Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av vissa läroverk i Göteborg

1937-03-13 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:267, Angående omorganisation av vissa läroverk i Göteborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr %67.

1

Nr 267.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående omorganisation

av vissa läroverk i Göteborg; given Stockholms

slott den 13 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, förslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 13 mars 1937.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Departementschefen, statsrådet Engberg, anför härefter:

I Göteborg finnas för närvarande fem statliga läroverk, nämligen högre

latinläroverket, högre realläroverket, högre allmänna läroverket för flickor

samt västra och östra realskolorna.

Högre latinläroverket organiserades vid 1927 års ombildning av det högre

skolväsendet på följande sätt: realskolan skulle vara femklassig och avsedd

endast för gossar; gymnasiet, som skulle avses endast för manliga lärjungar,

skulle omfatta såväl fyraårig som treårig latinlinje. Höstterminen

1935 inrättades en sexårig klassisk försökslinje, byggande på realskolans

andra klass, vilken linje torde komma att bliva fullständig från och med

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 267.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 267.

höstterminen 1940. För närvarande finnas tre parallellavdelningar inom

realskolans första klass, fyra inom den andra klassen, tre inom tredje och

fjärde klasserna samt två inom femte klassen. Det fyraåriga gymnasiet består

av tre fullständiga parallellavdelningar, medan det treåriga är enkellinjigt.

Den klassiska linjens nuvarande två lägsta kretsar äro enkla. Inalles

finnas således vid läroverket för närvarande 32 klassavdelningar, vilka

under de närmaste 4 åren torde komma att ökas med 4 kretsar å den klassiska

linjen.

Högre realläroverket, som är avsett för gossar, erhöll genom 1927 års

skolreform en femklassig realskola jämte ett fyraårigt och ett treårigt realgymnasium.

Dessutom är ett reallyceum sedan höstterminen år 1933 under

successivt införande. För närvarande består realskolan av tre parallellavdelningar

med undantag för femte klassen, som har två avdelningar. Det

fyra- respektive treåriga gymnasiet har tre respektive två parallellavdelningar.

För närvarande finnas, med inberäknande av lyceets fyra kretsar,

36 klassavdelningar. I och med lyceets fullständiga utbyggande erhåller

läroverket 38 klassavdelningar. — Högre realläroverket är för närvarande

provårsläroverk.

Västra realskolan har såväl fem- som fyraåriga linjer. Skolan har för närvarande

tre parallellavdelningar å den femåriga linjen, utom i den högsta

klassen, som omfattar blott två avdelningar. Den fyraåriga linjen, som inrättats

år 1931, är enkel. I de båda högsta klasserna har dock under de

senare åren en viss samläsning kunnat anordnas mellan en avdelning av

den femåriga linjen och en motsvarande klass i den fyraåriga. Sammanlagt

finnas alltså 18 klassavdelningar.

Östra realskolan består av en femårig linje med tre parallellavdelningar

utom i femte klassen, som har två avdelningar, samt en fyraårig linje med

två parallellavdelningar utom beträffande den högsta klassen, som består

av endast en avdelning. Antalet klassavdelningar är alltså 21.

I Göteborg finnas härjämte vissa andra läroanstalter, som utöver de

ovannämnda leda till real- eller studentexamen. Dessa läroanstalter äro en

kommunal mellanskola samt fyra enskilda läroverk med gymnasier, nämligen

högre samskolan, Sigrid Rudebecks skola med Göteborgs gymnasium

för flickor, Göteborgs privata latingymnasium och realskola för gossar och

flickor (startat höstterminen 1934 och alltså ännu under upprättande och

icke stående under skolöverstyrelsens inseende) ävensom Göteborgs enskilda

gymnasium för blivande präster.

Föreliggande förslag till omorganisation. Stads julimäktige i Göteborg

hava efter därom den 17 december 1936 fattat, numera lagakraftvunnet,

beslut hos Kungl. Maj:t gjort framställning örn åtgärder i syfte dels att

västra realskolan måtte från och med läsåret 1938—1939 ombildas

till högre allmänt läroverk genom påbyggnad med en fyraårig och en treårig

gymnasielinje för manliga lärjungar samtidigt med att den nuvarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits proposition Nr 267.

realskolan utökades med en femårig linje, dels ock att högre realläroverket,

som i full utbyggnad för närvarande vore avsett att omfatta 38

klassavdelningar, måtte omorganiseras till att för framtiden omfatta högst

28 klassavdelningar, vilket föresloges ske genom överflyttning av ej mindre

en femårig realskollinje till det föreslagna nya högre allmänna läroverket

än även av en fyraårig och en treårig gymnasielinje till det eller de läroverk,

som kunde befinnas lämpliga.

Till grund för stadsfullmäktiges framställning ligger en utredning, som

verkställts av en av fullmäktige tillsatt beredning, vilken avgav sitt utlåtande

den 15 oktober 1936. Av detta utlåtande inhämtas bland annat

följande:

Från och med 1932 hade ett för varje år ökat antal till gymnasiet godkända

lärjungar icke kunnat beredas plats i latin- och realläroverkets gymnasier.

Antalet sålunda avvisade hade under åren 1932—1936, utgjort respektive

13, 37, 57, 70 och 71. Sammanlagda antalet godkända till gymnasiet

hade år 1936 varit 319. Särskilt hade antalet avvisade till det fyraåriga

gymnasiet varit stort, år 1936 53 av 216 godkända. Den ökade tillströmningen

till gymnasiet hade sammanhängt med ansvällningen av realskolan

under de senaste åren, varigenom lärjungenumerären i de till gymnasiet

avlämnade realskoleklasserna ökats. Emellertid vore beredningen av den

uppfattningen, ehuru den uttalade denna med reservation, att denna ansvällning

varit i viss mån tillfällig och att någon ytterligare nämnvärd

ökning av de utestängdas antal icke vore sannolik. Under förutsättning,

att icke under de närmaste åren en allt större procentuell del av realskoleeleverna

sökte sig till gymnasiet, holle den till och med före — på grund

av undersökningar rörande dels tillströmningen till realskolan dels den allmänna

demografiska utvecklingen i Göteborg med hänsyn till barn och

ungdom i skolåldern — att en minskning i antalet inträdessökande till

gymnasiet borde vara att förvänta från och med åren 1938 och 1939, en

minskning, som den ansåge icke vara av tillfällig natur. Vidare ansåge beredningen,

att det med ledning av de vid gymnasierna gjorda erfarenheterna

syntes finnas fog för det antagandet, att de övertaliga endast ägde

en mindre fallenhet för studier, varför det förefölle sannolikt, att de, även

örn plats i enlighet med deras önskemål skulle kunna beredas dem, icke

med framgång skulle kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Beredningen hade sålunda på denna punkt av sin utredning kommit till

den uppfattningen, att för närvarande någon utökning av antalet gymnasieavdelningar

i staden icke vore av behovet oundgängligen påkallad.

