Sök i Ratio Lex

Angående förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket m. m

1937-03-05 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:214, Angående förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

1

Nr 214.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förlängd giltighetstid

för avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket

m. m.; given Stockholms slott den 5 mars

1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj: ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:

Jag anhåller att få för Kungl. Majit anmäla dels frågan örn fortsatt giltighet

av avlöningsreglementet den 15 juni 1934 (nr 303) för tjänstemän vid

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 214—215. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

domänverket, dels ock i samband därmed föreliggande frågor rörande ändringar

i sagda reglemente samt den till reglementet fogade tjänsteförteckningen.

I skrivelse den 4 november 1936 har domänstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte inhämta riksdagens medgivande

att befattningen som domänstatistiker överföres på ordinarie stat i nuvarande

lönegrad (26:e),

att befattningen som intendent uppflyttas från 24:e till 26:e lönegraden,

samt

att avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket fastställes att gälla

tills vidare från och med den 1 januari 1938.

Vidare har domänstyrelsen i skrivelse den 28 januari 1937 hemställt örn

vissa ändringar i och tillägg till avlöningsreglementet.

över förstnämnda framställning ha infordrade utlåtanden avgivits dels den

21 december 1936 av kommunikationsverkens lönenämnd, dels ock den 15

januari 1937 av statskontoret.

Innan jag närmare redogör för ifrågavarande skrivelser och utlåtanden,

torde jag i avseende å gällande avlöningsreglemente och tjänsteförteckning

för domänverket få erinra om följande.

Sedan 1934 års riksdag (prop. nr 148, R. skr. nr 265) godkänt ett av Kungl.

Majit framlagt förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket

utfärdade Kungl. Majit den 15 juni 1934 avlöningsreglemente (nr 303)

för tjänstemän vid domänverket att gälla från och med den 1 januari 1935

tillsvidare till och med den 31 december 1937.

Med stöd av 1936 års riksdags beslut (prop. nr 28, 136 och 174; R. skr. nr

85, 247 och 312) har Kungl. Majit utfärdat kungörelser dels den 12 juni 1936

(nr 263), dels ock den 26 juni 1936 (nr 394) angående vissa ändringar i 1934

års avlöningsreglemente.

Rörande avlöningsreglementets sakliga innehåll må här erinras, att reglementet

gäller ordinarie tjänstemän, medan däri i avseende å icke-ordinarie

befattningshavare stadgas, att avlöningsförmånerna för de sistnämnda fastställas

av domänstyrelsen, så framt ej Kungl. Majit finner sig böra meddela

bestämmelser i sådant hänseende. Enligt avlöningsreglementet utgår för andra

ordinarie befattningar än såsom generaldirektör, överdirektör eller försäljningschef

lön i enlighet med en under 9 § i reglementet införd löneplan, vilken

för var och en av trettio lönegrader upptager vissa löneklasser med särskilda

för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp. Vid avlöningsreglementet

är såsom bilaga fogad följande nu gällande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Tjänsteförteckning, angivande de skilda lönegrader inom den under 9 § i reglementet

införda löneplan, till vilka befattningarna vid domänverket äro att

hänföra.

Lönegrad enligt 9 §

Befattning

Lönegrad enligt 9 §

4:e

lönegraden ....

Kontorsbiträde

5:e

> ....

Expeditionsvakt

24:e

lönegraden ....

7:e

> ....

/Förste expeditionsvakt

/Kanslibiträde

25:e

» ....

9:e

» ....

/ Kronojägare

/Tillsyningsman

Ilie

> ....

(Kansliskrivare

< Kassör

(Registrator

26:e

> ....

12:e

> ....

Skogsrättare1

13:e

» ....

Övningslärare

28:e

» ....

20:e

» ....

Assistent

29:e

> ....

21:a

> ....

(Domänbokhållare

/Notarie

(Registrator1

(Revisor

30:e

> ....

