Sök i Ratio Lex

Angående viss ändring i gällande bestämmelser örn lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m

1937-03-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:208, Angående viss ändring i gällande bestämmelser örn lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

7

Nr 208.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående viss ändring i

gällande bestämmelser örn lån till jordbrukare för genomförande

av ackord m. m.; given Stockholms slott

den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:

Vid 1932, 1933 och 1934 års riksdagar hava anvisats anslag för utlämnande

av ackords- och stödlån till jordbrukare, vilka på grund av rådande jordbrukskris

kommit i ekonomiska svårigheter och varit i trängande behov av

ekonomiskt bistånd. För ifrågavarande låneverksamhet hava gällt de bestämmelser,

som meddelats i kungörelserna nr 36(5/1932, 135/1933 och 54/1934. Sedan

vid 1935 års riksdag fattats beslut om en omläggning av låneverksam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition nr 208.

heten (prop. nr 187; r. skr. nr 244) — innebärande bland annat en fortsatt

anslagsanvisning för utlämnande av ackordslån men ett övergivande av stödlånesystemet

— har den 7 juni 1935 utfärdats kungörelse (nr 277) om lån till

jordbrukare för genomförande av ackord m. m. I kungörelsen, som trätt i

kraft den 1 juli 1935, har vidtagits viss ändring genom kungörelsen nr 102/

1936. Av de i ämnet gällande bestämmelserna må här endast erinras örn följande.

Jordbrukare, som är i trängande behov av ekonomiskt bistånd, må kunna,

i den män tillgängligt anslag det medgiver, erhålla lån enligt föreskrifterna i

kungörelsen nr 277/1935. För behandling av frågor rörande lån enligt sagda

kungörelse skola finnas dels en för riket gemensam centralnämnd och dels

tor varje hushållningssällskaps verksamhetsområde en lånenämnd. Lån må

P® * kungörelsen stadgade villkor beviljas för genomförande av ackord samt

för förekommande av exekutiv försäljning av gäldenärens fastighet eller hans

lör jordbruket nödiga inventarier. Dessutom gäller, att lån ej må utan medgivande

av centralnämnden beviljas någon till större sammanlagt belopp

än 10,000 kronor. Efter framställning av vederbörande lånenämnd äger centralnämnden

medgiva förhöjning av nämnda belopp till högst 15,000 kronor.

Enhgt 11 § i förenämnda kungörelse kan vidare den, som erhållit ackordslån

jämlikt någon av de tidigare gällande kungörelserna om ackorsdslån och stödlån

till jordbrukare, icke beviljas lån jämligt kungörelsen. Ej heller må någon,

som erhållit lån jämlikt sistnämnda kungörelse, beviljas ytterligare lån

enligt samma kungörelse; dock att vederbörande lånenämnd i särskilt fall

må med centralnämndens medgivande bevilja lån för genomförande av ackord

åt den, som tidigare erhållit lån för förekommande av exekutiv försäljning.

Sålunda är bland annat en jordbrukare, som beviljats ackordslån jämlikt

någon av de författningar, vilka tidigare reglerat utlämnandet av sådana

lan, för närvarande utestängd fran möjligheten att komma i åtnjutande av

lån enligt nu gällande lånekungörelse. Inom jordbruksdepartementet har under

den senaste tiden frågan örn det principiellt berättigade i ett dylikt utestängande

varit föremål för närmare överväganden i samband med en ansökning

från en jordbrukare inom Malmöhus läns lånenämnds verksamhetsområde,

vilken ar 1933 beviljats ackordslan och nu hemställt örn erhållande av

lån för förekommande av exekutiv försäljning.

I ett den 18 december 1936 i anledning av förenämnda ansökning avgivet

yttrande har Malmöhus läns lånenämnd anfört bland annat följande.

Enligt 11 § i gällande lånekungörelse kunde den som erhållit ackordslån

enhgt någon av de tidigare kungörelserna icke ånyo beviljas lån. Denna bestammelse

hade funnits upptagen redan i ett förslag, som under förarbetena

till kungörelsen varit föremål för överläggning. Därvid hade gjorts erinran

mot förslaget i denna del under påpekande, att föreskriften syntes onödigt

hard, då de nya bestämmelserna vore åtskilligt förmånligare än de äldre, särskilt

beträffande lånebelopp och återbetalning. Häremot hade å andra sidan

genmälts, att de jordbrukare, som tidigare erhållit ackordslån, borde ha sina

affärer ordnade och därför icke ånyo behövde söka lån.

Denna senare synpunkt vore visserligen teoretiskt riktig men sloge kanske

e.) regel rätt in, när det gällde praktiken. Många omständigheter kunde stöta

till. som gjorde, att även den som fått sina affärer ordentligt sanerade be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

hövde ytterligare hjälp. Särskilt kunde detta vara förhållandet med de jordbrukare,

som erhållit ackordslan sa tidigt, att den sedermera intiädda konjunkturförbättringen

för jordbrukets del ännu icke kommit till synes. I varje

fall vöre det i sin ordning, örn de tidigare ackordslånen finge samma återbetalningsvillkor

som de nya, och örn därvid länets ökning med något belopp

kunde fylla ett trängande behov för jordbrukaren, borde en dylik ökning

rimligtvis kunna medgivas. Detta innebure ju egentligen ingenting annat än

att det gamla lånet inlöstes med ett nytt lån, som avpassades efter de föreliggande

förhållandena. Den gällande bestämmelsen lade till och med hinder

i vägen för att en jordbrukare, som blivit i stand att med egna medel inlösa

sitt ackordslån, erhölle lån enligt den nuvarande lånekungörelsen.

