Sök i Ratio Lex

Angående nedsättning av räntan för egnahemslån vid statens järnvägar och statens vattenfallsverk

1937-03-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:185, Angående nedsättning av räntan för egnahemslån vid statens järnvägar och statens vattenfallsverk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 185.

1

Nr 185.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nedsättning

av räntan för egnahemslån vid statens järnvägar

och statens vattenfallsverk; given Stockholms

slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i

statsrådet a Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund:

I skrivelse den 22 februari 1937 har järnvägsstyrelsen hemställt, att räntan

å de egnahemslån, som av statens järnvägar utlämnats eller komme att utlämnas

till dess personal för uppförande av egna hem vid Notviken, Ulriksdal

och Ånge, måtte nedsättas i överensstämmelse med vad av riksdagen kan

komma att bestämmas för bostadslån från statens egnahemslånefond.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 185.

598 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 27 februari 1937 gjort framställning

i enahanda syfte beträffande egnahemslån inom statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning.

Rörande ifrågavarande lån vid statens järnvägar må här till en

början erinras örn följande:

Med bifall till Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen (utgifter för kapitalökning,

bil. 1, punkt 39) framlagda förslag i ämnet medgav 1920 års riksdag

(skrivelse nr 391 A, punkt 43), dels att tomter finge av statens järnvägar med

tomträtt upplåtas från det statens järnvägar tillhöriga, för egnahemsbyggnader

avsedda område vid Notviken, dels ock att av statens järnvägars förlagsmedel

finge, i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

över civilärenden för den 7 januari 1920 angivna grunder, till vid statens

järnvägar fast anställd person, åt vilken dylik tomt upplätes, utlämnas

lån till ett sammanlagt belopp av 200,000 kronor ävensom att med nämnda

förlagsmedel finge bestridas ersättning för byggnad eller annan å tomt verkställd

anläggning, då sådan skulle av statens järnvägar från tomtinnehavare

lösas.

Vidare medgav 1923 års riksdag (skrivelse nr 140) i enlighet med Kungl.

Maj:ts i proposition, nr 194, därom gjorda framställning, dels att tomter finge

av statens järnvägar med tomträtt upplåtas från de av nämnda järnvägar till

egnahemsbyggnader avsedda områden vid Ulriksdal, dels att det belopp av

200,000 kronor av statens järnvägars förlagsmedel, som jämlikt 1920 års riksdags

beslut finge användas för utlämnande av lån till egnahemsbyggande vid

Notviken, finge disponeras jämväl för utlämnande av lån till vid statens järnvägar

fast anställd person, åt vilken tomt vid Ulriksdal sålunda upplätes,

ävensom att med nämnda förlagsmedel finge bestridas ersättning för byggnad

eller annan å dylik tomt vid Ulriksdal verkställd anläggning, då sådan skulle

av statens järnvägar från tomtinnehavare lösas, dels ock att ifrågavarande lån

för egnahemsbyggande vid Notviken och Ulriksdal finge utlämnas i huvudsaklig

överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 16 mars 1923 angivna grunder.

Därjämte medgav 1925 års riksdag (skrivelse nr 98 i anledning av proposition

nr 71), att för utlämnande i huvudsaklig överensstämmelse med de

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 27 februari 1925 angivna

grunder av lån till egnahemsbyggnader å tomter inom de av statens

järnvägar till sådant bebyggande avsedda områden vid Notviken och Ulriksdal

finge användas — utöver tidigare medgivna belopp av 200,000 kronor av

statens järnvägars förlagsmedel — ytterligare ett belopp av högst 1,000,000

kronor av nämnda järnvägars rörelsekapital ävensom att därmed jämväl finge

bestridas ersättning för byggnad eller annan å dylik tomt verkställd anläggning,

då sådan skulle av statens järnvägar från tomtinnehavare lösas.

Med avseende å de år 1923 av statsmakterna godkända grunderna för ut

lämnande av ifrågavarande lån må framhållas att, såsom framgår av förenämnda

statsrådsprotokoll den 16 mars 1923 — dessförinnan hade inga lån

utlämnats — departementschefen, vilkens i propositionen framförda förslag

godtogs av riksdagen, i huvudsak anslöt sig till vad järnvägsstyrelsen därutmnan

förordat, dock att departementschefen i fråga örn räntebestämmelserna

anförde följande:

Vad räntan för byggnadslånen beträffar, har järnvägsstyrelsen föreslagit,

att denna beträffande saväl Notviken som Ulriksdal skulle beräknas efter

den procent, som komnie att för tiden från och med den 1 januari 1923 fastställas

för lån från statens bostadslånefond. Ifrågavarande egnahems
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 185.

