Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av Chalmers tekniska institut m. m

1937-03-05 · 109 sidor, varav 108 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 108 av 109 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:268, Angående omorganisation av Chalmers tekniska institut m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr £68.

1

Nr 268.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av Chalmers tekniska institut m. m.; given

Stockholms slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 5 mars 1937.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför:

Under punkten 116 i 1937 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition angående omorganisation

av Chalmers tekniska institut m. m., som kunde varda riksdagen förelagd,

beräkna för budgetåret 1937/1938

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.i Avlöningar ett förslagsanslag

av 306,000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.i Omkostnader ett förslagsanslag

av 61,500 kronor;

Bihang till riksdagens ''protokoll 1037. 1 sami. Nr 268.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 52,000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola m. to.: Stipendier m. to. ett reservationsanslag

av 2,400 kronor;

dels ock till Chalmers tekniska högskola m. to.: Utrustning av nybyggnad

för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. to. ett reservationsanslag av

80.000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i 1937 års statsverksproposition under utgifter

för kapitalökning, bilaga 7, punkt 10, föreslagit riksdagen, att i avbidan på

den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för

budgetåret 1937/1938

dels till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri

m. to. vid Chalmers tekniska högskola ett reservationsanslag av 500,000

kronor;

dels ock till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola ett reservationsanslag av

300.000 kronor.

Jag tillåter mig att ånyo anmäla förenämnda frågor för Kungl. Majit.

Det är min avsikt att till prövning nu skulle upptagas frågan angående

omorganisation av Chalmers tekniska instituts högre avdelning till en teknisk

högskola. Tidpunkten synes mig nämligen vara inne för fattande av

ett principbeslut i ämnet. Frågan om den högre avdelningens ombildning

till en teknisk högskola är av den natur, att densamma icke i ett sammanhang

i alla sina detaljer nu kan bringas till ett avgörande. Men själva

huvudfrågan om högskoleblivandet måste först föreligga för att grunden

skall vara given för organisationens framtida successiva utformning. På

grund härav kommer jag i det följande att med frånseende av detaljförslag

allenast beröra huvuddragen i den blivande organisationen. Ett första steg

i riktning mot institutets ombildning till teknisk högskola togs vid 1936 års

riksdag, då riksdagen i proposition nr 135 fick sig förelagd frågan angående

den högre tekniska skeppsbyggeriundervisningens ordnande och i samband

därmed frågan örn anvisande av medel för påbörjande av en nybyggnad för

fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut.

Riksdagen biföll Kungl. Majits genom nämnda proposition framställda förslag

(skrivelse nr 215/1936).

Förutom det av mig ovan omnämnda principbeslutet i omorganisationsfrågan

är det min avsikt att tillstyrka anvisande av medel till den blivande

högskolans utbyggnad. I sådant avseende gäller det beviljande av anslag

dels till fortsatta arbeten å nybyggnaden för skeppsbyggeriavdelningen, dels

ock till en nybyggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad, vilken

1934 års sakkunniga ansågo främst böra upptagas på byggnadspro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

grammet, sedan fackavdelningen för skeppsbyggeri fått sin lokalfråga löst.

Jag kommer därför att här nedan mera i detalj ingå på frågan örn nybyggnad

för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad.

I den mån jag icke i det följande kommer att närmare redogöra för

nämnda sakkunnigas betänkande och förslag samt de över detsamma avgivna

yttrandena, tillåter jag mig att hänvisa till handlingarna i ärendet

samt till ovannämnda proposition nr 135/1936.

I samband med ovannämnda frågor har det synts mig, att det sedan

någon tid tillbaka aktuella spörsmålet angående Chalmerska institutets

lägre avdelnings ombildning till ett tekniskt gymnasium bör bringas till

avgörande. Denna fråga torde nu vara mogen för sin lösning och ett beslut

i antydda riktning skulle även medföra ett underlättande av lösandet av

omorganisationsfrågan för den högre avdelningen.

I det följande kommer jag alltså att först behandla frågan örn den högre

avdelningens omorganisation för att därefter övergå till spörsmålet om den

lägre avdelningens ombildning. I samband med dessa två avsnitt kommer

jag även att upptaga de nuvarande två avdelningarnas så att säga löpande

anslagsfrågor.

1. Chalmers tekniska instituts högre avdelnings

omorganisation till en teknisk högskola.

Inledning.

Under hänvisning till den redogörelse, som lämnats i propositionen

nr 135/1936 för vad tidigare i omorganisationsfrågan förekommit, torde

här få erinras, att frågan örn en omorganisation av Chalmers tekniska

institut sedan länge stått på dagordningen och varit föremål för utredningar

genom olika sakkunnigberedningar (1919 års sakkunniga, 1929 års

sakkunniga och 19 3^ års sakkunniga). Sistnämnda sakkunniga överlämnade

den 12 november 1935 betänkande och förslag angående omorganisation av

Chalmers tekniska instituts högre avdelning till en teknisk högskola m. m.

ävensom den 30 december 1935 en promemoria, innefattande en komplettering

i viss del av de sakkunnigas i betänkandet intagna förslag.

Över 1934 års sakkunnigas betänkande och förslag avgå vos utlåtanden

den 30 januari 1936 av styrelsen för Chalmers tekniska institut, efter hörande

av lärarkollegiet vid institutet, den 28 januari 1936 av styrelsen för

tekniska högskolan, efter hörande av lärarkollegiet vid högskolan, den 31

januari 1936 av ingenjör svetenskapsakademien, som överlämnat yttranden

av akademiens avdelningar för kemisk-tekniska vetenskaper samt för mele

a 7i isie - te knisk a, skeppsbyggnadstekniska, flygtekniska och värmetekniska

vetenskaper, den 30 januari 1936 av chefen för marinstaben, den 28 januari

1936 av marinförvaltningen, som överlämnat yttranden av varvscheferna

vid Karlskrona och Stockholms örlogsvarv, den 27 januari 1936 av marin
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

överdirektören och chefen för manningenjörkåren, den 31 januari 1936

av byggnadsstyrelsen, den 31 januari 1936 av riksmarskalksämbetet, den

5 februari 1936 av kommerskollegium, som överlämnat yttranden av statens

provningsanstalt, Sveriges kemiska industrikontor, kemistsamfundet i

Stockholm och Sveriges industriförbund, den 7 februari 1936 av statskontoret,

den 15 februari 1936 av länsstyrelsen i Göteborg, som överlämnat

yttrande av stadsfullmäktige i Göteborg, den 7 februari 1936 av svenska

teknologföreningen, den 27 januari 1936 av tekniska samfundet i Göteborg

samt den 8 februari 1936 av Sveriges varvsindustriförening.

Härjämte har styrelsen för svenska arkitekters riksförbund i anledning av

de sakkunnigas betänkande inkommit till Kungl. Majit med ett den 2 mars

1935 dagtecknat yttrande.

Redogörelse för huvudinnehållet i 1934 års sakkunnigas

förslag och däröver avgivna yttranden.

1934 års sakkunniga. I förenämnda proposition nr 135/1936 finnes intagen

en redogörelse för huvudinnehållet i 1934 års sakkunnigas förslag och däröver

avgivna yttranden. Här torde få erinras om, att de sakkunniga beträffande

behovet av ökad teknisk högskoleutbildning i likhet med 1919 års sakkunniga

förordade en utvidgning av utbildningsmöjligheterna för högskoleingenjörer.

För de sakkunniga syntes den naturligaste utvecklingen för

åstadkommande av de ökade utbildningsmöjligheterna vara, att den högre

avdelningen vid Chalmers tekniska institut — vilken redan i sin nuvarande

organisation icke väsentligt skilde sig från en teknisk högskola — ombildades

till en dylik läroanstalt, samtidigt som möjlighet till intagande av ett

större antal elever än för närvarande vore fallet vid nämnda avdelning bereddes

vid den nya högskolan. De sakkunniga uttalade, att de enhälligt

kommit till den uppfatningen, att högre avdelningen vid Chalmers tekniska

institut borde omorganiseras till en teknisk högskola, vilken skulle erhålla

benämningen Chalmers tekniska högskola.

I fråga om den nya högskolans organisation m. m. innebar de sakkunnigas

förslag huvudsakligen följande:

Chalmers tekniska instituts högre avdelning, som nu omfattar sex fackavdelningar,

nämligen i: maskinbyggnad, skeppsbyggeri, elektroteknik, vägoch

vattenbyggnad, husbyggnad samt kemi och kemisk teknologi, skulle

efter ombildningen till högskola erhålla fyra fackavdelningar nämligen i:

maskinbyggnad, skeppsbyggeri, elektroteknik samt väg- och vattenbyggnad.

Institutets nuvarande fackavdelningar för husbyggnad samt för kemi

och kemisk teknologi skulle indragas.

Vid tekniska högskolan i Stockholm, som nu omfattar nio fackavdelningar

nämligen i: teknisk fysik, maskinbyggnad och mekanisk teknologi, skeppsbyggnad,

elektroteknik, väg- och vattenbyggnad, kemi och kemisk teknologi,

bergsvetenskap, arkitektur och lantmäteri, skulle fackavdelningen för

skeppsbyggnad indragas, varigenom fackavdelningarnas antal skulle reduceras

till åtta. I övrigt skulle ingen annan ändring ifråga örn högskolans

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

fackavdelningar vidtagas, än att fackavdelningen för kemi och kemisk

teknologi skulle utvidgas för att kunna emottaga även det antal studerande,

som förut meddelats undervisning vid motsvarande fackavdelning vid Chalmers

tekniska institut.

De sakkunniga hava, såsom tidigare framhållits, kommit till den uppfattningen,

att en viss utökning av nu förefintliga utbildningsmöjligheter för

högskoleingenjörer vore av förhållandena påkallad. Vid Chalmerska institutet

beräknas för närvarande den årliga, intagningen till 120 elever. Vid

uppförandet av de nya byggnaderna för de kemiska och fysiska institutionerna

vid institutet beräknades utrymmena med utgångspunkt från en

årlig intagning av 150 elever. De sakkunniga föreslå, att sistnämnda antal

lägges till grund för beräkningen av erforderliga lärarkrafter och för nybyggnader

vid den nya högskolan i Göteborg, varvid de olika fackavdelningarna

lämpligen borde planeras för följande elevantal i första årskursen,

nämligen i fackavdelningarna för: maskinbyggnad 40, skeppsbyggeri 20,

elektroteknik 40 samt väg- och vattenbyggnad 50 studerande.

I fråga om i nträ de .<?/ ord ringarna, beträffande vilka för närvarande vissa

olikheter förefinnas mellan tekniska högskolan och Chalmerska institutet,

förorda de sakkunniga, att för inträde vid den nya tekniska högskolan

måtte fastställas enahanda fordringar, som gälla vid tekniska högskolan i

Stockholm.

Vad angår undervisningstidens längd är densamma vid tekniska högskolan

ordnad i fyra årskurser. Vid Chalmers tekniska institut omfattar för

närvarande, kursen inom fackavdelningarna för maskinbyggnad, skeppsbyggeri

och elektroteknik sju obligatoriska terminer jämte en frivillig

åttonde termin. Inom fackavdelningen för husbyggnad är fjärde årskursen

frivillig. Däremot är fjärde årskursen obligatorisk inom fackavdelningama

för väg- och vattenbyggnad samt för kemi och kemisk teknologi.

De sakkunniga föreslå, att undervisningen vid den nya tekniska högskolan

i samtliga fackavdelningar ordnas i fyra obligatoriska årskurser.

De sakkunnigas förslag innebär i fråga om behovet av lärarkrafter vid

den nya högskolan en viss utökning i förhållande till antalet lärare vid Chalmerska

institutets högre avdelning. Professurernas antal skulle ökas från

nu 13 till 15. De sakkunniga föreslå inrättande av 5 nya professurer, nämligen

i: a) elasticitets- och hållfasthetslära, b) mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer,

c) teoretiskt eller praktiskt skeppsbyggeri, d) elektrisk

anläggningsteknik samt e) byggnadsteknik. Den nuvarande professuren vid

institutet i maskinlära, med undervisningsskyldighet företrädesvis i vattenmotorer,

skulle vid innehavarens av professorsbefattningen avgång ersättas

av en professur i maskinelement och arbetsmaskiner. De vid institutet nu

förefintliga tre professurerna vid den kemiska fackavdelningen skulle indragas.

Innehavarna av dessa befattningar skulle, i den mån de vore i tjänst

vid omorganisationens genomförande, överföras till tjänstgöring vid tekniska

högskolan i Stockholm. Professorn i skeppsbyggnad vid sistnämnda

högskola skulle under enahanda förutsättning överföras till tjänstgöring vid

den nya högskolan i Göteborg.

Antalet speciallärare vid sistnämnda högskola beräkna de sakkunniga till

25 i motsats till nu 10 vid Chalmerska institutets högre avdelning. En

utökning av antalet assistenter och lärarbiträden med hcltidstjänstgöring

anse de sakkunniga erforderlig efter institutets ombildning till högskola.

I detta sammanhang torde få erinras om, att professorerna vid Chalmerska

institutet äro uppförda i lönegraden B 28 av gällande avlöningsregle
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr ''268.

melite för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, medan professorerna vid tekniska

högskolan äro placerade i lönegraden B 30 av samma avlöningsreglemente.

De sakkunniga hava ansett det självklart, att, därest institutet ombildades

till högskola, den nya högskolans professorer borde hava samma löneställning,

som tillkomme motsvarande befattningshavare vid tekniska högskolan

i Stockholm.

Jämväl speciallärarnas avlöning borde undergå låss reglering uppåt i förhållande

till vad för närvarande vore gällande vid Chalmerska institutet.

Vid institutet finnas å den för institutet fastställda personalförteckningen

icke uppförda några befattningar såsom sekreterare, kamrerare och bibliotekarie,

ej heller något ordinarie skrivbiträde å kansliet. Till den personal,

som hittills handhaft ifrågavarande göromål, hava särskilda arvoden utgått.

Med hänsyn till de ökade arbetsuppgifter, som efter institutets övergång

till högskola måste förväntas komma att åvila högskolans administrativa

personal, anse de sakkunniga nödvändigt att ordinarie befattningar inrättas

för dels en sekreterare och kamrerare i lönegraden B 24, dels en bibliotekarie

i lönegraden B 22, dels en kassör och kansliskrivare i lönegraden Bil,

dels ock ett kanslibiträde i lönegraden B 7. Den nu vid institutet förefintliga

ordinarie vaktmästarpersonalen anse de sakkunniga tillräcklig för den

nya högskolans behov. Däremot beräkna de sakkunniga att två icke-ordinarie

kvinnliga skrivbiträden och fem icke-ordinarie vaktmästare skulle

behöva anställas.

Den av de sakkunniga under ovan angivna förutsättningar beräknade

avlöning sstaten för den nya högskolan upptager en nettoutgift av 343,600

kronor. Den för Chalmerska institutet nu fastställda avlöningsstaten upptager

ett nettobelopp av 255,100 kronor. Härav belöpa enligt av institutets

rektor meddelad uppgift å högre avdelningen 197,000 kronor och å den

lägre 58,100 kronor. I förhållande till nu utgående kostnader för den högre

avdelningen innebär de sakkunnigas förslag en ökning med 146,620 kronor.

Omkostnadsstaten för Chalmerska institutet är för innevarande budgetår

upptagen med ett belopp av 57,200 kronor, varav institutets rektor beräknat

41,900 kronor belöpa å den högre avdelningen och 15,300 kronor

å den lägre. Den nya högskolans omkostnadsstat uppskatta de sakkunniga

till 96,000 kronor, eller till ett belopp, som med 56,100 kronor överstiger det

nu å högre avdelningen belöpande beloppet.

För innevarande budgetår äro i riksstaten uppförda följande anslag till

institutet, nämligen för materiel m. m. 47,000 kronor, varav institutets rektor

hänfört 43,000 kronor till den högre och 4,000 kronor till den lägre

avdelningen, för bokinköp och bokbindning 15,000 kronor samt för stipendier

900 kronor. Sistnämnda två belopp avse enligt vad rektor meddelat

helt den högre avdelningen. För den nya högskolans behov hava de sakkunniga

beräknat motsvarande anslag till respektive 80,000 kronor, 17,000

kronor och 1,000 kronor, innebärande en merkostnad av sammanlagt

(40,000 + 2,000 + 100 =) 42,100 kronor.

De för högskolans drift erforderliga årliga anslagen skulle alltså uppgå

till (343,600 + 96,000 + 80,000 + 17,000 + 1,000 —) 537,600 kronor. Då

motsvarande utgifter för Chalmerska institutets högre avdelning för närvarande

av institutets rektor angivits utgöra (197,000 -f- 41,900 -f- 43,000 -f~

15,000 -f- 900 =) 297,800 kronor, skulle kostnadsökningen uppgå till 239,800

kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268. 7

De av de sakkunniga föreslagna rationaliseringsåtgärderna, innebärande

nedläggandet av dels fackavdelningama i Göteborg för kemi och kemisk

teknologi samt för husbyggnad, dels ock skeppsbyggnadsavdelningen i

Stockholm förväntas, enligt vad utredningen givit vid handen, icke medföra

någon avsevärdare besparing i de årliga driftkostnaderna.

För den nya högskolans del innefattar de sakkunnigas förslag även ett

omfattande ny- och ombyggnadsprogram, för vilkets realiserande beräknats

erforderliga anslag å tillhopa 5,303,000 kronor. Kostnaderna för inventarier,

utrustning och flyttning av redan befintlig utrustning beräkna de sakkunniga

till sammanlagt 600,000 kronor. Nybyggnadsprogrammets genomförande

skulle alltså draga en totalkostnad av i runt tal 5,900,000 kronor.

Härtill borde ytterligare läggas ett belopp av i avrundat tal 625,000 kronor

för örn- och tillbyggnad m. m. av den kemiska institutionen vid tekniska

högskolan i Stockholm, föranledd av behovet av större lokalutrymmen för

emottagande av det ökade antal elever, som bleve följden av kemiavdelningens

nedläggande i Göteborg. Enligt de sakkunnigas beräkningar skulle

alltså för samtliga ovannämnda byggnadsändamål erfordras tillhopa

6,525,000 kronor.

Nya byggnader i Göteborg föreslås uppförda för dels fackavdelningarna

för maskinbyggnad, skeppsbyggeri jämte modellränna samt väg- och vattenbyggnad,

dels ock för kansli och bibliotek samt första och andra årskurserna.

Den nuvarande kemiska institutionen skulle ombyggas för att i stället

inrymma fackavdelningen för elektroteknik.

Enligt de sakkunnigas beräkningar skulle kostnaderna för ifrågavarande

byggnader i Göteborg fördela sig på följande sätt:

Byggnad för skeppsbyggeri:

institutionsbyggnad..............kronor 370,000

modellränna (150 m. X 10 m. X 5 m.). » 609,000 kronor 979,000

Byggnad för maskinbyggnad.................... * 1,335,000

» » kansli och bibliotek ................ * 636,000

» » l:a och 2:a årskurserna.............. » 822,000

» » väg- och vattenbyggnad............. * 1,076,000

Ombyggnad av nuvarande kemibyggnaden......... _150,000

Kronor 4,998,000

Erforderliga utvändiga planerings- och vägarbeten:

för byggnad för skeppsbyggeri...................kronor 54,000

» » » maskinbyggnad................. * 39,000

> » » kansli och bibliotek.............. » 13,000

» » » l:a och 2:a årskurserna........... » 62,000

> » » väg- och vattenbyggnad.......... » 17,000

> resterande planerings-, väg- och planteringsarbeten ”_120,000

Kronor 305,000

Summa kronor 5,303,000

Kostnaderna för inventarier, utrustning m. m. skulle enligt de sakkunnigas

beräkningar uppgå till följande belopp:

Fackavdelningen för maskinbyggnad...............kronor 100,000

» skeppsbyggeri................. * 250,000

» elektroteknik................. * 50,000

» väg- och vattenbyggnad ........ » 200,000

Summa kronor 600,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 26S.

Vad angår den tidrymd, inom vilken föreniimnda byggnadsprogram skulle

fullbordas, hava de sakkunniga tänkt sig ett genomförande av detsamma

under en femårsperiod, som skulle taga sin början med budgetåret 1936/

1937 och vara avslutad med utgången av budgetåret 1940/1941. De sakkunniga

hava härom anfört huvudsakligen följande:

Därest det ovan föreslagna byggnadsprogrammet skulle kunna genomföras

inom nämnda tid, syntes de därför erforderliga medlen — 6,525,000

kronor — böra beviljas av riksdagen under en femårsperiod, som toge sin

början budgetåret 1936/1937.

De sakkunniga hade ingående behandlat frågan i vilken ordning de föreslagna

byggnaderna i Göteborg syntes böra komma till utförande. Härvid

hade det framstått såsom det angelägnaste kravet, att den föreslagna provningsrännan

komme till stånd och att i samband därmed även fackavdelningen

för skeppsbyggeri finge sin lokalfråga löst. Vad beträffade fackavdelningama

för maskinbyggnad samt för väg- och vattenbyggnad hade viss

tveksamhet rått, vilken av dessa fackavdelningar härefter främst skulle tillgodoses

genom nybyggnad. För undervisningen i skeppsbyggeri vore det av

vikt att hava tillgång även till goda laborationslokaler för maskinbyggnad.

Det nuvarande maskinbyggnadslaboratoriet vid Chalmers tekniska institut

vöre behäftat med allvarliga brister, men torde dock genom viss komplettering

av utrustningen kunna ännu en tid framåt vara användbart för sitt

ändamål. Däremot vöre fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad helt

i avsaknad av laborationslokaler med härtill hörande utrustning. Detta förhållande

hade övertygat de sakkunniga örn lämpligheten av att låta kravet

på nybyggnad för sistnämnda fackavdelning gå före byggnaden för maskinbyggnadsavdelningen.

Härefter skulle byggnader för kansli och bibliotek samt för första och

andra årskurserna i nu nämnd ordning komma till utförande samt slutligen

återstående planeringsarbeten verkställas.

Vad anninge nybyggnaderna för fackavdelningen för kemi och kemisk

teknologi i Stockholm syntes dessa böra utföras under en tidsperiod, som

sammanfölle med det första byggnadsskedet i Göteborg. När nämnda fackavdelning

erhållit de för dess nya verksamhet utvidgade lokalerna och alltså

kunde emottaga kemieleverna från de båda högskolorna, syntes arbetena

i Göteborg med ombyggnad av kemibyggnaden till byggnad för elektroteknik

därstädes böra taga sin början.

I anslutning till den nya tekniska högskolans fackavdelning för skeppsbyggeri

hava de sakkunniga föreslagit upprättande av en under högskolans

styrelse stående men av en särskild nämnd, sammansatt av representanter

för högskolan, industrien och sjöförsvaret, förvaltad skeppsprovningsanstalt,

i vilken ovannämnda modellränna skulle inordnas och som skulle avses för

modellprovningar för skeppsindustriens och rederinäringens räkning men

även stå undervisningen och forskningen till tjänst. Anstaltens drift skulle

bekostas av inflytande avgifter för provningar.

De sakkunniga hava ansett, att den nya högskolans tillkomst nödvändiggjorde,

att ett organ skapades för handläggning av vissa frågor, som bleve

gemensamma för de två tekniska högskolorna. I sådant avseende hava de

sakkunniga föreslagit tillsättande av särskilda delegerade för rikets tekniska

högskolor. Kostnaderna för dessa delegerade uppskatta de sakkunniga till

7,000 ä 8,000 kronor årligen.

I fråga om tidpunkten för Chalmerska institutets övergång till högskola

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majlis proposition Nr 268.

hava de sakkunniga framhållit, att under förutsättning att nybyggnader

i Göteborg för fackavdelningarna för skeppsbyggeri och väg- och vattenbyggnad

komme att igångsättas hösten 1936 och bliva fullbordade under

en tidrymd av två år desamma skulle kunna tågås i bruk med början av

läsåret 1938—1939. Innan dessa nya lokaler blivit färdigställda, kunde institutet

enligt de sakkunnigas uppfattning icke anses hava fått den utrustning,

att läroanstalten skulle kunna erhålla samma ställning som en teknisk

högskola. De sakkunniga hava därför föreslagit, att institutets övergång till

högskola skulle äga rum först från och med ingången av budgetåret

193811939.

Myndigheterna m. fl. I propositionen nr 135/1936 har redogörelse lämnats

för den principiella uppfattning i ärendet, som intagits av de över de

sakkunnigas förslag hörda myndigheterna m. fl. En i stort sett enhällig

uppfattning kom i myndigheternas uttalanden till uttryck örn att Chalmerska

institutets högre avdelning borde ombildas till högskola. I fråga örn tidpunkten

härför gjorde sig emellertid olika meningar gällande, liksom beträffande

det organisationsförslag 1934 års sakkunniga framlagt. Vidkommande

den närmare innebörden av dessa yttranden får jag hänvisa till

berörda proposition.

Antalet fackavdelningar vid Chalmers tekniska högskola.

1934 års sakkunniga. Såsom förut i sammanfattningen av 1934 års

sakkunnigas förslag omnämnts, hava de sakkunniga föreslagit, att den nya

högskolan i Göteborg skulle omfatta fyra fackavdelningar i stället för sex

dylika avdelningar vid Chalmerska institutets högre avdelning. Vid högskolan

skulle sålunda finnas fackavdelningar i: maskinbyggnad, skeppsbyggeri,

elektroteknik samt väg- och vattenbyggnad.

De sakkunniga hava erinrat, att 1919 års sakkunniga funnit det vara av

synnerlig vikt, att man genom den nya högskolan åstadkomme icke endast

eller i huvudsak en dubblering, utan även en komplettering av den undervisning,

som meddelades vid tekniska högskolan i Stockholm, allt i den

mån personliga och ekonomiska förhållanden gjorde sådant möjligt. Därigenom

borde nämligen, till gagn för ingenjörsutbildningen i dess helhet, en

mångsidigare teknisk undervisning kunna komma till stånd inom landet. En

utökning av det antal fackavdelningar, som funnes vid Chalmerska institutet,

syntes ur flera synpunkter böra undvikas, och de sakkunniga hade ansett

nyssnämnda önskemål kunna vinnas dels genom läggningen av de fackliga

tillämpningsämnena och dels genom att föreslå en undervisning, som

inneslöte betydande möjligheter till en differentiering av studierna i olika

riktningar inom eller på gränsen mellan skilda fack, samtidigt som den i

främsta rummet toge sikte på den tekniska högskoleundervisningens huvudändamål

— att lämna de studerande en på vetenskaplig grundval vilande

gedigen allmän ingenjörsutbildning. 1919 års sakkunniga hade även fram
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

hållit, att den av utvecklingen påkallade differentieringen i delar av undervisningen

vid de två läroanstalterna i Stockholm och Göteborg borde kunna

bliva till fromma såväl för tekniken genom ökade tekniska utbildningsmöjligheter

inom landet som för den tekniska vetenskapen. De nya professurer,

som betingades av en dylik anordning, skulle företräda för landet viktiga

näringsintressen och kunde såsom centrala punkter för vetenskaplig forskning

inom delvis nya hittills mindre odlade områden förväntas få en stor

betydelse för teknikens framåtskridande.

1934 års sakkunniga hava vidare erinrat, att 1929 års sakkunniga —

under betonande av att 1919 års sakkunniga sålunda beaktat den synpunkten,

att en omorganisation av Chalmers tekniska institut ej borde ske på

sådant sätt, att den bleve en kopia av tekniska högskolan i Stockholm —

framhållit, att vid berörda frågas bedömande särskild uppmärksamhet

måste givas åt de ekonomiska synpunkterna. Två läroanstalter med dubbla

kostnader för lokaler, utrustning och lärarkrafter syntes ej böra onödigtvis

uppehållas, örn elevantal och andra omständigheter medgåve en sammanslagning.

Det vore givetvis att föredraga att vid en teknisk högskola hava

en väl utrustad fackavdelning framför att uppehålla motsvarande undervisning

på två ställen med en utrustning, som av ekonomiska skäl måste

göras mindre tillfredsställande. Å andra sidan måste noga tillses att specialiseringen

icke dreves för långt. I vårt land med dess jämförelsevis få

större industriella verk och inrättningar vore det som regel icke möjligt för

en blivande ingenjör att redan under studietiden inrikta sig på ett speciellt,

avgränsat arbetsområde. Från industriledarhåll hade framhävts nödvändigheten

av att undervisningen vid de tekniska högskolorna främst borde syfta

att giva en solid ingenjörsvetenskaplig allmänbildning. En mera djupgående

specialisering borde ske först efter examens avläggande, ute i det praktiska

livet.

1934 års sakkunniga anföra, att de anslutit sig till tanken att genom lämplig

differentiering av undervisningen vid de båda högskolorna åstadkomma

ökad effektivitet och bättre ekonomi. De sakkunniga hade i första rummet

undersökt, huruvida sammanlagda elevantalet i några av de fackavdelningar,

som nu funnes både i Stockholm och Göteborg, vore så ringa, att

två dylika fackavdelningar kunde sammanslås till en. I fråga om de fackavdelningar,

som borde finnas på båda ställena, hade de sakkunniga undersökt,

huruvida undervisningen i två varandra sålunda motsvarande fackavdelningar

skulle kunna givas olika inriktning därigenom, att omfattningen

av studierna i vissa ämnen bleve olika eller vissa ämnen endast bleve företrädda

vid den ena högskolan.

Vid bedömandet av dessa frågor måste enligt de sakkunnigas mening

hänsyn tagas till en mångfald viktiga förhållanden: undervisningssynpunkter,

industriens behov, utbildningens värde för de studerande själva, betydelsen

för forskningsverksamheten i landet m. m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition Nr £68.

Med avseende å undervisningens omfattning inom de olika fackavdelningarna

vid den föreslagna nya högskolan i Göteborg hava de sakkunniga

gjort följande allmänna uttalande:

Det torde icke vara möjligt att för någon längre tid framåt fixera undervisningsplanerna

för en teknisk högskola, enär nya ämnesgrupper successivt

måste upptagas i den tekniska undervisningen, därest densamma skulle

kunna hålla jämna steg med teknikens utveckling. För att undervisningsprogrammen

härigenom icke skulle bliva överbelastade borde, i den mån

nya ämnesgrupper tillkomme, kursplanerna omläggas så, att man ur programmet

uteslöte dels sådana delar, som hade mindre betydelse för den i

praktiken arbetande ingenjören, dels ock sådana avsnitt, som utan större

svårighet kunde inhämtas genom självstudier. De sakkunniga hade därför

icke ansett sig kunna binda sig vid förslag till undervisningsplaner, vilka

avsåges att i stora delar komma i tillämpning först åtskilliga år framåt i

tiden. Då de sakkunniga emellertid funnit ett bedömande av dels undervisningens

omfattning vid den nya högskolan, dels kostnaderna vid högskolan

kräva, att förslag till undervisningsplaner förelåge, hade de sakkunniga

uppdragit åt rektorn vid Chalmers tekniska institut att i huvudsaklig överensstämmelse

med av de sakkunniga under deras överläggningar framlagda

synpunkter och på grundval av från institutets lärare inkomna framställningar

upprätta förslag till undervisningsplaner för högskolan, vilka timplaner

jämte specifikationer till desamma bifogats de sakkunnigas betänkande.

De sakkunniga hava härefter närmare angivit de riktlinjer, efter vilka

undervisningen skulle uppläggas vid den nya högskolan, samt ingått på

behovet av lärarkrafter inom de olika fack, vari undervisning enligt de sakkunnigas

mening borde förekomma vid högskolan. De sakkunniga anföra

härom huvudsakligen följande:

Allmänna vetenskaper. De sakkunniga framhålla,_ att för

undervisningen i allmänna vetenskaper funnes vid Chalmers tekniska institut

tre professurer, nämligen i matematik, fysik och mekanik (benämnd

mekanik och matematik), varjämte undervisningen i nämnda vetenskaper

uppehölles av speciallärare samt andre lärare och assistenter.

De sakkunniga hava vidare erinrat att undervisningen i ämnena mekanik

och hållfasthetslära för närvarande upprätthölles vid institutet av professorn

i mekanik i andra och tredje årskurserna samt av en speciallärare i

mekanik och hållfasthetslära i första årskursen. Undervisningen i så viktiga

och grundläggande ämnen som mekanik och hållfasthetslära syntes

enligt de sakkunnigas uppfattning helt böra åvila professorer, varför en

ny professur syntes böra upprättas för undervisning i elasticitets- och hållfasthetslära.

För de allmänna vetenskaperna föreslå således de sakkunniga fyra professurer

i ämnena matematik, fysik, mekanik samt elasticitets- och hållfasthetslära.

Vidare anse de sakkunniga, att för undervisningen i allmänna vetenskaper

bör avses fyra speciallärare i ämnena: beskrivande geometri, ritteknik och

maskinritning, teknisk kemi samt industriell organisation m. m.

F a ckavdelningen f ö r m a s k inbygg n a d. Under erinran,

att såväl 191!) års som 1929 års sakkunniga ansett denna fackavdelning

vara av grundläggande betydelse för hela ingenjörsutbildningen och därför

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

erforderlig såväl vid tekniska högskolan i Stockholm som vid den nya högskolan

i Göteborg, hava 1934 ars sakkunniga anfört, att de sakkunniga

delade samma uppfattning. De sakkunniga tillstyrkte därför, att en var av

de båda högskolorna skulle inrymma en fackavdelning för maskinbyggnad.

Beträffande undervisningens omfattning inom ifrågavarande fackavdelning

i Göteborg hava de sakkunniga erinrat, att 1919 års sakkunniga ansett

önskvärt, att undervisningen skulle inriktas på sådana områden inom den

mekaniska tekniken, som dittills ej företrädesvis odlats vid tekniska högskolan,

varvid i all synnerhet ett mera ingående studium borde ägnas

ät de kraftförbrukande maskinernas konstruktion och rationella användning.

Vidare hava 1934 års sakkunniga framhållit, att 1929 års sakkunniga ansett

någon mera genomgripande differentiering av undervisningen i denna

fackavdelning ej möjlig. I all synnerhet om undervisningen i skeppsbyggnad

förlädes till den nya tekniska högskolan i Göteborg, bleve en fullgod undervisning

i ångteknik och förbränningsmotorer nödvändig vid denna högskola.

En viss differentiering mellan de. båda högskolorna syntes visserligen bliva

möjlig därigenom, att vid den nya högskolan undervisningen rörande vattenturbiner

och vattenmotorer kunde inskränkas, under det å andra sidan en

viss utvidgning torde kunna ske i undervisningen rörande värmeteknik.

I stort sett syntes dock undervisningen inom denna fackavdelning komma

att bliva ungefärligen ensartad vid de båda högskolorna.

1934 års sakkunniga hava anfört, att de vid överläggningar med representanter

såväl för den tekniska högskoleundervisningen som för industrien

diskuterat möjligheterna av en differentiering enligt de av 1919 års sakkunniga

uppdragna linjerna. Härvid hade särskilt frågan om en inriktning

av undervisningen på de kraftförbrukande maskinernas område upptagits

till behandling. De sakkunniga ansåge, att vissa möjligheter till differentiering

förefunnes, men att dessa dock ej vore så stora, som man skulle kunna

vänta sig. Enligt de sakkunnigas mening måste fortfarande den mekaniska

värmeteorien med dess tillämpningar inom ångteknik och förbränningsmotorteknik

vara föremål för grundliga studier från alla blivande maskiningenjörers

sida.

I fråga örn lärarkrafterna inom ifrågavarande fackavdelning i Göteborg

framhålla de sakkunniga, att tre professurer syntes dem erforderliga. Den

nuvarande professuren i maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis

i värmemotorer skulle bibehållas med ändrad benämning såsom en

professur i ångteknik. En ny professur skulle inrättas i ämnet mekanisk

värmeteori och förbriiningsmotorer. Vad beträffade den tredje professuren

erinrade de sakkunniga, att 1919 års sakkunniga, såsom ovan nämnts, föreslagit,

att kraftförbrukande maskiner skulle göras till föremål för särskilda

studier vid högskolan i Göteborg. För att bereda möjlighet till dylika

specialstudier beträffande verktygsmaskiner och viktigare andra grupper

av kraftförbrukande maskiner finge de sakkunniga föreslå, att den

tredje professuren skulle omfatta ämnena maskinelement och arbetsmaskiner.

