Sök i Ratio Lex

Angående indragning av viss personal vid domänverket

1937-03-05 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:204, Angående indragning av viss personal vid domänverket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

1

Nr 204.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående indragning av

viss personal vid domänverket; given Stockholms slott

den 5 mars 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp:

Genom proposition nr 54 har Kungl. Maj:t förelagt riksdagen förslag till

bland annat ny lagstiftning rörande skyddsskogar. Till grund för förslaget

ligger ett av skogslagkommissionen utarbetat betänkande med förslag till lagstiftning

i ämnet (stat. off. utr. 1936: 19). I betänkandet har kommissionen

förordat, att i sammanhang med genomförandet av den nya lagstiftningen

indragning av viss personal vid domänverket skulle företagas. I mitt yttrande

till statsrådsprotokollet den 13 november 1936 vid tillstyrkande av remiss

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 204—205. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

till lagrådet av nämnda lagstiftningsförslag framhöll jag, att frågan örn berörda

indragning vid domänverket borde underställas innevarande års riksdag.

Jag torde nu för Kungl. Majit få anmäla denna fråga.

Till en början torde jag i korthet få erinra örn innebörden av lagstiftningsförslaget.

Detta avser, att skyddsskogarna, vilkas vård för närvarande regleras

genom lagen den 24 juli 1903 (nr 79 s. 7) angående skyddsskogar och

vilka enligt bestämmelserna i nämnda lag äro underkastade tillsyn av domänverkets

tjänstemän, skulle införas under skogsvårdslagens bestämmelser

och i samband därmed underställas skogsvårdsstyrelsernas tillsyn. I anledning

därav att domänverkets befattning med skyddsskogarna vid genomförande

av förslaget sålunda skall upphöra, kommer viss personal vid domänverket,

vilken för närvarande har till uppgift att enligt skyddsskogslagens

bestämmelser handhava tills julen över dessa skogar, att bliva övertalig. För

vinnande av närmare upplysning rörande omfattningen av den minskning i

domänverkets personal, som kunde ifrågakomma i anledning av den nya

lagstiftningen, inhämtade skogslagkommissionen yttrande från domänstyrelsen.

I ett den 9 december 1935 till kommissionen avgivet yttrande anförde

domänstyrelsen i denna fråga följande.

Handhavandet av lagstiftningen angående skyddsskogar hade före den 1

januari 1934 ålagts vederbörande skogsstatspersonal i de revir, som då innefattade

skyddsskogsomraden, nämligen i Jämtlands län dåvarande Frostvikens,

Åre, Hallens, Hede och Rätans revir samt i Kopparbergs län Västerdalarnas

och Älvdalens östra revir. Motivet till en dylik organisation hade

da varit att erhålla kontinuitet i skötseln av de på de skilda lokalerna belägna

skogarna av detta slag.

De belopp, som domänstyrelsen jämlikt gällande bestämmelser utgivit i

avlöning m. m. samt dyrtidstillägg åt personal, som tagits i anspråk för utsyning

å och tillsyn av förenämnda skogar i Jämtlands län, hade i medeltal

under de 5 senaste kalenderåren före den 1 januari 1934 uppgått till 72,800

kronor. Domänstyrelsen hade efter varje kalenderårs slut erhållit ersättning

härför av medel, som för ändamålet ställts till förfogande av Kungl. Majit

och riksdagen.

Efter den 1 januari 1934, då domänverkets omorganisation på grund av

de ar 1932 vidtagna ändringarna i lagstiftningen rörande de ecklesiastika

samt vissa enskildas skogar i lappmarkerna ägt ruin, hade renbetesfjällens

skogar och skyddsskogarna i Jämtlands län sammanförts till en förvaltning,

underställd en befattningshavare i 19:e lönegraden, biträdd av en assistent

i samma lönegrad. Förvaltningen hade uppdelats i 6 bevakningstrakter under

var sin kronojägare i 9:e lönegraden, varjämte 3 extra ordinarie kronojägare

i 7 .e lönegraden biträtt. För utförande av utsyningar och skogsvårdsarbeten

m. m. a skyddsskogarna hade under sommarhalvåret dessutom anställts

i regel 4 icke ordinarie jägmästare i 17 :e och 6 icke ordinarie kronojägare

i 5:e lönegraden. Personalkostnaderna för tillsynen av skyddsskogarna

enligt nyssnämnda organisation hade för kalenderåret 1934 varit 66,632 kronor

och för år 1935 beräknats till cirka 65,000 kronor.

