Sök i Ratio Lex

Angående ämnesomsättningen för vissa professurer vid universitetet i Uppsala m. m

1937-02-26 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:189, Angående ämnesomsättningen för vissa professurer vid universitetet i Uppsala m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 189.

1

Nr 189.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ämnesomsättningen

för vissa professurer vid universitetet i

Uppsala m. m.; given Stockholms slott den 26 februari

1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 26 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter:
Enligt

gällande av riksdagen ‘‘astställda avlöningsstat för Uppsala

ludv- sitct linnes anaer rubriken A. Avlöningsstat för

matematisk-naturvetenskapliga sektionen, i anm. 1 angivna de till sektionen

hänförliga professorsbefattningarnas ämnesområden. Det botaniska

vetenskapsområdet företrädes av tre professorsbefattningar, nämligen

i botanik, botanik och praktisk ekonomi samt växtbiologi.

Jämlikt anm. 2 till samma rubrik skall från lönen för den av professorerna

i botanik samt i botanik och praktisk ekonomi, vilken av

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 189. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Marits ''proposition Nr 189.

universitetskanslern förordnas till föreståndare för den botaniska institutionen,

fråndragas 1,500 kronor, utgörande beräknat värde för bostad.

I skrivelse till större akademiska konsistoriet den 5 november 1936

har matematisk-naturvetenskapliga sektionen — under framhållande, att

innehavaren av professuren i botanik, professorn N. E. Svedelius, den

5 augusti 1938 komme att avgå med pension och att enligt gällande

universitetsstatuter den sålunda ledigblivande professuren skulle ledigförklaras

i augusti 1937 — gjort framställning om utverkande av tillstånd

att i vanlig ordning återbesätta ifrågavarande professur. I

samband härmed har sektionen framhållit nödvändigheten av att före

ledighetsförklarandet en uppdelning av professurernas i botanik samt

botanik och praktisk ekonomi läroområden måtte företagas, varvid jämväl

en fördelning av föreståndarskapet över den nuvarande botaniska

institutionen å de två professurerna borde komma till stånd efter professor

Svedelius’ avgång från sin professorsbefattning och det av honom

för närvarande innehavda föreståndarskapet (prefektskapet) för institutionen.

Tillika har sektionen föreslagit, att den av professor Svedelius

nu disponerade tjänstebostaden för framtiden skulle få disponeras av

den som professor vid universitetet äldste av innehavarna av de två

ifrågavarande professurerna i botanik.

Av sektionens skrivelse inhämtas bland annat följande:

Vad botaniken beträffade kunde man inom ämnet urskilja följande

huvudgrenar:

Systematiken studerade de systematiska enheternas (arternas och deras

underavdelningars, släktenas, familjernas etc.) begränsning och variabilitet,

karakteriserade och beskreve dessa enheter samt ordnade dem efter

deras släktskap i ett naturligt system. Den kunde i sitt arbete använda

metoder från samtliga nedan nämnda forskningsgrenar, med vilka den

stöde i ständig växelverkan.

Morfologin i vidsträckt mening studerade växternas yttre gestalt och

inre byggnad i deras olika utvecklingsstadier. Den kunde indelas i

yttre morfologi eller morfologi i inskränkt mening och inre morfologi

eller anatomi. En relativt självständig ställning intoge cytologin eller

cell-läran, vilken numera oftast anslötes till genetiken.

Fysiologin studerade växternas livsyttringar.

Ekologin eller växtbiologin studerade växternas yttre livsförhållanden.

Av dess grenar finge särskilt nämnas växtgeografin eller vetenskapen

om växternas utbredning och gruppering i naturen.

Genetiken studerade växternas ärftlighetsförhållanden.

Från en helt annan synpunkt kunde man även indela botaniken i

vetenskapen örn den nu levande växtvärlden och vetenskapen om tidigare

geologiska perioders växtvärld eller paleobotaniken (= växtpaleontologin).

Till den senare komme därvid att höra delar såväl av systematik

som av morfologi i vidsträckt mening och av ekologi.

Såväl i Uppsala som i Lund företräddes det botaniska vetenskapsområdet

av 3 professorer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits proposition Nr 189.