I stället borde professuren i maskinlära med undervisningsskyldighet

företrädesvis i vattenmotorer indragas vid den nuvarande innehavarens av

professuren inträde i pensionsåldern år 1937. Därest sedermera innehavaren

av den nya professuren kunde få till stånd en framgångsrik undervisning

och forskning inom arbetsmaskinernas område, förutsatte de sakkunniga,

att en erforderlig förskjutning av professurens undervisningsområde möjliggjordes

genom anställande av en speciallärare i någon del av ämnet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 268.

För fackavdelningen för maskinbyggnad föreslå således de sakkunniga

tre professurer, nämligen i: ångteknik, mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer

samt maskinelement och verktygsmaskiner.

Härutöver anse de sakkunniga, att för undervisningen inom fackavdelningen

borde avses nio speciallärare i ämnena: materiallära och metallografi,

järnbyggnadslära, byggnadshygien, förbränningslära och värmeteknik,

pumpar, fläktar och vattenturbiner, kompressorer och kolvpumpar, gjuteriteknik,

hiss- och transportanordningar samt elektroteknik.

Fackavdelningen för skeppsbyggeri. 1934 års sakkunniga

hava såsom i sammanfattningen av deras förslag omförmälts föreslagit

en koncentrering av skeppsbyggeriundervisningen till den nya tekniska högskolan

i Göteborg samt såsom konsekvens härav ett nedläggande av fackavdelningen

för skeppsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm.

För de sakkunnigas förslag finnes utförlig redogörelse lämnad i propositionen

nr 135/1936, vartill här torde få hänvisas.

Fackavdelningen för elektroteknik. De sakkunniga hava

erinrat, att såväl i Stockholm som i Göteborg funnes för närvarande en

fackavdelning för elektroteknik.

Vidare hava de sakkunniga framhållit, dels att 1919 års sakkunniga ansett

någon närmare motivering för behovet av en fackavdelning för elektroteknik

vid den nya högskolan icke erforderlig med hänsyn till den fortgående

elektrifieringen av industri, lantbruk, järnvägar, hantverk, hushåll

m. m., vars nationalekonomiska betydelse vore allmänt erkänd, dels ock att

1929 års sakkunniga ansett, att förevarande undervisning i samband med

elektricitetens landvinningar kommit att få en allt större och mera genomgripande

betydelse, varför behovet av ingenjörer på detta område vore så

stort, att någon sammanslagning av de båda fackavdelningarna i Stockholm

och Göteborg ej vore tänkbar.

De sakkunniga hava anslutit sig till den av de tidigare sakkunnigutredningarna

sålunda uttalade uppfattningen och förordat, att en fackavdelning

för elektroteknik inrymdes vid såväl tekniska högskolan i Stockholm som

vid den nya tekniska högskolan i Göteborg.

Beträffande undervisningens allmänna inriktning inom denna fackavdelning

hava de sakkunniga erinrat, att enligt 1919 års sakkunnigas mening

borde vid den nya högskolan särskilt betonas studiet av de elektriska maskinernas

och apparaternas användning för olika ändamål och inom olika

områden av industri och teknik. Undervisningen härutinnan skulle meddelas

i ämnet elektrisk anläggningsteknik. Såsom komplettering till denna

undervisning skulle de studerande i ämnet elektromaskinlära och högspänningsteknik

erhålla en fullständig utbildning i elektromaskinläran, i vad som

rörde teori och verkningssätt för generatorer och transformatorer. Vidare

skulle i detta ämne meddelas undervisning angående anordning av kraftcentraler

och kraftöverföringar samt i allmänhet vad som tillhörde högspänningstekniken.

Vad anginge 1929 års sakkunnigas ståndpunkt erinrades, att dessa sakkunniga

ansett någon nämnvärd differentiering ej vara möjlig att här åstadkomma.

Möjligen kunde tänkas, att vid den föreslagna nya högskolan i

Göteborg undervisningen i starkströmsanläggningar något utökades på bekostnad

av undervisningen i svagströmsteknik, vars tyngdpunkt syntes

böra förläggas till Stockholm.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

För egen del hava de sakkunniga anfört, att vid de överläggningar, som

under de sakkunnigas arbete ägt rum med fackmän och lärare på det elektroteknislca

området., frågan om differentiering mellan de två högskolorna

ingående dryftats. Härvid hade ifrågasatts inriktning på generering av elektrisk

energi ä ena sidan och energiens användning i motorer etc. å andra

sidan. En dylik uppdelning vore emellertid icke tänkbar beträffande den

teoretiska delen av undervisningen, där någon grundläggande dylik skillnad

ej kunde påvisas, men beträffande ämnet anläggningsteknik torde en

dylik differentierad inriktning kunna i viss mån genomföras. Det hade

vidare framhållits som en möjlighet att vid högskolan i Göteborg eftersträva

mera allsidigt (encyklopediskt) utbildade elektroingenjörer för industriens

_ behov, medan man i Stockholm skulle låta den studerande mera

specialisera sig på en viss forskningsuppgift. De sakkunniga ansåge, att man

borde iakttaga den största försiktighet gentemot dylika förslag; en lika

grundlig vetenskaplig utbildning som bas för vidare studier måste eftersträvas

på båda ställena. Industriens behov av elektroingenjörer inskränkte

sig ej till något slags allmän standardingenjör, utan bland de i industrien

arbetande ingenjörerna bleve de, som lämpade sig därför, ofta forskningsingenjörer.

Den elektriska industrien torde sysselsätta procentuellt flera

forskningsingenjörer än andra industrier. Det hade vidare ifrågasatts, att

man vid den ena högskolan skulle kunna mera koncentrera sig på starkströmstekniken,

medan man vid den andra mera sysslade med svagströmsteknik.

En viss differentiering i detta avseende funne de sakkunniga lämplig

och naturlig beträffande svagströmstekniken; studiet av telefoni och

telegrafi borde enligt de sakkunnigas mening huvudsakligen förläggas till

Stockholm. Vad beträffade högfrekvensteknik funne de sakkunniga, att

studiet av hithörande ämnen numera icke kunde försummas av en starkströmsingenjör

på grund av den ökade användningen av högfrekvent ström

vid kraftledningar (registrering, automatisering m. m.); även om de sakkunniga

funne, att omfattningen av dessa studier kunde göras olika på båda

ställena och undervisningen givas något olika inriktning, ansåge de sakkunniga

dock en grundlig utbildning på detta område nödvändig vid båda

högskolorna. Detta ämne hade å timplanen med hänsyn till sin speciella

inriktning på för starkströmsingenjören viktiga problem erhållit benämningen

speciell teleteknik.

De sakkunniga ansåge, att man på ovan angivet sätt kommit till en fullt

naturlig differentiering i undervisningen mellan de båda högskolornas elektrotekniska

fackavdelningar.

I fråga örn de lärarkrafter, som borde förefinnas vid fackavdelningen för

elektroteknik i Göteborg, hava de sakkunniga ansett tre professurer erforderliga,

vilket innebure, att en ny professur skulle tillkomma. Professurer

borde alltså finnas i ämnena: teoretisk clektricitetslära med undervisning

i elektroteknik och elektrisk mätteknik, elektromaskinlära samt elektrisk

anläggningsteknik.

Härutöver borde för undervisningen inom fackavdelningen avses tre speciallärare

i ämnena: beskrivande maskinlära, speciell teleteknik (högfrekvensteknik)

samt elektrokemi.

Fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad. 1934

års sakkunniga hava erinrat, att 1919 års sakkunniga föreslagit, att fackavdelningen

för väg- och vattenbyggnad skulle sammanslås med den för

husbyggnad till en avdelning, benämnd fackavdelningen för byggnadstek
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition Nr 268.

riik. Beträffande denna fackavdelning hade de sakkunniga framhållit, att

utvecklingen av landets kommunikationsleder, vattenfallens utbyggande

samt det växande behovet av tekniskt och ekonomiskt väl planerade

fabriks-, affärs- och bostadsbyggnader förutsatte god tillgång på ingenjörer

inom olika områden av dessa fack, och att således efterfrågan på sådana

ingenjörer under normala förhållanden komme att ökas.

Vidare har erinrats om att 1929 års sakkunniga anfört, att vissa av de

sakkunniga med hänsyn till å ena sidan önskvärdheten av att i möjligaste

mån nedbringa kostnaderna för inrättandet av den föreslagna nya högskolan

i Göteborg och å andra sidan önskvärdheten av ökad effektivitet i

undervisningen ansett det böra tagas under allvarligt övervägande, huruvida

icke väg- och vattenbyggnads- samt husbyggnadsavdelningama vid

Chalmers tekniska institut skulle kunna indragas och undervisningen i dessa

ämnen koncentreras till tekniska högskolan. I Göteborg bleve för ändamålet

nybyggnader oundgängliga. Däremot torde det — särskilt under förutsättning

att skeppsbyggnadsavdelningen vid tekniska högskolan nedlades —

icke vara uteslutet, att vid tekniska högskolan skulle utan egentlig nybyggnad

kunna beredas tillräckligt utrymme för undervisning av det antal blivande

väg- och vattenbyggnadsingenjörer, som kunde erfordras med hänsyn

till landets behov. Även om på grund av elevantalets ökning en dubblering

av vissa lärarkrafter vid tekniska högskolan bleve erforderlig, kunde

dock årskostnaderna härför samt för materiel aldrig beräknas bliva större

än för en fristående avdelning i Göteborg. Å andra sidan kunde det icke

förbises, att betydande svårigheter måste yppa sig för tekniska högskolan

att i sin fackavdelning för väg- och vattenbyggnad emottaga det ökade

elevantal, som bleve erforderligt, därest hela landets behov av högskolebildade

ingenjörer på detta betydelsefulla område skulle tillgodoses här.

Någon arkitektutbildning syntes 1929 års sakkunniga i vart fall icke böra

ifrågasättas vid den nya högskolan.

1934 års sakkunniga hava slutligen erinrat, att vissa ledamöter av 1929

års sakkunnigberedning på anmodan av chefen för ecklesiastikdepartementet

avgivit en den 29 januari 1934 dagtecknad promemoria i ärendet, varav

inhämtades bland annat följande:

För att underlätta ett förnyat bedömande av här förevarande fråga hade

uppgjorts följande tablå (sid. 16), vilken för höstterminerna 1919—1933

utvisade dels antalet studerande inom fackavdelningarna för väg- och vattenbyggnad

vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut, dels

ock totala antalet studerande vid de båda läroanstalterna.

Antalet studerande i fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vid

tekniska högskolan hade såsom av tablån framginge under perioden kraftigt

ökats — från 128 till 191 eller med 49 procent — örn än icke i samma utsträckning

som högskolan i dess helhet, vilken under samma tid ökats med

77 procent. Från att höstterminen 1919 hava utgjort 21 procent av hela

antalet studerande, utgjorde de studerande i fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad höstterminen 1933 icke fullt 19 procent av totalantalet.

I detta sammanhang torde böra påpekas, att stegringen av antalet studerande

till väsentlig del torde bero därpå, att högskolan genom ett intensivt

utnyttjande av tillgängliga lokaler successivt lyckats bereda plats för ett

ökat antal kompetenta inträdessökande, som annars måst avvisas.

Under samma tid hade antalet studerande i fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut ökats från 49 till 130, d. v. s.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition Nr 368.

Höstterminen

Studerande vid fackavdelningen

för väg- och vattenbyggnad

Totalantalet studerande

K. T. H.

C. T. I.

Summa

K. T. H.

C. T. I.

1919..........

128

49

177

598

328

1920 ..........

126

52

178

663

352

1921..........

138

63

201

691

331

1922 ..........

135

65

200

665

311

1923 ..........

152

67

219

705

281

1924 ..........

142

66

208

691

248

1925 ..........

151

65

216

687

269

1926 ..........

158

58

216

718

265

1927 ..........

156

67

223

724

267

1928 ..........

164

60

224

730

278

1929 ..........

154

58

212

719

312

1930 ..........

163

55

218

791

326

1931..........

171

69

240

867

354

1932 ..........

178

96

274

983

372

1933 ..........

191

130

321

1,058

413

nära tredubblats. Medan institutet i dess helhet under samma tid ökats

från 328 till 413 studerande, hade denna fackavdelning proportionellt ökats

väsentligt kraftigare. Från att höstterminen 1919 hava utgjort 15 procent

av totalantalet studerande, hade den sålunda höstterminen 1933 stigit till

icke mindre än 31 procent.

Sammanlagda antalet studerande vid de båda fackavdelningarna, som

höstterminen 1931 — de senaste siffror, som förelegat, då de sakkunniga

avslutade sitt egentliga utredningsarbete — uppgått till 240, hade sedan

dess väsentligt ökats och uppginge höstterminen 1933 till 321 eller i genomsnitt

80 per årskurs.

Till en del kunde visserligen denna starka höjning tänkas sammanhänga

med den av tidsförhållandena förorsakade allmänna tillströmningen av studerande

till universitet och högskolor och därmed sammanhängande strävanden

från de båda läroanstalternas sida att i görligaste mån bereda studiemöjligheter

för inträdessökande. Å andra sidan finge i detta sammanhang

icke förbises den spärr, som i vart fall vid tekniska högskolan det

begränsade utrymmet i laboratorier och ritsalar innebure och på grund av

vilken kompetenta inträdessökande trots nyssberörda strävanden måst i

betydlig utsträckning avvisas. Hade inträde i fackavdelningarna för vägoch

vattenbyggnad stått öppet för alla kompetenta inträdessökande, skulle

man alltså för närvarande haft att räkna med ett högre antal studerande än

det nu förefintliga. Även örn av olika anledningar sammanlagda antalet

studerande vid här ifrågavarande båda fackavdelningar i fortsättningen ånyo

reducerades, bleve dock med största sannolikhet antalet studerande så stort,

att man — därest en sammanslagning av de båda avdelningarna komme till

stånd — måste förutsätta en dubblering av praktiskt taget alla lärarkrafter

ävensom betydande ny- och tillbyggnader. Örn än kostnaderna härför icke

kunde beräknas bliva lika stora som för en nybyggnad i Göteborg, torde

skillnaden dock knappast bliva så avsevärd, att den uppvägde de olägenheter

av olika slag, som skulle uppkomma vid en sammanslagning. Av

dessa olägenheter torde de pedagogiska stå i främsta rummet. Vidare torde

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

böra framhållas att elen förskjutning i förhållandet mellan elevantalet i de

olika faekavdelningarna vid Chalmers tekniska institut, som under de

senaste åren ägt rum, medförde, att en indragning av fackavdelningen för

väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut måste betyda en

mera ingripande förändring i hela institutets struktur än vad tidigare kunnat

förutses. Härjämte torde ej böra förbises att enligt nyligen framlagda

undersökningar levnadskostnaderna för studerande vore högre i Stockholm

än i Göteborg, vadan en sammanslagning av de båda avdelningarna till en,

i Stockholm, skulle för de annars till Göteborg förlagda studerandena medföra

ökade utgifter.

Vad beträffade behovet av ingenjörer, utexaminerade från fackavdelning

för väg- och vattenbyggnad, gåve de senaste årens erfarenheter vid handen,

att här en ökad efterfrågan förelåge. Överhuvudtaget gjorde sig för närvarande

från kommuners, industriers och övriga företagares sida märkbar

en med teknikens komplicering sammanhängande tendens att i ökad utsträckning

använda kvalificerad arbetskraft. Med hänsyn härtill syntes det

betänkligt att nu företaga en sammanslagning av de båda fackavdelningarna.

1934 års sakkunniga vitsordade för egen del, att efterfrågan på ingenjörer

med utbildning i väg- och vattenbyggnadsfacket alltjämt vore stor och för

närvarande väl torde motsvara tillgången. De sakkunniga hade inhämtat,

att vid tekniska högskolan i Stockholm årligen intoges cirka 50 studerande

i fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad, medan vid Chalmers tekniska

institut intoges mellan 40 och 50 elever per år. Intagande årligen av

ett 100-tal väg- och vattenbyggare torde enligt de sakkunnigas mening

ungefärligen motsvara landets behov av utbildningsmöjligheter inom detta

område. Någon sammanslagning av de båda faekavdelningarna för väg- och

vattenbyggnad i Stockholm och Göteborg ansåge de sakkunniga med hänsyn

till detta stora elevantal icke böra äga runi.

Beträffande undervisningens omfattning inom fackavdelningen för vägoch

vattenbyggnad vid den nya högskolan hava de sakkunniga erinrat,

dels att 1919 års sakkunniga föreslagit, att utbildningen vid högskolan i

Göteborg skulle inriktas på tre grupper av väg- och vattenbyggnadsingenjörer,

nämligen vägbyggare, vattenbyggare och kommunikationstekniker,

dels ock att 1929 års sakkunniga föreslagit två studieriktningar, den ena för

byggnadskonstruktion och den andra för utbildande av arbetsledare, varjämte

sistnämnda sakkunniga ifrågasatt inrättande vid tekniska högskolan

i Stockholm av en studieriktning för kommunalingenjörer.

För egen del hava 1934 års sakkunniga anfört huvudsakligen följande.

Innan de sakkunniga ansett sig kunna taga ställning till frågan om undervisningens

allmänna inriktning inom denna fackavdelning, hade de sakkunniga

funnit önskvärt att genom överläggningar med fackmän på området

bilda sig en uppfattning örn möjligheterna till differentiering i undervisningen

mellan en högskola i Göteborg och tekniska högskolan i Stockholm.

Genom ifrågavarande överläggningar hade de sakkunniga kommit till den

uppfattningen, att möjligheterna till en differentiering inom väg- och vatte

n by ggn ad som råd e t vore mindre, än man med hänsyn till ingenjörernas

inom (jetta fack skiftande arbeten skulle vara böjd att antaga. Det hade

med styrka framhållits, hurusom även på detta område den största vikt

mäste läggas på en solid grundläggande utbildning och att vid sidan härav

en icke alltför specialiserad undervisning i fackämnena borde eftersträvas.

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr SOS. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Marits proposition Nr 268.

De sakkunniga funne det icke möjligt att fullfölja det av 1919 års sakkunniga

framlagda förslaget att vid högskolan i Göteborg inrikta sig på de

tre huvudgrupper av väg- och vattenbyggnadsingenjörer, som ovan angivits,

nämligen vägbyggare, vattenbyggare och kommunikationstekniker.

För specialutbildning av vägbyggare skulle fordras inrättande av ett

omfattande vägbyggnadslaboratorium, därest ej endast de för den praktiska

ingenjörsverksamheten nödvändiga laborationerna skulle kunna utföras,

utan även vetenskapligt forskningsarbete skulle kunna bedrivas.

I Stockholm funnes vid sidan av tekniska högskolans vägbyggnadslaboratorium

även statens väginstitut och statens provningsanstalt med ytterligare

möjligheter för det vetenskapliga arbetet. De sakkunniga ansåge, att

landet för närvarande icke vore i behov av ytterligare ett laboratorium av

dylik omfattning. Då de flesta vägbyggare för att fylla sin uppgift i praktiken

ej vore i behov av en så djupgående specialutbildning, ansåge de sakkunniga,

att vägbyggnadslaboratoriet i Göteborg kunde begränsas till att

motsvara de laborationer, som en i praktiken verksam vägbyggnadsingenjör

borde känna till. De sakkunniga föresloge också en mindre omfattande

undervisning i ämnet vägbyggnad, än den som nu meddelades i Stockholm.

Beträffande den andra gruppen, vattenbyggare, ansåge de sakkunniga,

att denna icke vore enhetlig utan svarade mot så många specialriktningar

(vattenledningar, avlopp, vattenrening, vattenkraft, vattendragsreglering,

flottning, dammbyggnader, kajbyggnader etc.), att en specialiserad undervisning

på alla dessa områden vore svår att genomföra. De sakkunniga ansåge

en differentiering mellan en högskola i Göteborg och tekniska högskolan

i Stockholm i så måtto vara möjlig att genomföra, att i Göteborg

icke ämnesgrupperna vattenrening, vattenkraft, vattendragsreglering och

flottning skulle bliva föremål för djupare specialstudier. I överensstämmelse

härmed torde vattenbyggnadslaboratoriet i Göteborg kunna begränsas till

sin storlek.

Området kommunikationsteknik ansåge de sakkunniga ej heller vara

lämpligt för en specialisering i Göteborg. Antalet erforderliga ingenjörer

med specialutbildning på detta område vore ringa, och behovet torde tillgodoses

genom utbildningsmöjligheterna vid tekniska högskolan i Stockholm,

där professur i ämnet vägbyggnad och kommunikationsteknik funnes.

1929 års sakkunniga hade, såsom ovan nämnts, tänkt sig två studieriktningar,

den ena för byggnadskonstruktion, den andra för utbildning av

arbetsledare.

1934 års sakkunniga hade måst avstå från tanken att föreslå en studieriktning

med sistnämnda inriktning. Det hade från fackmannahåll påvisats,

att de unga ingenjörerna ofta under de första åren av sin verksamhet ömsevis

sysslade med konstruktionsarbete och med arbetsledning; de, som på

grund av personliga egenskaper och läggning lämpade sig att bliva arbetsledare,

överginge till de yttre arbetena, medan andra lämpade sig bättre för

projektering och konstruktionsarbete. Att utbilda arbetsledare vore icke i

första hand en undervisningsfråga utan en fråga om personliga egenskaper.

Under högskolestudierna hade den studerande oftast ännu ej klarhet över

sin läggning och sina möjligheter i detta stycke. Ehuru de sakkunniga funnit

den av 1929 års sakkunniga framlagda tanken lockande, vore de icke

så övertygade örn dess praktiska utförbarhet och värde, att de ansett sig

kunna bygga vidare på densamma.

1929 års sakkunniga hade såsom tidigare berörts, föreslagit att inom fack
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

avdelningen för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm

skulle inrättas en studieriktning för kommunalingenjörer. 1934 års

sakkunniga hade övervägt frågan, huruvida en dylik studieriktning lämpligen

borde komma till stånd i Göteborg men hade liksom 1929 års sakkunniga

icke funnit anledning att föreslå någon dylik studieriktning vid den

nya högskolan.

Det hade under de sakkunnigas ovannämnda överläggningar framhållits,

att vid en högskola i Göteborg husbyggnadstekniken borde givas något

större utrymme än vid tekniska högskolan i Stockholm. Tidigare hade de

husbyggnadstekniska ämnena också ägnats ett mera omfattande studium

vid Chalmers tekniska institut än vid tekniska högskolan i Stockholm.

Vid bedömandet av frågan om differentiering i undervisningen mellan högskolorna

måste hänsyn även tagas till det förhållandet, att i Göteborg skulle

komma att utbildas omkring hälften av landets högskoleingenjörer inom

facket. I den mån specialutbildning infördes, måste de olika specialriktningarna

tillsammans motsvara minst hälften av landets väg- och vattenbyggnadsteknik.

Det borde erinras därom att vid tekniska högskolan i

Stockholm inga särskilda studieriktningar funnes inom denna fackavdelning

utan endast en mindre omfattande grad av valfrihet.

De sakkunniga hade kommit till den uppfattningen, att även vid högskolan

i Göteborg endast en måttlig valfrihet vore lämplig, och föresloge

därför två studieriktningar: den ena för allmän byggnadskonstruktion,

innebärande en allmän konstruktiv utbildning jämte allsidiga studier av

övriga fackämnen, den andra mera inriktad på husbyggnadsteknik, med

något minskad utbildning i konstruktioner, men med mera omfattande studier

av husbyggnadstekniska detaljer och materialfrågor.

I fråga örn lärarkrafterna vid fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

i Göteborg räknade de sakkunniga med tre professurer, vilket, örn man

till denna fackavdelning även hänförde den förefintliga professuren vid

den nuvarande fackavdelningen för husbyggnad, skulle innebära, att en ny

professur tillkomme för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad. Beträffande

professurernas undervisningsområden hava de sakkunniga ansett

desamma böra omfatta byggnadsstatik och brobyggnad (motsvarande

den nuvarande professuren i väg- och vattenbyggnadslära), byggnadsteknik

samt husbyggnad (motsvarande den nuvarande professuren i byggnadslära

och ornamentsritning vid fackavdelningen för husbyggnad). De sakkunniga

ifrågasätta emellertid, huruvida det icke borde tagas under övervägande

att, när professuren i husbyggnad bleve ledig, ersätta densamma med en

eller två speciallärarbefattningar. De sakkunniga hava dock utgått ifrån att

denna professur tillsvidare skulle bibehållas.

För fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad föreslå således de sakkunniga

tre professurer nämligen i: byggnadsstatik och brobyggnad, husbyggnad

samt byggnadsteknik.

Vidare anse de sakkunniga, att för undervisning inom fackavdelningen

borde avses sju speciallärare i ämnena: geodesi, maskinelement, byggnadsstatik

och brobyggnad, vägbyggnad, vattenbyggnadslära, stadsbyggnadsliira

samt geologi.

Myndigheterna ni. fl. Ali m ä n n a vete n s kape r. Emot vad de

sakkunniga under förestående rubrik föreslagit hava de i ärendet hörda

myndigheterna m. fl. icke framställt någon erinran.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

Fackavdelningen för maskinbyggnad. Lärarkollegiet vid

Chalmers tekniska institut, varmed institutets styrelse instämt, har ansett

betänkligt att kombinera ämnena maskinelement och verktygsmaskiner i

en professur. Kollegiet tillstyrkte för sin del, att professurens kombination

i stället skulle bliva maskinelement jämte hiss- och transportanordningar,

i vilket fall i stället för den föreslagna speciallärarbefattningen i hiss- och

transportanordningar skulle inrättas en speciallärartjänst i verktygsmaskiner.

Svenska teknolog för elling en har framhållit, att de sakkunnigas förslag örn

ett bibehållande av fackavdelningarna för maskinbyggnad såväl vid Chalmers

tekniska institut som vid tekniska högskolan vore i princip riktigt.

En viss differentiering i undervisningen mellan dessa läroanstalter kunde

även tänkas, varvid dock icke någon inskränkning av den vid tekniska

högskolan nu meddelade undervisningen kunde förordas.

Fackavdelningen för skeppsbyggeri. Beträffande de av

myndigheter m. fl. avgivna yttrandena över de sakkunnigas förslag under

ovanstående rubrik torde få hänvisas till propositionen nr 135/1936, vari

utförlig redogörelse lämnats för desamma.

Fackavdelningen för elektroteknik. Lärarkollegiet vid

Chalmers tekniska institut, varmed institutets styrelse instämt, har anfört,

att kollegiet, utan att göra någon reel anmärkning mot de sakkunnigas förslag,

ville föreslå, att den första av de sakkunniga föreslagna professurerna

måtte specificeras så, att missförstånd ej uppstode och alltså betecknas

såsom en professur i teoretisk elektricitetslära med undervisning jämväl

i elektroteknikens principer och elektrisk mätteknik.

Svenska teknolog för enhagen har framhållit följande:

Ifråga om utbildning av elektroingenjörer hade de sakkunniga föreslagit,

att vid den nya högskolan skulle utbildas endast vad man kallade starkströmsingenjörer,

under det att vid tekniska högskolan i Stockholm hädanefter

som hittills utbildning av ingenjörer för såväl starkströms- som svagströmsområdet

skulle äga rum. Av detta förslag liksom av de sakkunnigas

yttrande i övrigt i denna fråga framginge, att den utomordentligt snabba

utvecklingen på det elektriska området under de senaste årtiondena och de

av denna utveckling betingade kraven på elektroingenjörernas utbildning

ej vunnit tillbörligt beaktande i betänkandet. Inom den på detta fält arbetande

kretsen av fackmän vore det en allmän och välgrundad övertygelse,

att man numera ej — som man möjligen tidigare ansett — kunde draga upp

en skarp gränslinje mellan starkströms- och svagströmsteknik och följaktligen

ej heller mellan deras respektive utövare. En differentiering av den

natur, som föresvävat de sakkunniga, läte ej förena sig med kravet på kvalificerade

elektroingenjörer.

Fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad. Svenska

teknologi''eningen har anfört, att den av de sakkunniga föreslagna

differentieringen av undervisningen för väg- och vattenbyggnadsingenjörer

i Stockholm och Göteborg vore så väsentlig, att de från den nya högskolan

utexaminerade ingenjörerna knappast borde kallas väg- och vattenbyggare

utan lämpligen byggnadsingenjörer. Om i enlighet med förslaget omkring

halva antalet av högskoleingenjörerna inom detta fack skulle utbildas i

Göteborg, förutsattes behovet av högskoleutbildade byggnadsingenjörer

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

vara lika stort som behovet av egentliga väg- oell vattenbyggnadsingenjörer,

en förutsättning, som i de sakkunnigas betänkande ingalunda styrkts.

Ytterligare finge framhållas, att de sakkunniga förordat arkitektutbildning

endast vid tekniska högskolan. Den husbyggnadstekniskt betonade

väg- och vattenbyggnadsavdelningen vid den ifrågasatta högskolan i Göteborg

skulle genom en sådan organisation icke komma i åtnjutande av de fördelar

och den stimulans, som en nära kontakt mellan dessa närbesläktade

fack otvivelaktigt medförde. En koncentrering av arkitektundervisningen

till tekniska högskolan och husbyggnadstekniken till Chalmers tekniska

högskola vore icke rationell, varför det — i händelse att arkitektundervisningen

helt koncentrerades till tekniska högskolan — borde tågås under allvarligt

övervägande, huruvida icke väg- och vattenbyggnads- samt husbyggnadsavdelningarna

vid Chalmers tekniska institut kunde indragas och

undervisningen i dessa ämnen koncentreras till tekniska högskolan.

Tillströmningen till väg- och vattenbyggnadsfacket hade språngvis ökats

åren 1932 och 1933. Vid Chalmers tekniska institut hade totala antalet

studerande varit 354 stycken år 1931 och 413 stycken år 1933, därav vid

fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad 69 stycken, respektive 130

stycken. Hela ökningen gällde alltså denna fackskola. Detta torde vara en

tillfällig företeelse. Genom vägväsendets organisation hade vid detta tidsskede

plötsligt nya möjligheter öppnat sig för väg- och vattenbyggare och

därmed hade följt ökad tillströmning av inträdessökande. I kampen örn

anställningarna, av vilka många icke alls krävde högskolebildning, torde

överkvalificering hava ägt rum. Statens arbeten för lindring av arbetslösheten

hade även tagit många väg- och vattenbyggare i anspråk, en företeelse,

som även torde vara övergående. Ett stort antal av dessa anställningar

fordrade på grund av arbetets art mera praktik och rutin än högskolebildning.

Man borde därför av statistiken från Chalmers tekniska institut

icke draga förhastade slutsatser angående det normala behovet av

högskoleingenjörer inom detta fack. En ingående undersökning av behovet

av högskolebildade väg- och vattenbyggnadsingenjörer borde företagas,

innan en sådan språngvis ökning av utbildningsmöjligheterna skedde.

Nedläggandet av vissa fackavdelningar vid Chalmers

tekniska institut.

1934 års sakkunniga. Såsom i sammanfattningen av 1934 års sakkunnigas

förslag omförmälts hava de sakkunniga föreslagit, att de nuvarande

fackavdelningarna vid Chalmers tekniska institut för husbyggnad samt för

kemi och kemisk teknologi skulle nedläggas. Kemiundervisningen skulle

helt koncentreras till tekniska högskolan i Stockholm.

Av de sakkunnigas utredning inhämtas följande:

Fackavdelningen för husbyggnad. På sätt framgår av den

ovan lämnade redogörelsen för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

hava de sakkunniga erinrat, att såväl 1919 års som 1929 års sakkunniga

funnit det böra tagas i övervägande att nedlägga fackavdelningen för

husbyggnad i Göteborg. 1934 års sakkunniga hava för sin del allenast anfört,

att de sakkunniga i likhet med nyssberörda sakkunnigutredningar ansett,

att någon arkitektutbildning icke borde ifrågasättas vid den nya högskolan.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

Fackavdelningen för kemi och kemisk teknologi.

De sakkunniga hava erinrat, att 1919 års sakkunniga — under förmälan,

att den kemiska industrien med avseende å produktionsvärde intoge det

främsta rummet bland landets olika industrigrenar — ansett allt tala för

att den kemiska fackavdelning, som redan funnes vid Chalmers tekniska

institut, bibehölles.

Vidare hava de sakkunniga erinrat, att 1929 års sakkunniga framhållit,

att undervisningen vid de båda fackavdelningarna i kemi i Stockholm och

Göteborg vöre i stort sett likartad och att några egentliga möjligheter till

differentiering här ej syntes förefinnas. Denna undervisning vore i högre

grad än annan teknisk undervisning likartad med den vid universiteten

meddelade. Undervisning i olika grenar av denna fackavdelnings mycket

omfattande vetenskaper meddelades — förutom vid tekniska högskolan och

Chalmers tekniska institut — även vid universiteten och Stockholms högskola.

1929 års sakkunniga hade därför ansett goda skäl föreligga för en

undersökning, huruvida icke denna undervisning vid de tekniska högskolorna

skulle kunna koncentreras till Stockholm.

1934 års sakkunniga hava uppgjort följande tabell, vilken för höstterminerna

1919—1934 utvisade dels antalet studerande inom fackavdelningarna

för kemi och kemisk teknologi vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska

institut, dels ock totala antalet studerande vid de båda läroanstalterna.

Höstterminen

Studerande vid fackavdelningen för

kemi och kemisk teknologi

Totala antalet studerande

K. T. H.

C. T. I.

Summa

K. T. H.

C. T. I.

1919..........

82

37

119

598

312

1920 ..........

92

36

128

663

309

1921..........

104

30

134

691

301

1922 ..........

95

26

121

665

281

1923 ..........

94

31

125

705

258

1924 ..........

95

23

118

691

230

1925 ..........

91

21

112

687

246

1926 ..........

96

26

122

718

247

1927 ..........

86

30

116

724

237

1928 ..........

91

41

132

730

260

1929 ..........

94

45

139

719

295

1930 ..........

102

52

154

791

300

1931..........

112

58

170

867

326

1932 ..........

134

58

192

983

355

1933 ..........

135

61

196

1,058

392

1934 ..........

141

61

202

1,155

401

De sakkunniga hava härefter anfört följande.

.Tabellen utvisade, att antalet studerande i kemisk teknologi vore statt

i jämn stegring. De sakkunniga vore också för sin del övertygade örn att

den tekniska utvecklingen på det kemiska området komme att bliva av allt

större betydelse för framtiden. Härvid torde det bliva ofrånkomligt att

inrätta ett antal nya lärostolar i specialämnen såsom biokemi, livsmedelskemi

m. m. (Redan nu funnes vid högskolan i Stockholm en specialinstitu
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

tion för träkemi och cellulosateknik.) Det hade då synts de sakkunniga

erforderligt att söka utröna, huruvida en differentiering mellan de tvenne

kemiska fackskolorna skulle vara tänkbar, exempelvis i sådan riktning att

vid den ena högskolan undervisningen orienterades mera åt det organiska

området, vid den andra åt det oorganiska. .. _____

Det hade då från olika håll för de sakkunniga på det kraftigaste framhållits,

att den grundläggande undervisningen i oorganisk kemi, organisk

kemi, teoretisk kemi och elektrokemi under inga förhållanden kunde minskas

eller bliva föremål för differentiering. Samtidigt som det bekräftats,

att den kemiska fackavdelningen vid tekniska högskolan vore för knappt

tillgodosedd i avseende på professurer i tillämpnings- och specialämnen,

och att avsevärda krav måste komma att ställas på utökning av antalet

lärarbefattningar, hade det emellertid gjorts gällande, att tillkomsten av

dylika specialgrenar icke kunde medföra någon differentiering i den grundläggande

teoretiska utbildningen.

Ett tillgodoseende av dylika ökade krav vid två tekniska högskolor syntes

de sakkunniga icke ligga inom möjligheternas område. Det måste anses

vara förmånligare med en väl utrustad fackavdelning i kemi än med två

dylika, arbetande under mindre gynnsamma förhållanden. Det hittillsvarande

elevantalet per årskurs, vilket först under det sista i ovanstående

tablå angivna läsåret uppgått till i genomsnitt 50 stycken, torde icke lägga

hinder i vägen för en koncentration av kemiundervisningen till endera högskolan.