».. Styrelsen finge härvid särskilt understryka, att förberörda organisation

för tillsynen av dessa skogar inneburit ett provisorium i avvaktan på dels

i vilken omfattning skogsskötsel å renbetesfjällen skulle påverkas av en genom

riksskogstaxeringen närmare vunnen kännedom om å desamma före
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

3

fintligt virkesförråd, dels huru viss arrondering av angränsande förvaltningsområden

skulle kunna genomföras.

Under den tid, som ifrågavarande provisorium varat, hade dock tydligt

ådagalagts, att tillsynen av renbetesfjällen och skyddsskogarna varit alltför

betungande för den personal, som därför anställts. Renbetesfjällen omfattade

nämligen en areal produktiv skogsmark av för närvarande cirka

143,000 hektar och skyddsskogarna i Jämtlands län cirka 362,000 hektar. Å

de förra hade den årliga utsyningen från och med 1935 höjts från 40,000

kubikmeter till 115,000 kubikmeter och å de senare hade årsutsyningen i

medeltal under de senare åren utgjort cirka 300,000 kubikmeter. I anledning

härav hade domänstyrelsen funnit sig nödsakad att från och med den

1 januari 1936 företaga en uppdelning av ifrågavarande förvaltning i två

särskilda förvaltningsområden, omfattande å ena sidan renbetesfjällens skogar

och å den andra samtliga skyddsskogar i Jämtlands län.

Båda dessa borde enligt styrelsens uppfattning organiseras såsom självständiga

revir och underställas ordinarie jägmästare i 26:e lönegraden

samt uppdelas i 4 bevakningstrakter med var sin ordinarie kronojägare i

9:e lönegraden. För somrarnas utsyningar och skogsvårdsåtgärder m. m. å

skyddsskogarna beräknade styrelsen, att liksom tillförne 4 icke ordinarie jägmästare

och 6 icke ordinarie kronojägare komme att anställas.

Personalkostnaderna för skyddsskogsreviret beräknades årligen utgöra:

1 jägmästare i 26:e lönegraden lön.............. kronor 10,000

4 kronojägare i 9:e » ».............. »12,500

4 e. jägmästare i 17:e » vardera 6 mån. lön » 9,200

6 e. kronojägare i 5:e » » 5.5 » » 7”» 6,500 kronor 38,200

Kallortstillägg.............................................. » 500

Rese- och traktamentsersättning till förestående personal...... » 22,000

Dyrtidstillägg 10% på 38,700 kronor ........................ > 4,000

Summa kronor 64,700

eller avrundat cirka 65,000 kronor.

Emellertid hade styrelsen ej för närvarande ansett sig böra genomföra

förenämnda revirreglering definitivt, helst densamma anslöte sig till indragning

av ett statsskogsrevir och medförde, att av statsmakterna medgivet antal

revir överskredes, utan blott provisoriskt, varigenom renbetesfjällreviret och

skyddsskogsreviret komme att förestås av tjänstemän i något lägre tjänsteställning

än ordinarie jägmästare. Den omedelbara följden bleve emellertid, att

en domänverkstjänsteman komme att för skyddsskogarna i Jämtlands län

disponeras i ungefär en ordinarie jägmästares tjänsteställning.

I Kopparbergs län belägna skyddsskogar utgjorde en areal av cirka 17,000

hektar produktiv skogsmark med en årlig avverkning av cirka 36,000 kubikmeter.

Tillsynen av dessa skogar ålåge nu liksom förut vederbörande revirpersonal

eller den i nuvarande Särna och Älvdalens östra revir anställda.

Av denna personal beräknades årligen tagas i anspråk för sagda ändamål:

1 e. o. jägmästare i 19 :e lönegraden under 2

månader lön............................. kronor 1,000

1 kronojägare i 9:e lönegraden i 2 månader lön » 550

1 e. o. kronojägare i 7:e lönegraden i 2 månader

lön................................. » 450 kronor 2,000

Rese- och traktamentsersättningar till förestående personal.. » 1,400

Dyrtidstillägg 10 % av 2,000 kronor...................... » 200

Summa kronor 3,600.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

Under förutsättning att handhavandet av en ny lag angående skyddsskogarna

i Jämtlands och Kopparbergs län överlämnades till respektive skogsvårdsstyrelser

borde domänverkets personalstat enligt vad förut anförts alltså

minskas med:

1 ordinarie jägmästare i 26 :e lönegraden,

4 ordinarie kronojägare i 9:e lönegraden,

2 icke ordinarie jägmästare i 17 :e lönegraden samt

3 icke ordinarie kronojägare i 5:e lönegraden, som nu erfordrades i Jämtlands

län.

