Sök i Ratio Lex

Angående anslag till avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret 1937/1938 m. m

1937-03-05 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:252, Angående anslag till avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret 1937/1938 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

1

Nr 252.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till avsättning

till jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret

1937/1938 m. m.; given Stockholms slott den 5

mars 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernsi Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

departementschefen, statsrådet Wigforss:

I årets statsverksproposition (sjunde huvudtiteln, punkt 31) har Kungl.

Maj :t — med hänvisning till pågående utredning rörande grunderna för jordbrukskasserörelsens

deltagande i kostnaderna för bank- och fondinspektionen

— föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avsättning

till jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret 1937/1938 beräkna

ett förslagsanslag av 40,000 kronor. Jag torde nu ånyo få anmäla berörda

anslagsfråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 252. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-52.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 249 till 1936 års riksdag framlagda

förslag beslöt riksdagen — på sätt framgår av riksdagens skrivelse den

16 juni 1936, nr 340, och sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande

nr 1 — bland annat, att jordbrukskasserörelsen, vilken dittills varit underkastad

övervakning från det allmännas sida genom särskilda av länsstyrelserna

förordnade ombud, skulle stå under tillsyn av bank- och fondinspektionen.

I samband härmed antog riksdagen även vissa bestämmelser rörande

organisationen av den sålunda till bank- och fondinspektionen överflyttade

kontrollen å jordbrukskasserörelsen. Enligt dessa bestämmelser, vilka finnas

intagna i förordningen den 3 juli 1930 (nr 317) om jordbrukets kreditkassor,

skall — liksom enligt banklagstiftningen gäller beträffande bankoch

fondinspektionen med avseende å dess uppgifter enligt denna lagstiftning—

Kungl. Majit äga meddela närmare föreskrifter örn inspektionens organisation

och verksamhet i och för den tillsyn, som av inspektionen skall utövas

över jordbrukskasserörelsen. Vidare stadgas, att bank- och fondinspektionen

skall, där så finnes lämpligt, äga förordna ombud att biträda vid tillsynen

av viss centralkassa och till densamma anslutna jordbrukskassor.

I detta sammanhang må erinras, att jordbrukskasseorganisationen består av

jordbrukskassor såsom lokalorgan, centralkassor för jordbrukskredit, utgörande

sammanslutningar av jordbrukskassor, till vilka jordbrukskassorna skola

vara anlutna, samt, såsom ett för hela kasserörelsen gemensamt centralorgan,

svenska jordbrukskreditkassan. I centralkassorna, vilka liksom jordbrukskassorna

äro ekonomiska föreningar med begränsad personlig ansvarighet,

kunna även andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor intagas såsom

medlemmar.

Beträffande kostnaderna för bank- och fondinspektionens verksamhet i och

för tillsynen över jordbrukskasserörelsen anförde föredragande departementschefen,

att dessa kostnader borde, i anslutning till vad som gällde i fråga örn

utgifterna för tillsynen över bankväsendet, gäldas av de kontrollerade institutionerna

själva. Härvid borde enligt departementschefens mening det för

täckande av tillsynskostnaderna erforderliga beloppet rätteligen uttagas av

de olika jordbrukskreditkassorna i förhållande till omfattningen av deras

verksamhet. Då emellertid grunderna för kassornas andel i tillsynskostnaderna

ej kunde bestämmas utan en närmare utredning, syntes tillsvidare en

annan utväg böra sökas, så mycket mer som uttagandet av dessa andelar för

närvarande sannolikt skulle förutsätta en ökning av kassornas förvaltningsbidrag

med därav föranledd omläggning av grunderna för detta bidrag. Departementschefen

ansåg sig med hänsyn härtill böra förorda, att hela beloppet

gäldades av jordbrukskasserörelsens gemensamma centralorgan, svenska

jordbrukskreditkassan. För möjliggörande härav borde för budgetåret 1936/

1937 vidtagas en motsvarande höjning av det belopp, som från det under

nionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till revision av jordbrukskasserörelsen

m. m. ställdes till kassans disposition. Den i anledning härav

erforderliga anslagsökningen fann departementschefen kunna uppskattas till

i runt tal 40,000 kronor. Härvid hade departementschefen emellertid utgått

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 252.

