Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn val till riksdagen
1937-03-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1937:182, Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn val till riksdagen
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
1
Nr 182.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i vissa delar av lagen den 26 november
1920 (nr 796) örn val till riksdagen; given Stockholms
slott den 5 mars 1937.
Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t
härmed föreslå riksdagen att, under förutsättning att av riksdagen såsom vilande
antaget förslag till ändrad lydelse av §§ 6 och 19 riksdagsordningen
varder slutligen godkänt, antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring
i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
K. G. Westman.
Bihang lill riksdagens protokoll 1937. 1 sami.
Nr 182.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 182.
Förslag
till
Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen.
Härigenom förordnas, dels att 3—11 §§ lagen den 26 november 1920 örn
val till riksdagen jämte rubriken till nämnda paragrafer skola utgå ur lagen,
dels ock att 12—14 och 56 §§ samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives:
12 §.
1. Utgör landstingsområde — -—• — urtima möte.
2. Omfattar valkrets---för mötet.
I fall, varom i detta mom. sägs, låter Konungens befallningshavande i god
tid före valet tillkännagiva tid och ställe för valförrättningen i länskungörelserna
ävensom meddela underrättelse till magistrat i stad, som tillhör valkretsen
och ej deltager i landsting. Magistraten tillser, att stadsfullmäktigsammanträde
hålles för utväljande av de stadfullmäktige, som skola deltaga i
riksdagsmannavalet, jämte suppleanter för dessa; och låter magistraten personlig
kallelse till riksdagsmannavalet minst åtta dagar förut tillställas envar
stadsfullmäktig, som utsetts till valman.
3. Tillhöra landstingsområden inom samma valkrets olika län, bestämmer
Konungen tid och ställe för valet. Konungens befallningshavande i vart
och ett av länen inom valkretsen utfärdar kungörelse om valet och meddelar,
där inom länet finnes stad, som ej deltager i landsting, magistraten i sådan
stad underrättelse för vidtagande av åtgärder, varom i 2 mom. sägs.
Inträffar för---mom. sägs.
4. Utgör stad egen valkrets, förrättas valet vid stadsfullmäktigsammanträde.
5. För deltagande i riksdagsmannaval åtnjuter landstingsman, då val ej
förrättas i samband med landstingsmöte, samt stadsfullmäktig, då val ej förrättas
vid stadsfullmäktigsammanträde, av statsmedel dagtraktamente för
varje förrättningsdag. Är valmannen ej bosatt å den ort, där valet hålles, utgår
jämväl dagtraktamente för varje resedag ävensom ersättning för resekostnaden.
Traktamente och reseersättning, som nu sagts, utgå enligt samma
grunder, som gälla i fråga om deltagande i landstings möte.
1 Senaste lydelse, se beträffande 12 § SFS 1933: 53 samt beträffande 56 § SFS 1935:256 och
1937: 41.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
13 §.
Skall val--— är stadgat.
Är stadsfullmäktig, vilken utsetts till valman för stad som ej deltager i
landsting men tillhör samma valkrets som landstingsområde, förhindrad att
inställa sig till valet, skall han ofördröjligen underrätta magistraten i staden,
som till deltagande i valet inkallar vederbörande suppleant.
14 §.
Omfattar valkrets ej flera landstingsområden än ett, är landstingets ordförande
valförrättare. Ingå flera landstingsområden i valkretsen, är valförrättare
den till levnadsåren äldste av de ordförande i landsting, som deltaga i
valet. I stad, som utgör egen valkrets, förrättas valet av stadsfullmäktiges ordförande.
Valmännen utse--— — biträda valförrättaren.
56 §.
1. Då val---valbara personer.
2. Anmälan skall göras skriftligen genom partiets i registerutdraget angivna
ombud eller genom någon av honom därtill förordnad person samt
hava inkommit sist å tjugufemte dagen före valdagen. Vid anmälan skola
fogas intyg, utvisande att envar av de anmälda kandidaterna är i röstlängd
för valdistrikt inom valkretsen uppförd såsom röstberättigad och senast valdagen
uppnått tjugufem års ålder, ävensom intyg av varje kandidat, att han
lämnat partiet tillstånd att anmäla honom.
Giver anmälan — — — anmälan skett.