De sakkunniga hade därför närmare undersökt konsekvenserna av

en dylik koncentrationsåtgärd.

Vid Chalmers tekniska institut hade tämligen nyligen en nybyggnad uppförts

för den kemiska institutionen. På framställning av de sakkunniga hade

styrelsen för Chalmers tekniska institut genom institutets rektor verkställt

en beräkning, dagtecknad den 6 maj 1935, av kostnadsminskningar vid

indragning av fackavdelningen för kemi och kemisk teknologi och användande

av kemibyggnaden för annan fackavdelning — i enlighet med de

sakkunnigas direktiv för fackavdelningen för elektroteknik. Vad beträffade

sistnämnda fråga — bvggnadskostnaderna — hade rektorn beräknat, att

omändringsarbetena skulle uppgå till 150,000 kronor. I fråga örn de årliga

kostnaderna hade rektorn anfort, bland annat, att vid indragning av kemiska

fackavdelningen tänktes övriga fackavdelningar ökade med så många

elever per årskurs, som svarade mot antalet borttagna laborationsplatser

inom kemiska fackavdelningen eller 28 stycken per årskurs.

De reduktioner i årliga kostnader, som skulle uppstå för den händelse

fackavdelningen för kemi och kemisk teknologi vid Chalmers tekniska institut

skulle nedläggas och ett motsvarande elevantal, 28 stycken per årskurs,

komme att fördelas på övriga fackavdelningar, hade av institutets

rektor beräknats uppgå till 50,410 kronor per år.

Avdelningskollegiet för kemi och kemisk teknologi vid tekniska högskolan

i Stockholm hade under förutsättning att kemiundervisningen koncentrerades

till Stockholm för sin del beräknat den årliga ökningen i driftkostnaden

för institutionerna till 30,000 kronor (vari dock icke inginge

ökade utgifter för uppvärmning, gas och elektrisk energi samt städning)

samt de årliga utgifterna för ökade lärarkrafter tili 14,800 kronor och till

lön åt tvenne vaktmästare till 5,000 kronor, eller sammanlagt till 50,400

kronor.

En sammanställning av de sålunda verkställda utredningarna vid Chal
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Mårds proposition Nr 26S.

mers tekniska institut och vid tekniska högskolan utvisade således i fråga

om årliga driftkostnader, att vid institutet skulle uppstå en minskning å

50,410 kronor och vid tekniska högskolan en ökning av 50,400 kronor.

Minskningarna i de årliga driftkostnaderna vid den ena läroanstalten

leonline alltså att uppvägas av motsvarande ökningar vid andra. De sakkunniga

holle emellertid icke för osannolikt, att en närmare genomarbetning

av detta problem skulle komma att utvisa vissa besparingar beträffande

de årliga driftkostnaderna och ville i detta avseende erinra örn att

siffrorna hänförde sig till institutets nuvarande kostnader. Vid bedömandet

av kostnaderna borde beaktas, att om institutet bleve högskola med bibehållande

av kemiska fackavdelningen, denna skulle utan ökning av omfånget

fordra större anslag för lärarlöner m. m. än som för närvarande vore

fallet (genom likställdhet i löneavseende och anslag i övrigt med tekniska

högskolan i Stockholm).

Det torde även vara att förutse, att krav framdeles komme att resas på

ökat antal professurer för kemiundervisningen. Örn dessa framställningar

vunne bifall, skulle vid en koncentration av kemiundervisningen till endast

en av högskolorna väsentliga årliga besparingar i driftkostnaderna vara att

emotse.

De sakkunniga finge erinra, att kemiundervisningen vid tekniska högskolor

— såsom 1929 års sakkunniga för sin del starkt betonade — i högre

grad än annan teknisk undervisning vore likartad med den vid universiteten

meddelade. Till följd härav hände det icke sällan, att sådana studerande,

som vid universiteten ägnade sig åt kemi såsom huvudämne, sedermera

komme att finna sin utkomst inom industrien. Att förutom vid universiteten

uppehålla särskilda fackavdelningar för kemi vid båda de tekniska

högskolorna syntes därför icke behöva komma i fråga. De sakkunniga

föresloge förty, att kemiundervisningen förlädes till endast en av de

tekniska högskolorna.

Någon minskning i utbildningsmöjligheterna för kemiingenjörer inom

landet skulle icke härigenom uppstå, enär enligt de sakkunnigas uppfattning

även större årskurser än det nuvarande antalet, cirka 50 stycken elever,

borde utan men för undervisningen kunna mottagas vid en teknisk

högskola. Med hänsyn till den redan nu betydligt större utrustningen i

Stockholm i fråga örn laboratorier av olika slag, tillhörande den kemiska

fackavdelningen därstädes, föresloge de sakkunniga, att landets hela högre

tekniska kemiundervisning förlädes till Stockholm.

Det torde jämväl förtjäna erinras därom att i Stockholm i motsats till

i Göteborg funnes en metallurgisk institution, vilken stöde den kemiska

rätt nära. Vid tekniska högskolan i Stockholm skulle sålunda komma att

finnas ett naturligt avrundat komplex av forsknings- och utbildningsanstalter

för de kemiskt betonade industriområdena.

Myndigheterna m. fl.. Fackavdelningen för husbyggnad.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska institut, varmed institutets styrelse

instämt, har anfört följande:

Den motivering, de sakkunniga givit för husbyggnadsfackskolans slopande

i Göteborg, syntes ur undervisningsekonomisk synpunkt icke kunna

motsägas. De sakkunniga pekade framför allt på det sedan lång tid tillbaka

ringa elevantalet i ifrågavarande avdelning vid Chalmerska institutet. Här

borde emellertid understrykas, att förklaringen till den ringa tillström
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition Nr £6S.

ningen till denna fackavdelning åtminstone under de sista decennierna

legat däruti, att för vidare utbildning vid konstakademien de från husbyggnadsavdelningen

i Göteborg utexaminerade först måste tillbringa ett

sista studieår vid tekniska högskolan i Stockholm för att därigenom vinna

erforderlig kompetens. Under sådana förhållanden vore det ganska naturligt,

att elen, vars ekonomi så tilläte, föredroge att redan från början förlägga

sin arkitektutbildning till Stockholm.

Från arkitekthåll liksom från myndigheter och samfund i Göteborg hade

framhållits önskvärdheten av att bibehålla utbildningen av arkitekter i

Göteborg bland annat med hänsyn till västra Sveriges ur klimatologiska,

geologiska och andra synpunkter säregna förhållanden, med vilka den blivande

arkitekten borde göras förtrogen redan under sin utbildningstid.

Sakkunniga, som av tekniska högskolan och akademien för de fria konsterna

utsetts för att avgiva yttrande rörande ändring av arkitektutbildningen,

hade i betänkande av år 1935 uttalat önskvärdheten av att arkitektutbildning

vid institutet alltjämt komme att bibehållas. Vid sammanträde

med Sveriges arkitekters riksförbunds styrelse hade vidare framhållits,

hurusom förefintligheten av en arkitekturhögskola på viss ort bidroge att

stimulera ortens och traktens unga arkitekter i deras verksamhet. Klimatet

och andra för trakten karakteristiska förhållanden satte i viss mån prägel

på arkitekturen. Skolans lärare finge som praktiserande fackmän möjlighet

att leda utvecklingen i rätt riktning. Tävlingar, som anordnades på sådan

ort, kunde få ett mera givande resultat genom livlig anslutning av med ortsförhållandena

förtrogna deltagare. Överhuvudtaget torde förefintligheten

av högskolor på två skilda orter i landet medföra en rikare utveckling. Det

torde knappast kunna påvisas att man av ekonomiska skäl borde hindra en

sådan utveckling. Då antalet arkitekter sedan förkrigsåren torde hava nära

nog fördubblats, syntes egendomligt att nu slopa den ena arkitekturfackskolan.

Att besparingar skulle kunna göras genom indragning av arkitekturavdelningen

vid Chalmerska institutet läge i sakens natur. Kollegiet hade dock

velat göra ett ekonomiskt överslag för utrönande av vad bibehållandet av

arkitekturavdelningen i Göteborg skulle draga för kostnad för staten. Kollegiet

funne då att inom denna fackavdelning borde finnas en professur,

nämligen i arkitektur. En betydande del av den övriga undervisningen inom

fackavdelningen torde kunna äga rum tillsammans med eleverna i fackavdelningen

för väg- och vattenbyggnad, undantagsvis även med andra

fackavdelningars elever. Inom vissa speciella ämnen behövde dock anställas

särskilt för fackavdelningen avsedda speciallärare.

Den årliga kostnaden för fackavdelningen, därest densamma bibehölles,

beräknades uppgå till ett belopp av omkring 39,000 kronor.

Någon speciell institutionsbyggnad för avdelningen vore icke av nöden,

utan erforderliga lokaler för tredje och fjärde årskurserna syntes kunna beredas

genom ökning av den föreslagna byggnaden för väg- och vattenbyggnadsavdelningen.

Kostnaden härför beräknades uppgå till omkring 160,000

kronor.

För första och andra årskurserna inom fackavdelningen torde motsvarande

kostnad kunna uppskattas till 100,000 kronor.

Fackavdelningens bibehållande i Göteborg skulle alltså medföra en cngångsutgift

av omkring 260,000 kronor och en årlig utgift av omkring

39,000 kronor. Med framläggande av denna ekonomiska utredning ville

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr ''£68.

kollegiet hava framhållit, att kostnaderna för vidmakthållande av en fullgod

arkitektur avdelning i Göteborg icke kunde betraktas som avskräckande.

Det torde böra tagas under förnyad omprövning, örn icke de fördelar,

som en dylik fackavdelning kunde tillföra landets byggnadsverksamhet,

vore så stora, att de motiverade avdelningens bibehållande.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan, varmed högskolans styrelse instämt,

har ansett, att frågan örn nedläggandet av arkitektundervisningen

vid Chalmers tekniska institut sammanhängde med frågan örn arkitektundervisningen

i stort sett inom landet, således även vid tekniska högskolan

och vid akademien för de fria konsterna. De sakkunniga hade icke framlagt

några skäl för slopandet av arkitektundervisningen i samband med institutets

omorganisation till teknisk högskola. Huruvida tillräckligt starka skäl

å andra sidan förelåge för undervisningens bibehållande eller örn undervisningen

inom husbyggnadsområdet i annan form borde ordnas, hade lärarkollegiet

icke hunnit undersöka, men skulle upptaga frågan till ingående

prövning i samband med frågan om arkitektundervisningen i hela dess vidd,

vilken fråga varit föremål för behandling av särskilda, av högskolan och

akademien utsedda sakkunniga i ett den 19 september 1935 dagtecknat

betänkande.

Byggnadsstyrelsen har framhållit följande:

Beträffande de sakkunnigas förslag örn nedläggandet av arkitektundervisningen

vid institutets föreslagna omorganisation hade de sakkunniga

härför icke framlagt andra skäl än de av 1919 och 1929 års sakkunniga

anförda. Det syntes styrelsen, som örn denna fråga borde göras till föremål

för närmare prövning och som skäl härför finge styrelsen anföra följande.

Det motiv, som syntes hava förestavat förslaget om arkitektundervisningens

slopande, vore det ringa antal elever, som toge del av denna undervisning

vid institutet. Detta skäl syntes emellertid ur olika synpunkter icke

vara tillräckligt bärande. Med vetskap om att de studerande i arkitektur

vid institutet intoges efter samma grunder som i övriga fack och ej efter

för denna fackskola, i likhet med vad fallet vore vid tekniska högskolan,

differentierade grunder, syntes det styrelsen helt naturligt, att antalet studerande

inom denna avdelning hittills ej varit stort. Det vore att förmoda

i betraktande av det relativt stora antal, som sökte vinna inträde vid denna

avdelning, att om intagandet skedde efter samma grunder som vid tekniska

högskolan, ett elevantal skulle ernås, som motiverade fackskolans bibehållande.

Beträffande nödvändigheten av att utbilda ett större antal fackmän på

detta område än vad för närvarande vore fallet, ville byggnadsstyrelsen

blott hänvisa till den nya lagstiftningen inom stadsplane- och husbyggnadsväsendets

område samt till den nya länsarkitektsorganisationen, varigenom

förutsattes ett långt större utnyttjande av kvalificerat utbildade fackmän

på detta område än vad tidigare varit fallet. Även med hänsyn till de allt

annat än glädjande erfarenheter, byggnadsstyrelsen erhållit vid granskningar

av tillämnade byggnadsföretag, vore det av behovet påkallat, att

husbyggandet, en av landets största industrier och verksamheter, erhölle

tillgång till väl kvalificerade fackmän på området. I betraktande av den

stora fara ur ekonomiska, praktiska och estetiska synpunkter, det nuvarande

systemet med otillräckligt utbildade fackmän pa detta område innebure,

syntes det byggnadsstyrelsen, med hänsyn till de allmänna intressen sty
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts •proposition Nr 268.

reisen vore satt att tillvarataga, att antalet fackmän icke borde inskränkas,

vilket måste bliva följden, om undervisningen i arkitektur vid institutet

upphörde. Det vore även att märka, att undervisningen i detta fack vid

tekniska högskolan skulle bliva lidande på att med nuvarande lärarpersonal

mottaga ett större antal studerande än för närvarande.

Byggnadsstyrelsen ville alltså förorda, att denna del av de sakkunnigas

förslag upptoges till ny förutsättningslös prövning i samband med prövningen

av dels ett av särskilda av tekniska högskolan och akademien för

de fria konsterna utsedda kommitterade i september 1935 avgivet betänkande

med förslag till förändringar beträffande arkitektutbildningen, och

dels frågan örn hela undervisningsväsendets ordnande beträffande utbildandet

av fackmän på husbyggnadsområdet.

Stadsfullmäktige i Göteboi''g, med vilka länsstyrelsen därstädes instämt,

hava ansett, att ett nedläggande av fackavdelningen för husbyggnad skulle

medföra betänkliga konsekvenser. Därigenom skulle praktiskt taget alla

möjligheter till högre undervisning i husbyggnadskonst försvinna från staden.

Toge man dessutom hänsyn till den stora vikten av att landets byggnadsverksamhet

handhades av personer med grundlig teknisk utbildning

och till de stora belopp, som årligen investerades i husbyggnader, måste

man anse de kostnader, staten hade för upprätthållande av undervisning

i husbyggnadskonst vid tvenne högre läroanstalter, relativt små och väl

motiverade.

Som enda skäl för nedläggandet av fackavdelningen för husbyggnad hade

de sakkunniga framhållit denna avdelnings ringa antal elever. Det låga

elevantalet vore emellertid beroende på vissa förhållanden vid Chalmerska

institutet, vilka med institutets förvandling till högskola otvivelaktigt

komine att ändras, varför man hade grundad anledning antaga, att antalet

elever i förevarande avdelning skulle ökas, så att det motiverade avdelningens

bibehållande.

Svenska teknologföreningen har anfört, att de sakkunnigas förslag, att

någon arkitektutbildning icke borde ifrågasättas vid den nya högskolan

i Göteborg, icke syntes grunda sig på någon särskild utredning utan vore

endast ett godtagande utan vidare av de meningar, som framförts vid de

tidigare utredningarna åren 1919 och 1929, och för vilka det ringa antalet

elever vid arkitekturavdelningen vid tekniska institutet torde varit bestämmande.

Emellertid hade sedan dess händelser inträffat, som borde påfordrat

en närmare undersökning.

Den nya lagstiftningen inom stadsplane- och byggnadsväsendets område

hade framtvingat ett starkt ökat behov av kvalificerade arkitekter. Genom

den nya länsarkitektinstitutionen hade ett 30-tal nya statliga arkitektbefattningar

tillskapats sedan år 1928. I samma riktning och kanske ännu

starkare hade förhållandena påverkats inom kommunalförvaltningarna

genom de nya byggnadsförfattningarna. I den mån som sålunda erforderlig

kontroll och tillsyn på byggnadsområdet växte, måste man helt naturligt

räkna med att efterfrågan i fria marknaden på arkitekter starkt tilltoge.

Även utvecklingen inom byggnadstekniken, som gjorde byggandet väsentligt

mer komplicerat än förr i världen, torde verka i samma riktning. Det

torde härvid böra beaktas, att husbyggandet i landet ännu till mycket

ringa del använde sig av arkitektonisk sakkunskap.

A andra sidan vore frekvensen av studerande i arkitekturskolan vid tekniska

högskolan så stor. att någon egentlig ökning av årskurserna icke torde

bliva möjlig utan dubblering.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

En mer ingående undersökning av dessa förhållanden torde med ali

sannolikhet giva vid handen, att behovet av utbildning av kvalificerade

arkitekter redan vore och ännu mer i framtiden komme att bliva så stort,

att ett nedläggande av arkitekturavdelningen vid Chalmers tekniska institut

icke vore försvarligt ur ekonomisk och praktisk synpunkt.

I stället borde undersökas, örn icke en utveckling av denna avdelning

med en viss differentiering i förhållande till motsvarande fack vid tekniska

högskolan skulle vara det lämpligaste. Härigenom skulle måhända samtidigt

kunna tillgodoses det krav på andra slag av kvalificerade byggnadsteknici,

som alltmer gjorde sig gällande inom olika grenar av byggnadsindustrien.

Detta vore ju en fråga, som även de sakkunniga ägnat sin uppmärksamhet,

men den syntes på nu antytt sätt kunna finna en mera tillfredsställande

lösning än den, de sakkunniga i sitt förslag kommit till.

Under alla omständigheter syntes det ofrånkomligt att förslaget örn nedläggande

av arkitekturavdelningen vid Chalmers tekniska institut upptoges

till förnyad prövning.

Tekniska samfundet i Göteborg har uttryckt den uppfattningen, att nedläggandet

av arkitektutbildningen i Göteborg ej kunde ske utan kännbara

nackdelar för husbyggnadsverksamheten i västra Sverige, i det att en sådan

åtgärd måste medföra en sänkning av kvaliteten på husbyggnadsfackmännen

därstädes. Det hade nämligen visat sig, att eliten av de arkitekter,

som utginge från arkitekturavdelningen vid tekniska högskolan i Stockholm,

huvudsakligen absorberades av marknaden därstädes.

Om däremot undervisningen bibehölles i Göteborg, skulle staden och

västra Sverige hava större möjligheter att hävda sig i konkurrensen örn de

bästa fackmännen, vilket måste anses vara av största betydelse med hänsyn

till de stora belopp, som årligen investerades i byggnadsverksamhet.

För närvarande vore behovet av arkitekter av den storleksordningen, att

under de senaste åren årligen utexaminerats ett 20-tal elever vid tekniska

högskolan och 2 ä 3 elever vid Chalmerska institutet. Att elevantalet vid

Chalmers varit så lågt vore naturligt dels därför att kompetenta sökande

i stor utsträckning avvisats på grund av platsbrist i första årskursen, där

undervisningen vöre gemensam med övriga fackskolor, och dels därför att

tekniska högskolan i egenskap av fyraårig fullständig högskola gåve en

värdefullare examen, i synnerhet för dem, som önskade fortsätta vid konstakademiens

byggnadsskola. Någon minskning av detta behov torde icke

vara att vänta, snarare en ökning, då man alltmer började inse värdet

och det ökade behovet av kvalificerat arbete inom husbyggnadsfacket.

Arkitektundervisningens karaktär vore sådan, att en personlig undervisning

i övningsämnena vore nödvändig. Att exakt uppskatta det elevantal,

som en professor förmådde att på en gång meddela en sådan undervisning

åt, vore svårt, men för närvarande torde ur denna synpunkt elevantalet

vid tekniska högskolans arkitekturavdelning redan nu vara för stort.

Det. toi*de därför snart bliva nödvändigt att dubblera undervisningen,

om endast en skola skulle kunna tillgodose hela behovet av arkitekter. Det

syntes då lämpligt, att denna dubblering verkställdes genom att husbyggnadsavdelningen

vid institutet fullständigades, så att den bleve fullt jämförbar

med tekniska högskolans avdelning för arkitektur. Härigenom skulle

möjlighet skapas till en sådan utjämning av elevantalet vid de båda skolorna,

som ur undervisningssynpunkt ansåges önskvärd.

Styrelsen för svenska arkitekters riksförbund har anfört bland annat

följande:

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

En effektiv undervisning i arkitektur förutsatte ett individuellt omhändertagande

av varje elev från lärarens sida. Den tid, som en professor behövde

ägna åt varje elev vid undervisning i detta ämne, bleve därför avsevärt

större än ifråga örn sådana ämnen, där undervisningen huvudsakligen

meddelades genom föreläsningar. I betraktande härav torde redan det nuvarande

elevantalet vid tekniska högskolans fackavdelning för arkitektur

kunna komma att visa sig vara större än vad som vore önskvärt. Det syntes

därför icke otänkbart, att tekniska högskolan snart kunde komma att

ställas inför nödvändigheten av att uppdela denna fackavdelning i två

grupper med var sina lärarkrafter i arkitektur. Av flera orsaker kunde i

sådant fall synas lämpligare, att den ena av dessa utbildningsgrupper förlädes

till någon annan plats än Stockholm. Därvid torde befintligheten i

Göteborg av en högre teknisk skola, som kunde omvandlas till högskola,

tala för att en sådan utbildningsgrupp förlädes till Göteborg.

Ett annat skäl som talade för bibehållande och utbyggande av fackskolan

för arkitektur i Göteborg vore den betydelse, som en dylik fackskola av

högskolekaraktär skulle hava för den omfattande byggnadsverksamheten i

västra Sverige. Förekomsten av en teknisk högskola med arkitekturutbildning

hade ständigt visat sig befrämja ett högvärdig byggande i den trakt,

där skolan vore förlagd. Detta vore givetvis en följd dels därav att ett antal

dugliga arkitekter som lärare bundes vid högskolan, varvid deras yrkesutövning

komme trakten till godo, dels av det självklara förhållandet, att

de nyblivna arkitekterna gärna plägade under ett antal år stanna kvar

och utöva verksamhet på den plats, där de fått sin utbildning.

Härtill komme att, ehuru utkomstmöjligheterna på arkitektbanan givetvis

vore i hög grad beroende av konjunkturerna och för icke länge sedan

varit mindre goda, det för närvarande icke syntes föreligga några större

svårigheter för kvalificerade arkitekter att erhålla arbete. Så torde exempelvis

alla arkitekter, som erhållit högskoleutbildning och som visat sig

dugliga i yrket, hava för närvarande funnit sin utkomst på arbetsmarknaden.

De statliga och kommunala befattningar, som på grund av de nya

byggnadsförfattningarna krävdes, men som ännu icke i full utsträckning

kommit till stånd, torde medföra efterfrågan på ytterligare någon arbetskraft.

Även borde beaktas hurusom det tidvis hade visat sig svårt att erhålla

kompetent arbetskraft till arkitektkontoren såväl i Göteborg och

västra Sverige som i södra Sverige.

Med utgångspunkt från nu rådande uppfattning om vad arkitekternas

yrkesutövning borde innebära, kunde man därför våga antaga, att det antal

arkitekter, som för närvarande utbildades, knappast fyllde behovet.

Med vad som här ovan anförts ansåge sig styrelsen hava påvisat, dels

att de sakkunniga icke tillfredsställande motiverat sitt förslag att slopa

arkitekturfackskolan vid Chalmers tekniska institut, och dels hurusom flera

skäl syntes tala för denna fackskolas bibehållande och vidare utbyggande.

Ett förutsättningslöst bedömande av frågan om arkitekturfackskolan vid

institutet måste emellertid baseras på vetskap örn behovet av olika slag

av fackmän med teoretisk utbildning på byggnadsområdet.

Någon tillförlitlig beräkning av detta behov förefunnes icke. Det syntes

därför styrelsen vara nödvändigt att en undersökning örn behovet av byggnadsfackmän,

och därvid icke enbart arkitekter utan även övriga kategorier

av fackmän, föreginge allt vidare ställningstagande i denna sak. Vid

en sådan utredning borde givetvis upptagas till behandling icke enbart ut
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 268.

bildningen vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska instituts högre

avdelning utan samtliga frågor berörande byggn a d s u n d e r vi s n i rigon i dess

helhet.

Styrelsen hemställde, att en utredning angående byggnadsundervismngen

i dess helhet måtte företagas i avsikt att utröna dels byggnadsväsendets

behov av utbildade fackmän av olika slag, dels de lämpligaste metoderna

för utbildning av dessa fackmän, dels ock den lämpligaste förläggningen

av de anstalter, som borde handhava denna utbildning.

Tillika hemställde styrelsen att, i avvaktan på resultatet av denna utrednmg,

för närvarande icke måtte vidtagas några åtgärder för indragande av

fackavdelningen för arkitektur vid Chalmers tekniska institut.

a,c k aydel ningen för kemi och kemisk teknologi.

Lurarkollegiet vid Chalmers tekniska institut, varmed institutets styrelse

mstämt, har anfört bland annat följande:

Beträffande denna fackavdelning komme man för så vitt det gällde dess

alder tillbaka i tiden ända till institutets grundläggande år 1829. Det enda

tekniska ämne — bortsett från verkstadsarbete — i vilket undervisning

meddelades vid institutet redan från dess första verksamhetsår, hade just

varit kemisk teknologi. Detta förhållande hade icke endast affektionsvärde.

Ett så långvarigt samarbete mellan undervisning och därav beroende industri

hade alstrat kontakter, som icke utan förluster för näringslivet skulle

kunna brytas. Kemifackskolan hade levat och blomstrat i Göteborg och

fjen ^ac^e kunnat glädja sig åt med tiden allt bättre och bättre arbetsförhållanden.

Ar 1926 hade kemiavdelningen fått nya och moderna laboratorier

med rikliga utrymmen. Den torde i själva verket kunna påstås vara

den med avseende på laboratorier bäst försedda och utrustade av Chalmerska

institutets samtliga fackavdelningar.

Kollegiet hade den bestämda uppfattningen, att inom de föreslagna nybyggnaderna

för kemiska fackavdelningen i Stockholm arbetsmöjligheterna

för de från Chalmerska institutet »uppflyttade kemisterna» icke bleve lika

val tillgodosedda i Stockholm, som de nu vöre i Göteborg. Kollegiet kunde

ej annat än uttrycka den uppfattningen, att för landets tekniska kemiundervisning

en högst betänklig försämring skulle inträda. Skulle kemiavdelningens

förflyttning från Göteborg till tekniska högskolan diskuteras,

så borde frågan åtminstone ske under förutsättning av att lika goda villkor

erbjödes därstädes som de, vilka nu funnes i Göteborg. Under sådana

förhållanden måste återigen hela kostnadskalkylen bliva en annan än den,

de sakkunniga räknat med.

Beträffande de synpunkter, som vöre av direkt intresse för näringslivet,

ville kollegiet av objektivitetshänsyn inskränka sig till att hänvisa till de

uttalanden, som från teknikens och industriens sida avgivits. Behovet av

en kemisk fackavdelning vid en teknisk högskola i Göteborg såsom centrum

för kemisk forskning och såsom rådgivande kemisk central syntes vara

tillräckligt omvittnat fran dessa hall för att icke ytterligare behöva understrykas.

Mycket betänkligt i pedagogiskt avseende syntes kollegiet det uttalandet

\ ara, som de sakkunniga fällt, att det utan men för undervisningen skulle

vara möjligt att i en och samma årskurs mottaga 50 elever eller flera.

För så vitt det gällde rena föreläsningar, vore visserligen detta utan invändning

sant. Men då det gällde laborationer, syntes det kollegiet, som

örn uttalandet vore långt ifrån riktigt. Man behövde icke lång laborations
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

erfarenhet för att inse det förkastliga i att hava så stora avdelningar som

50 elever samtidigt laborerande. Den personliga kontakten förlorades, den

individuella handledningen äventyrades. I stället för att bliva värdefull

undervisning från professorns sida bleve laboratorieundervisningen lätt

slentrianmässig. Eleverna nödgades mest lita tili sig själva och bomme att

förlora dyrbar tid under sina trevande försök att lösa en tilltrasslad situation,

vilken med tillräcklig handledning kanske kunnat lösas tämligen lätt.

Man kunde visserligen säga, att detta motverkades genom anställande

av flera assistenter. Kollegiet holle bestämt före, att handledning från assistents

sida icke kunde uppskattas till samma värde som från professorn

själv. I varje fall gällde det ovan sagda i eminent grad beträffande examensarbetens

uppläggning och ledning.

1934 års sakkunniga hade i sitt betänkande erinrat, att 1919 års sakkunniga

uttalat, att tillvaron av två tekniska högskolor syntes enligt de

sakkunnigas mening i längden böra gynnsamt inverka på rekryteringen av

lärarkrafterna samt verka sporrande på såväl de undervisande som de studerande.

Detta yttrande innehölle en så allmänt erkänd princip, att det

syntes ovedersägligt, att det besutte sin giltighet också på den kemisktekniska

undervisningen. Med ett upprätthållande av två tekniska högskolor

hade man i verkligheten sörjt för en önskvärd differentiering även på

det grundläggande stadiet, en sådan differentiering nämligen, som läge i

den personliga intresseinriktningen hos skilda innehavare av professurer i

samma ämne. Sådan möjlighet till intressekoncentration kring en individuellt

betonad livskraftig forskning hade i alla tider stegrat ungdomens

studieintresse.

En naturlig och ekonomisk utveckling av differentieringstanken innebure

således enligt kollegiets mening bibehållandet av den av 1919 års sakkunniga

framhållna konkurrensmöjligheten med dess väl beprövade fördelar.

Det syntes kollegiet svårbegripligt, att ett förslag till beskärande av

den ena av de två nu förefintliga möjligheterna till fullständig kemiskteknisk

utbildning kunnat framkomma i en tid, då näringslivet vore mera

tekniskt betonat än någonsin förr.

Utan all fråga förtjänade differentieringstanken, för så vitt den syftade

mot olikriktad specialisering, även sitt mycket stora intresse. Men det

syntes klart, att detta slag av differentiering ägde giltighet och aktualitet

först beträffande vidareutbyggnader av den kemisk-tekniska undervisningen

i form av nya speciella lärarbefattningar och speciallaboratorier.

Först när förslag i sådant avseende framkommit, syntes det kollegiet, att

ett naturligt realiserande av differentieringsidén i denna mening vore

aktuellt. Naturligt syntes då vara att taga hänsyn till näringslivets behov

i landets olika delar och med hänsyn därtill fördela dessa specialiseringsmöjligheter

både på Stockholm och Göteborg.

Den föreslagna indragningen av kemifackskolan vid Chalmers tekniska

institut innebure, under förutsättning av bibehållande av oförändrat antal

kemiprofessurer, visserligen i princip endast en förflyttning från en ort till

en annan. Och då kemien fortfarande skulle vara företrädd genom en för

icke-kemister avpassad undervisning i teknisk kemi, kunde man ju säga, att

förslaget såtillvida blott betydde en fakultetsbegränsning, som väl ej saknade

vissa motsvarigheter vid andra högskoleinstitutioner. Men det vöre

ju å andra sidan självfallet, att den mest önskvärda lösningen vore en högskola

med samtliga hittillsvarande fackavdelningar i behåll. Det kunde

också vara av värde för (ivriga fackavdelningar, att möjlighet till omedelbar

kommunikation med kemiavdelning funnes.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

• Med stöd av det anförda måste alltså kollegiet förorda, att en fackavdelning

för kemi bibehölles vid den blivande tekniska högskolan i Göteborg.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan, varmed högskolans styrelse instämt,

har framhållit huvudsakligen följande:

De sakkunniga hade föreslagit, att fackavdelningen för kemi och kemisk

teknologi vid Chalmers tekniska institut skulle nedläggas och att motsvarande

fackavdelning vid tekniska högskolan skulle utvidgas för mottagande

av ytterligare 28 studerande per år.

I denna fråga måste lärarkollegiet uttala en helt avvikande mening.

De sakkunniga åberopade till en början ett uttalande av 1919 års sakkunniga,

att den kemiska industrien med avseende på produktionsvärde

intoge det främsta rummet bland landets olika industrigrenar och att den

kemiska fackavdelningen vid Chalmers tekniska institut med hänsyn till

den kemiska industriens växande behov av högskoleutbildade ingenjörer

borde bibehållas.

Lärarkollegiet finge instämma häri under framhållande av att man alltjämt

kunde förvänta en ökning av behovet av ingenjörer på detta område,

vilket även sjul tes hava stått klart för 1931 års sakkunniga. Örn det i enlighet

härmed skulle visa sig nödvändigt, att ytterligare öka antalet nyintagna

kemister utöver de 58 som de sakkunniga föreslagit, så läte sig en dylik

anordning betydligt billigare och lättare genomföra med en fackavdelning

vid vardera läroanstalten. Därest en sammanslagning av de båda kemiavdeiningama

vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut skulle

komma till stånd, skulle man under ovanberörda förhållanden snart komma

i samma situation som 1929 års sakkunniga ansett föreligga beträffande då

ifrågasatt sammanslagning av väg- och vattenbyggnadsavdelningarna vid

de båda läroanstalterna, varom de yttrade, att detta skulle medföra en

dubblering av praktiskt taget alla lärarkrafter ävensom betydande ny- och

tillbyggnader.

1929 års sakkunniga hade anfört, att undervisningen i kemi och kemisk

teknologi i högre grad än annan teknisk undervisning vore likartad med

den vid universiteten meddelade och framhållit detta såsom ett skäl för en

undersökning, huruvida icke denna undervisning vid de tekniska högskolorna

därför skulle kunna helt koncentreras till Stockholm. Det förefölle

härav, som örn de sakkunniga vore av den uppfattningen, att industriens

behov av kemister till viss utsträckning kunde tillgodoses från universiteten.

Enligt lärarkollegiets uppfattning skedde dock detta under normala

konjunkturförhållanden endast undantagsvis, och en mera omfattande rekrytering

från detta håll vore för övrigt utesluten med tanke på de akademiska

studiernas inriktning, för så vitt det icke gällde rena laboratoriebefattningar

och ej anställningar i fabriksdriften. Enligt lärarkollegiets

mening vore behovet av just ingenjörsutbildade kemister i stark stegring,

varför utbildningsmöjligheterna för dylika icke borde inskränkas genom att

kemiavdelningarna vid de båda högre tekniska läroanstalterna i enlighet

med de sakkunnigas förslag sammansloges till en enda.

Lärarkollegiet måste dessutom framhålla, att de kemiska facken vore av

så stor betydelse för övriga discipliner vid en högre teknisk läroanstalt,

att en fackavdelning för kemi måste anses vara ofrånkomlig vid en dylik.

Detta bestyrktes också av det förhållandet, att det torde finnas få, om ens

någon, teknisk högskola som vore i saknad av kemisk fackavdelning.

Särskilt starkt ville lärarkollegiet framhålla, att professorernas vid tek
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Marits proposition Nr 268.

niska högskolan vetenskapliga forskningsarbete på grund av det föreslagna

avsevärt ökade antalet studerande inom kemiavdelningen skulle komma

att bliva i hög grad lidande genom överflyttningen av kemiutbildningen till

tekniska högskolan, för så vitt icke en väsentlig utökning av lärarkrafterna

därstädes samtidigt komme till stånd.

De sakkunnigas farhåga för att kraven på nya professurer i teknisktkemiska

specialgrenar skulle medföra alltför stora kostnader för statsverket,

om kemiska fackavdelningar funnes vid två högskolor, i det att inrättandet

av en specialprofessur vid den ena högskolan med nödvändighet

skulle medföra identiska åtgärder vid elen andra, delades ej av lärarkollegiet.

Dylika nya professurer måste närmast få karaktären av forskningsprofessurer

och borde därför i varje särskilt fall endast inrättas på de ställen,

där de hade största förutsättningar att bliva till verkligt gagn. För

övrigt ville lärarkollegiet framhålla, att örn en viss industrigren inom landet

visat sig så utvecklingsduglig, att inrättandet av en professur för densammas

behov vore motiverat, så innebure detta att denna industrigrens

tillskott till landets ekonomiska resurser redan blivit så stort, att det många

gånger överstege kostnaderna för professuren ifråga.

