Sök i Ratio Lex

Angående restitution till Stockholms högskola av erlagd arvsskatt

1937-03-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:224, Angående restitution till Stockholms högskola av erlagd arvsskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

1

Nr 224.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående restitution till

Stockholms högskola av erlagd arvsskatt; given Stockholms

slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Den 5 augusti 1936 avled f. d. justitierådet Carl Edvard Cassel, efterlämnande

såsom dödsbodelägare fyra brorsöner.

I ett den 16 januari 1936 upprättat, av dödsbodelägarna sedermera godkänt

testamente har Cassel i fråga om sin kvarlåtenskap förordnat, förutom att

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 224-

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

ur densamma skulle utgå vissa legat samt att arvsskatten för legaten skulle

bekostas av.boets medel, följande:

»Allt som återstår i mitt bo, sedan förestående bestämmelser blivit fullgjorda,

skall tillfalla Stockholms högskola och bilda en fristående fond eller

stiftelse, vars syfte skall vara att genom anslag till Stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen vid högskolan vara verksam för avdelningens utveckling

dock med beaktande i första hand av privaträttens utvecklingsbehov. Stiftelsen

skall stå under förvaltning av en styrelse, bestående av tre ledamöter,

nämligen avdelningens dekanus såsom ordförande samt de två övriga, vilka

böra vara bosatta i Stockholm eller dess närhet, valda för fem år i sänder,

den ena av Högsta Domstolen och den andra av Sveriges Advokatsamfund.

Denna styrelse skall fullt självständigt omhänderhava förvaltningen av stiftelsens

medel. Förvaltningen skall årligen granskas av två revisorer, som

utses av ordföranden i högskolans styrelse samt högskolans rektor och prorektor.

Dessa tre skola jämväl äga besluta angående ansvarsfrihet för stiftelsens

styrelse. Under de första tolv åren efter det stiftelsen kommit till

stånd bör behållna avkastningen av stiftelsens medel i sin helhet läggas till

kapitalet, dock att örn anslag skulle påkallas för någon för avdelningen särskilt

betydelsefull åtgärd, såsom exempelvis för att vid avdelningen binda

någon framstående docent, högst hälften av avkastningen må för ändamålet

tagas i anspråk, men sedan den sålunda angivna tiden gått till ända, må fonderingen

kunna inskränkas till en femtedel av avkastningen och överskottet

tagas i anspråk för engångs- eller årliga anslag till avdelningen.»

Enligt den av Stockholms rådhusrätts deputerade upprättade bouppteckningen

efter Cassel uppgick behållningen i boet till 2,096,877 kronor 83 öre.

Bouppteckningen har den 2 december 1936 inregistrerats vid Stockholms

rådhusrätt. Arvsskatt har därvid beräknats till sammanlagt 421,180 kronor,

därav belöpa 215,344 kronor å legaten, upptagna till ett värde av tillhopa

1,206,932 kronor, samt 205,836 kronor å Stockholms högskolas andel, upptagen

till 889,945 kronor 83 öre. Med avdrag av lösen, 150 kronor, har bouppteckningen

vid inregistreringen belagts med stämpel till belopp av 421,030

kronor. Då av nämnda lösen faller på högskolans andel 73 kronor, belöper

av stämpelavgiften på samma andel 205,763 kronor. Arvsskattebeloppet har

i sin helhet erlagts av Stockholms högskola. Det belopp, som slutligen tillfallit

Stockholms högskola, uppgår alltså till 468,765 kronor 83 öre.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 3 mars 1937 till finansdepartementet inkommen

skrivelse har styrelsen för Stockholms högskola, under åberopande

av de skäl som innehölles i skrivelsen vidfogat utdrag av protokoll, hållet

vid sammanträde med Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga

fakultet den 24 februari 1937, hemställt, att den på högskolans andel i kvarlåtenskapen

efter Cassel belöpande arvsskatten måtte restitueras till högskolan

och tillfalla den Casselska stiftelsen med rätt för stiftelsen att utan

någon tidsbegränsning taga i anspråk avkastningen på de restituerade medlen.

Innan jag redogör för innehållet i nämnda protokollsutdrag, ber jag få

erinra örn att för andel av kvarlåtenskap, som på grund av testamente tillkommer

bland andra akademi, allmänt undervisningsverk eller from stiftelse,

arvsskatt skall utgå efter klass II av den i 19 § förordningen den 19

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva intagna tariffen, varemot,

därest egendom tillfallit akademi, allmänt undervisningsverk eller from stiftelse

genom gåva, sådan gåva jämlikt 32 § i förordningen är fri från gåvoskatt.