Senast å---intyg ingivas.
3. Två eller---för valet.
Anmälan av —--tredje stycket.
4. Sedan den tid gått till ända, inom vilken kandidatanmälan må ändras
och anmälan av kartellbeteckning må ske, skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen företaga slutlig prövning av de inkomna anmälningarna
av kandidater och kartellbeteckningar. Finnes någon kandidat icke vara valbar,
eller är icke visat, att han lämnat partiet tillstånd att anmäla honom,
skall hans namn å anmälan anses obefintligt.
Över godkända — ---av Konungen.
Över Konungens---över valet.
5. Därefter utfärdar--— i ortstidningar.
I kungörelsen---i 70 § 2 mom.
Denna lag träder i kraft, då Konungen låtit i riksdagen uppläsa öppet brev,
att kungörelse utfärdats örn ändrad lydelse av §§ 6 och 19 riksdagsordningen;
och skola de enligt hittills gällande bestämmelser utsedda elektorer för
städer, som ej deltaga i landsting, samt suppleanter för sådana elektorer därmed
hava frånträtt sina befattningar.
4
Kungl. Majlis proposition nr 132.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 5 mars 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler fråga örn
vissa ändringar i lagen örn val till riksdagen samt anför:
»Första kammarens ledamöter väljas för närvarande av landstingens ledamöter
och särskilt utsedda elektorer för de städer, som ej deltaga i landsting.
Rösträtt vid val av landstingsmän jämte suppleanter äger envar inom
landstingsområdet i kommuns gemensamma angelägenheter röstberättigad,
och vid elektorsval envar i stadskommunens allmänna angelägenheter röstberättigad,
i båda fallen dock först från och med kalenderåret näst efter det,
varunder han uppnått 27 års ålder. Rösträtt i kommuns gemensamma angelägenheter
äger envar inom kommunen mantalsskriven svensk undersåte,
som senast under nästföregående kalenderår uppnått 23 års ålder. Samma
rösträttsålder gäller vid val till riksdagens andra kammare.
Valbar till landstingsman eller elektor och till suppleant för sådan är envar
vid landstingsmannaval inom landstingsområdet, respektive vid elektorsval
i staden röstberättigad. Valbar till ledamot av andra kammaren är den
som äger rösträtt inom valkretsen. För valbarhet till stads- eller kommunalfullmäktig
gäller däremot, förutom att vederbörande är röstberättigad vid
valet, jämväl att han är boende inom kommunen och uppnått 25 års ålder.
Beträffande samtliga nu ifrågavarande befattningar gälla vissa diskvalifikationsgrunder.
Det må anmärkas, att i riksdagsordningen äro upptagna bestämmelserna
örn rösträtt och valbarhet med avseende å elektorsval. Däremot äro villkoren
för rösträtt och valbarhet vid landstingsmannaval reglerade i lagen örn
landsting, ehuru landstingens ledamöter deltaga i valen av första kammarens
ledamöter. Villkoren för rösträtt och valbarhet vid val av stads- och
kommunalfullmäktige äro bestämda i lagen om kommunalstyrelse i stad,
respektive lagen om kommunalstyrelse på landet. De närmare besiämmelserna
örn valen äro upptagna, såvitt angår val till riksdagens första och andra kam
-
Kungl. Mnj.ts proposition nr 1S2.
5
mare samt elektorsval i lagen om val till riksdagen samt såvitt angår kommunala
val, inbegripet landstingsmannaval, i kommunala vallagen.