Åtskilligt mera vore att andraga i denna fråga om kemiundervisningens

ordnande, men lärarkollegiet hade redan anfört tillräckliga skäl för att påvisa

dels det olämpliga i slopandet av fackavdelningen för kemi och kemisk

teknologi i Göteborg under samtidig ökning av motsvarande fackavdelning

i Stockholm, och dels ofullständigheten av den av de sakkunniga förebragta

utredningen.

Ingenjörsvetenskapsakademien (avdelningen för kemisk-tekniska vetenskaper)

har anfört bland annat:

De sakkunnigas motivering för att beröva västra Sverige, geografiskt

sett, och Chalmers tekniska institut som högre teknisk läroanstalt betraktad,

all tillgång till vetenskapligt kvalificerad kemisk sakkunskap syntes

avdelningen lämna rum för vissa anmärkningar.

Till en början hade de sakkunniga funnit, att även större årskurser än

motsvarande det nuvarande antalet, cirka 50 vid tekniska högskolan

+ Chalmers tekniska institut, utan men för undervisningen borde

kunna mottagas vid en teknisk högskola, och detta vore måhända riktigt,

så länge det endast gällde nödtorftigt meddelande av den för avgångsexamens

avläggande erforderliga undervisningen. Redan med nuvarande

antal studerande ansåge sig dock kemilärarna vid tekniska högskolan så

starkt belastade av undervisnings- och examinationsgöromål jämte administrativa

åligganden, att den till litteraturstudier och egen forskningsverksamhet

disponibla tiden vore alltför knapp. Då vidare den särdeles betungande

examinationsbördan komme att växa direkt proportionellt mot

antalet studerande, och arbetet med att leda laborationer likaså, torde varje

ökning av antalet studerande komma att medföra minskade möjligheter

för dessa lärare att uppehålla elen vetenskapliga standard, de sakkunniga

själva ansett erforderlig. Avdelningen ansåge sig böra, särskilt från sin synpunkt

sett, starkt understryka nödvändigheten av att forskningen inom de

kemisk-tekniska vetenskaperna erhölle det stöd, som dess utomordentliga

vikt för utvecklingen av landets industri och omsorgen örn befolkningens

försörjningsmöjligheter måste förutsätta.

I själva verket komme nämnda ökning av antalet kemistuderande a tekniska

högskolan otvivelaktigt att redan från början uppgå till 28, eller en

Bihang lill riksdagens protokoll lits7. 1 sami. Ar 268. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 26S.

ökning från nuvarande 30 till 58, d. v. s. nied 93 procent, ty även om för

närvarande endast cirka 50 studerande per år intoges i kemiavdelningarna

vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut sammanlagt, så

hade dock under senare år antalet inträdessökande enbart till kemiavdelningen

vid tekniska högskolan överstigit 70-talet. Lades härtill antalet motsvarande

sökande vid Chalmers tekniska institut, torde mer än tillräcklig

hänsyn vara tagen till dubbelräkning av studerande, som upprepade förut

gjord, men då ej bifallen ansökan om inträde, för att antalet 58 skulle anses

bliva uppnått. Avdelningen ansåge därför i motsats till de sakkunniga, att

en indragning av kemifackskolan vid Chalmers tekniska institut komrne

att belasta kemilärarna vid tekniska högskolan i så hög grad, att man ej

därefter rimligtvis av dessa kunde fordra tidsenlig vetenskaplig behärskning

av deras ämnen och ej heller produktiv vetenskaplig verksamhet, något

sorn torde bliva lika ödesdigert för kvaliteten av deras undervisning som

för landets näringsliv och för en förstklassig rekrytering av lärarkrafterna.

Emellertid torde saken snart komma att ligga ännu sämre till i nämnda

hänseende, ty i enlighet med de sakkunnigas av avdelningen delade uppfattning,

att den tekniska utvecklingen på det kemiska området komma att

hilva av allt större betydelse för framtiden, kunde man förvänta, att snart

nog även antalet 58 nytillträdande kemister vore otillräckligt för tillgodoseende

av landets behov av högskolebildade kemiingenjörer. Detta hade

i själva verket även de sakkunniga i någon mån betänkt, men som korrektiv

härvidlag angivit möjligheten för den kemiska industrien att begagna

sig av universitetsutbildade kemister. Antalet sådana kemister, som funne

sin utkomst inom industrien, torde dock i vårt land icke vara betydande,

och dessa kemister torde i regel icke lämpa sig för mera ingenjörsbetonat

arbete. Därest kemiavdelningen vid Chalmers tekniska institut indroges,

torde således snart nog antalet tekniska kemistuderande vid tekniska högskolan

komma att bliva så stort, att en dubblering av kemilärarna i de

obligatoriska läroämnena bleve ofrånkomlig, även från enbart undervisningssynpunkt

sett.

Som fördel med all högre teknisk kemiundervisnings förläggning till ett

ställe ansåge de sakkunniga, att härigenom skulle man vinna att få en

i fråga om anslag till utrustning och drift väl tillgodosedd mot två i samma

hänseende otillfredsställande försörjda, kemiska fackavdelningar. Bortsett

från att avdelningen ej ansåge det förmätet, att det med hänsyn till den

kemiska industriens stora betydelse för vårt lands näringsliv verkligen

krävdes fullgott underhållande av två kemiska fackskolor, ville den anmärka,

att när de sakkunniga gått att planera utvidgningen av tekniska

högskolans kemiska fackavdelning för bortåt dubbla antalet studerande,

syntes de ej i märkbar grad hava haft för ögonen att tillräckligt förbättra

de materiella resurserna vid denna fackavdelning.

Avdelningen hade ej kunnat finna tillräckliga skäl för de sakkunnigas

förslag beträffande den högre tekniska kemiundervisningens anordnande.

De sakkunniga anförde emellertid ännu ett motiv härför, och som det ville

synas ett, som för dem varit det mest avgörande, nämligen att det på

grund ay utvecklingen inom den kemiska tekniken torde bliva ofrånkomligt

att inrätta ett antal nya lärostolar i tekniska specialfack, och därvid

syntes de hava ansett såsom axiomatisk^ att örn en sådan specialbefattning

inrättades exempelvis vid tekniska högskolan, så måste samtidigt en av

samma slag inrättas vid Chalmers tekniska institut. Detta vore dock enligt

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

avdelningens mening felaktigt, ty därest ej nuvarande tidsomfattning för

ingenjörsutbildningen skulle utsträckas, och detta ansåge de sakkunniga

fullständigt uteslutet, så måste det mot en sådan specialbefattning svarande

läroämnet bliva valfritt för de studerande. Befattningen ifråga finge således

närmast karaktären av en forskningsprofessur eller dylikt, inrättad till stöd

för någon större eller under särskilt livlig utveckling stadd industrigren.

En sådan befattning syntes därför böra inrättas på det ställe, där den, på

grund av yttre eller personliga skäl, kunde bliva mest fruktbringande.

Något nämnvärt hinder för att exempelvis en kemistuderande i högsta årskursen

vid tekniska högskolan, eller en därifrån utgången ingenjör, i Göteborg

skaffade sig en vidare specialutbildning för en enbart därstädes förefintlig

lärarkraft torde ej kunna angivas. Under det att avdelningen instämde

med de sakkunnigas i annat sammanhang uttryckta uppfattning,

att en differentiering av den reguljära undervisningen inom kemiavdelningarna

vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut ej vore

möjlig, ville den därför bestämt framhålla, att en sådan differentiering

vore både möjlig och lämplig i vissa specialfack av ovan antydd natur.

Under hänvisning till det anförda finge avdelningen som sin bestämda

åsikt framhålla önskvärdheten och nödvändigheten av att frågan örn kemiens

ställning vid Chalmers tekniska institut ej nu avgjordes, utan att en

ny utredning verkställdes i syfte att klarlägga, huru den högre tekniskkemiska

undervisningen inom landet i dess helhet borde organiseras, under

hänsyn tagen även till att en viss omorganisation av undervisningen vid

tekniska högskolans kemiska fackavdelning vore av behovet påkallad.

Sveriges kemiska industrikontor har gjort gällande, att några bärande och

på en mera ingående utredning grundade skäl för den föreslagna överflyttningen

av kemiundervisningen till tekniska högskolan icke framlagts av de

sakkunniga. Om två högskolor vöre för handen, borde givetvis specialämnena

fördelas på båda, icke dubbleras, och de studerande äga möjlighet

att i sista årskursen eller senare bedriva ett visst specialstudium vid den

ena eller andra av de båda högskolorna. Besparingen i de årliga kostnaderna

synes heller icke bliva avsevärd. Den omständigheten, att undervisningen

i Stockholm delvis måste läggas i händerna på hjälpkrafter, skulle

medföra ett försvårande och en försämring av densamma. För att hålla

undervisningen och forskningsarbetet på önskvärd nivå finge lärarna antingen

förses med högt kvalificerade assistenter eller också professurerna

dubbleras, vilket skulle föranleda ökade, i kalkylerna icke förutsedda kostnader.

Vidare kunde differentiering enbart anses nyttig för den tekniska

utvecklingen, varför det icke kunde anses lämpligt, att landets samtliga

kemiingenjörer i viktigare ämnen undervisades av en enda lärare. Det

borde i detta sammanhang icke heller förbises, att inom ingen annan teknisk

studiegren tillämpningen av de teoretiska kunskaperna vöre så mångsidig,

industrigrenarna så mångahanda och från varandra vitt skilda som

inom den kemiska. De sakkunnigas mening, att någon minskning i utbildningsmöjligheterna

för kemiingenjörer inom landet icke skulle uppstå genom

den föreslagna förflyttningen, vore icke heller baserad på de faktiska förhållandena.

Hänsyn till ökade utgifter för kemisterna genom förläggningen

av undervisningen till Stockholm hade icke tagits. Enligt en vid Chalmers

tekniska institut företagen utredning skulle merkostnaderna för en studerande

i Stockholm utgöra minst omkring 1,000 kronor årligen. Man kunde

med säkerhet utgå ifrån, att många studerande med särskild begåvning och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. May.ts ''proposition Nr 268.

fallenhet för kemiska studier och som annars ämnat bliva kemister, icke

komme att flytta till Stockholm, om kemiskolan slopades i Göteborg, utan

tvingades välja en annan gren på ingenjörsbanan. Den kemisk-tekniska

forskningen vore av så genomgripande och omfattande betydelse för näringslivet,

att frånvaron av en kemiskola i västra Sverige skulle kunna leda till

mindre gynnsamma konsekvenser för den industriella expansionen därstädes.

Med kemiens nuvarande direkta eller indirekta betydelse för alla tekniska

områden skulle indragandet av den kemiska fackavdelningen vid

Chalmers tekniska institut också bliva till förfång för hela verksamheten

inom denna anstalt. Trots det för mången bestickande i själva sammanslagningstanken

skulle i verkligheten föga vara att vinna genom de båda kemifackskolornas

sammanförande. Industrikontoret tilläte sig för den skull

föreslå, att frågan örn omorganisation av de båda kemifackskolorna gjordes

till föremål för förnyad omprövning.

Kemistsamfundet i Stockholm har ansett Sveriges kemiska industri numera

vara av så stor betydelse för landets ekonomi, att den väl motiverade

två kemiskt-tekniska högskoleavdelningar inom landet.

Sveriges industriförbund har funnit förslaget örn nedläggandet av den

kemiska fackskolan i Göteborg och koncentrerande av undervisningen i

kemi och kemisk teknologi till Stockholm betänkligt, då Chalmerska institutet

enligt förbundets åsikt härigenom skulle berövas en ytterst väsentlig

del av det tekniska läroområdet. Förbundet ansåge ifrågavarande inskränkning

vara så mycket mindre befogad, som institutet för närvarande skulle

vara materiellt bäst utrustat i avseende å den kemiska undervisningen, och

förbundet avstyrkte bestämt de sakkunnigas förslag i denna del. Denna

förbundets ståndpunkt beträffande kemiundervisningen vore uteslutande

motiverad av hänsyn till ämnets centrala tekniska betydelse och icke föranledd

av någon önskan att göra de båda tekniska högskolorna jämställda

och fullständiga med avseende å samtliga undervisningsgrenar.

Kommerskollegium har i sitt yttrande framhållit, att vissa i förhållande

till de sakkunnigas förslag ökade engångskostnader vore att räkna med,

örn den kemiska fackavdelningen i Göteborg bibehölles, men hänsynen härtill

torde enligt kollegiets mening ej böra vara avgörande.

I betraktande av att den tekniska utvecklingen på det kemiska området,

såsom även av de sakkunniga framhålles, troligen komme att bliva

av allt större betydelse för framtiden, torde möjligheterna till högre teknisk

utbildning på området ej böra tilltagas för snävt. Vad de sakkunniga anfört,

att det vore förmånligare med en väl utrustad fackavdelning i kemi

i landet än med två dylika, arbetande under mindre gynnsamma förhållanden,

förtjänade givetvis allt beaktande, men samma skäl syntes med

större eller mindre styrka kunna framföras även beträffande vissa andra

fackskolor.

Det torde även böra framhållas, att sammanlagda antalet elever vid de

kemiska fackskolorna i Göteborg och Stockholm redan vore så stort, att

det i och för sig borde hindra att en sammanslagning toges under övervägande.

Kollegium ansåge sig därför i likhet med Sveriges kemiska industrikontor,

kemistsamfundet och Sveriges industriförbund icke kunna tillstyrka förslaget

till indragning av den kemiska fackskolan i samband med Chalmers

tekniska instituts högre avdelnings omorganisering till teknisk högskola.

Statskontoret har anfört, att de sakkunnigas förslag, i vad det avsåge en

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 26S.

koncentration av kemiundervisningen till Stockholm, i och lör sig icke föranledde

någon erinran från ämbetsverkets sida, särskilt som en sådan åtgärd

torde komma att nedbringa de årliga driftkostnaderna för denna

undervisning utan eftergivande av undervisningens effektivitet. Den ökning

i elevantalet vid tekniska högskolan i Stockholm, som beräknades bliva

följden av kemiundervisningens centralisering, hade av de sakkunniga beräknats

till 28 elever för varje årskurs. För att kunna mottaga detta ökade

elevantal hade de sakkunniga förordat örn- och tillbyggnader vid tekniska

högskolan för en sammanlagd kostnad av 024,000 kronor. Ämbetsverket

ville ifrågasätta, huruvida icke de för tekniska högskolans vidkommande

nödvändiga utvidgningarna skulle kunna genomföras på ett för statsverket

mindre kostsamt sätt genom ett rationellt utnyttjande av genom skeppsbyggeriundervisningens

förflyttning till Göteborg ledigblivna lokaler.

Stadsfullmäktige i Göteborg, med vilka länsstyrelsen därstädes instämt,

hava anfört bland annat följande.

Ett nedläggande av fackavdelningen för kemi och kemisk teknologi vid

den nya tekniska högskolan i Göteborg skulle vara till stor skada ej blott

för Göteborg utan också för landet i dess helhet. Den kemiska industrien,

som för vårt lands ekonomi vore av allra största betydelse, vöre ju till sin

beskaffenhet så mångskiftande och för sin produktion och sin utveckling

så beroende av att ingenjörer med högskolebildning ställdes till dess förfogande,

att en minskning av deras utbildningsmöjligheter måste uppväcka

stora betänkligheter. Av de sakkunnigas förslag framginge visserligen, att

den utbyggnad av fackskolan för kemi, som föresloges vid tekniska högskolan,

medgåve utexaminering av samma antal ingenjörer där, som nu

skedde vid både tekniska högskolan och Chalmerska institutet. Toge man

emellertid hänsyn därtill, att antalet studerande vid dessa båda fackskolor

vore statt i jämn stegring, och att antalet höstterminen 1934 vore 70 procent

större än antalet år 1919, så torde det finnas grundad anledning antaga,

att om den kemiska undervisningen vid institutet slopades, statsmakterna

snart komme att stå inför frågan örn upprättandet av en ny fackavdelning

för kemi. Även med hänsyn till det redan nu förutsedda behovet

av differentiering av den högre kemiundervisningen syntes det riktigast att

bibehålla två redan befintliga fackavdelningar för kemi.

För bibehållande av fackavdelningen för kemi talade också det förhållandet,

att den årliga kostnaden för en utvidgad fackavdelning i Stockholm

skulle bliva lika stor som den årliga kostnaden för tvenne fackavdelningar.

Den enda besparing, som skulle uppkomma vore den, att de nuvarande

kemilokalerna, i vilka nedlagts cirka 1,600,000 kronor, skulle kunna för en

kostnad av 150,000 kronor omändras till lokaler för den elektroteknisk^

fackavdelningen, varigenom en för denna avsedd byggnad, beräknad till

1,500,000 kronor, cj skulle behöva uppföras. Förläggandet av hela kemiundervisningen

till tekniska högskolan förorsakade dock, att där mäste

företagas utvidgning av lokalerna för en beräknad kostnad av cirka 450,000

kronor. Den vinst, som på detta sätt skulle uppkomma, uppginge sålunda

till cirka 900,000 kronor, en vinst, som rimligtvis icke syntes uppväga de

nackdelar för landets industri och folkförsörjning, ett slopande av kemiundervisningen

vid den blivande högskolan skulle medföra.

Svenska teknologförcningru har framhållit bland annat, att för en blivande

teknisk högskola i Göteborg skulle det — vid ett bifall till de sakkunnigas

förslag örn nedläggandet av den kemiska fackskolan därstädes

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

— mycket snart, troligen omedelbart, för övriga fack visa sig omöjligt att

undvara ali kemisk sakkunskap både för de studerande och för lärarna,

emedan kemien redan hade och alltmer finge ökad betydelse för stora delar

av tekniken, såväl den mekaniska, elektriska som byggnadstekniken, och

krav på återinförandet av undervisning i kemi skulle icke länge låta vänta

på sig. Därmed ginge redan en del av den väntade vinsten av koncentrationen

förlorad.

Enär man hnge vänta sig en omedelbar fördubbling av antalet kemistuderande

vid tekniska högskolan (de senaste åren sökte där över 70 och

antoges 30 elever), så bleve en dubblering av antalet professurer i de grundläggande

kemiska ämnena där alldeles nödvändig. Trots detta skulle ingen

ökning av lärarnas möjligheter till självständigt arbete utöver rutinarbetet

uppstå. Vidare vore det redan nu vid 30 nyintagna elever per år bestyrkt,

att lärarna vore alltför betungade av undervisningsarbete och att en avlastning

till förmån för forskning och litteraturstudier vore högeligen önskvärd.

Då starka krav på en förbättring av kemifackskolan vid tekniska

högskolan^ vore resta och föranlett pågående utredningar, måste konstateras,

att frågan örn den högre tekniska kemiundervisningen inom landet icke

genom de sakkunnigas betänkande blivit nöjaktigt utredd.

Det syntes följaktligen föreningen nödvändigt, att frågan örn en koncentration

av kemifackskolorna till en högskola borde få anstå, till dess full

klarhet vunnits i samtliga de frågor, som med avseende på kemiutbildningen

stöde på dagordningen.

Tekniska samfundet i Göteborg har anfört bland annat:

När de sakkunniga nu föresloge indragning av den kemiska fackavdelningen,

ville samfundet som sin mening framhålla, att detta ej kunde ske

utan betänkliga konsekvenser för Chalmerska institutet såsom högre teknisk

läroanstalt. Den industri, vars ingenjörer hämtade sin utbildning i den

kemiska fackavdelningen, vore av så utomordentligt mångskiftande slag,

att denna fackavdelnings borttagande från institutet skulle på ett mycket

kännbart sätt träffa institutet och även vår kemiska industri och dess utvecklingsmöjligheter.

Att detta, kunde medföra skada och i olyckligt fall

våda för vårt lands folkförsörjning vore uppenbart med hänsyn till den

betydelse kemisk forskning och dess omsättning i industriell produktion

hade för landets ekonomiska liv och de rika möjligheter, som genom denna

vetenskapsgren ännu stöde till buds. På grund härav och genom den allmänna

utveckling mot ökad självförsörjning, som i världen ägde rum,

kunde det ej anses vara förenligt med god omtanke om vårt folks framtida

försörjning att rasera den genom färdigställandet av den kemiska fackavdelningen

vid Chalmerska institutet lagda grunden.

Att en nedläggning av kemiska avdelningen även kunde medföra ej önskvärda

återverkningar på stadens och dess näringslivs direkta intressen finge

ej förbises. Eli kemisk undervisnings- och forskningscentral i Göteborg

bomme alltid att vara till gagn för i synnerhet västsvensk industri, som

därigenom bereddes möjlighet att i kontakt med vetenskapen få kemiska

problem belysta. Och befintligheten av en dylik central i Göteborg kunde

i vissa fall tänkas bliva avgörande vid ifrågasatt förläggning av nystartad

kemisk industri till staden och västra Sverige.

Beträffande nuvarande kemiska fackavdelning vid Chalmers tekniska

institut önskade samfundet framhålla, att densamma med sin fyraåriga

kurs efter studentexamen samt med nuvarande fullt tidsenliga laboratorier

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

till sin disposition medgåve en undervisning, mot vars redan vunna högskolemässighet

anmärkning icke från något håll hade riktats. Den torde

under senare år alltmer hava tilldragit sig uppmärksamhet genom de grundliga

examensarbeten, med vilka undervisningen avslutats. Tilloppet av

kemister vore i stigande och fackavdelningen räknade för närvarande

66 elever.

Samfundet hade den uppfattningen, att vårt lands kemiska industri bäst

skulle betjänas av, att jämte den utbildning av kemiska ingenjörer, som

skedde vid tekniska högskolan i Stockholm, fackavdelningen för kemi och

kemisk teknologi bibehölles vid Chalmers tekniska institut, och samfundet

ansåge sig därför böra giva uttryck åt den meningen, att örn en indragning

nu skulle ske, inom ej alltför avlägsen tid krav komme att resas på att ånyo

inrätta en kemisk fackskola i Göteborg. Denna omständighet torde böra

beaktas vid bedömande av frågans ekonomiska sida.

Av de sakkunnigas utredning syntes framgå, att en förflyttning av kemiavdelningen

till Stockholm för närvarande ej skulle medföra besparing i de

årliga kostnaderna, men väl skulle en besparing i anläggningskostnad uppstå.

Omändring av kemilokalerna vid Chalmerska institutet till lokaler för

den elektrotekniska avdelningen skulle, draga en kostnad av 150,000 kronor

och åstadkommande av behövliga ökade kemilokaler vid tekniska högskolan

i Stockholm 450,000 kronor eller en sammanlagd kostnad för överflyttningen

av 600,000 kronor. Ett bibehållande av den kemiska fackavdelningen

skulle å andra sidan medföra nybyggnad för den elektrotekniska

avdelningen vid Chalmers tekniska institut för en beräknad kostnad av

omkring 1,500,000 kronor.

Vid bedömandet av den besparing, som genom det förstnämnda alternativet

skulle ernås, måste hänsyn tågås till vad ovan sagts beträffande

det sannolika behovet av att en kemisk fackavdelning framdeles måste

återupprättas i Göteborg. Även borde härvid tagas hänsyn till att de genom

ombyggnad av den kemiska institutionsbyggnaden erhållna lokalerna, varken

till sin omfattning eller i avseende på ändamålsenlighet för elektrotekniska

fackskolan kunde jämföras med den speciellt för denna fackskola

planerade nybyggnaden.

Därest förslaget örn kemiska fackavdelningens flyttande till Stockholm

mot förmodan så allmänt skulle tillstyrkas, att det verkligen på allvar

kunde ifrågakomma att sätta förslaget i verket, torde en förnyad allsidig

prövning om verkningarna av en dylik förflyttning först böra ske, innan

förslag därom förelädes riksdagen.

Tekniska samfundet ansåge därför, att frågan örn kemiska fackskolans

förflyttning till Stockholm under alla omständigheter tills vidare borde

anstå.

Tiden för omorganisationens genomförande.

1934 års sakkunniga. De sakkunniga hava framhållit, att det icke vore

möjligt att på en gång åstadkomma ett genomförande av den omorganisation

av högre avdelningen vid Chalmers tekniska institut till en teknisk

högskola, som de sakkunniga förordat. De nödvändiga nybyggnaderna för

åstadkommande av fullt högskolemässiga laborationslokaler mäste av naturliga

skäl taga avsevärd tid i anspråk. Därest medel bleve beviljade för

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

nybyggnader för fackavdelningarna för skeppsbyggeri jämte modellränna

samt för väg- och vattenbyggnad i Göteborg ävensom för den kemiska

fackavdelningen i Stockholm på riksstaten för budgetåret 1936/1937, skulle

byggnadsarbetet för dessa institutioner kunna taga sin början hösten 1936

och bedrivas så, att det kunde i huvudsak avslutas inom en tidrymd av två

år. Under förutsättning att anslag för ifrågavarande institutioners utrustning

— utom för viss del av modellrännans utrustning, vilken skulle äskas

redan för budgetåret 1936 1937 — bleve anvisade för budgetåret 1937/1938

torde man kunna räkna med att byggnaderna skulle kunna tagas i bruk

med början av läsåret 1938—1939. Innan dessa nya lokaler blivit färdigställda,

kunde institutet icke anses hava fått den utrustning, att denna

läroanstalt skulle kunna erhålla samma ställning som en teknisk högskola.

Även vid sagda tidpunkt förelåge ännu betydande brister att utfylla, såsom

bland annat nybyggnad för fackavdelningen för maskinbyggnad och omändring

av kemibyggnaden till institution för den elektrotekniska fackavdelningen.

Vad anginge de två sistnämnda fackavdelningarna, hade de

emellertid redan nu en utrustning, som — ehuru densamma i vissa avseenden

vore otillfredsställande — dock möjliggjorde, att undervisningen kunde

bedrivas efter i stort sett högskolemässiga fordringar. När det därför gällt

för de sakkunniga att föreslå en lämplig tidpunkt för institutets övergång

till högskola, hade de sakkunniga ansett sig kunna föreslå, att denna övergång

måtte äga rum från och med ingången av budgetåret 1938/1939.

De sakkunniga anföra vidare följande:

För de elever, som började sina studier vid Chalmers tekniska instituts

högre avdelning hösten 1936, skulle i samtliga fackavdelningar föreskrivas

den av de sakkunniga förordade obligatoriska studietiden av fyra år. Dessa

elever bomme nämligen hösten 1938 upp i tredje årskursen och började då

sina laborationer i fackämnena. Härav betingad ändring av gällande bestämmelser

torde böra utfärdas att gälla förslagsvis från och med den 1

juli 1936.

Det torde böra ankomma å styrelsen för Chalmers tekniska institut respektive

styrelsen för tekniska högskolan att till Kungl. Majit inkomma med

förslag till de bestämmelser, som ett bifall till vad de sakkunniga i sitt

betänkande föreslagit, kunde påkalla under den föreslagna övergångstiden.

Vad anginge de föreskrifter, som borde inrymmas i vederbörliga stadgar

för högskolan, torde förslag i nämnda avseende böra i god tid före tidpunkten

för institutets övergång till högskola föreligga utarbetade och underställas

Kungl. Maj:ts prövning. Förslag till ifrågavarande bestämmelser

syntes lämpligen böra utformas genom samarbete mellan styrelserna för

tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut.

Vad härefter anginge den av de sakkunniga föreslagna löneregleringen för

professorer och speciallärare vid institutet syntes densamma givetvis böra

komma till stånd i samband med institutets övergång till teknisk högskola.

De sakkunniga hade föreslagit, att vid institutet skulle upprättas fem

nya professorsbefattningar för undervisning i följande ämnen: elasticitetsoeh

hållfasthetslära, mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer, skeppsbyggeri,

elektrisk anläggningsteknik samt byggnadsteknik. Vidare hade de

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

sakkunniga förordat, att den nuvarande professuren i maskinlära, med

undervisningsskyldighet företrädesvis i vattenmotorer, skulle vid innehavarens

av denna professorsbefattning avgång utbytas mot en professur

i maskinelement och arbetsmaskiner. I fråga om tidpunkt och ordningsföljd

för dessa professurers inrättande finge de sakkunniga anföra följande.

Undervisningen i ämnena mekanisk värmeteori och jorbr anning smotor er

vore av så stor betydelse såväl för den mekaniska fackavdelningen som för

skeppsbyggeriavdelningen, att de sakkunniga ansåge det synnerligen angeläget,

att den av dem föreslagna professuren i dessa ämnen snarast komme

till stånd och ansåge därför denna professur böra inrättas från och med

den 1 juli 1936. I händelse professuren inrättades, torde den nuvarande

speciallärarbefattningen vid institutet i ämnet explosionsmotorer böra indragas

från och med nyss angivna tidpunkt.

De sakkunniga hade föreslagit, att medel till påbörjande av en nybyggnad

för väg- och vattenbyggnadsavdelningen skulle begäras för budgetåret

1936/1937. Därest arbetena med denna byggnads uppförande igångsattes

nämnda år, vore det av största betydelse för ett rationellt inredande

av det i samma byggnad planerade laboratoriet för byggnadsteknik, om

professuren i detta ämne omedelbart inrättades, så att den förste professorn

i ämnet själv kunde planlägga detaljerna i laboratoriets inredning. De sakkunniga

föresloge därför, att även professuren i byggnadsteknik inrättades

från den 1 juli 1936. Därest denna professur komme till stånd, syntes den

nuvarande speciallärarbefattningen vid institutet i ämnet byggnadsteknik

böra indragas från och med ingången av budgetåret 1936/1937.

Vad professuren i elasticitets- och h edif astli etslära beträffade, vore tidpunkten

för dess inrättande ej i samma grad som övriga beroende av byggnadsprogrammet.

De sakkunniga ansåge lämpligt, att densamma inrättades

från och med den 1 juli 1938.

Från samma tidpunkt borde den nya professuren i maskinelement och

arbetsmaskiner inrättas i stället för den nuvarande professuren i maskinlära

med undervisningsskyldighet företrädesvis i vattenmotorer.

Under förutsättning att den för utvidgning av fackavdelningen för kemi

vid tekniska högskolan i Stockholm erforderliga nybyggnaden komme till

utförande under budgetåren 1936/1937 och 1937/1938, skulle kemiska fackavdelningen

vid Chalmers tekniska institut kunna avvecklas med början

sommaren 1938, så att kemisterna i första och andra årskurserna överflyttades

till Stockholm efter genomgången andra årskurs, medan kemisterna

i tredje och fjärde årskurserna linge slutföra sin utbildning i Göteborg.

Sommaren 1939 skulle då kemiavdelningen därstädes vara helt nedlagd och

byggnadens inredande för elektrotekniska fackavdelningen påbörjas. Den

föreslagna nya professuren i elektrisk anläggningsteknik inom den elakt rotekniska

fackskolan borde vara tillsatt i god tid före denna tidpunkt och

borde därför inrättas från och med den 1 juli 1938.

Anslag till den nya byggnaden för fackavdelningen för maskinbyggnad

borde enligt de sakkunnigas mening fördelas på budgetåren 1938/1939 och

1939/1940. Överflyttningen av landets skeppsbyggeriundervisning till Göteborg

torde lämpligen böra ordnas sii, att från och med den 1 juli 1938 inga

nya elever intoges i skeppsbyggnadsavdelningen i Stockholm; sista avgångsexamen

i Stockholm inom denna fackskola skulle äga rum våren 1942.

Från och med den 1 juli 1942 borde professorn i skeppsbyggnad vid tekniska

högskolan, i den mån han vid denna tidpunkt fortfarande vore i tjänst

vid högskolan, överflyttas till (löteborg.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

Därest högskoleorganisationen trädde i kraft från och med den 1 juli

1938, torde det icke vara lämpligt att efter denna tidpunkt från högskolan

utexaminerades ingenjörer med kortare utbildningstid än 4 läsår. Inom

iackavdelningen för husbyggnad, vilken enligt de sakkunnigas förslag skulle

nedläggas, omfattade utbildningen endast tre obligatoriska läsår. I denna

fackavdelning borde inga nya elever intagas efter den 1 juli 1936.

Beträffande övriga föreslagna nya ordinarie befattningar hava de sakkunniga

anfört följande:

Med igångsättandet av nybyggnadsarbetena under budgetåret 1936/1937

inleddes en sammanhängande byggnadsperiod, som bomme att sträcka sig

minst 6 å 7 år framåt i tiden. Härigenom bomme rektorns tid att bliva i hög

grad upptagen av med dessa arbeten sammanhängande angelägenheter. De

sakkunniga ansåge därför, att hans befattning med expeditions- och räkenskapsgöromål

borde snarast inskränkas genom anställande vid Chalmers

tekniska institut av tjänstemän, som övertoge en del av rektorns arbete

i dessa avseenden. De sakkunniga föresloge således, att från och med den

1 juli 1936 inrättades befattningarna såsom sekreterare och kamrerare i

lönegrad B 24 och såsom kassör och kansliskrivare i lönegrad B 11.

Med tillsättandet av kanslibiträdesbefattningen å kansliet i lönegraden

B 7 syntes kunna anstå till dess att institutet ombildades till teknisk högskola

i och med ingången av budgetåret 1938/1939.

Beträffande bibliotekspersonalen funne de sakkunniga, att då en markerad

ökning av verksamheten å biblioteket — på grund av införande för

eleverna av examensarbeten — torde kunna beräknas inträda under läsåret

1938—1939, det vore lämpligt att från och med den 1 juli 1938 inrätta

den ordinarie bibliotekariebefattningen i lönegrad B 22 samt öka anslaget

till icke-ordinarie personal å biblioteket från samma tidpunkt, så att ett

kvinnligt biträde med heltidstjänstgöring kunde anställas. Däremot torde

böra anstå med anslag till anställande av en särskild icke-ordinarie vaktmästare

å biblioteket till den tidpunkt, då ny byggnad för biblioteket

uppfördes.

I fråga om tidpunkten för anställande av övrig föreslagen icke-ordinarie

personal, för inrättande av föreslagna nya speciallärarbefattningar, för ökning

av anslagen till arvode åt assistenter och lärarbiträden samt för ändringar

i omkostnads- och materielanslag, bokinköp för biblioteket etc. ansåge

de sakkunniga, att det borde ankomma å institutets, respektive den

nya högskolans styrelse att inkomma med förslag, så att organisationen

successivt anpassades efter de sakkunnigas framlagda planer för läroanstaltens

utveckling.

Uppförande av byggnader för Chalmers tekniska högskola.

I propositionen nr 135/1936 erinrades, att enligt de sakkunnigas förslag

skulle nybyggnaderna för Chalmers tekniska högskola förläggas å det

markområde, som Göteborgs stad genom ett år 1920 ingånget avtal mellan

Kungl. Majit och kronan samt staden ställt till förfogande för uppförande

av byggnader för Chalmerska institutets högre avdelning eller en densamma

ersättande högre teknisk läroanstalt. Den i det ursprungliga avtalet

stipulerade tidsfristen för färdigställande av vissa byggnader hade utlöpt

med utgången av år 1934. Genom en av stadsfullmäktige i Göteborg den

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. May.ts proposition Nr 268.

19 september 1935 godkänd preliminär överenskommelse förklarade sig

staden villig att på vissa i överenskommelsen angivna villkor förlänga avtalet

intill den 1 januari 1945.

Såsom av förenämnda proposition inhämtas, erinrade statskontoret i sitt

i ärendet avgivna utlåtande, att 1920 års avtal icke underställts riksdagen

för godkännande. Med anledning härav framhölls i propositionen, att det

syntes få ankomma på Kungl. Majit att jämväl fatta beslut örn godkännande

av ett förlängt avtal.

Genom beslut den 29 maj 1936 har Kungl. Majit godkänt överenskommelse

med Göteborgs stad örn förlängning av ifrågavarande avtal.

Genom propositionen nr 135/1936 äskade Kungl. Majit av riksdagen ett

reservationsanslag för budgetåret 1935/1936 av 370,000 kronor för uppförande

av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers

tekniska institut i huvudsaklig överensstämmelse med av 1934 års

sakkunniga avgivet förslag. Kungl. Majits ifrågavarande framställning

vann riksdagens bifall. De sakkunniga hade för institutionsbyggnad för

nämnda fackavdelning jämte modellränna beräknat en engångskostnad av

979,000 kronor samt för planerings- och vägarbeten 59,000 kronor, eller

tillhopa 1,033,000 kronor. Beträffande ifrågavarande kostnadsberäkningar

torde här få hänvisas till propositionen.

