Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till täckande av kostnader för jordbrukets deltagande i Brysselutstållningen 1935

1937-03-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:263, Angående bidrag till täckande av kostnader för jordbrukets deltagande i Brysselutstållningen 1935

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 263-

1

Nr 263.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bidrag till täckande

av kostnader för jordbrukets deltagande i Brysselutstållningen

1935; given Stockholms slott den 5

mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

I skrivelse den 22 augusti 1936 har kommittén för jordbrukets deltagande

i Brysselutstållningen 1935, anfört.

Vid en konferens den 4 oktober 1934 inför chefen för jordbruksdepartementet,

vari representanter för olika grenar av jordbruket och dess binäringar

deltogo samt frågan om det svenska jordbrukets representerande vid den

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 203. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

internationella utställningen i Bryssel 1935 diskuterades, uttalades en bestämd

önskan att ett deltagande från jordbrukets sida i nämnda utställning skulle

äga rum samt att härför borde disponeras en yta av 75 å 100 kvm netto i den

svenska paviljongen. Det befanns emellertid, att de skilda företag, som kunde

komma ifråga för deltagande i en sådan utställning, ej vore beredda att

påtaga sig de kostnader, som kunde väntas bliva förenade därmed, detta

bland annat av den anledningen, att en sådan utställning väsentligen måste

bliva av kollektiv karaktär och företrädesvis syfta till propaganda för svenska

jordbruksprodukter i allmänhet, sålunda utan särskilt framhävande av deltagande

firmor eller deras tillverkningar. En förutsättning för deltagande

från jordbrukets sida ansågs därför vara, att kostnaderna till väsentlig del

finge bestridas av allmänna medel.

Som en följd av denna konferens tillsattes på initiativ av Sveriges allmänna

lantbrukssällskap en särskild utställningskommitté, i vilken ingingo som

medlemmar direktör V. Aaröe för svenska mejeriernas riksförening, byråchefen

hos lantbruksstyrelsen K. A. Andersson såsom representant för fiskerinäringen,

direktör E. Flygare för Sveriges äggintressenters förening, direktör

Sören Jacobsen för Sveriges slakteriförbund och direktör A. H. Stensgård för

Sveriges allmänna lantbrukssällskap, vilken sistnämnde vid kommitténs sammanträde

den 9 oktober 1934 utsågs till ordförande. Som expert i avseende

på planläggningen och anordnandet av jordbrukets utställning anställdes

agronomen Erik A. Hammarsjö. Utställningskommitténs expedition hade varit

förlagd till lantbrukssällskapet, som också ställt personal till förfogande

för handhavande av löpande arbeten såväl före som under utställningstiden.

Som kommitténs representant i Belgien bade fungerat en i Bryssel bosatt

svensk affärsman, herr Axel Lindström, vilken haft till huvudsaklig uppgift att

utöva allmän tillsyn över jordbrukets utställning, att lämna information örn

svenskt jordbruk, dess produktions- och avsättningsförhållanden samt att

söka förmedla förbindelser mellan svenska firmor och utländska köpare av

jordbruksprodukter.

Vid anordnandet av jordbrukets utställning, som väsentligen haft en

kollektiv karaktär, hade största vikten givetvis lagts vid de animaliska produkterna.

Aven växtförädlingen och fröodlingen erhöllo en framskjuten

plats. Utrymme bereddes därjämte för expositioner av knäckebröd, öl samt

mineralvatten. Fiskerinäringens deltagande hade inskränkt sig till en exposition

av fiskkonserver, enär anordnande av en utställning utav färsk samt

frusen fisk visade sig förenat med stora svårigheter. I samband med en

restaurangavdelning förekommo därjämte en del speciella produkter såsom

färskrökt lax, rökt ål, renkött, sylt och saft av svenska skogsbär m. m.