I Uppsala funnes en professur i botanik och praktisk ekonomi — innehavare

professorn J. B. E. Melin — vilken befattning utgjorde en ombildning

av den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi, och

en professur i botanik — innehavare professorn N. E. Svedelius — vilken

befattning utgjorde en ombildning av den Borgströmianska adjunkturen

i praktisk ekonomi. Ämnesområdena för båda dessa professurer

måste numera anses sammanfalla. Båda befattningarna vore lärostolar

enbart i botanik. Vidare funnes vid universitetet en professur i växtbiologi,

vilken befattning tillkommit genom donation.

Undervisningsskyldigheten i examensämnet botanik vore så uppdelad

mellan professorn i botanik och professorn i botanik och praktisk ekonomi,

att den förre huvudsakligen svarade för undervisningen i systematik,

morfologi och eytologi, den senare huvudsakligen för undervisningen

i fysiologi. Undervisningen i växtanatomi och genetik hade under

de senaste åren handhafts av docenter.

Examinationsskyldigheten i kandidat- och magisterexamina åvilade

varannan termin professorn Svedelius och varannan termin professorn

Melin. I licentiatexamen examinerade den professor, som givit ämnet

för licentiatavhandlingen.

Föreståndare för den botaniska institutionen vore professorn Svedelius,

vilken i denna sin egenskap, mot ett löneavdrag å 1,500 kronor,

disponerade en i botaniska trädgården belägen bostadsbyggnad.

I Lund funnes 2 professurer i botanik och 1 professur i ärftlighetslära

(med botanisk inriktning).

Undervisningsskyldigheten i examensämnet botanik vore så uppdelad,

att den ene professorn —- N. H. Nilsson — svarade för systematik, morfologi

och växtgeografi, den andre — J. H. Kylin — för fysiologi, anatomi

och biologi.

Examinationsskyldigheten i kandidat- och magisterexamina åvilade

professorn Kylin. I licentiatexamen skulle vardera professorn examinera

i den del av ämnet, som tillhörde hans undervisningsområde.

Den botaniska institutionen i Lund bestode av 3 avdelningar: 1) systematiska

avdelningen, vars föreståndare vore den professor, som undervisade

i systematisk botanik, 2) fysiologiska avdelningen, som förestodes

av den professor, som undervisade i fysiologisk botanik, och 3) biblioteket,

som stöde under överinseende av den efter fullmaktsåren äldste

professorn i botanik.

Orsaken till att en differentiering mellan de två professurerna i botanik

samt botanik och praktisk ekonomi vid Uppsala universitet ej skett

torde vara den, att botaniska institutionen i Uppsala praktiskt taget

saknat laboratorielokaler för växtfysiologiska undersökningar. Den nuvarande,

mera än etthundratjugufem år gamla botaniska institutionen,

som byggdes till hedrande av Linnés minne, inrättades självfallet såsom

ett museum, enär vid tidpunkten för dess uppförande systematik utgjorde

den förhärskande delen av botaniken. Sin karaktär av företrädesvis

museum hade institutionen alltjämt bibehållit även sedan på

mitten av 1890-talet professorns ämbetsvåning också tagits i bruk för

institutionens räkning, och de nuvarande växtsystematiska samlingarna

i Uppsala hörde i själva verket till de främsta i Europa.

Sedan 1936 års riksdag beslutat uppförande av en botanisk laboratoriebyggnad,

hade emellertid frågan om uppdelning av botaniken blivit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 189.

i hög grad aktuell. Den nya byggnaden beräknades vara färdig inom

två år, och den botaniska undervisningen och forskningen komme därefter

— i likhet med förhållandena i Lund — att vara fördelad på två

skilda institutioner, nämligen dels den gamla institutionsbyggnaden, vilken

i huvudsak komme att förbliva museum och inrymma arbetsrum

för systematik, morfologi m. m., dels ock den nya institutionen, som

väsentligen komme att utrustas som laboratorium för växtfysiologi, anatomi

m. m.