Befattning

I Intendent

Sekreterare

Skogsingenjör

Skogstaxator

Skogsskoleföreståndare1

Andre domänfiskal

Domänkamrerare

Förste revisor

Jägmästare

Sekreterare

Skogsskoleföreståndare

/Byrådirektör

/Förste domänfiskal

Överjägmästare

Byråchef

Enligt avlöningsreglementet fastställes antalet ordinarie befattningar av

Kungl. Maj :t och riksdagen, såvitt angår de i 1 § 1 mom. omförmälda befattningarna

såsom generaldirektör, överdirektör och försäljningschef samt de

uti tjänsteförteckningen uppförda befattningar, som hänförts till 21 :a—30:e

lönegraderna. Antalet övriga ordinarie befattningar bestämmes av Kungl.

Maj:t. I samband med antagandet av 1934 års avlöningsreglemente för domänverket

bestämdes vid 1934 års riksdag, beträffande sådana befattningar

vid domänverket, vilkas antal enligt avlöningsreglementet för tjänstemän vid

nämnda verk skall fastställas av Kungl. Majit och riksdagen, detta antal på

sätt angavs i en vid riksdagsskrivelsen fogad förteckning. Sagda förteckning,

som till följd av beslut vid 1936 års riksdag ändrats, har nu följande utseende:
1.

Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. avlöningsreglementet för tjänstemän

vid domänverket:

generaldirektör ................................................ 1

överdirektör .................................................... 1

försäljningschef ................................................ 1-

2. Befattningar hänförliga till 21 :a—30:e lönegraderna i den vid avlöningsreglemcntet

fogade tjänsteförteckningen:

domänbokhållare ..............................................

notarie ........................................................ 1

registrator................................................. . . 1

1 Å övergångsstat.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

revisor ........................................................ 1

intendent ...................................................... 1

sekreterare i 24:e lönegraden...................................... 2

skogsingenjör .................................................. 1

skogstaxator.................................................... 3

skogsskoleföreståndare .......................................... 5

andre domänfiskal.............................................. 1

domänkamrerare................................................ 1

förste revisor .................................................. 1

jägmästare .................................................... 100

sekreterare i 26:e lönegraden...................................... 1

byrådirektör.................................................... 1

förste domänfiskal.............................................. 1

Överjägmästare ................................................ 10

byråchef ...................................................... 5.

Anm. Registratorsbefattningen ävensom en befattning som skogsskoleföreståndare i 25:e lönegraden

skola vara uppförda å övergångsstat. Befattningen som skogsingenjör samt 2 befattningar

som jägmästare i tillfälligt anordnade revir skola vid uppkommande ledigheter icke återbesättas.

Av jägmästarbefattningarna i övrigt må 4 befattningar icke återbesättas utan Kungl,

Maj:ts medgivande.

Vidare må erinras, att i avlöningsreglementet intagits en tabell utvisande

det antal semesterdagar, som tillkommer varje ordinarie tjänsteman, att enligt

en vid tabellen fogad anmärkning, bland annat, assistent, som tjänstgör i

domänstyrelsen skall åtnjuta fem dagars semester utöver i tabellen angivet

dagantal samt att i avlöningsreglemente jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser

saknas föreskrift om tjänstedräkt.

Slutligen vill jag i detta sammanhang nämna, att Kungl. Maj:t den 15 juni

1935 utfärdat kungörelse (nr 399) med avlöningsbestämmelser för icke ordinarie

befattningshavare vid domänverket, att med tjänsteman å extra stat enligt

kungörelsen förstås innehavare av sådan jämlikt riksdagens beslut inrättad

icke-ordinarie befattning, vilken hänförts till högre lönegrad än den 20 :e

enligt den i 1934 års avlöningsreglemente intagna löneplanen, att i en vid

kungörelsen fogad tjänsteförteckning angivits, till vilken lönegrad varje särskild

befattning är att hänföra, alt, där ej Kungl. Majit annorlunda bestämt,

till tjänsteman å extra stat utgår lön enligt den löneklass, vilken är närmast

lägre än den, som skulle hava gällt, därest han varit ordinarie tjänsteman

inom vederbörande lönegrad, att domänstatistikern enligt förenämnda tjänsteförteckning

är placerad i 26 :e lönegraden, att extra ordinarie tjänsteman

med tjänstgöring i domänstyrelsen eller å överjägmästar- eller revirexpedition

jämlikt kungörelsen äger åtnjuta fem dagar längre semester än övriga

extra ordinarie befattningshavare i motsvarande tjänsteställning, samt att i

fråga om, bland annat, tjänstedräkt för extra ordinarie tjänsteman gäller vad

i avlöningsreglementet jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser är i sådant

hänseende föreskrivet för ordinarie tjänsteman inom motsvarande lönegrad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

5

Jag återkommer nu till domänstyrclsens förenämnda framställning den 4

november 1936, varav inhämtas i huvudsak följande.