I Kopparbergs län däremot, där personalen tagits i anspråk för ifrågavarande

ändamål i relativt ringa utsträckning, räknade styrelsen icke med något

minskat personalbehov med anledning av överflyttandet från domänverket

av ifrågavarande arbetsuppgift.

Den domänverkspersonal, som enligt det anförda bleve övertalig, borde i

den mån respektive befattningshavare icke övertoges av vederbörande skogsvårdsstyrelse

överföras å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet enligt

samma grunder, som tillämpades för den 1 januari 1934 entledigad dylik

personal.

Kommissionen har i sitt betänkande erinrat därom, att i samband med genomförandet

av 1932 års lagstiftning om häradsallmänningar och vissa skogar

inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med flera områden

samt skogar å ecklesiastika boställen, genom vilken lagstiftning betydande

arbetsuppgifter överflyttats från domänverket till andra organ, indragning

ägt rum av den personal vid domänverket, som till följd av nämnda lagstiftning

bleve övertalig. Sedan förslag om sådan indragning framlagts i proposition

nr 233 till 1933 års riksdag och i huvudsak av riksdagen godkänts,

meddelade Kungl. Majit i brev till domänstyrelsen den 14 juni 1933 närmare

bestämmelser i ämnet. Kommissionen har i sitt betänkande redogjort för innehållet

av dessa bestämmelser, ur vilken redogörelse här må anföras följande.

V ''.J

Enligt berörda bestämmelser skulle från och med den 1 januari 1934, då

lagstiftningen örn häradsallmänningar och vissa skogar inom Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker med flera områden trädde i kraft, till indragningsstat

för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet överflyttas ett

flertal ordinarie befattningshavare vid verket. Det skulle därvid ankomma

på Kungl. Majit att, i enlighet med vissa av chefen för jordbruksdepartementet

till statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 10 mars 1933 angivna

riktlinjer för avskiljande av övertalig personal, meddela beslut i avseende å

vilka befattningshavare skulle överflyttas å indragningsstaten. Beträffande

avlöningsförmåner för å indragningsstat sålunda uppförda befattningshavare

skulle gälla, bland annat, följande grunder: 1) Befattningshavare å indragningsstat

ägde åtnjuta avlöning med belopp, som skulle hava vid överflyttningen

till indragningsstat tillkommit honom med tillämpning av den före

den 1 januari 1921 gällande lönestaten för domänverket, samt pensionsrätt

enbet för domänverket före sagda dag gällande pensionsbestämmelser. Därest

befattningshavare, som överflyttats till indragningsstat mot åtnjutande

av avlöning enligt nu angivna bestämmelser, erhölle annan ordinarie befattning

å rikets, riksdagens eller kommuns stat, skulle han vara skyldig att

helt frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida de un
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

5

derstege eller vore lika med de nya avlöningsförmånerna, samt, därest avlöningsförmånerna

å indragningsstaten överstege berörda nya avlöningsförmåner,

vidkännas mot de senare svarande avdrag. 2) Befattningshavare,

som omedelbart före överflyttningen till indragningsstat åtnjutit lön enligt

det provisoriskt gällande avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän

vid domänverket, finge, därest han före den 1 december 1933 anmält

sig villig att, med avstående av honom jämlikt den äldre lönestaten tillkommande

avlöningsförmåner, underkasta sig vissa angivna inskränkningar i

fråga örn rätten till inkomst av sådan fast eller tillfällig arbetsanställning,

som befattningshavaren erhölle, åtnjuta lön enligt nämnda provisoriska avlöningsreglemente

samt pension enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 323)

med bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga örn

rätt till pension m. m. med däri sedermera gjorda ändringar. Dock skulle

befattningshavare, som vid överflyttningen till indragningsstat åtnjutit lön

enligt någon av lönegrupperna A, B eller C, uppbära lön enligt lönegrupp A,

samt befattningshavare, sorn vid nämnda överflyttning åtnjutit lön enligt

någon av lönegrupperna D, E, F eller G, uppbära lön enligt lönegrupp B.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande brev upptoge även vissa grunder i fråga örn