Ett bibehållande av den gamla ordningen med två professurer i botanik

utan uppdelning i ämnet skulle i fortsättningen innebära en stor

olägenhet för den botaniska forskningen och undervisningen. På grund

av de botaniska disciplinernas oerhörda utveckling under de senaste

decennierna hade ämnet botanik nått en sådan omfattning, att en och

samma person kunde behärska endast begränsade delar av ämnet. Därför

kunde t. ex. en systematiker numera ej alltid beräknas besitta djupare

växtfysiologiska kunskaper, och en växtfysiolog kunde å andra

sidan i regel ej följa de växtsystematiska grenarnas utveckling. Men

man måste för framtiden hava garantier för att t. ex. en föreståndare

för ett museum verkligen också hade systematisk-morfologisk kompetens,

liksom det av föreståndaren för laboratoriet måste fordras växtfysiologi

kompetens. Skulle ej en uppdelning på detta sätt ske, kunde

det annars inträffa att, då vid akademiska befordringar ej andra grunder

finge åberopas än graden av vetenskaplig skicklighet, universitetet

samtidigt finge två systematiker eller två växtfysiologer som professorer

i botanik, vilket ju vore olyckligt. Därför borde en uppdelning av de

två professurernas omfattning nu ske och i samband därmed bägge professorerna

bliva föreståndare för var sin avdelning av den botaniska

institutionen, som nu hade blott en föreståndare. En för hela botaniska

institutionen gemensam föreståndare kunde ej beräknas kunna få tid,

förståelse och intresse för de arbeten, som utfördes å ena sidan på det

botaniska museet och å andra sidan på det botaniska laboratoriet. Fördelen

av skilda föreståndare för de båda avdelningarna syntes sålunda

uppenbar. Såväl botaniska museet med sina oersättliga samlingar som

det blivande botaniska laboratoriet med sin omfattande instrumentella

utrustning tarvade en mera speciell omvårdnad, och de vetenskapliga

arbeten, som utfördes på de skilda avdelningarna, krävde en speciell

ledning.

Örn alltså en definitiv uppdelning av ämnet mellan professurerna i

botanik samt botanik och praktisk ekonomi nu borde komma till stånd,

uppstode frågan hur de båda professurerna borde begränsas. Det

finge då först framhållas, att det i den senare professuren ingående

ämnet praktisk ekonomi sedan länge varit endast ett historiskt minne.

Vid tillsättningarna av professuren hade meriter i praktisk ekonomi,

varmed i detta sammanhang förstodes tillämpad botanik, ej spelat någon

roll. Då nästan alla botanikens grenar komme i kontakt med frågor

av ekonomisk räckvidd, kunde för övrigt tillämpad botanik näppeligen

sägas tillhöra företrädesvis den ena eller andra kombinationen av den

rena botanikens grenar. Vid fastställande av de båda professurernas

ämnesområden borde därför hänsyn tagas endast till den rena botaniken

och praktisk ekonomi bortfalla ur professurens titel.

I princip syntes sektionen den i Lund genomförda uppdelningen kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Marits proposition Nr 189.

läggas till grund för en indelning i Uppsala, endast något modifierad

på grund av att i Uppsala funnes en professur i växtbiologi, vartill ej

motsvarighet funnes i Lund.

Den systematiska professurens ämnesområde syntes böra omfatta systematik

och morfologi i inskränkt mening och benämnas professur i

systematik och morfologi. Att även uttryckligen tillägga växtgeografi

syntes för Uppsala-professuren icke nödvändigt, enär denna gren utgjorde

en central del av den växtbiologiska professurens ämnesområde.

Att den floristiska växtgeografin ändå i egenskap av en för systematiken

oumbärlig arbetsmetod inginge även i den systematiska professuren

vore självklart, likaväl som att systematiken kunde använda arbetsmetoder

hämtade från anatomi, genetik eller t. o. m. fysiologi.

Den andra professurens ämnesområde omfattade i Lund fysiologi, anatomi

och biologi. I Uppsala borde uppenbarligen biologin uteslutas ur

denna professurs läroområde, då en särskild professur i växtbiologi redan

funnes. Det kunde kanske synas onödigt, att i Uppsala i professurens

ämnesområde anatomi medtoges, då den elementära undervisningen i

detta ämne enligt en nu gällande kanslersförordning bestredes av en

docentstipendiat, men då denna kanslersförordning, vilken för övrigt

endast gällde den elementära undervisningen, när som helst kunde ändras

och då uppdelningen av botanikens läroområde på de två professurerna

med nödvändighet också måste medföra, att även examinationen

i botanik uppdelades, och examinationen i anatomi borde utövas av

professorn i fysiologi, syntes det lämpligt, att både fysiologi och anatomi

uttryckligen betonades skola ingå i denna professurs läroområde,

så att ingen tvekan därom kunde råda.