Den nya organisation för domänverket, som efter provisorisk tillämpning

under år 1934 trätt i kraft den 1 januari 1935, hade i allt väsentligt visat sig

motsvara domänstyrelsens förväntningar såväl i fråga örn det lämpliga antalet

enheter och befattningar av olika slag som beträffande de skilda befattningarnas

inbördes relation med hänsyn till placering i lönegrad. Den

tid, som efter omorganisationen förflutit, hade dock varit för kort för att

ett mera slutgiltigt omdöme i hithörande avseenden ännu skulle^ kunna fällas.

De erfarenheter, som likväl gjorts, syntes emellertid peka på önskvärdheten

av vissa smärre ändringar. Härtill komme, att vid tidpunkten för

avlämnandet av styrelsens organisalionsförslag den 5 juli 1933 tillräcklig

överblick ännu icke vunnits för ett mera definitivt ställningstagande till vissa

speciella befattningar och detaljfrågor. Styrelsen hade därför ansett det

lämpligt att i samband med frågan örn avlöningsreglementets fortsatta tilllämpning

till behandling även upptaga lönegradsplaceringen för en del befattningar,

för vilka denna fråga enligt styrelsens mening vid den nya organisationens

genomförande endast fått en mera provisorisk lösning. De tjänster,

för vilkas ändrade lönegradsplacering riksdagens medgivande måste inhämtas

och som styrelsen därvid avsåge, vore befattningarna såsom domänstatistiker

och intendent, varav den förstnämnda vore uppförd å extrastat.

För övriga befattningar å extra stat, vilka ju ävenledes tillkommit såsom

mer eller mindre provisoriska anordningar, saknade styrelsen anledning att

för närvarande föreslå någon ändring.

Domän statistikerbefattningen hade alltsedan sin tillkomst

år 1919 varit uppförd å extra stat och sedan den provisoriska lönereglermgen

den 1 januari 1921 placerad i lönegrad motsvarande B 26. Det förhållandet,

att tjänsten från början uppförts å och sedermera alltjämt fått kvarstå

å extra stat, hade givetvis, liksom i fråga örn extrastatsbefattningar i allmänhet,

betingats av den tvekan, som förefunnits rörande hithörande arbetsuppgifters

stadigvarande karaktär. Så sent som i organisationsförslaget

den 5 juli 1933 bade styrelsen ansett sig böra uttala, att det för det dåvarande

rådde någon ovisshet beträffande de arbetsuppgifter, som i fortsättningen

komme att åvila statistikkontoret, bland annat med hänsyn till den omläggning

av domänverkets statistik, som vore avsedd att genomföras under de

närmaste åren. Befattningen som domänstatistiker borde på grund härav

tillsvidare kvarstå å extra stat.

Sedan förenämnda uttalande gjorts hade emellertid riktlinjerna för statistikkontorets

verksamhet fastslagits. Den avsedda omläggningen av statistiken

hade sålunda efter överläggningar med statistiska centralbyrån vidtagits.

De ekonomiska utredningar och kalkyler rörande bärigheten av revir

eller andra delar av förvaltningen, vilka enligt styrelsens organisationsförslag

skulle åvila sekreteraren hos generaldirektören, vore i huvudsak nytillkomna

uppgifter, sorn icke inneburit någon avlastning av arbete från statistikkontoret.

Sistnämnda uppgifter vöre för övrigt av speciell natur och

fordrade ofta undersökningar på ort och ställe.

Till nu anförda omständigheter komme, att behandlingen av arbelarpensionsfrågorna,

en för domänverkets vidkommande arbetskrävande uppgift

av stadigvarande natur, överlämnats till handläggning av statistikkontoret.