I jordbruksavdelningen deltogo 15 utställare, nämligen allmänna svenska

utsädes aktiebolaget, apotekarnes mineralvattens aktiebolag, kommanditbolaget

spis- & knäckebrödsfabriken Kronan, mjölkcentralen, porterbryggeri aktiebolaget

D. Carnegie & Co., aktiebolaget Pripp & Lyckholm, statens centrala

frökontrollanstalt, aktiebolaget Stockholms bryggerier, svenska mejeriernas

riksförening u. p. a., svenska sockerfabriks aktiebolaget, Sveriges allmänna

utsädesförening, Sveriges slakteriförbund, förening u. p. a., svenska ägghandelsförbundet,

förening u. p. a., Sveriges äggintressenters förening och

aktiebolaget W. Weibull.

Till sin uppläggning kunde utställningen sägas lia följt tre huvudlinjer. I

första hand hade utställningen avsett att visa Sveriges förutsättningar för en

kvalitativt högtstående produktion av jordbruksalster. De gynnsamma klimatiska

betingelserna framhöllos sålunda på fondväggen genom ett sfärformat

avsnitt av Europa, varigenom Sveriges läge inom »de ljusa nätternas

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

område» framhävdes. Det betonades vidare närheten till och de goda kommunikationerna

med de stora underskottsområdena i Europa för animaliska

livsmedel. Medelst fotomontage över olika jordbruksprodukter samt bioramor

fran mejerier och slakterier visades de högt ställda krav på hygien och

kontroll, som utmärka svensk livsmedelsproduktion. Samma grundtanke att

framhäva den kvalitativa sidan av produktionen kännetecknade även utställningen

av fröer och utsäden, där fotomontage och kortfattade texter avsågo

att visa de betydelsefulla resultat, som svenskt växtförädlingsarbete uppnått.

Den andra linjen av jordbrukets utställning omfattade en varuexposition.

I nedkylda montrar visades smör, ost, ägg, bacon samt vissa andra slakteriprodukter.

Vidare exponerades i särskilda montrar konserver av kött, fläsk,

fisk samt knäckebröd, öl och porter. På fröavdelningen visades likaledes prover

på de olika i utställningen deltagande företagens produkter.

Slutligen inrättades en restaurangavdelning, där serveringen så långt möjligt

baserades på svenska produkter. Ursprungligen hade avsetts att endast

vid en bardisk utlämna smakprov på svenska produkter samt alt ordna en

smörgåsservering. Efter närmare övervägande beslöt kommittén emellertid

låta utvidga denna avdelning till en mindre restaurangrörelse. Härmed avsågs

dels att besökare skulle beredas tillfälle att erhålla närmare kännedom

örn de svenska jordbruksprodukternas beskaffenhet, dels att man från svensk

sida skulle kunna skaffa sig en säkrare kännedom om huru de svenska varorna

bleve uppskattade av utländska besökare, dels slutligen att på ett naturligt

sätt bereda avsättning för livsmedel, som efter hand måste nedsändas

för exponering. Därjämte var det för den svenska brysselutställningen ett

allmänt intresse, att en restaurang funnes vid den svenska paviljongen. Restaurangen

hade varit livligt besökt och vunnit stor uppskattning från allmänhetens

sida. Den kunde utan tvekan betecknas som ett gott inslag i jordbrukets

utställning och hade med säkerhet gjort en god reklam för svenska

jordbruksprodukter.

För jordbruksavdelningens utrustning med kylmontrar och övriga kylanordningar

hade uteslutande svenska fabrikat kommit till användning. Detsamma

var också i huvudsak fallet med köksmaskiner och servisutrustning

till restaurangen, vilket möjliggjorts genom tillmötesgående från olika svenska

industrifirmor, som genom lån eller till nedsatt pris ställt dylik utrustning

till förfogande.

