Sök i Ratio Lex

Angående stat far skeppsgosseskolan under budgetåret 1937H938 m. m

1937-03-05 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:192, Angående stat far skeppsgosseskolan under budgetåret 1937H938 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 192.

1

Nr 192.

Kungl. Majda proposition till riksdagen angående stat

far skeppsgosseskolan under budgetåret 1937H938

m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Janne Nilsson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson anför:

Under sjöförsvarets avlöningsanslag, rubrikerna »A. Avlöningsförmåner,

upptagna i vederbörliga stater. II. Undervisningsverken. Staten för skeppsgosseskolan»,

i årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, för skeppsgosseskolan för budgetåret 1937/1938 beräkna ett belopp

av 55,000 kronor.

Jag återkommer nu till detta ärende.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 192.

602 87

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Till en början vill jag erinra därom, att utbildningen av skeppsgossar

sedan åtskilliga år tillbaka bedrives vid skeppsgosseskolorna i Karlskrona

och Marstrand.

Enligt 1925 års marinorganisation skall den vid skeppsgosseskolorna

tjänstgörande civila personalen utgöras av 1 rektor, 1 ordinarie ämneslärare,

tillika förste lärare, ytterligare 7 ordinarie ämneslärare, 5 extra ordinarie

ämneslärare, 4 lärare i slöjd samt timlärare till erforderligt antal.

I den för skeppsgosseskolorna gällande staten, som för innevarande budgetår

slutar å ett belopp av 55,800 kronor, finnas upptagna 1 rektor, 5 ordinarie

och 3 extra ordinarie ämneslärare vid skolan i Karlskrona samt 3 ordinarie

och 2 extra ordinarie ämneslärare vid skolan i Marstrand. Avlöningen utgår

enligt staten till rektor med 6,000 kronor, därav 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,

till ordinarie ämneslärare med 3,600 kronor, därav 1,200 kronor

tjänstgöringspenningar, samt till extra ordinarie ämneslärare med 2,600 kronor.

En av de ordinarie ämneslärarna vid skolan i Marstrand åtnjuter i egenskap

av förste lärare ett särskilt arvode å 600 kronor. Vidare finnas å staten

medel beräknade för arvoden dels å 110 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet

i veckan till timlärare med tillhopa 4,486 kronor, dels till

lärare i slöjd med sammanlagt 2,200 kronor, dels ock för arvoden med flera

kostnader för inövande av hornblåsare och trumslagare med tillhopa 714

kronor. För ordinarie ämneslärare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor,

efter 10 år med ytterligare 400 kronor och efter 15 år med än ytterligare 400

kronor. Ålderstilläggen bestridas av en under sjöförsvarets avlöningsanslag

uppförd särskild anslagspost.

Härjämte hava rektor och ordinarie ämneslärare under en följd av budgetår

åtnjutit tillfällig löneförbättring, som enligt kungörelsen den 30 juni 1936

(nr 388) under innevarande budgetår utgår med 900 kronor till rektor samt

med 600 kronor till ordinarie och 450 kronor till extra ordinarie ämneslärare.

I fråga örn behörighet för ordinarie ämneslärarbefattning gälla de bestämmelser,

som äro eller kunna varda givna angående behörighet för manliga

lärare till sådan befattning vid kommunal mellanskola eller högre folkskola,

övriga lärares behörighet prövas av vederbörande stationsbefälhavare.

Rektor förordnas av Kungl. Majit för viss tid, där befattningen icke av

Kungl. Majit tillsättes genom konstitutorial.

Då ordinarie ämneslärarbefattning blivit ledig, skall ledigheten kungöras

genom vederbörande stationsbefälhavares försorg, varefter stationsbefälhavaren,

sedan han bland de sökande utsett innehavare av den lediga befattningen

och beslutet härom vunnit laga kraft, utfärdar konstitutorial för den

sålunda utsedde.

Extra ordinarie lärare förordnas av vederbörande stationsbefälhavare.

I enlighet med av 1918 års riksdag därom fattade beslut är genom kungörelse

den 28 juni 1918 (nr 554) angående villkor och bestämmelser för åtnjutande

av avlöningsförmånerna enligt de från och med år 1919 gällande

stater för skeppsgosseskolorna i Karlskrona och Marstrand m. m. stadgat,

bland annat, att befattningshavare skall, med bibehållande av den tjänste
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

grad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, vid en möjligen inträdande

förändrad organisation av undervisningsväsendet ävensom eljest, då

Kongl. Majit, med hänsyn till undervisningsväsendets behov, efter vederbörandes

hörande prövar sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom undervisningsväsendet. Befattningshavare, som varder flyttad till

annan ort, skall emellertid vara berättigad att av statsverket erhålla skälig

ersättning för flyttningskostnad till det belopp, Kungl. Majit för varje särskilt

fall bestämmer.

I fråga örn skyldighet att avgå från tjänsten ävensom örn rätt till pension

äro ordinarie befattningshavare vid skeppsgosseskolorna underkastade bestämmelserna

i lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänsteinnehavares

rätt till pension.

Extra ordinarie ämneslärare äro i denna egenskap ej berättigade till pension

av statsmedel.