Intendent sb e f att n inge n hade alltsedan dess tillkomst den 1 januari

1925 varit placerad å ordinarie stat i lönegrad motsvarande B 24, ehuru

den till utgången av år 1934 uppehållits endast på förordnande. Då tjänsten

icke särskilt omnämndes vare sig i styrelsens organ isationsför.slag den 5

juli 1933 eller i Kungl. Majlis proposition nr 148 lill 1934 års riksdag, hade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

dess lönegradsplacering icke varit föremål för diskussion i samband med

verkets nyligen genomförda omorganisation. Anledningen till att domänstyrelsen

i organisationsförslaget icke närmare behandlat förevarande tjänst

sammanhängde nied den tvekan, som kunde råda beträffande inköpsavdelningens

inom styrelsen såväl kvantitativa som kvalitativa uppgifter. Numera

kunde emellertid riktlinjerna härför bättre skönjas.

Arbetsuppgifterna för inköpsavdelningen med intendenten som chef och

föredragande innefattade bland annat upphandling av maskiner och redskap

för avverkning och virkesbehandling, flottning och annan virkestransport,

skogskultur och dikning, lantbruksredskap, arbetsmaskiner, sågverk och

andra industrianläggningar, byggnadsmaterial, vägmaskiner, sten- och stubbbrytningsredskap,

stenkrossar, sprängämnen, levande vilt och dylikt, kontorsmöbler,

kontorsmaskiner m. m., förbandsmaterial och dylikt. Därjämte

tillkomme en del speciella uppgifter, såsom omflyttning mellan olika ''redogörare

av maskiner och redskap m. m., försäljning av försliten material,

bytesleverans med verkets naturapr oduk ter vid upphandlingar, befraktning

av båtar vid större upphandlingar, ordnandet av brandskydd för verkets industrianläggningar,

virkesupplag och fastigheter, samt handhavande av och

redovisning över verkets förråd av skogsredskap, instrument, kontorsmaterial

och blanketter m. m.

Förenämnda arbetsuppgifter, som bland annat omslöte inköp av många

olika varusjag, hade till sin kvantitativa omfattning stegrats avsevärt under

de senaste åren. I den mån omslutningen kunde sägas vara ett uttryck härför,

torde några siffror vara belysande. År 1930 uppginge inköpen genom

intendenten till en summa av cirka 627,000 kronor, år i933 till cirka 720,000

kronor, och år 1935 till cirka 1,358,000 kronor. Antalet av intendenten föredragna

ärenden^ utgjorde samtidigt respektive 914, 879 och 1,215 stycken.

Minskningen för år 1933 och den relativt ringa ökningen för år 1935 jämfört

med siffran för år 1930 sammanhängde med ärendenas sammanförande

i allt större grupper. Av intendenten utan föredragning direkt avgjorda ärenden

hade för ifrågavarande år uppgått till respektive 385, 950 och 1,457.

Sammanlagda antalet upphandlingsärenden hade härigenom ökat med 106 %

från 1930 till 1935.

Beträffande denna starka stegring, som alltjämt fortsatte, ville styrelsen

närmare beröra vissa bidragande faktorer.

I fråga om skogsbruket hade den centrala upphandlingsverksamheten successivt

kommit att omsluta allt flera varuslag för alt nu praktiskt taget omfatta

allt, som lämpligen kunde och ur affärssynpunkt borde upphandlas

centralt.

Beträffande jordbruket hade bland annat den nya arrendeförordningens

bestämmelser om kronans övertagande av det yttre underhållet å skogsjordbruken

föranlett en avsevärd ökning av upphandlingen av byggnadsmaterial

av alla slag. Denna stegring komme att fortsätta, alltefter det kontrakten enligt

äldre ordning upphöra. Då antalet bebyggda jordbruksdomäner vore cirka

1,500, skogsjordbruk cirka 3,600, torp och andra lägenheter cirka 2,200

samt tjänstebostäder cirka 225, framginge med full tydlighet storleksordningen

av de uppgifter, som härvidlag ankonune på styrelsens inköpsavdelning.

