Angående bidrag till täckande av kostnader för jordbrukets deltagande i Brysselutstållningen 1935
1937-03-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1937:263, Angående bidrag till täckande av kostnader för jordbrukets deltagande i Brysselutstållningen 1935
Dokumentets text
Kungl. Majda proposition nr 263-
1
Nr 263.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bidrag till täckande
av kostnader för jordbrukets deltagande i Brysselutstållningen
1935; given Stockholms slott den 5
mars 1937.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 5 mars 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför
efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:
I skrivelse den 22 augusti 1936 har kommittén för jordbrukets deltagande
i Brysselutstållningen 1935, anfört.
Vid en konferens den 4 oktober 1934 inför chefen för jordbruksdepartementet,
vari representanter för olika grenar av jordbruket och dess binäringar
deltogo samt frågan om det svenska jordbrukets representerande vid den
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 203. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 263.
internationella utställningen i Bryssel 1935 diskuterades, uttalades en bestämd
önskan att ett deltagande från jordbrukets sida i nämnda utställning skulle
äga rum samt att härför borde disponeras en yta av 75 å 100 kvm netto i den
svenska paviljongen. Det befanns emellertid, att de skilda företag, som kunde
komma ifråga för deltagande i en sådan utställning, ej vore beredda att
påtaga sig de kostnader, som kunde väntas bliva förenade därmed, detta
bland annat av den anledningen, att en sådan utställning väsentligen måste
bliva av kollektiv karaktär och företrädesvis syfta till propaganda för svenska
jordbruksprodukter i allmänhet, sålunda utan särskilt framhävande av deltagande
firmor eller deras tillverkningar. En förutsättning för deltagande
från jordbrukets sida ansågs därför vara, att kostnaderna till väsentlig del
finge bestridas av allmänna medel.
Som en följd av denna konferens tillsattes på initiativ av Sveriges allmänna
lantbrukssällskap en särskild utställningskommitté, i vilken ingingo som
medlemmar direktör V. Aaröe för svenska mejeriernas riksförening, byråchefen
hos lantbruksstyrelsen K. A. Andersson såsom representant för fiskerinäringen,
direktör E. Flygare för Sveriges äggintressenters förening, direktör
Sören Jacobsen för Sveriges slakteriförbund och direktör A. H. Stensgård för
Sveriges allmänna lantbrukssällskap, vilken sistnämnde vid kommitténs sammanträde
den 9 oktober 1934 utsågs till ordförande. Som expert i avseende
på planläggningen och anordnandet av jordbrukets utställning anställdes
agronomen Erik A. Hammarsjö. Utställningskommitténs expedition hade varit
förlagd till lantbrukssällskapet, som också ställt personal till förfogande
för handhavande av löpande arbeten såväl före som under utställningstiden.
Som kommitténs representant i Belgien bade fungerat en i Bryssel bosatt
svensk affärsman, herr Axel Lindström, vilken haft till huvudsaklig uppgift att
utöva allmän tillsyn över jordbrukets utställning, att lämna information örn
svenskt jordbruk, dess produktions- och avsättningsförhållanden samt att
söka förmedla förbindelser mellan svenska firmor och utländska köpare av
jordbruksprodukter.
Vid anordnandet av jordbrukets utställning, som väsentligen haft en
kollektiv karaktär, hade största vikten givetvis lagts vid de animaliska produkterna.
Aven växtförädlingen och fröodlingen erhöllo en framskjuten
plats. Utrymme bereddes därjämte för expositioner av knäckebröd, öl samt
mineralvatten. Fiskerinäringens deltagande hade inskränkt sig till en exposition
av fiskkonserver, enär anordnande av en utställning utav färsk samt
frusen fisk visade sig förenat med stora svårigheter. I samband med en
restaurangavdelning förekommo därjämte en del speciella produkter såsom
färskrökt lax, rökt ål, renkött, sylt och saft av svenska skogsbär m. m.