Tydligt vöre också att arbeten i ärftlighetslära, i den man de vore

av systematisk betydelse, även måste falla inom läroområdet för professuren

i botanik, särskilt systematik och morfologi, likaväl som att

genetiska arbeten med fysiologisk problemställning måste falla inom

den andra botanikprofessurens läroområde.

Om det nu vore klart, att de två professurernas läroområden på detta

sätt i princip borde begränsas, återstode att avgöra, huru detta skulle

komma till uttryck i professurernas benämning.

Man kunde tänka sig en anordning liknande den, som nyligen införts

för geologiprofessurerna, då den nu lediga geologiprofessuren benämnts

professur i geologi, särskilt historisk geologi, och den nuvarande professuren

i geologi med petrografi och mineralogi enligt universitetsberedningens

och departementschefens förslag i framtiden borde benämnas

professur i geologi, särskilt petrografi och mineralogi. I analogi härmed

kunde de två botanikprofessurerna benämnas professur i botanik,

särskilt systematik och morfologi, samt professur i botanik, särskilt

fysiologi och anatomi.

Samtidigt med en uppdelning av professurernas ämnesområden mäste

en uppdelning med hänsyn till botaniska institutionens förvaltning

äga rum.

Vid Uppsala universitet vore under botaniska institutionen upptagna

tre underavdelningar, nämligen botaniska museet, botaniska trädgarden

och botaniska laboratoriet, och hade vardera av dessa tre avdelningar

sitt särskilda anslag, som redovisades för sig. Föreståndare för botaniska

institutionen förordnades av kanslern, enär ju två professorer i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Marits proposition Nr 189.

botanik funnes. Om en uppdelning av professurerna skedde efter ovan

anförda grunder, vore det tydligt, att för framtiden bägge professorerna

också borde vara föreståndare för var sin eller sina av den nuvarande

botaniska institutionens bägge underavdelningar. Därvid borde professorn

i systematik och morfologi naturligtvis vara självskriven föreståndare för

botaniska museet och botaniska trädgården och professorn i fysiologi och

anatomi likaledes självskriven vara föreståndare för botaniska laboratoriet.

I samband med professor Svedelius’ avgång från den av honom innehavda

professuren i botanik borde emellertid även den frågan avgöras,

hur det skulle förfaras med den till botaniska institutionen hörande

tjänstebostaden. Som bekant utginge icke full lön till bägge professorerna

i botanik, utan avdrag, utgörande värde för tjänstebostad, gjordes

för den av professorerna i botanik samt botanik och praktisk ekonomi,

vilken av kanslern förordnats tilli föreståndare för den botaniska

institutionen. Om nu bägge professorerna bleve självskrivna föreståndare

för var sin avdelning eller avdelningar av den nuvarande institutionen,

måste bestämmelser om tjänstebostaden utfärdas. Den bästa lösningen

syntes för närvarande vara, att tjänstebostaden för framtiden finge disponeras

av den som professor vid Uppsala universitet äldste av de två

professorerna i botanik. Den nuvarande anmärkningen i staten angående

lönerna för professorerna i matematisk-naturvetenskapliga sektionen

i Uppsala borde alltså ändras så, att den som professor vid Uppsala

universitet äldste av de två professorerna i botanik skulle disponera

tjänstebostaden och att från hans lön skulle fråndragas 1,500 kronor,

utgörande beräknat värde för bostaden. Skulle den till tjänståldern

äldste professorn icke önska disponera tjänstebostaden och denna

alltså disponeras av den yngre professorn, borde avdraget göras från

hans lön.

Dessa förändringar i nu gällande avlöningsstat måste uppenbarligen

underställas riksdagen för godkännande och borde träda i kraft, sedan,

enligt gällande författningar, professor Svedelius avträtt bostaden.

