Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 § 5 mom. lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus

1937-03-05 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:207, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 § 5 mom. lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Nr 207.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 6 § 5 mom. lagen den 11 maj 1934

(nr 140) angående köttbesiktning och slakthus; given

Stockholms slott den 5 mars 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag örn ändrad lydelse av 6 § 5 mom. lagen

den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 207 208.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

F örslag

till

lag örn ändrad lydelse av 6 § 5 mom. lagen den 11 maj 1934 (nr 140)

angående köttbesiktning och slakthus.

Härigenom förordnas, att 6 § 5 mom. lagen den 11 maj 1934 angående

köttbesiktning och slakthus skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angles:
-

5 mom. Finnes vid--- — sådant användande.

Utan hinder av bestämmelserna i första stycket äger medicinalstyrelsen

medgiva, att kött, som avses i detta moment, må på de villkor styrelsen föreskriver

användas till föda åt djur.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1937.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet:

Jämlikt föreskrifterna i 6 § 5 mom. av lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående

köttbesiktning och slakthus skall, därest vid besiktning anställd

enligt nämnda lag kött finnes vara till människoföda otjänligt,

detsamma, utan kostnad för köttets ägare, genom besiktningsveterinärens

försorg och under hans kontroll användas till tekniskt

bruk eller, där så ej kan ske, på annat sätt oskadliggöras. Enligt vad vidare

föreskrives är köttets ägare i förra fallet berättigad utfå ersättning, svarande

mot köttets värde vid sådan användning.

I 7 § 3 mom. av kungörelsen den 30 november 1934 (nr 559) angående

kontrollslakterier finnes ifråga om sådana slakterier en liknande föreskrift.

I skrivelse den 9 januari 1937 har medicinalstyrelsen hemställt, att sådana

ändringar måtte vidtagas i förenämnda författningar, att medicinalstyi elsen

skulle äga utan hinder av bestämmelserna i nyssnämnda författningsrum

medgiva, att kött, som där avsåges, finge på villkor, som styrelsen föreskreve,

användas till föda åt djur.

Såsom motivering för sitt förslag har medicinalstyrelsen, efter att hava

redogjort för berörda bestämmelser, i huvudsak anfört följande.

Avsikten med bestämmelserna hade varit att vinna god garanti för att

kött, som vid besiktning befunnes vara otjänligt till människoföda, icke komme

till användning för sådant ändamål. Bestämmelserna, vilka i fråga om

kontrollslakterierna varit i tillämpning alltsedan dylika slakteriers (exportslakteriers)

tillkomst år 1914 och i tråga örn köttkontrollen enligt slakthuslagen

alltsedan den första slakthuslagens utfärdande, hade ända till på

senare tiden fungerat fullt tillfredsställande utan att vare sig ur kontrollsynpunkt

eller i övrigt medföra nämnvärda olägenheter.

Genom den stora omfattning, som uppfödningen av rävar och andra pälsdjur

tagit i vårt land, hade förhållandena dock kommit i annat läge. För

uppfödningen av pälsdjuren åtginge en betydande mängd kött, som mäste

inköpas till jämförelsevis billigt pris, örn pälsdjursuppfödningen skulle bliva

lönande. Tillgången på dylikt kött inom landet hade emellertid visat sig

iner och mer knapp. Rävuppfödarna hade då vid upprepade tillfällen hos

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

styrelsen franiluillit önskvärdheten av att vederbörande besiktningsveterinärer

vid den offentliga köttkontrollen bereddes tillfälle att i vissa fall till

pälsdjursföda utlämna sådant kött, som vid nämnda kontroll befunnits

otjänligt till människoföda.

För egen del funne styrelsen ett dylikt medgivande önskvärt bland annat

av den anledningen att de nuvarande bestämmelserna om det kasserade köttets

oskadliggörande haft till följd, att ägare av kött, vars tjänlighet till människoföda

ansetts tvivelaktig (t. ex. nödslakt) före inlämnande av köttet till

besiktning å köttbesiktningbyrå, anmodat besiktningsveterinär eller annan

veterinär göra en »förbesiktning» av köttet. Därest veterinären efter verkställandet

av denna förbesiktning, vilken givetvis i de flesta fall torde hava

varit av mycket ytlig karaktär, förklarat sig anse för troligt, att köttet icke

kunde godkännas till människoföda, hade köttägaren underlåtit inlämna

kottet till besiktning å köttbesiktningbyrån och i stället försålt detsamma till

djurföda (pälsdjursföda). På detta sätt hade det på senare liden i ganska

stor omfattning inträffat, att till människoföda otjänligt kött icke kommit att

oskadliggöras under besiktningsveterinärs kontroll utan i stället utan någon

som helst kontroll försålts till pälsdjursföda.