De i förenämnda kungörelse den 28 juni 1918 angivna villkor och bestämmelser

skola i tillämpliga delar gälla jämväl i fråga örn de ämneslärare, vilka

till äventyrs komma att uppföras å övergångsstat.

Vid anmälan inför Kungl. Majit i statsrådet av 1936 års försvarsproposition

anförde min företrädare i ämbetet i fråga örn skeppsgosseinstitutionen

bland annat, att några nya skeppsgossar icke borde antagas efter den 1 juli

1937. Så snart sammanlagda antalet skeppsgossar nedgått därhän, att samtliga

kunde förläggas till kåren i Karlskrona, syntes överflyttning från Marstrandskåren

till Karlskronakåren böra ske och alltså förstnämnda kår i

första hand böra avvecklas. Med karlskrivningen av skeppsgossar i april

1939 skulle även kåren i Karlskrona upphöra. På grund av den förutsatta

avvecklingen av skeppsgosseinstitutionen bleve det erforderligt att överföra

den i staten för skeppsgosseskolorna upptagna ordinarie lärarpersonalen till

övergångsstat. Med hänsyn till att ifrågavarande personal vore pliktig att

låta sig förflyttas till annan befattning inom undervisningsväsendet syntes

de med en avveckling av skeppsgosseskolorna förbundna övergångskostnaderna

icke behöva åsamka statsverket kostnader av större betydenhet, i alla

händelser icke vid en jämförelse med de ekonomiska och andra fördelar som

vunnes genom en avveckling av skeppsgosseinstitutionen. Intill dess en förflyttning

till annan plats inom undervisningsväsendet kunde ske, borde emellertid

lärarpersonalen, på samma sätt som år 1925 förutsattes beträffande

övertalig civil personal vid flottan, åtnjuta nuvarande löneförmåner samt

bibehållas i tjänst i den mån lämplig sådan kunde beredas inom försvarsväsendet.

Riksdagens särskilda utskott, som anslöt sig till Kungl. Maj:ts förslag örn

indragning av skeppsgossekåren, uttalade, att de vid skeppsgosseskolorna anställda

ordinarie lärare, vilka icke erhöllo annan statlig tjänst, borde överföras

till övergångsstat enligt de närmare villkor, som det syntes böra få ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma. Häremot hade riksdagen intet att

erinra.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Under erinran om vad sålunda förekommit har chefen för marinstaben i

skrivelse den 17 juli 1936 framhållit, bland annat, följande:

Efter karlskrivningen av skeppsgossar våren 1937 komme antalet skeppsgossar

i Marstrand icke att vara större än att de kunde inrymmas i skeppsgossekasernen

i Karlskrona. Yad lokalfrågan beträffade kunde därför en

överflyttning till Karlskrona av skeppsgossarna i Marstrand utan olägenhet

ske redan vid nämnda tidpunkt. I fråga örn lärarkrafterna vid skeppsgosseskolan

i Karlskrona bleve fördelningen av undervisningstimmarna givetvis

något annorlunda genom att de båda kvarvarande årskurserna läsåret 1937—- 1938 komme att bestå av större antal parallellavdelningar än som senast förekommit

vid ifrågavarande skola. Med hänsyn till att den lägsta årskursen

icke längre funnes kvar och att antalet undervisningstimmar i vanliga skolämnen

i den högsta klassen vid skeppsgosseskolan vore väsentligt lägre än

i de båda andra syntes svårighet emellertid icke behöva uppkomma för den

vid skeppsgosseskolan tjänstgörande lärarpersonalen att meddela undervisningen

i enlighet med gällande kursplaner åt de kvarvarande skeppsgossarna.

Den vid skeppsgosseskolan i Marstrand tjänstgörande lärarpersonalen syntes

sålunda — i den mån densamma icke kunde bliva erforderlig för undervisning

vid skeppsgosseskolan i Karlskrona — bliva övertalig från och med avslutandet

av läsåret 1936—1937.

För närvarande äro vid skeppsgosseskolan i Marstrand anställda såsom

ordinarie ämneslärare J. Andersson, tillika förste lärare, E. G. Palmgren och

E. S. Landin samt såsom extra ordinarie ämneslärare B. E. Renström och

T. B. Johansson.

Av företedda merithandlingar inhämtas:

beträffande Andersson, att han är född år 1875 samt att han efter år 1898

avlagd folkskollärarexamen genomgått åtskilliga fortbildningskurser och

tjänstgjort dels såsom folkskollärare under åren 1898—1903, dels såsom

lärare vid skeppsgosseskola alltsedan sistnämnda år, därav såsom förste

lärare respektive rektor under omkring 45 terminer;

beträffande Palmgren, att han är född år 1887 samt att han — efter att

hava avlagt mogenhetsexamen å latingymnasium 1906 och folkskollärarexamen

1910 ävensom bedrivit vissa studier vid Göteborgs högskola — tjänstgjort

såsom lärare vid skeppsgosseskolan i Marstrand sedan år 1913;

beträffande Landin, att han är född år 1893 samt att han — efter att hava

avlagt studentexamen å realgymnasium år 1912 och folkskollärarexamen år

1914 samt bedrivit universitetsstudier i vissa ämnen och genomgått fortbildningskurser