Större akademiska konsistoriet har, med överlämnande av sektionens

ifrågavarande skrivelse samt en av konsistoriet i samma syfte gjord

framställning till Kungl. Majit, i skrivelse till kanslern för rikets universitet

den 14 november 1936 anhållit, att kanslern ville tillstyrka och

vidare befordra framställningen i fråga.

I yttrande den 20 november 1936 har kanslern anfört, att enär de

berörda frågorna syntes vara av beskaffenhet att böra göras till föremål

för utredning genom universitetsberedningen, kanslern ville inskränka

sig till att hemställa, att Kungl. Majit måtte inhämta yttrande i ämnet

från nämnda beredning.

I anledning av vad kanslern anfört har yttrande inhämtats av universitetsberedningen,

som i utlåtande den 11 februari 1937 anfört bland

annat följande:

Sektionens och konsistoriets framställningar gånge ut på en viss differentiering

av de båda botanikprofessurerna i Uppsala. I sådant syfte

föresloges, att den ena befattningen skulle benämnas professur i bota
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition Nr 189.

riik, särskilt systematik och morfologi, samt den andra professur i botanik,

särskilt fysiologi och anatomi.

Mot detta förslag‘hade beredningen intet att erinra. Genom de föreslagna

nya benämningarna bleve de kompetensfordringar, som borde

ställas på de båda professurernas innehavare, tydligare angivna än som

för närvarande vore fallet. Beteckningarna i fråga gåve nämligen enligt

beredningens mening vid handen, att den, som skulle ifrågakomma till

någon av professurerna, måste hava styrkt s. k. professorskompetens

inom det särskilt angivna området, men att, om denna förutsättning

vore fylld, speciminering även inom andra delar av professurens ämnesområde

räknades likvärdig med speciminering inom sagda särskilt angivna

område. Genom ifrågavarande anordning undveke man risken

att i det stora och viktiga ämnet botanik få två professorer, vilkas vetenskapliga

intressen och forskningar huvudsakligen vore inriktade på

ett och samma kanske ganska begränsade specialområde.

Beslutet om de nya benämningarna på botanikprofessurerna torde

böra äga tillämpning från och med den 1 juli 1938.

Sedan de nya benämningarna blivit fastställda, syntes något hinder

ej föreligga att vid blivande ledigförklarande av den utav professorn

Svedelius nu innehavda professuren anslå befattningen ledig såsom professur

i botanik, särskilt systematik och morfologi.

Även det föreliggande förslaget till ändring av föreskrifterna om dispositionen

av den i botaniska trädgården befintliga prefektbostaden

ville beredningen tillstyrka.

Den ifrågasatta fördelningen av undervisningsskyldigheten i examensämnet

botanik mellan de båda professorerna samt uppdelningen av den

botaniska institutionen på två avdelningar med var sin föreståndare,

vilka båda åtgärder torde vara en konsekvens av professurernas differentiering,

syntes jämlikt stadgandena i universitetsstatuterna böra

komma till stånd genom beslut av kanslern för rikets universitet.

Under åberopande av det anförda hemställde beredningen, att Kungl.

Maj:t ville för 1937 års riksdag framlägga förslag örn sådana ändringar

av de i avlöningsstaten för Uppsala universitet under matematisk-naturvetenskapliga

sektionen upptagna anmärkningarna 1. och 2., att

dels i anmärkning 1. i stället för ämnesområdena 7) botanik och 8)

botanik och praktisk ekonomi upptoges ämnesområdena 7) botanik, särskilt

systematik och morfologi, samt 8) botanik, särskilt fysiologi och

anatomi, börande beslutet örn denna ändring träda i kraft den 1 juli 1938;

dels ock anmärkning 2. erhölle följande ändrade lydelse: »Från lönen

för dels professorn i astronomi, dels ock den av professorerna i kemi,

vilken av kanslern förordnas till föreståndare för kemiska institutionen,

skola fråndragas 1,500 kronor, utgörande beräknat värde för bostad.

Enahanda avdrag göres från lönen för den såsom professor vid universitetet

i Uppsala äldre av professorerna i botanik, dock att, därest den

äldre professorn icke önskar disponera tjänstebostaden, avdraget skall

göras från den yngre professorns lön.»

Innehavaren av professuren i botanik vid Uppsala universitet N. E.