Beredningen har därefter övergått till att ge en översikt över lok altillgången

och lokalbehovet för de olika läroverken i Göteborg och därvid

kommit till det resultatet, att såväl högre latinläroverket som högre realläroverket

vore i trängande behov av utökning av antalet undervisningslokaler.

Latinläroverket hade för närvarande 31 klassrum, därav dock ett

vore alldeles för litet (egentligen blott ett kartrum), under det att antalet

klassavdelningar utgjorde 32, vartill möjligen under de närmaste åren successivt

komme 4 för den klassiska linjens fyra översta kretsar. Realläroverket

inrymde för närvarande 28 klassrum, varav två emellertid vore helt

små och såsom klassrum olämpliga; antalet klassavdelningar vore 36, varför

8 avdelningar för närvarande måste undervisas utom läroverksbygg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 267.

naden, och komme efter full utbyggnad att omfatta 38. Dessutom erfordrades

vid båda läroverken nya institutionsutrymmen och lokaler för den

naturvetenskapliga undervisningen.

För att fylla den sålunda föreliggande bristen på lokaler hade olika möjligheter

övervägts. Beredningen hade sålunda tagit under omprövning dels

tre av rektorn vid högre realläroverket, Sefve, i skrivelse till drätselkammaren

den 11 december 1934 framlagda alternativa lösningar — a) tillbyggnad

till realläroverket, b) ombildning av en av realskolorna till högre

allmänt läroverk samt c) inrättande av kommunalt gymnasium i anslutning

till den kommunala mellanskolan — dels två andra, nämligen d) tillbyggnad

och utökning av latinläroverket samt e) inrättande av ett helt

nytt statligt läroverk.

Av dessa alternativ har beredningen av pedagogiska skäl avvisat a), c)

och d), d. v. s. tillbyggnad till latin- eller realläroverket eller inrättande av

kommunalt gymnasium i anslutning till kommunala mellanskolan. Dessa

tre läroanstalter vore redan så stora, att en avlastning snarare syntes

önskvärd än en utvidgning, då det måste vålla betydande svårigheter att

leda och övervaka ett elevantal av omkring 1,000. Likaså har beredningen

funnit sig böra avvisa förslaget om upprättande av ett helt nytt högre allmänt

läroverk, även om detta ur rent pedagogisk synpunkt vore mest fördelaktigt

och i lokalt avseende vore förmånligt så till vida, som platsen

för läroverket i så fall kunde väljas helt fritt allt efter det största behovet.

Något behov av en utvidgning av realskolan har beredningen emellertid

icke funnit föreligga, utan ansett det närmast vara ett gymnasium, som

behövdes. Under sådana förhållanden har beredningen stannat vid alternativet

b) i rektor Sefves förslag, utbyggandet av en realskola

till ett högre allmänt läroverk.

När det då gällt att välja mellan västra och östra realskolan har beredningen

stannat för västra realskolan såsom den med hänsyn till

sitt läge för ifrågavarande ändamål lämpligaste. Det antal innevånare, som

skulle kunna sägas hava intresse av ett högre allmänt läroverk på denna

skolas plats, uppskattades till 90,000 a 100,000 — Carl Johans, Masthuggs

och Oskar Fredriks församlingar, delar av Lundby, västra Frölunda församling.

Motsvarande invånarantal, som skulle hava gagn av ett gymnasium

på östra realskolans plats, utgjorde omkring 50,000 å 60,000 personer

— Gamlestads samt delar av Kristine och Örgryte församlingar med

anslutande landsbygd. En utbyggnad av östra realskolan till för ett högre

allmänt läroverk erforderliga dimensioner funne beredningen också stöta

på nästan oöverstigliga svårigheter. De 12 nya klassrum, som skulle erfordras

för en utvidgning, jämte övriga behövliga utrymmen för undervisning

i naturvetenskapliga ämnen m. m. skulle däremot kunna erhållas

genom tillbyggnad av västra realskolans nuvarande byggnad å båda gavlarna

samt påbyggnad av vaktmästarflygeln och utnyttjande av vindsutrymmena

vid nämnda realskola.

Beredningen har genom arkitekt R. O. Swensson och ingenjör E. Larsson

låtit utföra skisser enligt av beredningen förordade förslag till ändringsarbeten

samt därtill hörande kostnadsberäkningar för utbyggnad dels

I) av högre realläroverket, dels II) av västra realskolan. Alternativ I har

därvid befunnits medföra en totalkostnad av 679,300 kronor och alternativ

II 649,600 kronor, därav för själva tillbyggnaden av västra realskolan

550,300 kronor, återstående 99,300 kronor för under alla förhållanden er
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 267.

f orderliga ändringsarbeten vid högre realläroverket. Vid alternativ I skulle

emellertid åtskilliga oundgängliga kostnader utöver de beräknade tillkomma.

Beredningen ville därför, anföres det, av såväl pedagogiska och lokala

som ekonomiska skäl förorda, att lokalbristen vid Göteborgs högre allmänna

läroverk löstes på sådant sätt, att vissa linjer särskilt på gymnasiestadiet

överflyttades till västra realskolan, som på sätt beredningen föreslagit

och i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekt Swensson utförda

skisser utvidgades till ett högre allmänt läroverk. Detta läroverk

skulle enligt beredningens förslag komma att omfatta inalles 30 avdelningar,

och innebure detta, att den nuvarande realskolan utökades med en

femårig realskollinje och utbyggdes med en fyraårig och en treårig gymnasielinje

för manliga lärjungar.