ersättning till icke ordinarie personal, som entledigades på grund av 1932

års förenämnda lagstiftning. Enligt dessa grunder skulle såsom villkor för

erhållande av ersättning gälla, att befattningshavaren enligt i vederbörlig

ordning utfärdade förordnanden tjänstgjort inom domänverket under sammanlagt

minst tre år, varav minst femton månader under åren 1930—1932,

samt att han icke erhållit någorlunda motsvarande anställning vare sig i

statstjänst eller hos skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd eller pastorat. Beträffande

ersättningens belopp stadgades, att för befattningshavare, som uppnått

40 levnadsår samt tjänstgjort inom domänverket sammanlagt minst 12

år, ersättning skulle utgå i form av förtidspension samt att övriga ersättningsberättigade

befattningshavare skulle beredas avskedsersättning. Sagda pension

och ersättning skulle utgå enligt vissa angivna normer, varierande efter

tjänstgöringstidens längd. I fråga örn avskedsersättning innehölle dessa normer

bland annat, att sådan ersättning skulle för varje påbörjat tjänstgöringsår

till och med sex utgöra en sjättedel av årsinkomsten av den förlorade anställningen

samt att för varje ytterligare tjänstgöringsår till och med nio ersättningen

skulle utgå med en fjärdedel av årsinkomsten, för varje därpå följande

tjänstgöringsår till och med tolv med en tredjedel av årsinkomsten

samt för varje ytterligare tjänstgöringsår till och med femton påbörjade år

med två femtedelar av samma årsinkomst. Avskedsersättning till befattningshavare,

som innehade mer än nio tjänstgöringsår, skulle, med visst undantag,

utgå i form av livränta.

För de kostnader, som domänfonden på grund av bestämmelserna i Kungl.

Maj:ts ifrågavarande brev åsamkats för den personal, som till följd av 1932

års omförmälda lagstiftning blivit övertalig, hade fonden — i den mån dessa

kostnader ej ersatts av kyrkofonden — erhållit gottgörelse genom särskilda

för ändamålet anvisade statsanslag.

Kommissionen har i sitt betänkande intagit en av förste revisorn i domänstyrelsen

Ivar Sjöström upprättad, den 1 februari 1936 dagtecknad p. m.

rörande de kostnader, som domänfonden med tillämpning av bestämmelserna

i Kungl. Maj :ts brev den 14 juni 1933 skulle få vidkännas för de befattningshavare,

som jämlikt domänstyrelsens omförmälda yttrande den 9 december

1935 skulle bliva övertaliga vid överflyttandet å vederbörande skogs
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

vårdsstyrelser av tillsynen å skyddsskogarna i Kopparbergs och Jämtlands

län. Enligt denna p. m. skulle sagda kostnader bliva följande:

Ordinarie personal: lön å indragningsstat:

1 ordinarie jägmästare: lönegrad 26 ........................ kronor 9,000

4 > kronojägare: » 9 ........................ > 13,400

Summa årlig kostnad kronor 22,400.

Ickc-ordinarie personal: engångsersättning:

2 icke-ordinarie jägmästare: lönegrad 17; 1 Va årslön ........ kronor 6,800

3 » » kronojägare: » 5; 2 årslöner.......... » 4,500

Summa engångsersättning kronor 11,300.

Vid ifrågavarande beräkning hade ortsgruppen för jägmästarpersonalen

antagits vara D och för kronojägarpersonalen C, varjämte dyrtidstillägget

uträknats efter 10 procent.

Kommissionen har därefter i sitt betänkande rörande de ifrågasatta indragningarna

anfört följande.

Enligt domänstyrelsens beräkning skulle vid genomförandet av kommissionens

förslag örn ny skyddsskogslagstiftning följande befattningshavare vid

domänverket bliva övertaliga: 1 ordinarie jägmästare, 4 ordinarie kronojägare,

2 icke-ordinarie jägmästare och 3 icke-ordinarie kronojägare. Mot denna

beräkning hade kommissionen ej funnit anledning till erinran.

Från statens synpunkt vore uppenbarligen önskvärt, att nämnda övertaliga

personal i möjligaste mån utnyttjades genom dess användande i andra allmänna

tjänster, för vilka personalen besutte erforderlig kompetens. Särskilt

vore av vikt, att det ökade personalbehov, som den nya skyddsskogslagstiftningen

komme att medföra för skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs och

Jämtlands län, i den mån så lämpligen kunde ske, tillgodosåges genom anställande

hos skogsvårdsstyrelserna av övertaliga domänverkstjänstemän.