I jordbruksavdelningen deltogo 15 utställare, nämligen allmänna svenska
utsädes aktiebolaget, apotekarnes mineralvattens aktiebolag, kommanditbolaget
spis- & knäckebrödsfabriken Kronan, mjölkcentralen, porterbryggeri aktiebolaget
D. Carnegie & Co., aktiebolaget Pripp & Lyckholm, statens centrala
frökontrollanstalt, aktiebolaget Stockholms bryggerier, svenska mejeriernas
riksförening u. p. a., svenska sockerfabriks aktiebolaget, Sveriges allmänna
utsädesförening, Sveriges slakteriförbund, förening u. p. a., svenska ägghandelsförbundet,
förening u. p. a., Sveriges äggintressenters förening och
aktiebolaget W. Weibull.
Till sin uppläggning kunde utställningen sägas lia följt tre huvudlinjer. I
första hand hade utställningen avsett att visa Sveriges förutsättningar för en
kvalitativt högtstående produktion av jordbruksalster. De gynnsamma klimatiska
betingelserna framhöllos sålunda på fondväggen genom ett sfärformat
avsnitt av Europa, varigenom Sveriges läge inom »de ljusa nätternas
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 263.
område» framhävdes. Det betonades vidare närheten till och de goda kommunikationerna
med de stora underskottsområdena i Europa för animaliska
livsmedel. Medelst fotomontage över olika jordbruksprodukter samt bioramor
fran mejerier och slakterier visades de högt ställda krav på hygien och
kontroll, som utmärka svensk livsmedelsproduktion. Samma grundtanke att
framhäva den kvalitativa sidan av produktionen kännetecknade även utställningen
av fröer och utsäden, där fotomontage och kortfattade texter avsågo
att visa de betydelsefulla resultat, som svenskt växtförädlingsarbete uppnått.
Den andra linjen av jordbrukets utställning omfattade en varuexposition.
I nedkylda montrar visades smör, ost, ägg, bacon samt vissa andra slakteriprodukter.
Vidare exponerades i särskilda montrar konserver av kött, fläsk,
fisk samt knäckebröd, öl och porter. På fröavdelningen visades likaledes prover
på de olika i utställningen deltagande företagens produkter.
Slutligen inrättades en restaurangavdelning, där serveringen så långt möjligt
baserades på svenska produkter. Ursprungligen hade avsetts att endast
vid en bardisk utlämna smakprov på svenska produkter samt alt ordna en
smörgåsservering. Efter närmare övervägande beslöt kommittén emellertid
låta utvidga denna avdelning till en mindre restaurangrörelse. Härmed avsågs
dels att besökare skulle beredas tillfälle att erhålla närmare kännedom
örn de svenska jordbruksprodukternas beskaffenhet, dels att man från svensk
sida skulle kunna skaffa sig en säkrare kännedom om huru de svenska varorna
bleve uppskattade av utländska besökare, dels slutligen att på ett naturligt
sätt bereda avsättning för livsmedel, som efter hand måste nedsändas
för exponering. Därjämte var det för den svenska brysselutställningen ett
allmänt intresse, att en restaurang funnes vid den svenska paviljongen. Restaurangen
hade varit livligt besökt och vunnit stor uppskattning från allmänhetens
sida. Den kunde utan tvekan betecknas som ett gott inslag i jordbrukets
utställning och hade med säkerhet gjort en god reklam för svenska
jordbruksprodukter.
För jordbruksavdelningens utrustning med kylmontrar och övriga kylanordningar
hade uteslutande svenska fabrikat kommit till användning. Detsamma
var också i huvudsak fallet med köksmaskiner och servisutrustning
till restaurangen, vilket möjliggjorts genom tillmötesgående från olika svenska
industrifirmor, som genom lån eller till nedsatt pris ställt dylik utrustning
till förfogande.