3

byggande vid Notviken och Ulriksdal synes dock närmast vara att jämställa

med den egnahemsbyggnadsverksamhet, som främjas med lån från statens

egnahemslånefond. Enligt det förslag till ändrade bestämmelser för statens

verksamhet för egnahemsbildningen, som Kungl. Maj: t beslutit förelägga 1923

års riksdag, skulle ränta å lån från egnahemslånefonden till och med femte

kalenderåret efter utgången av det år, varunder lånet utbekommits, utgå efter

4 procent samt från och med det sjätte kalenderåret, då amorteringsskyldighet

inträder, med 43Ai procent. Det synes mig lämpligt, att motsvarande

räntebestämmelser givas tillämpning i avseende å nu förevarande egnahemslån.

I anslutning till de av statsmakterna godkända grunderna för utlämnande

av ifrågavarande egnahemslån fastställde järnvägsstyrelsen följande bestämmelser

i ämnet:

Egnahemslån utlämnas endast till vid statens järnvägar fast anställd

person för uppförande av bostadsbyggnad å tomt, som av statens järnvägar

upplåtits med tomträtt.

Lånen beviljas med belopp, som högst uppgår till 9 tiondelar av den av

järnvägsstyrelsen fastställda byggnadskostnaden eller, där fråga är örn redan

uppförda byggnader, 9 tiondelar av värdet härav med iakttagande dock, att

i intetdera fallet värde över 20,000 kronor får tagas i beräkning vid bestämmandet

av lånets storlek.

I byggnadskostnaden, respektive värdet av uppförda byggnaderna, må inräknas

kostnaden för ledningar inom tomten samt nödigt stängsel (i Notviken

jämväl planering av tomten).

Lånen förräntas och amorteras på följande sätt: Till och med femte

kalenderåret närmast efter det, under vilket lånet eller första delen därav

utbekommits, erlägges ränta efter en räntefot av 4 procent, varefter från och

med sjätte kalenderåret räntefoten utgör 4.7 5 procent. Från och med tredje

kalenderåret närmast efter det, under vilket lånet eller första delen därav

utbekommits, erlägges årligen under femton år förutom ränta enligt gällande

räntefot en amortering av 7 procent å halva lånet. Under vart och ett av de

därpå följande tio åren erlägges såsom annuitet (amortering och ränta) samma

belopp som det, vartill annuiteten uppgick för det sista av de nyssnämnda

femton åren. Under det därpå följande året slutbetalas lånet.

Till säkerhet för lån skall till statens järnvägar lämnas inteckning i vederbörande

tomträtt, gällande med bästa förmånsrätt.

Innan beviljat lån må av låntagaren uppbäras, skall lånekontrakt upprättas

i två exemplar.

I skrivelse den 25 april 1934 (nr 210) har därefter riksdagen, i anledning

av Kungl. Maj:ts i proposition nr 74 framlagda förslag, medgivit att, med

tillämpning från och med år 1934, räntefoten för ifrågavarande egnahemslån

i Notviken och Ulriksdal finge från och med sjätte kalenderåret närmast efter

det, under vilket lånet eller första delen därav utbekommits, utgöra fyra och

en fjärdedels procent.

Slutligen har 1935 års riksdag (skrivelse nr 101) med bifall till Kungl.

Maj:ts i proposition, nr 51, därom gjorda framställning medgivit, att av

statens järnvägars rörelsemedel ett belopp av högst 200,000 kronor finge

användas för utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i statsrådsprotokllet över kommunikationsärenden för den 25

januari 1935 förordat, av lån till statens järnvägars personal i Ånge för bildande

av egna hem. De av departementschefen förordade huvudgrunderna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

för utlämnande av ifrågavarande egnahemslån överensstämde med dem, som

gällde för egnahemslån åt statens järnvägars personal i Notviken och Ulriksdal,

med de jämkningar, som föranleddes av att områdena i Ånge skulle upplåtas

med äganderätt, medan de i Notviken och Ulriksdal upplåtits med

tomträtt.