Detta syfte skulle , utan åsidosättande av skogsvårdsstyrelsernas berättigade

intressen, kunna vinnas, därest styrelserna vore pliktiga att i första hand kungöra

de befattningar hos styrelserna, som nyinrättats eller bleve lediga i anledning

av den nya skyddsskogslagstiftningen, till ansökan för domänverkets

tjänstemän eller personal med mera fast anställning hos skogsvårdsstyrelse.

Allenast om lämplig sökande därvid icke anmält sig, skulle befattningen efter

Kungl. Maj:ts medgivande få förklaras ledig till ansökan även för annan

person. Det vore sålunda lämpligt, att, därest den föreslagna skyddsskogslagstiftningen

upphöjdes till lag, såsom villkor för beviljande av statsbidrag

till skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs och Jämtlands län från nionde huvudtitelns

anslag till skogsvårdens befrämjande stadgades, att omförmälda

ordning skulle tillämpas vid tillsättande hos styrelserna av sådana befattningar,

som nyss sagts.

Då det ej på förhand kunde bedömas, huruvida eller i vilken omfattning

ifrågavarande övertaliga tjänstemän vid domänverket komme att erhålla anställning

hos skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs eller Jämtlands län eller

eljest frånträdde sina befattningar hos domänverket, borde i överensstämmelse

med det förfaringssätt, som i motsvarande avseende tillämpats vid

genomförandet av 1932 års lagstiftning angående häradsallmänningar och

vissa skogar i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med flera områden

samt skogar å ecklesiastika boställen, samtliga dessa tjänstemän

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

7

indragas. Denna indragning borde, jämväl i anslutning till sagda förfaringssätt,

i fråga om ordinarie befattningshavare ske sålunda, att dylika befattningshavare

från och med den nya skyddsskogslagstiftningens ikraftträdande

överfördes på indragningsstat för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet

med rätt för Kungl. Majit att meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare

skulle överflyttas å indragningsstaten. Beträffande avlöningsförmåner

för å indragningsstaten uppförd befattningshavare syntes böra gälla enahanda

grunder, som stadgades i Kungl. Maj:ts förenämnda brev till domänstyrelsen

den 14 juni 1933. Vad anginge icke-ordinarie befattningshavare

vid domänverket, som entledigats till följd av den nya skyddsskogslagstiftningen,

borde sådan befattningshavare under de i sagda brev angivna förutsättningar

tillerkännas rätt till ersättning av domänfonden. Denna ersättning

syntes böra utgå enligt de normer, som för motsvarande fall angåves i

nyssberörda brev.

För de utgifter, som domänfonden med tillämpning av nu angivna grunder

finge vidkännas för ifrågavarande övertaliga befattningshavare, borde fonden

beredas ersättning genom särskilda för ändamålet anvisade statsanslag.

Då storleken av berörda utgifter vore beroende därpå, huruvida och i vilken

omfattning här avsedda befattningshavare komme att övergå till skogsvårdsstyrelserna

i Kopparbergs eller Jämtlands län eller eljest frånträdde sina

tjänster vid domänverket, kunde någon beräkning av ifrågavarande anslags

belopp ej verkställas av kommissionen. På sätt framginge av förenämnda

p. m. torde domänverkets utgifter i förevarande avseende högst komma att

avse en årlig kostnad av 22,400 kronor samt en engångsersättning av 11,300

kronor.

Kommissionen har på grund av vad sålunda anförts föreslagit, att från

och med ikraftträdandet av den av kommissionen föreslagna nya skyddsskogslagstiftningen

till indragningsstat för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet

överflyttas 1 ordinarie jägmästare och 4 ordinarie kronojägare

med rätt för Kungl. Maj:t att meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare

skola överflyttas å indragningsstaten; att i fråga om avlöningsförmåner

för de å indragningsstaten uppförda befattningshavare enahanda grunder,

som i sådant avseende stadgats i Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen

den 14 juni 1933, fastställas; att beträffande ersättning till icke-ordinarie

befattningshavare vid domänverket, som entledigas till följd av berörda nya

skyddsskogslagstiftning, bestämmelser överensstämmande med motsvarande

föreskrifter i Kungl. Maj:ts omförmälda brev meddelas; samt att för de utgifter,

som domänfonden enligt kommissionens nu angivna förslag får vidkännas

för berörda ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare, fonden

beredes ersättning genom särskilda å nionde huvudtiteln anvisade statsanslag.