I sagda proposition uttalades, att det vore lämpligt att handhavandet av

byggnadsföretaget, liksom skedde i fråga örn byggnaderna för de fysiska

och kemiska institutionerna, anförtroddes åt en särskild byggnadskommitté.

Kostnaderna för kommittén borde bestridas av byggnadsanslaget. Innan

arbetena igångsattes, syntes kommittén, såsom likaledes varit fallet vid

nämnda byggnadsarbeten vid institutet, böra till Kungl. Majit ingiva fullständiga

huvudritningar jämte beskrivning, utarbetade i huvudsaklig anslutning

till de sakkunnigas förslag, ävensom ny kostnadsberäkning och

byggnadsplan för uppförande av förenämnda byggnad å den av Göteborgs

stad upplåtna tomten. Byggnadsföretaget borde utföras inom ramen för

det av de sakkunniga angivna beloppet. Byggnadskommittén skulle emellertid

erhålla i uppdrag att i görligaste mån söka nedbringa kostnadsbeloppet.

Detta belopp syntes därför för det dåvarande ej böra fixeras.

Genom beslut den 14 augusti 1936 har Kungl. Majit tillsatt ifrågavarande

byggnadskommitté, varjämte Kungl. Majit den 13 november 1936

fastställt instruktion för kommittén, vilken betecknats Chalmerska skeppsbvggeriinstitutionens

byggnadskommitté.

Vad härefter angår nybyggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

vid den nya högskolan i Göteborg inhämtas av de sakkunnigas

utredning, att de sakkunniga beräknat de engångskostnader, som skulle

uppkomma vid bifall till de sakkunnigas förslag i denna del, till följande

belopp:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majlis proposition Nr 268.

Institutionsbyggnad...........................kronor 1,076,000

Planerings- och vägarbeten..................... » 17,000

Utrustning m. m........................ » 200,000

Summa kronor 1,293,000

Kostnaderna för institutionsbyggnaden hava beräknats sålunda:

Överbyggnad: m3 21,500 å 47 kronor..........kronor 1,010,000

Grund: sprängning » 3,700 » 15 » kronor 55,500

grundmurar» 150 » 30 » » 4,500

oförutsett.................. » 6,000 » 66,000

Summa kronor 1,076,000

Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 31 januari 1936 framhållit, att

de i sakkunnigförslaget ingående förslagen till ny- och ombyggnader i

Göteborg och Stockholm vore endast att betrakta som utredningsskisser,

varför ett närmare bedömande därav syntes kunna anstå, till dess mera

utförliga ritningar i vanlig ordning underställdes styrelsens prövning. De

beräknade kostnaderna för byggnads-, schaktnings-, sprängnings- och planeringsarbeten

hade byggnadsstyrelsen icke ansett i och för sig föranleda

någon erinran.

I skrivelse den 8 december 1936 har Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens

byggnadskommitté anfört huvudsakligen följande.

Under det förberedande utredningsarbete för utformningen av den byggnad,

varmed kommittén hade att syssla, hade kommittén funnit önskvärt

att utreda, huruvida icke en ändrad disposition av utrymmen för lärosalar

m. m. å ena sidan och laboratorier å andra sidan inom institutets nya byggnader

skulle vara ekonomiskt förmånlig. I det hittills föreliggande" utbyggnadsförslaget

vore inom varje fackavdelning lärosalar m. m. för de två

högsta årskurserna förlagda i samma byggnad som fackavdelningens laboratorier,

medan de två lägsta årskursernas lärosalar vore förlagda till en

för alla fack gemensam byggnad. Byggnadskommittén holle det icke för

osannolikt, att man skulle vinna ekonomiska och andra fördelar, genom

att förlägga tredje och fjärde årskursernas lärosalar till en gemensam byggnad

och låta fackavdelningarnas särskilda byggnader innehålla huvudsakligen

endast laboratorier. Utvecklingen på laboratoriernas områden fortskrede

nämligen ständigt, medan ändring av en lärosalsbyggnad sällan fordrades.

Det vore ur denna synpunkt förmånligt att vid framtida utvidgningav

laboratorier vara alldeles obunden av hänsyn till lärosalar. Kommittén

hade för avsikt att i detta sammanhang utreda, huruvida det möjligen vore

förmånligt att kombinera en byggnad för lärosalar med byggnaden för

skeppsprovningsanstaltens ränna.

Kommittén finge föreslå, att vid framställning till riksdagen örn medel

till fortsatt uppförande av byggnaden för skeppsbyggeriinstitutionen och

till påbörjande av nya byggnader måtte hemställas, att medel anvisades

till uppförande av ifrågavarande byggnadsföretag i huvudsaklig överensstämmelse

med den av 1934 års Chalmerssakkunniga framlagda planen

eller den ändrade plan, Kungl. Maj:t med hänsyn till gjorda utredningar

kunde finna skäligt fastställa.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 26 S.

För att antyda vad som åsyftades med ovanstående förslag, bifogades

dels 1934 års Chalmerssakkunnigas plan, dels en av professorn M. Wernstedt

i januari 1936 uppgjord planskiss.

Kommittén funne det även önskvärt, att kommittén finge i uppdrag att

verkställa ovan antydda utredning.

I häröver avgivet yttrande den IT december 1937 har byggnadsstyrelsen

anfört, att styrelsen ansåge det visserligen tveksamt, huruvida frågan örn

sammanförande av en byggnad för lärosalar med byggnaden för skeppsprovningsanstaltens

ränna kunde på ett ur olika synpunkter tillfredsställande

sätt lösas i enlighet med den vid kommitténs skrivelse bilagda skissritningen,

men funne den framförda tanken att förlägga laboratorier och

lärosalar i skilda byggnader innebära sådana fördelar, att styrelsen ansåge

sig böra tillstyrka, att byggnadskommittén erhölle uppdrag att verkställa

den avsedda utredningen samt att framställningen örn anslag till ifrågavarande

byggnadsföretag gåves den nu föreslagna ändrade formuleringen.

Den högre tekniska undervisningens organisation och

framtida utveckling m. m.

I propositionen nr 135/1936 framhöll jag bland annat, att då 1934 års

sakkunnigas omorganisationsförslag i betydelsefulla delar måste underkastas

fortsatt bearbetning och utredning, jag icke ansåg mig — ehuru jag i

princip ville förorda, att åtgärder så snart förhållandena det medgåve, vidtoges

för lösandet av den föreliggande frågan i riktning mot skapandet av

en teknisk högskola i Göteborg — för det dåvarande kunna tillstyrka, att

ett förslag till definitivt principbeslut härom förelädes riksdagen.

Med utgångspunkt från det förslag, som i berörda proposition förelädes

riksdagen och även vann riksdagens bifall, samt med anledning av vad jag

anförde angående frågans fortsatta närmare utredande hava styrelserna

för tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut i gemensam skrivelse

den 9 november 1936 uppdragit vissa grundlinjer för den framtida organisationen

av den högre tekniska undervisningen. I skrivelsen anföra styrelserna

inledningsvis följande:

De högre tekniska läroanstalternas utveckling hade under de senaste

årtiondena inom olika länder blivit en angelägenhet av allt större vikt för

statsmakterna. Teknikens ökade betydelse för ett lands folkförsörjning och

för bidragandet till en hög levnadsstandard hade medfört, att ett flertal

länder under tiden efter världskriget givit de tekniska högskolorna ökade

möjligheter till bedrivande av teknisk vetenskaplig forskning och undervisning.

Insikten örn att en högt utvecklad teknik inom ett land i längden

ej kunde upprätthållas utan ständigt tillskott av väl utbildade ingenjörer,

vilket i sin tur förutsatte fullgoda tekniska högskolor, hade gjort, att många

länder ansett det innebära en god ekonomi att nedlägga avsevärda belopp

på utvecklingen av det tekniska högskoleväsendet. Frukterna av en sådan

pågående utveckling visade sig dock ej omedelbart; det dröjde måhända

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

nära ett årtionde, innan verkningarna på det egna landets ekonomiska liv

eller på dess konkurrensförmåga nied andra länder bleve tydligt märkbara.

Hittills hade vårt land kunnat framgångsrikt konkurrera på världsmarknaden

ej blott med alster av våra speciella naturrikedomar utan även med

industrialster, för vilkas framställning vi ej ägde större materiella förutsättningar

än andra folk, men där våra tekniska och organisatoriska förutsättningar

i samverkan med vårt folks naturliga tekniska begåvning möjliggjort

framställande av kvalitetsvaror till konkurrensmässiga priser. Det

senaste årtiondets framsteg på det tekniskt vetenskapliga området bland

annat genom främjandet av de högre tekniska undervisningsanstalterna

inom med oss konkurrerande länder komme dock med tiden att visa sig.

Annu märkte vi kanske ej så mycket av den utveckling, som ägt rum utomlands,

men när vi började förnimma den i vår utrikeshandel vore det icke

möjligt att hastigt reparera skadan, och vi finge finna oss i att under en

lång följd av år bliva ställda i en försämrad position.

Då styrelserna vore av den uppfattningen, att i vårt land den högre tekniska

undervisningen och den tekniska forskningen för närvarande icke

tillgodosåges på ett sådant sätt, som vore med vårt folks fördelar förenligt,

hade styrelserna, som var för sin anstalt hade uppdraget att verka för främjande

av dessa angelägenheter, ansett det vara sin skyldighet att för Kungl.

Majit framlägga sina synpunkter i dessa viktiga frågor.

Styrelserna hade haft en särskild anledning att just vid denna tidpunkt

vända sig till Kungl. Majit med framställning i detta ärende, då under den

närmaste tiden viktiga frågor komme inför Kungl. Majits avgörande, frågor,

som vore av den största betydelse för de båda läroanstalter, styrelserna

representerade. Sedan november månad 1935 förelåge ett av de s. k. 1934

års Chalmerssakkunniga utarbetat förslag till omorganisation av Chalmers

tekniska institut, varöver yttranden från tillfrågade myndigheter inkommit

till Kungl. Majit. Vid ungefär samma tidpunkt hade från tekniska högskolans

sida framlagts ett byggnadsprogram, avseende i första hand utbyggandet

av sådana laboratorier som fortfarande saknades, alltsedan en

del av undervisningen överflyttats till Valhallavägen, och i andra hand

överflyttning av hela högskolans undervisning från lokalerna vid Drottninggatan

till nya byggnader vid Valhallavägen. De yttranden i fråga örn

den högre tekniska undervisningens organisation, som inkommit från olika

myndigheter, gåve i flera fall uttryck åt divergerande uppfattningar. Delvis

torde orsaken till motsatta uttalanden i vissa punkter emellertid få sökas

i missförstånd av förslagens närmaste syftemål. På en del håll torde man

även underförstå, att konkurrensen om de knappa statsmedlen mellan de

båda anstalter, styrelserna representerade, skulle innebära att de icke skulle

båda kunna i erforderlig grad tillgodoses. Inför dessa skiftande uppfattningar,

som för Kungl. Majit måste försvåra ett ställningstagande till de

föreliggande förslagen, hade styrelserna, sedan de funnit sig vara inbördes

eniga i fråga örn de åtgärder, som de ansåge vara mest lämpade att på ett

för landet lyckligt sätt föra den högre tekniska undervisningen framåt,

beslutat gemensamt för Kungl. Majit giva sin uppfattning tillkänna under

förhoppning att därigenom underlätta frågans lösning.

Härefter hava styrelserna till behandling upptagit 1934 års sakkunnigas

förslag jämte vad därmed står i samband. I sådant avseende anföra styrelserna:
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

Allmänt. Flertalet av de myndigheter, som yttrat sig angående förslaget,

vore eniga därom, att Chalmers tekniska instituts högre avdelning

borde omorganiseras till en teknisk högskola. Från åtskilliga myndigheter

hade emellertid framhållits, att den nya högskolan enligt förslaget ej skulle

erhålla sådan utrustning, att den i dessa avseenden bleve tillgodosedd på

samma sätt som tekniska högskolan, och att därför risk förefunnes, att den

ej komme att motsvara vad landet behövde, detta så mycket mer som även

tekniska högskolan vore i behov av höjda anslag.

Styrelserna hade anledning förmoda, att de sakkunniga själva ansett sitt

förslag i dessa avseenden väl knappt tilltaget, men att de funnit det omöjligt

att vinna statsmakternas bifall till ett mera omfattande förslag och

under sådana omständigheter ansett det vara förmånligare, att någon förbättring

komme till stånd, än att ingenting åstadkommes. Styrelserna vore

båda av den uppfattningen, att det vore riktigast och för landet ur alla synpunkter

nyttigast, om Chalmers tekniska institut genast finge sina anslag

höjda på sådant sätt, att full likställighet med tekniska högskolan i fråga

örn både lärarnas tjänstgöringsförhållanden och den materiella utrustningen

nåddes i fråga örn de fackavdelningar, som funnes i Göteborg. Men

å andra sidan vore ställningen den, att snabba åtgärder vore nödvändiga

för att råda bot på det prekära läge, i vilket Chalmerska institutet råkat

genom de senaste 10 å 15 årens därstädes så gott som helt tillbakahållna

utveckling. Styrelserna ansåge det under sådana förhållanden lämpligast,

att det av de sakkunniga framlagda förslaget rörande principerna för tjänstgöring

och arvode genomfördes under den närmaste 5- ä 1 O-årsperioden, och

att under den därefter följande perioden ytterligare nödiga förbättringar

vidtoges. Styrelserna vore övertygade om att den under tiden skeende utvecklingen

skulle medföra möjligheter härtill.

De tek niska högskolornas uppgift. Styrelserna ansåge

självklart, att de båda högskolornas uppgift skulle vara densamma, nämligen

att bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning och undervisning. Dessa

båda mål vore lika viktiga. Den omständigheten, att den förra uppgiften

stöde först i tekniska högskolans stadgar, finge ej tolkas som örn bristande

hänsyn vid utbildningen skulle tagas till undervisningen. Det läge vikt på

att från läroanstalternas sida de farhågor, som från industrihåll anförts i

detta avseende, uppmärksammades.

Antal studerande. De sakkunniga hade föreslagit, att antalet

årligen antagna studerande i Göteborg skulle ökas med 30 eller från 120

till 150 stycken, medan antalet intagna i Stockholm fortfarande skulle

utgöra omkring 250 stycken. Samtliga årskurser i Göteborg skulle beräknas

för ett antal studerande av 150 stycken. Enligt styrelsernas mening borde

man lämpligen kunna utföra byggnaderna för de första årskurserna för ett

något större antal studerande än det, varmed man räknade för de två högsta

årskurserna, enär antalet studerande i de högre årskurserna minskades

på grund av avbrutna studier m. m. Styrelserna ansåge därför, att byggnaderna

för första och andra årskurserna i Göteborg lämpligen kunde avpasses

för en intagning av 175 studerande per år.

I analogi härmed ansåge styrelserna, att de blivande byggnaderna för

motsvarande årskurser vid tekniska högskolan borde avpassas för omkring

300 nyintagna studerande per år.

På detta sätt skulle de sammanlagda intagningsmöjligheterna utan större

kostnader ökas från nuvarande omkring 370 til! omkring 475 studerande

per år.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

Inträdesf ord ringar, studietidens längd oell fordran

på praktik. I dessa frågor instämde styrelserna med de sakkunniga.

Vad särskilt studietidens längd anginge, ansåge styrelserna, att allvarliga

ansträngningar borde göras för att genom avlastning i fråga örn de

obligatoriska fordringarna hindra den tendens till förlängning av studietiden

för mera medelmåttigt begåvade studerande, som ovedersägligen

gjorde sig gällande. Studierna vore vid båda läroanstalterna nu på många

områden mycket pressande, detta i trots av att anstalterna på grund av den

nuvarande stora tillströmningen endast mottoge studerande med de bästa

studieförutsättningar.

Antalet fack avdelningar vid de båda högskolorna.

De sakkunniga hade föreslagit följande ändringar i fråga om antalet fackavdelningar

gent emot bestående förhållanden: kemiavdelningen vid Chalmerska

institutet skulle nedläggas och landets undervisning inom det

kemiskt tekniska läroområdet koncentreras till tekniska högskolan; fackavdelningen

för skeppsbyggnad skulle nedläggas i Stockholm och skeppsbyggeriundervisningen

koncentreras till Göteborg; fackavdelningen för husbyggnad

i Göteborg skulle nedläggas och arkitektutbildningen koncentreras

till Stockholm.

Vad först beträffade frågan örn nedläggandet av fackavdelningen för

kemi i Göteborg hade så gott som samtliga hörda myndigheter, som yttrat

sig i denna punkt, uttalat, att en dylik flyttning vore till skada för landet.

Såväl från industrihåll som från båda de berörda läroanstalterna hade framhållits

de olägenheter, som skulle följa av de sakkunnigas förslag, utan att

däremot kunde ställas någon ekonomisk vinst av betydelse. Endast under

förutsättning att, såsom de sakkunniga ifrågasatte, krav på specialprofessurer

inom kemiens olika tekniska tillämpningsområden uppställdes från

båda kemifakulteterna, kunde en viss besparing vinnas genom koncentrering

av undervisningen till ett ställe. Det stöde emellertid klart för styrelserna,

att i ett så litet land som vårt en dubblering av sådana specialprofessurer

ej borde komma i fråga. Då således de sakkunnigas viktigaste

skäl för nämnda kemiavdelnings nedläggande bortfölle, hemställde styrelserna,

att kemiska fackavdelningen i Göteborg bibehölles.

Det måste vidare anses som en stor olägenhet för en teknisk högskola

att vara i avsaknad av en kemisk fackavdelning, enär densamma vore av

synnerligen stor betydelse för flera gränsområden inom andra fackavdelningar.

Vad vidare skeppsbyggeriundervisningen beträffade, hade 1936 års riksdag

fattat en del beslut, som bleve i viss grad bestämmande för framtiden,

och styrelserna hade nu endast att yttra sig om de ytterligare åtgärder

utöver de av riksdagen redan beslutade, som enligt styrelsernas mening

borde vidtagas. Diskussionen om den högre skeppsbyggeriundervisningens

ordnande i landet hade präglats av en viss oklarhet, vilken delvis haft sin

grund däri, att man i begreppet skeppsbyggeriingenjörer från olika håll

inlagt olika betydelse. Medan man på vissa håll avsett skeppsbyggeriingenjörer

i trängre mening, alltså fartygskonstruktörer och ingenjörer, direkt

sysselsatta med fartygsbyggnad, hade man på andra håll givit begreppet

den allmännare innebörden av ingenjörer med sådan skeppsbyggnadsteknisk

utbildning, att de lämpade sig som driftsingenjörer å fartyg, fartygsmaskinkonstruktörer

etc. Genom riksdagens beslut torde anses fastslaget,

att utbildningen av den förra gruppen, fartygskonstruktörer och skepps
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

byggare i strängare mening, skulle vara förlagd till Chalmerska institutet.

Vid sidan av dessa ingenjörer hade emellertid landet behov av ingenjörer

med den mera allmänt lagda skeppsbyggnadstekniska utbildning, som den

senare gruppen representerade, och det syntes styrelserna, som örn en på

sådant sätt lagd allmännare utbildning med fördel skulle kunna vara knuten

till tekniska högskolan och där samverka med institutioner för maskintekniska

ämnen och med institutionen för flygteknik. Då beslut nu skulle

fattas om den ändrade organisation, som skeppsbyggnadsavdelningen vid

tekniska högskolan skulle undergå, ville styrelserna såsom den enligt styrelsernas

mening för landet förmånligaste lösningen föreslå, att tekniska

högskolans fackavdelning för skeppsbyggnad omorganiserades antingen

med bibehållande av namnet fackavdelning för skeppsbyggnad eller med

namnet ändrat till fackavdelning för luftfart och sjöfart, vid vilken för

relativt obetydlig kostnad allmänna skeppsbyggnadstekniska studier kunde

kombineras med krafttekniska studier. Styrelserna återkomme nedan till

enskildheterna i detta- förslag.

En angelägenhet, som stöde i intimt samband med skeppsbyggeriundervisningens

organisation, vore frågan om mariningenjörernas utbildning. Hittills

hade denna helt varit förlagd till tekniska högskolan. Mariningenjörerna

hade emellertid skiftande arbetsuppgifter, såsom projektering och

konstruktion av fartygs- och maskinbyggnader, arbetsledning för nybyggnad

och underhåll å örlogsvarven, ledandet av driften av örlogsfartygens

maskinmateriel m. m., vartill komme undervisning samt tekniska förvaltningsuppgifter

i överstyrelse och å varven. Det vore enligt styrelsernas

mening knappast möjligt att med bibehållen studietid numera bibringa en

ingenjör all den utbildning, som fordrades för dessa skiftande krav. Skedde

nu, såsom styrelserna föresloge, en uppdelning av den skeppsbyggnadstekniska

utbildningen i landet i två linjer, en mera fartygskonstruktiv i Göteborg

och en mera maskin- och driftsteknisk i Stockholm, borde det enligt

styrelsernas mening undersökas, örn det icke vore till fördel för försvaret,

om den tekniska mariningenjörsutbildningen kunde ske för en del aspiranter

i Stockholm och för en annan del i Göteborg. Marinen finge då tillgång

till två typer av mariningenjörer, båda väl utrustade för den allmänna

tjänsten och vardera med särskilda förutsättningar för sina mera speciella

grenar av arbetet. Sådan differentierad utbildning torde finnas utomlands.

Styrelserna ville, ehuru väl medvetna örn sin bristfälliga insikt örn de militära

följderna av en sådan ordning, dock bringa detta förslag under diskussion.

Beträffande nedläggandet av fackavdelningen för husbyggnad i Göteborg,

ansåge styrelserna, att då kostnaderna för dess bibehållande vore synnerligen

små och då vissa svårigheter förelåge att i nämnvärd grad för närvarande

öka antalet per år antagna studerande inom arkitekturfackavdelningen

vid tekniska högskolan, ett bibehållande av arkitektutbildning vid

Chalmers tekniska institut vore att förorda.

Enligt styrelsernas mening borde i Stockholm alltså under en närmare

följd av år finnas följande fackavdelningar:

1. fackavdelning för teknisk fysik

2. » > maskinteknik

3. » » skeppsbyggnad ev. benämnd luftfart och sjöfart

4. >'' » elektroteknik

5. » > väg- och vattenbyggnad

Bihang till riksdagens protokoll 11)37, 1 sami. Nr 268.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

6. fackavdelning för kemi och kemisk teknologi

7. » » bergsvetenskap

8. » » arkitektur

9. » » lantmäteri.

I Göteborg borde finnas följande fackavdelningar:

1. fackavdelning för maskinbyggnad

2. » » skeppsbyggeri

3. » » elektroteknik

4. » » väg- och vattenbyggnad

5. » » husbyggnad

6. » » kemi.

Undervisningens omfattning inom de olika fackavdelningarna.

Styrelserna hade ingen anledning yttra sig örn detaljerna

i undervisningsplanerna. Det syntes styrelserna naturligt, att den successiva

utvecklingen av undervisningsplanerna ägde rum under samarbete

mellan de båda läroanstalterna.

I fråga örn den allmänna inriktningen av undervisningen inom de olika

fackavdelningarna vore styrelserna av samma uppfattning som de sakkunniga,

nämligen att undervisningen i de fackavdelningar, som funnes både

i Stockholm och Göteborg, ej borde vara helt lika ordnad på båda ställena,

utan att den borde i lämplig män differentieras, dock givetvis med bibehållande

av likartad undervisning i de ämnen och till den omfattning, i vilken

man i allmänhet fordrade kunskaper av en ingenjör inom ifrågavarande

fack. Vid det successiva inrättandet av nya professurer eller lärarbefattningar

inom fackavdelningarnas specialområden borde bägge läroanstalternas

styrelser och lärarkollegier hava tillfälle att giva sin mening tillkänna.

Att uppgöra en plan på lång sikt för denna utveckling vore ej möjligt

särskilt med hänsyn till teknikens snabba utveckling. Vid varje tidpunkt

borde avgörandet av frågan, till vilkendera anstalten en viss specialitet

borde knytas, avgöras såväl med hänsyn till möjligheten att åstadkomma

en lämpligt avrundad utbildning som till frågan örn industriens

lokala behov av forskningscentraler.

I fråga om fackavdelningen för maskinbyggnad ansåge styrelserna i likhet

med de sakkunniga, att någon differentiering i fråga om fackavdelningens

allmänna inriktning icke torde vara lämplig, men att den av de

sakkunniga antydda möjligheten till eventuell framtida inriktning av specialstudierna

i Göteborg på arbetsmaskinernas område borde uppmärksammas.

Beträffande fackavdelningen för skeppsbyggen i Göteborg respektive

fackavdelningen för skeppsbyggnad eventuellt benämnd luftfart och sjöfart

i Stockholm hade styrelserna ovan uttalat sina synpunkter på dessa

avdelningars olika inriktning.

Vad beträffade fackavdelningen för elektroteknik hade de sakkunniga

huvudsakligen funnit en mindre differentiering möjlig i fråga örn den med

»teleteknik» betecknade grenen av elektrotekniken, varjämte studiet av

telefoni borde huvudsakligen förläggas till Stockholm. För ämnet teleteknik,

som befunne sig i en snabb utveckling, vars gränser ej kunde överblickas,

ansåge styrelserna det vara för tidigt att nu utstaka framtidslinjer. Att

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

studiet av telefonen s och telegrafiens speciella problem och teknik koncentrerades

som de sakkunniga föreslagit, ansåge styrelserna klokt.

I fråga örn fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad hade de sakkunniga

föreslagit en viss differentiering på sådant sätt, att husbyggnadstekniken

skulle ägnas mera utrymme i Göteborg, medan vattenbyggnad och

dess tillämpningar samt vägbyggnad och geodesi skulle ägnas ökad tid i

Stockholm. I de grundläggande konstruktiva ämnena (byggnadsstatik, brobyggnad,

byggnadsteknik) skulle utbildningsmöjligheterna vara i huvudsak

desamma på båda ställena. Styrelserna ansåge, att de sakkunniga gått väl

långt i minskning av särskilt vägbyggnadsstudiet i Göteborg.

Fackavdelningarna för kemi och kemisk teknologi kunde i fråga örn den

grundläggande och allmänna undervisningen icke avsevärt skilja sig från

varandra vid båda läroanstalterna. Den nuvarande fackavdelningen i Göteborg

beräknades under den närmaste utvecklingsperioden icke fordra några

nya ordinarie lärarkrafter. Någon plan för framtida specialprofessurers inrättande

torde ej i detta sammanhang erfordras. Styrelserna hade ovan

framhållit, att dubblering av specialprofessurer ej ifrågasattes, och under

sådana förhållanden syntes det sannolikt, att kostnaden för specialprofessurer

bleve i stort sett oberoende av om en eller två kemifakulteter funnes.

Erforderliga lärarkrafter. Styrelserna hade i det föregående

antytt behovet av vissa nya professurer under en senare, utvecklingsperiod.

Vad den närmaste perioden beträffade, biträdde styrelserna de sakkunnigas

förslag i stort sett, men det hade. varit i ögonen fallande, att flera av

professurerna vore belastade med så stor undervisningsbörda, att redan

från början rättelse borde ske.

Nybyggnadsfrågan. I fråga om de föreslagna nybyggnaderna

hade styrelserna ej anledning ingå på några detaljuttalanden. Styrelserna

ville endast framhålla betydelsen av att byggnadsprogrannnet genomfördes

inom en rimlig tidsperiod i huvudsaklig överensstämmelse med vad de sakkunniga

tänkt sig, då särskilt laboratoriebehovet vore trängande inom ett

flertal ämnen. Styrelserna ansåge också, att vid byggnadernas utförande

särskilt möjligheterna till en utvidgning av laboratorierna borde beaktas,

då enligt styrelsernas mening utvecklingen torde fortskrida mot allt större

behov av laboratorier inom olika läroämnen.

S k eppspro vnings anstalten. Sedan beslut fattats av 1936

års riksdag om uppförande av byggnad för denna anstalt, torde frågan örn

dess organisation böra bliva föremål för utredning. Styrelserna ville endast

framhålla betydelsen av att härvid den tekniska forskningens och högskoleundervisningens

intressen bleve väl tillgodosedda.

Styrelsernas organisation. Styrelserna funne önskvärt, att

styrelserna för tekniska högskolan i Stockholm och den nya högskolan i

Göteborg organiserades på likartat siitt, men ansåge att denna fråga ej

stöde i sådant samband med ordnandet av en förbättrad teknisk högskoleundervisning,

att den behövde lösas i detta sammanhang. Styrelserna ansåge

därför, att denna fråga borde bliva föremål för förslag från styrelsernas

sida, då enighet om riktlinjerna vunnits.

Det. nu genom styrelserna påbörjade samarbetet mellan de båda läroanstalterna

borde under nuvarande fria former fortsättas några år framåt,

och det vore ju därefter möjligt, att av vunna erfarenheter vissa riktlinjer

för ett mera fast organiserat samarbete kunde framkomma.

Tiden för omorganisationens gen o m f ö r a n d e. Styrel
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

serna anslöte sig till de sakkunnigas förslag i fråga om tidpunkterna för

inrättandet av de olika nya lärarbefattningarna m. m.

Styrelserna hava härefter övergått till att yttra sig över det av tekniska

högskolans lärarkollegium framlagda förslaget till plan för fortsatt nybyggnad

för högskolan. I vad yttrandet berör de båda högre tekniska läroanstalternas

ställning till varandra, återgives detsamma här nedan:

Tekniska högskolans lärarkollegium hade i sina förslag till riksdagspetita

för budgetåret 1937/1938 framlagt en plan för utförande av vissa nybyggnader

samt vissa ändringar inom nuvarande lokaler. Det av lärarkollegiet

framlagda förslaget hade av högskolans styrelse varmt förordats och de

båda styrelserna för tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut

kunde för sin del vitsorda, att de framlagda förslagen stöde i god överensstämmelse

med den gemensamma utvecklingen av de båda läroanstalterna.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan hade även inför högskolans styrelse

år 1935 framlagt en plan rörande högskolans fortsatta utbyggnad i ytterligare

tre byggnadsstadier utöver det första utbyggnadsstadiet som ovan

skisserats dock utan att taga bestämd ställning till detsamma. Örn det

skulle befinnas nödvändigt vidtaga ändringar därutinnan med hänsyn till

ett framtida, mera intimt samarbete mellan de båda läroanstalterna, så läte

detta sig väl göra.

Den fackavdelning vid tekniska högskolan, som väl bleve starkast berörd

av framlagd plan av 1934 års Chalmerssakkunniga, vore den för skeppsbyggnad,

som föreslagits bliva helt avförd från högskolan. Den ekonomiska

vinsten härav skulle enligt nänmda sakkunnigas utredning bliva mycket

obetydlig. Enligt de sakkunnigas utredning, skulle detta belopp uppgå till

24,575 kronor. Med hänsyn därtill att speciallärarbefattningen i hydromekanik

emellertid i varje fall borde omvandlas till en professur i hydrooch

aerodynamik för tillgodoseendet av undervisningen särskilt med hänsyn

till flygtekniken, bleve besparingen mindre, och örn man även toge hänsyn

därtill, att den enligt ovan beräknade besparingen även innefattade

assistentarvoden, vilka endast i ringa utsträckning utginge av de av statsmakterna

beviljade medlen, minskades densamma ytterligare och torde

kunna beräknas till högst 15,000 kronor. Bibehållandet av fackavdelningen

för skeppsbyggnad under någon form, som tidigare i detta uttalande antytts,

skulle emellertid vara av synnerligen stor betydelse genom den större

mångsidighet, som därigenom skulle vinnas, varjämte det måste anses vara

av stor betydelse att åtminstone en av högskolorna vore fullständig. För

närvarande ant oges årligen 15 å 20 studerande i första årskursen inom

fackavdelningen för skeppsbyggnad av ett betydligt större antal sökande.

Det vore ingalunda antagligt, att mer än ett litet fåtal av dessa skulle söka

sig in vid Chalmers tekniska institut, om fackavdelningen för skeppsbyggnad

vid tekniska högskolan indroges, ty de sökande avsåge i stor utsträckning

erhålla utbildning även i flygteknik. Följden skulle sannolikt bliva

den, att antalet sökande till den närbesläktade fackavdelningen för maskinbyggnad

och mekanisk teknologi vid högskolan skulle i motsvarande grad

okas, och man kunde då om lokaler för skeppsbyggnadsavdelningen foges

i anspråk mottaga ett motsvarande större antal inom mekaniska facket. En

större differentiering kunde emellertid ernås och ett bättre utnyttjande av

förefintliga lokaler skulle kunna ske, örn fackavdelningen för skeppsbyggnad

under någon form bibehölles.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Majlis proposition Nr 268.

Med hänsyn även till den bristande kännedomen om de olika fackområdenas

utveckling i framtiden vore det olyckligt att för en så ringa kostnad,

som den varom det här vore fråga, nämligen omkring 15,000 kronor, indraga

fackavdelningen för skeppsbyggnad vid tekniska högskolan.

Vid bibehållande av en fackavdelning för skeppsbyggnad enligt antydda

linjer skulle de skeppsbyggnadstekniska ämnena givas en mera allmän

läggning och inriktas ej så mycket direkt på själva fartygsbyggandet som

mera på frågan örn fartygs allmänna anordning, maskinutrustning, användbarhet

och räntabilitet. Den nuvarande speciallärarbefattningen i hydromekanik

borde som ovan nämnts i varje fall omvandlas till en professur i

hydro- och aerodynamik. Den nuvarande professuren i skeppsbyggnadslära

borde i samband därmed eventuellt ersättas med en speciallärarbefattning

i ett läroämne, förslagsvis benämnt fartygsteknik, innefattande den allmänna

fartygstekniska undervisning, som ovan antytts. Vidare skulle speciallärarbefattningen

i läroämnet varvsanläggning kunna utgå och eventuellt

ersättas med en speciallärarbefattning i ett annat läroämne, förslagsvis

benämnt fartygs maskininstallationer. I detta ämne skulle då ingå undervisning

rörande den speciella anpassningen av maskinanläggningar med hänsyn

till förhållandena å fartyg, såväl huvudmaskiner som hjälpmaskiner av

olika slag, såsom kylmaskinerier, anläggningar för uppvärmning och luftväxling,

elektriska installationer, utrymmesbehov, verkningsgrader, driftserfarenheter

m. m. Kostnaderna för undervisningen inom fackavdelningen

skulle enligt detta styrelsernas förslag bliva ungefär desamma som under

nuvarande förhållanden.

Marinförvaltningen, som anbefallts avgiva utlåtande i ärendet, i vad det

avser utbildning av mariningenjörer, har efter samråd med chefen för mariningenjörkåren

i yttrande den 1 december 193G anfört följande:

Styrelsernas förslag att bibehålla fackavdelningen för skeppsbyggnad vid

tekniska högskolan och differentiera undervisningen inom densamma och

inom fackavdelningen för skeppsbyggeri i Göteborg på så sätt, att den

senare avsåge fartygskonstruktion och skeppsbyggeri i trängre bemärkelse

och den förra finge en mera maskin- och driftteknisk inriktning, tillstyrktes.

Vad beträffade den av styrelserna berörda differentieringen i mariningenjörsutbildningen

och frågan örn två typer av mariningenjörer finge marinförvaltningen

anföra följande.

Redan nu medgåve tekniska högskolans studieplan en differentiering i

den angivna riktningen, i det att för fjärde årskursen förefunnes olika

ämneskombinationer. Denna möjlighet till differentiering hade endast i

ringa utsträckning begagnats för mariningenjörsaspiranterna. Under tjänstgöringen

vid flottan, sålunda efter genomgången utbildning, skedde däremot

en differentiering, i det att mariningenjörernas kommenderingar, i den

mån så läte sig göra, ordnades så, att de olika ingenjörerna erhölle olika

inriktning. Differentieringen skedde sålunda nu på basis av en i stort sett

likartad utbildning.