— tjänstgjort såsom folkskollärare under åren 1914—-1917 och

såsom lärare vid skeppsgosseskola sedan sistnämnda år;

beträffande Renström, att han är född år 1878, att han — efter att hava

avlagt folkskollärarexamen år 1900, studentexamen å latingymnasium år 1917

och filosofisk ämbetsexamen år 1924 — tjänstgjort vid folkskola under åren

1900—1920, vid högre folkskola vårterminen 1925—vårterminen 1927, vid allmänt

läroverk och fortsättningsskola under kortare tider samt vid skeppsgosseskola

sedan år 1929, ävensom att han genom Kungl. Maj:ts beslut den

23 januari 1925 erhållit behörighet att antagas till ordinarie lärare vid kommunal

mellanskola och högre folkskola; samt slutligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:t$ proposition nr 192.

beträffande Johansson, att han är född år 1895, att han avlagt studentexamen

å realgymnasium och bedrivit vissa universitetsstudier samt att han

tjänstgjort såsom lärare vid skeppsgosseskola dels vårterminen 1922 dels ock

alltsedan läsåret 1923—1924.

I sin skrivelse den 10 september 1936 angående sjöförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1937/1938 har marinförvaltningen anfört, att enligt upplysning

från stationsbefälhavaren vid Karlskrona örlogsstation en av de fem ordinarie

ämneslärarna vid skeppsgosseskolan i Karlskrona avlidit samt att dennes

tjänst med hänsyn till 1936 års försvarsbeslut örn skeppsgossekårens indragning

icke återbesatts med ordinarie innehavare. Antalet ordinarie ämneslärare

skulle sålunda för nästkommande budgetår endast vara fyra, varemot

antalet extra ordinarie ämneslärare i stället borde ökas från tre till fyra.

Möjlighet syntes visserligen förefinnas att för läsåret 1937—1938 överflytta

ordinarie lärare från skolan i Marstrand till skolan i Karlskrona, i vilket fall

antalet extra ordinarie ämneslärare vid skolan i Karlskrona skulle kunna

minskas. Med hänsyn till att sistnämnda skola därefter skulle vara i verksamhet

endast under två läsår, syntes emellertid detta knappast vara lämpligt

eller för staten förmånligt utan endast förorsaka statsverket extra kostnader

i form av flyttningsersättningar och dylikt. Marinförvaltningen förutsatte

därför, att de ordinarie lärarna vid skolan i Marstrand efter denna skolas

upphörande bereddes stadigvarande tjänst inom annan gren av undervisningsväsendet

eller överflyttades på övergångsstat. Vidare har marinförvaltningen

i ett den 23 september 1936 avgivet utlåtande över chefens för marinstaben

förenamnda. skrivelse den 17 juli 1936 framhållit, att skeppsgossekåren i

Marstrand tillhörande skeppsgossar från och med den 1 maj 1937 borde överföras

till skeppsgossekåren i Karlskrona.

Sedermera har chefen för skepps gossehåren i Marstrand i skrivelse den

9 oktober 1936, varöver marinförvaltningen den 30 december 1936 avgivit

utlåtande, hemställt, att Kungl. Majit måtte taga under omprövning, huruvida

icke annan anställning inom undervisningsväsendet kunde efter den 30 juni

1937 beredas de vid skeppsgosseskolan i Marstrand anställda extra ordinarie

ämneslärarna eller, därest detta icke skulle låta sig göra, huruvida icke pension

eller ersättning i annan form kunde tillerkännas dem.

över chefens för marinstaben förenämnda skrivelse har skolöverstyrelsen

den 20 november 1936 avgivit utlåtande.

Härvid har skolöverstyrelsen beträffande de ordinarie ämneslärarna vid

skeppsgosseskolan i Marstrand uttalat, att det givetvis för statsverket vore

förmånligast, därest de vid skolans nedläggande kunde förflyttas till annan

tjänst inom undervisningsväsendet, vilket de jämlikt kungörelsen den 28 juni

1918 vore skyldiga att underkasta sig.

I anslutning härtill har skolöverstyrelsen i sitt utlåtande vidare anfört i

huvudsak följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majlis proposition nr 192.

Vad förste läraren Andersson beträffade, syntes det emellertid överstyrelsen

som om förflyttning icke gärna kunde ifrågasättas. Andersson komme nämligen

vid skolans nedläggande att hava fyllt 62 år och för honom återstode

då endast tre år till inträde i pensionsåldern, överstyrelsen ville därför

föreslå, att Andersson vid skeppsgosseskolans upphörande överfördes antingen

på indragningsstat eller ock å övergångsstat. —• Vad åter anginge de båda övriga

ordinarie ämneslärarna, Palmgren och Landal, lade deras ålder icke hinder i

vägen för en förflyttning, därest tjänster funnes lediga, för vilka de genom

sin utbildning och tjänstgöring kunde anses kompetenta och lämpliga. Givetvis

kunde därvid inga andra än rent statliga ifrågakomma. Till lärarbefattningar,

som tillsättas av kommunala myndigheter, kunde de enligt nu gällande

bestämmelser icke förflyttas, varför möjligheten till förflyttning vore inskränkt.