Det utrymme, som av jordbruket tagits i anspråk i utställningspaviljongen,

utgjorde bruno 114 kvm golvyta, varav huvuddelen använts för den egentliga

utställningen samt en mindre del för servering vid bardisk. För restaurangrörelsens

behov uppfördes genom tillbyggnad särskilda köks- och förrådslokaler,

varjämte en utanför liggande terrass togs i anspråk för servering vid

elt 20-tal bord. För uppförande av nämnda restaurangbyggnader hade utställningsbestyrelsen

lämnat ett bidrag av 7,000 kronor.

För att sprida kännedom om svenskt jordbruk och svenska jordbruksprodukter

hade utdelats en kortfattad fyrsprång broschyr i en upplaga av 100,000

exemplar. Därjämte hade olika utställare låtit trycka och utdela speciella

broschyrer. Vidare hade kommitténs representant, som mestadels uppehöll

sig vid utställningen, stått lill tjänst med upplysningar. Jordbrukets utställning

besöktes synnerligen livligt under utställningstiden. Av Lindström hade

ock vid flera tillfällen framhållits, alt från de besökandes sida, vare sig de voro

belgare eller av annan nationalitet, visades ett mycket stort intresse för svenskt

jordbruk i allmänhet och för dess produkter.

Kommitténs i Bryssel förda räkenskaper hade omhänderhafts av biträdande

generalkommissarien vid den svenska utställningen, disponent E. Gustaf
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 263.

son, och hade sedermera granskats av en tjänsteman vid lantbrukssällskapet.

Räkenskaperna i Sverige hade förts vid lantbrukssällskapets kamrerarekontor.

Bruttokostnaderna för jordbrukets utställning uppginge till 57,456 kronor

33 öre, varemot stöde inkomster av 12,906 kronor 33 öre. Av dessa inkomster

utgjorde 9,359 kronor 7 öre bidrag från i jordbruksavdelningen deltagande

utställare och 3,547 kronor 26 öre återvinningsvärden vid försäljning, rfstituerade

kostnader o. dyl. Av platshyran hade de deltagande företagen i

allmänhet inbetalat den på deras resp. expositioner fallande andelen. Platshyror

för expositionerna av öl, vatten och knäckebröd m. fl. produkter hade

betalts av restaurangen, som erhållit motsvarande gottgörelse av leverantörerna

av dessa varor. Skillnaden mellan bruttokostnaderna och inkomsterna

utgjorde 44,550 kronor och fördelade sig på de i utställningen deltagande

produkterna sålunda:

Mejeriprodukter.................... kronor 21,600

Slakteriprodukter .................. » 15,200

Ägg och fjäderfä .................. » 6,790

Fröer och utsäden.................. » 665

Fiskeriprodukter .................. »__295

Summa kronor 44,550.

Kommittén hemställde, att detta belopp i sin helhet måtte täckas genom

allmänna medel.

Restaurangrörelsen hade i ekonomiskt avseende hållits skild från den

egentliga jordbruksutställningen och hade belastats med utav densamma föranledda

kostnader för tillbyggnader, inredning och inventarier ävensom kostnader

för drift och administration. Ehuru själva restaurangrörelsen i Bryssel

lämnat överskott, visade slutresultatet en förlust av 24,551 kronor 56 öre,

vilket berodde på att rörelsen pågått under så kort tid, att de byggnads-, inrednings-

och utrustningskostnader, som belastat densamma, ej hunnit täckas.

För täckandet av denna förlust funnes dels kontanta anslag med 11,351

kronor 56 öre, dels garantiförbindelser för resterande underskott, utgörande

13,200 kronor. Dessa förbindelser, som möjliggjort anskaffande av rörelsemedel,

hade avlämnats av svenska mejeriernas riksförening, Sveriges slakteriförbund

och bryggerierna. I betraktande av att restaurangen varit ett

naturligt komplement till jordbrukets utställning och genom sin verksamhet

varit en utmärkt propaganda för svenska jordbruksprodukter, syntes det

emellertid motiverat, att jämväl kostnaderna för restaurangen till en del bestredes

med allmänna medel, och kommittén hemställde, att hälften av anförda

nettounderskott för restaurangen, d. v. s. 6,600 kronor, måtte täckas

på detta sätt.