Det utrymme, som av jordbruket tagits i anspråk i utställningspaviljongen,
utgjorde bruno 114 kvm golvyta, varav huvuddelen använts för den egentliga
utställningen samt en mindre del för servering vid bardisk. För restaurangrörelsens
behov uppfördes genom tillbyggnad särskilda köks- och förrådslokaler,
varjämte en utanför liggande terrass togs i anspråk för servering vid
elt 20-tal bord. För uppförande av nämnda restaurangbyggnader hade utställningsbestyrelsen
lämnat ett bidrag av 7,000 kronor.
För att sprida kännedom om svenskt jordbruk och svenska jordbruksprodukter
hade utdelats en kortfattad fyrsprång broschyr i en upplaga av 100,000
exemplar. Därjämte hade olika utställare låtit trycka och utdela speciella
broschyrer. Vidare hade kommitténs representant, som mestadels uppehöll
sig vid utställningen, stått lill tjänst med upplysningar. Jordbrukets utställning
besöktes synnerligen livligt under utställningstiden. Av Lindström hade
ock vid flera tillfällen framhållits, alt från de besökandes sida, vare sig de voro
belgare eller av annan nationalitet, visades ett mycket stort intresse för svenskt
jordbruk i allmänhet och för dess produkter.
Kommitténs i Bryssel förda räkenskaper hade omhänderhafts av biträdande
generalkommissarien vid den svenska utställningen, disponent E. Gustaf
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 263.
son, och hade sedermera granskats av en tjänsteman vid lantbrukssällskapet.
Räkenskaperna i Sverige hade förts vid lantbrukssällskapets kamrerarekontor.
Bruttokostnaderna för jordbrukets utställning uppginge till 57,456 kronor
33 öre, varemot stöde inkomster av 12,906 kronor 33 öre. Av dessa inkomster
utgjorde 9,359 kronor 7 öre bidrag från i jordbruksavdelningen deltagande
utställare och 3,547 kronor 26 öre återvinningsvärden vid försäljning, rfstituerade
kostnader o. dyl. Av platshyran hade de deltagande företagen i
allmänhet inbetalat den på deras resp. expositioner fallande andelen. Platshyror
för expositionerna av öl, vatten och knäckebröd m. fl. produkter hade
betalts av restaurangen, som erhållit motsvarande gottgörelse av leverantörerna
av dessa varor. Skillnaden mellan bruttokostnaderna och inkomsterna
utgjorde 44,550 kronor och fördelade sig på de i utställningen deltagande
produkterna sålunda:
Mejeriprodukter.................... kronor 21,600
Slakteriprodukter .................. » 15,200
Ägg och fjäderfä .................. » 6,790
Fröer och utsäden.................. » 665
Fiskeriprodukter .................. »__295
Summa kronor 44,550.
Kommittén hemställde, att detta belopp i sin helhet måtte täckas genom
allmänna medel.
Restaurangrörelsen hade i ekonomiskt avseende hållits skild från den
egentliga jordbruksutställningen och hade belastats med utav densamma föranledda
kostnader för tillbyggnader, inredning och inventarier ävensom kostnader
för drift och administration. Ehuru själva restaurangrörelsen i Bryssel
lämnat överskott, visade slutresultatet en förlust av 24,551 kronor 56 öre,
vilket berodde på att rörelsen pågått under så kort tid, att de byggnads-, inrednings-
och utrustningskostnader, som belastat densamma, ej hunnit täckas.
För täckandet av denna förlust funnes dels kontanta anslag med 11,351
kronor 56 öre, dels garantiförbindelser för resterande underskott, utgörande
13,200 kronor. Dessa förbindelser, som möjliggjort anskaffande av rörelsemedel,
hade avlämnats av svenska mejeriernas riksförening, Sveriges slakteriförbund
och bryggerierna. I betraktande av att restaurangen varit ett
naturligt komplement till jordbrukets utställning och genom sin verksamhet
varit en utmärkt propaganda för svenska jordbruksprodukter, syntes det
emellertid motiverat, att jämväl kostnaderna för restaurangen till en del bestredes
med allmänna medel, och kommittén hemställde, att hälften av anförda
nettounderskott för restaurangen, d. v. s. 6,600 kronor, måtte täckas
på detta sätt.
