Sök i Ratio Lex

Angående anslag till nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

1937-03-05 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:219, Angående anslag till nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mårds proposition Nr 219.

1

Nr 219.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående anslag till

nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m.

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet; given

Stockholms slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under Utgifter för kapitalökning

(bil. 7, punkt 6.) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till nybyggnad för de

teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla förevarande ärende.

Nuvarande förhållanden. Flertalet av de teoretiska institutionerna vid

karolinska institutet, nämligen de anatomiska, histologiska, fysiologiska,

kemiska, farmakologiska, hygieniska, bakteriologiska och rättsmedicinska

institutionerna samt institutionen för speciell patologi, ävensom institutets

Bihang till riksdagens ''protokoll 1037. 1 sami. Nr 219.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

administrations- och bibliotekslokaler äro för närvarande inrymda i byggnaderna

å tomten vid Hantverkaregatan 3 i Stockholm. Institutionen för

allmän patologi däremot disponerar lokaler å Sabbatsbergs sjukhus.

Ä sagda tomt äro nu uppförda fyra byggnader, benämnda stora byggnaden

(eller anatomibyggnaden), mellanbyggnaden, biblioteks- och bostadsbyggnaden

samt lilla byggnaden. I stora byggnaden äro — förutom huvuddelen

av de administrativa lokalerna ävensom panncentralen — inrymda

anatomiska, histologiska, fysiologiska, farmakologiska och hygieniska

institutionerna. Mellanbyggnaden upptages av de patologiska, bakteriologiska

och kemiska institutionerna. Lilla byggnaden innehåller rättsmedicinska

institutionen. Biblioteks- och bostadsbyggnaden innehåller —

förutom utrymmen för bibliotek och vissa tjänstebostäder — även kamrer

arexpeditionen .

Den tidigare behandlingen av nybyggnadsfrågan. I propositionen nr

232/1930 angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m.

erinrades, att 1926 års sjukhuskommission karakteriserat de lokala förhållanden,

under vilka karolinska institutet arbetade, såsom synnerligen otillfredsställande.

Genom den avsevärda stegringen under den senaste tioårsperioden

av antalet medicine studerande vid institutet hade en del åtgärder

av mera provisorisk natur ansetts nödvändiga för att avhjälpa bristen på

lämpliga och tillräckligt stora lokaler för institutets verksamhet. Omdömet

örn lokalförhållandena gällde även de teoretiska institutionerna.

Enligt kommissionens mening borde det stora målet vid lösandet av institutets

byggnadsfråga vara att till en enhet sammanföra institutets nu i

stor utsträckning spridda institutioner och kliniker. I enlighet härmed föreslog

kommissionen, att samtliga dessa skulle förläggas till det tomtområde

vid Norrbacka, som genom beslut av 1927 års riksdag ställts till förfogande

för ändamålet. Såväl det kliniska sjukhuset som de teoretiska institutionerna

skulle uppföras av staten och, vad anginge sjukhusklinikerna, i samarbete

med Stockholms stad och län. Då det givetvis skulle vara förenat

med stora kostnader att på en gång låta utföra alla erforderliga byggnadsarbeten,

föreslog kommissionen, att dessa skulle uppdelas i tre etapper. I

den första etappen skulle huvuddelen av det kliniska sjukhuset, som föresloges

skola benämnas karolinska sjukhuset, komma till utförande. Av

karolinska institutets teoretiska institutioner skulle i denna etapp medtagas

allenast en patologisk institution. Den andra byggnadsetappen skulle omfatta

återstående sjukhuskliniker. Den tredje etappen slutligen skulle avse

de teoretiska institutionerna, med undantag av nämnda, i första etappen

ingående patologiska institution, samt de för institutets förvaltning och bibliotek

avsedda lokalerna. Kommissionen framhöll emellertid, att förhållandena

kunde komma att utveckla sig så, att det i en framtid kunde visa sig

lämpligare att låta byggnaderna för sistnämnda inrättningar helt eller del
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

vis komma till utförande före de sjukhuskliniker, som skulle uppföras i

andra etappen. Detaljerat förslag hade av kommissionen uppgjorts endast

beträffande de i första etappen ingående*klinikerna och inrättningarna.

Departementschefen anslöt sig i huvudsak till det av kommissionen framlagda

förslaget. Beträffande frågan örn tillgodoseende av byggnadsbehovet

för de teoretiska institutionerna anförde departementschefen, att — ehuru

lokalerna för dessa institutioner vore föråldrade — så vore dock behovet

av nya lokaler för dem icke så trängande som för vissa sjukhuskliniker.

Det kliniska sjukhuset borde därför i överensstämmelse med kommissionens

förslag i första hand komma till utförande.

I en inom riksdagen väckt motion (I: 333) hemställdes bland annat, att

riksdagen, med förklarande att den icke funne sig beredd att nu taga slutgiltig

ställning till det föreliggande förslaget, måtte hos Kungl. Maj:t anhålla,

att de teoretiska institutionernas byggnadsfråga måtte så utredas, att

riksdagen kunde bilda sig en mening såväl örn denna frågas samband med

karolinska sjukhuset som ock om de anslagskrav, vilka under den närmaste

tiden för nämnda institutioner vore att förvänta från karolinska institutet.

I skrivelse nr 386/1930 uttalade riksdagen, att det syntes vara ostridigt,

att karolinska institutet, landets största medicinska undervisningsanstalt,

vore i trängande behov av bättre, rymligare och mera modernt inrättade

och utrustade lokaler för att kunna meddela en fullgod läkarutbildning.

Riksdagen hade icke funnit anledning frångå den tidigare av riksdagen

hävdade ståndpunkten, att förevarande byggnadsfråga borde lösas efter enhetstankens

princip. Riksdagen biträdde därför det föreliggande förslaget

örn de olika avdelningarnas sammanförande till en helhet å det av 1927

års riksdag till förfogande för ändamålet ställda området å Norrbacka.

Beträffande den mot förslaget framförda anmärkningen, att utredning saknades

rörande de teoretiska institutionernas byggnadsbehov och kostnaderna

för beredande åt dem av nya lokaler, anförde riksdagen, att det under hela

den tid, utredningen i ämnet pågått, aldrig varit fråga om annat än att i

första hand tillgodose klinikernas byggnadsbehov. Det läge i sakens natur,

att fullständiga nybyggnader för de teoretiska institutionerna komme att

kräva ganska avsevärda kostnader. Men att redan nu uppgöra beräkningar

för ett byggnadsföretag, som läge så långt i framtiden som detta, torde

vara skäligen meningslöst. Då de, som vid institutet bure ansvaret för den

teoretiska utbildningen, samfällt förordat frågans lösning på föreslaget sätt,

måste det förutsättas, att de också gjort klart för sig, att de teoretiska institutionerna

kunde tills vidare hjälpa sig fram utan omfattande nybyggnader.

Riksdagen kunde därför icke tillmäta berörda invändning någon

större betydelse.

I anledning av Kungl. Majrts i ovanberörda proposition framlagda förslag

anmälde riksdagen i förevarande skrivelse, bland annat, att riksdagen

beslutat, att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 219.

nya lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner skulle uppföras

å Norrbackaområdet. I samma skrivelse anhöll riksdagen, att Kungl. Majit

täcktes låta verkställa och för 1931 års riksdag framlägga en överarbetning

av föreliggande förslag till byggnader för karolinska sjukhuset, i syfte att

kostnaderna för byggnaderna måtte avsevärt nedbringas.

Förslag i sistnämnda riktning föreläde Kungl. Majit riksdagen i propositionen

nr 132/1931. I propositionen och riksdagens i anledning därav

avgivna skrivelse nr 286 berördes icke frågan om byggnadsbehovet för de

teoretiska institutionerna i annan mån, än att enligt propositionen karolinska

institutets lärarkollegium i ett i ärendet avgivet utlåtande förklarat

sig varmt förorda, att nybyggnaden för de teoretiska institutionerna måtte

ske i omedelbar följd efter de i första byggnadsetappen ingående klinikerna.

I sagda utlåtande anfördes, att med hänsyn till de svåra betingelser, under

vilka de teoretiska institutionerna arbetade, ett alltför långt uppskjutande

av dessas nybyggnadsfråga skulle nödvändiggöra omfattande provisoriska

nybyggnader och förbättringar av de nuvarande lokalerna samt att genom

de förbättringar av serafimerlasarettet, som företagits i avsikt att detsamma

i ännu ett 30-tal år skulle kunna bibehållas såsom undervisningssjukhus,

större möjligheter torde hava beretts att vidtaga åtgärder för uppförande

av nya lokaler för de teoretiska institutionerna på ett tidigare stadium än

från början antagits.

Av propositionen och riksdagsskrivelsen framgick, att totalkostnaden för

första etappens byggnader skulle, frånsett utrustningskostnaderna, uppgå

till 21,400,000 kronor, varav statens andel skulle utgöra i runt tal 11,900,000

kronor.

Statens organisationsnämnd anförde i sitt den 25 oktober 1932 avlåtna

betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande

tioårsperiod, att nämnden med hänsyn till det samband, som ägde

rum mellan frågan örn tillfälliga utvidgningar av det nuvarande karolinska

institutet och frågan om ordningen för bebyggelsen å Norrbackaområdet,

ansett sig icke böra ingå på en närmare prövning av dessa spörsmål.

Anordnande av allmän arkitekttävling. I skrivelse den 22 mars 1934

erinrade lärarkollegiet vid karolinska institutet örn det ohållbara nödläge,

i vilket här ifrågavarande institutioner sedan lång tid befunne sig, samt

anhöll, att byggnadsstyrelsen måtte anmodas att verkställa utredning, innefattande

preliminära ritningar och kostnadsförslag, rörande dels nybyggnader

för institutet å Norrbackaområdet, dels ock tillbyggnad till institutets

nuvarande lokaler vid Hantverkaregatan för beredande av ökade laboratorieutrymmen.