I verkligheten syntes blott ett slag av befattningar finnas, för vilka

nämnda båda lärares kompetens vore anpassad, nämligen övningsskollärartjänster

vid folk- och småskoleseminariernas övningsskolor. Emellertid syntes

även dessa tjänster föga lämpa sig såsom förflyttningsmöjlighet för ifrågavarande

lärare, enär deras arbete vid skeppsgosseskolan varit av helt annat

slag än det arbete, som skulle åligga dem viel en övningsskola. Själva hade

de också förklarat, att de ryggade tillbaka inför uppgiften att efter 24 respektive

20 års tjänstgöring såsom ämneslärare börja undervisa i samtliga folkskolans

ämnen och med lärjungar, som befunne sig på ett annat åldersstadium

än deras nuvarande elever, samt att därjämte leda seminarieelevers utbildning.

överstyrelsen ansåge sig icke kunna förorda, att de båda lärarna förflyttades

till ifrågavarande tjänster, där ett i stort sett främmande arbetsfält

skulle möta dem. Ett hinder för deras förflyttning till övningsskollärarbefattning

syntes även ligga däri, att pensionsåldern i fråga örn nämnda befattningar

vöre 60 år, under det att nu ifrågavarande lärare vore tillförsäkrade

tjänstgöring intill 65 års ålder. Måhända skulle vid de under socialdepartementet

lydande skyddshemmen och uppfostringsanstalterna möjlighet kunna

yppa sig att placera dem. Det vore emellertid icke överstyrelsen bekant, huruvida

sådan möjlighet förefunnes och i vad mån lärarna kunde anses lämpade

och kompetenta för en sådan uppgift. På grund av vad sålunda anförts ansåge

sig överstyrelsen icke böra förorda, att ifrågavarande lärare, trots deras långa,

väl vitsordade och uppskattade tjänstgöring vid skeppsgosseskola, förflyttades

till någon annan under överstyrelsens inseende stående undervisningsanstalt.

Såvida icke heller möjlighet förefunnes att giva dem annan

befattning, syntes det överstyrelsen lämpligast, att Palmgren och Landin

överfördes på övergångsstat med skyldighet för dem att träda i tjänstgöring,

därest för dem lämplig sådan framdeles komme att yppa sig. Då samtliga

tre ordinarie lärare vid skeppsgosseskolan nu måste lämna sin tjänst utan

egen förskyllan, syntes det överstyrelsen rättvist, att de för framtiden finge

behålla sina nuvarande löneförmåner.

Beträffande de båda extra ordinarie ämneslärarna vid Marstrandsskolan har

skolöverstyrelsen framhållit, att — såvitt överstyrelsen hade sig bekant —

visserligen ingen rätt till förflyttning eller ersättning för dem förelåge, när

skolan komme att indragas, men att överstyrelsen dock funne det med billighet

överensstämmande, att staten på något sätt även bringade dessa lärare

lindring i det svåra läge, vari de nu utan egen förskyllan råkat. Båda hade

nämligen under relativt lång tid tjänstgjort vid skolan och hade med visst fog

ansett sig kunna påräkna fortsatt tjänstgöring vid densamma.

Skolöverstyrelsen har i fråga om de båda extra ordinarie lärarna vidare

anfört följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 102. ‘

Då Renström vid skeppsgosseskolans indragning uppnått 59 års fider,

funnes det inga utsikter för honom att erhålla ordinarie befattning vid de

läroanstalter, som hans behörighet berättigade honom att söka. Få möjligheter

syntes även föreligga att bereda honom extra ordinarie anställning. Da

emellertid Renström utfört en lång och väl vitsordad gärning i det allmännas

tjänst, ville överstyrelsen föreslå, att Kungl. Majit måtte av riksdagen utverka

pension åt honom överstyrelsen ville därvid erinra örn att vid vissa

föregående tillfällen pension av riksdagen beviljats åt sådana befattningshavare

vid allmänna läroverk och med dessa jämförbara statliga läroanstalter, vilkas

befattningar icke varit uppförda å ordinarie stat. Renström syntes däivid

böra såsom tjänsteår få tillgodoräkna de tider, han tjänstgjort vid allmänt

läroverk och skeppsgosseskola, samt i sin helhet den del av hans tjänstetid

i kommunal tjänst, under vilken han varit delägare i statens pensionsanstalt

och vilken tid räknades såsom tjänsteår för pension i nämnda anstalt; ovng

tid syntes böra tillgodoräknas honom till “k i enlighet med tidigare tillämpad

praxis. — Beträffande Johansson erinrade överstyrelsen örn att denne hos

Kungl. Majit anhållit att bliva förklarad behörig att söka och innehava ordinarie

lärarbefattning vid högre folkskola eller folkskola, men att överstyrelsen

i skrivelse den 13 november 1936 på i skrivelsen angivna grunder icke

ansett sig böra förorda bifall till Johanssons ansökan, överstyrelsen ansåge

sig emellertid nu i här förevarande sammanhang böra förorda, att Johansson

åtminstone under viss begränsad tid överfördes på övergångsstat för att bereda

honom tillfälle att meritera sig för de av honom åstundade kirarbefattningarna

eller att söka sig annan avlönad tjänst.