I sin förutnämnda skrivelse har järnvägsstyrelsen anfört:

Genom skrivelse den 5 januari 1937 till statens järnvägars egnahemsnämnd

i Stockholm, vilken skrivelse senare av nämnden med tillstyrkan överlämnats

till järnvägsstyrelsen, har Ulriksdals egnahemsförening — en sammanslutning

av den järnvägspersonal vid Hagalund, till vilken lån för uppförande av

egnahem inom Ulriksdals egnahemsområde utlämnats jämlikt Kungl. Maj:ts

brev till styrelsen den 11 maj 1923 och den 8 april 1925 — hemställt örn nedsättning

av räntan å dessa lån.

Som motiv för sänkningen anför föreningen, att in- och utlåningsräntan

numera sjunkit betydligt överallt i landet och att räntan å amorteringslån i

de flesta fall håller sig under 4 procent.

Med hänsyn till läget å lånemarknaden och till att ifrågavarande lån tillkommit

för att giva största möjliga hjälp åt egnahemsbyggarna, anser sig

järnvägsstyrelsen böra biträda framställningen, och får styrelsen hemställa,

att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för att räntan å de egnahemslån,

som av statens järnvägar utlämnats eller komma att utlämnas till dess personal

för uppförande av egnahem såväl vid Ulriksdal som även vid Notviken

och Ånge, måtte nedsättas i överensstämmelse med vad av årets riksdag kan

komma att bestämmas för bostadslånen från statens egnahemslånefond på

grund av Kungl. Majits förslag i årets statsverksproposition och den i andra

kammaren avgivna motionen nr 278 i ärendet.

Den återstående kapitalskulden å egnahemslånen vid förenämnda tre

platser utgjorde enligt järnvägsstyrelsen vid senaste årsskiftet cirka 1,167,000

kronor.

Beträffande de vid statens vattenfallsverk utlämnade egnahemslånen

får jag erinra om följande:

Efter det Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut år 1907 och senare

bemyndigat styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk och sedermera

vattenfallsstyrelsen att utlämna lån för uppförande av egna hem å vissa

under respektive styrelsers överinseende ställda fastigheter, har Kungl. Majit,

i enlighet med av 1919 års riksdag godkända huvudgrunder (proposition nr

59, skrivelse nr 94), genom brev den 30 maj 1919 bemyndigat vattenfallsstyrelsen

att utlämna byggnadslån åt personer, till vilka med äganderätt eller

tomrätt upplåtas tomter inom sådana för egna hem avsedda områden å de

till statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning hörande fastigheter, för vilka

planer för bebyggande av Kungl. Majit fastställts eller komma att fastställas.

Lånen utlämnas från den fond, som bildar fastighetsförvaltningens rörelsekapital.

Av 1919 års riksdag godkända huvudgrunder ävensom de av Kungl.

Majit i nyssnämnda brev meddelade närmare bestämmelserna äro alltjämt

i huvudsak gällande.

De vid skilda tidpunkter fastställda grunderna för utlämnande av ifrågavarande

egnahemslån hava innefattat från varandra skiljaktiga bestämmelser

bland annat beträffande räntefoten och med avseende å vilka personer, som

kunde ifrågakomma till erhållande av lån. Vid 1934 års riksdag beslutades

viss sänkning av räntefoten för en del av dessa lån. Av efterföljande sammanställning

framgår, vilken räntefot som enligt skilda, av Kungl. Majit tidigare

meddelade beslut fastställts för olika kategorier av låntagare:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 185.

5

1

2

3

i

5

6

7

8

För 1 å

n till

Kungl. Maj-.ts

beslut den

Upplåtelse-

form

kropps-

arbetare

med kropps- arbetare

likställda

tomträtts-

havare

före-

trädesvis

statstjänare

andra än

kol. 3 och 4

men icke

statstjänare

(endast

tomträtt)

andra än

kol. 3 och 4

men stats- tjänare

28/e 07......

äganderätt

4 %

__

_

_

—

I2/e 08......

»

‘)4X/3 %

>) 47a %

—

—

*7» 08......

tomträtt

—

—

2) 4Va %

—

—

30 lii 11......