Framställningen åtföljdes av en utredning i ämnet av en

av kollegiet för ändamålet tillsatt kommitté ävensom av yttranden från

vederbörande institutionsföreståndare rörande utrymmesbehovet vid de

olika institutionerna, för den händelse tillbyggnad kunde ske på den nuvarande

tomten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219. 5

I sistberörda utredning anfördes bland annat, att de nuvarande institutionsföreståndarna

icke deltagit i de tidigare faserna av utredningen av

frågan om uppförande av byggnader för karolinska, sjukhuset samt att

bristerna i institutets lokalutrymmen vore så väsentliga, att de, redan då

nyssnämnda utredning påbörjades, borde hava föranlett ett upptagande av

nybyggnader för laboratorierna i första etappen av utbyggnadsprogrammet

för karolinska sjukhuset. Båda de föreslagna utredningsalternativen, å^ ena

sidan nybyggnad å Norrbackaområdet och å andra sidan tillbyggnad a institutets

nuvarande tomt, syntes vara förenliga med enhetstankens förverkligande,

då ju serafimerlasarettets verksamhet komme att fortsätta under en

lång tid.

Lärarkollegiets framställning tillstyrktes av kanslern för rikets universitet

i utlåtande av den 27 april 1934.

Sedan Kungl. Majit den 18 maj 1934 fattat beslut i överensstämmelse

med lärarkollegiets berörda framställning, avgav byggnadsstyrelsen med

skrivelse den 18 oktober 1934 preliminär utredning rörande förevarande

byggnadsfråga. I denna skrivelse anfördes, att styrelsen i samråd med

representanter för lärarkollegiet utarbetat tre alternativa förslag i ämnet

(A, B och C). Härvid hade styrelsen räknat med de för de olika institutionerna

begärda golvytorna. Alternativ A innebar, att lokalbehovet skulle

tillgodoses på institutets nuvarande tomt. Alternativ B avsåg nybyggnader

å Norrbackaområdet. Alternativ C slutligen gick ut pa att vissa delar

av institutionerna skulle kvarligga å den nuvarande tomten, andra åter

förflyttas till Norrbackaområdet. Enligt ett byggnadsstyrelsens skrivelse

bilagt utlåtande hade karolinska institutets lärarkollegium yttrat, att alternativ

A innebure den s. k. enhetstankens ställande på en avlägsen och

oviss framtid, med mångåriga och stora olägenheter för institutets verksamhet

såsom helhet betraktad. Alternativ C syntes kollegiet vara antagligt

endast såsom en någorlunda snart ernåelig etapp på vägen mot förslaget

B. Kollegiet ville förorda alternativ B såsom varande det ojämförligt

bästa. Med anledning härav hemställde byggnadsstyrelsen, att Kungl.

Majit täcktes föreslå 1935 års riksdag att anvisa anslag för fullföljande av

utredningen örn och vidtagande av förberedande arbeten för nybyggnader

för karolinska institutets ifrågavarande institutioner.

Universitetsberedningen avgav utlåtande i ärendet den 24 januari 1935

samt anförde därvid inledningsvis, att beredningen fått ett starkt intryck

av att de flesta institutionerna vid karolinska institutet vore i trängande

behov av större och modernare lokaler. Med hänsyn till ifrågavarande

byggnaders ålder och beskaffenhet syntes det vara förenat med betydande

kostnader att sätta dem i sådant skick, att de bleve fullt tjänliga som lokaler

för modernt laboratoriearbete. Vid sådant förhållande och då beredningen

hyste den uppfattningen, att det för läkarutbildningen och den medicinska

forskningen skulle vara en stor fördel, örn de teoretiska institutionerna

snarast möjligt förflyttades till Norrbackaområdet, hade beredningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

ansett, att man borde i första hand undersöka, huruvida de i alternativ B

i byggnadsstyrelsens förslag beräknade utrymmena kunde bliva föremål för

en sådan reducering, att det bleve ekonomiskt möjligt att i ett sammanhang

realisera önskemålet om nybyggnad på Norrbackaområdet för de flesta av

nämnda institutioner.

I syfte att bereda vederbörande institutionsföreståndare och lärarkollegiet

tillfälle att yttra sig rörande möjligheten av att genomföra en dylik reducering

hade beredningen till lärarkollegiet avlåtit en skrivelse, i vilken uttalats,

att man vid en undersökning av institutets utrymmesbeliov syntes böra

utgå från följande förutsättningar, nämligen dels att lokalerna skulle vara

fullt tillräckliga för de aktuella behoven och dessutom erbjuda vissa reservutrymmen

för sådana behov, som under ett begränsat antal år framåt kunde

tänkas uppkomma på grund av vetenskapens så att säga normala utveckling,

dels att byggnadskomplexets planläggning medgåve, att i framtiden

uppkommande, ej nu beräkneliga behov av ökat utrymme kunde tillgodoses

genom till- och påbyggnader, dels att institutionen för speciell patologi

komrne att få sin lokalfråga ordnad redan under första byggnadsetappen i

samband med uppförandet av klinikbyggnaderna, dels att institutionen för

allmän patologi för närvarande hade lokaler åt sig upplåtna vid Sabbatsbergs

sjukhus samt att, därest denna anordning ansåges från undervisningens

och forskningens synpunkt tillfredsställande och kunde antagas bliva

under närmaste framtiden bestående, frågan örn nybyggnad för denna institution

icke syntes vara aktuell, dels ock att spörsmålet om lokaler för den

bakteriologiska institutionen sannolikt komme att få sin lösning i annat

sammanhang. Vidare hade i skrivelsen anförts, att det inom beredningen

ifrågasatts dels att de utrymmen, som behövde genom nybyggnader å Norrbackaområdet

anskaffas åt de teoretiska institutionerna, skulle — med beaktande

av nyssnämnda synpunkter och förutsättningar — för närvarande

kunna begränsas till en nyttig golvyta av omkring 9,300 kvadratmeter, dels

ock att jämväl de utrymmen, som i alternativ B beräknats för de administrativa

organen och till en viss grad även för bibliotekets lokaler, skulle

kunna bliva föremål för reducering. Tillika hade i skrivelsen meddelats,

att frågan om anordnande av särskilda festivitetslokaler enligt beredningens

mening borde ställas på framtiden.

Av lärarkollegiets svarsskrivelse hade framgått, att den ifrågasatta reduceringen

av utrymmena syntes vara möjlig att genomföra.

Med iakttagande av ifrågavarande reducering av utrymmesbehovet skulle

storleken av de för närvarande erforderliga byggnaderna å Norrbackaområdet—

således med bortseende från den bakteriologiska och de båda patologiska

institutionerna — knappast behöva beräknas högre än till hälften av

det nyttiga golvutrymme, varmed byggnadsstyrelsen, jämlikt det från institutet

överlämnade byggnadsprogrammet, räknat i alternativ B, d. v. s. till

omkring 12,400 kvadratmeter i stället för 24,810 kvadratmeter. Totalkostnaden

för nybyggnaden syntes i så fall kunna begränsas till omkring

4,565,000 kronor (inklusive planeringsarbeten och vägar). Då byggnadsstyrelsen

preliminärt beräknat värdet å institutets nuvarande tomt till 3,725,000

kronor, borde det således — även örn den totala byggnadskostnaden skulle

något överstiga nämnda belopp och även om man toge hänsyn till de jämförelsevis

betydande belopp, som kunde erfordras för inredning och apparat
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majda proposition Nr 219.

utrustning — vara möjligt att nied ett i förhållande till de stora fördelar,

som stöde att vinna, ganska måttligt statsanslag på bär ifrågavarande väg

komma fram till en fullt godtagbar lösning av institutets lokalfråga.

Beredningen ansåge därför, att den fortsatta utredningen i ämnet borde

inriktas på en med ledning av ovan angivna reducerade byggnadsprogram

planerad nybyggnad å Norrbackaområdet.

Beredningen meddelade i utlåtande även, att beredningen övervägt, huruvida

man genom ett utvidgat samarbete mellan de särskilda medicinska

lärosätena skulle kunna ytterligare inskränka byggnadsprogrammet. Därvid

hade emellertid beredningen kommit till den uppfattningen, att det

vid motsvarande institutioner i Uppsala och Lund endast i enstaka fall förefunnes

ett visst reservutrymme utöver det nuvarande behovet. För övrigt

ansåge beredningen, att studiegången för den nuvarande medicine kandidatexamen

kunde rationellt ordnas endast under förutsättning, att flertalet

av de studerande fullföljde studierna frana till sagda examen vid ett och

samma lärosäte. Lokalbehovet för de teoretiska institutionerna vid karolinska

institutet syntes därför böra beräknas oberoende av beskaffenheten av

motsvarande institutioner i Uppsala och Lund. Slutligen ville beredningen

upplysa, att beredningen, då inom densamma ifrågasatts omförmälda reducering

av byggnadsprogrammet, räknat med att institutet skulle i viss utsträckning

tillhandahålla lokaler för utbildningen av tandläkare och sjukgymnaster.

Härvid hade beredningen givetvis endast kunnat taga hänsyn

till tandläkarinstitutets och gymnastiska centralinstitutets nuvarande behov

av undervisningslokaler.

Beredningen hemställde bland annat, att Kungl. Majit ville vidtaga åtgärder

för utredning av frågan om avyttrande av institutets tomt vid

Hantverkaregatan.

I skrivelse den 23 januari 1935 hemställde direktionen över gymnastiska

centralinstitutet, att vid utarbetandet av planerna för de för karolinska institutet

avsedda nybyggnaderna måtte tillses, att nödigt utrymme bereddes

för undervisning av centralinstitutets elever. Vidare hemställde direktionen

— under erinran örn att tidigare framhävts nödvändigheten av att lärartjänsten

i fysiologi vid centralinstitutet måtte framdeles utvecklas till en

professur i rörelsefysiologi med ett därtill hörande laboratorium — att

möjligheten att till karolinska institutets fysiologiska inrättning framdeles

ansluta ett rörelsefysiologiskt laboratorium måtte hållas öppen.