3

från att det åtminstone tillsvidare ej skulle vara erforderligt att — på sätt

bank- och fondinspektionen ifrågasatt i ett i ärendet avgivet utlåtande av den

7 februari 1936 — på kasseverksamheten lägga jämväl viss del av sådana

kostnader för bank- och fondinspektionen, som vore gemensamma för

inspektionen i dess helhet. Hänsyn hade därför ej tagits till dessa kostnader

vid beräkningen av nyss angivna belopp. I beloppet hade icke heller inräknats

utgifterna för arvoden och reseersättningar åt de ombud för tillsyn

å centralkassornas verksamhet, som kunde komma att förordnas av inspektionen.

Sistnämnda utgifter förutsattes skola, i anslutning till vad som

tillämpades beträffande de av länsstyrelserna förordnade allmänna ombuden,

bestridas direkt från anslaget till revision av jordbrukskasserörelsen m. m.

I överensstämmelse med vad sålunda förordats beslöt riksdagen på förslag

av Kungl. Majit att till revision av jordbrukskasserörelsen m. m. för innevarande

budgetår anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor, varav 40.000

kronor beräknades skola utgå till jordbrukskreditkassan för att möjliggöra

för kassan att erlägga det för täckning av ifrågavarande tillsynskostnader erforderliga

beloppet. I sitt tidigare berörda, av riksdagen godkända utlåtande

fann sig emellertid sammansatta banko- och jordbruksutskottet böra som sin

mening uttala, att kasserörelsen måste så handhavas, att den snarast möjligt

bleve självständig och självförsörjande. Utskottet tilläde, att det vore självklart,

att därvid från kasserörelsens egen sida varje sådan utväg måste noggrant

prövas, som kunde tänkas befrämja en dylik utveckling.

I fråga örn redovisningen å riksstaten av ifrågavarande tillsynskostnader

och häremot svarande täckningsmedel förordade departementschefen, att det

för täckande av tillsynskostnaderna avsedda beloppet skulle, i anslutning till

vad som tillämpades beträffande finansieringen av bank- och fondinspektionens

verksamhet i övrigt, redovisas å inkomsttiteln bidrag till bankinspektionen

samt över det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

avsättning till bankinspektionens fond tillföras denna fond, från vilken kostnaderna

sedan skulle bestridas. Sammansatta banko- och jordbruksutskottet

uttalade i anledning härav, att täckningsbeloppet i stället borde tillföras

en för ändamålet särskilt inrättad fond. Därest från bankinspektionens fond

.skulle bestridas kostnaderna för såväl inspektionen av bankerna som kasseinspektionen,

syntes nämligen enligt utskottets mening en sammanblandning

av medlen lätt kunna uppstå. 1 anledning av Kungl. Maj:ts i proposition

nr 267 framlagda slutliga förslag i ämnet beslöt emellertid riksdagen, med

godkännande av statsutskottets utlåtande nr 168, att nyssnämnda täckningsbelopp

skulle tillföras bankinspektionens fond. I enlighet härmed och då

riksdagen redan anvisat det sedvanliga anslaget till avsättning till bankinspektionens

fond, uppfördes för innevarande budgetår ett särskilt förslagsanslag

å 40,000 kronor till ytterligare avsättning till fonden.