ägande- eller

tomträtt

4V-2 %

47a

4 Vs %

—

nlu 12......

d:o

—

—

—

4Vs %

—

—

31 tu 14......

tomträtt

—

—

—

—

5 %

—

3% 19......

ägande- eller

tomträtt

5 %

5 %

5Va %

5 %

*) I kungl, brevet föreskrevs, att å lånen skulle betalas så bög ränta, att kostnaden

för lånerörelsen till fullo täcktes. Den angivna räntefoten har bestämts av vattenfallsstyrelsen.

2) Enligt kungl, brevet skulle i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i kungl, breven

28/o 1907 och 12/s 1908.

Vid anmälan den 31 januari 1919 av frågan örn gemensamt rörelsekapital

för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning och i samband därmed av

väckt fråga örn utvidgning av berörda låneverksamhet fann föredragande departementschefen

(proposition nr 59) beträffande räntefoten för ifrågavarande

lån, att denna borde anknytas till räntefoten för lån från egnahemslånefonden

samt att, i den mån sådan ändring ägde rum i villkoren för lån av

sistnämnda slag, att ändringen borde inverka på nu omförmälda lånebestämmelser,

erforderlig jämkning i de senare även syntes böra vidtagas.

Häremot uttalade riksdagen ingen erinran (skrivelse nr 94).

I skrivelse den 25 april 1934, nr 211, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,

nr 128, medgav riksdagen, att, med tillämpning från och med år 1934,

räntefoten för egnahemslån, som av statens vattenfallsverk enligt givna bemyndiganden

utlämnats eller utlämnades åt personer, till vilka med äganderätt

eller tomträtt upplåtits eller upplätes tomter inom för egna hem avsedda områden

å de till statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning hörande fastigheter,

finge, där ej lägre räntefot enligt tidigare fastställda villkor vore gällande,

utgöra fyra och en fjärdedels procent, dock att å lån, som beviljats eller

beviljades andra än kroppsarbetare och med dem likställda, skulle, där låntagare

ej vore befattningshavare i statens tjänst, erläggas ränta efter fyra och

tre fjärdedels procent för år.

I sin förberörda skrivelse den 27 februari 1937 har vattenfallsstyrelsen

anfört:

Ifrågavarande lån beviljas med belopp, som högst uppgå till 75 procent

av den av styrelsens ombud beräknade byggnadskostnaden, i den mån denna

ej överstiger 15,000 kronor. Lånen skola amorteras under en tid av högst

40 år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departementschefen

.

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Den 1 januari 1937 voro å byggnadslån, utlämnade på grund av nu angivna

bemyndigade, utestående

Kronor

mot 4Vi % ränta............................................ 177,243:48

» 4I * 3/4 % » .......................................... 9,000: —

Summa kronor 186,243:48

Med hänsyn till de nuvarande låga bankräntorna torde de av vattenfallsstyrelsen

utlämnade byggnadslånen för låntagarna hava största betydelsen

under byggnadstiden. Därefter hava i många fall lånen inlösts och i stället placerats

hos affärs- eller sparbank, som för närvarande lämna lån å egnahemsfastigheter

upp till 50 procent av taxeringsvärdet till 3 å 37* procent och för

belopp mellan 50 och 75 procent av taxeringsvärdet till 4 å 472 procent, varvid

dock i vissa fall kräves personborgen utöver inteckningssäkerhet. Med

hänsyn till att vattenfallsstyrelsens lån bindas från långivaren på lång tid

till relativt låg ränta, föredragas de ofta av låntagarna, men finna de räntan

för närvarande väl hög i förhållande till allmänna ränteläget.

Då Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition efter framställning från

statens egnahemsstyrelse föreslagit sänkning under tiden 1937—1939 av räntorna

för s. k. stående del å lån från egnahemslånefonden, som beviljats efter

ingången av år 1920, ned till 3.6 procent för jordbrukslån och 4.o procent för

bostadslån, finner vattenfallsstyrelsen skäligt, att en motsvarande räntelättnad

beredes även vattenfallsstyrelsens byggnadslåntagare, varvid styrelsen

vill föreslå en sänkning av räntefoten med 72 procent. Amorteringsplanerna

böra givetvis ej omläggas, då det här gäller en tillfällig räntesänkning,

utan i stället bör ett avdrag i annuiteten medgivas för ifrågavarande år.