Vid 1936 års riksdag förordade konstitutionsutskottet (utlåtande nr 29)
en reform, innebärande dels införande av en enhetlig kommunal och politisk
rösträttsålder av fyllda 23 år, gällande även vid val av korporationer som
utse första kammarens ledamöter — i samband varmed elektorsinstitutionen
i städer, som ej deltaga i landsting, skulle avskaffas och i stället stadsfullmäktige
i sådana städer deltaga i val till första kammaren — dels införande
av en enhetlig valbarhetsålder av 25 år, omfattande jämväl landstingsmän
och andrakammarledamöter, dels ock en sådan ändrad utformning av övriga
behörighetsregler för landstingsmän, att de närmare än för närvarande
vore fallet anslöte sig till de för stads- m. fl. fullmäktige gällande. I
sådant syfte framlade utskottet förslag till ändrad lydelse av §§ 6 och 19
riksdagsordningen, vilket förslag av riksdagen antogs såsom vilande för vidare
grundlagsenlig behandling. Vidare hemställde utskottet, att riksdagen
ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande för 1937
års riksdag av förslag till sådana ändringar i vallag och kommunallag, som
bleve en följd av grundlagsändringsförslagets genomförande, vilken hemställan
av riksdagen bifölls (skrivelse nr 143). I anledning härav har inom
justitiedepartementet utarbetats förslag till lag angående ändring i vissa delar
av lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen, för vilket
förslag redogörelse nu skall lämnas. Frågan om erforderliga ändringar
i kommunallagarna torde chefen för socialdepartementet anmäla senare i
dag.
Det av riksdagen såsom vilande antagna grundlagsförslaget innebär med
avseende å § 6 riksdagsordningen den ändringen, att första kammarens ledamöter
skola väljas av landstingen och stadsfullmäktige i de städer, som ej
deltaga i landsting, och ej såsom för närvarande av landstingens ledamöter
och särskilt utsedda elektorer för nämnda städer. I följd härav skola enligt
förslaget ur paragrafen utgå de rörande elektorsval där upptagna bestämmelserna,
avseende valkretsar, valrätt och valbarhet samt valsättets huvudgrunder.
I stället har i paragrafen införts ett stadgande för det fall, att en
eller flera städer, som ej deltaga i landsting, tillhöra samma valkrets som
landstingsområde. I valet av riksdagsmän skola nämligen enligt förslaget
ej flera av stadsfullmäktige i sådan stad deltaga än att valmännens antal efter
folkmängden i staden svarar mot den beträffande landstingsmannaval i
allmänhet gällande grund. Därför skola, då riksdagsmannaval för valkretsen
skall förrättas, stadsfullmäktige till sådant antal bland sina ledamöter
utvälja dem som skola deltaga i riksdagsmannavalet, varjämte stadsfullmäktige
skola inom sig utse suppleanter för valmännen; blir stadsfullmäktig, som
utsetts till valman, hindrad att fullgöra uppdraget, skall han ofördröjligen
underrätta magistraten i staden, som till deltagande i valet inkallar vederbörande
suppleant. Det må här anmärkas, att val inom stadsfullmäktige av
valmän och suppleanter falla under bestämmelserna i lagen den 6 juni 1930
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma m. m.,
vilken lag jämväl reglerar den ordning, vari suppleanter böra inkallas. Några
särskilda bestämmelser med avseende å nu ifrågavarande val inom stadsfullmäktige
äro således icke behövliga.
I anslutning till dessa, såsom vilande antagna ändringar av § 6 riksdagsordningen
har i det nu utarbetade förslaget till ändring av lagen om val till riksdagen
den avdelning, som finnes upptagen under rubriken ''örn elektorer
för städer, som ej deltaga i ladsling’, 3—11 §§ av lagen, föreslagits skola
utgå.
I den avdelning av lagen som reglerar förstakammarvals förrättande och
sammanräkning måste vissa ändringar göras i 12—14 §§. Vad angår 12 §
stadgas för närvarande i 2 mom. — som avser det fall att valkrets omfattar
ett landstingsområde jämte en eller flera städer — bland annat, att magistrat
i sådan stad skall låta personlig kallelse till valet minst åtta dagar
förut tillställas envar för staden utsedd elektor. Denna bestämmelse har utbytts
mot stadgande, att magistraten skall tillse, att stadsfullmäktigsammanträde
hålles för utväljande av de stadsfullmäktige, som skola deltaga i riksdagsmannavalet,
jämte suppleanter för dessa, varjämte föreskrivits, att magistraten
skall låta personlig kallelse till riksdagsmannavalet minst åtta dagar förut
tillställas envar stadsfullmäktig, som utsetts till valman. I anslutning till ändringen
i 2 mom. har även gjorts en jämkning i den i 3 mom. förekommande
hänvisningen till de nu ändrade bestämmelserna i förstnämnda moment. Beträffande
4 morn., där för närvarande regleras huru i stad, som utgör egen
valkrets, valet skall utsättas och kungöras samt elektorerna kallas, ha stadgande^
härom utb>tts mot en bestämmelse, att i sådan stad valet skall förrättas
vid stadsfullmäktigsammanträde. Enligt 5 mom. åtnjuter elektor för
stad samt, då val ej förrättas i samband med landstingsmöte, jämväl landstingsman
dagtraktamente och reseersättning av statsmedel efter vissa grunder.