Under åberopande av vad i skrivelsen anförts hemställde kommittén, att
Kungl. Maj:t måtte till kommittén anvisa ett belopp av tillhopa 51,150 kronor
för täckande av kostnader för jordbrukets deltagande i utställningen.
över kommitténs framställning hava efter remiss utlåtanden avgivits av
statskontoret och statens jordbruksnämnd. Vid statskontorets utlåtande
har fogats yttrande i ärendet till statskontoret från lantbruksstyrelsen.
Lantbrukstyrelsen har anfört i huvudsak följande.
Frågan örn statlig medverkan vid ifrågavarande utställning syntes endast
hava berörts vid ett sammanträde med intresserade inför chefen för jordbruksdepartementet.
Vid detta sammanträde torde emellertid en förutsättning
för utställningens anordnande ha varit, att kostnaderna för ändamålet till
Kungl. Maj.ts proposition nr 263.
5
viss del finge bestridas med allmänna medel, i synnerhet som utställningen
huvudsakligen avsåg animala produkter och vissa medel kunde påräknas
finnas tillgängliga för stödjande av avsättningen, särskilt genom export, just
av dessa produkter. Beklagligt nog kom emellertid frågan angående omfattningen
och formen för eventuell statlig medverkan icke att bliva bestämd, innan
utställningen kom till stånd. Någon framställning härom blev nämligen
icke gjord och från statens sida hade sålunda icke lämnats något åtagande
örn understöd till utställningen eller meddelats några direktiv för densammas
anordnande. Enligt vad styrelsen inhämtat hade kostnaderna för den
egentliga utställningen delvis förskjutits av Sveriges allmänna lantbrukssällskap.
För lantbrukssällskapet kunde utställningen dock knappast anses
lia varit av sådant intresse, att sällskapet kunde anses böra bära nämnda
kostnader. Under sådana förhållanden torde enda möjligheten vara, att dessa
åtminstone i viss omfattning täcktes genom anvisande av allmänna medel.
Vad kostnaderna för restaurangrörelsen beträffade erinrade styrelsen, att garantiförbindelser
i nämnda avseende förefunnes. Enligt vad styrelsen inhämtat
uppginge totalbeloppet av dessa förbindelser till 20,000 kronor. Då underskottet
på rörelsen belöpte sig till 13,200 kronor, skulle garanternas utfästelse
således endast delvis behöva tagas i anspråk. Med hänsyn till de
konsekvenser, som skulle kunna väntas uppstå, om det allmänna helt eller
delvis övertoge det ekonomiska ansvaret för kostnader, som säkerställts genom
garantiteckning, funne styrelsen sig icke kunna tillstyrka bifall till framställningen
i denna del.
I den mån nettokostnaderna för den egentliga utställningen ansåges böra
täckas av allmänna medel syntes det kunna ifrågasättas, att dessa kostnader,
i vad de belöpte på mejeriprodukter, slakteriprodukter och ägg jämte fjäderfä,
borde bestridas av de avgiftsmedel, som stöde till förfogande för bland
annat underlättande av exporten utav animaliska jordbruksprodukter, d. v. s.
medel som tillförts jordbrukets prisregleringsfond, medan nettokostnaden
för utställandet av frö och utsäden samt fiskeriprodukter borde täckas genom
anvisande av medel från nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter.
Statskontoret har funnit det anmärkningsvärt, att framställning nu gjordes
om statsbidrag i den omfattning som skett, utan att, innan de av deltagandet
i utställningen föranledda utgifterna kommit till stånd, frågan om sådant bidrag
underställts Kungl. Maj:ts prövning. I likhet med lantbruksstyrelsen
kunde statskontoret icke tillstyrka bifall till framställningen i vad den avsåge
bidrag till täckande av den å restaurangrörelsen uppkomna förlusten.