Styrelsernas förslag innebure, att differentieringen skulle börja, på ett

tidigare stadium. Häremot vore intet att erinra under den förutsättningen,

att den gemensamma grunden dock bibehölles bred och specialiseringen icke

dreves för långt på ett allt för tidigt stadium. De egentliga fartygskonstruktörerna

borde sålunda erhålla en någorlunda god inblick liven i maskintekniken

och de skeppsbyggare, som erhölle en mera maskinteknisk utbildning,

en någorlunda god inblick i fartygskonstruktion. Huruvida den för det sist
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

nämnda ändamålet erforderliga undervisningen kunde meddelas av den

ifrågasatta specialläraren i fartygsteknik läte sig nu svårligen bedöma. Det

syntes sannolikt, att differentieringen borde inskränkas huvudsakligen till

den fjärde årskursen. En på så sätt genomförd differentiering syntes vara

lämplig även med hänsyn till andra skeppsbyggnadsingenjörer än mariningenjörer.

Därest studierna sålunda under den första studietiden bleve lika för

bägge högskolorna, kunde mariningenjörsaspiranternas studier under denna

tid antingen läggas för samtliga till Stockholm, vilket syntes vara till nytta

med hänsyn till den kontakt, som då lättare kunde upprätthållas med flottan,

eller fördelas på Stockholm och Göteborg, örn så av särskild anledning

befunnes lämpligt. Under tiden för den differentierade utbildningen borde

fördelningen mellan Stockholm och Göteborg göras enligt marinöverdirektörens

bestämmande, varvid hänsyn borde tagas till behovet av de olika

typerna och till aspiranternas individuella inriktning.

Mariningenjörsaspiranterna genomginge nu under tredje eller fjärde året

vid tekniska högskolan en specialkurs i krigsfartygskonstruktion, vilken

leddes av en mariningenjör. Den ifrågasatta uppdelningen av aspiranterna

i Stockholm och Göteborg skulle medföra vissa svårigheter med avseende

å denna kurs, vilka dock icke syntes större, än att de kunde bemästras,

möjligen med någon kostnadsökning. En förläggning av kursen vartannat

år till Stockholm och vartannat år till Göteborg vore tänkbar. Med hänsyn

till önskemålet att begränsa de egentliga högskolestudierna till fyra år och

svårigheten att nå detta mål, syntes det dock lämpligare att förlägga specialutbildningen

i krigsfartygskonstruktion efter avlagd ingenjörsexamen.

En mera ingående utredning örn dessa förhållanden vore erforderlig.

Anslag för Chalmers tekniska högskola under budgetåret

1937/1938.

Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är nu uppfört nied 255,100

kronor och disponeras enligt efterföljande av 1936 års riksdag fastställda

avlöningsstat:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis, kronor 207,600

Anm.: Från förestående anslagspost skall utgå jämväl ersättning

till den eller de personer, som förordnas att uppehålla någon del av

rektors undervisningsskyldighet som professor.

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat:

a) Lön och tjänstgöringspenningar. . . . kronor 4,000

Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

En verkstadsingenjör.......

Anm.: Lönen kan efter 5 år

höjas med 500 kronor och efter

ytterligare 5 år likaledes med 500

kronor.

2,400

1,600

4,000

Summa kronor

-

-

4,000

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

3.

4.

5.

b) Ålderstillägg, förslagsvis.........kronor 500

c) Ersättningar till vikarier, förslagsvis »_100 förslagsvis 4,600

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.............................. kronor 54,300

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... » 69,700

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän ............................l>9h0

Summa kronor 338,100

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter.................................. kronor 83,000

Nettoutgift kronor 255,100

Beträffande de för anslagets disposition i övrigt av Kungl. Majit meddelade

särskilda bestämmelser hänvisas till statsliggaren för budgetåret

1936/1937 sid. 404 och 405.

Styrelsen för Chalmers tekniska institut har i skrivelse den 31 augusti

1936 — under hemställan att Kungl. Majit måtte till 1937 års riksdag framlägga

förslag örn institutets förklarande för teknisk högskola — gjort framställning

örn beredande av ökade medel till avlöningar för nästa budgetår.

Ifrågavarande förslag innebära:

1) likställande i lönehänseende av professorerna vid Chalmers

tekniska institut med professorerna vid tekniska

högskolan...................................kronor 11,934

2) inrättande av en professur i mekanisk värmeteori och

förbränningsmotorer samt en professur i byggnadsteknik

........................................ * 23,040

3) inrättande av en bibliotekariebefattning i lönegraden

B 24 och indragande av nu utgående arvode till bi
-

4)

5)

6)

bliotekarien (8,781—1,800).......................

inrättande av en extra biblioteksbiträdesbefattning . . .

inrättande av vissa speciallärarbefattningar och indragande

av arvoden till vissa andra (5,000—4,950 =) . . .

assistenter och lärarbiträden....................

6,981

2,364

50

2,200

Summa kronor 46,569

eller i avrundat tal 46,500 kronor. Anslaget skulle alitsa för nästa budgetar

uppföras med ett belopp av 301,600 kronor.

Styrelsen har motiverat sina ovannämnda äskanden på sätt framgår av

här nedan intagna redogörelse:

Likställande i lönehänseende m. m. av professorerna

vid Chalmers tekniska institut med professorerna

vid tekniska högskolan. Styrelsen har — under erinran att

1934 års Chalmerssakkunniga föreslagit, att professorerna vid institutet

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr ''268.

skulle uppflyttas från nuvarande lönegrad B 28 till samma lönegrad som

den, i vilken professorerna vid tekniska högskolan vore placerade, för närvarande

i lönegraden B 30, och att detta skulle ske vid den tidpunkt, då

högskoleorganisationen trädde i kraft — anfört huvudsakligen följande:

Styrelsen hade i sitt yttrande över förslaget framhållit betydelsen av att

denna uppfattning skedde omedelbart och utan att till tiden bindas av

högskoleförklarandet. Förutom de skäl av billighet och rättvisa, som talade

härför och som tidigare i styrelsens yttranden framhållits, tillkomme de alltmer

ökade olägenheter, som det nuvarande förhållandet medförde därigenom,

att professorer flyttade från institutet till de högre avlönade professurerna

vid tekniska högskolan och universiteten. De speciella krav, den

tekniska undervisningen ställde, gjorde att en nykommen akademisk lärare

först efter en tids^ tjänstgöring kunde göra sin undervisning effektiv. Svårighet

rådde också att erhålla vikarier under de oundvikliga vakansperioderna.

Ombyten av professorer innebure därför för institutet synnerligen

svåra olägenheter och ställde de studerande inför många vanskligheter.

Styrelsen hemställde, att professorerna vid institutet måtte från och med

den 1 juli 1937 uppflyttas i lönegraden B 30.

Inrättande av två nya professurer. Under förmälan, att

1934 års sakkunniga föreslagit, att vid institutet skulle från och med den

1 juli 1936 inrättas en professur i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer

och en professur i byggnadsteknik hemställde styrelsen, att dessa

professurer skulle inrättas från och med den 1 juli 1937. Vid bifall härtill

kunde nuvarande speciallärartjänsterna i förbränningsmotorer (explosionsmotorer)

och byggnadsteknik indragas från samma tidpunkt.

Inrättande av en ordinarie bibliotekarie befattning

och en extra biblioteksbiträdesbefattning. 1931

års sakkunniga hade föreslagit inrättande från och med den 1 juli 1938 av

en ordinarie bibliotekariebefattning i lönegrad B 22 samt anslag för anställande

av ett extra kvinnligt biträde å biblioteket från samma tid. Vid övervägande

av dessa förhållanden hade styrelsen funnit, att organiserandet av

institutets bibliotek till att motsvara de ökade krav, som efter högskoleförklarandet

och ökat införande av examensarbeten måste ställas på detsamma,

komme att taga betydligt längre tid, än vad de sakkunniga förutsatt.

Ehuru styrelsen ansåge, att stort behov funnes att snart få sin förvaltningspersonal

organiserad på föreslaget sätt, funne styrelsen frågan

örn bibliotekspersonalens utökning vara för institutet viktigast och böra

genomföras först. Styrelsen ville därför skjuta på frågan om förvaltningspersonalens

omorganisation till nästa år, och framlade därför nu endast

frågan örn bibliotekspersonalen.

Vid institutets bibliotek funnes för närvarande anställd en bibliotekare

med 10 timmars tjänstgöring per vecka mot ett arvode av 1,800 kronor för

år, varjämte styrelsen berett honom tillfällig hjälp i arbetet med avlöning

ur assistentmedel. De sakkunniga hade föreslagit en ordinarie bibliotekare

i lönegrad B 22 samt arvode till ett extra kvinnligt biträde, varjämte senare

en icke-ordinarie vaktmästare skulle anställas. Bibliotekariens placering

i lönegrad B 22 hade av de sakkunniga föreslagits med hänsyn därtill, att

bibliotekarien vid tekniska högskolan även vore placerad i lönegrad B 22.

Det vore emellertid styrelsen bekant, att framställning gjorts örn uppflyttning

av sistnämnda bibliotekarie i lönegrad B 26. Vid bifall till denna framställning

ansåge styrelsen, att bibliotekarien vid Chalmers tekniska institut

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

borde placeras i lönegrad B 24. Styrelsen hemställde således om förslag tjll

inrättande från den 1 juli 1937 av en ordinarie bibliotekariebefattning vid

institutet med placering i lönegrad B 24.

Det extra kvinnliga biblioteksbiträdet skulle i enlighet med de sakkunnigas

förslag placeras i lägsta löneklassen av 4:e lönegraden för icke-ordinarie

tjänstemän med en grundavlöning av 2,052 kronor för år. Till avlöningsförhöjning

borde beräknas ett belopp, motsvarande två avlöningsförhöjningar,

eller 312 kronor.

Inrättande av vissa speciallär arbefattningar. I sina

anslagsäskanden att föreläggas 1936 års riksdag hade styrelsen hemställt

örn arvoden till en speciallärare i tillämpad värmelära med 1,250 kronor och

en utökning av speciallärarbefattningen i förbränningsmotorer, betingande

ett ökat arvode av 1,000 kronor. Därest styrelsens ovan gjorda framställning

örn en professur i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer ej

skulle vinna bifall, finge styrelsen upprepa sin hemställan om nämnda anslag

om 1,250, respektive 1,000 kronor.

Styrelsen hade år 1935 även hemställt örn en speciallärarbefattning i

skeppsbyggeri. Sedan nu beslut fattats örn uppförande av byggnad för

skeppsbyggeriinstitutionen och för en skeppsprovningsanstalt vid institutet,

torde i sinom tid förslag i fråga om den av de sakkunniga föreslagna andra

professuren i skeppsbyggeri jämte övriga ändringar i fråga örn speciallärare

etc. komma att av Kungl. Majit framläggas. Med hänsyn till det

samband, dessa frågor hade med förhållandena vid motsvarande fackavdelning

vid tekniska högskolan ansåge sig styrelsen icke utan särskilt uppdrag

böra inkomma med förslag i detta avseende. I avvaktan på de förslag, som

sålunda kunde bliva framlagda, finge styrelsen upprepa sin år 1935 gjorda

framställning om ett arvode av 2,000 kronor per år till en speciallärare i

skeppsbyggeri med en undervisningsskyldighet av 4 timmar i veckan.

Styrelsen finge likaledes upprepa sina framställningar om arvoden av 500

kronor till en speciallärare i matematisk elektricitetslära med undervisning,

motsvarande 1 timme per vecka, och 1,000 kronor per år till en speciallärare

i teleteknik med en undervisning av 2 veckotimmar. Arvoden för bestridande

av undervisning i matematisk elektricitetslära hade styrelsen hittills

anvisat ur donationsmedel, medan undervisningen i teleteknik bekostats av

assistentmedel och mot de lägre timlöner, som gällde för assistenter.

Beträffande styrelsens år 1935 gjorda framställning örn en utökning av

speciallärarbefattningen i stadsanläggningslära från 1 till 4 veckotimmar

finge styrelsen ytterligare erinra om, att 1934 års Chalmerssakkunniga i sitt

förslag till timplaner räknat med en undervisning av 4 veckotimmar i detta

ämne eller den omfattning, styrelsen föreslagit. Den erforderliga utökningen

av arvodet utgjorde 1,500 kronor.

A s sistenter o c h 1 ä r a r b i t r ä d e n. Beträffande erforderliga anslag

lill assistenter och lärarbiträden finge styrelsen framhålla, alt nuvarande

anslag vore mycket knappt och att önskemål om anställande av flera

fasta assistenter med fulltidstjänstgöring ej kunnat realiseras. Styrelsen

finge erinra därom, att medan assistentmedlen nu uppginge till 58,800 kronor

(inklusive lägre avdelningen), hade de sakkunniga beräknat det framtida

behovet till 115,000 kronor örn året. Medan assist entmedlen enligt de

sakkunnigas förslag skulle överstiga dc inlevererade elevavgifterna, 83,000

kronor, med 15,000 kronor örn året, understege institutets assislentmedel nu

i stället de inlevererade elevavgifterna med 24,200 kronor om året, d. v. s.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

staten använde nära 30 procent av de inflytande elevavgifterna till avlöning

åt annan personal än assistenter. Dessa siffror belyste, huru knappa

dessa assistentmedel nu vore. Styrelsen hade, med anlitande av den marginal,

som eljest ansetts nödvändig för mötande av oförutsedda behov, från

och med innevarande läsår medgivit anställande av en fast assistent på

laboratoriet för kemisk teknologi, vilket medförde en kostnadsökning av

cirka 1,700 kronor. Ett mycket trängande behov vore anställandet av en

fast assistent å maskinlaboratoriet, för vilket ändamål fordrades 3,300 kronor

per år. För återställande till viss grad av erforderlig marginal borde

ökningen uppgå till ytterligare cirka 1,000 kronor. Styrelsen ansåge pä

denna grund, att för nästa budgetår assistentmedlen borde ökas med cirka

4,300 kronor, eller från 58,800 kronor till 03,100 kronor.

Vid bifall till ovan gjorda framställningar om nya professurer, respektive

speciallärartjänster minskades erforderliga assistentmedel med 600 kronor

(värmelära) + 420 kronor (värmemotorer) -j- 540 kronor (teleteknik) +

450 kronor (stadsanläggningslära) eller tillsamman 2,010 kronor.

Ökningen av assistentmedlen skulle således bliva 4,300 — 2,010 = i runt

tal 2,300 kronor eller från 58,800 kronor till i avrundat tal 61,000 kronor.

Statskontoret har den 21 oktober 1936 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid anfört bland annat:

Frågan örn omorganisation av institutet i hela dess vidd i samband med

dess förklarande för högskola hade ännu icke varit föremål för riksdagens

prövning. Vidare borde tidpunkten för institutets högskoleblivande enligt

1934 års sakkunnigas mening göras beroende av byggnadsarbetenas slutförande.

Då emellertid medel ännu icke beviljats till nybyggnad för fackavdelningen

för väg- och vattenbyggnad, torde måhända nämnda tidpunkt

komma att framskjutas. Med hänsyn till vad sålunda förekommit ansåge

sig statskontoret i frågans nuvarande läge icke kunna tillstyrka några utökningar

av institutets personal.

Därest emellertid Kungl. Majit i samband med omorganisationsfrågans

föreläggande för riksdagen skulle fimia sig i viss utsträckning böra tillmötesgå

de av institutets styrelse för budgetåret 1937/1938 gjorda framställningarna,

syntes, såvitt statskontoret av inhämtade upplysningar samt

av de sakkunnigas betänkande i ärendet kunde bedöma, behov närmast

föreligga av en professur i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer

samt av en speciallärarbefattning i skeppsbyggeri med fyra veckotimmars

undervisningsskyldighet ävensom av utökning av speciallärarbefattningen

i stadsanläggningslära från en till fyra veckotimmars undervisningsskyldighet.

Genom inrättandet av nyssberörda professur och utökningen av speciallärarbefattningen

i stadsanläggningslära skulle speciallärarbefattningen

i explosionsmotorer samt assistentbefattningarna i värmelära, värmemotorer

och stadsanläggningslära kunna indragas. Ä de olika anslagsposterna

skulle under sådana förhållanden följande förändringar böra vidtagas. Anslagsposten

till tjänstemän å ordinarie stat torde böra ökas med (10,980 —

378 =) i runt tal 10,600 kronor. Posten arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, torde böra dels ökas med (2,000 + 1,500 = )

3,500 kronor, dels minskas med 1,800 kronor. Vad däremot beträffade anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, delposten arvoden

åt assistenter och lärarbiträden, vilken post rätteligen borde minskas

med (600 + 420 + 450 =) 1,470 kronor, ville statskontoret med hänsyn

till vad i framställningen anförts till stöd för en höjning av posten icke föreslå

någon nedsättning av densamma.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr H68.

Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag, som nu är uppfört med

57,200 kronor, disponeras jämlikt en av Kungl. Majit fastställd omkost - nadsstat, vilken har följande utseende:

Utgifter:

1. Expenser, förslagsvis................................ 57,450

2. Publikationstryck, förslagsvis......................... 600

3. Övriga utgifter: gymnastikföreningen...... 650

Summa kronor 58,700

Särskilda uppbördsmedel:

1. Ersättning för bränsle, lyse och vatten............ 500

2. Hyror...................................... 1,000 l,5QQ

Nettoutgift kronor 57,200

Institutets styrelse har i skrivelse den 31 augusti 1936 — under förmälan,

att en av värmeledningspannorna inom institutets äldre byggnader befunnits

omöjlig att vidare reparera — hemställt, att för ändamålet måtte anvisas

ett belopp av 2,000 kronor.

Vidare har styrelsen gjort framställning örn medel för införande av oljeeldning

såväl inom de äldre byggnaderna som inom byggnaderna för fackavdelningarna

för fysik och kemi. Till stöd för denna framställning har styrelsen

anfört följande:

Då de nya byggnaderna för fysik och kemi för tio år sedan togos i bruk,

hade det vid anställande av laboratorievaktmästaren å laboratoriet för

kemisk teknologi uppdragits åt denne att tillsvidare även sköta eldningen av

värmeledningspannorna. Tanken hade varit att inom några år en gemensam

värmecentral för de planerade övriga byggnaderna skulle inrättas och särskild

eldare anställas. Då inga nya byggnader uppförts, hade ifrågavarande

vaktmästare hela tiden fått sköta eldningen. Arbetet vid laboratoriet för

kemisk teknologi hade under de senaste åren ökats, och styrelsen funne sig

nu övertygad om riktigheten av att tillmötesgå ifrågavarande vaktmästares

hemställan örn lindring i fråga om eldningsarbetet. En åtgärd skulle härvid

kunna vara att anställa en extra eldare under cirka halva året. Styrelsen

hade emellertid funnit, att frågan skulle lösas på ett för statsverket fördelaktigare

sätt genom införande av oljeeldning, varvid ifrågavarande laboratorievaktmästare

fortfarande skulle kunna sköta eldningen. Enligt offert

från Nordiska armaturfabrikernas maskinkontor skulle en sådan oljeeldningsanläggning

för 4 pannor kosta 8,380 kronor, vartill borde räknas för

schaktningsarbeten, håltagningar etc. ytterligare omkring (500 kronor eller

tillsamman 9,000 kronor. Även om ingen besparing i bränsle räknades, vilket

dock oljeeldningsfirmorna ställde i utsikt, skulle anläggningen till fullo

intjänas genom inbesparande av arbetslöner på 6 ä 7 år. Det borde vidare

påpekas, att när sedermera en gemensam värmecentral inrättades, oljeeldningsapparaterna

liksom ävensom pannorna komme att (iverflyttas till densamma.

Styrelsen hemställde därför örn ett anslag av 9,000 kronor för införande

av oljeeldning i de nya fysik- och kemibyggnaderna.

Inom institutets äldre byggnader funnes en värmeledningsanläggning av

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

ungefär samma storlek, likaledes omfattande 4 pannor. Eldningen ombesörjdes

av gårdskarlen, som tillika vöre eldare. Gårdskarlen hade även,

under den tid han vore ledig från övriga sysslor, i viss mån tjänstgjort

såsom portvakt i huvudbyggnaden. Under den tid, då full eldning påginge,

bleve emellertid föga tid över för detta uppdrag. Huvudbyggnadens entré

och trappuppgång vöre därför större delen av dagen utan tillsyn. Stölder

hade då och då begåtts av utifrån inkomna obehöriga personer. Styrelsen

hade funnit detta förhållande vara till avsevärd olägenhet, men styrelsen

hade å andra sidan ej velat föreslå anställande av särskild portvakt. Då

emellertid gårdskarlssysslan för närvarande vore vakant, skulle lämpligen

en ändring av tjänstens omfattning kunna äga rum vid dess besättande

med ordinarie innehavare. Därest oljeeldning infördes, skulle gårdskarlen få

avsevärd tid över för skötande av portvaktsgöromål. Kostnaderna för en

oljeeldningsanläggning i de gamla byggnaderna hade beräknats till samma

belopp som vid fysik- och kemibyggnaderna eller 9,000 kronor. Styrelsen

ansåge de fördelar, som skulle vinnas genom en sådan ändring, vara*så stora,

att styrelsen hemställde örn anslag till en dylik anläggning.

Styrelsen har slutligen beträffande de under omkostnadsstaten upptagna

särskilda uppbördsmedlen (hyror) anfört, att tillkomsten av två nya samlingslokaler

i institutets grannskap, nämligen konserthusets stora säl och

flickläroverkets högtidssal, medfört, att institutets högtidssal icke kunnat

uthyras i samma omfattning som förut. Medan verkliga hyresinkomsten

under budgetåret 1934/1935 varit 1,394 kronor 55 öre, hade den för budgetåret

1935/1936 endast uppgått till 562 kronor 50 öre. Styrelsen ansåge, att

man för nästa budgetår borde räkna med 500 kronor, vilket innebure en

sänkning med 500 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i avgivet utlåtande i ärendet den 9 oktober 1936

anfört följande:

Emot anskaffandet av en ny värmepanna för en kostnad av 2,000 kronor

som ersättning för den i ärendet omförmälda uttjänta värmepannan hade

byggnadsstyrelsen intet att erinra.

Framställningen om anslag å 18,000 kronor för inmontering av oljeeldningsapparater

i värmecentralerna för de nya byggnaderna för fysik och

kemi samt institutets äldre byggnader hade''bland annat grundats på den

förutsättningen, att dessa apparater framdeles skulle överflyttas till en

nyinrättad, för hela det utvidgade institutet avsedd gemensam huvudvärmecentral.

I en värmeanläggning av sådan omfattning och belägenhet

borde emellertid ej oljebränsle utan det väsentligt billigare kolbränslet

komma till användning. Vid en sadan centralisering av värmeledningssystemen

bomme därför eventuellt förefintliga oljeeldningsapparater att sättas

ur drift. Då en dylik centralisering möjligen redan inom snar framtid kunde

komma till stånd, finge byggnadsstyrelsen avstyrka anslag till införande av

oljeeldning vid institutet.

Statskontoret har i yttrande den 21 oktober 1936 anfört, att statskontoret

intet hade att erinra mot en tillfällig ökning av anslaget med 2,000 kronor

till anskaffande av värmeledningspanna. Icke heller torde någon erinran

böra göras mot styrelsens förslag beträffande det belopp, varmed hyres
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

inkomsterna borde upptagas i staten. Däremot syntes med frågan om införandet

av oljeeldning böra anstå, intill dess omorganisationen av institutet

genomförts samt erfarenheter vunnits beträffande vaktmästarnas och

eldarens blivande arbetsbörda.

Materiel m. m., reservationsanslag. Förevarande anslag utgår nu med

47.000 kronor, varav — jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1936 —

45.000 kronor till samlingar och laborationer och 2,000 kronor till verkstaden.

Styrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1936 anfört, att under innevarande

budgetår institutet till maskinlaboratoriet som gåva från aktiebolaget

Volvo fått mottaga en bilmotor om 80 hkr. För laborationer med

denna motor fordrades en effektvåg (bromsdynamometer), vilken enligt

inhämtade uppgifter skulle kunna levereras av Asea till ett pris av något

över 5,000 kronor. Då det årliga anslaget till materiel ej räckte för detta

ändamål, hemställde styrelsen örn en tillfällig höjning av anslaget till samlingar

och laborationer med 5,000 kronor eller från 45,000 kronor till

50.000 kronor.

Anslaget till mekaniska verkstaden ansåge styrelsen böra utgå med oförändrat

belopp eller 2,000 kronor.

Statskontoret har i yttrande den 21 oktober 1936 framhållit, att statskontoret

icke ville motsätta sig förslaget örn tillfällig ökning av delposten

till samlingar och laborationer för anskaffande av en effektvåg. Ämbetsverket

ifrågasatte emellertid, om icke någon del av kostnaden borde kunna

rymmas inom ramen av det ordinarie anslaget.

Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek, reservationsanslag.

Detta anslag utgår nu med 15,000 kronor.

Styrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1936 hemställt örn anvisande av

oförändrat anslag för nästa budgetår.

Stipendier m. m., reservationsanslag. Anslaget är för innevarande budgetår

uppfört med 900 kronor.

Styrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1936 anfört, att riksdagen för

budgetåren 1920/1922 beviljat ett årligt anslag av 2,000 kronor till lärares

utländska studieresor. Med anledning av de ekonomiskt sämre tider, som

sedan följt, hade detta anslag under de följande åren indragits. Styrelsen

hemställde, att Kungl. Majit för nästa budgetår täcktes för ändamålet

i fråga äska ett belopp av 2,000 kronor.

Till stipendier åt elever hemställde styrelsen om oförändrat anslag av

900 kronor.

Statskontoret har i yttrande den 21 oktober 1936 anfört, att ämbetsverket

icke kunde tillstyrka det av styrelsen äskade nya anslaget å 2,000 kro
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

nor till stipendier åt lärare för utrikes studieresor. Tillräcklig anledning

syntes nämligen statskontoret icke förefinnas att nu återupptaga anslag för

ett ändamål, som tidigare tillgodosetts endast under två på varandra följande

budgetår och senast så långt tillbaka i tiden som år 1922.

Uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m.,

reservationsanslag. Utrustning av nybyggnad för fackavdelningen för

skeppsbyggeri m. m., reservationsanslag. För förstnämnda ändamål har för

innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 370,000 kronor.

Institutets styrelse har i skrivelse den 31 augusti 1936 framhållit, att 1934

års sakkunniga beräknat för byggnadskostnad 979,000 kronor, för planerings-

och vägarbeten 54,000 kronor samt för utrustning 250,000 kronor

eller tillhopa 1,283,000 kronor.

Styrelsen hemställde, att till ifrågavarande byggnadsföretag jämte utrustning

för budgetåret 1937/1938 måtte anvisas återstående erforderligt

belopp 913,000 kronor.

Statskontoret har i yttrande den 21 oktober 1936 anfört, att för möjliggörande

av byggnadsarbetenas avslutande samt byggnadens utrustning

inom avsedd tid, hösten 1938, torde återstoden av det beräknade medelsbehovet,

inalles utgörande 1,283,000 kronor, eller sålunda 913,000 kronor,

böra äskas av 1937 års riksdag.

Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad,

reservationsanslag.

Styrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1936 erinrat, att 1934 års sakkunniga

dels beräknat kostnaden för byggnad för fackavdelningen för vägoch

vattenbyggnad jämte inventarier och utrustning till ett belopp av

1,293,000 kronor, dels ock föreslagit, att till påbörjande av denna byggnad

skulle för budgetåret 1936/1937 äskas ett anslag av 370,000 kronor.

Styrelsen hemställde, att förslag måtte framläggas för 1937 års riksdag

om anvisande för budgetåret 1937/1938 av sistnämnda belopp, 370,000 kronor,

för byggnadsföretagets igångsättande.

Statskontoret har i yttrande den 21 oktober 1936 anfört, att under förutsättning

att 1937 års riksdag fattade beslut örn nybyggnad för fackavdelningen

för väg- och vattenbyggnad, syntes det för byggnadens påbörjande

begärda beloppet, 370,000 kronor, böra ställas till förfogande.

Departementschefen.

Enligt vad som framgår av det vid propositionen nr 135/1936 fogade utdraget

av statsrådsprotokollet, framhöll jag vid anmälan av Chalmers tekniska

instituts anslagsfrågor för budgetåret 1936/1937 att jag icke ansåg det

möjligt att till 1936 års riksdag framlägga ett förslag om definitivt princip
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

beslut rörande omorganisation av institutets högre avdelning till en teknisk

högskola. Jag fann nämligen 1934 års sakkunnigas omorganisationsförslag

böra underkastas fortsatt bearbetning och utredning, innan ett dylikt förslag

kunde underställas riksdagen. Samtidigt ställde jag emellertid i utsikt,

att den ytterligare utredning och bearbetning av ämnet, som jag ansåg erforderlig,

skulle kunna förebringas inom sådan tid, att frågan kunde bliva

föremål för 1937 års riksdags avgörande.

Det samarbete till frågans klargörande och lösning, som åvägabragts

mellan styrelserna för tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut

och vilket tagit sig uttryck i styrelsernas ovan omförmälda gemensamma

skrivelse till Kungl. Majit, har enligt mitt förmenande i hög grad bidragit

till ett klargörande av det föreliggande problemet. De av styrelserna uppdragna

riktlinjerna för ordnandet av den högre tekniska undervisningen och

dess framtida utveckling giva en god utgångspunkt för de här föreliggande

frågornas bedömande. Det är med tillfredsställelse jag konstaterar den vilja

till samgående mellan de två undervisningsanstalternas ledningar, som

manifesterat sig i den gemensamma framställningen, och jag förutsätter, att

det i utsikt ställda samarbetet mellan läroanstalterna också för framtiden

kommer att bidraga till underlättandet av ställningstagandet från statsmakternas

sida till de svåra frågor, som beröra den högre tekniska undervisningens

ändamålsenliga ordnande.

Redan förra året var jag i tillfälle att framhålla, att en i stort sett enhällig

uppfattning råder örn att Chalmerska institutets högre avdelning bör

ombildas till högskola. Efter ytterligare övervägande av berörda spörsmål

är jag beredd att utan vidare förbehåll ansluta mig till denna uppfattning.

I realiteten har avdelningen redan länge gjort tjänst såsom en teknisk högskola,

i det att därifrån utexaminerade ingenjörer i praktiken ansetts fullt

jämförbara i kompetenshänseende med de från tekniska högskolan i Stockholm

utgångna ingenjörerna. Det synes då skäligt att giva läroanstalten

den formella bekräftelse härpå, som ligger i dess förklarande för högskola.

En dylik åtgärd innebär givetvis även något annat än denna formalitet;

den medför förpliktelsen att förbättra läroanstaltens utrustning med lärarkrafter

och laboratorier m. m. på ett sådant sätt, att de nuvarande svårigheterna

för en högskolemässig undervisnings och forsknings bedrivande

avlägsnas. Jag anser i likhet med de sakkunniga instanser, som uttalat sig

i ämnet, att statsmakterna böra påtaga sig denna förpliktelse till den högre

tekniska utbildningens fromma och med hänsyn till dess utomordentliga

betydelse för vårt lands ekonomiska liv.

Vad beträffar den nya högskolans organisation skulle

den enligt de sakkunnigas förslag omfatta fyra fackavdelningar i stället för

nu sex. Fackavdelningarna för husbyggnad samt för kemi och kemisk teknologi

skulle nedläggas och undervisningen i dessa fack helt koncentreras

till tekniska högskolan i Stockholm.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

De fackavdelningar, som enligt de sakkunnigas mening borde vara företrädda

i Göteborg, skulle vara för maskinbyggnad, skeppsbyggeri, elektroteknik

samt väg- och vattenbyggnad. Fackskolan för skeppsbyggnad vid

tekniska högskolan i Stockholm skulle nedläggas. Inom de tre övriga fackavdelningarna,

vilka de sakkunniga ansett böra vara företrädda såväl i Stockholm

som i Göteborg, skulle viss av de sakkunniga föreslagen differentiering

av undervisningen åvägabringas. Läroanstalternas styrelser hava i sin

nyssberörda framställning anslutit sig till samma uppfattning beträffande

undervisningens omfattning inom sistnämnda fackavdelningar, under framhållande

tillika, att likartad undervisning dock givetvis borde bibehållas

i de ämnen och i den utsträckning, som krävdes för att giva de blivande

ingenjörerna nödiga allmänna kunskaper inom var och ens speciella fack.

Vid den prövning, jag ägnat den förevarande frågan, har jag funnit, att

de sakkunniga framlagt bärande skäl för att fackavdelningar för maskinbyggnad,

elektroteknik samt väg- och vattenbyggnad måste finnas såväl

vid tekniska högskolan i Stockholm som vid den nya tekniska högskolan

i Göteborg. Fackavdelningen för maskinbyggnad representerar nämligen

ett grundläggande gebit av hela ingenjörsutbildningen, fackavdelningen för

elektroteknik ett område, som på grund av elektricitetens fortsatta landvinningar

inom olika delar av samhällslivet är i behov att tillgodoses med

fackutbildade ingenjörer i sådan utsträckning, att utbildningsmöjligheter

måste förefinnas vid två högskolor, samt fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

ett fack, där efterfrågan på ingenjörer till följd av utvecklingen

inom detta speciella område alltjämt varit stadd i stigande och icke

kan tillgodoses, därest utbildningsmöjligheterna begränsas.

Jag anser det alltså stå utom allt tvivel, att ifrågavarande tre fackavdelningar

böra finnas såväl i Stockholm som i Göteborg.

Vad angår fackavdelningen för skeppsbyggnad har redan förra årets riksdag

fattat beslut örn koncentration av den egentliga skeppsbyggeriundervisningen

till Göteborg. Jag återkommer i det följande till frågan örn organiserandet

av den undervisning i skeppsbyggnad, som hittills bedrivits vid

tekniska högskolan i Stockholm.

Vidkommande härefter de sakkunnigas förslag örn nedläggandet av institutets

fackavdelningar för husbyggnad samt för kemi och kemisk teknologi

har jag i det föregående lämnat en utförlig redogörelse för de i ärendet

hörda myndigheternas m. fl. uppfattning i ämnet. Starka gensagor hava

härvid rests mot de sakkunnigas förslag i berörda delar. Jämväl styrelserna

för tekniska högskolan och institutet hava i sin skrivelse av den 9 november

1936 anfört skäl mot vidtagande av en dylik åtgärd.

Det torde vara ofrånkomligt att redan nu taga ställning till det viktiga

spörsmålet om kemiundervisningens ordnande. De sakkunniga hava otvivelaktigt

rätt i att, därest kemiundervisningen bibehålies vid båda högskolorna,

någon möjlighet till differentiering av undervisningen — såsom i viss

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

mån visat sig möjligt att åstadkomma inom övriga fackavdelningar — här

ej låter sig göra. De kemiska fackavdelningarna skulle därför få en i stort

sett likartad karaktär. Enligt de sakkunnigas uppfattning skulle vidare, om

krav på specialprofessurer inom kemiens olika tekniska tillämpningsområden

— vilket vore att förvänta — uppställdes från båda de kemiska fackskolorna,

ett tillgodoseende av sådana krav komma att ställa sig synnerligen

dyrbart för statsverket. Slutligen framhålla de sakkunniga till stöd

för sitt förslag, att kemiundervisningen vid tekniska högskolor i högre grad

än annan teknisk undervisning är likartad med den vid universiteten meddelade

och att det därför ej sällan hände, att sådana studerande, som vid

universiteten ägnade sig åt kemi såsom huvudämne, sedermera komme att

finna sin utkomst inom industrien.

I de över sakkunnigförslaget avgivna yttrandena har med skärpa framhållits

betydelsen för landets ekonomi av den kemisk-tekniska högskoleutbildningen.

Vissa av myndigheterna hava påvisat, att de kemiska facken

redan hava och alltmer få ökad betydelse för stora delar av övriga discipliner

vid en teknisk högskola, varför allvarliga olägenheter skulle uppstå

för högskolan i Göteborg, därest kemifackskolan där komme att nedläggas.