I fråga örn sågverks- och förädlingsindustrien hade förhållandena på trävarumarknaden

och den rådande konkurrensen framtvingat en successivt

skeende utbyggnad och modernisering av samtliga domänverkets såaanläggningar,

vilka för närvarande utgjordes av icke mindre lin 25 sågverk med

sammanlagt 34 ramar och en sammanlagd årstillverkning av 55,000 standards

sågat virke. Genom beslut vid 1936 års riksdag hade domänstyrelsen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

därjämte anbefallts att övertaga driften vid ytterligare ett större exportsågverk,

varmed vore förenad sulfatindustri och annan förädlingsindustri.

Beträffande byggnader hade den snabba utvecklingen å det byggnadstekniska

området och den allmänna höjningen av lantbefolkningens bostadsstandard

medfört en ökad byggnadsverksamhet.

För ledandet av en inköpsverksamhet av den art, som av det förestående

framginge, vore stora kvalifikationer hos tjänsteinnehavaren erforderliga.

Förutom högre skoglig utbildning fordrades en ingående materialkännedom

på många områden, en praktisk blick, ett utpräglat ekonomiskt sinne samt

förhandlingsvana. Styrelsen ansåge därför en placering av befattningen i

lönegrad B 26 fullt motiverad. Denna lönegrad vore — frånsett föreståndarbefattningen

vid postverkets tryckeri, som dock knappast torde vara jämförbar

med förevarande tjänst — den lägsta intendentsgraden vid kommunikationsverken.

Vidkommande slutligen giltighetstiden för avlöningsreglementet syntes det

enligt styrelsens mening lämpligt, att reglementet, i likhet med det för kommu

ni kat ionsvcrken gällande avlöningsreglementet, fastställdes att gälla tills

vidare från och med den 1 januari 1938.

Byråchefen i domänstyrelsen Cassel har anmält avvikande mening samt

förordat, att överjägmästarassistenterna borde placeras i lönegrad B 22.

Kommunikationsverkens löncnämnd har anfört i huvudsak följande.

Domänstyrelsen hade till en början upptagit fragan angående förlängning

av giltighetstiden för avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket

och i sådant hänseende hemställt, att avlöningsreglementet måtte fastställas

att gälla tills vidare från och med den 1 januari 1938. Av skrivelsen framginge

emellertid, att domänstyrelsens avsikt vore, att avlöningsreglementet

för domänverket liksom avlöningsreglementet för kommunikationsverken

skulle fastställas att gälla utan viss tidsbegränsning. Häremot vore intet att

erinra från lönenämndens sida.

I fråga om domänstyrelsens förslag om upptagande på ordinarie stat i

26:e lönegraden av den å extra stat i samma lönegrad uppförda befattningen

som domänstatistiker ville lönenämnden erinra, att eliel en för järnvägsstyrelsens

statistiska kontor, vilken vore placerad i 26 :e lönegraden, hade sig underställd

en personal omfattande 43 ordinarie befattningshavare, därav 2 i 21 :a

lönegraden, 4 i 18:e och 3 i 17:e lönegraden, samt att den i 24:e lönegraden

placerade föreståndaren för telegrafstyrelsens statistiska avdelning hade sig

underställd en personal av 5 ordinarie befattningshavare, därav 1 i 21 :a lönegraden.

I betraktande härav måste lönenämnden ställa sig tveksam till domänstyrelsens

förslag, att domänstatistikern vid överförande till ordinarie

stat hänfördes till så hög lönegrad som den 26:e. Det syntes lönenämnden,

att definitiv ställning till frågan örn domänstatistikerns lönegradsplacering

icke borde tagas, förrän närmare erfarenhet vunnits om den inverkan, som

på senare tid vidtagna inskränkningar i domänverkets verksamhetsområde

kunde komma att utöva på domänstatistikerns arbetsuppgifter.

De arbetsuppgifter, som ankomme på intendenten, motiverade enligt lönenämndens

mening icke höjning av befattningen till 26:e lönegraden. I detta

sammanhang finge lönenämnden erinra, att av nämnden tillstyrkt förslag förelåge

örn sänkning från 27 :e till 24:e lönegraden av två förrådsintendentstjänster

vid statens järnvägar, vilka befattningshavare utövade förmanskap

över betydligt större personal och ansvarade för mera omfattande och värdefulla

förråd än vad förhållandet vore beträffande intendentens hos domän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

styrelsen. Lönenämnden hade sålunda icke funnit skäl tillstyrka bifall till

domänstyrelsens förevarande hemställan.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret hade intet att erinra emot att avlöningsreglementet för domänverket

— såsom fallet vore beträffande avlöningsreglementet för kommunikationsverken

— fastställdes att gälla utan tidsbegränsning.