I anslutning till riksdagens i det föregående omförmälda två beslut har

Kungl. Majit genom särskilda beslut den 25 september 1936 dels ålagt styrelsen

för svenska jordbrukskreditkassan att, såsom bidrag till bestridande

av på tillsynen över jordbrukskasserörelsen belöpande kostnader för bank
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 252.

och fondinspektionens organisation och verksamhet, till statskontoret inleverera

ett belopp av 42,000 kronor, dels ock anbefallt statskontoret att från

anslaget till revision av jordbrukskasserörelsen m. m. till styrelsen för jordbrukskreditkassan

utbetala bland annat ett mot angivna bidrag svarande belopp;

höjningen av bidragsbeloppet från 40,000 till 42,000 kronor är föranledd

av att däri jämväl inräknats ett mot den uppskattade kostnaden för

bank- och fondinspektionens ombud svarande belopp. Genom det förstnämnda

beslutet har Kungl. Maj:t vidare anbefallt statskontoret att redovisa

det av styrelsen för jordbrukskreditkassan inlevererade beloppet å inkomsttiteln

bidrag till bankinspektionen samt att från anslaget till ytterligare avsättning

till bankinspektionens fond omföra motsvarande belopp till denna

fond för att i fondens räkenskap särskilt redovisas.

Genom beslut den 23 oktober 1936 har Kungl. Maj:t därefter — under erinran

örn de i det föregående återgivna uttalandena i propositionen nr 249

beträffande grunderna för jordbrukskasserörelsens deltagande i kostnaderna

för bank- och fondinspektionen -— anmodat styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan

att verkställa utredning rörande dels de grunder, efter vilka

jordbrukets kreditkassor borde bidraga till kostnaderna för inspektionens

verksamhet, häri inbegripna de kostnader, vilka vore gemensamma för inspektionen

i dess helhet, dels ock därmed sammanhängande frågor angående

förvaltningsbidrag av statsmedel till jordbrukskasserörelsen. Styrelsen har

i utlåtande den 13 januari 1937 framlagt resultatet av den sålunda anbefallda

utredningen. Yttranden över styrelsens utlåtande och förslag hava efter

remiss avgivits av bank- och fondinspektionen och statskontoret genom utlåtanden

den 6 respektive den 27 februari 1937.

Innan jag övergår till att lämna en redogörelse för jordbrukskreditkassans

förslag samt bank- och fondinspektionens och statskontorets häröver avgivna

yttranden, torde jag få omnämna vissa av mig i samband med anmälan

av inkomstberäkningen för budgetåret 193711938 förordade förslag.

Såsom framgår av statsverkspropositionen framlade riksräkenskapsverket

vid avgivandet av sin inkomstberäkning för nästkommande budgetår förslag

örn sammanslagning av de nuvarande båda inkomsttitlarna bidrag till bankinspektionen

och bidrag till fondinspektionen till en inkomsttitel, benämnd

bidrag till bank- och fondinspektionen, å vilken inkomsttitel förutsattes skola

redovisas dels bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionens verksamhet,

dels fondkommissionärernas avgifter till fondinspektionens verksamhet, dels

ock de bidrag, vilka jordbrukskassorna skulle erlägga till bestridande av

kostnaden för tillsyn å jordbrukskasserörelsen genom bank- och fondinspektionen.

För sistnämnda bidrag upptog riksräkenskapsverket under den nya

inkomsttiteln ett belopp av 60,000 kronor. Beräkningen av detta belopp

byggde på en av bank- och fondinspektionen i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 4 november 1936 verkställd uppskattning. Därvid hade bank- och

fondinspektionen, enligt vad jag inhämtat, beräknat de på tillsynen över

jordbrukskasserörelsen belöpande kostnaderna för inspektionens organisation

och verksamhet på i huvudsak följande sätt:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 252-

5

Avlöningar.

Avlöningar till tjänstemän, upptagna å personalförteckningen

:

Avlöning till en förste byråinspektör, en

byråinspektör och ett kanslibiträde.....kronor 25,425

1ji av avlöningen till bankinspektören och

byråchefen samt en kansliskrivare och en

expeditionsvakt ..................... .* 10,525 kronor

Arvode bestämt av Kungl. Maj:t (V4 av arvodet

åt en biträdande ledamot)............

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal *

Särskilda löneförmåner (provisoriskt dyrorts
tillägg)

.................................