Göteborgs stad skulle, örn man ginge fram efter denna linje, för den

lägsta kostnad, varmed Göteborgs gymnasiefråga för närvarande kunde

lösas, erhålla ett fullständigt läroverk beläget i den stadsdel, där behovet

av ett dylikt vore mest trängande, varjämte möjligheten för vidare utveckling

genom förefintliga reservutrymmen vore bevarad.

Ett genomförande av detta förslag förutsatte emellertid beslut från statsmakternas

sida, och då denna fråga vore intimt förbunden med den trängande

frågan örn ordnandet av högre realläroverkets lokalbehov, vöre det

av största vikt, att frågan om möjligt kunde underställas 1937 års riksdag.

De lokala skolmyndigheternas yttranden. Lokalstyrelsen och kollegiet

vid västra realskolan hava på det varmaste förordat stadsfullmäktiges förslag

om omvandling av västra realskolan till högre allmänt läroverk, samt

vidare anhållit, att det planerade gymnasiet måtte förses med både latinoch

reallinje, ävensom föreslagit, att det sålunda fullständiga läroverket

måtte benämnas högre allmänna läroverket i Majorna, Göteborg. Upprättandet

av latinlinjen vid det nya gymnasiet har tänkts skola försiggå

på det sätt, att en reallinje överflyttades från högre realläroverket till högre

latinläroverket och en latinlinje från sistnämnda läroanstalt till det nya

högre allmänna läroverket.

Rektor, lokalstyrelse och kollegium vid högre latinläroverket i Göteborg

hava instämt i stadsfullmäktiges anhållan och i det av västra realskolans

lokalstyrelse och kollegium gjorda uttalandet örn upprättande av såväl

latin- som reallinje vid det nya högre allmänna läroverket. Med avseende

på sättet för latinlinjens upprättande har västra realskolans uttalande preciserats

så, att en fyraårig latinlinje skulle överflyttas till det nya högre

allmänna läroverket från högre latinläroverket och det sistnämnda i stället

erhålla en fyraårig reallinje från högre realläroverket.

Kollegiet vid högre realläroverket och liiroverkets lokalstyrelse hava i

allt väsentligt instämt i stadsfullmäktiges framställning. Kollegiet har

emellertid icke uttalat sig örn utvidgningen av västra realskolan men i stället

upptagit ett helt nytt förslag, innebärande att jämväl realläroverket

skulle förses med latinlinje. Kollegiet har på det sättet tillstyrkt stadsfullmäktiges

framställning, att högre realläroverket i Göteborg måtte omorga
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 267.

niseras till att omfatta högst 28 klassavdelningar, att detta måtte beträffande

realskolan ske genom en minskning från nu tre parallellavdelningar

till två och att beträffande gymnasiet till omprövning måtte upptagas ej

blott den ifrågasatta minskningen av parallellavdelningarnas antal utan

även möjligheten av att inom den förminskade ramen upprätta ett latingymnasium.

Till stöd härför har yttrats bland annat följande:

Ur pedagogisk synpunkt måste starkt ifrågasättas lämpligheten av ett

läroverk med uteslutande reallinje vid sidan av två läroverk med såväl

latin- som reallinje, vilket beredningen syntes hava tänkt sig som en möjlig

lösning av föreliggande spörsmål. Erfarenheten visade, att lärjungarna

vid övergången från realskola till gymnasium oftast holle sig kvar vid det

egna läroverket, varför möjlighet till linjeval inom detta vore önskvärt.

För högre realläroverket förelåge dessutom ett särskilt förhållande som talade

för en omorganisation av dess gymnasium i antydd riktning. Ett realläroverk

måste alltid för läroverkets kassor bli dyrare än ett latingymnasium

på grund av de stora kostnaderna för de fysikaliska och kemiska institutionerna.

Högre realläroverket hade under senare år för dessa båda institutioner

haft mycket stora utgifter. Läroverkets ekonomi vore dock för

närvarande god på grund av att de flesta klassavdelningarna vore väl fyllda

och realskolan förhållandevis stor.

Genom den av stadsfullmäktige föreslagna omorganisationen skulle emellertid

dessa förhållanden ändras. Lyceet skulle nämligen komma att utgöra

en relativt mycket större del av läroverket än nu. Lyceet vore en skolform,

som för närvarande och sannolikt även för en avsevärd framtid ej kunde

beräknas betala sin del av läroverkets omkostnader. Inom de nu förefintliga

fyra kretsarna vore det under vårterminen 1937 blott 14 lärjungar, som

betalade hel terminsavgift. Under det att från läroverkets övriga 32 klassavdelningar

inflöte 20,232 kronor, eller i medeltal 632 kronor från varje

avdelning, betalade de 4 lyceiavdelningarna tillsammans blott 684 kronor,

eller i medeltal 171 kronor för avdelning. Detta vore för närvarande av

mindre betydelse, då läroverket vore stort och lyceet utgjorde endast en

niondel av läroverkets avdelningar. Det skulle emellertid i framtiden kunna

bli betungande, om 12 klassavdelningar flyttades från läroverket utan ersättning.

Ett utbyte av en av gymnasiets reallinjer mot en latinlinje inom den

av stadsfullmäktige föreslagna organisationens ram skulle i någon mån

kunna kompensera de små inkomsterna från lyceet.

Även den omständigheten, att realläroverket vore en provårsanstalt, talade

i samma riktning. Tydligt vore, att en lärare i främmande levande språk

ej kunde på ett läroverk med enbart latin- eller enbart realgymnasium erhålla

en så allsidig utbildning som i ett läroverk med både latin- och reallinje.

Länsstyrelsen i Göteborg och magistraten därstädes hava tillstyrkt stadsfullmäktiges

framställning.

Skolöverstyrelsens utlåtande. I utlåtande den 4 mars 1937 har skolöverstyrelsen

förordat, att västra reaskolan måtte från och med budgetåret

1938/1939 ombildas till högre allmänt läroverk för gossar på så sätt, att en

fyraårig latinlinje överflyttas dit från högre latinläroverket och en treårig

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts ■proposition Nr 267.

reallinje från högre realläroverket, varvid samtidigt en femårig realskollinje

överflyttas dit från högre realläroverket.