Över kommissionens ifrågavarande betänkande hava efter remiss yttranden

avgivits av domänstyrelsen samt vederbörande skogsstatstjänstemän, statskontoret,

riksräkenskapsverket, kommunikationsverkens lönenämnd samt

länsstyrelserna, skogsvårdsstyrelserna och hushållningssällskapens förvaltningsutskott

i Kopparbergs och Jämtlands län ävensom centralrådet för

skogsvårdsstyrclsernas förbund, Sveriges skogsägareförbund och Norrlands

skogsvårdsförbund. I de avgivna yttrandena har kommissionens förslag,

såvitt angår indragning av personal vid domänverket, i huvudsak tillstyrkts

eller lämnats utan erinran.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

Ur yttrandena må i övrigt här anföras följande.

Statskontoret har i sitt yttrande fäst uppmärksamheten vid angelägenheten

av att de för statsverket synnerligen kostsamma indragnings- och övergångsstaterna

inom förvaltningen i görligaste mån begränsades. I dylikt syfte borde

i första hand vidtagas sådana anordningar, att, i den mån så vore möjligt,

personal från domänverket, eventuellt efter ansökning bereddes tjänstgöring

hos skogsvårdsstyrelserna, för den händelse dessa komme att behöva anställa

ny personal. Där dylik övergång till skogsvårdsstyrelsens tjänst icke läte sig

göra, borde de domänverkets befattningshavare, vilkas tjänster nu föresloges

till uppförande å indragningsstat, i stället uppföras å övergångsstat med bibehållen

tjänstgöringsskyldighet för att sedermera återföras till aktiv stat, så

snart genom uppkomna vakanser eller annorledes detta bleve möjligt. Uttrycklig

föreskrift härom borde meddelas.

Kommunikationsverkens löne nämnd har anfört:

Lönenämnden funne det synnerligen önskvärt, att den skogsstaten tillhöriga

personal vid domänverket, som vid ett genomförande av skogslagkommissionens

förslag bleve övertalig, bereddes möjlighet att övergå i vederbörande

skogsvårdsstyrelsers tjänst, och syntes de åtgärder ändamålsenliga, som

kommissionen i sådant syfte föreslagit och som avsåge ansökningsrättens begränsande

till domänverkets tjänstemän eller personal med mera fast anställning

hos skogsvårdsstyrelse. Emellertid torde särskilda bestämmelser bliva

erforderliga i fråga om anställnings- och avlöningsvillkor för nämnda övertaliga

personal. Det förfaringssätt och de grunder för ersättning, som tillämpades

vid personalindragningarna inom domänverket från och med den 1

januari 1934, syntes lönenämnden lämpliga jämväl i förevarande fall. Lönenämnden

hade sålunda ur de synpunkter, nämnden hade att anlägga på

förevarande ärende, icke något att erinra mot det förslag till avlöningsförmåner

och ersättningar, som i skogslagkommissionens betänkande upptagits beträffande

den domänverkets personal, som i samband med genomförandet av

den föreslagna nya skyddsskogslagstiftningen beräknades bliva obehövlig vid

verket.

Domänstyrelsen har, såsom jag omnämnt i förutberörda yttrande till statsrådsprotokollet

för den 13 november 1936, upplyst, att den av styrelsen i

dess yttrande till kommissionen förordade indragningen av en ordinarie jägmästaretjänst

kunde verkställas endast under förutsättning att ett planerat

ägoutbyte mellan renbetesfjällen och domänfonden komme till stånd. Förslag

örn nämnda ägoutbyte har tidigare denna dag framlagts.