Dyrtidstillägg ............................ .*_

Säger kronor 41,450.

35,950

1,000

100

900

3,500

Pensionskostnader.

Pensionsavdrag motsvarande belopp att tillföras civila pensionsfonden

......................................... kronor 1,125

Omkostnader.

Reseersättningar .................

Expenser ........................

V4 av lokalhyra motsvarande belopp

männa fastighetsfond ...........

..................... klon or 6,000

..................... » 6,000

att tillföras statens all.

............... » 2,625

Säger kronor 14,625.

Kostnader för inspektionens ombud.

Arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättningar at

ombuden ............................................ kronor_2,000^

Summa kronor 59,200.

Jag ansåg mig för min del kunna ansluta mig till riksräkenskapsverkets

förslag, dock att jag fann bidragen till jordbrukskassetillsynen böra, i avbidan

på pågående utredning rörande grunderna för jordbrukskasserörelsens

deltagande i kostnaderna för bank- och fondinspektionen, preliminärt beräknas

till samma belopp som för innevarande budgetår eller 40,000 kronor. Jag

uttalade vidare, att de å den nya inkomsttiteln inflytande inkomsterna borde

i räkenskaperna redovisas åtskilda, allt eftersom de avsage bidrag till bankoch

fondinspektionens olika, i det föregående omförmälda verksamhetsgrenar,

samt över tre särskilda avsättningsanslag å sjunde huvudtiteln omföras,

bidragen till bankinspektionen till bankinspektionens fond, bidragen

till fondinspektionen till fondinspektionens fond och bidragen till jordbrukskassetillsynen

till en nyinrättad fond, förslagsvis benämnd jordbrukskassetillsynens

fond. I anslutning härtill hemställde jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avsättning

till jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret 1937/1938 beräkna ett

förslagsanslag av 40,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

Vad härefter beträffar den av styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan

verkställda utredningen i ärendet, har styrelsen i sitt i det föregående berörda

utlåtande den 13 januari 1937 till en början erinrat om de i propositionen

nr 249 till 1936 års riksdag gjorda uttalandena rörande grunderna för

jordbrukskasserörelsens deltagande i kostnaderna för bank- och fondinspektionen.

Nu åsyftade uttalanden gåve enligt styrelsens mening uttryck för

den uppfattningen, att jordbrukskasserörelsen för närvarande icke kunde

anses äga den ekonomiska bärkraft, att den utan bidrag av statsmedel borde

belastas med på tillsynen över densamma belöpande kostnader för inspektionens

organisation och verksamhet. Denna uppfattning ville styrelsen för

sin del understryka under hänvisning dels till att rörelsen på grund av sin

jämförelsevis korta verksamhetstid ännu icke nått den omfattning och ekonomiska

konsolidering, som skulle erfordras för berörda belastning, dels till

att inspektionskostnaderna ännu stöde i ett ojämförligt mycket ofördelaktigare

förhållande till rörelsens omslutning, än vad fallet vore vid andra kreditinrättningar,

som vore underkastade inspektion av förevarande slag. Såsom

ett speciellt motiv för statens ekonomiska medverkan vid inspektionen

av jordbrukskasserörelsen syntes enligt styrelsens mening dessutom kunna

anses gälla, att staten på grund av det finansiella stöd, som rörelsen åtnjöte

från dess sida, ägde ett särskilt intresse i att noggrant övervaka kassornas

verksamhet.

Styrelsen har emellertid å andra sidan ansett det ligga i sakens natur, att

kasserörelsen efter måttet av sina krafter borde bidraga till bekostandet av

inspektionsverksamheten. Efter ingående prövning av frågan, till vilket belopp

och efter vilka grunder rörelsens bidrag borde utgå, hade styrelsen kommit

till det resultatet, att rörelsen icke utan allt för stor påfrestning å dess

ekonomi kunde bidraga till inspektionskostnaderna med ett större årligt belopp

än som motsvarade en tiondedels procent å summan av jordbrukskreditkassans

samt central- och jordbrukskassornas tecknade insatskapital, fonder

och vinstmedel, utgörande vid 1935 års utgång 2,812,000 kronor och vid

1936 års slut uppgående till omkring 3,450,000 kronor. I enlighet härmed

skulle kasserörelsens bidrag, om insats-, fond- och vinstmedlen vid årsavslutningen