Överstyrelsen har vidare förutsatt, att en fyraårig reallinje borde överflyttas

från högre realläroverket till högre latinläroverket i stället för den

därifrån till det föreslagna nya högre läroverket överflyttade latinlinjen

men lämnat öppen frågan, huruvida en fyraårig latinlinje borde samtidigt

överflyttas från högre latinläroverket till högre realläroverket.

Av utlåtandet inhämtas följande:

Att i en stad av Göteborgs storlek vissa godkända lärjungar utestängdes

från intagande å gymnasiet, funne överstyrelsen icke vara ägnat att framkalla

några egentliga betänkligheter. De, som utestängdes, bleve i varje

fall de, som efter sina föregående prestationer att döma hade de minsta

förutsättningarna för gymnasiestudier, och dessutom förelåge i den stad,

det här gällde, vissa möjligheter för dem att fortsätta studierna vid enskilda

läroanstalter. Överstyrelsen hade emellertid fäst sig vid att det i förevarande

fall vore fråga om ett ganska stort antal lärjungar, särskilt i fråga

om inträde å det fyraåriga gymnasiet. För åren 1934, 1935 och 1936 utgjorde

dessa sålunda icke mindre än respektive 21,7, 23,5 och 24,5 procent

av samtliga godkända. För det treåriga gymnasiet vore motsvarande procenttal

under de tre nämnda åren 8,3, 14,7 och 11,6. En lättnad för det fyraåriga

gymnasiet skulle med all sannolikhet automatiskt medföra någon

lättnad även för det treåriga, alldenstund åtskilliga, som avvisades från

det fyraåriga gymnasiet, i denna situation genomginge realskolans avslutningsklass

för att följande år söka inträde i det treåriga gymnasiet. Därtjll

komme, att ett icke ringa antal av dem, som sålunda tvingades att mot sin

avsikt genomgå sista realskoleklassen, efter avlagd examen sökte inträde

i första ringen av det fyraåriga gymnasiet. På så sätt uppstode en stadigvarande

skärpning av konkurrensen örn platserna i detta gymnasiums första

ring.

Redan ett tillfälligt upprättande av en ny första ring under ett år skulle

uppenbarligen något lätta trycket för följande år. För latinlinjens vidkommande

syntes man dock böra räkna med något minskat behov i fortsättningen

med anledning av den klassiska linjens tillkomst; denna, som för

närvarande blott omfattade de båda lägsta kretsarna, innebure i själva

verket en ny serie avdelningar för latinlinjens lärjungar. Däremot förelåge

för närvarande obestridligen ett behov av en ny serie avdelningar av det

fyraåriga realgymnasiet, vilket framginge därav, att under åren 1933—1936

respektive 21, 10, 26 och 36 godkända inträdessökande ej kunnat mottagas

ä detta gymnasium vid Göteborgs högre realläroverk. Överstyrelsen kiinde

sig icke heller övertygad örn sannolikheten av en minskning i tillströmningen

från och med 1938, ehuru det självfallet måste medges att lärjungetillströmningen

delvis vore beroende på faktorer, som undandroge sig förhandsbestämning.

De sista åren hade dock uppvisat en ganska allmänt ökad

tillströmning till gymnasiet, och skulle ett helt nytt gymnasium upprättas

vid en realskola, vore det högst sannolikt, att i och med detta skapades cn

ökad efterfrågan på gymnasieplatser. Flera lärjungar vid den ifrågavarande

realskolan komme med all sannolikhet att anmäla sig att fortsätta på ett

gymnasium vid samma skola än de, som för närvarande anmälde sig att fortsätta

vid andra läroverks gymnasier. Med tion tendens, som för närvarande

ganska påtagligt gjerde sig gällande, syntes man också våga ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 267.

tala den förmodan, att det framför allt bleve å realgymnasiet, som det

bomme att visa sig behov av ett ökat antal platser.

Därest ett nytt statligt gymnasium skulle upprättas i Göteborg, skulle

(iverstyrelsen därför anse det val motiverat, örn samtidigt en ökning av

organisationen kunde ske med en ny serie avdelningar å det fyraåriga realgymnasiet.

Då å andra sidan stadens egna myndigheter icke framställt

något förslag örn en utökning av organisationen, ansåge sig överstyrelsen

— oberoende av sin ståndpunkt till organisationsfrågan i övrigt —- icke

för sin del böra göra något direkt yrkande i denna riktning. Men överstyrelsen

hade dock icke ansett sig kunna underlåta att påpeka detta förhållande

och att den ökade efterfrågan på gymnasieplatser, som tillkomsten av

ett nytt gymnasium kunde tänkas medföra, kunde bliva sådan, att åtgärder

måste vidtagas jämväl flir en — tillfällig eller varaktig — utvidgning av

organisationen.

I sina efterföljande beräkningar hade överstyrelsen emellertid icke tagit

hänsyn till någon sådan utvidgning. Överstyrelsen utginge sålunda ifrån,

att, frånsett flickläroverket och frånsett klassisk linje och reallyceilinje,

det fyraåriga latingymnasiet vid läroverken i Göteborg borde sammanlagt

omfatta 3 linjer och det treåriga latingymnasiet 1 linje samt det fyraåriga

realgymnasiet 3 och det treåriga realgymnasiet 2 linjer, tillsammans 9

linjer.

Gymnasieorganisationens fördelning på olika läroverk.

Högre realläroverket omfattade för närvarande 36 avdelningar med

sammanlagt 94(5 lärjungar och syntes, när lyceilinjen från och med höstterminen

1938 vore färdigbildad, komma att omfatta 38 avdelningar. Alldeles

frånsett den nuvarande bristen på lämpliga lokaler för flera av dessa

avdelningar, vilken brist under alla förhållanden måste på något sätt snabbt

avhjälpas, funne överstyrelsen det uppenbart, att läroverket hade nått en

sådan storleksordning, att det vore ägnat att väcka betänkligheter ur pedagogisk

synpunkt. Visserligen vore det förenat med många fördelar, att just

ett provårsläroverk vore någorlunda stort, bland annat emedan en lämplig

fördelning och spridning av lärarkandidaterna på olika avdelningar därigenom

underlättades och emedan det vid ett provårsläroverk särskilt framträdande

behovet av förstklassig utrustning i fråga om bibliotek och materiel

därigenom lättare kunde tillgodoses. Men den individuella ledning och

kontroll, som vöre erforderlig i fråga örn skolans både undervisande och

fostrande uppgift och i förhållande till både lärare och lärjungar vore i hög

grad försvårad vid en läroanstalt av denna storlek. Och denna olägenhet

funne överstyrelsen vara så framträdande, att överstyrelsen från denna

pedagogiska utgångspunkt måste finna det högeligen önskligt, örn ett nedbringande

av det här förevarande läroverkets omfattning till mera normala

mått kunde på lämpligt sätt åstadkommas.