Sedan Kungl. Majit den 30 mars 1935 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att

verkställa utredning och uppgöra program för anordnande av en allmän

pristävling för svenska arkitekter rörande nybyggnad för karolinska institutets

teoretiska institutioner i huvudsaklig enlighet med vad universitetsberedningen

förordat i sitt ovanberörda utlåtande, överlämnade byggnadsstyrelsen

med skrivelse den 24 oktober 1935 ifrågavarande utredning och

program.

T nämnda skrivelse har styrelsen meddelat, att styrelsen vid utarbetandet

av tävlingsprogrammet utgått från att huvudvikten lage vid den totala

nodminskningen av utrymmet till 12,400 kvadratmeter samt att styrelsen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

ansett sig oförhindrad att inom denna ram vidtaga de jämkningar i fråga

örn utrymmets fördelning på de olika institutionerna, som kunnat föranledas

av det föreliggande behovet. Då en så avsevärd beskärning av de ursprungligen

framställda önskemålen rörande lokalernas storlek skulle vidtagas

hade det givetvis varit angeläget, att vid programmets utarbetande

med största noggrannhet avväga, huru det till buds stående utrymmet

skulle lämpligast avvägas, så att de med reduceringen följande olägenheterna

skulle bliva så litet kännbara som möjligt. Härvid hade det visat sig

erforderligt att för varje särskild institution i samråd med vederbörande

föreståndare uppgöra noggranna utredningsskisser. Dessa skisser, vilka bilades

skrivelsen, hade av vederbörande föreståndare genom påteckning godkänts

som underlag för tävlingsprogrammet. Härigenom torde få anses fastslaget,

att inom det nu avsedda utrymmet fullt användbara institutionslokaler

kunde erhållas. I fråga om lokalerna för bibliotek och administration

hade liknande godkännande lämnats av institutets biblioteksnämnd

och förvaltningsnämnd. Berörda skisser hade legat till grund för utarbetandet

av tävlingsprogrammet. Därvid hade iakttagits de av universitetsberedningen

framställda kraven på att planläggningen av byggnadskomplexet

skulle medgiva, att i framtiden uppkommande, ej nu beräkneliga behov

av ökat utrymme skulle kunna tillgodoses genom till- och påbyggnader.

Styrelsen hade vid utredningen ifrågasatt, om icke två eller flera institutioner

skulle kunna hava gemensam föreläsningssal. Samtliga institutionsföreståndare

hade emellertid med stor skärpa framhållit, att en sådan

anordning, ej minst med hänsyn till att icke endast medicine studerande

utan även eleverna vid gymnastiska centralinstitutet och tandläkarinstitutet

åtnjöte undervisning vid karolinska institutet, skulle medföra synnerliga

olägenheter och svårigheter i fråga om undervisningens planmässiga

bedrivande. Dessutom skulle ett sådant gemensamt utnyttjande av föreläsningssalar

med nödvändighet förutsätta, att omfånget av de s. k. förberedelserummen

mäste väsentligt ökas för varje särskild institution. Anordningen

skulle medföra en mer komplicerad och därför fördyrande planlösning.

Den eventuella besparingen skulle således sannolikt ej bliva av sådan

omfattning, att den uppvägde de framhållna olägenheterna. Med hänsyn

härtill hade styrelsen ej funnit sig kunna förorda en sådan anordning.

Sedan tävlingsprogrammet jämte skisserna demonstrerats för lärarkollegiet,

hade detta i ett vid byggnadsstyrelsens skrivelse fogat utlåtande förklarat

sig ej hava något att däremot erinra.

Vad beträffade kostnaderna för byggnadsföretaget, ville styrelsen framhålla,

att fullt så stor kostnadsminskning, som universitetsberedningen förväntat,

icke kunde erhållas. På grundval av den nu verkställda utredningen

hade styrelsen beräknat, att kostnaderna för byggnaderna borde kunna hållas

inom ramen av omkring 5,000,000 kronor. Kostnaderna för planeringsarbetena

bleve givetvis så beroende av den förläggning av byggnaderna,

som befunnes lämplig, att några beräkningar härutinnan ej nu kunde göras.

Ett högre belopp än det tidigare beräknade 300,000 kronor, torde emellertid

ej behöva ifrågasättas.

Byggnadsstyrelsen hemställde bland annat, att Kungl. Majit måtte dels

uppdraga åt styrelsen att på grundval av det av styrelsen framlagda programmet

anordna en allmän tävlan för svenska arkitekter rörande nybyggnad

för ifrågavarande institutioner, dels ock för ändamålet ställa ett

belopp av 40,000 kronor till styrelsens förfogande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.

Vid min anmälan av frågan under punkten 85 i 1936 års åttonde huvudtitel

anförde jag för egen del bland annat följande:

Av den lämnade redogörelsen framginge, att frågan om beredande av

förbättrade lokaler åt de teoretiska institutionerna vid karolinska institutet

länge stått på dagordningen. Dessa lokaler utdömdes av 1930 års sjukhuskommission

såsom synnerligen otillfredsställande, och universitetsberedningen

har i sitt ovannämnda, den 24 januari 1935 avgivna utlåtande sagt

sig hava fått ett starkt intryck av att flertalet institutioner vid ifrågavarande

undervisningsanstalt vore i trängande behov av större och modernare

lokaler. Riksdagen hade vid åtskilliga tillfällen givit uttryck åt samma

uppfattning. 1926 års riksdag uttalade sig för en skyndsam utredning

örn nya lokaler och 1930 års riksdag framhöll såsom ostridigt, att karolinska

institutet vore i trängande behov av bättre, rymligare och mera modernt

inrättade och utrustade lokaler för att kunna meddela en fullgod

läkarutbildning.

Jag ville för egen del ansluta mig till nämnda, enhälligt hävdade uppfattning

och betona, att de nuvarande byggnaderna för de teoretiska institutionerna,

vilka byggnader uppfördes för närmare 70 år sedan, icke beredde

nöjaktiga yttre förutsättningar för läkarutbildningen och för den

vetenskapliga forskningen vid vårt lands största medicinska läroanstalt.

Det framstode som en angelägenhet av vikt, att statsmakterna sörjde för

att denna sedan lång tid tillbaka aktuella fråga så snart som möjligt erhölle

en tillfredsställande lösning.

När frågan om uppförande av ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm

m. m. förelegat till avgörande vid 1930 års riksdag, hade Kungl. Majit och

riksdagen varit överens örn önskvärdheten av att sammanföra karolinska

institutets nu i stor utsträckning spridda institutioner och kliniker till en

plats, och för detta ändamål hade det ovannämnda Norrbackaområdet

ställts till förfogande. Varken vederbörande departementschef eller riksdagen

hade funnit sig kunna slutgiltigt taga ståndpunkt till frågan örn vilka

institutioner och kliniker, karolinska institutet vid full utbyggnad skulle

omfatta. Med hänsyn till den betydande ekonomiska räckvidden hos ett

dylikt byggnadsprojekt hade det emellertid befunnits nödvändigt att uppdela

de ifrågasatta nybyggnaderna på etapper. Till första byggnadsetappen,

vars genomförande nu vore i full gång och som, enligt vad jag inhämtat,

torde vara avslutad under år 1939, hänfördes de institutioner och kliniker,

vilkas behov av nya lokaler ansetts böra i första hand tillgodoses. Härvid

komme sjukhusklinikerna i främsta rummet. Till första byggnadsetappen

hänfördes därför vissa av dessa kliniker och för klinikerna gemensamma

inrättningar samt en av institutets teoretiska institutioner, nämligen en

patologisk institution. Däremot hade varken Kungl. Majit eller riksdagen

tagit ställning till frågan örn vilka byggnader, som skulle upptagas i nästföljande

byggnadsetapper.

Frågan om beredande av nya lokaler åt de teoretiska institutionerna torde

alltså kunna företagas till behandling, utan att det tidigare planerade byggnadsprogrammet

tede intrång. Med hänsyn härtill och till vad ovan anförts

örn det trängande behovet av nya lokaler för nämnda institutioner, funné

jag mig böra nu framlägga forshag om vidtagande av förberedande åtgärder

för ett definitivt ordnande av lokalfrågan för de teoretiska institutionerna

samt för karolinska institutets bibliotek och administrativa organ.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

Anmärkas finge emellertid, att ett beslut i den riktning, jag förordade, icke

vöre för Kungl. Majit och riksdagen bindande i fråga örn tidpunkten för

byggnadsarbetenas igångsättande.

Vid valet mellan de tre föreliggande alternativa förslagen borde uppmärksammas,

att under hela den tidigare utredningen av denna fråga från alla

hall — bland annat i rån karolinska institut et, vederbörande sakkunnigkommissioner

och departementschefer samt riksdagen — med styrka hävdats,

att målet vid byggnadsplanernas realiserande borde vara, att alla de

institutioner, teoretiska och praktiska, av vilka institutet för sin verksamhet

vore i behov, sammanfördes till ett helt såsom en enda sammanhängande

anläggning. Både alternativ A och alternativ C skulle innebära en

lösning i strid med nämnda princip. Ett bifall till dessa förslag skulle medföra,

att karolinska institutets kliniker och teoretiska institutioner skulle

bliva fördelade på åtminstone tre å fyra olika platser, varigenom undervisningen

och forskningsarbetet skulle i hög grad försvåras och krav säkerligen

inom kort tid resas på ett fullföljande av tanken om berörda inrättningars

samlande på ett ställe. En lösning efter någon av nyssnämnda riktlinjer

skulle under alla förhållanden få provisorisk karaktär. Även om det skulle

visa sig möjligt att rätt väsentligt reducera de beräknade kostnaderna för

nyssnämnda alternativ, skulle dessa byggn adsprogram i det långa loppet

bliva dyrare än alternativ B utan att medföra några av de fördelar, som

icke sistnämnda alternativ skulle erbjuda, men väl väsentliga olägenheter

för den medicinska undervisningen och forskningen. Åled hänsyn härtill

hade jag icke funnit det med statens intressen mest förenligt att förorda

en lösning efter alternativ A eller C, och Kungl. Alajit hade också i överensstämmelse

med denna uppfattning genom omförmälda beslut av den 30

mars 1935 anbefallt en utredning efter de riktlinjer, som innehölles i alternativ

B. Den av byggnadsstyrelsen i detta hänseende verkställda utredningen

hade bekräftat uppfattningen örn att det skulle vara möjligt att på

denna väg komma fram till en lösning, som byggde på enhetstankens princip

och som samtidigt läte sig genomföra utan alltför stora kostnader för

statsverket. Jag ansåge mig därför böra förorda, att detta alternativ kades

till grund för de fortsatta övervägandena av förevarande byggnadsfråga.