närmast före vederbörande budgetår lades till grund för beräkningen

därav, under budgetåret 1937/1938 komma att uppgå till

omkring 3,450 kronor. Bidraget, som sedan skulle komma att successivt

ökas, allt eftersom rörelsens egna kapital tillväxte, syntes styrelsen böra

i början av det budgetår, som det avsåge, inbetalas till statsverket av jordbrukskreditkassan,

som skulle hava att på lämpligt sätt anskaffa de härför

erforderliga medlen.

Beträffande den del av tillsynskostnaderna, som icke komme att täckas

genom kasserörelsens eget bidrag och som alltså skulle stanna å statsverket,

har styrelsen i fråga om sättet för anvisningen av det i sådant avseende erforderliga

statsbidraget funnit det önskvärt med en lösning, varigenom man

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 252.

7

undveke den omgång och den rubbning av de för kasseorganisationens nuvarande

förvaltningsbidrag fastställda grunderna, som skulle inträda, därest

statsbidraget finge formen av en ökning av kassornas förvaltningsbidrag för

möjliggörande av tillsynskostnadernas fulla täckande. Styrelsen ville därför

förorda, att statsbidraget lämnades under enahanda form, som praktiserats

under innevarande budgetår. I enlighet härmed har styrelsen, med utgångspunkt

från en årlig tillsynskostnad av 60,000 kronor, hemställt, att för budgetåret

1937/1938 måtte för ändamålet anvisas ett belopp av (60,000—3,450)

56,550 kronor under anslaget till revision av jordbrukskasserörelsen m. m.

I sitt yttrande över jordbrukskreditkassans utredning och förslag har bankoch

fondinspektionen meddelat, att de på tillsynen över jordbrukskasserörelsen

belöpande kostnaderna för inspektionens organisation och verksamhet

i det förslag till ny stat för ämbetsverket, att lända till efterrättelse från och

med budgetåret 1937/1938, som inspektionen hade att avgiva, torde komma

att beräknas till omkring 60,000 kronor. Att jordbrukskasserörelsen såsom

bidrag till dessa kostnader skulle erlägga ett så blygsamt belopp som det av

styrelsen för jordbrukskreditkassan ifrågasatta, har inspektionen funnit icke

kunna komma i fråga; rätteligen borde ju hela kostnaden för jordbrukskassetillsynen

bäras av rörelsen själv, och även om man till att börja med icke

kunde gå så långt utan vore nödsakad att i någon utsträckning bygga på

statsbidrag, borde man dock utgå från att man efter hand skulle komma därhän.

Enligt inspektionens mening kunde ett bidragsbelopp av omkring

20,000 kronor för budgetåret 1937/1938 icke anses för högt för att jordbrukskreditkassorna

skulle kunna erlägga detsamma utan någon höjning av det

tili dem utgående förvaltningsbidraget. Inspektionen tilläte sig i sådant hänseende

framhålla, att jordbrukets kreditkassor för år 1935, varunder de uppburit

förvaltningsbidrag med tillhopa 489,000 kronor, redovisat behållna

årsvinster å ett sammanlagt belopp av 390,000 kronor.

I fråga om den närmare regleringen av jordbrukskreditkassornas bidragsskyldighet

har bank- och fondinspektionen funnit olika vägar tänkbara samt

härvid först pekat på den av styrelsen för jordbrukskreditkassan anvisade

vägen. Inspektionen har emellertid ansett, att, därest angivna lösning, vilken

närmast anslöte sig till vad som gällde för uttagande av bidrag från affärsbankerna,

skulle befinnas böra väljas, vinstmedel icke lämpligen borde

medtagas vid bidragens beräkning, detta emedan bidragen borde inlevereras

i början av ett kalenderår i förskott för det löpande året och beräknas

efter förhållandena vid nästföregående räkenskapsårs utgång, under det

att vinstmedlens belopp icke kunde fastslas förrän balansräkning blivit fastställd.