Vad beträffade högre latinläroverket, vore dess nuvarande omfattning

32 avdelningar med sammanlagt 945 lärjungar, och även detta läroverk

kunde beräknas nå ett något större antal avdelningar, allteftersom den klassiska

linjen bleve färdigbildad. Å andra sidan syntes förefintligheten av den

klassiska linjen icke i och för sig medföra någon ökning i tillströmningen

till läroverket, i varje fall icke någon mera nämnvärd sådan ökning.

Enligt den gjorda framställningen och de utlåtanden, som av olika läroverk

i Göteborg avgivits med anledning därav, hade någon ändring i latinläroverkets

omfattning icke föreslagits, även om det blivit ifrågasatt att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 267.

företaga en ändring i läroverkets organisation. Enligt 1927 års specialplan

beräknades latinläroverket skola omfatta 30 avdelningar, medan för realläroverket

samtidigt räknades med 22 avdelningar.

Den föreslagna organisationen lede alltjämt av den svagheten, att den

icke rådde bot för latinläroverkets överbefolkning. Visserligen syntes utrymmet

i detta läroverk — överstyrelsen bortsåge i detta sammanhang från

behovet av specialrum — utan svårighet medgiva 30 lärjungeavdelningar,

men detta antal vore dock redan överskridet med 2 avdelningar och bleve

måhända ytterligare överskridet. Därtill komme att redan 30 avdelningar,

vilket här torde innebära inemot 900 lärjungar, vore ett högt antal, som

behövde nedbringas. Med hänsyn till läroverksbyggnadens storlek vöre det

måhända av ekonomiska skäl mindre välbetänkt att i detta fall företaga

någon mera avsevärd nedskärning, men det borde dock icke ur några synpunkter

vara ägnat att väcka betänkligheter, om en serie avdelningar av

någon av skolans linjer flyttades till annat läroverk. Om exempelvis en

fyraårig latinlinje förlädes till ett annat läroverk, skulle latinläroverket

fortfarande omfatta 28 avdelningar med en sannolik lärjungenumerär av

omkring 825 lärjungar. Läroverket skulle fortfarande vara ett av rikets

allra största, men det skulle dock ha nedbringats till i pedagogiskt avseende

något lämpligare dimensioner än för närvarande.

Av vad här anförts framginge sålunda, att överstyrelsen för sin del icke

hade något att erinra mot att högre realläroverket nedbringades med 12

avdelningar och att överstyrelsen tvärtom skulle finna detta vara en i det

hela lämplig åtgärd. Det framginge vidare, att överstyrelsen också med

tillfredsställelse skulle se, att latinläroverket nedbringades med exempelvis

4 avdelningar. Sammanlagt gjorde detta 16 avdelningar, som alltså med

fördel kunde överflyttas till annat läroverk. Skulle det för närvarande förefintliga

behovet av ytterligare åtminstone en serie avdelningar å det fyraåriga

realgymnasiet samtidigt tillgodoses, komme man upp till ett antal

av 20 avdelningar, därav 5 hörande till realskolan och 15 till gymnasiet,

vilka vore i behov av lämplig placering.

I detta sammanhang ville överstyrelsen även upptaga frågan om 1 a t i no

c h reallinjernas lämpliga fördelning. De olika kommunala

myndigheterna i Göteborg hade på denna punkt icke gjort något bestämt

uttalande utan lämnat denna fråga öppen. I de yttranden i ärendet

vilka avgivits av lokalstyrelserna och kollegierna vid de allmänna läroverken

hade emellertid den uppfattningen blivit framförd, dels att det nya

gymnasiet borde erhålla både latin- och reallinje, dels att de båda gamla

enkellinjiga gymnasierna borde omorganiseras till att vardera erhålla såväl

latin- som reallinje.

Överstyrelsen ansåge starka skäl tala för att en dubbellinjig gymnasieorganisation

vid de särskilda läroverken så långt möjligt tillämpades. Visserligen

kunde den enkellinjiga typen anses äga vissa företräden genom sin

större enhetlighet, och ur undervisningens synpunkt kunde den starkare

koncentrationen och det mera samlade erfarenhetsmaterialet måhända medföra

större skärpa i målsättning och undervisningsmetod, liksom den underlättade

överblicken över läroverkets undervisande arbete. Men den hade

också nackdelar, och överstyrelsen vore för sin del böjd för att anse, att

dessa övervägde fördelarna. Den mest framträdande av dessa olägenheter,

vilken nästan årligen gjorde sig gällande i ett större eller mindre antal fall

vid läroverk av denna typ, vore att den i avsevärd utsträckning bidroge

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Xr 267.

att leda in lärjungarna på oriktig linje. Elever i ett latinläroverks realskola,

vilkas begåvningstyp uppenbarligen hänvisade dem till reallinjen, valde

icke desto mindre i mångå fall latinlinjen endast för att icke behöva byta

läroverk. Måhända visade sig olägenheterna ännu större, då ett realläroverk

i sitt gymnasium finge att arbeta med ett antal lärjungar, som endast

hade ringa fallenhet för matematik och naturvetenskapliga ämnen. Då ett

läroverk hade båda linjerna, underlättades linjevakt för många annars

tveksamma, och en lämpligare fördelning av lär junge materialet å de båda

linjerna inträdde.