Med anledning av skolöverstyrelsens förenämnda utlåtande hava Palmgren

och Landin till Kungl. Majit avlåtit en den 3 december 1936 dagtecknad

skrift, som av stationsbefälhavaren vid Stockholms örlogsstation, jämte eget

tillstyrkande yttrande, den 7 i samma månad överlämnats till Kungl. Maj.t,

av i huvudsak följande innehåll:

Den av skolöverstyrelsen i dess utlåtande påtalade möjligheten, att Palmgren

och Landin skulle kunna placeras vid de under socialdepartementet

lydande skyddshemmen och uppfostringsanstalterna, vilka hade till uppgift

att omhändertaga vanartade barn och minderåriga brottslingar - en uppgift

för vilken Palmgren och Landin stöde fullkomligt främmande — borde

ej kunna ifrågakomma, då de därigenom icke skulle bibehållas vid den tjänstegrad,

som de genom kungörelsen den 28 juni 1918 (nr 554) vöre tillförsäkrade.

Vid skeppsgosseskolan hade endast sådana elever antagits, som kunnat

förete de bästa vitsord örn gott uppförande. Vid skyddshem och uppfostringsanstalt

meddelades undervisning, motsvarande den, som förokomme vid

folkskolan. Av Kungl. Majits proposition, nr 341, till 1918 års riksdag angående

omorganisation av skeppsgosseutbildningen m. m. och Kungl. Majits

stadga för skeppsgosseskola den 13 september 1918 (nr 745) framginge emellertid

med all tydlighet, att sistnämnda skola jämställdes med kommunal

mellanskola och högre folkskola.

Då Palmgren och Landin enligt riksdagens beslut endast kunde förflyttas

till statlig tjänst och då skolöverstyrelsen icke kunnat förorda någon stadigvarande

tjänst för dem efter skeppsgosseskolans i Marstrand upphörande,

syntes det otvivelaktigt vara för staten ekonomiskt fördelaktigt, att de för

närvarande icke överfördes till övergångsstat utan förflyttades till Karls

krona för fortsatt tjänstgöring vid skeppsgosseskolan. Härmed vunnes en

annan värdefull fördel, då Marstrandskårens skeppsgossar, som skulle'', förläggas

till Karlskrona från och med nästa läsår, i sin undervisning finge bibehålla

sina gamla lärare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Slutligen har statskontoret i utlåtande i ärendet den 8 februari 1937 an

fört, bland annat, följande:

I likhet med skolöverstyrelsen ansåge statskontoret förflyttningsskyldighet

till annan tjänst inom undervisningsväsendet icke böra ifrågasättas för

förste läraren Andersson. Med hänsyn därtill ävensom till svårigheten att

finna en för honom passande tjänstgöring syntes emellertid Andersson icke

böra uppföras å övergångsstat, vilket förutsatte tjänstgörings- och förflyttningsskyldighet,

utan överföras till allmänna indragningsstaten. Såsom ordinarie

ämneslärare uppbure Andersson en årlig avlöning av 3,G00 kronor, vartill

komme ålderstillägg med 1,200 kronor. Vidare utginge till Andersson i

egenskap av förste lärare vid skolan ett årligt arvode av 600 kronor. Härutöver

tillkomme tillfällig löneförbättring med 600 kronor samt dyrtidstilllägg

såsom å oreglerad tjänst. Därest Andersson uppfördes å allmänna indragningsstaten,

syntes han otvivelaktigt vara berättigad att, intill dess han

uppnådde pensionsåldern ■— 65 år — till fullo uppbära lön och ålderstillägg.

Däremot syntes det vara tvivel underkastat, om han under sagda tid borde

få åtnjuta förstelärararvodet. Då nämligen Andersson i händelse av förflyttning

till annan tjänst icke syntes äga rätt att bibehålla arvodet ifråga, syntes

han icke heller vid uppförande å indragningsstaten vara berättigad därtill.

Beträffande den tillfälliga löneförbättringen ifrågasatte statskontoret att

Kungl. Majit — i likhet med vad enligt Kungl. Maj:ts brev den 16 mars

1923 skett vid överförandet å indragningsstaten sistnämnda år av vissa skeppsgosseskollärare

— bestämde densamma till något lägre belopp, förslagsvis

500 kronor. Jämlikt § 7 första stycket kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280)

med bestämmelser örn ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare

i statens tjänst lii. fl. pensionärer syntes å de sammanlagda avlöningsfömånerna,

5,300 kronor, böra utgå pensionsförhöjning med 768 kronor. Dyrtidstillägg

å löneförmånerna (5,300 + 768 =) 6,068 kronor borde utgå järn

likt kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 384) angående dyrtidstillägg åt vissa

befattningshavare å indragningsstat jämförd med § 4 kungörelsen den 15 juni

1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst.