Under åberopande av vad i skrivelsen anförts hemställde kommittén, att

Kungl. Maj:t måtte till kommittén anvisa ett belopp av tillhopa 51,150 kronor

för täckande av kostnader för jordbrukets deltagande i utställningen.

över kommitténs framställning hava efter remiss utlåtanden avgivits av

statskontoret och statens jordbruksnämnd. Vid statskontorets utlåtande

har fogats yttrande i ärendet till statskontoret från lantbruksstyrelsen.

Lantbrukstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

Frågan örn statlig medverkan vid ifrågavarande utställning syntes endast

hava berörts vid ett sammanträde med intresserade inför chefen för jordbruksdepartementet.

Vid detta sammanträde torde emellertid en förutsättning

för utställningens anordnande ha varit, att kostnaderna för ändamålet till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 263.

5

viss del finge bestridas med allmänna medel, i synnerhet som utställningen

huvudsakligen avsåg animala produkter och vissa medel kunde påräknas

finnas tillgängliga för stödjande av avsättningen, särskilt genom export, just

av dessa produkter. Beklagligt nog kom emellertid frågan angående omfattningen

och formen för eventuell statlig medverkan icke att bliva bestämd, innan

utställningen kom till stånd. Någon framställning härom blev nämligen

icke gjord och från statens sida hade sålunda icke lämnats något åtagande

örn understöd till utställningen eller meddelats några direktiv för densammas

anordnande. Enligt vad styrelsen inhämtat hade kostnaderna för den

egentliga utställningen delvis förskjutits av Sveriges allmänna lantbrukssällskap.

För lantbrukssällskapet kunde utställningen dock knappast anses

lia varit av sådant intresse, att sällskapet kunde anses böra bära nämnda

kostnader. Under sådana förhållanden torde enda möjligheten vara, att dessa

åtminstone i viss omfattning täcktes genom anvisande av allmänna medel.

Vad kostnaderna för restaurangrörelsen beträffade erinrade styrelsen, att garantiförbindelser

i nämnda avseende förefunnes. Enligt vad styrelsen inhämtat

uppginge totalbeloppet av dessa förbindelser till 20,000 kronor. Då underskottet

på rörelsen belöpte sig till 13,200 kronor, skulle garanternas utfästelse

således endast delvis behöva tagas i anspråk. Med hänsyn till de

konsekvenser, som skulle kunna väntas uppstå, om det allmänna helt eller

delvis övertoge det ekonomiska ansvaret för kostnader, som säkerställts genom

garantiteckning, funne styrelsen sig icke kunna tillstyrka bifall till framställningen

i denna del.

I den mån nettokostnaderna för den egentliga utställningen ansåges böra

täckas av allmänna medel syntes det kunna ifrågasättas, att dessa kostnader,

i vad de belöpte på mejeriprodukter, slakteriprodukter och ägg jämte fjäderfä,

borde bestridas av de avgiftsmedel, som stöde till förfogande för bland

annat underlättande av exporten utav animaliska jordbruksprodukter, d. v. s.

medel som tillförts jordbrukets prisregleringsfond, medan nettokostnaden

för utställandet av frö och utsäden samt fiskeriprodukter borde täckas genom

anvisande av medel från nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Statskontoret har funnit det anmärkningsvärt, att framställning nu gjordes

om statsbidrag i den omfattning som skett, utan att, innan de av deltagandet

i utställningen föranledda utgifterna kommit till stånd, frågan om sådant bidrag

underställts Kungl. Maj:ts prövning. I likhet med lantbruksstyrelsen

kunde statskontoret icke tillstyrka bifall till framställningen i vad den avsåge

bidrag till täckande av den å restaurangrörelsen uppkomna förlusten.