Vad beträffade de båda läroverk, det här gällde, latin- och realläroverken

i Göteborg, vore dessas inbördes läge i staden visserligen icke sådant,

att det borde vara förenat med några nämnvärt ökade olägenheter att vid

övergång till gymnasiet flytta från det ena till det andra. Men erfarenheten

hade visat, att lärjungar likväl ofta stannade kvar i sitt gamla läroverk,

ehuru de, om läroverkets gymnasium varit dubbellinjigt, skulle ha valt

motsatt linje mot vad nu bleve fallet.

Vad i det av realläroverkets kollegium avgivna yttrandet anfördes örn

institutions- och materielkostnaden för ett ensidigt realläroverk, funne

överstyrelsen likaledes förtjäna beaktande i detta sammanhang.

En annan synpunkt hade också berörts i det av högre realläroverkets

kollegium avgivna yttrandet, och överstyrelsen ansåge sig för sin del böra

ytterligare understryka vad därvid anförts. Realläroverket vöre provårsläroverk.

Såsom sådant finge det till praktisk utbildning mottaga lärarkandidater

i olika ämnen; inginge klassiska språk i en lärarkandidats utbildning,

brukade han för dessa ämnens vidkommande hänvisas till latinläroverket.

Det vore emellertid uppenbart, att i många ämnen undervisningens

anordning och metodik måste förete ganska stora skiljaktigheter

a latin- och reallinjen. Framför allt gällde detta undervisningen i ämnena

engelska och — ännu mer — franska, vidare i matematik, fysik och kemi.

För utbildningens allsidighet vore det uppenbarligen en fördel, örn lärarkandidaterna

hade tillfälle till auskultation och undervisning å båda linjerna

i nämnda ämnen. En lärarkandidat i franska vid ett exklusivt realläroverk

finge exempelvis aldrig tillfälle att rätta och bedöma franska

skrivningar eller att under provåret bilda sig ett omdöme om franskundervisningens.

lämpliga anordning å latinlinjen. Att detta måste betecknas

som en brist i deras praktiska lärarutbildning torde ligga i öppen dag.

Även från rent tekniska utgångspunkter torde den dubbellinjiga organisationen

medföra påtagliga fördelar genom att underlätta fördelningen av

ett ämnes undervisningstimmar på lämpliga tider och lärare. Särskilt torde

ett exklusivt realläroverk ha vissa svårigheter att bemästra i detta avseende,

vilka bleve desto mer framträdande, örn läroverket samtidigt hade

att arbeta under i lokalavseende ogynnsamma förhållanden.

Överstyrelsen kunde sålunda för sin del i princip ansluta sig till de förslag,

som ginge ut på att de båda nuvarande högre allmänna gossläroverken

därstädes borde omorganiseras till att vartdera erhålla båda linjerna och

att ett eventuellt nytt gymnasium likaledes erhölle dubbellinjig organisation.

Därest en sådan omorganisation skulle ske, torde det emellertid vara

principiellt fördelaktigt, om de båda nuvarande högre allmänna läroverken

i huvudsak finge behålla sin hittillsvarande karaktär och att de endast

erhölle en serie avdelningar vartdera av den linje, som de för närvarande

saknade. Detta överensstämde ju också med vad de själva föreslagit. Dock

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr ''267.

torde man böra ta den eventualiteten i betraktande, att en sådan organisationsändring

kunde komma att medföra vissa omkastningar i de båda

läroverkens lärjungeklientel och att det därför i längden kunde komma att

visa sig svårt att upprätthålla en dylik begränsning.

I här berörda avseende hade överstyrelsen alltså intet i princip att erinra

däremot, att i samband med den föreslagna omorganisationen av vissa läroverk

i Göteborg en latinlinje överflyttades från latin- till realläroverket och

en reallinje från real- till latinläroverket. Lämpligen syntes överflyttningen

i båda fallen böra gälla en fyraårig linje.

Det syntes vara nödvändigt att såsom villkor för en organisationsändring

av angivet slag uppställa, att staden iklädde sig skyldighet att ansvara

för erforderliga lokaler för de sålunda omorganiserade läroverken.

Den till omorganisation föreslagna västra realskolan omfattade för närvarande

18 klassavdelningar, nämligen tre serier avdelningar av den femåriga

realskolan (avgångsklassen blott dubblerad) och en fyraårig linje; de

båda högsta klasserna av sistnämnda linje samläste dock med var sin

klassavdelning av den femåriga linjen. Lärjungeantalet utgjorde sistlidna

hösttermin 492. Stadsfullmäktiges förslag innebure en utökning av realskolan

med en femårig linje, vilken skulle överflyttas från realläroverket, samt

upprättande vid densamma av gymnasium med en fyraårig och en treårig

linje. Då överstyrelsen i likhet med de lokala läroverksmyndigheter, som

uttalat sig i frågan, ansåge lämpligt, att läroverket erhölle såväl latin- som

realgymnasium, torde det framställda förslaget till en början kunna preciseras

därhän, att en fyraårig latinlinje överflyttades från latinläroverket

och en treårig reallinje från realläroverket. Efter en sådan omändring skulle

realläroverket komma att omfatta [38 -j- 4 — 4 — (5 + 3) =] 30 avdelningar

med ett sannolikt lärjungeantal av 700 ä 750, latinläroverket [32 +

4 — 4 — 4 =] 28 avdelningar med omkring 825 lärjungar och den till högre

allmänt läroverk ombildade västra realskolan [18 + 5 + 4 + 3 =] 30 avdelningar

med omkring 850 lärjungar.

I ett avseende tillgodosåge en omorganisation efter dessa linjer icke de

av stadsfullmäktige liksom av bland annat högre realläroverkets rektor,

lokalstyrelse och kollegium uttalade önskemålen, nämligen att realläroverkets

storlek måtte nedbringas till att omfatta högst 28 avdelningar; stadsfullmäktige

syntes närmast räkna med 26. Överstyrelsen kunde icke bedöma,

i vad mån realläroverkets hållande vid en storlek av 30 avdelningar

skulle vara ägnat att försvåra och fördyra lokalfrågans lösning; sannolikt

torde den kräva större tillbyggnadsarbeten vid realläroverket än de av

stadsfullmäktiges beredning tilltänkta, vilka stannade^ vid en beräknad

kostnad av 99,300 kronor. Två möjligheter syntes då stå öppna, därest en

lösning skulle tänkas efter i huvudsak de angivna linjerna. Antingen måste

realläroverket avstå från att utvidgas med en latinlinje och dess omorganisation

sålunda inskränkas till att det avstode cn fyraårig reallinje till

latinläroverket, samt cn femårig realskollinje och cn treårig reallinje till

västra realskolan, i vilket fall dess organisation komme att stanna vid normalt

26 avdelningar med omkring 625 lärjungar, under det att latinläroverket

bibehölle sin nuvarande omfattning och västra realskolan erhölle (len

nyss angivna. Eller också erhölle realläroverket den ifrågasätta latinlinjen

nien avstode ytterligare en tre- eller fyraårig reallinje till västra realskolan.