Därest statsbidrag till täckande av övriga kostnader ansåges böra beviljas,
lät det sig, enligt statskontorets mening göra att anlita av lantbruksstyrelsen
ifrågasatta medel.
Statens jordbruksnämnd bär anfört:
Jordbruksnämnden ville erinra, att ingen av de nämnder, som under år
1934 och första halvåret 1935 närmast hade ansvaret för jordbruksregleringens
genomförande, erhållit tillfälle alt yttra sig beträffande frågan örn jordbrukets
deltagande i utställningen oell den närmare planläggningen av detsamma.
Med hänsyn härtill ansåge sig jordbruksnämnden sakna anledning
att nu ingå på frågan, huruvida planläggningen varit tillfredsställande. Nämnden
funne sig icke heller böra ingå på en närmare granskning av de särskilda
utgiftsposterna. Därest det ansåges, att de förluster, som uppkommit till följd
av deltagandet, helt eller delvis borde ersättas av allmänna medel, ville nämn
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 263-
den icke motsätta sig, att nettokostnaderna, i vad de belöpte på mejeri- och
slakteriprodukter samt ägg och fjäderfä, bestredes av medel som tillförts jordbrukets
prisregleringsfond.
Då det av den utredning, som företetts i ärendet, icke varit möjligt att vinna
en säker överblick över utställningens ekonomiska skötsel samt huruvida och
i vad mån respektive utställare påförts de kostnader, som skäligen bort drabba
deni, har revisor Sven Frantzich på mitt uppdrag verkställt granskning av
kommitténs räkenskaper med därtill hörande protokoll och övriga handlingar.
Enligt den av Frantzich häröver avgivna berättelsen har granskningen
givit anledning till följande anmärkningar.
Kommittén hade till agronomen Erik Hammarsjö utbetalat traktamentsersättning
med 35 kronor för dygn under hans vistelse i Bryssel den 10 april
—den 13 maj 1935. Enligt de grunder, som tillämpades för utbetalande av
traktamentsersättning vid resor i statens ärenden, skulle till Hammarsjö lia
utbetalats allenast 25 kronor för dygn. Kommittén hade vidare efter utställningens
avveckling utbetalat till Hammarsjö 2,000 kronor och till två andra
personer sammanlagt 400 kronor såsom tillägg till dem i samband med anställandet
tillerkända arvoden. Då utställningens räkenskaper visat underskott,
hade sådana tilläggsarvoden ej bort utanordnas. Slutligen hade i platshyror
inkommit 700 kronor mindre än som från början påförts utställarna.
Nämnda belopp borde avfordras vederbörande, varigenom underskottet komme
att minskas i motsvarande grad.
Över de av Frantzich framställda anmärkningarna har kommittén efter remiss
angivit förklaring samt därvid i huvudsak anfört följande.
Traktamentsersättningen till Hammarsjö hade bestämts till 35 kronor för
dygn med hänsyn till alt den i viss mån skulle utgöra en utfyllnad i arvodet
under resdagarna och vistelsen i Bryssel. Kommittén hade vidare beaktat,
att levnadskostnaderna i Bryssel vid tiden för utställningen kunde väntas bliva
höga samt att Hammarsjö med traktamentsersättningen skulle bestrida de
extra kostnader på utställningsorten, som skulle uppstå vid resor till och från
utställningsorten. Arvodet till Hammarsjö å 2,000 kronor hade utbetalats,
enär Hammarsjös arbete med utställningen blivit avsevärt mera omfattande
än som från början förutsatts. Redan under förberedelsearbetet hade kommittén
meddelat Hammarsjö, att frågan örn extra arvode skulle upptagas till
behandling efter utställningen. Hammarsjös totala arvode hade uppgått till
4,250 kronor, motsvarande c:a 600 kronor för månad. Av de övriga tilläggsarvodena,
sammanlagt 400 kronor, hade 300 kronor påförts restaurangrörelsen.