Å andra sidan har inspektionen, som icke funnit det riktigt att ställa

bidragsskyldigheten i förhållande allenast till insatskapital och egna fonder,

förordat, att såsom underlag för bidragens bestämmande skulle medtagas

även medlemmarnas ansvarighet. Inspektionen har i sistnämnda hänseende

anfört:

Styrelsen för jordbrukskreditkassan hade i ett nyligen avgivet förslag till

bestämmelser örn tvångslikvidation av centralkassa för jordbrukskredit gjort

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-52.

gällande, att inom centralkassa medlemmarnas ansvarighet borde betraktas

såsom en motsvarighet till bankaktiebolagens fonder, i berörda sammanhang

närmast grundfond, och att såsom likvidationsanledning borde angivas viss

storlek av lidna förluster i förhållande till nämnda ansvarighet, en beräkningsgrund,

som inspektionen i brist på annan godtagbar beräkningsgrund

i utlåtande den 14 januari 1937 förklarat sig förorda. Därest medlemmarnas

ansvarighet i ett fall likställdes med fond hos bankbolag, syntes det vara

berättigat att så skedde även i nu förevarande fall och jämväl inom övriga

kassor.

Ansvarigheten uppbures inom jordbrukskassorna av de enskilda medlemmarna

samt inom centralkassorna av jordbrukskassorna och anslutna ekonomiska

föreningar, i vilket sistnämnda hänseende jordbrukskassa ansvarade

med samma belopp som beloppet av jordbrukskassans egna medlemmars

ansvarighet inom denna kassa. För svenska jordbrukskreditkassans förbindelser

stöde centralkassorna i ansvarighet i förhållande till högsta under räkenskapsåret

oguldna kapitalbelopp av sina från jordbrukskreditkassan erhållna

lån. I sista hand vilade även sistnämnda ansvarighet på den ansvarighet,

som ålåge jordbrukskassemedlemmarna och de till centralkassorna

anslutna ekonomiska föreningarna.

Därest ansvarigheten medtoges vid bidragens beräkning, kunde detta ske

antingen så, att bidragen, såvitt nu vore i fråga, för varje särskild kassa beräknades

i förhållande till ansvarigheten inom denna kassa, eller ock på sådant

sätt, att bidrag uttoges allenast från de kassor, vilkas medlemmar i

sista hand vore bärare av ansvarigheten inom jordbrukskasserörelsen, sålunda

från centralkassorna i förhållande till de ekonomiska föreningarnas

ansvarighet och från jordbrukskassorna i förhållande till dessas medlemmars

ansvarighet.

En annan väg för bidragens uttagande skulle emellertid, enligt vad bankoch

fondinspektionen vidare framhållit, vara att, i likhet med vad som gällde

beträffande sparbankerna, bestämma bidragsskyldigheten i förhållande till

beloppet av de av vederbörande kassa förvaltade medlen vid slutet av det

räkenskapsår, som närmast föregått det år, varunder bidragen skulle erläggas.

Inspektionen har för sin del funnit sist angivna väg för bidragens uttagande

vara att föredraga. En regel av åsyftade innebörd har synts inspektionen

bliva lätt att tillämpa samt nära ansluta sig till det i propositionen

nr 249 till 1936 års riksdag gjorda uttalandet i ämnet.