Domänstyrelsen har vidare i skrivelse den 11 februari 1937 ifrågasatt vissa

ändringar i det förslag till ändring av personal vid domänverket, som styrelsen

framlagt i förenämnda yttrande den 9 december 1935. I skrivelsen har

domänstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Domänstyrelsen finge framhålla, att sedan den föregående, under 1933 års

riksdag beslutade indragningen verkställts, ett nytt moment tillkommit, som

i visst avseende förändrat utgångsläget för ett entledigande av personal inom

assistentgruppen. Styrelsen syftade härvid på inrättandet från och med den

1 januari 1935 av en ordinarie assistentbefattning. Överförandet av ett visst

antal assistenter å ordinarie stat hade emellertid för vederbörande befattningshavare

icke inneburit någon som helst förändring av arbetsuppgifterna. Med

hänsyn till de av statsmakterna vid 1933 års riksdag godkända principerna

för avskiljande av personal från domänverket, bland annat innebärande skyl
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

9

dighet att bedöma frågan ur lämplighetssynpunkt, måste detta i nu förevarande

fall betyda, att ett entledigande av assistentpersonal kunde komma att

drabba även ordinarie assistent. Styrelsen finge därför framhålla, att upptagandet

i styrelsens skrivelse till kommissionen den 9 december 1935 av extra,

respektive e. o. assistenter finge tolkas endast såsom en exemplifiering av kostnaden

vid ett entledigande av assistentpersonal i detta sammanhang. Därest

ett entledigande skulle träffa den ordinarie assistentgruppen komme den årliga

kostnaden i form av lön å indragningsstat jämte lV2 °/o dyrtidstillägg att

uppgå till omkring 6,000 kronor för varje hithörande befattningshavare.

Under åberopande av det anförda hemställde domänstyrelsen, att de åtgärder

i förevarande fråga, som i fortsättningen vidtoges, gåves sådan form, att

de möjliggjorde ett avskiljande av personal enligt förutnämnda av statsmakterna

godkända principer.

Vid domänstyrelsens skrivelse har fogats utdrag av styrelsens protokoll för

den 11 februari 1937, vilket utvisar, att vid behandling av frågan om avlåtande

av styrelsens nyssberörda skrivelse byråchefen K. R. Wahlestedt gjort följande

särskilda uttalande i ärendet:

Med hänsyn till de stora olägenheterna av indragningsstater såväl för statsverket

som i många fall även för de enskilda tjänstemännen borde noga undersökas,

huruvida icke den personal, som kunde bliva övertalig, om skogslagkommissionens

förslag genomfördes, kunde beredas annat arbete. I sådant

hänseende ansåge sig byråchefen Wahlestedt böra framhålla, att, såvitt

han kunnat finna, det icke vore erforderligt med någon indragningsstat för

domänverkets personal på grund av de ifrågasatta lagändringarna angående

skyddsskogarna. Åtminstone större delen av den personal, som berördes av

nämnda lagändringar, borde nämligen kunna överflyttas till de skogsvårdsstyrelser,

som finge hand örn nämnda skogar. I den mån detta icke vore

möjligt, torde sysselsättning kunna beredas personalen inom något annat område

av domänstyrelsens verksamhet eller arbete eventuellt kunna beredas

i samband med den ifrågasatta nya riksskogstaxeringen.

I anslutning till vad domänstyrelsen anfört i sitt yttrande till skogslagkommissionen

den 9 december 1935 torde böra beräknas, att vid ett genomförande

av den nya lagstiftningen angående skyddsskogar, som förelagts riksdagen

genom proposition nr 54, vilken proposition numera av riksdagen bifallits, följande

befattningshavare vid domänverket komma att bliva övertaliga, nämligen

4 ordinarie kronojägare, 2 icke-ordinarie jägmästare och 3 icke-ordinarie

kronojägare samt — vid bifall till förenämnda förslag örn visst ägoutbyte

mellan domänfonden och renbetesfjällen — även en ordinarie jägmästare.

Nämnda övertaliga personal torde, i överensstämmelse med den ståndpunkt,

som intagits av statsmakterna vid genomförande av 1932 års lagstiftning örn

häradsallmänningar m. fl. skogar, böra indragas. Däremot finner jag mig

icke kunna förorda att, såsom domänstyrelsen i skrivelsen den 11 februari

1937 yrkat, två ordinarie assistenter vid domänverket indragas i stället för

nämnda två icke-ordinarie jägmästare.

I likhet med kommissionen anser jag det ur statens synpunkt vara önskvärt,

att den övertaliga personalen i möjligaste mån utnyttjas vid tillsättande

av de tjänster, som komma att vid skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs och

Departement-- chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

Jämtlands län bliva erforderliga i anledning av skogsvårdsstyrelsernas övertagande

av tillsynen över skyddsskogarna. Detta syfte torde kunna vinnas,

därest skogsvårdsstyrelserna i nämnda län åtaga sig att i första hand

kungöra nyssnämnda befattningar hos styrelserna lediga till ansökan för domänverkets

tjänstemän eller personal med mera fast anställning hos skogsvårdsstyrelserna

samt, därest lämpliga sökande därvid icke anmält sig, allenast

efter Kungl. Maj:ts medgivande ledigförklara sagda befattningar även

för andra sökande. Genom ett sådant tillvägagångssätt skulle de påtalade

olägenheterna i samband med indragningarna till största delen kunna undgås.