En koncentrering till Stockholm av kemiundervisningen skulle — med det

alltjämt ökade antal studerande, som ägnade sig åt detta fack — medföra

en överbelastning för lärarkrafterna vid tekniska högskolan, vilka härigenom

helt komme att undandragas från forskningsuppgifter. Det vore

också att förvänta, att laboratorieutrymmena i Stockholm — även efter

den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen av desamma — snart nog

skulle visa sig otillräckliga och nybyggnader bliva erforderliga. Härigenom

skulle det av de sakkunniga angivna besparingssyftet med kemiavdelningens

nedläggande i Göteborg bliva helt illusoriskt. Vidare framhålles, att därest

kemiska specialprofessurer skulle visa sig erforderliga, desamma — med

deras karaktär av forskningsprofessurer — givetvis ej skulle dubbleras utan

knytas till den av högskolorna, där förutsättningar förefunnes, att de komme

till verkligt gagn. Härjämte upplyses, att endast undantagsvis industriens

behov av kemister rekryterats från universiteten, då de akademiska

studierna hade en inriktning, som icke utbildade för anställningar i fabriksdriften.

För egen del finner jag de skäl, som anförts mot den kemiska fackskolans

nedläggande i Göteborg, vara så vägande, att jag icke anser mig kunna

biträda de sakkunnigas förslag i denna del. Det är givetvis vanskligt att

bedöma den framtida tekniska utvecklingen, men allt tyder dock för närvarande

på att de kemiskt-tekniska disciplinerna ej blott komma att bibehålla

sin nuvarande centrala betydelse inom den högre tekniska undervisningen

utan även utvecklas i sådan grad, att det kan betecknas såsom föga

förutseende att nu vidtaga åtgärder, som liro ägnade att hämma utvecklingen

på detta för hela vår folkförsörjning så viktiga område. Ett flyttande

Bihang lill riksdagens ''protokoll 1037. 1 sami. Nr 268. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

av kemiundervisningen från Göteborg till Stockholm skulle, såsom av de

sakkunnigas utredning framgår, icke medföra några besparingar i årliga

driftskostnader. Däremot medför ett bibehållande av den kemiska fackavdelningen

i Göteborg, att de sakkunnigas tanke att omändra den nuvarande

kemibyggnaden till elektroteknisk fackskola icke låter sig realisera.

Några kostnadsberäkningar för uppförande av en nybyggnad för den elektrotekniska

fackavdelningen hava de sakkunniga från sina utgångspunkter

icke funnit anledning verkställa. Enligt av institutet tidigare uppgjorda

approximativa kostnadskalkyler skulle en dylik byggnad draga en kostnad

av omkring 1,500,000 kronor. Med hänsyn till att ombyggnaden av kemibyggnaden

i Göteborg för inrymmande av den elektrotekniska fackavdelningen

enligt de sakkunnigas beräkningar skulle medföra en utgift av

150,000 kronor och tillbyggnaden av kemifackskolan i Stockholm en kostnad

av 625,000 kronor eller sammanlagt inemot 800,000 kronor, inträder

alltså en ökning i engångsutgifter med i runt tal 700,000 kronor vid kemifackskolans

bibehållande i Göteborg. Denna kostnadsökning är ägnad att

ingiva betänkligheter. Jag anser likväl, att nämnda fackskolas bevarande

vid den nya högskolan är så angeläget, att jag icke tvekar att förorda en

sådan lösning. Kemifackskolans avlägsnande skulle enligt min uppfattning

innebära en åtgärd, som med all sannolikhet måste bliva till nackdel såväl

för den nya högskolan som för den högre tekniska undervisningen i dess

helhet.

Vad härefter angår de sakkunnigas förslag örn nedläggandet av fackavdelningen

för husbyggnad vid Chalmers tekniska institut har jämväl

detta förslag mött invändningar från åtskilliga håll. Särskilt har framhållits

önskvärdheten av bibehållande av arkitektutbildning i Göteborg med hänsyn

till västra Sveriges ur klimatologiska, geologiska och andra synpunkter

säregna förhållanden. Härjämte har framhållits, att den besparing, som

vore att påräkna genom avdelningens nedläggande och vilken icke vore av

någon mera betydande storlek, icke stöde i rimligt förhållande till de nackdelar,

den ifrågasatta åtgärden skulle medföra. Styrelserna för tekniska högskolan

och institutet hava i sin skrivelse av den 9 november 1936 även framhållit,

att vissa svårigheter föreligga för att i nämnvärd grad för närvarande

öka antalet per år intagna studerande i arkitekturavdelningen vid tekniska

högskolan.

Ehuru starka skäl anförts mot fackavdelningens nedläggande, synes mig

denna fråga ännu icke hava blivit utredd på sådant sätt, att det nu är

möjligt för mig att definitivt taga ställning i frågan. Den under senare år

starkt stegrade byggnadsverksamheten inom landet har utan tvivel skapat

ett ökat behov av väl utbildade fackmän på detta område. Huruvida tekniska

högskolan i Stockholm är i stånd att i full utsträckning tillgodose

ifrågavarande behov har den föreliggande utredningen icke till fullo ådagalagt.

Jag anser därför ytterligare utredning på denna punkt erforderlig, innan

slutligt avgörande kan träffas, huruvida en arkitekturfackavdelning bör

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

inrymmas i den nya högskolan i Göteborg eller icke. I avvaktan på denna

ytterligare utredning — vilken torde böra verkställas av styrelserna för de

två högre tekniska läroanstalterna — synes husbyggnadsfackskolan i Göteborg

tillsvidare böra bibehållas i sin nuvarande organisation.

I detta sammanhang får jag återkomma till frågan om organiserandet av

de delar av den nu vid tekniska högskolans avdelning för skeppsbyggeri

förekommande undervisningen, som alltjämt synas böra bibehållas vid

nämnda högskola. I propositionen nr 135/1936 framhöll jag, att jag härvid

närmast åsyftade ämnena flygteknik och hydrodynamik.

Styrelserna för tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut hava

i sin ovanberörda skrivelse den 9 november 1936 framlagt förslag örn bibehållande

av fackavdelningen för skeppsbyggnad vid tekniska högskolan,

eventuellt med namnet ändrat till fackavdelning för luftfart och sjöfart.

Undervisningen inom denna fackavdelning och fackavdelningen för skeppsbyggeri

i Göteborg skulle differentieras så, att inom sistnämnda fackavdelning

skulle meddelas undervisning i fartygskonstruktion och skeppsbyggeri

i trängre bemärkelse, medan fackavdelningen i Stockholm skulle erhålla en

mera maskin- och driftsteknisk inriktning. Styrelserna hava vidare gjort

gällande, att den besparing i årliga driftkostnader, som vore att förvänta

genom ett nedläggande i enlighet med de sakkunnigas förslag av skeppsbyggnadsfackavdelningen

i Stockholm, icke kunde beräknas till högre belopp

än högst 15,000 kronor för år.

Marinförvaltningen, som granskat ifrågavarande förslag ur synpunkten

av mariningenjörernas utbildning, har visserligen tillstyrkt den föreslagna

differentieringen i undervisningen mellan högskolorna i Stockholm och

Göteborg, men ansett differentieringen i mariningenjörsutbildningen böra

inskränkas huvudsakligen till fjärde årskursen. En på så sätt genomförd

differentiering syntes även ämbetsverket lämplig med hänsyn till andra

skeppsbyggnadsingenjörer än mariningenjörer.

Ehuru styrelsernas ifrågavarande uppslag till ordnandet av undervisningen

på förevarande område i Stockholm måhända kan innebära en tanke,

vars realiserande skulle vara att förorda, synes mig denna fråga ännu icke

vara i detalj så bearbetad, att jag nu är beredd att taga ställning till densamma.

Såsom jag under punkten 108 i årets åttonde huvudtitel framhållit,

förväntar jag, att tekniska högskolan inkommer med detaljerat förslag till

omläggning i fråga örn dåvarande skeppsbyggeriavdelning och till densamma

knutna lärarkrafter, som må påkallas av de planerade och redan

igångsatta anordningarna för skeppsbyggeriavdelningen vid Chalmers tekniska

institut. Sedan dylikt förslag inkommit, torde frågan böra underställas

ett kommande års riksdag.

Jag övergår härefter till frågan örn tidpunkten för Chalmers

tekniska instituts övergång till högskola. 1934 års sakkunniga

hava framhållit, att innan nybyggnader i Göteborg för fackavdelningarna

för skeppsbyggeri och för väg- och vattenbyggnad blivit färdig
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

ställda, institutet enligt de sakkunnigas uppfattning icke kunde anses hava

fått den utrustning, att läroanstalten skulle kunna erhålla samma ställning

som en teknisk högskola. Ifrågavarande nybyggnader beräknades av de

sakkunniga kunna tagas i bruk med början av läsåret 1938—1939. Med

anledning härav hava de sakkunniga föreslagit, att institutets övergång till

högskola skulle äga rum från och med ingången av budgetåret 1938/1939.

Enligt de sakkunnigas premisser skulle — då något anslag för nybyggnad

för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad icke äskades av 1936

års riksdag och alltså färdigställandet av denna byggnad, därest medel av

innevarande års riksdag beviljas för ändamålet, icke kan förväntas förrän

tidigast hösten 1939 — institutets högslcoleblivande komma att uppskjutas

till ingången av budgetåret 1939/1940. Jag kan icke finna tillräckliga skäl

föreligga för ett dylikt uppskov. Utan att underskatta de sakkunnigas

motiv för att högskoleförklarandet skulle göras beroende av vissa laborationslokalers

färdigställande anser jag likväl den utbildning, som redan nu

meddelas vid den högre avdelningen av Chalmers tekniska institut, vara

av den gedigna kvalitet, att avdelningen bör kunna få den ställning av

högskola, den ehuru ej formellt dock redan nu i realiteten innehar, från

och med ingången av budgetåret 1937/1938. Därest det av mig förordade

förslaget till den nya högskolans organisation vinner riksdagens bifall, kommer

högskolan under de närmaste åren successivt att utvecklas både med

avseende å lokaler och lärarkrafter för att inom snar framtid kunna fylla

sin uppgift såsom teknisk högskola fullt jämställd med tekniska högskolan

i Stockholm. Någon risk synes mig ej föreligga, att de från den nya

högskolan under de närmaste åren utexaminerade ingenjörerna skulle bliva

sämre utrustade än deras kamrater, som genomgått tekniska högskolan i

Stockholm.

Därest riksdagen icke finner anledning till erinran mot vad jag sålunda

förordat i fråga om tidpunkten för Chalmers tekniska instituts högre avdelnings

övergång till teknisk högskola, torde det få ankomma på Kungl.

Majit att meddela beslut i ämnet.

I detta sammanhang får jag föreslå, att den nya tekniska högskolan

erhåller benämningen Chalmers tekniska högskola. En konsekvens härav

torde böra bliva, att den nuvarande tekniska högskolan benämnes tekniska

högskolan i Stockholm.

I likhet med 1934 års sakkunniga och styrelserna för tekniska högskolan

och Chalmers tekniska institut tillstyrker jag, att de båda tekniska högskolorna

likställas ifråga örn inträdesfordringar och undervisningstidens

längd. Härvid synas de i förevarande avseende gällande bestämmelserna vid

tekniska högskolan i Stockholm böra bliva normgivande. Det torde böra

ankomma på styrelsen för Chalmers tekniska institut att inkomma med

förslag till de stadgeändringar, som med anledning härav och av övriga anledningar

kunna bliva erforderliga.

Jag ifrågasätter icke för närvarande någon ändrad sammansättning av

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

den nya högskolans styrelse. Denna fråga torde längre fram, sedan åtskilliga

av omorganisationen betingade spörsmål vunnit sin lösning, böra bliva föremål

för övervägande.

Frågan om professorernas vid den nya högskolan löneställning upptager

jag i det följande.

Härefter övergår jag till behandling av byggnadsfrågorna. Vad

först angår byggnaden för fackavdelningen för skeppsbyggeri ra. ra. hava

de sakkunniga beräknat byggnadskostnaderna för institutionsbyggnaden

jämte modellränna samt planerings- och vägarbeten till sammanlagt

l, 033,000 kronor. För ändamålet anvisades av förra årets riksdag ett belopp

av 370,000 kronor. Nu har institutets styrelse hemställt, att återstående

belopp eller 663,000 kronor måtte anvisas för budgetåret 1937/1938. Då de

definitiva byggnadsritningarna ännu icke äro fastställda och den slutliga

kostnadssumman därför ej till sin siffra nu kan med full säkerhet bestämmas,

anser jag ett belopp av 500,000 kronor tillfyllest för ifrågavarande

byggnadsföretags fullföljande under nästa budgetår.

I detta sammanhang vill jag behandla den av Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens

byggnadskommitté väckta frågan om ändrad disposition av

utrymmen för lärosalar m. m. å ena sidan och laboratorier å andra sidan. De

sakkunniga hava i sitt förslag inom varje fackavdelning inrymt lärosalar

m. m. för de två högsta årskurserna i samma byggnad som vederbörande

fackavdelnings laboratorier, medan de två lägsta årskursernas lärosalar

skulle förläggas till en för alla fack gemensam byggnad. Kommittén har

framhållit, att det icke vore osannolikt, att ekonomiska och andra fördelar

skulle vinnas, örn tredje och fjärde årskursernas lärosalar bleve förlagda till

en gemensam byggnad, medan fackavdelningarnas särskilda byggnader

skulle innehålla huvudsakligen endast laboratorier. Kommittén hade även

för avsikt att utreda, huruvida det vore förmånligt att kombinera en byggnad

för lärosalar med byggnaden för skeppsprovningsanstaltens ränna. För

åskådliggörande av sitt förslag har kommittén låtit uppgöra och överlämnat

en planskiss över byggnadernas förläggning m. m.

Det av kommittén framlagda förslaget synes mig ur praktiska synpunkter

erbjuda vissa fördelar. Jag ämnar därför i enlighet med byggnadsstyrelsens

tillstyrkan framdeles göra hemställan om uppdrag åt kommittén att

verkställa utredning i antydda riktning. På grund härav torde, såsom kommittén

även föreslagit, vid beviljande av medel till uppförande av byggnader

för den nya högskolan i Göteborg böra angivas, att desamma skola uppföras

i huvudsaklig överensstämmelse med 1934 års sakkunnigas förslag

eller den ändrade plan, Kungl. Maj:t med hänsyn till gjorda utredningar

kan finna skäligt fastställa.

Vad angår anslagsmedel till inventarier och utrustning ra. ra. för byggnaden

för fackavdelningen för skeppsbyggeri har institutets styrelse hemställt,

att härför måtte beviljas för nästa budgetår hela det av de sakkunniga

för ändamålet angivna beloppet, 250,000 kronor. Jag finner mig icke

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 868.

kunna förorda, att högre belopp än 80,000 kronor nu anvisas för ifrågavarande

ändamål. Med detta belopp torde de anskaffningar, som beräknas

taga längre tid i anspråk, kunna tillgodoses.

De sakkunniga hava på sitt nybyggnadsprogram i första rummet efter

byggnader för fackavdelningen för skeppsbyggeri upptagit nybyggnad för

fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad. Byggnadskostnaderna hava

av de sakkunniga beräknats för institutionsbyggnad samt planerings- och

vägarbeten till sammanlagt 1,093,000 kronor, därav för institutionsbyggnaden

— frånsett kostnaderna för sprängning och grundmurar samt till

oförutsedda utgifter — 1,010,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har förklarat

sig, så vitt styrelsen av vid de sakkunnigas betänkande fogade utredningsskisser

kunde bedöma, icke hava något att invända mot de beräknade

kostnaderna för byggnads-, schaktnings-, sprängnings- och planeringsarbeten.

Jag förordar, att detta byggnadsföretag igångsättes i och med nästa

budgetår. Det synes mig lämpligt, att handhavandet av byggnadsföretaget

anförtros åt Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté,

vilken i samband härmed efter lämplig komplettering och under namn av

Chalmerska byggnadskommittén bör organiseras på två avdelningar, varav

den ena handlägger frågan om byggnader för fackavdelningen för skeppsbyggeri

m. m. och den andra frågan örn byggnader för fackavdelningen för

väg- och vattenbyggnad. Kostnaderna för kommittén torde få bestridas av

respektive byggnadsanslag. Innan arbetena påbörjas, torde kommittén böra

till Kungl. Maj:t ingiva fullständiga huvudritningar jämte beskrivning,

utarbetade i huvudsaklig anslutning till de sakkunnigas förslag med de

ändringar, kommittén på grund av sitt ovan omförmälda utredningsuppdrag

kan finna anledning förorda. Ny kostnadsberäkning och byggnadsplan torde

även av kommittén böra utföras och underställas Kungl. Majit. Härvid

synes, i anslutning till vad jag i proposition den 19 februari 1937 angående

beredande av vidgade arbetsuppgifter för svenska konstnärer anfört, för

utsmyckning av byggnaden böra beräknas ett belopp av förslagsvis 15,000

kronor; det bör, då detta belopp senare anvisas, iakttagas, att det ej bör

få utgå av lånemedel. Byggnaden för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

bör i övrigt utföras inom ramen för det av de sakkunniga angivna

beloppet. Byggnadskommittén bör emellertid erhålla i uppdrag att i görligaste

mån nedbringa kostnadsbeloppet, vilket därför nu ej bör fixeras.

För byggnadsföretagets påbörjande under nästa budgetår anser jag ett

belopp av 300,000 kronor tillfyllest. Anslaget bör upptagas bland utgifter

för kapitalökning under rubriken statens allmänna fastighetsfond att utgå

av lånemedel.

Jag övergår härefter till frågorna örn övriga anslag för Chalmers

tekniska högskola för budgetåret 1937/1938.

För närvarande omfatta de till Chalmers tekniska institut anvisade olika

anslagen såväl institutets högre som dess lägre avdelning. Av anslagens slut
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 868.

summor framgår icke vilka belopp som hänföra sig till de tva olika avdelningarna.

Då jag i det följande kommer att föreslå den lägre avdelningens

ombildning till tekniskt gymnasium, synes det mig lämpligt att redan nu

vidtaga en sådan uppdelning av anslagen, att de belopp, som hänföra sig

till högskolan, angivas för sig och de, som avse gymnasiet, för sig. Med

utgångspunkt från anslagsförhallandena för innevarande budgetar har jag

kommit till följande resultat i detta hänseende beträffande anslaget till

avlöningar.

Ä personalförteckningen för Chalmers tekniska institut vilken finnes

intagen i statsliggaren för budgetåret 1936/1937, sid. 404 — finnas nu uppförda

följande ordinarie tjänstemän: 13 professorer, 5 andre lärare, 1 maskinist,

1 förste vaktmästare, 5 laboratorievaktmästare, 1 vaktmästare samt

1 eldare, tillika gårdskarl.

Från förteckningen böra till personalförteckningen för gymnasiet överföras

dels 5 andre lärare, dels ock 1 vaktmästare.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat är nu uppförd

med 207,600 kronor. Efter överförande till gymnasiet av nyss angivna

tjänstemän kommer denna post att kunna reduceras med belopp, motsvarande

avlöning till 5 andre lärare och 1 vaktmästare, sagda belopp i sin

tur minskat med vederbörliga tjänstepensionsavdrag, eller (5 X 8,124 —

5 X 234 + 3,144 — 48 =) i avrundat tal 42,600 kronor.

Avlöningsposten skulle vid sådant förhållande böra upptagas till (207,600

— 42,600 =) 165,000 kronor.

I institutets avlöningsstat ingår nu en anslagspost å 4,600 kronor till

avlöning till tjänsteman å övergångsstat. Denne tjänsteman, verkstadsingenjör

vid institutet, åtnjuter förutom sin övergångsstatsavlöning avlöningsförbättring

med 1,850 kronor, vilken är uppförd såsom en särskild

anslagspost i avlöningsstaten under rubriken särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän. Vid bestämmandet av hans pensionsunderlag

kan emellertid hänsyn icke tagas till ifrågavarande avlöningsförbättring.

Pensionsunderlaget utgör i detta fall summan av lön jämte

ålderstillägg eller 3,400 kronor. Rektorn vid institutet har under hand upplyst,

att varken vid högskolan eller vid gymnasiet för framtiden komme att

erfordras någon verkstadsingenjör. Rektorn har emellertid ifrågasatt, att

verkstadsingenjören skulle avses för handledande av laborationerna i maskinteknik

och mekanisk teknologi vid gymnasiet ävensom för undervisning

därstädes i linearritning i första klassens ena avdelning, vartill verkstadsingenjören,

under förutsättning att han finge sin pensionsfråga ordnad på

tillfredsställande sätt, förklarat sig villig. Rektorn har ansett det för statsverket

förmånligt att sålunda utnyttja ingenjörens arbetskraft för uppgifter,

som i annat fall måste bestridas av extra lärare, för vilka arvodet kunde

beräknas till omkring 3,750 kronor. Rektorn har samtidigt föreslagit, att

verkstadsingenjören skulle — fortfarande a övergångsstat överföras till

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid statsdepartement och

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, och placera# i lönegraden

B 20. Härigenom skulle han även i pensionshänseende komma att

såsom tjänsteman bliva underkastad civila tjänstepensionsreglementets

bestämmelser, vilket vore till avsevärd fördel för befattningshavaren

i fråga.

Utan att nu kunna taga ställning till rektors ifrågavarande förslag beträffande

verkstadsingenjören, anser jag lämpligt, att han såsom tjänsteman

å övergångsstat överföres på gymnasiets stat. Förevarande anslagspost

å 4,600 kronor bör alltså avföras från högskolans stat. Vidkommande rektorns

förslag beträffande verkstadsingenjörens framtida löneplacering och

pensionsförhållanden torde det nya gymnasiets styrelse, i samband med

anslagsäskanden till 1938 års riksdag, böra verkställa närmare utredning i

ämnet och framlägga härav betingat förslag till frågans ordnande.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj."t, är nu upptagen med 54,300 kronor. Därav disponeras 46,400 kronor

till arvoden åt speciallärare. Speciallärartjänsterna i fysik, svenska, tyska,

historia och geografi samt en speciallärartjänst i frihandsteckning äro nu

helt avsedda för den lägre avdelningen. Med anledning härav böra de avföras

från högskolans stat. Arvodena utgöra respektive (1,800 + 1,900 +

3,500 -f- 750 -f- 2,000 =) 9,950 kronor. Specialläraren i modellering, vilkens

arvode utgår med 2,200 kronor, har sin tjänstgöring huvudsakligen förlagd

till den lägre avdelningen. Med hänsyn härtill torde hans arvode böra minskas

från sagda belopp till 700 kronor för år. Vad angår specialläraren i industriell

ekonomi, vars arvode utgör 1,800 kronor, är jämväl hans undervisning

förlagd såväl till den högre som till den lägre avdelningen. Undervisningen

i den förra avdelningen är till sin omfattning dubbelt större än

i den lägre. Med hänsyn härtill torde arvodet till honom böra minskas med

600 kronor till 1,200 kronor. Vad alltså beträffar speciallärararvodena synas

desamma för högskolans del kunna minskas med (9,950 -f 1,500 + 600 =)

12,050 kronor eller från 46,400 kronor till 34,350 kronor.

I fråga örn nu utgående arvoden till rektor, sekreterare, bibliotekarie och

kamrerare, sammanlagt 7,900 kronor, anser jag, att desamma i hela sin

utsträckning böra belasta denna stat. Givetvis förutsätter jag härvid, att

det bör ankomma å dessa tjänstemän att fullgöra de uppgifter, som må

ankomma å dem för gymnasiets räkning. Anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, skulle alltså i högskolans

stat — under förutsättning av i övrigt oförändrade förhållanden — kunna

upptagas till (54,300 — 12,050 =) 42,250 kronor.

krån anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, nu

69,700 kronor, bestridas arvoden till assistenter och lärarbiträden med

58,800 kronor, till undervisning i arbetsledningens praktiskt ekonomiska,

sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem med 1,500 kronor,

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. May.ts proposition Nr 268.

till gottgörelse åt arbetsbiträden i verkstaden med 5,800 kronor samt till

arvode åt skrivbiträde med 3,600 kronor. Enligt av rektorn vid institutet

under hand inhämtad uppgift kan av assistentarvodena i runt tal 15,000

kronor sägas belöpa å den lägre avdelningen. Högskolans stat bör förty

minskas med detta belopp. Anslagsposten till arvoden för undervisning

i arbetsledningens problem hänför sig helt till högre avdelningen och torde

böra bibehållas å högskolans stat. Vidkommande det belopp, som utgår till

gottgörelse åt arbetsbiträden i verkstaden, har rektorn upplyst, att den nuvarande

verkstaden i institutet kommer att under gymnasiets första verksamhetsår

avvecklas. Då verkstadslokalerna äro avsedda att ombyggas för

annat ändamål, måste för ombyggnaden alla maskinerna i verkstaden nedmonteras

för att, i den mån de äro fullgoda, sedermera tillföras institutets

olika institutioner. Biträdena å verkstaden komma därför att under budgetåret

1937/1938 bliva fullt upptagna med arbeten för verkstadens avveckling.

Då de icke sedermera komma att tjänstgöra vid gymnasiet, har rektorn

ansett, att posten för deras avlönande under nästa budgetår bör kvarstå

på högskolans stat. Rektorn har ifrågasatt, att dessa biträden framdeles

skulle anställas vid skeppsbyggeriinstitutionen och vid skeppsprovningsanstalten.

Jag biträder rektorns förslag örn bibehållande av ifrågavarande

arvoden å högskolans stat.

Arvode åt skrivbiträde anser jag jämväl bör belasta högskolan. Detta

arvode bör dock avse även arbetsuppgifter, som hänföra sig till gymnasiet.

Förevarande anslagspost skulle alltså kunna uppföras med (69,700 —

15,000 =) 54,700 kronor.

Det å anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

personal uppförda beloppet å 1,900 kronor bör på grund av mitt

ovannämnda förslag beträffande verkstadsingenjören i sin helhet överföras

på gymnasiets stat.

Avlöning sstatens slutsumma för högskolan skulle alltså efter ifrågakommande

minskningar komma att uppgå till (165,000 + 42,250 -j- 54,700 =)

261,950 kronor eller i avrundat tal 262,000 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel äro i staten uppförda elevavgifter till

ett belopp av 83,000 kronor. Enligt av institutets rektor meddelad uppgift

torde härav i runt tal 15,000 kronor kunna beräknas avse den lägre avdelningen.

Återstående belopp (83,000 — 15,000 —) 68,000 kronor torde alltså

böra tillföras högskolans stat.

Nettoutgiften å avlöningsanslaget för högskolan skulle vid sådant förhållande

komma att utgöra (262,000 — 68,000 =) 194,000 kronor.

Jag upptager härefter till behandling de av institutets styrelse — såvitt

angår avlöningsanslaget för högskolan — gjorda anslagsäskandena för budgetåret

1937/1938.

Styrelsen har till en början gjort framställning örn lönereglering för pro
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

fessorerna vid institutet och i sådant hänseende föreslagit, att de skulle

jämnställas med professorerna vid tekniska högskolan. Jag finner det i och

för sig befogat att efter institutets högre avdelnings förändring till en högskola

den avsedda jämnställdheten kommer till stånd, men med hänsyn

till pågående utredningar inom 1936 års lönekommitté torde tidpunkten nu

icke vara lämplig för framläggande av förslag i denna riktning. Så snart

sig göra låter, bör dock denna fråga ånyo upptagas till behandling.

Styrelsen har vidare föreslagit, att två nya professurer nämligen i mekanisk

värmeteori och förbränningsmotorer samt i byggnadsteknik skulle inrättas

från och med den 1 juli 1937. Jag anser mig böra i så måtto tillmötesgå

den gjorda framställningen, att jag tillstyrker inrättande från och med

nästa budgetår av en professur i byggnadsteknik. Det förefaller mig angeläget,

att en professur i detta ämne finnes, när det inom snar framtid gäller

att planlägga detaljerna i det inom byggnaden för fackavdelningen för vägoch

vattenbyggnad avsedda laboratoriet för byggnadsteknik. Ett bifall till

berörda förslag innebär, att anslagsposten till tjänstemän å ordinarie stat

bör ökas med ett belopp, motsvarande en professorslön i lönegraden B 28,

minskat med vederbörligt tjänstepensionsavdrag, eller i avrundat tal 10,600

kronor.

Vid bifall härtill kan speciallärartjänsten i byggnadsteknik indragas, varigenom

en anslagsminskning av 3,150 kronor kommer att uppstå. Jag återkommer

härtill i det följande.

Beträffande biblioteket har styrelsen föreslagit inrättandet av en ordinarie

bibliotekariebefattning i lönegraden B 24. Jag delar styrelsens uppfattning

att ett fastare organiserande av biblioteket är en oeftergivlig förutsättning

för att detsamma skall kunna möta de krav, som efter högskoleförklarandet

och ökad förekomst av examensarbeten måste ställas på detsamma.

I sådant syfte torde en bibliotekarie med heltidstjänstgöring böra

anställas från och med nästa budgetår. Bibliotekariebefattningen synes mig

lämpligen till en början böra uppföras såsom en tjänst å extra stat med

placering i lönegraden B 21. Jag föreslår denna löneställning med avseende

fästat å bibliotekets nuvarande omfattning. Det torde böra föreskrivas, att

bibliotekarien även skall fullgöra arbetsuppgifter, som kunna påläggas

honom för gymnasiets räkning. Ett bifall till vad jag sålunda förordat innebär,

att en särskild anslagspost till avlöning till tjänsteman å extra stat

uppföres i högskolans avlöningsstat. Denna post bör upptagas till ett belopp,

motsvarande avlöning i näst högsta löneklassen i lönegraden B 21,

minskat med vederbörliga tjänste- och familjepensionsavdrag eller (7,212 —

213 — 234 =) 6,765 kronor eller i avrundat tal 6,800 kronor.

Efter bibliotekariebefattningens inrättande är det nu till institutets bibliotekarie

utgående arvodet å 1,800 kronor icke vidare erforderligt och torde

därför kunna indragas.

Den gjorda framställningen örn anställande från och med nästa budgetår

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. May.ts proposition Nr 26S.

av ett extra ordinarie biblioteksbiträde i 4:e lönegraden med heltidst jänstgöring

anser jag mig böra tillstyrka. Kostnaden härför kommer att uppgå

till grundlön av 2,052 kronor, vilket belopp emellertid bör minskas med

vederbörliga tjänste- och familjepensionsavdrag eller med (42 + 78 =) 120

kronor till i runt tal 1,950 kronor. Till avlöningsförhöjningar torde böra beräknas

ett belopp av 350 kronor.

Såsom närmare kommer att utvecklas i det efterföljande, anser jag mig

icke kunna tillstyrka det framlagda förslaget örn införande av oljeeldning

i institutets nuvarande byggnader. Av utredningen i ärendet har jag emellertid

funnit, att svårigheter föreligga att med nuvarande personal ombesörja

eldningsarbetet vid de fysiska och kemiska institutionsbyggnaderna.

Jag vill därför tillstyrka att hjälp med detta arbete beredes på så sätt, att

ett belopp av 1,500 kronor avses för anställning av en extra eldare under

någon del av året.

Beträffande de av styrelsen framlagda förslagen örn speciallärartjänsterna

har jag ansett skäl föreligga för inrättandet av speciallärarbefattningar i

skeppsbyggeri och teleteknik med årliga arvoden av respektive 2,000 kronor

och 1,000 kronor. Ävenledes vill jag tillstyrka såsom en behövlig åtgärd

utvidgning av speciallärarens i stadsanläggningslära undervisning. Årsarvodet,

vilket nu utgör 750 kronor, torde böra fastställas till 2,000 kronor.

Såsom jag förut anfört, har jag icke ansett mig böra tillstyrka styrelsens

förslag örn inrättande från nästa budgetår av en professur i mekanisk

värmeteori och förbränningsmotorer. Däremot vill jag förorda det av styrelsen

alternativt framlagda förslaget om dels inrättandet av en speciallärarbefattning

i tillämpad värmelära, dels ock utökning av speciallärarens

i förbränningsmotorer (explosionsmotorer) undervisning. Årsarvodet för

förstnämnda tjänst skulle fastställas till 1,250 kronor och för sistnämnda

befattning ökas från nu 1,800 kronor med 1,000 kronor till 2,800 kronor.

De av mig sålunda föreslagna nya speciallärartjänsterna, respektive ökning

i arvodena för speciallärarna i stadsanläggningslära och förbränningsmotorer

(explosionsmotorer) medföra en merutgift av (2,000 -j- 1,000 -f1,

250 + 1,250 -f- 1,000 =) 6,500 kronor. Å andra sidan bortfaller vid inrättandet

av professuren i byggnadsteknik speciallärarbefattningen i samma

ämne, varigenom en anslagsminskning uppkommer av 3,150 kronor.

I likhet med styrelsen anser jag en ökning av anslagsmedlen till assistenter

och lärarbiträden erforderlig för nästa budgetår och tillstyrker i sådant

avseende en höjning med 1,500 kronor.

Jag får härefter erinra, att vid i övrigt oförändrade förhallanden den av

mig i det föregående beräknade anslagsposten till tjänstemän å ordinarie

stat bör sänkas från 165,000 kronor med summan av familjepensionsavdragen

för de tjänstemän, vilka i familjepensionsavseende icke äro anslutna

till statens pensionsanstalt, eller med i runt tal 800 kronor till 164,200 kro
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

nor. I anledning av det ovan framlagda förslaget om inrättandet av en professur

i byggnadsteknik bör å andra sidan anslagsposten böjas med 10,600

kronor och alltså för nästa budgetår uppföras med 174,800 kronor.

Anslagsposten till avlöning till tjänsteman å övergångsstat bör utgå ur

staten.

En ny anslagspost till tjänsteman å extra stat bör däremot med anledning

av förslaget örn inrättandet av en bibliotekariebefattning uppföras å avlöningsstaten

med förut angivet belopp av 6,800 kronor.

Med hänsyn till vad som föreslagits rörande arvoden åt speciallärare samt

indragning av arvodet till bibliotekarien bör anslagsposten å 42,250 kronor

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, å

ena sidan ökas med 6,500 kronor och å andra sidan minskas med (3,150 -f1,

800 =) 1^,950 kronor och alltså för nästa budgetår uppföras med (42,250 -f6,

500 — 4,950 =) 43,800 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör med

anledning av inrättandet av den extra-ordinarie biblioteksbiträdesbefattningen

uppdelas i en delpost till grundavlöningar m. m. och en förslagsvis

betecknad delpost till avlöningsförhöjningar m. m. I den förstnämnda delposten

bör ingå dels de ovan beräknade utgifterna under anslagsposten eller

54-,700 kronor, dels ock de belopp, som beräknats för ökning av arvoden till

assistenter och lärarbiträden, för biblioteksbiträdets grundavlöning samt

för anställande av extra eldare eller (1,500 + 1,950 + 1,500 =) 4,950 kronor.

Delposten skulle alltså upptagas med 59,650 kronor. Den i anslagsposten

ingående delposten till avlöningsförhöjningar m. m. torde böra uppföras

med 850 kronor och anslagsposten i sin helhet med (59,650 + 350 =)

60,000 kronor.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän bör å ena sidan minskas med ovannämnda belopp å 1,900 kronor

och å andra sidan tillföras ett belopp av 100 kronor, motsvarande i runt

tal familjepensionsavdraget för det extra ordinarie biblioteksbiträdet. Posten

bör sålunda för nästa budgetår uppföras med 100 kronor.

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (174,800 + 6,800 + 43,800

+ 60,000 -|- 100 =) 285,500 kronor.

De särskilda uppbördsmedlen torde för nästa budgetår enligt vad ovan

beräknats böra upptagas till 68,000 kronor.

Nettoutgiften å anslaget kommer vid sådant förhållande att uppgå till

(285,500 — 68,000 =) 217,500 kronor.

Vidkommande anslaget till omkostnader, nu 57,200 kronor, har institutets

rektor för gymnasiets räkning beräknat såsom erforderligt ett belopp

av 8,800 kronor för expenser, varav 4,500 kronor skulle avse bränsle, lyse

och vatten samt 4,300 kronor övriga expenser. Med stöd av dessa beräkningar

synes högskolans omkostnadsanslag kunna minskas med ett något

mindre belopp än det ovan angivna eller med 8,000 kronor till 49,200

kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

Institutets styrelse har emellertid dels äskat ett belopp av 2,000 kronor

för anskaffande av en värmeledningspanna, dels ock ett belopp av sammanlagt

18,000 kronor för införande av oljeeldning i institutets byggnader.