Lånenämnden funne sagda bestämmelse ur alla synpunkter onödig och

ansåge för sin del, att den borde helt upphävas. Givetvis kunde det också

tänkas, att densamma på ett eller annat sätt uppmjukades, och därvid läge

det ju närmast till hands att fordra centralnämndens medgivande till lan i

sådana fall, som det här gällde. En annan utväg vore sådan ändring, att

lån skulle kunna ånyo utlämnas, då ömmande omständigheter förelåge, varvid

dock svårigheten av den prövning, som dessa ärenden skulle undergå,

bomme att ökas.

På anmodan har centralnämnden den 18 februari 1937 avgivit utlåtande

i ämnet. Centralnämnden har härvid anfört i huvudsak följande.

Centralnämnden hade nyligen haft under övervägande, huruvida atgäider

borde vidtagas i syfte att bereda möjlighet för den, som erhållit ackordslan

jämlikt tidigare lånekungörelser, att erhålla ytterligare lån jämlikt kungörelsen

nr 277/1935. Därvid hade centralnämnden av följande skäl stannat för

den mening, att en ändring i dylikt syfte ej nu vore att förorda. Jämväl de

enligt tidigare gällande kungörelser utlämnade ackordslånen åsyftade ju en

sådan sanering av låntagarnas ställning, att för dessa skapades föiutsättningar

att i fortsättningen kunna bibehålla sitt jordbruk och göra rätt för

sig. Särskild utredning hade även visat, att detta syfte glädjande nog i de

flesta fall uppnåtts. Behovet av en författningsändring för nyssnämnda

ändamål hade heller icke tidigare yppats. Även om utredningen i förut omförmälda

ansökningsärende gåve vid handen, att förhållandena i detta fall

vöre ömmande, syntes det dock centralnämnden, som örn ett enstaka ärende

av denna art icke borde föranleda en allmän författningsändiing.

Skulle emellertid Kungl. Majit finna skäl vidtaga ändring av lånekungörelsens

11 § i angivet syfte, syntes denna böra ske under beaktande av följande

synpunkter. En eventuell författningsändring borde enligt centialnämndens

mening icke så utformas, att möjligheten att lämna förnyat ekonomiskt

bistånd begränsades till personer, som erhållit ackordslån enligt tidigare

gällande kungörelse. Även i fråga om låntagare enligt 1935 ars kungörelse

kunde förhållandena tänkas utveckla sig så, att det framstode såsom

önskvärt, att ytterligare bistånd kunde lämnas. Denna möjlighet borde givetvis

begagnas med största försiktighet och endast i undantagsfall. Givet

vöre även, att sammanlagda beloppet av till en och samma person utlämnade

lån icke finge överstiga 15,000 kronor.

I anslutning till nu angivna synpunkter torde — för det fall att Kungl.

Majit funne en författningsändring i förevarande hänseende önskvärd — at

11 § kungörelsen nr 277/1935 böra givas följande ändrade lydelse:

»Lån enligt denna kungörelse ina icke beviljas den, som tidigare erhållit

ackordslån eller lån för förekommande av exekutiv försäljning jämlikt denna

eller tidigare gällande kungörelser, nied mindre synnerliga skäl därtill

nikanel till riksdagens protokoll 11)117. 1 sami. Nr 207 208.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements•

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

föreligga och centralnämnden i varje särskilt fall därtill lämnar medgivande.

Ej må i något fall till en och samma person utlämnas lån å högre sammanlagt

belopp än 15,000 kronor.»

Med beaktande särskilt av vad Malmöhus läns lånenämnd i anslutning till

omförmälda ansökningsärende anfört har jag funnit starka skäl tala för att

möjlighet beredes den, som erhållit ackordslån jämlikt tidigare kungörelser,

då maximibeloppet för dylika lån var väsentligt lägre, att i den omfattning,

som må anses skälig, erhålla lån enligt nu gällande lånekungörelse. Såsom

lånenämnden anfört, kunde nämligen fall inträffa, då en jordbrukare, som

genom ett tidigare ackordslan fått sin ekonomiska ställning sanerad, ånyo

råkar i svårigheter av anledningar, som motivera ett förnyat bisträckande

från statens sida. Någon avgörande betydelse torde ej böra tillmätas det förhållandet,

att behov av angivna möjlighet hittills ej i någon större utsträckning

kommit till synes. Lika med centralnämnden anser jag nu anförda synpunkter

böra föranleda, att även personer, som jämlikt 1935 års kungörelse

beviljats ackordslån eller lån för förekommande av exekutiv försäljning, böra

kunna ifrågakomma till förnyat erhållande av lån enligt sagda kungörelse.

Jag vill i detta sammanhang betona, att nu angivna möjligheter att mer än

en gång bevilja samma person ackordslån eller lån för förekommande av

exekutiv försäljning böra begagnas endast undantagsvis och efter det att centralnämndens

medgivande i varje särskilt fall inhämtats. Därjämte torde

städse böra tillses, att icke de för en och samma person beviljade lånens sammanlagda

belopp kommer att överstiga 15,000 kronor. Jag förordar alltså, att

åt 11 § i gällande lånekungörelse gives i huvudsak den av centralnämnden

föreslagna lydelsen.

För genomförande av omförmälda ändring i grunderna för beviljande av

hithörande lån torde riksdagens medgivande böra inhämtas. Sedan riksdagen

meddelat sitt beslut, torde det ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga erforderlig

författningsändring. Under åberopande av vad sålunda anförts

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående tillstyrkt ändring i

gällande bestämmelser rörande beviljande av lån till jordbrukare

för genomförande av ackord m. m.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

: 7<500. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:167 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i gällande bestämmelser om lån till jordbrukare för genomförande av ackor a1 i texten
  2. JoU 1937:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående viss ändring i gällande bestämmelser örn lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m. s. 3 i texten