Den senaste utformningen av det byggn adsprogram, som alternativ B

representerade, hade framkommit som resultatet av en avsevärd beskärning

av de från institutionsföreståndarna framförda önskemålen i fråga örn

utrymmesbeliovet för vederbörande institutioner. Ahd utarbetandet av

nämnda förslag hade emellertid byggnadsstyrelsen stått i nära kontakt med

vederbörande institutionsföreståndare, och dessa liksom även institutets

lärarkollegium hade gillat de föreliggande preliminära ritningarna. Jag förutsatte,

att vederbörande vid institutet noga prövat denna fråga och kunde

svara för att de planerade lokalerna, såsom universitetsberedningen uttryckt

saken, bleve fullt tillräckliga för de aktuella behoven och dessutom

erbjöde vissa reservutrymmen för sådana behov, som under ett begränsat

antal år framåt kunde tänkas uppkomma på grund av vetenskapens så att

säga normala utveckling. Det av byggnadsstyrelsen uppgjorda byggnadsprogrammet

byggde på att så vöre fallet och hade vidare utformats med

tanke på att i framtiden uppkommande, ej nu beräkneliga behov av ökat

utrymme kunde tillgodoses genom till- och påbyggnader. Vidare förutsatte

detta program, att institutionerna för speciell och allmän patologi samt för

bakteriolog! ej skalle beredas nya lokaler i detta sammanhang samt att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 219.

frågan om anordnande av särskilda festivitetslokaler skulle ställas på framtiden,

ävensom att erforderliga lokaler ställdes till förfogande för den vid

karolinska institutet nu meddelade undervisningen i vissa ämnen åt eleverna

vid tandläkarinstitutet och gymnastiska centralinstitutet. Enligt min

mening kunde ifrågavarande byggnadsprogram tjäna som underlag för den

blivande utformningen av byggnadsföretaget. Jag saknade anledning att

för det dåvarande ingå på den av direktionen över gymnastiska centralinstitutet

berörda frågan örn anknytning till karolinska institutets fysiologiska

inrättning av ett rörelsefysiologiskt laboratorium.

Med hänsyn till omfattningen av ifrågavarande byggnadsföretag torde

det vara lämpligt att låta det definitiva ställningstagandet till detsamma

föregås av en allmän tävling för svenska arkitekter. På detta sätt syntes

det möjligt att för en kostnad, som vore relativt obetydlig i jämförelse med

totalkostnaderna för byggnadsföretaget, få till stånd en allsidig och omfattande

prövning av möjligheterna att på ett ändamålsenligt sätt anordna

de nya lokalerna för karolinska institutet. Därest riksdagen anvisade erforderliga

anslagsmedel för ändamålet, torde Kungl. Majit sedermera böra

uppdraga åt byggnadsstyrelsen att anordna en sådan tävling.

Såsom ovan nämnts, bleve karolinska institutets nuvarande tomt vid

Hantverkaregatan disponibel för annat ändamål, om institutets lokaler

överflyttades till Norrbackaområdet. Till frågan örn lämpligaste dispositionen

av berörda tomtområde torde emellertid statsmakterna på detta förberedande

stadium icke behöva taga ställning.

Riksdagen, som lämnade vad av mig sålunda anförts utan erinran, anvisade

för budgetåret 1936/1937 ett reservationsanslag av 40,000 kronor

till allmän arkitekttävling rörande nybyggnad för de teoretiska institutionerna

m. m. vid karolinska institutet.

Genom beslut den 15 maj 1936 föreskrev Kungl. Majit, att byggnadsstyrelsen

skulle snarast möjligt anordna en allmän pristävling för svenska

arkitekter i fråga örn förslagsritningar till omförmälda nybyggnad och att

tävlingsförslagen skulle bedömas av en särskild prisnämnd, bestående av

sju av chefen för ecklesiastikdepartementet utsedda ledamöter. Av ledamöterna

skulle två utses på förslag av byggnadsstyrelsen och två på förslag

av karolinska institutets lärarkollegium. Av de återstående ledamöterna

skulle en utses på förslag, som svenska arkitektföreningen ägde avgiva,

och en på förslag, som tekniska samfundets i Göteborg avdelning för

husbyggnadskonst och arkitektföreningen för södra Sverige ägde att gemensamt

avgiva. Till grund för tävlingen skulle läggas det av byggnadsstyrelsen

med skrivelse den 24 oktober 1935 till Kungl. Majit överlämnade

tävlingsprogrammet. Dock skulle styrelsen äga att i samråd med prisnämnden

vidtaga sådana smärre ändringar i programmet, som kunde befinnas

önskvärda och ej inverkade på omfattningen av eller kostnaden för det tillämnade

byggnadsföretaget.

Till ledamöter i prisnämnden utsågs professorn E. G. Asplund, arkitekten

N. E. Eriksson, professorn G. P. E. Häggqvist, professorn G. Liljestrand,

t. f. statssekreteraren N. T. Löwbeer, dåvarande generaldirektören I. J.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr £19.

Tengbom samt dåvarande assistenten hos byggnadsstyrelsen, numera intendenten

Å. E. Tengelin. Åt Tengbom uppdrogs att tillika vara nämndens

ordförande.

Nu föreliggande förslag. I skrivelse den 23 februari 1937 har byggnadsstyrelsen

meddelat, att vid tävlingstidens utgång till styrelsen inkommit

femton tävlingsförslag, vilka överlämnats till den ovannämnda prisnämnden,

och att prisnämnden i utlåtande den 1 februari 1937 anfört, att

alla förslagen befunnits uppfylla det av byggnadsstyrelsen framlagda tävlingsprogrammets

bestämmelser och alltså av nämnden upptagits till bedömning,

varförutom nämnden i utlåtandet närmare redogjort för tävlingsresultatet.

Av byggnadsstyrelsens utlåtande inhämtas i övrigt följande:

Nämnden hade funnit, att fyra förslag, nämligen de som försetts med följande

motton: »Per Haps», »Säker Grund», »Organ» och »El Hakim», borde

sättas före de övriga förslagen. Nämnden hade därför låtit särskilt kostnadsberäkna

dessa förslag. Vid dessa kostnadsberäkningar — vilka endast

avsågo institutionsbyggnaderna samt administrations- och biblioteksbyggnaderna

och vid vilka tillämpats de priser, som legat till grund för den av

byggnadsstyrelsen år 1935 verkställda kostnadsberäkningen — hade befunnits

att kostnaderna för dessa fyra förslag uppginge till följande belopp,

nämligen för »El Hakim» till 4,980,000 kronor, för »Organ» till 5,070,000

kronor, för »Per Haps» till 5,380,000 kronor samt för »Säker Grund» till

5,550,000 kronor. För jämförelse med dessa enligt paviljongsystem utformade

förslag hade nämnden även låtit kostnadsberäkna ett med »Samarbete»

betecknat förslag, vilket avsåge en för alla institutioner gemensam

blockbyggnad. Byggnadskostnaderna för sistnämnda förslag hade av nämnden

beräknats till 4,950,000 kronor, ehuru för den här avsedda byggnaden

beräknats ett lägre å-pris än för de i förstnämnda fyra förslag avsedda byggnaderna.

Beträffande förslaget »Samarbete» hade nämnden framhållit, att

i fråga örn planering och ledningsdragning vissa möjligheter till beskärning

erbjöde sig, men att denna beskärning mer än väl torde uppvägas av de

ökade kostnader, som förslaget komme att föranleda vid tillgodoseende

av framtida utvidgningsbehov i förhållande till förslag med paviljongsystem.

Byggnadsstyrelsen ville i detta sammanhang understryka vad prisnämnden

sålunda anfört samt framhålla, att förutsättningen för genomförandet

av de avsevärda beskärningar av det ursprungliga, av lärarkollegiet framlagda

programmet, som det av universitetsberedningen och byggnadsstyrelsen

framlagda programmet innebure, vore att varje institutions lokalfråga

skulle ordnas så att erforderliga tillbyggnader utan alltför stora kostnader

och avbrott i arbetet inom institutionerna skulle kunna genomföras.

På grund härav ville även byggnadsstyrelsen för sin del avstyrka, att de

olika institutionerna sammanfördes i ett sammanhängande byggnadsblock.

Av de inlämnade förslagen hade prisnämnden funnit, att det med motto

»Per Haps» betecknade förslaget såväl med hänsyn till byggnadernas förläggning

som även deras planlösning samt arkitektoniska utformning vore

samtliga andra förslag överlägset. Nämnden hade förklarat, att ehuru byggnadskostnaderna

(för institutionsbyggnaderna samt administrations- och

biblioteksbyggnaden) i detta fall vore något högre, än vad programmet

angåve, nämnden icke tvekat att sätta detta förslag främst på grund av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

dess höga kvalitet och med särskilt beaktande av att förslaget vore av den

beskaffenhet, att kostnaden vid ett närmare utarbetande av förslaget syntes

icke oväsentligt kunna nedbringas. I anslutning härtill hade nämnden

tilldelat det med motto »Per Haps» betecknade förslaget första pris.

Det sålunda med första pris belönade förslaget, vilket befunnits vara

upprättat av arkitekten Ture Ryberg, omfattade 25 ritningar, utgörande

planer, skärningar och fasader i skala 1: 200 samt två perspektiv, en stadsplanekarta

i skala 1:4000, en situationsplan i skala 1:1000 samt en beskrivning.

Beträffande förslagets utformning har byggnadsstyrelsen lämnat nedanstående

summariska redogörelse, i samband varmed styrelsen till en början

närmare angivit det område, som är reserverat för här ifrågakomna byggnadsföretag.

