Sök i Ratio Lex

Angående användande av vissa anslagsmedel för utredning rörande nya fartygstyper

1937-03-13 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:245, Angående användande av vissa anslagsmedel för utredning rörande nya fartygstyper

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 245.

1

Nr 245.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående användande

av vissa anslagsmedel för utredning rörande

nya fartygstyper; given Stockholms slott den 13 mars

1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Janne Nilsson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 13 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Porslund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson anför:

Genom beslut den 11 september 1936 uppdrog Kungl. Majit åt t. f. chefen

för marinen, viceamiralen C. L. de Champs, att med beaktande av vad därvid

till statsrådsprotokollet anförts och i enlighet med de närmare anvisningar,

som chefen för försvarsdepartementet under utredningens gång meddelade,

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. Nr 245.

<i(i4 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 245.

verkställa utredning angående trågan om ersättning av de för närvarande i

kustflottan ingående Sverige-skeppen ävensom angående de i övrigt för flottan

lämpligaste fartygstyperna. Samtidigt bemyndigades utredningsmannen att

från marinförvaltningen samt andra verk oell myndigheter infordra de uppgifter

och yttranden, som för utredningsarbetet erfordrades. Tillika förklarade

Kungl. Majit, att erforderliga kostnader för ifrågavarande utredning

skulle bestridas från fjärde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga.

I underdånig skrivelse den 16 februari 1937 har marinförvaltningen anfört

i huvudsak följande:

Genom berörda bemyndigande för utredningsmannen att från marinförvaltningen

infordra de uppgifter, som för utredningen erfordrades, hade marinförvaltnmgen

fått sig ålagt ett betydande, allt mer och mer omfattande tekniskt

utredningsarbete.

Till följd av 1936 års riksdags beslut örn nyanskaffningar av materiel för

marinen, örn nybyggnad och modernisering av fartyg m. lii. hade marinförvaltningens

löpande och ordinarie arbete samtidigt i mycket hög grad ökats.

Detta ökade löpande arbete, som fortginge vid sidan av det övriga ordinarie

arbetet, avsåge uppgörandet av kontrakt och beställningsskrivelser, utförandet

av kontroll och ritningsgranskning samt specialutredningar av skilda slag.

De arbetskrafter, som stöde till ämbetsverkets förfogande för ovannämnda

utrednings- och övriga arbeten, vore redan under normala förhållanden knappt

tilltagna och i vissa fall otillräckliga. De utgjordes huvudsakligen av vissa

specialutbildade officerare samt mariningenjörer och civilanställda ingenjörer,

av vilka en del samtidigt bestrede lärarbefattningar i sjökrigshögskolan och

sjökrigsskolan m. m. Brist på arbetskrafter för utförandet av ovan angivna

arbeten hade därför gjort sig under en längre tid gällande.

Inom ingen j öra vdelningen hade denna brist nu blivit än mer kännbar genom

att flera av de i marinförvaltningen civilanställda, med konstruktionsarbete

väl förtrogna ingenjörerna tagit avsked — sedan de under rådande goda konjunkturer

erbjudits anställning med högre avlöning i den privata industrien

— och såsom ersättare för dem endast kunnat i otillräcklig utsträckning erhållas

yngre, i arbetet inom marinförvaltningen oerfarna ingenjörer. Genom

ett stort antal sjukdomsfall hade dessutom bristen på arbetskrafter under

senaste tiden ytterligare ökats.

Oaktat en del viktiga löpande ärenden åsidosatts och därigenom fördröjts

samt de av t. f. chefen för marinen begärda utredningarna i många fall av

såväl ämbetsverkets chef och vissa avdelningschefer som officerare och ingenjörer

utförts å icke ordinarie arbetstid, hade marinförvaltningens arbete med

typutredningen av förut nämnda anledningar blivit allvarligt försenat och

hittills endast i mindre delar hunnit utföras.

Enär ett undanskjutande av omförmälda löpande och ordinarie arbeten icke

längre läte sig göra och dessa arbeten dessutom bomme att ökas, då 1937 års

riksdags beslut från instundande april i vad på marinförvaltningen berodde

skulle bringas i verkställighet, så måste det av t. f. chefen för marinen begärda

arbetet för att inom rimlig tid medhinnas med nödvändighet i större omfattning

än förut utföras å icke ordinarie arbetstid.

Marinförvaltningen ansåge sig emellertid icke kunna pålägga den för detta

arbetes utförande behövliga personalen (ordinarie, extra ordinarie och extra

personal) arbete å icke ordinarie arbetstid i sådan utsträckning som här vore

fallet utan att ersättning härför tilldelades den.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Kungl. Majus proposition nr 245.