Vattenfallsstyrelsen hemställer, att å byggnadslån, som av statens vattenfallsverk

enligt givna bemyndiganden utlämnats eller utlämnas åt personer,

till vilka med äganderätt eller tomträtt upplåtits eller upplåtas tomter inom

för egna hem avsedda områden, låntagaren må vid erläggande av annuitet

under åren 1937, 1938 och 1939 beviljas ett betalningsavdrag, motsvarande

72 procent å den vid betalningstillfället resterande kapitalskulden.

I årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 8, punkt 10)

har Kungl. Maj:t på framställning av chefen för jordbruksdepartementet föreslagit,

bland annat, att beträffande bostadslån, som efter ingången av år 1920

beviljats från egnahemslånefonden, den årliga räntan å stående del av lånen

må under tiden 1937—1939 utgå efter fyra procent. Nuvarande räntan å

nämnda lån utgör under amorteringstiden och tiden efter amorteringsdelens

inbetalning fyra och en halv procent. Anledningen till att den lägre räntesatsen

föreslagits skola begränsas till åren 1937—1939 är att 1936 års egnahemsutredning

har räntefrågan under omprövning och att utredningens förslag

synts böra avvaktas, innan beslut för längre tid fattas i nu angivna

fråga.

Med hänsyn till nuvarande låga ränteläge och då det synes skäligt, att

nu ifrågavarande bostadslån för statens järnvägars och statens vattenfallsverks

personal löpa med en ränta, som icke överstiger den för bostadslån ur

egnahemslånefonden gällande, vill jag tillstyrka en nedsättning av räntefoten

för dessa låntagare från fyra och en fjärdedels procent till fyra procent.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 185.

7

Yad statens vattenfallsverk beträffar torde därjämte den nu för vissa lån till

43/4 procent bestämda räntefoten få nedsättas till 4Va procent.

Med hänsyn till sambandet mellan de allmänna räntebestämmelserna för

lånen från egnahemslånefonden och dem för ifrågavarande egnahemslån synes

den föreslagna ändrade ränteberäkningen böra avse endast åren 1937—1939.

Vid sådant förhållande och då det i fråga örn lånen vid statens järnvägar

gäller den räntesats, som skall tillämpas från och med sjätte kalenderåret

närmast efter det, under vilket lånet eller första delen därav utbekommits,

saknar förslaget betydelse beträffande egnahemslånen till personalen i Ånge,

vilka börjat utlämnas först under år 1935. Jag vill därför förorda, att proposition

i ämnet avlåtes till riksdagen endast i fråga örn de lån, som utlämnats

till statens järnvägars personal i Notviken och Ulriksdal, samt lånen inom

statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning.

Slutligen vill jag framhålla, att ifrågavarande temporära räntenedsättning

icke bör medföra ändring i de för lånen upplagda amorteringsplanerna utan

få formen av avdrag å annuiteterna för nämnda tre år.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

dels att för tiden 1937—1939 räntefoten för egnahemslån,

som av statens järnvägar utlämnats till hos nämnda järnvägar

fast anställd person för uppförande av bostadsbyggnad å tomt,

som av samma järnvägar upplåtits med tomträtt vid Notviken

eller Ulriksdal, må från och med sjätte kalenderåret närmast

efter det, under vilket lånet eller första delen därav utbekommits,

utgöra fyra procent;

dels ock att för samma kalenderår räntefoten för egnahemslån,

som av statens vattenfallsverk enligt givna bemyndiganden utlämnats

eller utlämnas åt personer, till vilka med äganderätt eller

tomträtt upplåtits eller upplåtas tomter inom för egna hem avsedda

områden å de till statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

hörande fastigheter, må utgöra fyra procent, dock att å lån,

som beviljats eller beviljas andra än kroppsarbetare och med

dem likställda, skall, där låntagare ej är befattningshavare i

statens tjänst, erläggas ränta efter fyra och en halv procent för år.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. V. v. Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:225 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan för egnahemslån vid statens järnvägar och statens vattenfallsver a1 i texten
  2. SU 1937:89 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan för egnahemslån vid statens järnvägar och statens v attén/alise er k jämte en s. 3 i texten