Då, såvitt framginge av skolöverstyrelsens förenämnda utlåtande, de återstående

båda ordinarie ämneslärarna, Palmgren och Landin, icke lämpligen

kunde beredas stadigvarande anställning vid annan statlig undervisningsanstalt,

syntes de böra uppföras å övergångsstat. I likhet med vad som skett,

då vid genomförandet av 1925 års marinorganisation en del lärare vid skeppsgosseskolorna

blivit övertaliga, syntes nu förevarande lärare böra redovisas

under särskild rubrik å staten för skeppsgosseskolorna. Därest lärarna vid

nedläggandet även av skeppsgosseskolan i Karlskrona alltjämt kvarstode å

övergångsstat och icke kunde beredas tjänstgöring, borde tagas under förnyat

övervägande, hur med dem borde förfaras.

Såsom av marinförvaltningens förenämnda skrivelse den 10 september

1936 framginge, hade en av de ordinarie lärarna vid skolan i Karlskrona avlidit,

till följd varav utökning av lärarkrafterna där vore erforderlig. Då detta

ökade lärarbehov kunde fyllas genom förflyttning till sagda skola av en av

de två lärare, varom nu vore fråga, samt lärarna själva gjort framställning

örn dylik förflyttning, ansåge sig statskontoret böra förorda densamma. Kostnaderna

för flyttningsersättning och dylikt, vilka för en lärare knappast

kunde tänkas överstiga 1,000 kronor, måste anses ringa i förhållande till den

inbesparing av avlöningsmedel, som därigenom vunnes. Statskontoret förutsatte

jämväl, att även den andre av de båda lärarna förflyttades till skolan

i Karlskrona, därest det ur ekonomisk synpunkt funnes fördelaktigt. Där
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 102.

vid syntes emellertid statskontorets följande förslag till ersättning åt extra

ordinarie läraren Johansson böra beaktas.

Vad anginge de extra ordinarie ämneslärarna, Renström och Johansson,

framginge av handlingarna i ärendet, att Renström — efter avdrag för tider,

under vilka tjänstledighet åtnjutits •—- syntes hava tjänstgjort vid folkskola

och högre folkskola sammanlagt omkring 22 år, då han den 30 juni 1927

nödgats avsluta sin anställning såsom extra ordinarie lärare vid Melleruds

högre folkskola till följd av skolans ombildning till kommunal mellanskola.

Efter nämnda tidpunkt syntes Renström inom folkskoleväsendet allenast

hava innehaft kortare vikariat såsom lärare vid fortsättningsskola. Vid

sådant förhållande syntes Renström — enligt vad statskontoret under hand

inhämtat från statens pensionsanstalt — efter uppnåendet den 23 mars 1938

av 60 års ålder vara berättigad till uppskjuten tjänstepension med ungefär

1,600 kronor för år och pensionsförhöjning med omkring 260 kronor om året,

vartill komme därå belöpande dyrtidstillägg. Med hänsyn därtill och under

beaktande av att Renström, därest pension, beräknad enligt eljest i likartade

fall tillämpad praxis, skulle utverkas av riksdagen, icke skulle komma

i åtnjutande av större förmåner än de sagda, ansåge sig statskontoret icke

kunna tillstyrka särskild ersättning åt Renström i vidare mån än för tiden

intill uppnåendet av pensionsåldern. Dylik ersättning syntes böra bestämmas

till — för år räknat — -hs av vad Renström vid tiden för anställningens

upphörande uppbure i arvode och tillfällig löneförbättring. Å ersättningen

syntes böra utgå dyrtidstillägg enligt vanliga grunder.

Skolöverstyrelsens förslag beträffande läraren Johansson, vilket uppenbarligen

stöde i strid med tidigare tillämpade principer i fråga örn befattningshavares

överförande på övergångsstat, kunde statskontoret icke biträda. Icke

heller syntes böra ifrågakomma att överföra Johansson till allmänna indragningsstaten.

Med hänsyn till Johanssons relativt långa och väl vitsordade

tjänstgöring i statens tjänst syntes emellertid billighetsskäl tala för att någon

ersättning tillerkändes honom, därest han icke kunde beredas anställning vid

skolan i Karlskrona eller annan statlig tjänst. Till ledning vid bestämmandet

av avskedsersättningens storlek borde beaktas de principer, vilka kommit till

uttryck i kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension

och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och

marinen. Enligt sagda kungörelse ägde löntagare, vilken till följd av icke

uppnådda 50 levnadsår och minst 15 tjänsteår icke vore berättigad till förtidspension

men kunde ifrågakomma till avskedsersättning, erhålla sådan ersättning

med belopp, motsvarande en månads arbetsförtjänst för varje helt

års anställning i statens tjänst intill 15 års anställning. I anslutning till

nämnda bestämmelse ville ämbetsverket förorda en ersättning åt Johansson

med förslagsvis 5,000 kronor.

För ovannämnda ersättningar erforderligt medelsbelopp syntes böra uppföras

såsom särskilt förslagsanslag under rubriken sjöförsvaret: avlöning,

rekrytering och resekostnader m. m., benämnt förslagsvis »Särskilda ersättningar

åt vissa lärare vid nedlagda skeppsgosseskolan i Marstrand».

Såsom jag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag förordat

torde skeppsgosseinstitutionen böra avvecklas i enlighet med 1936 års försvarsbeslut.