I likhet med lönenämnden ansåge sig statskontoret icke böra för närvarande

förorda, att befattningen som domänstatistiker uppfördes å ordinarie

stat i 26 :e lönegraden.

Av skäl, som av lönenämnden anförts, funne statskontoret det tveksamt,

huruvida befattningen som intendent hos domänstyrelsen borde uppflyttas

från 24:e till 26:e lönegraden. Med hänsyn till sagda tjänstemans självständiga

handhavande av honom tillhörande arbetsuppgifter samt den på senare

tid väsentligt vidgade omfattningen av hans verksamhetsområde ville ämbetsverket

dock icke motsätta sig att en dylik uppflyttning vidtoges.

I sin skrivelse av den 28 januari 1937 har domänstyrelsen dels vidhållit

sina i skrivelsen den 4 november 1936 framförda synpunkter dels ock hemställt

örn vissa ändringar i och tillägg till avlöningsreglementet nr 303/1934.

Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Domänstatistik erbefattningen. Det skäl, sam lönenämnden

åberopat för en avvaktande hållning, vore enligt styrelsens mening icke bärande.

Inskränkningen i domänverkets verksamhetsområde, vilken numera

helt kunde överblickas, hade nämligen icke haft någon egentlig inverkan på

domänstatistikerns arbetsuppgifter.

Då lönenämnden vidare såsom jämförelse anfört det antal befattningshavare,

vilka inom ett par av kommunikationsverken vöre underställda cheferna

för vederbörande statistiska avdelningar, ville styrelsen framhålla, att

en dylik kvantitativ synpunkt väl kunde vara ägnad att läggas till grund

för tjänsternas bedömande inom sådana grenar av statsförvaltningen, där

tjänstgöringen både kunde och borde in i detalj reglementeras. För domänverket

(liksom för .större delen av de centrala ämbetsverken) vore motivet i

värjo fall icke tillämpligt, då arbetsuppgifternas art därvidlag i stället måste

tälla utslaget. Ett godkännande av lönenämndens synpunkt skulle för domänverket

innebära en fullständig omvärdering av ett stort antal tjänster.

Intendentsbefattningen. 1 fråga om lönenämndens uttalande

rörande intendentens arbetsuppgifter förefölle det styrelsen, som örn nämnden

även i detta fall anlagt övervägande kvantitativa synpunkter, i det att

nämnden riktat uppmärksamheten på storleken av den vederbörande tjänstemän

underställda personalen samt omfattningen och värdet av de förvaltade

förråden.

Då lönenämnden vidare hade åberopat den av nämnden tillstyrkta sänkningen

från 27:e till 24:e lönegraden av två förrådsintendentstjänster vid

statens järnvägar, torde det icke sakna sin betydelse att något skärskåda

de motiv, som legat till grund för ifrågavarande förslag. Av handlingarna

franninge, att sänkningen föreslagits till följd av den numera genomförda

centraliseringen av förrådsverksamheten till Stockholm och Örebro, varigenom

arbetsuppgifterna för de två förrådsintendentstjänsterna i Östersund

och Luleå »redan så förminskats, att (järnvägs-)styrelsen icke längre kan

hävda dem vara jämförliga i tjänsteansvar och tjänsteställning med exempelvis

föreståndare för de större sektionerna med vilka de dock nu äro jämställda».

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

Samma orsaker, som i det relaterade fallet bidragit till att minska arbetsuppgifterna

för de båda lokalt placerade intendenterna vid statens järnvägar,

hade emellertid för intendenten hos domänstyrelsen i stället föranlett

en ökning i samma uppgifter. Ehuru inom domänverket inga motsvarande

tjänster funnes inom lokalförvaltningarna, hade nämligen revirförvaltarna

förut i stor utsträckning verkställt upphandlingen för det egna förvaltningsområdet.

Denna upphandling hade genomgående centraliserats till styrelsen

och dess intendent. Av denna anledning syntes det av lönenämnden sist anförda

motivet sakna bärighet.