Med den omfattning merberörda typutredning erhållit, kunde densamma

ei längre bestridas av till ämbetsverkets förfogande stående medel, varför särskilda

sådana måste härför anvisas. Då utredningens blivande omfattning ej

vore känd, kunde något visst belopp för densammas fullföljande ej nu angivas,

men, så vitt marinförvaltningen för närvarande kunde bedöma, torde

20,000 kronor härför tills vidare vara behövliga. ... . ,

Marinförvaltningen finge med anledning av vad salunda anförts i underdånighet

hemställa, att det täcktes Kungl. Majit för typutredningen för mannförvaltningens

räkning avse 20,000 kronor av anslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga.

Statskontoret har i utlåtande den 27 februari 1937 i anledning av marinförvaltningens

framställning anfört följande:

I den mån ifrågavarande utredningsarbete icke kunde medhinnas eller eljest

lämpligen ombesörjas av marinförvaltningens personal, syntes den naturliga

anordningen vara, att biträdespersonal ställdes till den sakkunniges förfogande,

varvid fjärde huvudtitelns kommittéanslag syntes bora anlitas tor

biträdenas avlönande. .

För den händelse det emellertid ansåges erforderligt, att arbetet llraga utfördes

inom marinförvaltningen, syntes det — av de i ärendet lämnade uppgifterna

att döma — vara av behovet påkallat att — därest dubblering av t]ansterna

inom ämbetsverket i rimlig omfattning ej funnes vara tillfyllest —

anordningar vidtoges till utökande av ämbetsverkets arbetskrafter. Försadant

fall förordade statskontoret, att framställning i nämnda syfte gjordes hos

riksdagen. I den mån frågan rörde arbeten under innevarande budgetar

syntes därvid de medel, som kunde komma att beviljas, böra anvisas att utgå

från det utanför huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget till oförutsedda ut^ift6r
ö

Att — på sätt marinförvaltningen tänkt sig — för förstärkande av ämbetsverkets

avlöningsmedel taga i anspråk fjärde huvudtitelns kommittéanslag

syntes icke böra komma ifråga. Statskontoret hänvisade i sådant avseende

till vad riksdagens revisorer i den senast av dem avgivna berättelsen (sid.

192_193) anfört beträffande sättet för bestridandet av kostnaden för vissa

utredningsarbeten inom kommerskollegium. (Revisorerna hade vid samma

tillfälle jämväl riktat sig mot användandet för enahanda ändamål av vederbörande''huvudtitels

anslag till extra utgifter. Emellertid förmenade statskontoret,

att i det nu förevarande fallet si stberörda anslag snarare skulle kunna

komma ifråga att anlitas än kommittéanslaget. Därest hinder icke funnes mota

i anledning av storleken av den ifrågasatta utgiften, ansåge ämbetsverket sålunda

icke uteslutet, att för förstärkning av marinförvaltningens arbetskrafter

sjöförsvarets anslag till extra utgifter toges i anspråk. Med hänsyn till de

principiella betänkligheter, som mötte även mot en dylik medelsdisposition,

borde densamma dock, enligt statskontorets mening, förekomma endast i nödfall

och i klart begränsad omfattning.

Sedan marinförvaltningen anbefallts att inkomma med yttrande i anledning

av vad statskontoret i sitt utlåtande anfört angående bestridandet av

kostnaderna för i ärendet avsett utredningsarbete, har marinförvaltningen i

utlåtande i ärendet den 8 mars 1937 anfört, bland annat, följande:

Det ifrågavarande arbetet kunde icke lämpligen utföras utom marinförvaltningen,

emedan endast marinförvaltningen förfogade över erforderliga grundläggande

uppgifter och erforderlig sakkunskap.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departements''

chefen.

Kungl. Majus proposition nr 245.

En dubblering av tjänsterna inom ämbetsverket läge icke inom möjlighetens

gränser, emedan varken officerare eller mariningenjörer härför funnes

disponibla.

Den nu föreliggande frågan berörde huvudsakligen eller eventuellt endast

innevarande budgetår. De erforderliga medlen avsåges dels för avlönande

av extra ordinarie och extra personal, anställd enligt avlöningsbestämmelserna

för civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsvasendet

(S. F. S. nr 215/1928) eller enligt särskilda avtal, för vilka båda

personalkategorier avlöningen eljest utginge av underhålls- eller nybyggnadsmedel,

beroende på för vilket ändamål personalen toges i anspråk, dels förberedande

av övertidsersättning åt såväl nämnd personal som åt å ordinarie

stat anställda officerare samt marin- och specialingenjörer.