T så fall komme realläroverket att omfatta 26 ä 27 avdelningar, latinläro
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 267.

verket 28 och västra realskolan 33 å 34 med en lärjungenumerär av omkring

950 lärjungar.

Intet av dessa alternativ vore enligt överstyrelsens mening tillfredsställande.

Det sistnämnda alternativet skulle visserligen innebära en reduktion

av både latin- och framför allt realläroverkets storlek, men det skulle samtidigt

innebära, att ett helt nytt »jätteläroverk» upprättades i Göteborg.

En så kraftig reduktion av realläroverket, som här ifrågasattes, torde, såsom

överstyrelsen redan framhållit, i och för sig ingalunda behöva väcka betänkligheter,

men det syntes dock i viss mån oegentligt, att just det läroverk,

vilket vore provårsläroverk och för vilket en större omfattning därför

vore mera försvarbar, skulle vidkännas den största beskärningen. Måhända

komme betydelsen av detta förhållande att minskas i samband med

en omläggning av den praktiska lärarutbildningen — därom hade sig överstyrelsen

ingenting bekant — och en omfattning på 20 å 27 avdelningar

vore givetvis i och för sig fullt tillräcklig för ett provårsläroverk. Det

oegentliga läge enligt överstyrelsens mening däri, att denna kraftiga minskning

av provårsläroverket skedde samtidigt med att ett nytt högre allmänt

läroverk, icke-provårsläroverk, upprättades av samma pedagogiskt olämpliga

storleksordning, som realläroverket för närvarande hade.

Därest en lösning skulle ske efter i stort sett de tänkta linjerna, skulle

därför överstyrelsen vilja i första hand föreslå det ovanberörda alternativ,

enligt vilket realläroverket, latinläroverket och västra realskolan bleve av

i stort sett samma storlek, d. v. s. 28 ä 30 avdelningar vardera med ett

genomsnittligt lärjungeantal av 750 ä 850. I andra hand torde man, trots

det principiellt mindre önskvärda däri, få stanna vid att låta högre realläroverkets

nuvarande karaktär av exklusivt realläroverk kvarstå. I så

fall erhölle, såsom nämnts, detta läroverk 26, högre latinläroverket 32 och

västra realskolan 30 avdelningar.

Enligt överstyrelsens mening måste det emellertid på anförda skäl ifrågasättas,

örn icke den bästa lösningen vore upprättande av ett helt nytt högre

allmänt läroverk för gossar i Göteborg. A andra sidan funne överstyrelsen

det svårt att i närvarande situation för sin del framställa yrkande på

en sådan för statsverket givetvis mera kostsam lösning, då de kommunala

myndigheterna icke ansett sig böra framställa krav i dylik riktning.

Överstyrelsen ville alltså för sin del icke motsätta sig en lösning av frågan

utefter i huvudsak de linjer, som stadsfullmäktige tänkt sig. För det

närvarande torde i varje fall det förefintliga behovet därigenom någorlunda

väl tillgodoses. Ur lägesynpunkt syntes heller ingen invändning vara att

göra mot att det nya gymnasiet förlädes till den stadsdel, i vilken västra

realskolan vore belägen och vilken onekligen syntes vara i det starkaste

behovet av en utökning av läroverksorganisationen.

Då den nya organisationen icke vore avsedd att börja tillämpas förrän

från och med läsåret 1938—1939, torde det, därest ärendet förelädes 1937

års riksdag, nu endast kunna bli fråga om ett principbeslut. Det torde under

sådana förhållanden icke heller vara nödvändigt att nu taga definitiv

ståndpunkt till de olika alternativ, som i det föregående berörts. Frågan

örn realläroverkets enkellinjiga eller dubbellinjiga gymnasieorganisation

torde med andra ord icke behöva upptagas till definitivt avgörande vid

detta tillfälle. Frågan gällde därvidlag, örn en latinlinje skulle överflyttas till

realläroverket eller icke. Skedde en sådan överflyttning, komme realläroverkets

organisation — under förutsättning att övriga här berörda orga
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr ''267.

nisationsändringar genomfördes — att omfatta 30 och latinläroverkets 28,

skedde den icke, bleve det normala antalet avdelningar vid realläroverket

26 och vid latinläroverket 32 (jämte dem, som den klassiska linjen kunde

komma att ytterligare medföra). En sådan överflyttning torde icke innebära

några ökade kostnader för statsverket, men däremot torde den nära

beröra frågan örn de lokala ändringsarbeten, som skulle företagas vid latmoch

realläroverken, och frågan torde därför böra ägnas vederbörlig uppmärksamhet

av de kommunala myndigheterna. __ ...

För det närvarande funne sig överstyrelsen sålunda kunna i princip tillstyrka

det föreliggande huvudförslaget, nämligen att västra realskolan i

Göteborg måtte från och med budgetåret 1938/1939 få utbyggas med en

femårig realskollinje, en fyraårig latin- och en treårig reallmje samt att

denna omorganisation måtte ske pa sa sätt, att realskollinjen och reallinjen

upprättades genom överflyttning av dessa linjer fran högre realläroverket

samt att latinlinjen upprättades genom överflyttning från högre

latinläroverket. Vidare utginge överstyrelsen ifrån att en fyraårig reallmje

överflyttades från realläroverket till latinläroverket, men denna fråga syntes

icke behöva avgöras vid detta tillfälle utan lämpligare i samband med

den ovan berörda frågan, huruvida jämväl en fyraårig latinlinje skulle överflyttas

från latinläroverket till realläroverket. . * .