De stränga bestämmelserna angående oskadliggörande av vid den offentliga

köttkontrollen kasserat kött hade sålunda kommit att medföra verkan

av helt annat slag än den med desamma ursprungligen avsedda. För pälsdjursuppfödarnas

del hade bestämmelserna medfört, att uppfödarna till föda

åt pälsdjuren inköpt kött efter sjuka eller självdöda djur utan att före användandet

låta genom veterinärundersökning utröna, huruvida risk förelåge

att utfodra pälsdjur med köttet. Vid flera tillfällen hade det sålunda inträffat,

att pälsdjursägare gjort stora förluster därigenom att flera djur dött efter

förtärande av okontrollerat, till föda åt djuren olämpligt kött.

I syfte att utröna möjligheterna av att på tillfredsställande sätt oskadliggöra

till människoföda kasserat kött utan att dess användande till pälsdjursföda

därigenom omöjliggjordes, hade styrelsen under föregående år uppdragit

åt vederbörande besiktningveterinär vid några av de offentliga slakthusen

att verkställa utredning angående lämpligheten av att till rävföda (pälsdjursföda)

utlämna vid den offentliga köttkontrollen kasserat kött, sedan

köttet — efter föregående styckning — begjutits med en vattenlösning av

pyoktannin (methylviolett) i koncentration 1:3,000. Det hade därvid visat

sig, att färgen icke nämnvärt inträngde i köttet till och med efter det att köttet

förvarats liggande i färglösningen under flera timmar, varför denna väg

för köttets oskadliggörande måste anses oframkomlig. Vid Stockholms stads

slakthus hade försök gjorts att mala köttet med en s. k. rävkvarn (»Fox»)

och därvid antingen färga den malda köttmassan med pyoktanninlösning

eller att vid målningen blanda upp densamma med pulvriserat träkol. Ingen

av dessa metoder hade visat sig tillfredsställande ur kontrollsynpunkt, i det

att köttmassan icke kunde färgas eller svärtas (av kolpulvret) i erforderlig

utsträckning för att man icke skulle behöva räkna med missbruk av köttet

vid utlämnande av detsamma till ägarens fria förfogande. Att oskadliggöra

det kasserade köttet genom färgning samtidigt med målning vore för övrigt

lämpligt endast i viss utsträckning under den kallare årstiden men däremot

icke sommartid, då det malda köttet alltför lätt underginge förskämning

och bleve olämpligt till rävföda. Då sålunda någon metod, lämplig för

denaturering av kasserat kött utan att köttet gjordes olämpligt till pälsdjursföda

icke för närvarande funnes, torde ifrågavarande spörsmål icke kunna

lösas på annat sätt än att möjlighet bereddes för användande av kasserat

kött till pälsdjursföda utan föregående denaturering. Detta läte sig emellertid

icke göra utan ändring av bestämmelserna i kungörelsen den 30 november

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

1934 (nr 559) och slakthuslagen (nr 140 år 1934), vilket i fråga om de senare

fordrade riksdagens godkännande.

De nya bestämmelserna torde gå ut på ett tdlagg till de nuvarande bestämmelserna

av innehåll, att medicinalstyrelsen ägde att pa de villkor styrelsen

föreskreve medgiva, att kasserat kött användes till loda at djur.

Till förebyggande av missbruk vid användande till djurfoda av kasserat

kött bade styrelsen tänkt sig, att dylikt kött i regel skulle få utlämnas endast

till pälsdjursuppfödareförening eller ledamot i sadan förening ansluten till

Sveriges Rävuppfödares Riksförbund. Styrelsen hade ifragasatt, om icke

sådant fall såsom villkor borde sättas anmälan till halsovardsnamnden i

pälsdjursuppfödarens hemort (jämför hälsovårdsstadgans 10 § 4 morn. 3 st.) •

Styrelsen förmenade dock, att man först skulle kunna prova sig fram med

dispenser i mindre utsträckning. o .. , ,

Särskilt borde det tillses, att dispens icke gaves for överlåtande av kasserat

kött till pälsdjursuppfödare, som samtidigt tillverkade köttvara avsed

till försäljning till människoföda. „ ,

Till pälsdjursföda borde icke få utlämnas annat kott an sadant, vars användande

till djurföda icke kunde anses medföra risk fort ^flTatt^äU

sjukdom till pälsdjur eller husdjur. Med hänsyn bland annat därtill _att pälsdjurens

mottaglighet för vissa husdjurssjukdomar annu vöre rdativt okänd

borde användandet av det kasserade köttet till palsdjursfoda ske helt Pa

nälsdjursägarens egen risk och besiktningsvetennaren således icke ik sutas

något ekonomiskt ansvar för köttets lämplighet sorn palsdjursfoda un

förutsättning att han iakttagit av styrelsen givna direktiv i fråga örn bedömning

av det kasserade köttets tjänlighet som foda at pälsdjur.