Nämnda område vore beläget på det s. k. Norrbackaområdets sydvästra

del och begränsades i sydost av statens järnvägars område invid norra stationen,

i sydväst och nordväst av en ny väg, som skulle ersätta den gamla

vägen förbi Stora kontoret och Tomteboda blindinstitut, och i nordost av

Torsgatans tilltänkta förlängning.

Enligt det med första pris belönade tävlingsförslaget hade institutionsbyggnaderna,

av vilka var och en i överensstämmelse med det framlagda

programmet och de utredningsskisser, som vore bilagda detta, rymde endast

en institution, samlats till en inom den norra delen av området belägen höjdplatå

på ömse sidor örn en föreslagen, i nordvästlig riktning gående huvudväg

inom denna del av området. Öster om dessa byggnader på ett avstånd

av omkring 80 meter hade administrations- och biblioteksbvggnaden förlagts

och komme i framtiden, när en ifrågasatt solennitetsbyggnad uppförts,

att tillsammans med denna bilda begränsning mot nordost och norr av en

samlande gård, som öppnade sig mot sydväst. Från denna gård ledde vinkelrätt

en huvudväg, som förde direkt till den väg, som ginge från Rörstrandsgatan

förbi Stora kontoret. Omkring 80 meter sydost om administrationsbyggnadens

sydliga gavel hade förlagts tre sammankopplade längor

med portvaktsbostad och vaktmästarbostäder samt en friliggande bostadsbyggnad

för amanuenser. Vid den östra gaveln av de för vaktmästarbostäder

avsedda byggnadslängorna intill Torsgatans förlängning hade förlagts

huvudentrén till området, vilken komme att bevakas från den vid entrén

belägna portvaktsbostaden. Intill den tidpunkt, då Torsgatan bleve utlagd,

skulle anordnas en provisorisk förbindelse till huvudentrén från en

norr om järnvägsområdet befintlig mindre gata. Från huvudentrén ledde

en väg upp till planen framför administrationsbyggnaden och en annan

sydväst om institutionsbyggnaderna till områdets sydvästra del, vars höjdplatå

vore reserverad för framtida byggnader för studentkåren med intillliggande

friluftsområden för sport och rekreation. Den förstnämnda av

dessa två vägar ledde förbi en gammal mangårdsbyggnad, det s. k. »Stenbrottet»

med omgivande trädgård, avsedd att utnyttjas till lunchlokal för

institutet.

Väster om huvudvägen mellan institutionsbyggnaderna hade, räknat från

söder till norr, förlagts följande institutioner, nämligen den kemiska, den

farmakologiska, den hygieniska och den rättsmedicinska institutionen. Öster

örn samma väg vore, räknat från söder till norr, förlagda institutionerna för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

fysiologi, histologi och anatomi. Enligt den sålunda föreslagna placeringen

hade de institutioner, som samarbetade, förlagts bredvid varandra. Institutionsbyggnadernas

huvudentréer stöde i direkt förbindelse med nu nämnda

huvudväg, och deras souterrängvåningar kunde nås från väg inom området

eller området angränsande gata.

Beträffande institutionsbyggnadernas utformning hade denna av förslagsställaren

lösts på ett såväl för institutionernas inre arbete som med

hänsyn till framtida utbyggnader synnerligen lyckligt sätt. Sålunda hade

i regel undervisningsavdelningen inom varje institutionsbyggnad förlagts

till en envåningslänga och administrations- och forskaravdelningarna till

en från undervisningsavdelningen skild länga örn två våningar med administrationsavdelningen

i bottenvåningen och forskaravdelningen i våningen

1 trappa upp. Härigenom kunde de olika avdelningarnas lokaler tillbyggas

och påbyggas oberoende av varandra och så att sammanhängande lokalgrupper

kunde erhållas. Den av förslagsställaren i hans beskrivning till

tävlingsförslaget förordade vridningen av byggnaderna i mera rak nordsydlig

riktning än vad som angivits i förslaget borde i samband med förslagets

vidare utarbetande undersökas för eventuellt nedbringande av kostnaderna,

vilka enligt vad författaren själv framhållit kommit att överstiga

de styrelsens vid programmets framläggande beräknade kostnaderna till

följd av den i förslaget använda typen för planläggning av institut Jonsby

ggnaderna.

De i förslaget angivna byggnadsmaterialen vore de för byggnader av här

avsedd art i regel förekommande.

Prisnämnden har beträffande ifrågavarande förslag i sitt utlåtande gjort

följande närmare uttalande:

Situationsplanen vore mycket tilltalande utformad och anläggningens

allmänna karaktär lyckligt träffad. Placeringen utmärktes såväl av reda

och klarhet som av mjuk anpassning efter terrängen. Huvudentrén hade

fått en vacker och samtidigt praktisk lösning. Byggnadernas inbördes läge

säkerställde erforderliga utbyggnadsmöjligheter utan att avstånden, sammanhörande

institutioner emellan, bleve så stora att behörigt samarbete

försvårades. De särskilda byggnadernas planer vore självständigt studerade

och såsom allmänt omdöme kunde sägas, att de erhållit en mycket

god utformning utom beträffande entréerna till hörsalarna. Fasadutbildningen

vore skickligt gjord och noggrant studerad, dock måste den egendomliga

utkragningen å histologiska och anatomiska institutionernas hörsalar

betecknas såsom omotiverad.

Byggnadsstyrelsen, som jämväl ansåge det av prisnämnden med första

pris belönade förslaget vara övriga ingivna förslag överlägset, biträdde vad

nämnden sålunda anfört rörande förslaget och funne detta lämpligen böra

läggas till grund för genomförandet av ifrågavarande byggnadsföretag. Vad

beträffade de av nämnden framhållna bristerna med avseende å anordnandet

av entréerna till hörsalarna samt den yttre utformningen av histologiska

och anatomiska institutionernas hörsalar, hade byggnadsstyrelsen låtit

undersöka möjligheterna för dessa bristers avhjälpande. Styrelsen hade

därvid funnit, att detta kunde ske utan ökning av kostnaderna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219. 15

Beträffande kostnaderna för byggnadsföretaget har byggnadsstyrelsen

yttrat följande:

Såsom ovan framhållits, hade prisnämnden beräknat kostnaderna för

genomförandet av det med första pris belönade tävlingsförslaget, i vad det

avsåge institutionsbyggnaderna samt administrations- och biblioteksbyggnaden,

till 5,380,000 kronor, varvid räknats med samma priser, som läge

till grund för den av byggnadsstyrelsen i samband med tävlingsprogrammets

upprättande år 1935 verkställda kostnadsberäkningen. Då sistnämnda

kostnadsberäkning slutade på en summa av 5,000,000 kronor för nämnda

byggnader, innebure den av prisnämnden angivna kostnaden en ökning

av 380,000 kronor. Orsaken till denna kostnadsökning vore att finna i att

det med första pris belönade förslaget avsåge en i viss mån annan typ beträffande

institutionsbyggnadernas planläggning, än vad som förutsattes i

de till tävlingsprogrammet hörande utredningsskisserna. Då den sålunda

föreslagna planläggningen, som innebure ett strängt särskiljande av själva

undervisningsavdelningarnas lokaler från lokaler för administration och

forskning, komme att medföra stora fördelar i form av minskade kostnader

vid framtida tillbyggnader av institutionsbyggnaderna, måste emellertid

den merkostnad, som den föreslagna planläggningen nu skulle medföra,

anses vara ur ekonomisk synpunkt fullt motiverad.

Emellertid hade prisnämnden även låtit, med tillämpning av nu gällande

priser, uppgöra en del kostnadskalkyler, vilka avsåge såväl institutionsbyggnaderna

samt administrations- och biblioteksbyggnaden som de föreslagna

bostadsbyggnaderna samt yttre arbeten inom området, men däremot

icke framdragandet av anslutningsledningar till området. Enligt dessa kalkyler

skulle kostnaderna för genomförandet av det med första pris belönade

förslaget uppgå till följande belopp:

Institutionsbyggnader samt administrations- och biblioteksbyggnad

.................................... kronor 5,700,000

Bostadsbyggnader ................................. » 210,000

Ledningskulvert .................................. » 240,000

Yttre ledningar ................................... » 300,000

Vägar och planer.................................. » 150,000

Planering, staket m. m............................. » 50,000

Summa kronor 6,650,000

Då de av prisnämnden sålunda framlagda kostnadskalkylerna vore i

och för sig helt summariska och då vid desammas upprättande hänsyn icke

kunnat tagas till alla på frågan inverkande faktorer, hade byggnadsstyrelsen

låtit, med stöd av genom styrelsens försorg verkställda ytterligare utredningar,

verkställa en preliminär kostnadsberäkning rörande det med

första pris belönade förslaget, enligt vilken beräkning kostnaderna fördelade

sig på följande sätt:

Anatomiska institutionen ........................... kronor 835,000

Kemiska » » 1,073,000

Histologiska » » 680,000

Rättsmedicinska » » 678,000

Hygieniska » » 435,000

Farmakologiska » » 666,000

Fysiologiska » » 618,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition Nr 219.

Administrations- och biblioteksbyggnad .............. kronor 468,000

Kulvertar under byggnaderna ...................... » 32,000

Utvidgning av karolinska sjukhusets värmecentral..... » 50,000

Restaurering av den gamla byggnaden »Stenbrottet» . . »_40,000

Bostadsbyggnader.

Amanuensbostäder................kronor 60,000

Vaktmästarbostäder .............. » 135,000

Portvaktsbyggnad................ » 15,000

Yttre ledningar inom området (inklusive elektriska ledningar)

...................................

Anslutningsledningar utom området (inklusive elektriska

ledningar)............................

Vägar och planer ............................

Planeringar och stängsel m. m...................

Kronor 5,575,000

kronor 210,000

» 310,000

» 210,000

120,000

» 50,000

Summa kronor 6,475,000

Byggnadsstyrelsen hade i sin skrivelse den 24 oktober 1935 angivit kostnaderna

för byggnaderna för de olika institutionerna samt för administration

och bibliotek till omkring 5,000,000 kronor, vartill komme ett förslagsvis

till 300,000 kronor angivet belopp för planeringsarbeten, varmed avsågs

alla yttre arbeten inom området. De av byggnadsstyrelsen då angivna

kostnaderna uppginge sålunda till sammanlagt omkring 5,300,000 kronor.