Såsom villkor för den föreslagna omorganisationen

borde uppställas, att staden iklädde sig skyldighet att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler för det omorganiserade läroverket samt

att staden under det första året lämnade skolan ett engångsanslag av

10,000 kronor såsom bidrag till bestridande av sådana utgifter, som åvilade

biblioteks- och materielkassan.

Kostnadsberäkningar. De av det ifrågasatta principbeslutet

eventuellt föranledda kostnaderna gjorde sig för statsverkets del först gällande

från och med budgetåret 1938/1939, alldenstund skolans ombildnmg

skulle äga rum först detta år. Så vitt överstyrelsen hade fattat, skulle det

emellertid då gälla ett omedelbart färdigbildande av det nya högre allmänna

läroverket, och de klassavdelningar, som där skulle tillkomma,

skulle då på en gång överflyttas från de nuvarande högre allmänna läroverken

till det nya. Då det för ett bedömande av själva principfrågan emellertid

torde vara nödvändigt att kunna åtminstone i det väsentliga överblicka

de kostnader, som den ifrågasätta omorganisationen skulle åsamka statsverket,

hade överstyrelsen ansett sig böra göra en preliminär beräkning av

dessa kostnader, slutande a en nettoökning a 19,585 kronor, ålders- och

dyrtidstillägg icke medräknade. Ökningen betingas främst av höjd avlöning

åt rektor och Övningslärare vid den till högre allmänt läroverk ombildade

västra realskolan samt av nödvändigheten att vid sistnämnda läroverk

inrätta ett antal lektorstjänster, vilka enligt överstyrelsens mening

icke kunna anordnas genom överflyttning från högre realläroverket. Beträffande

detaljerna i dessa beräkningar hänvisas lill handlingarna i

ärendet.

Den nu förevarande framställningen från Göteborgs stadsfullmäktige

har, såsom av det''ovanstående framgår, sin grund i nödtvånget att bereda

utvidgade lokaler för den under de senare åren successivt utgrenade gymnasieorganisationen

i staden, närmast aktualiserat för högre realläroverkets

Departementschef

ev.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr £67.

vidkommande. Ur de kommunala, främst ekonomiska intressenas synpunkt

har, såsom utredningen visar, befunnits lämpligast att förorda västra realläroverkets

påbyggande med ett manligt gymnasium, omfattande en fyraårig

och en treårig linje och åstadkommet genom en överflyttning från

högre latin- och realläroverken av vissa delar av dessa läroanstalter.

Då det för statsmakterna gäller att taga ställning till det föreliggande

förslaget, måste hänsyn tagas till såväl de pedagogiska som de ekonomiska

synpunkterna. Det resultat, som skolöverstyrelsen vid sin ur de skilda

synpunkterna företagna granskning av stadsfullmäktiges förslag kommit

till, har jag funnit välgrundat. Jag har sålunda blivit övertygad om lämpligheten

av att västra realskolan i Göteborg från och med budgetåret 1938/

1939 utbygges med dels en ny femklassig realskollinje, överförd från högre

realläroverket, dels ock ett gymnasium, omfattande en fyraårig latinlinje,

överflyttad från högre latinläroverket, samt en treårig reallinje, flyttad från

högre realläroverket. Därigenom vinnes för en för statsverket relativt

ringa merutgift en välbehövlig avlastning från de nuvarande högre gosslärotferben

i staden. Såsom villkor torde böra uppställas, att staden förpliktar

sig att tillhandahålla det nya högre allmänna läroverket erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt bostad

eller hyresersättning åt rektor ävensom bevilja detta läroverk ett engångsanslag

för det första verksamhetsåret av 10,000 kronor till bestridande

av sådana utgifter, som åvila biblioteks- och materielkassan. Frågan

om ökade anslag från statens sida blir aktuell först från och med budgetåret

1938/1939. Jag har därför icke ansett erforderligt att nu ingå på en

närmare granskning av skolöverstyrelsens anslagsberäkningar. Den utgiftsökning,

19,585 kronor, till vilken överstyrelsen kommit, torde emellertid

giva en riktig föreställning av det ifrågakommande beloppets storleksordning.

Stadsfullmäktige hava enligt det ovanstående härutöver ifrågasatt, att

från högre realläroverket skulle lösgöras och till annat läroverk överflyttas

ytterligare en gymnasielinje utöver den, som enligt mitt förslag skulle

förläggas till västra realskolan. Överstyrelsen har framkastat tanken att

ett utbyte mellan högre real- och latinläroverken av en fyraårig gymnasielinje

skulle ske, varigenom samtliga gossläroverken i Göteborg skulle komma

att få dubbla gymnasielinjer. Jag anser mig icke böra i detta sammanhang

taga ställning till den salunda uppkomna frågan örn högre latin- och

realläroverkens av det nya högre läroverkets tillkomst betingade omorganisation.

Denna fråga synes emellertid böra av vederbörande kommunala

myndigheter uppmärksammas i samband med prövningen av de lokala

ändringsarbeten, som enligt det ovanstående äro planerade vid latin- och

realläroverken.

Till frågan om det nya läroverkets namn torde jag icke nu behöva taga

ställning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 267. 15

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att västra realskolan i Göteborg må från

och med budgetåret 1938/1939 ombildas till ett fullständigt

högre allmänt läroverk för manliga lärjungar på så

sätt, att en fyraårig latinlinje överflyttas dit från högre

latinläroverket i Göteborg och en treårig reallinje från

högre realläroverket därstädes, varvid samtidigt en femårig

realskollinje må överföras dit från sistnämnda läroverk,

under villkor att staden förpliktar sig att tillhandahålla

det nya högre allmänna läroverket erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning samt

bostad eller hyresersättning åt rektor ävensom bevilja detta

läroverk ett engångsanslag för det första verksamhetsåret

av 10,000 kronor till bestridande av sådana utgifter, som

åvila biblioteks- och materielkassan.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

att till riksdagen skall avlåtas proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

Lars Tunberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående omorganisation av vissa läroverk i Göteborg. s. 3 i texten
  2. SU 1937:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående omorganisation av vissa läroverk i Göteborg. s. 13 i texten