Detta innebär, att några nya skeppsgossar icke skola antagas

efter den 1 juli 19.37, samt att, så snart sammanlagda antalet skeppsgossar

nedgått därhän, att samtliga kunna förläggas till kåren i Karlskrona, överflyttning

från Marstrandskåren till Karlskronakåren bör äga rum. Marstrands
-

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

kåren skall sålunda i första hand avvecklas. Med karlskrivningen av skeppsgossar

i april 1939 skall även kåren i Karlskrona upphöra.

Av det förestående inhämtas, att antalet skeppsgossar i Marstrand efter

karlskrivningen nästinstundande april icke kommer att bliva större än att

samtliga kunna inrymmas i skeppsgossekasernen i Karlskrona, överflyttningen

till Karlskrona av skeppsgossarna i Marstrand torde därför böra ske

innevarande vår. Den vid skeppsgosseskolan i Marstrand nu anställda lärarpersonalen

kommer sålunda att bliva överflödig därstädes med utgången av

läsåret 1936/1937.

Enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut skola vid skeppsgosseskolorna

anställda ordinarie ämneslärare, vilka icke erhålla annan statlig tjänst, överföras

till övergångsstat i enlighet med de närmare villkor, som det skulle ankomma

på Kungl. Majit att bestämma.

Såsom av det föregående inhämtas har frågan örn den vid skeppsgosseskolan

i Marstrand anställda ämneslärarpersonalens framtida anställningsoch

avlöningsförhållanden varit föremål för ingående prövning av, bland

andra myndigheter, skolöverstyrelsen och statskontoret.

Vad först beträffar de tre ordinarie ämneslärarna torde, i enlighet med vad

statskontoret föreslagit, förste läraren Andersson, med hänsyn därtill att han

innevarande år uppnår en så pass hög levnadsålder som 62 år, böra från och

med den 1 juli 1937 överföras till allmänna indragningsstaten; och torde det —

i likhet med vad förhållandet var vid överförandet till allmänna indragningsstaten

år 1923 av vissa skeppsgosselärare — få ankomma på Kungl. Majit att

fastställa de avlöningsförmåner, som skola tillkomma Andersson under den

tid, han är uppförd å indragningsstaten. Härvid torde vad statskontoret därutinnan

föreslagit böra vinna beaktande.

De båda övriga ordinarie ämneslärarna, Palmgren och Landin, torde från

och med den 1 juli 1937 böra överföras till övergångsstat och därvid äga bibehålla

dem vid överföringen tillkommande avlöningsförmåner.

I sitt förenämnda utlåtande har statskontoret föreslagit, att Palmgren och

Landin skulle efter överföringen till övergångsstat förflyttas till skeppsgosseskolan

i Karlskrona, där för närvarande en ordinarie ämneslärarbefattning

efter inträffat dödsfall hålles vakant. Ehuru jag tidigare — såsom framgår

av uttalande i årets statsverksproposition, sid. 145 — i frågans dåvarande läge

närmast ställde mig avvisande mot dylik förflyttning, har jag, efter att

hava tagit del av den nu förebragta utredningen, kommit till en annan uppfattning

härutinnan. Den korta tid, som skolan i Karlskrona i fortsättningen

kommer att vara i verksamhet, samt kostnaderna för beredande av flyttningsersättning

åt lärarna ifråga tala visserligen mot en förflyttning till Karlskrona.

Men å andra sidan föreligga onekligen åtskilliga skäl för en dylik förflyttning.

Oaktat såväl Palmgren som Landin enligt av Kungl. Majit den 5 februari 1937

meddelade resolutioner erhållit medgivande att — utan hinder därav att de

icke fyllt härför stadgade villkor — antagas till lärare vid högre folkskola,

torde — enligt vad skolöverstyrelsen i utlåtande den 12 januari 1937 över de

ansökningar, som legat till grund för omförmälda resolutioner, uttalat — möj
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 192.

ligheten för dem att överhuvudtaget kunna draga fördel av ifrågavarande medgivande

säkerligen vara mycket inskränkt. Då de vidare — enligt av riksdagen

godkända grunder —- icke äro skyldiga att underkasta sig förflyttning

till statlig befattning utom undervisningsväsendet, torde det kunna befaras,

att staten, därest den förflyttning till Karlskrona, som statskontoret förordat

och vederbörande lärare själva förklarat sig önska, icke kommer till stånd,

nödgas avlöna dem under de närmaste åren utan att hava någon som helst

nytta därav. Jag finner mig därför böra förorda, att de båda nu ifrågavarande

lärarna avses för tjänstgöring vid skeppsgosseskolan i Karlskrona, den ene i

ersättning för den nu vakanta ordinarie ämneslärarbefattningen, vilken därmed

kan ur staten utgå, och den andre i stället för en av de nuvarande extra

ordinarie ämneslärarna, i följd varav antal.et dylika befattningar å staten kan

minskas till två. Genom en sådan anordning skulle vinnas — förutom att

ifrågavarande väl beprövade lärarkrafter bliva utnyttjade ännu någon tid —

att de från Marstrand överflyttade skeppsgossarna finge behålla ett par

av sina nuvarande lärare, vilket torde få anses vara av viss betydelse för

kontinuiteten inom undervisningen. I enlighet med statskontorets förslag

torde dessa båda lärarbefattningar böra uppföras under särskild rubrik å

den från och med nästkommande budgetår för samtliga skeppsgossar gemensamma

skeppsgosseskolans stat. I staten torde vidare böra intagas anmärkning

därom, att därest ordinarie ämneslärare avgår, i hans ställe må anställas

en extra ordinarie ämneslärare.