Jag tillstyrker därför i enlighet med vad skogslagkommissionen föreslagit,

att såsom villkor för beviljandet av statsbidrag till skogsvårdsstyrelserna

i Kopparbergs och Jämtlands län från nionde huvudtitelns anslag till

skogsvårdens befrämjande stadgas, att omförmälda ordning tillämpas vid

tillsättandet hos styrelserna av sådana befattningar, som nu nämnts.

Ehuru de synpunkter i fråga örn sättet för indragningarna, som statskontoret

och byråchefen Wahlestedt anfört, äro i hög grad beaktansvärda, anser

jag i överensstämmelse med vad kommissionen föreslagit, att den övertaliga

ordinarie personalen bör överflyttas till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

på sätt skett vid de under senare år verkställda indragningarna

vid domänverket. I överensstämmelse med vad förut föreskrivits vid indragningen

av personal vid domänverket bör det ankomma på Kungl. Majit att

meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare, som skola överflyttas

å indragningsstaten.

I fråga örn avlöningsförmånerna för de å indragningsstat uppförda befattningshavarna

böra på sätt kommissionen föreslagit gälla enahanda grunder,

som stadgats i Kungl. Maj:ts förut omförmälda brev till domänstyrelsen den

14 juni 1933 angående indragning av den enligt 1933 års riksdagsbeslut övertaliga

personalen. Beträffande icke-ordinarie befattningshavare, som entledigas

till följd av den nya lagstiftningen, torde på sätt kommissionen förordat

sådan befattningshavare under de i nämnda brev angivna förutsättningar

böra tillerkännas ersättning från domänfonden, vilken ersättning torde

få utgå i enlighet med de normer, som för motsvarande fall angivas i samma

brev.

För de utgifter domänfonden nied tillämpning av de av mig nu anförda

grunder får vidkännas för övertaliga befattningshavare bör fonden beredas

ersättning av statsmedel. Mot de av kommissionen åberopade beräkningarna

rörande domänfondens utgifter i förevarande hänseende torde i huvudsak

intet vara att erinra. Med hänsyn till att den nya lagstiftningen icke

träder i kraft förrän den 1 januari 1938 och då det i riksstaten upptagna anslaget

till ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig

personal avser medelsåtgången under det kalenderår, vars senare hälft ingår

i det budgetår, för vilket medel anvisas, inträder behovet av ökat anslag i

anledning av nu ifrågavarande indragningar först med budgetåret 1938/1939.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

11

Under åberopande av det anförda och med erinran, att antalet ordinarie

jägmästarebefattningar vid domänverket senast fastställts till 100, får jag sålunda

hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen besluta,

att från och med ikraftträdandet av den nya skyddsskogslagstiftningen

till indragningsstat för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet

skola överflyttas 4 ordinarie kronojägare

samt, därest det för innevarande års riksdag framlagda förslaget

om visst ägoutbyte mellan domänfonden och renbetesfjällen

bifalles, jämväl 1 ordinarie jägmästare, med rätt för

Kungl. Maj:t att meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare

skola överflyttas å indragningsstaten,

att i fråga om avlöningsförmåner för sålunda å indragningsstat

uppförda befattningshavare samt ersättning till de

icke-ordinarie befattningshavare vid domänverket, som entledigas

till följd av berörda nya lagstiftning, enahanda grunder,

som i sådant avseende stadgats i Kungl. Maj:ts brev till

domänstyrelsen den 14 juni 1933, skola gälla,

att antalet jägmästarebefattningar vid domänverket från

och med den 1 januari 1938 sålunda vid bifall till nyssnämnda

förslag örn ägoutbyte skall utgöra 99, samt

att Kungl. Maj :t skall äga utfärda de övergångsbestämmelser

och tillämpningsföreskrifter, som för genomförande av

ifrågavarande personalindragningar vid domänverket må erfordras.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:257 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående indragning av viss personal vid domänverket. a1 i texten
  2. JoU 1937:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående indragning av viss personal vid domänverket. s. 7 i texten