Över medicinalstyrelsens förslag har Sveriges slakteri!örbund, förening

u. p. a., den 16 februari 1937 avgivit yttrande. Föreningen har därvid förklarat

sig icke hava något att erinra mot medicinalstyrelsens förslag. i

yttrandet må här återgivas följande.

I den motivering, som medicinalstyrelsen anfört för sin hemställan, kunde

slakteriförbundet i huvudsak instämma. Genom att till manniskofoda otjänligt

kött icke finge försäljas till rävmat ginge icke ovasenthga vardén fodora
de

Det viktigaste, för att icke säga det enda, hindret för att dylikt kott icI <

finge försäljas från kontrollslakterierna, vore ju, att missbruk kunde fore
k°Fömiingen

ansåge det självfallet, att avsikten med kungörelsen angående

kontrollslakterier måste upprätthållas, ehuru det allmänna val det av'' ^es

melserna icke vore eller kunde bliva vad det borde vara, sa lange »tora deh»

av landet saknade såväl kontrollslakterier som kommuna köttbesiktning. 1

varje fall utgjorde den framställning, som gjorts fran palsdjursuppfodarnas

sida. ett belägg för att försäljning av okontrollerade köttvaror medfoide slo
ro

TISkPI’ .i

‘ Det vore dock mer än troligt, att de flesta pälsdjursuppfödare komme att

köpa okontrollerat kött, så länge sådant folge forsaljas, anda tills de själv a

råkade i olycka för systemet. Som läget vore, syntes darfor allt kott som

försåldes böra underkastas besiktning. ... ,

Slakteriförbundet hade velat framföra dessa synpunkter under förhoppning

örn att Kungl. Majit i anledning av medicinalstyrelsens hemställan möjligen

kunde finna skäl föreligga att genomfora en utsträckt lagstiftning beträffande

köttbesiktningstvång. . .

Mot det förslag till lagändring, som medicinalstyrelsen nu framlagt, hade

slakteri förlni lidet intet att erinra. Kunde medicinalstyrelsen linna lilli ack
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

liga garantier mot missbruk, som kunde tänkas ifrågakomma vid försäljning

n.y t!1.1.H^anmskofoda otjänligt kött, borde det kasserade köttets värde genom

försäljning till ravmat väsentligt ökas till fördel för producenterna.

. Vad medicinalstyrelsen i sin framställning föreslagit finner jag mig kunna

biträda. Under förutsättning av effektiv kontroll rörande försäljningen torde

någon risk för missbruk av den utsträckta rätten att använda till människoföda

kasserat kött icke vara för handen, och de av medicinalstyrelsen i sådant

hänseende föreslagna föreskrifterna synas vara tillfyllest. Såsom styrelsen

förordat torde det lämpligen böra ankomma på styrelsen att utfärda

dessa föreskrifter, vilka torde böra givas sådant innehåll, att kött av angivet

slag i regel må utlämnas endast till registrerad pälsdjursuppfödareförening

eller medlem i sådan förening. Jag förordar alltså, att den föreslagna andungen

i lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus

kommer till stånd. I överensstämmelse härmed har inom jordbruksdepartementet

upprättats förslag till författning i ämnet. Därest förslaget vinner

statsmakternas gillande, torde jag senare få underställa Kungl. Majit

förslag till erforderlig ändring jämväl i kungörelsen den 30 november 1934

(nr 559) angående kontrollslakterier. Vad slakteriförbundet i sitt yttrande

anfört rörande mera omfattande ändringar i köttbesiktningstvånget synes

vara värt beaktande men torde icke i detta sammanhang böra upptagas till

övervägande.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att inom jordbruksdepartementet

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 6 § 5 mom. lagen

den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus måtte

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:166 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 § 5 mom. lagen den 11 maj 1934 a1 i texten
  2. JoU 1937:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 § 5 mom. lagen den 11 maj 1934 s. 1 i texten