: -rÄ]

I Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga fakultets berörda protokoll

har i huvudsak framlagts följande motivering för ifrågavarande framställning:
Därest

högskolan i stället för genom testamente erhållit sin andel genom

gåva, skulle denna varit skattefri enligt 32 § förordningen om arvsskatt och

skatt för gåva. I det till grund för denna förordning liggande betänkandet

av 1910 motiveras denna skattefrihet med att dels avsikt att genom donationer

till fromma stiftelser eller andra välgörande eller allmännyttiga ändamål

kringgå bestämmelserna örn arvsskatt ytterst sällan torde vara för

handen, dels det torde kunna antagas, att benägenheten att genom gåvor understödja

sådana institutioner skulle i hög grad minskas, om på grund av

stränga bestämmelser om skatt på gåva en under alla förhållanden avsevärd

del av det skänkta beloppet skulle indragas till staten och att det vore av

synnerlig vikt, att den offervillighet, som visar sig i donationer till ifrågavarande

ändamål på allt sätt främjas och icke genom skattelagstiftningen

motarbetas.

Samtidigt som man av fiskaliska skäl icke vågat taga steget fullt ut och

genomföra en motsvarande allmän skattebefrielse även för testamente till

ifrågavarande allmännyttiga institutioner har det emellertid pekats på möjligheten

av ett efterskänkande av arvsskatten i särskilda fall. I statskontorets

yttrande över nyss berörda betänkande av 1910 förordades en sådan

metod: »Vill staten gynna någon institution, som den anser god, står alltid

anslagsvägen öppen eller den därmed likställda utvägen att i särskilda fall

efterskänka skatten. Begagnas någondera av dessa utvägar, har staten ständigt

i sin hand att bestämma, vilken grad av uppmuntran den anser varje

särskilt ändamål förtjäna.»

Högskolan har en gång tidigare i ett särskilt fall kommit i åtnjutande av

en dylik skattebefrielse. Genom testamente av bankdirektör E. Heckscher

och hans maka hade högskolan erhållit ett kapitalvärde av 1,792,726:25 kronor

och härför fått vidkännas en skatt av 215,124 kronor. Efter tvenne likalydande

motioner till 1919 års riksdag beslöt riksdagen, att den nämnda skatten

skulle restitueras till högskolan i den ordning § 49 mom. 1 förordningen

om arvsskatt och skatt för gåva föreskriver. Såsom skäl för bifall till motionärernas

förslag anförde statsutskottet i utlåtande nr 186 framför allt,

att Stockholms högskola genom omfattningen av den undervisningsverksamhet,

som där bedreves, måste anses komplettera universitetens verksamhet

och detta i så väsentlig grad, att, därest universiteten skulle nödgas övertaga

den av högskolan bedrivna undervisningen och examinationen, detta med

sannolikhet icke läte sig göra utan en avsevärd förstärkning av deras arbetskrafter

med därav följande ökade utgifter för statsverket. Genom beslut av

högskolans styrelse avsattes de restituerade skattemedlen för inrättande av en

professur inom den humanistiska ämnesgruppen.

Den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan har icke tidigare

erhållit något anslag av statsmedel. Avdelningens stat för 1937, som

balanserar på 179,640 kronor, upptager såsom inkomster dels tillgänglig avkastning

av fakultetens fonder 51,700 kronor, dels terminsavgifter 50,000

kronor och dels bidrag från Stockholms stad 77,940 kronor.

Den undervisning och examination för utbildande av ämbets- och tjänste
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

män åt staten, som avdelningen bedriver, är högst betydande. Det gäller därför

örn avdelningens verksamhet, att den kompletterar universitetens i så

väsentlig grad, att därest dessa senare nödgades övertaga densamma, detta

icke läte sig göra utan en avsevärd förstärkning av deras arbetskrafter med

därav följande ökade utgifter för statsverket.

Sedan till belysande härav vissa uppgifter lämnats i fråga örn nyinskrivna

juris studerande samt avlagda juris kandidatexamina och kansliexamina under

den senaste tioårsperioden i Uppsala, Lund och Stockholm, har i protokollet

antecknats:

I nu föreliggande fall synes restitutionen böra avse det med donationen avsedda

ändamålet och de restituerade medlen tillfalla den Casselska stiftelsen.

Dock torde härutinnan en modifikation böra göras. Enligt testamentet skall

den behållna avkastningen av stiftelsens medel under de första tolv åren såsom

regel läggas till kapitalet. Det vore emellertid av synnerligen stor betydelse,

om avkastningen på de restituerade medlen kunde omedelbart tagas i anspråk

för avdelningens verksamhet. I främsta rummet må här nämnas behovet att

kunna understödja framstående juris kandidaters fortsatta vetenskapliga studier-

Den nuvarande bristen pa juris docenter gör omedelbara åtgärder i sådan

riktning särskilt påkallade och dessa stå även väl i överensstämmelse med

testamentet, som direkt nämner anställande av framstående docent såsom en

för avdelningen särskilt betydelsefull åtgärd.