Därest statsbidrag till täckande av övriga kostnader ansåges böra beviljas,

lät det sig, enligt statskontorets mening göra att anlita av lantbruksstyrelsen

ifrågasatta medel.

Statens jordbruksnämnd bär anfört:

Jordbruksnämnden ville erinra, att ingen av de nämnder, som under år

1934 och första halvåret 1935 närmast hade ansvaret för jordbruksregleringens

genomförande, erhållit tillfälle alt yttra sig beträffande frågan örn jordbrukets

deltagande i utställningen oell den närmare planläggningen av detsamma.

Med hänsyn härtill ansåge sig jordbruksnämnden sakna anledning

att nu ingå på frågan, huruvida planläggningen varit tillfredsställande. Nämnden

funne sig icke heller böra ingå på en närmare granskning av de särskilda

utgiftsposterna. Därest det ansåges, att de förluster, som uppkommit till följd

av deltagandet, helt eller delvis borde ersättas av allmänna medel, ville nämn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 263-

den icke motsätta sig, att nettokostnaderna, i vad de belöpte på mejeri- och

slakteriprodukter samt ägg och fjäderfä, bestredes av medel som tillförts jordbrukets

prisregleringsfond.

Då det av den utredning, som företetts i ärendet, icke varit möjligt att vinna

en säker överblick över utställningens ekonomiska skötsel samt huruvida och

i vad mån respektive utställare påförts de kostnader, som skäligen bort drabba

deni, har revisor Sven Frantzich på mitt uppdrag verkställt granskning av

kommitténs räkenskaper med därtill hörande protokoll och övriga handlingar.

Enligt den av Frantzich häröver avgivna berättelsen har granskningen

givit anledning till följande anmärkningar.

Kommittén hade till agronomen Erik Hammarsjö utbetalat traktamentsersättning

med 35 kronor för dygn under hans vistelse i Bryssel den 10 april

—den 13 maj 1935. Enligt de grunder, som tillämpades för utbetalande av

traktamentsersättning vid resor i statens ärenden, skulle till Hammarsjö lia

utbetalats allenast 25 kronor för dygn. Kommittén hade vidare efter utställningens

avveckling utbetalat till Hammarsjö 2,000 kronor och till två andra

personer sammanlagt 400 kronor såsom tillägg till dem i samband med anställandet

tillerkända arvoden. Då utställningens räkenskaper visat underskott,

hade sådana tilläggsarvoden ej bort utanordnas. Slutligen hade i platshyror

inkommit 700 kronor mindre än som från början påförts utställarna.

Nämnda belopp borde avfordras vederbörande, varigenom underskottet komme

att minskas i motsvarande grad.

Över de av Frantzich framställda anmärkningarna har kommittén efter remiss

angivit förklaring samt därvid i huvudsak anfört följande.

Traktamentsersättningen till Hammarsjö hade bestämts till 35 kronor för

dygn med hänsyn till alt den i viss mån skulle utgöra en utfyllnad i arvodet

under resdagarna och vistelsen i Bryssel. Kommittén hade vidare beaktat,

att levnadskostnaderna i Bryssel vid tiden för utställningen kunde väntas bliva

höga samt att Hammarsjö med traktamentsersättningen skulle bestrida de

extra kostnader på utställningsorten, som skulle uppstå vid resor till och från

utställningsorten. Arvodet till Hammarsjö å 2,000 kronor hade utbetalats,

enär Hammarsjös arbete med utställningen blivit avsevärt mera omfattande

än som från början förutsatts. Redan under förberedelsearbetet hade kommittén

meddelat Hammarsjö, att frågan örn extra arvode skulle upptagas till

behandling efter utställningen. Hammarsjös totala arvode hade uppgått till

4,250 kronor, motsvarande c:a 600 kronor för månad. Av de övriga tilläggsarvodena,

sammanlagt 400 kronor, hade 300 kronor påförts restaurangrörelsen.