De i den av byggnadsstyrelsen nu framlagda preliminära kostnadsberäkningen

upptagna kostnaderna överstege alltså det tidigare beräknade beloppet

med sammanlagt omkring 1,175,000 kronor.

Beträffande denna kostnadsskillnad har byggnadsstyrelsen framhållit

följande.

Kostnaderna för institutionsbyggnaderna samt administrations- och biblioteksbyggnaden

jämte vissa i samband därmed stående arbeten hade i

den nu föreliggande kostnadsberäkningen angivits till 5,575,000 kronor eller

575,000 kronor mer än vad som beräknades år 1935. Denna kostnadsökning

vore beroende dels på den typ beträffande planläggningen av institutionsbyggnaderna,

som av förste pristagaren enligt ovan tillämpats, dels

och framförallt på den stegring å arbets- och materialpriser, som inträtt

sedan år 1935. Vidare finge byggnadsstyrelsen framhålla, att i den nu föreliggande

kostnadsberäkningen upptagits kostnader å sammanlagt 210,000

kronor för bostadsbyggnader för amanuenser, vaktmästare och portvakt,

under det att byggnadstyrelsen icke vid framläggandet av tävlingsprogrammet

ansåg sig hava anledning att angiva några kostnader för dylika

bostadsbyggnader, detta enär styrelsen förutsatte, att dessa bostäder skulle

uthyras till vederbörande befattningshavare och sålunda i verkligheten icke

skulle medföra några egentliga utgifter för statsverket. Härjämte hade i

den nu föreliggande kostnadsberäkningen upptagits kostnader för framdragning

till området av anslutningsledningar för vatten, avlopp, gas och elektricitet,

beträffande vilka kostnader byggnadsstyrelsen icke heller fann anledning

att uttala sig i samband med framläggandet av tävlingsprogrammet,

då dylika kostnader givetvis skulle bliva oundgängliga, för vilket ändamål

området än komme att utnyttjas. Vad slutligen beträffade kostnaderna

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

för yttre arbeten inom området (ledningsarbeten, vägarbeten, planering,

stängsel m. m.), överstege de i den nu föreliggande kostnadsberäkningen

upptagna belopp å sammanlagt 480,000 kronor det av byggnadsstyrelsen

år 1935 förslagsvis angivna beloppet å 300,000 kronor med 180,000 kronor.

Denna kostnadsökning vore delvis beroende på stegrade arbets- och materialpriser,

vilka kunde beräknas medföra en ökning av omkring 80,000 kronor,

under det att den återstående kostnadsökningen av omkring 100,000

kronor utgjorde en merkostnad utöver tidigare helt approximativt angivna

belopp, som enligt vad en närmare utredning av frågan givit vid handen

måste påräknas.

I detta sammanhang finge byggnadsstyrelsen framhålla, att styrelsen,

sedan pristävlingen avslutats, låtit verkställa en närmare utredning rörande

lämpligaste sättet dels för områdets anslutning till i närheten befintliga

vatten-, gas- och avloppssystem, dels för ordnande av uppvärmningen av

här ifrågakomma anläggning. Denna utredning, som verkställts av byggnadsstyrelsens

respektive karolinska sjukhusets byggnadskommittés sakkunniga

i värme- och sanitetstekniska frågor, ingenjörerna E. Jonsson och

E. Byström, hade givit vid handen, att det ur både drifts- och ekonomisk

synpunkt vore fördelaktigast, att såväl värmeledningen som övriga ledningar

anslötes till karolinska sjukhusets motsvarande anläggningar. Även

örn kostnaderna för därav betingade arbeten bleve avsevärda, i det att de

i den föreliggande kostnadsberäkningen upptagits till sammanlagt 520,000

kronor (frånsett kostnaden för erforderlig utbyggnad av karolinska sjukhusets

värmecentral, som i kostnadsberäkningen vore upptagen bland byggnadsarbetena),

utgjorde en anslutning till karolinska sjukhusets värmelednings-

och övriga rörsystem den billigaste lösningen av förevarande fråga.

Beträffande kostnaderna för den i det med första pris belönade förslaget

avsedda anläggningen i dess helhet finge byggnadsstyrelsen slutligen framhålla,

att styrelsen för närvarande icke funne sig kunna föreslå någon sänkning

i den av styrelsen enligt ovan beräknade totalsumman å 6,475,000

kronor, men att det icke torde vara uteslutet att vid utarbetande av huvudritningar

till byggnadsföretaget åstadkomma vissa besparingar genom ett

närmare detaljstudium beträffande utformningen av varje särskild byggnad

inom anläggningen.

Av de för ändamålet erforderliga medlen borde ett belopp å 100,000

kronor vara tillgängligt under budgetåret 1937/1938 för uppgörande av

huvudritningar och entreprenadhandlingar samt för verkställande av övriga

förarbeten för byggnadsföretaget, under det att återstoden lämpligen torde

kunna fördelas på tre ä fyra budgetår.

Slutligen har byggnadsstyrelsen meddelat, att karolinska institutets lärarkollegium

i skrivelse den 4 februari 1937 hemställt, att byggnadsstyrelsen i

samband med överlämnande av förslag till nybyggnader för institutets teoretiska

institutioner ville hos Kungl. Majit hemställa om upplåtande av

tomt invid den planerade byggnaden för institutionen för medicinsk kemi

i och för uppförande av en byggnad för den sedan den 1 januari 1937 inrättade

biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet. Med

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 219.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr £ 19.

anledning härav har byggnadsstyrelsen framhållit, att det icke torde möta

något hinder att på den av lärarkollegiet avsedda platsen bereda utrymme

för en byggnad för det av kollegiet angivna ändamålet.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1937 års

riksdag att dels besluta att nybyggnader för karolinska mediko-kirurgiska

institutets teoretiska institutioner m. m. måtte å det s. k. Norr backaområdet

i Stockholm uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med ovannämnda,

av arkitekten Ture Ryberg uppgjorda tävlingsförslag, dels för ifrågavarande

byggnadsföretag för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

å 100,000 kronor, dels ock medgiva att erforderligt tomtutrymme

måtte reserveras inom här avsedda område för uppförande av en byggnad

för biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet.

Kanslern för rikets universitet har i utlåtande den 27 februari 1937 med

överlämnande av yttrande från karolinska institutets lärarkollegium förklarat

sig sakna anledning att göra någon erinran mot det framlagda förslaget.

Av lärarkollegiets utlåtande inhämtas, att kollegiet funnit det av byggnadsstyrelsen

till utförande rekommenderade förslaget utgöra en god lösning

av den trängande lokalfrågan för institutets teoretiska institutioner

samt administrationsavdelningar och bibliotek.

Kollegiet, som till alla delar tillstyrkt förslaget, har yttrat bland annat

följande:

Kollegiet hade på sin tid tillfälle att granska och tillstyrka det för arkitekttävlingen

uppgjorda programmet. De med detsamma följande utredningsskisserna

hade uppgjorts av byggnadsstyrelsen i samråd med de

enskilda institutionsföreståndarna och godkänts av dessa. Skisserna hade

också demonstrerats för kollegiet och av detta lämnats utan anmärkning.

Sedermera hade kollegiets ledamöter haft tillfälle att bese den utställning,

som inom byggnadsstyrelsens lokaler anordnats av samtliga inkomna tävlingsförslag,

varjämte det här till utförande förordade förslaget vid lärarkollegiets

sammanträde den 11 februari detta år demonstrerats av kollegiets

representanter i tävlingskommittén. Förslaget hade även under några dagar

funnits utställt i kollegiets sammanträdeslokal. Kollegiet hade sålunda haft

rikligt tillfälle att grundligt sätta sig in i det föreliggande förslaget.

Vid sin granskning av det till utförande förordade förslaget hade kollegiet

funnit, att samtliga de lokaler, som ansetts erforderliga, beretts plats

inom institutionsbyggnaderna, men att några utrymmen därutöver icke inlagts.

Förslaget torde sålunda i detta hänseende, vad institutions- och administrationsbyggnaderna

beträffade, väl ansluta sig till riktlinjerna för det

planerade byggnadsföretaget. De enskilda byggnaderna syntes kollegiet

hava fått en lycklig utformning; undervisningsavdelningarnas förläggning

till särskilda flyglar inom byggnadskropparna vore otvivelaktigt ägnad att

främja det lugn och den arbetsro, som borde finnas inom de vetenskapliga

avdelningarna. Byggnadernas ringa höjd underlättade å ena sidan kommunikationerna

mellan de olika avdelningarna, å andra sidan torde den underlätta

och förbilliga framtida påbyggnader, när sådana kunde befinnas

erforderliga. Samtidigt syntes byggnadernas förläggning även medgiva i

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Marits proposition Nr 219.

framtiden behövliga tillbyggnader. Förslaget syntes sålunda på ett lyckligt

sätt uppfylla det av universitetsberedningen uppställda kravet, att i framtiden

uppkommande, ej nu beräkneliga behov av till- eller påbyggnad lätt

skulle kunna tillgodoses, vilket förhållande utgjort en förutsättning för den

begränsning av byggnadernas omfång, som företagits.

Vid utplaceringen av byggnaderna hade arkitekten Ryberg lyckats förlägga

de institutioner, mellan vilka ett livligare samarbete försigginge, i

närheten av varandra på ett sätt, som underlättade detta samarbete. Avstånden

mellan de olika institutionerna vore ej så stora, att detta samarbete

kunde anses komma att försvåras därigenom att paviljongsystem

använts. Beträffande entréerna till föreläsningssalarna instämde kollegiet

i det av tävlingskommittén uttalade önskemålet, att dessa måtte förbättras,

vilket enligt byggnadsstyrelsen kunde ske utan ökade kostnader. Beträffande

de enskilda byggnadernas förläggning i förhållande till väderstrecken,

torde den frågan böra upptagas till särskild diskussion för varje

enskild institution i samband med huvudritningarnas utförande. Därvid

torde det också kunna visa sig önskvärt att i vissa fall byta plats mellan

enskilda rum eller lokalgrupper, vilket lätt torde låta sig utföras utan ökade

kostnader på grund av den i förslaget genomförda standardiseringen av

rummen.