Bestämmelsen rörande ersättning åt elektorer har ersatts med bestämmelse,
att stadsfullmäktig skall åtnjuta traktamente och reseersättning, då val ej
förrättas vid stadsfullmäktigsammanträde.
Beträffande 13 § har det nuvarande stadgandet örn skyldighet för elektor,
som är förhindrad att inställa sig vid val, att underrätta magistraten för inkallande
av suppleant ändrats att avse stadsfullmäktig i stället för elektor.
Enligt 14 § skall i stad, som utgör egen valkrets, valet förrättas av magistratens
ordförande. Med hänsyn till att sådant val enligt den föreslagna bestämmelsen
i 12 § 4 mom. skall förrättas vid stadsfullmäktigsammanträde, skall
enligt förslaget valet förrättas av stadsfullmäktiges ordförande.
Enligt § 19 riksdagsordningen gäller för närvarande som valbarhetsvillkor
för ledamöter av andra kammaren, att de skola äga valrätt inom valkretsen.
Till detta valbarhetsvillkor har i det vilande grundlagsförslaget fogats det villkoret,
att de skola ha uppnått 25 års ålder. Denna grundlagsändring påkallar
ett par jämkningar i 56 § lagen om val till riksdagen, vilken paragraf, efter
de år 1935 antagna ändringarna i lagen i syfte att bereda skydd för partibe
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 1S2.
7
teckningar vid val till andra kammaren, reglerar förfarandet vid anmälan av
kandidater vid valet. I denna paragrafs 2 mom. föreskrives, att vid anmälan
örn kandidater skola fogas intyg, bland annat därom, att de anmälda kandidaterna
äro valbara i valkretsen. Vid senaste valen till andra kammaren, då
den nya lagstiftningen till skydd för partibeteckningar första gången vann tilllämpning,
torde denna bestämmelse i regel ha tillämpats på det sätt, att intyg
av valnämndsordförande eller magistrat därom, att kandidaten var röstberättigad
inom valkretsen, ansetts till fyllest; dock yppades en viss tvekan,
huruvida icke också skulle fordras intyg, att kandidaten ej vore obehörig enligt
§ 26 riksdagsordningen på grund av omyndighet, konkurstillstånd o. s. v.
Vid genomförande av den vilande grundlagsändringen örn 25 års ålder för
valbarhet kan intyg blott därom, att kandidaten är röstberättigad i valkretsen,
icke vara tillräckligt för styrkande av valbarhet. Då det torde böra fastslås,
att intyg icke erfordras därom att kandidaten ej är diskvalificerad enligt
§ 26 riksdagsordningen, bär nu ifrågavarande stadgande föreslagits utformat
så, att vid anmälan skall fogas intyg, utvisande att kandidaten är i röstlängd
för valdistrikt inom valkretsen uppförd såsom röstberättigad och senast valdagen
uppnått 25 års ålder. Denna ändring har föranlett en jämkning jämväl
i 4 mom. av väsentligen redaktionell natur.
De föreslagna lagändringarna böla träda i kraft samtidigt med det vilande
grundlagsförslaget. I överensstämmelse härmed har ikraftträdandebestämmelsen
utformats. Vid denna bestämmelse har fogats uttrycklig föreskrift,
att de enligt hittills gällande bestämmelser utsedda elektorer för städer, som
ej deltaga i landsting, samt suppleanter för sådana elektorer med lagens
ikraftträdande skola hava frånträtt sina befattningar.»
Föredraganden hemställer, att ifrågavarande lagförslag måtte föreläggas
riksdagen till antagande under förutsättning att berörda, av riksdagen såsom
vilande antagna förslag till grundlagsändringar varder slutligen godkänt.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Tage Evers.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1937:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts propositioner till riksdagen med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1 s. 1 i texten
- KU 1937:15 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 15 s. 8 i texten