Återstoden utgjorde ersättning för särskilt avvecklingsarbete. Av de oguldna

platshvrorna, tillhopa 700 kronor, hade 500 kronor påförts Sveriges äggintressenters

förening u. p. a. och 100 kronor statens centrala frökontrollanstalt. Det

vore närmast en lämplighetsfråga, huruvida dessa två belopp skulle inbetalas

av respektive utställare eller ingå i kommitténs förevarande framställning.

Återstoden, 100 kronor, hade påförts allmänna svenska utsädesaktiebolaget

och Sveriges utsädesförening, enär dessa utställare genom vissa omändringar

tilldelats något större platsutrymme än som ursprungligen avtalats. Utställarna

hade emellertid icke varit villiga att erlägga betalning för det ökade platsutrymmet.

Det vore ovisst, huruvida detta utrymme i stället skulle ha kunnat

uthyras till någon annan. Därest så ej kunnat ske, hade kostnaderna

för detsamma ändå kommit att falla på kommittén.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 263.

7

I iikhet med de över kommitténs framställning hörda myndigheterna fin- Departementsner

jag det anmärkningsvärt, att frågan om statsbidrag till täckande av kostnaderna

för jordbrukets deltagande i förevarande utställning icke i förväg

underställts Kungl. Majit. Att så ej skett torde dock närmast vara att tillskriva

missförstånd. Med hänsyn härtill torde nämnda förhållande icke böra

utgöra hinder för alt nu upptaga frågan till saklig prövning. Det torde ej

böra dragas i tvivelsmål, att jordbrukets representation vid utställningen till

ej ringa grad uppburits av ett allmänt intresse, och det är föga troligt, att

denna representation skulle ha kommit till stånd, därest initiativtagarna ej

förlitat sig på att kostnaderna därför finge till viss del bestridas av allmänna

medel. Mot de former och den omfattning utställningen erhållit torde några

vägande erinringar icke kunna göras. Utställningen synes ha anordnats på ett

sätt, som varit ägnat att verksamt bidraga ej allenast till kännedomen örn

Sverige och svenska jordbruksprodukter utan jämväl till ökad avsättning i

utlandet av sådana produkter. Enligt vad handlingarna utvisa ha nettokostnaderna

för den egentliga utställningen delvis förskjutits av Sveriges allmänna

lantbrukssällskap. Såsom lantbruksstyrelsen anfört, kan densamma för sällskapet

knappast lia varit av sådan betydelse, att sällskapet helt bör bära omförmälda

kostnader. Under sådana omständigheter anser jag, att staten icke

bör undandraga sig att medverka till kostnadernas täckande. Vad angår det

belopp, som för ändamålet bör komma i fråga, vill jag erinra, att den granskning

jag låtit verkställa av kommitténs räkenskaper endast givit anledning till

vissa detaljanmärkningar, vilka synas hava blivit på ett tillfredsställande

sätt av kommittén bemötta. Ej heller har jag funnit några andra erinringar

att framställa mot företagets ekonomiska planläggning och skötsel. Då garantiförbindelser

finnas till täckande av underskottet å restaurangrörelsen,

anser jag, att bidrag för detta ändamål icke bör ifrågakomma. Med hänsyn

till vad i ärendet förekommit torde bidraget till täckande av kostnaderna för

den egentliga utställningen böra begränsas till 35,000 kronor. Det synes lämpligast,

att detta belopp ställes till förfogande ur det å riksstaten för innevarande

budgetår uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Härför

torde riksdagens medgivande böra inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av det för budgetåret 1936/1937 anvisade förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter må såsom bidrag till täckande av

kostnader för jordbrukets deltagande i Brysselutställningen

1935 användas ett belopp av 35,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, ali proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:206 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till täckande av kostnader för jordbrukets deltagande i Brysselutställningen 19 a1 i texten
  2. JoU 1937:62 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till täckande av kostnader för jordbrukets deltagande i Brysselutställningen 1935. s. 8 i texten