På byggnadsstyrelsens kostnadsberäkning saknade kollegiet anledning att

ingå i detalj. Norrbackaområdets relativt avlägsna läge, gjorde det givetvis

önskvärt, att vaktmästarbostäder där inrättades. Även ur bevakningssynpunkt

torde detta vara erforderligt. Då denna personal erlade hyra för de

åt densamma upplåtna bostäderna, syntes det kollegiet skäligt, att den på

dessa bostäder belöpande kostnaden ej medräknades i institutionernas byggnadskostnader.

Kollegiet funne det önskvärt, att även amanuensbostäder uppfördes. Det

vetenskapliga arbetet tvingade ofta dessa befattningshavare till arbete

långt in på nätterna, och områdets avskilda läge gjorde det till ett behov,

att deras bostäder läge inom området. Av ålder hade det vid de teoretiska

institutionerna såväl vid Uppsala och Lunds universitet som tidigare vid

karolinska institutet varit brukligt, att bostad ingått i amanuensernas löneförmåner.

Så vore även för närvarande förhållandet vid olika institutioner

i Uppsala och Lund. Vid karolinska institutet hade lokalnöden framtvungit,

att samtliga amanuensbostäder tagits i bruk för andra ändamål. Det vore

dock önskvärt, att institutets amanuenser i detta hänseende ej erhölle en

sämre ställning än motsvarande befattningshavare vid universiteten. Av

byggnadskostnadema för bostäder syntes det kollegiet därför skäligt, att

60,000 kronor för amanuensbostäder hänfördes till de egentliga byggnadskostnaderna.

I övrigt kunde lärarkollegiet endast instämma i de av byggnadsstyrelsen

framförda synpunkterna.

Den totala omkostnaden för detta nybygge vore givetvis avsevärd. När

det gällde att taga ståndpunkt till byggnadsförslaget, borde man emellertid

erinra sig, att det gällde att skaffa landets största medicinska högskola goda

arbetsförhållanden. Kollegiet uttalade därför den förhoppningen, att statsmakterna

icke skulle tveka att ikläda sig dessa utgifter, så mycket mindre

som vid en förflyttning av institutet värdefulla områden frigjordes på dess

nuvarande plats.

Vad byggnadstidens utsträckning beträffade, föresloge byggnadsstyrelsen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 219.

kostnadssummans fördelning på tre å fyra budgetår. Ur det vetenskapliga

arbetets och undervisningens synpunkt vore det högeligen önskvärt, att

byggnadsföretaget genomfördes så snabbt som möjligt.

Byggnadsstyrelsen hade i sin framställning upptagit kollegiets hemställan

om upplåtande av tomt invid den planerade byggnaden för institutionen

för medicinsk kemi i och för uppförande av en byggnad för den sedan

den 1 januari 1937 inrättade biokemiska avdelningen av det medicinska

Nobelinstitutet. Enligt kollegiets mening vore det av stor betydelse för det.

vetenskapliga arbetet vid karolinska institutet, att nämnda biokemiska avdelning

förlädes i samband med karolinska institutet och särskilt dess institution

för medicinsk kemi. Sedan flera år tillbaka hade en intim och för

forskningen fruktbärande samverkan ägt rum mellan karolinska institutets

medicinskt-kemiska avdelning och de personer, som nu utgjorde personalen

å Nobelinstitutets biokemiska avdelning. Vidmakthållandet av ett fortsatt

samarbete skulle väsentligt befrämjas därigenom, att de båda avdelningarna,

vilka ur forskningssynpunkt stöde varandra utomordentligt nära, placerades

i varandras omedelbara grannskap. Ett dylikt samarbete vore emellertid

i hög grad önskvärt icke blott för den stimulerande inverkan, det utövade

på det vetenskapliga arbetet och genom utbytet av erfarenheter. Det

torde jämväl för båda avdelningarna kunna medföra vissa besparingar och

rationaliseringsåtgärder, i det exempelvis dyrbarare instrument, som anskaffades

av endera avdelningen, vid behov jämväl kunde komma till användning

å den andra. Uppförandet av byggnad för det medicinska Nobelinstitutets

biokemiska avdelning ävensom driften av detsamma hade kollegiet

givetvis tänkt sig skola helt bestridas av medel, som härför funnes

disponibla av den medicinska prisgrnppen. För statsverket skulle således

ingen annan kostnad uppstå än den, som betingades av tomtens upplåtande.

De fördelar, som genom det omnämnda samarbetet skulle ernås, syntes enligt

kollegiets mening väl motivera en dylik upplåtelse.

Upplåtelse å Norrbackaområdet av tomt för kårhus. Hos karolinska

sjukhusets byggnadskommitté har medicinska föreningen vid karolinska institutet

anhållit, dels att för uppförande av ett kårhus för föreningen samt

eventuellt för uppförande av bostadshus för medicinare måtte å Norrbackaområdet

upplåtas det tomtområde, som av 1931 års sjukhuskommitté i dess

generalplan reserverats för föreningen, dels ock att viss, närmare angiven

del av Norrbackaområdet måtte tills vidare icke disponeras för annat ändamål

utan reserveras för anläggande av idrottsplats.

Av framställningen inhämtas följande:

Medicinska föreningen vore en sammanslutning av de studerande vid

karolinska institutet med närmaste uppgift »att främja de medicinska vetenskapernas

studium, tillvarataga gemensamma intressen och bland medlemmarna

alstra och vidmakthålla en god kamratanda». Enligt Kungl.

Maj:ts stadgar för karolinska mediko-kirurgiska institutet vore medlemskap

i föreningen obligatoriskt för envar studerande vid institutet. De krav,

som härigenom ställdes på föreningen, hade bland annat gjort det nödvändigt

för föreningen att ordna sin lokalfråga i så nära samband med institutets

teoretiska institutioner och kliniker som möjligt. Med institutets nuvarande

läge hade föreningen i detta avseende lyckats tillfredsställande lösa

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr $19.

lokalfrågan genom förhyrning av lokaler i huset Norr Mälarstrand 12. Vid

karolinska institutets teoretiska institutioners och klinikers snart stundande

förläggning till Norrbackaområdet bleve föreningen tvungen att flytta

sina lokaler till nybyggnadernas närhet.

Karolinska institutets blivande läge inom ett vidsträckt, vid stadens gräns

liggande område jämte de medicinska studiernas särart komme att tvinga

studenterna att under större delen av dagen uppehålla sig inom detta område.

De studerandes antal uppginge för närvarande till omkring 800. Så

vitt det vore föreningen bekant, hade vid planläggningen av de teoretiska

institutionerna och klinikerna intet väsentligt utrymme reserverats för studenterna

som tillflykt under deras lediga tid och ej heller hade inom byggnaderna

planerats matsalar för de studerandes utspisning. Det syntes föreningen

nödvändigt, icke minst för att kunna genomföra ett ändamålsenligt

undervisningsschema, att tillräckliga dylika lokaler komme till stånd

inom området. Med hänsyn till sakens vikt för undervisningens ordnande

torde sådana lokaler å Norrbackaområdet hava en med ändamålsenliga

undervisningslokaler jämförbar betydelse. Sedan länge hade man ock inom

föreningen övervägt möjligheten att bygga ett eget kårhus i närheten av

karolinska sjukhuset. Samtidigt därmed hade det framstått som synnerligen

önskvärt, att i samband härmed uppfördes bostadshus för medicinare.

En särskild kommitté hade inom föreningen utrett dessa frågor.

Vid det förberedande arbetet för planläggning av sjukhuset hade synpunkter

framförts, som överensstämde med de nu anförda. Sålunda hade

1926 års kommission framhållit önskvärdheten av att inom området bereddes

plats för en för föreningen avsedd byggnad ävensom för en idrottsplats

för de studerande (tennisbanor m. m.) samt anfört, att — örn en för

föreningen erforderlig byggnad skulle komma att uppföras ävensom idrottsplatser

anordnas för de studerande — härför funnes utrymme å Norrbackaområdets

västra del. 1981 års byggnadskommitté hade ansett sig böra i

generalplanen reservera plats till en byggnad för medicinska föreningen.

Det hade av kommittén ansetts synnerligen lämpligt, att då nämnda för

institutets verksamhet betydelsefulla studentförening en gång kunde förverkliga

sin önskan örn egen byggnad, denna kunde förläggas i närheten av

de kliniska och teoretiska institutionerna. En lämplig plats för kårbyggnaden

hade byggnadskommittén funnit å södra hörnet av Norrbackaområdet

intill Karlbergsvägens fortsättning över järnvägsspåret. Den skulle där

upptaga ett område, som ej kunde tänkas lämpligt för institutets egna institutioner,

men som genom sitt fria och något avskilda läge kunde väl tillfredsställa

kårens fordringar. Fri plats funnes i omgivningen även för uppförande,

förutom av kårbyggnad, av en byggnad eller byggnadsflygel för

bostadsrum åt ett antal av kårens medlemmar. De ovannämnda tennisplanerna

nedanför institutets huvudkomplex kunde, yttrade kommittén, giva

medlemmarna tillfälle till sport. Vid frågans behandling i olika instanser

hade dessa uttalanden ej föranlett någon erinran.

Föreningen hade haft under utredning det framtida utrymmet för karlius

och studentbostäder. Kårhusbygget hade föreningen avsett att själv utföra.