., an^e(^ning av statskontorets utlåtande beträffande anslag, som borde

ifrågakomma, fmge marinförvaltningen hemställa att för ändamålet måtte

fä tågås i anspråk de medel, vilka jämlikt nådigt brev den 3 juni 1927 ställts

till marintorvaltningens förfogande för utförande av ritnings- och förberedande

konstruktionsarbeten för ett pansarskepp. Dessa medel hade uruppgått

till 100,000 kronor och av desamma återstode den 5 mars

1937 65,056 kronor 50 öre.

För typutredningens rätta fullföljande erfordras tvivelsutan införskaffande

av mångahanda uppgifter av teknisk art. Till avsevärd del lära dessa uppgifter

vara av sådan beskaffenhet, att deras lämnande kräver noggranna utredningar,

vilka näppeligen kunna utföras annorstädes än inom marinförvaltningen

med dess tillgång på sakkunnig och erfaren personal. Därav följer

naturligen, att i den mån dessa utredningar bliva av mera omfattande proportioner,

en arbetsbelastning uppstår för den tekniska personalen inom

verket, som inverkar menligt på fullföljandet av övriga arbetsuppgifter. Enligt

vad jag förvissat mig örn avse de uppgifter och utredningar, som av utredningsmannen

jämlikt förenämnda bemyndigande för typutredningen begärts

hos marinförvaltningen, så stora och komplicerade arbetsområden, att

det av marinförvaltningen anmälda behovet av särskilda medel för utredningarnas

utförande framsta! såsom fullt motiverat. Emot den därutinnan

angivna kostnadssumman, 20,000 kronor, har jag heller intet att erinra.

Däremot finner jag mig, på av statskontoret anförda skäl, icke kunna tillstyrka,

att medel för berörda ändamål anvisas å fjärde huvudtitelns kommittéanslag,

vilket för övrigt för innevarande budgetår icke lämnar tillgång till en

utgift av denna storleksordning. Av sistnämnda anledning kan icke heller

sjöförsvarets anslag till extra utgifter ifrågakomma. Den ifrågavarande kostnaden

lärer icke vara av beskaffenhet att böra utgå från det utom huvudtitlarna

upptagna anslaget till oförutsedda utgifter. Däremot torde, på sätt

marinförvaltningen i sitt yttrande den 8 mars 1937 anfört, de medel, som

redan ställts till marinförvaltningens förfogande för ett motsvarande ändamål,

nämligen ritnings- och konstruktionsarbeten för ett pansarskepp, kunna

tänkas i mån av tillgång tagas i anspråk för nu förevarande ändamål.

Beträffande sistberörda anslagsmedel vill jag erinra därom, att riksdagen

genom 1927 års beslut angående flottans ersättningsbyggnad bestämde, att

vissa nybyggnader av fartyg skulle äga rum under budgetåren 1927/1928—

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 245.

1932/1933 samt att under samma tid skulle utföras ritnings- och förberedande

konstruktionsarbeten för ett pansarskepp. Kostnaderna för sistberörda arbete

hade beräknats till 100,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat, hava för ändamålet

under en följd av budgetår från anslaget till flottans ersättningsbyggnad

avsatts sammanlagt det i nämnda riksdagsbeslut avsedda beloppet,

100,000 kronor. Av denna summa återstå, enligt vad marinförvaltningen upplyst,

för närvarande cirka 65,000 kronor. Från nämnda anslagsmedel lärer

därför utan alltför stor olägenhet kunna bestridas det kostnadsbelopp, varom

här är fråga, helst som det nu ifrågavarande ändamålet måste sägas vara

snarlikt det, för vilket medlen avsetts. Till en sådan medelsdisposition lärer

emellertid riksdagens medgivande böra inhämtas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av de jämlikt 1927 års beslut angående flottans ersättningsbyggnad

till marinförvaltningens förfogande från anslag till

flottans ersättningsbyggnad ställda medel för ritnings- och förberedande

konstruktionsarbeten för ett pansarskepp ett belopp

av högst 20,000 kronor må tagas i anspråk för utredningsarbeten

inom marinförvaltningen för den pågående typutredningens

räkning.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lind.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:252 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av vissa anslagsmedel för utredning rörande nya fartygstyper. a1 i texten
  2. SU 1937:110 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående användande av vissa anslagsmedel för utredning rörande nya fartygstyper. s. 26 i texten