Inspektionen, som funnit ett minimibelopp av förslagsvis 5 kronor böra bestämmas

för varje kassas bidrag, oberoende av vilken av de föreslagna lösningarna

som komme att väljas, har härefter lämnat en redogörelse för den

närmare ekonomiska innebörden av de olika förslagen med angivande av

fördelningen av det totala bidragsbeloppet på de skilda slagen av kassor

och de procenttal, som i de olika fallen skulle komma till tillämpning vid

bidragens bestämmande. Inspektionen har härvid framhållit, att allenast en

relativt mindre del av bidragsbeloppet syntes böra uttagas av jordbrukskreditkassan,

enär det egentliga tillsynsarbetet avsåge centralkassorna och jordbrukskassorna

och det därför finge anses motiverat att belasta dessa med en

större andel av bidragsbeloppet. Beträffande innebörden i övrigt av de

olika lösningarna torde jag här få inskränka mig till att omnämna, att inspektionen

med utgångspunkt från omslutningssiffrorna vid 1935 års utgång

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2ö‘2.

9

— de senaste fullständiga siffror som varit för inspektionen tillgängliga —

beräknat bidragen enligt det av inspektionen i första liand förordade alternativet

på följande sätt:

Från svenska jordbrukskreditkassan efter 0.001 °/o av kassans

till omkring 33 miljoner kronor uppgående omslutning . . kronor 330

Från centralkassorna efter 0.01 % av dessa kassors till om
-

kring 60 miljoner kronor uppgående omslutning........ » 6,000

Från jordbrukskassorna efter 0.01 % av kassornas till omkring

57 miljoner kronor uppgående omslutning . . .. . >_5,700

Summa kronor 12,030.

Inspektionen har i anslutning härtill uttalat, att 1936 års omslutningssiffror

torde, med tillämpning i övrigt av samma beräkningsgrunder, kunna

antagas ge ett bidragsbelopp å ungefär 15,000 kronor samt omslutningssiffrorna

för år 1937, vilka skulle bliva bestämmande för de under budgetåret

1937/1938 inflytande bidragen, ett bidragsbelopp av omkring 20,000 kronor.

Statskontoret har förklarat sig vara av den principiella uppfattningen, att

jordbrukskasserörelsen själv borde svara för kostnaderna för den till bankoch

fondinspektionen förlagda tillsynen över rörelsen. Dock ansåge ämbetsverket

det kunna ifrågasättas, huruvida jordbrukskasserörelsen ännu

vunnit den ekonomiska styrka, att hela det för ändamålet erforderliga beloppet

kunde utan anvisande av särskilda statsmedel därifrån uttagas. Framställningen

från styrelsen för jordbrukskreditkassan samt bank- och fondinspektionens

i anledning därav framlagda alternativa förslag syntes emellertid

statskontoret böra göras till föremål för ytterligare övervägande, innan

bidragsgrunderna för jordbrukskasserörelsens vidkommande definitivt

fastställdes. I avvaktan härpå ville statskontoret för sin del ifrågasätta, huruvida

det icke kunde anses lämpligt, att en provisorisk anordning träffades,

innebärande att för nästkommande budgetår visst belopp, förslagsvis

12,000 kronor, fastställdes såsom bidrag från jordbrukskasserörelsen och

att detta bidrag uttoges genom svenska jordbrukskreditkassan efter närmare

fördelningsgrunder, som finge bestämmas av Kungl. Maj:t. Återstoden

av det bidrag, som för jordbrukskasserörelsens del borde lämnas till bankoch

fondinspektionen, skulle i så fall anvisas på samma sätt, som ägt rum

för innevarande budgetår.

Vad först angår beräkningen av de på tillsynen över jordbrukskasserörel-BcP“rtemcntosen

belöpande kostnaderna för bank- och fondinspektionens organisation

och verksamhet under budgetåret 1937/1938, har jag ansett dessa kostnader

kunna med ledning av de av bank- och fondinspektionen verkställda beräkningarna

uppskattas till i runt tal 60,000 kronor. Härvid har jag även tagit

hänsyn till den kostnadsökning, som föranledes av ett bifall till det av

Kungl. Maj:t i proposition nr 196 framlagda förslaget örn provisorisk avlöningsförstärkning

åt vissa befattningshavare i statens tjänst, men samtidigt

utgått från att denna kostnadsökning skall komma att i stort sett uppvägas

Bihang lill riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 232.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

av den minskning, som de av inspektionen upptagna avlöningskostnaderna

böra underkastas i anledning av genomförandet av den nya familjepensioneringen.