Svedelius kommer att avgå med pension i augusti 1938. Ifrågavarande

professur skall följaktligen kungöras ledig i augusti 1937. lie akade
-

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

miska myndigheterna hava nu ansett önskvärt, att, innan professuren

ledigförklaras, principbeslut fattas angående differentiering av ämnesområdet

för de två professorsbefattningarna i botanik vid universitetet.

I sådant hänseende hava myndigheterna föreslagit, att från och med den

1 juli 1938 den av professor Svedelius innehavda professuren i botanik

benämnes professur i botanik, särskilt systematik och morfologi, samt

att den av professor Melin innehavda professuren i botanik och praktisk

ekonomi benämnes professur i botanik, särskilt fysiologi och anatomi.

De skäl, som anförts för den föreslagna uppdelningen av ämnesområdet

mellan ifrågavarande professurer, hava synts mig bärande. Ett

genomförande av en dylik differentiering är även ägnat att undanröja

en del svårigheter vid professurernas tillsättande. Jag tillstyrker alltså

det av universitetsmyndigheterna i förevarande avseende framlagda förslaget.

De nya benämningarna för ifrågavarande professurer böra införas

från och med den 1 juli 1938. I detta sammanhang får jag framhålla,

att jag förutsätter, att den uppdelning av ämnesområdet mellan

de två professurerna i botanik vid universitetet i Lund, som redan är

för handen, i sinom tid vinner uttryck även i professorsbefattningarnas

benämningar.

En konsekvens av botanikprofessurernas differentiering vid Uppsala universitet

torde bliva, att den botaniska institutionen därstädes uppdelas

på två avdelningar med var sin föreståndare. Det torde böra ankomma

på kanslern för rikets universitet att härom fatta beslut.

Den i botaniska trädgården i Uppsala befintliga prefektbostaden disponeras

nu av professor Svedelius i egenskap av föreståndare för den

botaniska institutionen. En uppdelning av institutionen på två avdelningar

med var sin föreståndare kräver, att beslut fattas angående vilkendera

av de två föreståndarna, som skall äga disponera bostaden.

Vad i sådant avseende av de akademiska myndigheterna föreslagits,

innebärande att den såsom professor vid Uppsala universitet äldre av

de två professorerna i botanik skulle mot ett avdrag å lönen av 1,500

kronor disponera bostaden, anser jag vara en lämplig anordning för frågans

lösande. Jag har ej heller funnit anledning till erinran mot myndigheternas

förslag att, därest nämnde professor icke skulle önska disponera

bostaden i fråga, densammas disponerande överlåtes å den till

tjänståren yngre professorn i botanik vid universitetet mot enahanda

avdrag å lönen. Jag tillstyrker därför, att ett principbeslut nu fattas

i angivna riktning, att träda i kraft samtidigt med beslutet örn professurernas

differentiering eller från och med den 1 juli 1938.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde de förut omförmälda

anmärkningarna till avlöningsstaten böra erhålla ändrad avfattning, nå
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 189. 9

got som torde böra iakttagas i samband med fastställandet av avlöningsstat

för Uppsala universitet för budgetåret 1938/1939.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen besluta,

dels att professurerna i botanik samt botanik och

praktisk ekonomi vid universitetet i Uppsala skola från

och med den 1 juli 1938 benämnas professur i botanik,

särskilt systematik och morfologi, respektive professur i

botanik, särskilt fysiologi och anatomi;

dels ock att från och med den 1 juli 1938 skall från

lönen för den såsom professor vid universitetet i Uppsala

äldre av ovannämnda professorer i botanik fråndragas

1,500 kronor, utgörande beräknat värde av förefintlig

tjänstebostad, dock med iakttagande av att, därest

ifrågavarande professor icke önskar disponera tjänstebostäder

densamma skall disponeras av den såsom professor

vid universitetet yngre professorn i botanik, från

vilkens lön i sådant fall skall fråndragas nämnda belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Lagergrehn.

Bihang till riksdagens protokoll 1037.

1 sami.

Nr 180.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ämnesomfattningen för vissa professurer vid universitetet i Uppsala m. m. s. 2 i texten
  2. SU 1937:93 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ämnesomjattningen för vissa professurer vid universitetet i Uppsala m. m. s. 7 i texten