Domänstyrelsen tilläte sig i detta sammanhang erinra örn ett allmänt uttalande

rörande tjänster inom domänverket av föredragande departementschefen

å sid. 74 i propositionen nr 148/1934 angående domänverkets organisation,

vilket uttalande, enligt styrelsens mening, hade full tillämplighet

å bland annat nu ifrågavarande två befattningar.^ Departementschefen anförde:

»Innan jag övergår till behandling av de ifrågasatta löneregleringarna,

vill jag framhålla, att de yttranden, som däröver avgivits, i vissa fall icke

torde hava tagit hänsyn till att befattningshavarnas ställning ej kan bedömas

enbart ur de synpunkter, som äro tillämpliga för centrala ämbetsverk,

och ej heller alltid efter de förhållanden, som råda vid kommunikationsverken.

Så torde löneställningen för en del befattningshavare, vilka

under sin tjänstgöring hos företagets ledning komma i direkt kontakt med

revirförvaltarna, böra i vissa mån avvägas med hänsyn till den ställning, sistnämnda

tjänstemän intaga. I de fall, då befattningen är av den art, att

man eftersträvar rekrytering av innehavarna från skogsstaten, måste även

denna omständighet tagas i betraktande.»

Styrelsen hemställde slutligen, att följande ändringar i och tillägg till avlöningsreglementet

måtte vidtagas:

1) I fråga örn semesterrätt hade bland annat extra ordinarie assistenter

å överjägmästarexpedition jämställts med motsvarande befattningshavare

hos domänstyrelsen. Likformiga bestämmelser torde böra gälla även för de

ordinarie assistenterna genom komplettering av anmärkningen till 22 § 1 momentet

på följande sätt: »Sådan assistent eller jägmästare, som tjänstgör i

domänstyrelsen eller å överjägmästarexpedition, åtnjuter 5 dagars semester

utöver i tabellen angivna dagantal.»

2) Bestämmelsen i 22 § icke-ordinarie-reglementet om tjänstedräkt borde

införas även i reglementet för den ordinarie personalen genom tillägg av ett

moment 2 förslagsvis till 28 §, av samma innehåll som 25 § avlöningsreglementet

för tjänstemän vid kommunikationsverken.

De av domänstyrelsen framlagda förslagen till ändringar i avlöningsregle- Departementsmentet

för tjänstemän vid domänverket avseende att ordinarie assistent å stefen.

överjägmästarexpedition i fråga om rätt till semester skulle jämställas med

motsvarande befattningshavare i domänstyrelsen samt att i reglementet skulle

införas en bestämmelse örn tjänstedräkt av samina innehåll som 25 § i avlöningsreglementet

för kommunikationsverken giva mig icke anledning till

erinran.

Däremot är jag med hänsyn till de betänkligheter, som framförts av kommunikationsverkens

lönenämnd och statskontoret, icke nu beredd att förorda

domänstyrelsens förslag örn domänstatistikerns uppförande på ordinarie

stat och intendentens lönegradsplacering.

Jag torde härefter få erinra, att vid den av 1934 års riksdag beslutade omorganisationen

av domänverket, tre ordinarie byråjägmåstartjänster i domän
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 214.

styrelsen, för vilka utgått avlöning motsvarande 24 :e lönegraden, överfördes

till tre ordinarie jägmästartjänster i 26 :e lönegraden med placering tillsvidare

hos domänstyrelsen. Styrelsen förordnade sedermera de tre ordinarie byråjägmästarna

till innehavare av ifrågavarande jägmästartjänster. Efter besvär

har Kungl. Maj:t den 23 november 1934 upphävt domänstyrelsens beslut i

vad det avsåge tillsättandet av en av förenämnda jägmästartjänster. Då den

byi ajägmästare varom nu är fråga ännu ej erhållit annan ordinarie befattning

inom domänverket torde dels i den i 22 § intagna tabellen över antalet

semesterdagar, dels i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen

och dels i förteckningen över befattningshavare vid domänverket, vilkas

antal skall fastställas av Kungl. Majit och riksdagen, införas en byråjägmästartjänst

i 24:e lönegraden å övergångsstat. I sistnämnda förteckning

bör därjämte, vid bifall till det förut denna dag framlagda förslaget örn indi

agning av viss personal vid domänverket, vidtagas den förändringen, att

antalet jägmästare minskas från 100 till 99.