Beträffande härefter frågan örn grunderna för jordbrukskasserörelsens

deltagande i kostnaderna för bank- och fondinspektionen har jag i likhet

med statskontoret funnit, att med ett slutligt ståndpunktstagande härutinnan

bör anstå i avbidan på ytterligare prövning av de av styrelsen för svenska

jordbrukskreditkassan samt bank- och fondinspektionen framlagda förslagen

i ämnet. Emellertid synes jordbrukskasserörelsen, utan hinder av

att den slutliga regleringen av bidragsskyldigheten sålunda uppskjutes, redan

för nästkommande budgetår böra åläggas att med egna medel lämna

visst bidrag till kostnaderna för jordbrukskassetillsvnen. Detta bidrag, som

alltså förutsättes skola erläggas utan att jordbrukskasserörelsen beredes kompensation

härför genom motsvarande höjning av till densamma utgående

statsbidrag, finner jag i likhet med statskontoret skäligen kunna bestämmas

till 12,000 kronor samt förordar, att sagda belopp i sin helhet uttages av

jordbrukskreditkassan, som bör hava att själv pröva, på vilket sätt de för

ändamålet erforderliga medlen skola anskaffas. Åläggandet för jordbrukskreditkassan

att inbetala beloppet torde lämpligen böra givas den formen,

att beloppets erläggande föreskrives såsom ett villkor för utbetalning till kassan

av de medel, som kunna komma att ställas till dess förfogande från det

under nionde huvudtiteln uppförda anslaget till revision av jordbrukskasserörelsen

m. m.

Det bidrag till kostnaderna för jordbrukskassetillsynen, som enligt vad jag

nu förordat skall lämnas av jordbrukskasserörelsen, bör i överensstämmelse

med vad som föreslagits i statsverkspropositionen redovisas å inkomsttiteln

bidrag till bank- och fondinspektionen samt över det av mig inledningsvis

omnämnda anslaget till avsättning till jordbrukskassetillsynens fond tillföras

denna fond. Beträffande täckningen av vad som härefter återstår av

tillsynskostnaderna vill jag i anslutning till vad som tillämpas vid anvisning

av medel till skatteutjämningsmedlens fond förorda, att det för ändamålet

erforderliga beloppet anvisas å ett härför under sjunde huvudtiteln

.särskilt uppfört anslag till förstärkning av jordbrukskassetillsynens fond. I

enlighet härmed skulle för nästkommande budgetår under sjunde huvudtiteln

anvisas dels ett anslag å 12,000 kronor till avsättning till jordbrukskassetillsynens

fond och dels ett anslag å 48,000 kronor till förstärkning av

nämnda fond. Dessa anslag torde båda böra uppföras såsom obetecknade

anslag.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit bör det i statsverkspropositionen under

nionde huvudtiteln beräknade anslaget till förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen

begränsas till att allenast avse förvaltningsbidrag enligt

nuvarande grunder; förslag härom kommer att senare i dag framläggas av

chefen för jordbruksdepartementet. Härjämte blir det erforderligt att vidtaga

viss jämkning i beräkningen av inkomsttiteln bidrag till bank- och fondinspektionen,

i vilket avseende förslag senare torde få framläggas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 252.

11

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

å riksstaten för budgetåret 1937/1938 under sjunde huvudtiteln

anvisa

dels till Jordbrukskassetillsgnen: Avsättning till jordbrukskcissetillsgnens

fond ett anslag av ........ kronor 12,000;

dels ock till Jordbrukskassetillsgnen: Förstärkning av jordbrukskassetillsgnens

fond ett anslag av .... kronor 48,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, -skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Ragnar Sundén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:397 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret 1937/1938 m s. 8 i texten
  2. SU 1937:176 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret 1937/1938 m. m. s. 3 i texten