På sätt i årets statsverksproposition, sid. 145, föreslagits torde i nämnda stat

böra beräknas särskilda medel, förslagsvis 250 kronor, för beredande av ersättning

åt vikarierande ämneslärare. övriga anslagsposter i staten torde böra

upptagas i enlighet med marinförvaltningens i dess förberörda skrivelse upptagna

förslag.

I enlighet med det sagda har jag låtit uppgöra förslag till stat för skeppsgosseskolan,

vilken stat slutar å ett belopp av 35,740 kronor (se Bil. nr 1).

Denna stat torde böra föreläggas riksdagen för godkännande.

Vad därefter beträffar de båda extra ox-dinarie ämneslärarna vid skeppsgosseskolan

i Marstrand torde —- på sätt av statskontoret föreslagits —- Renström

böra från och med den 1 juli 1937 och intill uppnåendet den 23 mars

1938 av en levnadsålder, som berättigar honom till uppskjuten tjänstepension,

komma i åtnjutande av ersättning med, för helt år räknat, */* av vad han vid tiden

för anställningens upphörande uppbär i arvode jämte tillfällig löneförbättring,

(2,600 -f 450 —) 3,050 kronor, eller sålunda 2,033 kronor, varå dyrtidstillägg

torde böra få tillgodonjutas enligt vanliga grunder, samt Johansson —- likaledes

i enlighet med statskontorets förslag — vid avgången från innehavande

befattning undfå en ersättning i ett för allt med 5,000 kronor. För gäldande

av ifrågavarande ersättningar torde i riksstaten under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret,

rubriken »Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.» böra under

benämningen »Särskilda ersättningar åt vissa lärare vid nedlagda skeppsgosseskolan

i Marstrand» för budgetåret 1937/1938 uppföras ett särskilt förslagsanslag

å 7,000 kronor. Stat för detta anslag torde i sinom tid få fastställas av

Kungl. Majit.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

I anslutning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att förste läraren vid skeppsgosseskolan i Mar- .

strand J. Andersson skall från och med den 1 juli 1937 överföras

till allmänna indragningsstaten med rätt till åtnjutande

av avlöning, som av Kungl. Maj :t bestämmes i enlighet med ovan

angivna, av statskontoret förordade grunder;

dels fastställa bifogade förslag till stat för skeppsgosseskolan

(Bil. nr 1), att tillämpas under budgetåret 1937/1938;

dels ock å riksstaten för budgetåret 1937/1938 under fjärde

huvudtiteln, sjöförsvaret, rubriken »Avlöning, rekrytering, resekostnader

m. m.» till'' särskilda ersättningar åt vissa lärare vid

nedlagda skeppsgosseskolan i Marstrand anvisa ett förslagsanslag

av 7,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

13

Bil. nr 1.

Stat

för Skeppsgosseskolan.

Enhetskostnad

Antal

Lön

Tjänst-

Summa

Arvode

gonngs-

kronor

penningar

Rektor ................................................................

i

4,000

2,000

6,000

Ordinarie ämneslärare ..........................................

4

2,400

1,200

3,600

Extra ordinarie ämneslärare .................................

2

2,600

—

2,600

Å övergångsstat.

Ordinarie ämneslärare ..........................................

2

2,400

1,200

3,600

Löner och tjänstgöringspenningar till ovanstående ordinarie beställnings
havare

......................................................................................... kronor 27,600: ■—

Arvoden till ovanstående extra ordinarie ämneslärare ......................... » 5,200: —

Arvoden till timlärare å 110 kronor för varje timmes undervisningsskyl
dighet

i veckan............................................................ » 1,470: —

Arvoden till lärare i slöjd .................................................................. » 800: —

Arvoden m. fl. kostnader för inövande av hornblåsare och trumslagare... » 420: —

Ersättning till vikarierande ämneslärare, förslagsvis .............................. » 250: —

Summa kronor 35,740: —

Anm. 1. Pensionsunderlaget för rektor skall utgöra 4,300 kronor. Därest befattningshavare

varit tillförordnad rektor, skall sådant vid bestämmande av pensions belopp

räknas honom till godo på samma sätt, som örn han varit befullmäktigad

rektor.

An*». 2. För ordinarie ämneslärare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor, efter 10 år

med ytterligare 400 kronor och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor.

Anm. 3. Därest ordinarie ämneslärare avgår, må i hans ställe anställas en extra ordinarie

ämneslärare.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1937:197 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1937/1938 för viss personal inom den civila statsförvalt s. 3 i texten
  2. Rskr. 1937:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:tsi statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln framlagda förslag rörande avveckling av skeppsgossekåren s. 5 i texten
  3. SU 1937:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Majits framställning angående stat för skeppsgosseskolan m. m. s. 7 i texten