Återstoden utgjorde ersättning för särskilt avvecklingsarbete. Av de oguldna
platshvrorna, tillhopa 700 kronor, hade 500 kronor påförts Sveriges äggintressenters
förening u. p. a. och 100 kronor statens centrala frökontrollanstalt. Det
vore närmast en lämplighetsfråga, huruvida dessa två belopp skulle inbetalas
av respektive utställare eller ingå i kommitténs förevarande framställning.
Återstoden, 100 kronor, hade påförts allmänna svenska utsädesaktiebolaget
och Sveriges utsädesförening, enär dessa utställare genom vissa omändringar
tilldelats något större platsutrymme än som ursprungligen avtalats. Utställarna
hade emellertid icke varit villiga att erlägga betalning för det ökade platsutrymmet.
Det vore ovisst, huruvida detta utrymme i stället skulle ha kunnat
uthyras till någon annan. Därest så ej kunnat ske, hade kostnaderna
för detsamma ändå kommit att falla på kommittén.
Kungl. Maj.ts proposition nr 263.
7
I iikhet med de över kommitténs framställning hörda myndigheterna fin- Departementsner
jag det anmärkningsvärt, att frågan om statsbidrag till täckande av kostnaderna
för jordbrukets deltagande i förevarande utställning icke i förväg
underställts Kungl. Majit. Att så ej skett torde dock närmast vara att tillskriva
missförstånd. Med hänsyn härtill torde nämnda förhållande icke böra
utgöra hinder för alt nu upptaga frågan till saklig prövning. Det torde ej
böra dragas i tvivelsmål, att jordbrukets representation vid utställningen till
ej ringa grad uppburits av ett allmänt intresse, och det är föga troligt, att
denna representation skulle ha kommit till stånd, därest initiativtagarna ej
förlitat sig på att kostnaderna därför finge till viss del bestridas av allmänna
medel. Mot de former och den omfattning utställningen erhållit torde några
vägande erinringar icke kunna göras. Utställningen synes ha anordnats på ett
sätt, som varit ägnat att verksamt bidraga ej allenast till kännedomen örn
Sverige och svenska jordbruksprodukter utan jämväl till ökad avsättning i
utlandet av sådana produkter. Enligt vad handlingarna utvisa ha nettokostnaderna
för den egentliga utställningen delvis förskjutits av Sveriges allmänna
lantbrukssällskap. Såsom lantbruksstyrelsen anfört, kan densamma för sällskapet
knappast lia varit av sådan betydelse, att sällskapet helt bör bära omförmälda
kostnader. Under sådana omständigheter anser jag, att staten icke
bör undandraga sig att medverka till kostnadernas täckande. Vad angår det
belopp, som för ändamålet bör komma i fråga, vill jag erinra, att den granskning
jag låtit verkställa av kommitténs räkenskaper endast givit anledning till
vissa detaljanmärkningar, vilka synas hava blivit på ett tillfredsställande
sätt av kommittén bemötta. Ej heller har jag funnit några andra erinringar
att framställa mot företagets ekonomiska planläggning och skötsel. Då garantiförbindelser
finnas till täckande av underskottet å restaurangrörelsen,
anser jag, att bidrag för detta ändamål icke bör ifrågakomma. Med hänsyn
till vad i ärendet förekommit torde bidraget till täckande av kostnaderna för
den egentliga utställningen böra begränsas till 35,000 kronor. Det synes lämpligast,
att detta belopp ställes till förfogande ur det å riksstaten för innevarande
budgetår uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Härför
torde riksdagens medgivande böra inhämtas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av det för budgetåret 1936/1937 anvisade förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter må såsom bidrag till täckande av
kostnader för jordbrukets deltagande i Brysselutställningen
1935 användas ett belopp av 35,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifall samt förordnar, ali proposition i ämnet av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1937:206 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till täckande av kostnader för jordbrukets deltagande i Brysselutställningen 19 a1 i texten
- JoU 1937:62 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till täckande av kostnader för jordbrukets deltagande i Brysselutställningen 1935. s. 8 i texten