Uppförandet av medicinarebostäder skulle omhänderhavas av föreningen

eller eventuellt av bostadsförening i samarbete med föreningen. Den tomt,

som av 1981 års sjukhuskommitté angivits, vore för de föreslagna byggnadsföretagen

synnerligen lämplig. Å en vid framställningen fogad, av jägmästare

Wennmark upprättad karta, hade den utmärkts med röd begräns
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

22 Kungl. Maj:ts -proposition Nr 219.

ningslinje och bokstaven A. Tomtens areal hade av Wennmark uppmätts

till 3,28 hektar. 1 F

I samband med planläggning av lokaler för föreningen hade det framstatt

som i hög grad önskvärt, att inom Norrbackaområdet reserverades

mark för och anlades en idrottsplats. En idrottsplats skulle vara av en utomordentlig

betydelse icke blott för studenterna utan även för den stora personal

av skilda kategorier, som skulle hava sin verksamhet förlagd inom

sjukhusområdet. Föreningen komme inom kort att ingå till karolinska institutets

lärarkollegium med begäran att institutet ville vidtaga åtgärder

för anläggning av en idrottsplats å det inom en blå begränsningslinje med

bokstaven B utmärkta området å jägmästare Wennmarks karta. Områdets

areal hade av Wennmark uppmätts till 1,55 hektar.

Karolinska sjukhusets byggnadskommitté har med skrivelse den 11

februari 1937 till Kungl. Majit överlämnat föreningens framställning och

därvid tillstyrkt förslaget om upplåtelse till föreningen av det för kårbyggnad

ifrågasatta området. Kommittén har samtidigt framhållit, att området

enligt planerna för sjukhusets utbyggnad icke vore avsett för annat ändamål.

Den allmänna pristävling för svenska arkitekter i fråga örn förslagsritningar

till nybyggnad för de teoretiska institutionerna vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet m. m., som anordnats med hjälp av det av 1936

års riksdag för ändamålet anvisade anslaget, har enligt det ovanstående

givit till resultat, att prisnämnden och byggnadsstyrelsen bland femton ingivna

förslag till utförande rekommenderat ett av arkitekten Ture Ryberg

upprättat förslag. Detta förslag har vidare förordats av institutets lärarkollegium

och av kanslern för rikets universitet. Förslaget innebär också

enligt min mening en lycklig lösning av förevarande byggnadsfråga, om

vars trängande beskaffenhet allmän enighet råder. Då de planerade byggnaderna

skola bereda utrymmen för sinsemellan olikartade men av ett nära

inbördes samarbete beroende institutioner, är det vid byggnadsföretagets

utformning av vikt ej blott att de olika institutionernas särskilda behov

beaktas utan även att institutionerna förläggas på sådant sätt, att förbindelserna

mellan de institutioner, som måste stå i kontakt med varandra, i

görligaste män underlättas. En huvudsynpunkt är också, att det behov av

framtida utvidgningar, som alltid måste förefinnas vid en anstalt av denna

art, kan tillgodoses med minsta möjliga kostnader och avbräck för det löpande

arbetet. Båda dessa synpunkter synas hava vunnit beaktande i det

av Ryberg upprättade enligt paviljongsystem utformade förslaget. Av prisnämndens

och byggnadsstyrelsens utlåtanden framgår, att förslaget även

har andra förtjänster, som sätta det i en särklass bland de ingivna tävlingsförslagen.

Byggnadsföretaget synes därför böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med Rybergs förslag. De smärre justeringar, som kunna befinnas

erforderliga, torde få vidtagas vid den mer detaljerade utformning

av huvudritningen, som nu förestår.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

Kostnaderna för byggnadsföretaget hava beräknats till 6,475,000 kronor,

d. v. s. till ett belopp som med 1,175,000 kronor överstiger de år 1935 beräknade.

Av denna kostnadsökning belöpa 575,000 kronor huvudsakligen

på höjda arbets- och materialpriser men även till en del på den planläggning

av institutionsbyggnaderna, som av Ryberg tillämpats, 210,000 kronor

på kostnader för vissa bostadsbyggnader, som icke medtagits i 1935 års kalkyler,

210,000 kronor på anslutningsledningar utom Norrbackaområdet,

för vilka medel ej heller beräknats i 1935 års kalkyler, samt 180,000 kronor

på kostnader för yttre arbeten inom Norrbackaområdet, till en del beroende

av stegrade arbets- och materialpriser. Dessa kostnader kunna enligt

min mening ej anses oskäliga, om hänsyn tages till att det gäller att uppföra

byggnader för sju institutioner och dessutom för administrativa lokaler

och bibliotek m. m. för vårt lands största medicinska läroanstalt. En

jämförelse med kostnaderna för andra, under de senare åren planerade institutionsbyggnader

av besläktad art kommer snarare de nu beräknade

kostnaderna att framstå såsom i stort sett normala. Jag tar emellertid fasta

på byggnadsstyrelsens uttalande om att det icke torde vara uteslutet att

vid utarbetandet av huvudritningarna åstadkomma vissa besparingar och

förutsätter, att vid detta arbete tillvaratagas alla möjligheter att nedbringa

utgifterna. I anslutning till vad jag anfört i den till årets riksdag

avlåtna propositionen nr 157 angående beredande av vidgade arbetsuppgifter

för svenska konstnärer bör till den av byggnadsstyrelsen angivna

kostnadssumman läggas ett belopp av i runt tal 75,000 kronor till konstnärlig

utsmyckning av anläggningen. Totalt skulle kostnaderna alltså —

bortsett från de reduktioner, som eventuellt kunna vidtagas — uppgå till

6.550.000 kronor. Jag vill tillägga, att de av byggnadsstyrelsen angivna

bostadsbyggnaderna torde böra på de av lärarkollegiet anförda skälen

komma till utförande. Då värdet av den nuvarande, vid förslagets genomförande

friblivande tomten vid Hantverkaregatan uppskattats till 3,725,000

kronor, skulle alltså nettoutgiften för statsverket vid en lösning av byggnadsfrågan

i enlighet med det ovanstående förslaget uppgå till omkring

2.800.000 kronor. Det torde icke vara erforderligt att nu träffa avgörande

rörande frågan huruvida den sistberörda tomten bör försäljas eller disponeras

för annat statligt ändamål. Allenast må påpekas, att åtskilliga andra

statliga byggnadsfrågor, där svårigheter för anskaffning av lämplig tomt

kunna yppa sig, tränga till sin lösning. Det synes icke uteslutet, att här

förevarande tomtområde på grund av sitt centrala läge därvid kan komma

i åtanke.

Det för karolinska institutet planerade byggnadsföretaget har av byggnadsstyrelsen

beräknats komma att sträcka sig över åtminstone fyra budgetär.

Med hänsyn härtill och då de teoretiska institutionernas nuvarande

lokaler av alla utdömts såsom olämpliga för sitt ändamål, trånga och otidsenliga,

är det enligt min mening av vikt att byggnadsföretaget utan tids
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 219.

spillan igångsattes. Erinras må, att karolinska sjukhusets första byggnadsetapp

beräknas vara avslutad under år 1939 och att en stor del av sjukhuset

alltså kan tagas i anspråk om endast två å tre år. På grund härav torde

det vara lämpligt att redan för nästa budgetår anvisa medel för uppgörande

av huvudritningar och entreprenadhandlingar samt för utförande av andra

förarbeten för byggnadsföretaget. Mot det av byggnadsstyrelsen härför

beräknade beloppet av 100,000 kronor, vilket bör under Utgifter för kapitalökning

och Statens allmänna fastighetsfond anvisas såsom reservationsanslag,

har jag ingen erinran att framställa. Såsom förutsatts i statsverkspropositionen

bör anslaget täckas av lånemedel.

Fråga har som nämnts uppkommit om att invid den planerade byggnaden

för institutionen för medicinsk kemi upplåta en tomt, avsedd för en

byggnad för den biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet.

Lärarkollegiets i ämnet gjorda framställning synes giva vid handen, att

en sådan åtgärd skulle vara till gagn både för institutet och för den biokemiska

forskningen. Då tomtupplåtelsen av utredningen att döma ej är

ägnad att försvåra de teoretiska institutionernas utvidgningsmöjligheter,

synes staten ej hava anledning motsätta sig nämnda förslag. Härvid utgår

jag från att statsverket ej för ändamålet behöver vidkännas annan kostnad

än den, som ligger i tomtens upplåtande. Alla med upplåtelsen förenade

yttre arbeten — planeringsarbeten o. dyl., kostnader för anslutningsledningar

m. m. — böra alltså jämte byggnads- och driftkostnaderna bestridas

av andra medel än statsmedel.

Mot den av medicinska föreningen gjorda framställningen om upplåtelse

av tomtområde till uppförande av ett kårhus samt eventuellt av bostadshus

för medicine studerande har jag ingen erinran att framställa. Framställningen

torde till den del, den avser, att visst område skulle reserveras

för anläggande av en idrottsplats, ej behöva nu upptagas till övervägande.

Ifrågavarande upplåtelser synas böra ske med nyttjanderätt, så länge

områdena användas för de avsedda ändamålen. Med hänsyn till dessa

ändamåls beskaffenhet och då utnyttjandet av Norrbackaområdet för statens

räkning icke synes inskränkas genom upplåtelserna, förefaller det skäligt

och möjligt att upplåta områdena ifråga avgiftsfritt.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser

i ämnet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Nybyggnad för de teoretiska institutionerna

m.m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å det

s. k. Norrbackaområdet i huvudsaklig överensstämmelse

med ovannämnda, av arkitekten Ture Ryberg uppgjorda

tävlingsförslag anvisa för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av____kronor 100,000;

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

dels medgiva, att till uppförande av en byggnad för den

biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet

må avgiftsfritt och med nyttjanderätt samt under villkor

i övrigt, som av Kungl. Majit bestämmas, å Norrbackaområdet

upplåtas ett tomtområde invid den tillärnade institutionen

för medicinsk kemi;

dels ock medgiva, att till uppförande av ett kårhus samt

eventuellt bostadshus för medicine studerande vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet må avgiftsfritt och med

nyttjanderätt samt under villkor i övrigt, som av Kungl.

Majit bestämmas, till medicinska föreningen vid nämnda

institut upplåtas ovan angiven del av Norrbackaområdet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

att till riksdagen skall avlåtas proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Vid protokollet:

C. A. Charpentier.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami.

Nr 219.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kir s. 1 i texten