Slutligen får jag tillstyrka, att avlöningsreglementet för domänverket fastställes

att gälla utan viss tidsbegränsning.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna följande förslag till ändrad lydelse av 22 och

28 §§ avlöningsreglementet den 15 juni 1934 (nr 303) för

tjänstemän vid domänverket:

22 §.

1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder

för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under nedan

angivna antal dagar:

Befattningshavare

Intill det år,

under vilket

tjänste- mannen fyller

40 år

Från och med

det år, under

vilket tjänste- mannen fyller

40 år

Kronojägare, tillsyningsman..........

15 dagar

25 dagar

Kontorsbiträde, expeditionsvakt, förste ex- peditionsvakt, kanslibiträde, skogsrättare,

assistent1............

20 dagar

30 dagar

Kansliskrivare, kassör, registrator, domän- bokhållare, notarie, revisor

25 dagar

35 dagar

Skogstaxator, skogsingenjör, skogsskoleföre- ståndare, jägmästare1......

30 dagar

40 dagar

Byråjägmästare, intendent, sekreterare, andre

domänfiskal, domänkamrerare, förste revi- sor, byrådirektör, förste domänfiskal____

35 dagar

45 dagar

Överjägmästare .......

40 dagar

40 dagar

Byråchef ..............

45 dagar

45 dagar

1 .Sådan assistent eller jägmästare, som tjänstgör i domänstyrelsen eller å

överjägmästarexpedition, åtnjuter 5 dagars semester, utöver i tabellen angivna

dagantal.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 214.

11

2. Tjänsteman, som —

3. Tjänsteman, som —

— honom tillgodonjutits.

—- överordnad myndighet.

28 §.

För tjänstgöring, —--Kungl. Maj:t.

Är tjänsteman enligt av domänstyrelsen meddelade föreskrifter

pliktig att under tjänsteutövning vara iförd tjånstedräkt

eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens

art nyttjandet av särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga

klädespersedlar eller materialier, som anses icke

böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas av verket

mot ersättning enligt grunder, som meddelas av Kungl. Majit.

2) besluta, att i den vid avlöningsreglementet för domänverket

fogade tjänsteförteckningen skall upptagas följande

befattning å övergångsstat, nämligen

i 24 :e lönegraden: byrå jägmästare;

3) besluta, att antalet av följande befattningar vid domänverket

skall från och med den 1 januari 1938 utgöra:

1. Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. avlöningsreglementet

för tjänstemän vid domänverket:

generaldirektör ................................... 1

överdirektör ..................................... 1

försäljningschef .................................. 1-

2. Befattningar, hänförliga till 21 :a—30:e lönegraderna i

den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen:

domänbokhållare ................................. 1

notarie .......................................... 1

registrator ....................................... 1

revisor .......................................... 1

byråjägmästare ................ 1

intendent ........................................ 1

sekreterare i 24 :e lönegraden........................ 2

skogsingenjör .................................... 1

skogstaxator .................................... 3

skogsskoleföreståndare ............................ 5

andre domänfiskal ................................ 1

domänkamrerare ................................. 1

förste revisor..................................... 1

jägmästare ...................................... 99

sekreterare i 26 :e lönegraden........................ 1

byrådirektör ..................................... 1

förste domänfiskal ................................ 1

Överjägmästare .................................. 10

bvråchef ........................................ 3;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

Anm. Registrators- och byråjägmästarbefattningarna ävensom en befattning

som skogsskoleföreståndare i 25:e lönegraden skola vara uppförda å övergångsstat.

Befattningen som skogsingenjör samt 2 befattningar som jägmästare

i tillfälligt anordnade revir skola vid uppkommande ledigheter icke

återbesättas. Av jägmästarbefattningama i övrigt må 4 befattningar icke

återbesättas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

4) medgiva, att förenämnda avlöningsreglemente må, med

de ändringar däri, som riksdagen sedermera godkänt, av

Kungl. Majit fastställas att gälla utan viss tidsbegränsning.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.