Statskontoret har i ett den 4 mars 1937 avgivet utlåtande anfört följande:

Statskontoret, som utgår från att ämbetsverkets yttrande förväntas endast

beträffande frågan om återbäring i det föreliggande fallet av arvsskatt, får

erinra, att ämbetsverket i ett i viss mån likartat ärende rörande efterskänkande

till förmån för Gävle stads museum av arvsskatt efter Antonie Rettig

funnit sig av principiella skäl icke kunna tillstyrka, att arvsskatten efterskänktes,

men samtidigt förklarade att om, med hänsyn till förekommande

omständigheter, skäl ansåges föreligga för statsverket att bidraga till inrättandet

av ifrågavarande museum, ämbetsverket funne en riktigare väg vara

att anslag i vanlig ordning beviljades för ändamålet.

I huvudsak enahanda ståndpunkt måste ämbetsverket intaga jämväl i nu

förevarande fall. Ehuru statskontoret alltjämt av principiella skäl ställer

sig tveksamt mot eftergifter av detta slag, vill ämbetsverket dock, med hänsyn

till framställningens synnerligen behjärtansvärda syfte, icke motsätta

sig att Kungl. Majit i proposition till riksdagen föreslår att till återbäring av

erlagd stämpelavgift för^ Stockholms högskola under sjunde huvudtiteln för

budgetåret 1937/1938 måtte anvisas ett reservationsanslag motsvarande den

på högskolans andel belöpande arvsskattens belopp.

Den fond eller stiftelse, som genom ifrågavarande testamente upprättats vid

Stockholms högskola, har enligt testamentet till syfte att genom anslag till

högskolans stats- och rättsvetenskapliga avdelning vara verksam för avdelningens

utveckling. Det sålunda föreskrivna ändamålet måste anses synnerligen

behjärtansvärt. Utan bidrag från statsverkets sida har avdelningen

under en följd av år utövat en betydande verksamhet i det allmännas intresse.

Den undervisning och examination, som avdelningen bedriver, bland

annat för utbildning av ämbets- och tjänstemän åt staten, är av en omfatt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224. 5

ning, som väl motsvarar den vid universiteten bedrivna verksamheten av

liknande art.

Som sökanden erinrat, har riksdagen tidigare — med beaktande av Stockholms

högskolas arbete i statens intresse — funnit sig böra till högskolan

efterskänka arvsskatten å en högskolan tillfallen, med den nu ifrågavarande

jämförlig donation. Det synes mig, med hänsyn till vad jag nyss anfört, som

örn jämväl i förevarande fall starka skäl föreligga för att staten i någon

form understödjer det syfte, som avsetts med donationen. Jag finner det

visserligen tveksamt, huruvida ett sådant understödjande bör ske genom ett

bifall till framställningen om restitution av den erlagda stämpelavgiften eller

på sätt statskontoret föreslagit genom anvisande av ett särskilt anslag. Då

omständigheterna i föreliggande fall äro i huvudsak lika med dem, som voro

avgörande vid den av 1919 års riksdag medgivna restitutionen av stämpelavgift

för makarna Heckschers donation till högskolan, anser jag mig nu

böra förorda anlitandet av den förstnämnda utvägen. Restitutionen torde

böra avse den å högskolans andel av kvarlåtenskapen belöpande arvsskatten

med avdrag av därå beräknad bouppteckningsman, eller således 205,763

kronor.

Det restituerade beloppet bör tillfalla den Casselska stiftelsen och användas

för det med donationen avsedda ändamålet. På de av sökanden åberopade

skälen anser jag, att stiftelsen bör medgivas rätt att, utan hinder av testamentets

bestämmelser örn läggande av avkastningen till kapitalet under

viss tid, få omedelbart taga i anspråk avkastningen av det restituerade beloppet.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av den arvsskatt, som Stockholms högskola erlagt efter

framlidne f. d. justitierådet Carl Edvard Cassel, ett belopp av

205,763 kronor må restitueras till högskolan och tillfalla den

av Cassel upprättade stiftelsen, med rätt för stiftelsen att

utan någon tidsbegränsning taga i anspråk avkastningen på

de restituerade medlen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Sundén.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 224.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående restitution i visst fall av erlagd gåvoskatt. s. 5 i texten
  2. SU 1937:98 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående restitution till Stockholms högskola av erlagd arvsskatt. s. 10 i texten