Förstnämnda anslagskrav anser jag mig böra tillstyrka. Vad förslaget om

införande av oljeeldning beträffar, kan jag på av byggnadsstyrelsen och

statskontoret anförda skäl icke tillmötesgå detsamma. Uppbördsmedel i

form av hyror böra i enlighet med styrelsens förslag beräknas till endast

hälften av nuvarande belopp, 1,000 kronor, eller alltså till 500 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit kommer omkostnadsstaten att

erhålla följande utseende.

Utgifter:

1. Expenser, förslagsvis..........................kronor 49,450

2. Publikationstryck, förslagsvis................... » 600

3. Övriga utgifter: gymnastikföreningen............. » 650

4. Anskaffande av värmeledningspanna........ » 2,000

Summa kronor 52,700

Särskilda uppbördsmedel:

1. Ersättning för bränsle, lyse och vatten . . . kronor 500

2. Hyror............................ » 500 kronor 1,000

Nettoutgift kronor 51,700

Det till omkostnader erforderliga anslaget skulle alltså för budgetåret

1937/1938 komma att utgöra 51,700 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid fastställa omkostnadsstat

för anslaget.

Jag får i detta sammanhang erinra örn att jag under punkten 109 av innevarande

års åttonde huvudtitel framhållit, att bidrag till svenska industriens

praktiknämnd torde — i likhet med vad jag förordat beträffande

tekniska högskolan — böra utgå från anslaget till omkostnader vid Chalmers

tekniska institut. Jag förutsatte härvid, att det skulle ankomma på

Kungl. Majit att meddela beslut i ämnet.

Anslaget till materiel m. m. är nu uppfört med 47,000 kronor. Anslaget

torde enligt av institutets rektor verkställd beräkning kunna minskas med

dels 2,000 kronor till samlingar och laborationer, vilket belopp motsvarar

lägre avdelningens nuvarande andel i detta anslag, dels ock 2,000 kronor

för vérkstaden, som är avsedd att nedläggas. Anslaget skulle vid sådant

förhållande kunna minskas med 4,000 kronor till 43,000 kronor.

Den av institutets styrelse gjorda framställningen örn anvisande av ett

belopp å 5,000 kronor för anskaffande av en effektvåg anser jag mig böra

tillstyrka. Vid bifall härtill bör anslaget för nästa budgetår uppföras med

(43,000 + 5,000 —) 48,000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Marits proposition Nr 268.

Anslaget till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek, vilket

för närvarande helt avser den högre avdelningen, bör i enlighet med styrelsens

förslag för budgetåret 1937/1938 upptagas med oförändrat belopp eller

15.000 kronor. Anslaget bör emellertid för nästa budgetår erhålla ändrad

anslagsrubrik och betecknas: anslag till bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek.

Vad slutligen angår anslaget till stipendier m. m., vilket jämväl för närvarande

helt tillgodoser den högre avdelningens behov, har institutets styrelse

ifrågasatt, att 2,000 kronor skulle för nästa budgetår ställas till förfogande

för stipendier åt lärare för utrikes resor. Jag får erinra, att 1936 års

riksdag på framställning av Kungl. Majit anvisade för innevarande budgetår

ett belopp av 4,000 kronor för enahanda ändamål vid tekniska högskolan

i Stockholm. Jämväl för budgetåret 1937/1938 har — såsom närmare framgår

av punkten 112 i årets åttonde huvudtitel — medel för tekniska högskolans

del äskats för ifrågavarande ändamål. Jag anser med hänsyn härtill

skäligt, att anslagsmedel även beviljas för stipendier av angivna slag vid

Chalmers tekniska högskola. I sådant avseende får jag tillstyrka anvisande

för nästa budgetår av ett belopp av 1,500 kronor.

Till stipendier åt elever torde samma belopp som för innevarande budgetår

eller 900 kronor böra ställas till förfogande. Anslaget i sin helhet bör

förty för budgetåret 1937/1938 uppföras med 2,400 kronor.

Jag får i sammanhang med förenämnda anslagsfrågor för Chalmers tekniska

högskola för nästa budgetår erinra, att 1936 års riksdag på förslag av

Kungl. Majit för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag av

23.000 kronor till Chalmers tekniska institut för reparation av institutets

huvudbyggnad. Ifrågavarande anslag var närmast avsett för viss reparation

av byggnadens tak samt för inläggande av nya golv i vissa ritsalar.

I skrivelse den 10 februari 1937 har institutets styrelse upplyst, att i

huvudbyggnadens källarvåning i en tvärgående mur uppstått sprickor till

följd av sättningar, beroende på att en del av underliggande trärustbädd

förstörts av röta. Av handlingarna i ärendet inhämtas, att skadan torde

vara av natur att snarast böra avhjälpas. Då styrelsen saknade medel för

ändamålet, har styrelsen — under erinran, att å det till reparation av institutets

huvudbyggnad anvisade anslaget uppstått en reservation av 3,600

kronor — hemställt, att Kungl. Majit täcktes medgiva, att detta belopp

matte få användas för bestridande av kostnaderna för nu ifrågavarande

reparationsarbeten.

Byggnadsstyrelsen, som hörts i ärendet, har angivit reservationens belopp

till 3,300 kronor och förklarat sig ej hava något att erinra mot institutsstyrelsens

förslag.

Jag anser nödvändigt, att ifrågavarande reparation av huvudbyggnaden

snarast kommer till stånd. Den å förenämnda anslag uppkomna reserva
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj ris proposition Nr 268.

tionen synes mig lämpligen böra anlitas för kostnadernas bestridande. Jag

har här omnämnt denna fråga, för att densamma må komma till riksdagens

kännedom. Därest från dess sida någon erinran icke framställes,

ämnar jag sedermera hemställa örn reservationens ianspråktagande för det

angivna ändamålet.

2. Chalmers tekniska instituts lägre avdelnings ombildning

till ett tekniskt gymnasium.

Chalmers tekniska institut — tillkommet genom ett av kanslirådet William

Chalmers år 1811 upprättat testamente, enligt vilket hälften av hans

kvarlåtenslcap skulle tillfalla »en framdeles till inrättande bestämd industrie

Schole för fattiga barn, som lärt läsa och skriva» — uppdelades år

1852 i en högre och en lägre avdelning. Inträdesfordringarna till den lägre

avdelningen blevo därvid visserligen så låga, att de ungefär motsvarade vad

som i donationsbrevet torde hava avsetts, men undervisningsplanen kom

att i främsta rummet tillgodose den högre avdelningens intressen. Den lägre

avdelningens uppgift att utbilda lärjungarna för praktisk industriell verksamhet

blev väsentligen förfelad genom att undervisningen mer eller mindre

inriktades på att förbereda till inträde vid institutets högre avdelning.

Sålunda upptogs den lägre avdelningens lärotid till större delen av allmänbildande

och grundläggande ämnen, medan endast ett fåtal timmar ägnades

åt undervisning i tekniska ämnen.

Den av Kungl. Majit år 1907 tillsatta kommittén för den lägre tekniska

undervisningens ordnande framhöll i sitt år 1912 avgivna betänkande

skarpt olägenheten av den lägre avdelningens beroende av den högre. Kommittén

fann emellertid riktigast att låta med anstaltens organisation anstå

tills bland annat erfarenhet vunnits beträffande kommitténs förslag till den

lägre tekniska undervisningens ordnande.

Frågan bragtes åter på tal av särskilda år 1913 tillkallade sakkunniga,

vilka i ett den 23 december 1913 avgivet betänkande framhöllo, att den

Chalmerska läroanstaltens lägre avdelning borde så ordnas, att den i första

hand fyllde sitt ursprungliga och huvudsakliga ändamål att meddela en elementär

teknisk bildning åt blivande förmän, verkmästare, ritare och andra,

för vilkas levnadsmål en sådan bildning vore tillräcklig och nödvändig.

Dessa elever finge alltså ej belastas med sådan undervisning, som endast

avsåge att bibringa för inträde i den högre avdelningen erforderliga kunskaper.

De däremot, som önskade fortsätta i högre avdelningen, syntes böra

erhålla den härför erforderliga kompletterande undervisningen särskilt. I anslutning

till dessa principer föreslog Kungl. Majit i proposition nr 241 till

1914 års senare riksdag, att lägre avdelningen skulle organiseras så, att

under en studietid av två och ett halvt år skulle meddelas en avslutad undervisning

av elementarteknisk karaktär. Vidare skulle införas en komplette
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

ringskurs på ett halvt år för sådana abiturienter från den lägre avdelningen,

som hade för avsikt att söka inträde i den högre. Efter genomgående av

denna kurs skulle inträde i mån av plats vinnas i den högre avdelningen

utan inträdesprövning. Riksdagen godkände detta förslag och de sålunda

givna riktlinjerna blevo därefter bestämmande för den lägre avdelningens

organisation.

För att antagas till ordinarie elev i lägre avdelningens första årskurs erfordras

att hava fyllt 16 år, att vara känd för hedrande vandel, att kunna

fritt och obehindrat läsa och tydligt skriva svenska språket samt att vara

förtrogen med aritmetiska räkningar. Tillträde till kompletteringskursen

äger endast elev, som erhållit avgångsbetyg från lägre avdelningen.

Lägre avdelningen och kompletteringskursen utgöra tillsammans en läroanstalt,

som med folkskolan som bottenskola på tre år kan leda fram till

tekniska högskolestudier. Den är i detta avseende ensam i sitt slag inom

riket. Visserligen har den ungefär samma inträdesvillkor som de tekniska

elementarskolorna, men deras avgångsexamen medför icke rätt till inträde

i högre avdelningen vid Chalmerska institutet. En sådan rätt giver däremot

en avslutad kurs vid ett tekniskt gymnasium. De tekniska gymnasierna

bygga emellertid i motsats till lägre avdelningen på realexamen. Den lägre

avdelningen och kompletteringskursen utgöra sålunda en snabbväg från

folkskola till tekniska högskolestudier.

År 1919 blev den lägre avdelningens ställning till den högre ånyo föremål

för behandling av de i det föregående omförmälda 1919 års sakkunniga.

I sina den 16 januari 1920 och 21 december 1921 avgivna betänkanden

kommo de sakkunniga till den uppfattningen, att den högre avdelningen

borde omorganiseras till en teknisk högskola, och att i samband därmed

den lägre avdelningen borde avskiljas och organiseras som tekniskt gymnasium

med vissa därtill anslutna tekniska fackskolor.

Av utredningen inhämtas bland annat följande:

Vad anginge den lägre avdelningen, ville de sakkunniga icke förneka, att

den år 1914 vidtagna förändringen varit ett steg i rätt riktning och kanske

det bästa under dåvarande förhållanden, men efter ingående undersökning

funne de sakkunniga uppenbart, att den lägre avdelningen trots 1914 års

omorganisation ännu vöre långt ifrån tillfredsställande. De sakkunniga

ansåge, att 1918 års riksdagsbeslut angående praktiska ungdomsskolor och

den lägre tekniska undervisningens ordnande skapat nya förhållanden, som

gjorde, att frågan om Chalmerska institutets ställning och uppgifter kunde

och måste ses på annat sätt än år 1914. Tillkomsten av ett flertal sådana

tekniska läroanstalter, vilka var för sig meddelade en undervisning, som

medförde kompetens för inträde i teknisk högskola, gjorde den speciella

anordningen av institutets lägre avdelning såsom en förskola för den högre

mindre behövlig. Att märka vore även, att den lägre avdelningens undervisning

i vissa ämnen till stor del täcktes av den undervisning, som stöde

ungdomen till buds i de nytillkomna praktiska ungdomsskolorna. Det syntes

därför onödigt att bibehålla så låga inträdesfordringar till den lägre

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Marits proposition Nr 268.

avdelningen som de nu gällande. Även om, såsom 1907 års tekniska kommitté

och även andra syntes hava förmenat, donationen närmast skulle

hava åsyftat någonting liknande våra lägre tekniska yrkesskolor, så vore

det nu mindre skäl att endast av hänsyn till ordalydelsen av den år 1811

under dåvarande bristfälliga skolförhållanden formulerade donationsbestämmelsen

tänka på en återgång i sådant avseende, sedan det genom 1918

års riksdagsbeslut blivit väl sörjt för undervisningen på ifrågavarande

stadium.

De sakkunnigas förslag ledde visserligen till nybyggnader för den högre

avdelningens kemiska och fysiska institutioner, men frågan om den högre,

respektive lägre avdelningens organisation fick anstå tills vidare.

År 1929 tillkallades åter sakkunniga för utredning av frågan örn Chalmers

tekniska institut (1929 års sakkunniga). Dessa sakkunnigas arbete

blev emellertid av särskilda anledningar icke slutfört. I en promemoria

sammanfattade de sakkunniga de under utredningsarbetets gång vunna

resultaten.

Sedan nya sakkunniga år 1934 tillkallats (1934- Års sakkunniga), hava

dessa, såsom i det föregående omnämnts, den 12 november 1935 överlämnat

betänkande och förslag angående omorganisation av Chalmers tekniska

instituts högre avdelning till en teknisk högskola. Då dessa sakkunnigas

uppdrag icke avsåg den lägre avdelningens organisation, innefattar deras

betänkande icke något förslag i nämnda avseende. Den lägre avdelningen

vid institutet har för närvarande alltjämt samma organisation, som avdelningen

erhöll genom riksdagens beslut år 1914.

Institutets styrelse har i skrivelse den 17 oktober 1933 framhållit vissa

olägenheter rörande förhållandena vid nämnda avdelning och överlämnat

en av avdelningens lärare verkställd utredning jämte förslag till olägenheternas

avhjälpande.

Styrelsen framhåller,

att, då institutet erhöll sin nuvarande organisation med en högre och en

lägre avdelning, hade i stort sett ingen teknisk elementarskolutbildning

i landet funnits, vilken omständighet gjorde nämnda organisation naturlig.

Sambandet mellan den högre och den lägre avdelningen hade också under

gångna tider haft en betydelsefull uppgift att fylla, då därigenom möjligheter

öppnats för tekniskt begåvade ynglingar att utan den ökning i studietiden,

som avläggande av studentexamen medförde, vinna inträde på

den tekniska banan. Förnekas kunde dock icke, att den lägre avdelningen

fått en i flera hänseenden mindre lycklig dubbelställning, i det att dess

undervisning skolat å ena sidan kvalificera för teknisk verksamhet av lägre

grad och å andra sidan förbereda till inträde i den högre avdelningen. Ej

heller kunde bestridas, att den lägre avdelningens uppgift såsom förskola

till den högre avdelningen kommit att träda i bakgrunden. Genom inrättandet

av ett flertal tekniska elementarskolor och tekniska gymnasier i

skilda delar av landet hade nämligen på skilda håll lättillgängliga utbildningsmöjligheter

av samma art, som institutets lägre avdelning avsett att

bereda, öppnats för dem, som utan att hava avlagt studentexamen, önskade

Milling till riksdagens protokoll 1937. 1 saini. Nr 36S.

0

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Martts proposition Nr 268.

vinna inträde vid de högre tekniska läroanstalterna. Kvar stöde dock enligt

styrelsens förmenande den olägenheten, att ynglingar med kunskaper

endast från folkskola icke direkt kunde vinna inträde i dessa tekniska elementarskolor

och gymnasier. Endast Chalmerska institutet hade lämnat

möjlighet för sådana ynglingar att nå direkt till högre teknisk utbildning.

Den lägre avdelningens organisation företedde emellertid vissa brister.

De låga inträdesfordringarna medförde, att undervisningen i första årskursen

knappast avsåge några tekniska ämnen. De tekniska studierna skulle

därför slutföras på tre terminer, vilken tid vore alldeles för kort för att giva

nödigt omfång och djup åt dessa studier, särskilt örn man toge i betraktande

att de fordringar, som för närvarande ställdes på en tekniker, vöre

vida större än vid den tidpunkt, då omorganisationsförslaget hade framlagts.

Den omständigheten, att den lägre avdelningen och kompletteringskursen

på kort tid lett fram till tekniska högskolestudier hade gjort, att

tilloppet av sökande varit synnerligen stort. För att i största möjliga utsträckning

tillmötesgå de sökande, örn vilkas tekniska förutsättningar från

början ingen kännedom kunde förefinnas, hade lärarkollegiet mottagit så

mångå inträdessökande, att elevantalet i de skilda årskurserna, särskilt de

båda första, uppgått till omkring 90, vilket antal vore alltför stort, även

om man toge i betraktande, att årskurserna i vissa ämnen, dock ej alla,

varit uppdelade i parallellavdelningar.

Styrelsen hemställde, att närmare utredning beträffande den lägre avdelningens

omorganisation måtte föranstaltas.

Vid styrelsens framställning var fogad en av den lägre avdelningens

lärare gjord utredning, vari den nuvarande organisationens brister och

olägenheter påvisas mera i detalj.

Av utredningen inhämtas bland annat följande:

Under tioårsperioden 1920—1929 hade antalet nyintagna elever i första

klassen uppgått till sammanlagt 672. Av dessa hade ej mindre än 282 eller

cirka 42 procent avgått utan att hava lyckats avlägga godkänd examen.

Orsaken härtill syntes delvis vara, att elevmaterialet, särskilt det, som

kommit från de allmänna läroverkens lägre klasser, i många fall varit mindre

gott. Anledningen läge måhända också däri, att studierna måste i

hög grad forceras för att det överhuvudtaget skulle vara möjligt att nå det

resultat, som måste krävas ej blott med hänsyn till den lägre avdelningens

uppgift att förbereda för inträde i den högre avdelningen utan även med

hänsyn till den tekniska verksamhetens nutida krav på kompetens. En

jämförelse mellan den lägre avdelningens timplaner och timplanerna för de

tekniska gymnasierna, respektive tekniska elementarskolorna m. fl. gåve

också vid handen, att studietiden i nämnda avdelning vore alldeles för kort.

Enligt lärarnas mening vore det omedelbart klart, att lägre avdelningen och

kompletteringskursen väl behövde en ökad studietid av ett år.

Det vore icke blott den nuvarande studietiden, som vore för knapp, utan

lärarpersonalen vore så fåtalig, att det icke ginge att uppdela de olika klasserna

i läsavdelningar av rimlig storlek. Läroanstaltens torftighet i detta

avseende framginge tydligast genom en jämförelse med övriga tekniska

skolor. Vid de tekniska gymnasierna m. fl. utgjorde antalet lärjungar i varje

klassavdelning högst 30, vanligen mindre, och antalet lärare stöde i proportion

därtill. Vid Chalmerska institutets lägre avdelning och komplette
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

ringskursen däremot vore det antal lärjungar, varje lärare hade att undervisa,

orimligt mycket större. Sålunda förekomme under läsåret 1931—1932

läsavdelningar på 91, 87, 09 och 55 lärjungar. Att låta det kvarbliva vid

dessa hart när otroliga förhållanden ansåge avdelningens lärare icke värdigt

det svenska undervisningsväsendet. Att skolan trots alla svårigheter

lyckats hålla sig uppe som ett tekniskt gymnasium till gagnet örn än icke

till namnet, visade enligt lärarnas förmenande, att de inre krafter, varav

den bures, vore en betydande andlig tillgång, väl värd statsmakternas

intresse och omvårdnad.

Till avhjälpande av de berörda olägenheterna föresloge lärarna, att den

lägre avdelningen och kompletteringskursen skulle omorganiseras till ett

treårigt tekniskt gymnasium, byggande på realexamen och en till detta

ansluten förberedande klass på folkskolans grund. I en stor stad som Göteborg

gjorde sig ett mera allmänt tekniskt biklningsbehov gällande, vilket

talade för upprättandet av ett tekniskt gymnasium. Alånga ynglingar, som

förberedde sig för praktisk om icke rent teknisk verksamhet, skulle hellre

välja en teknisk gymnasiekurs än en realgymnasiekurs. Vidare krävde den

lägre avdelningens uppgift att bereda för den högre, att dess allmänna bildningsuppgift,

dess gymnasiekaraktär, särskilt beaktades.

Åled hänsyn till att många inträdessökande till gymnasiet kunde väntas

hava förvärvat nödiga inträdeskunskaper på annat håll, skulle den förberedande

klassen ej behöva omfatta mer än en avdelning. Gymnasiet

skulle däremot beräknas med minst två parallellavdelningar. Dessutom

borde finnas möjlighet till undervisningens differentiering i tredje klassen

på olika linjer, nämligen en mekanisk, en elektroteknisk, eventuellt även en

byggnadsteknisk och en skeppsbyggnadsteknisk linje.

Frågan om undervisningslokaler ansåges icke vålla några väsentliga svårigheter,

i det att sådana funnes eller kunde beredas i institutets äldre byggnader.

Likaså syntes en del av institutets utrustning för tekniska laborationer

kunna disponeras; däremot ansåges nödvändigt, att instrument och

annan utrustning anskaffades för laborationerna i fysik och kemi för en

kostnad av sammanlagt 10,000 kronor. Vidare beräknades, att den årliga

kostnaden för undervisningen skulle behöva ökas under första övergångsåret

med 26,800 kronor, under andra året med 34,566 kronor samt under

tredje året, då omorganisationen skulle vara fullt genomförd, med 37,472

kronor.

Härvid hade beräknats, att avlöningen till nya ordinarie lärare skulle

utgå enligt lönegraden B 22 med 6,816 kronor för år samt till speciallärare

och assistenter med 300, respektive 200 kronor för veckotimme. 1 samtliga

fallen torde dessutom tillkomma dyrtidstillägg enligt gällande grunder.

Emellertid syntes avlöningen till avdelningens lärare böra beräknas högre

än efter lönegraden B 22. Sålunda ansåges, att andre lärarna, vilka i stort

sett måste äga samma kompetens som lektorer vid tekniskt läroverk, borde

placeras i lönegrad B 24 och att assistent med egen tjänstgöring borde

erhålla 260 kronor för veckotimme. Andre lärare och assistent med egen

tjänstgöring borde få rätt att tillgodoräkna sig sin tjänstgöring vid lägre

avdelningen vid sökande av ordinarie befattning vid andra skolor.

Någon del av assistentarvodena skulle kunna täckas av höjda terminsavgifter,

men storleken av höjningen ansåge sig lärarna icke kunna bedöma.

Sedan Kungl. Majit anmodat skolöverstyrelsen att verkställa utredning

och till Kungl. AIaj:t inkomma med förslag med anledning av den upp
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

komna frågan rörande omorganisation av den lägre avdelningen vid Chalmers

tekniska institut, har överstyrelsen den 7 november 1934 avgivit

ifrågavarande utredning och förslag. Överstyrelsen har härvid anfört

huvudsakligen följande:

Vid övervägande av de sålunda framförda förslagen och de i samband

därmed berörda förhållandena funne skolöverstyrelsen uppenbart, att en

omorganisation av Chalmerska institutets lägre avdelning vore synnerligen

behövlig. Överstyrelsen hade blivit ytterligare styrkt i denna uppfattning

genom ett av undervisningsrådet Fredriksson företaget besök i läroanstalten,

varvid iakttagelser gjordes beträffande såväl undervisningen som förhållandena

i övrigt.

Likaså funne överstyrelsen väl motiverat, att omorganisationen ginge ut

på att den lägre avdelningen erhölle formen av tekniskt gymnasium. Den

undervisning, en sådan läroanstalt meddelade, utgjorde utan tvivel en god

förberedelse för fortsatta studier vid teknisk högskola. Och den utgjorde

framför allt en icke mindre god förberedelse för praktisk verksamhet. Att

märka vore även, att — såsom många gånger framhållits, bland annat av

1919 års sakkunniga och nu av den lägre avdelningens lärare — i vår tid

en allmänt teknisk utbildning blivit allt mera nyttig och rent av nödvändig

på stora områden av praktisk verksamhet, även då de icke vore rent

tekniska. Det torde vara insikten härom, som bidragit till att de nuvarande

tekniska gymnasierna på senaste tid fått mottaga ett ökat antal inträdessökande,

så att vissa av dem måst utökas med provisoriskt upprättade

parallellavdelningar. Även bortsett från allt detta torde det vara ganska

uppenbart, att ett tekniskt gymnasium i en stor industri- och handelsstad

som Göteborg icke skulle komma att lida brist på elever, liksom ock att de,

som genomgått nämnda läroanstalt, vare sig de fortsatte med högre studier

eller ej, icke skulle sakna användning för sin utbildning, så vitt produktionsoch

affärslivet över huvud taget skulle kunna upprätthållas och utvecklas,

som sig borde.

Att, såsom 1919 års sakkunniga föreslagit, med gymnasiet skulle förenas

vissa tekniska fackskolor, ansåge skolöverstyrelsen vara mindre behövligt,

sedan Kungl. Maj:t medgivit, att undervisningen i tekniskt gymnasium

finge på visst sätt differentieras (S. F. S. nr 137/1928).

Likaså ansåge överstyrelsen onödigt, att, på sätt lärarkommittén föreslagit,

gymnasiet kombinerades med en förberedande klass.

Såsom redan 1919 års sakkunniga framhållit, funnes numera goda möjligheter

för de unga att förvärva erforderliga inträdeskunskaper icke blott

i realskolor och kommunala mellanskolor utan även i högre folkskolor

m. fl. läroanstalter, som byggde direkt på folkskolan eller fortsättningsskolan.

I Göteborg funnes en högre folkskola med teknisk undervisning, som

väl kunde sägas förbereda även för högre studier. På därom gjord framställning

hade skolöverstyrelsen allt sedan år 1926 medgivit, att godkänt

avgångsbetyg från tredje klassen av nämnda skola skulle medföra samma

rättigheter och förmåner, som enligt 1919 års stadga för tekniska fackskolor

och tekniska gymnasier den 6 juni 1919 (nr 365) medföljde betyg

över avlagd realexamen. Lärokursen i denna skola omfattade visserligen en

tid av tre år, vilket kunde anses mycket i jämförelse med den förberedande

klassens studietid av endast ett år, men å andra sidan bleve utbildningen

i den treåriga högre folkskolan givetvis mera omfattande än i en på folk
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. May.ts proposition Nr 268.

skolans kunskapsmått byggd ettårig kurs, särskilt i allmänbildande ämnen,

vilket torde vara av stor betydelse icke minst för dem, som ämnade fortsätta

studierna vid teknisk högskola.

Det nuvarande skolsystemet erbjöde emellertid även andra möjligheter

i förevarande avseende. Sedan åtskilliga år tillbaka funnes i flertalet städer,

där statliga tekniska läroverk vore upprättade, kommunala kurser för inträdessökande

till teknisk fackskola, vilka kurser jämlikt riksdagens år 1924

lämnade medgivande understöddes med bidrag av statsmedel ur anslaget

till kommunala anstalter för yrkesundervisning (riksdagens skrivelse nr

193/1924). Dessa kurser kunde givas just den omfattning, som för den ena

eller andra gruppen av inträdessökande kunde vara erforderlig. Undervisningen

förlädes ofta till aftnarna, varigenom det bleve möjligt för dem,

som så önskade, att skaffa sig de erforderliga inträdeskunskaperna jämsides

med eventuellt förvärvsarbete eller praktisk utbildning i övrigt.

För att utröna, i vilken utsträckning dylika kurser kommit till användning

och vilken erfarenhet som förefunnes av desamma, hade skolöverstyrelsen

infordrat uppgifter härom från de tekniska läroverkens rektorer.

De erhållna upplysningarna gåve vid handen, icke blott att det funnes

betydligt flera ordnade vägar, än lärarna vid Chalmerska institutet hade

räknat med, på vilka de framåtsträvande unga efter avgången från folkskolan

kunde förskaffa sig de kunskaper, som fordrades för inträde i tekniskt

läroverk, utan även att dessa vägar kunde så avpassas, att de ledde

till målet på ett både smidigare och för de unga fördelaktigare sätt än det,

en till ett tekniskt gymnasium fast anknuten ettårig dagkurs eller förberedande

klass skulle kunna erbjuda. Därtill komme, att en dylik kombination

stötte på åtskilliga anslagstekniska och organisatoriska svårigheter av

betänklig art.

Genom 1918 års riksdagsbeslut hade staten fastställt en viss plan för den

lägre tekniska undervisningens ordnande och bestämt grunderna för statens

medverkan. Avvikelse härifrån torde icke böra göras utan tvingande skäl.

Enligt förenämnda plan vore de tekniska läroverken (tekniska elementarskolor,

fackskolor och gymnasier) statsanstalter, medan samtliga anstalter

för yrkesundervisning, respektive teknisk undervisning på lägre stadium

vore kommunala eller enskilda. För de förra betalade staten samtliga driftkostnader;

för de senare lämnade staten endast bidrag till driftkostnaderna.

Vidare torde böra beaktas, att grunderna för avlöning eller arvode åt

lärarna vid de tekniska läroverken samt lärarnas tjänstgörings-, befordrings-

och pensionsförhållanden i stort sett anslöte sig till vad som gällde

för de allmänna läroverkens lärare, medan lärarna vid yrkesundervisningen,

respektive den tekniska undervisningens lägre stadium vore lägre avlönade

och även i övrigt icke hade tillerkänts samma förmåner som de förra. Skolöverstyrelsen

kunde icke inse det berättigade i varken att staten skulle

betala hela kostnaden för den till det lägre stadiet hörande undervisningen

i en förberedande klass eller att lärarna i sagda klass skulle åtnjuta andra

förmåner jin dem, som tillkomme lärarna i motsvarande kurser på andra

håll. Då, såsom i det föregående visats, syftet med den förberedande klassen

kunde nås på flera olika sätt och sålunda inga tvingande skäl torde

föreligga att i förevarande fall avvika från de av riksdagen generellt godkända

grunderna, ansåge skolöverstyrelsen, att, örn den lägre avdelningen

vid Chalmers tekniska institut omorganiserades till tekniskt gymnasium,

någon med gymnasiet förenad förberedande klass icke borde förekomma.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

Detta uteslöte givetvis icke, att förberedande kurser ändå kunde komma

till stånd. Dessa borde i så fall inordnas bland Göteborgs stads skolor för

yrkesundervisning. Ingenting hindrade, att därvid, liksom på andra orter,

där dylika kurser blivit upprättade, undervisningen förlädes till tekniska

gymnasiets lokaler och helt eller delvis bestredes av gymnasiets lärare mot

det särskilda arvode, som för ifrågavarande undervisning kunde beredas.

Åtskillnaden i organisatoriskt avseende behövde sålunda icke utesluta en

reellt sett mycket intim samverkan mellan gymnasiet och den förberedande

kursen, och denna samverkan kunde givetvis äga rum, även örn kursen

anordnades med aftonundervisning, såsom med fördel hade skett i åtskilliga

andra fall.

Det kunde möjligen anmärkas, att riksdagens här förut åberopade medgivande

endast avsåge kurser, som förberedde till inträde i teknisk fackskola.

Detta hade emellertid icke hindrat, att de, som genomgått sådana

kurser, även kunnat vinna inträde i tekniskt gymnasium. Skulle något förtydligande

i avseende härå anses erforderligt, syntes detta icke böra förvägras.

Den eventuella invändningen, att man med hänsyn till donationsbrevets

bestämmelser skulle vara tvungen att bibehålla någon sådan anordning, att

fattiga barn, som endast lärt läsa och skriva, kunde vinna inträde, torde

numera sakna betydelse. Örn så ansåges nödigt, torde hindret av den ifrågavarande

bestämmelsen kunna undanröjas genom Kungl. Maj:ts beslut.

Det återstode nu att taga ställning till frågan örn den till tekniskt gymnasium

omorganiserade lägre avdelningens förhållanden till den högre.

Enligt lärarkommitténs förslag skulle de båda avdelningarna även efter

den lägre avdelningens omorganisation höra samman och stå under gemensam

ledning samt väl även hava gemensam ekonomi. Då 1919 års sakkunniga

avgivit sitt förslag till den högre avdelningens omorganisation till

teknisk högskola, hade de ansett, att den lägre avdelningen borde organiseras

som en fristående läroanstalt i anslutning till det system av lägre tekniska

läroanstalter, som då varit under utveckling. Denna anordning vore

givetvis mest konsekvent och även lämplig, då, såsom de sakkunniga förutsatte,

den högre avdelningen skulle helt utflyttas till de samtidigt föreslagna

nybyggnaderna, medan den omorganiserade lägre avdelningen

skulle stanna kvar och de båda avdelningarna sålunda bleve skilda från varandra

icke blott med avseende på undervisningsuppgifter utan även lokalt.

Nu tedde sig skilsmässan svårare att genomföra, därför att det vore ovisst,

örn och när den högre avdelningen bleve omorganiserad, och de båda avdelningarna

åtminstone någon tid framåt måste hava vissa lokaler med tillhörande

utrustning gemensamt.

Skolöverstyrelsen anslöte sig emellertid i princip till den av 1919 års sakkunniga

uttalade uppfattningen, att den lägre avdelningen borde organiseras

som fristående anstalt, att den alltså såsom tekniskt gymnasium borde

vara underkastad de bestämmelser och åtnjuta de förmåner, som gällde

beträffande statens tekniska gymnasier i övrigt. Därigenom kunde alla de

önskemål och förslag, lärarkommittén framfört i fråga örn inträdesfordringarna

och undervisningen samt lärarnas avlönings-, befordrings- och

pensionsförhållanden, på en gång bliva ordnade i full överensstämmelse med

vad som gällde vid statens tekniska läroverk i (ivrigt. Lärarkommittén hade

visserligen beräknat högre arvoden till speciallärare och assistenter, än vad

extra lärarna vid de tekniska läroverken i medeltal åtnjöte, men något skäl

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

härför hade icke påvisats. Flertalet lärare med full tjänstgöring i den lägre

avdelningen torde, om de ägde erforderlig kompetens, kunna bliva lektorer

i gymnasiet, och att beräkna arvode åt de extra lärare, som ytterligare

kunde erfordras, med högre belopp, än som vid de tekniska läroverken

eljest vore eller bleve gällande, kunde överstyrelsen icke finna motiverat.

Med hänsyn till den nyss berörda gemensamhet, som måste råda i fråga

om lokaler och annat åtminstone någon tid framåt, ville överstyrelsen emellertid

förorda, att styrelse och rektor för den högre avdelningen bleve styrelse

och rektor även för det tekniska gymnasium, som skulle ersätta den

lägre avdelningen, nämligen så länge den nämnda gemensamheten bestode.

Den för rektor vid tekniskt gymnasium stadgade undervisningsskyldigheten

kunde givetvis i detta fall icke påfordras.

Såsom villkor för statens upprättande av tekniska läroverk gällde i regel,

att den stad, i vilken läroverket vore beläget, åtoge sig. att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler med inredning och möblering samt rektors

bostad. De lokaler, Chalmers tekniska institut för närvarande disponerade,

hade bekostats dels av donationsmedel, dels av Göteborgs stad, dels

ock av staten. Att göra någon bestämd åtskillnad mellan vad som kunde

anses tillhöra den ena eller andra av dessa bidragsgivare syntes icke utan

vidare möjligt. Detsamma gällde i viss mån även beträffande institutets

utrustning. För att den nu avsedda omorganisationen av den lägre avdelningen

icke skulle försvåras och onödigt fördröjas, torde vara lämpligt att

låta frågan örn äganderätten till det nu befintliga bero, så länge gemensamheten

i fråga örn lokalernas användning och utrustning komme att fortfara.

Likaså torde tillhandahållandet av rektorsbostad kunna anstå, tills

skilsmässan genomfördes och därmed särskild rektor för det tekniska gymnasiet

erfordrades. Det syntes emellertid av vikt, att Göteborgs stad i och

för den lägre avdelningens omdaning till tekniskt gymnasium principiellt

åtoge sig att tillhandahålla för detta erforderliga lokaler med inredning och

möblering samt rektors bostad, och i överensstämmelse härmed borde det

åligga Göteborgs stad att bekosta de ändringar och kompletteringar i byggnader

med inredning och möblering, som kunde vara erforderliga för det

tekniska gymnasiets behov. I fråga örn den ytterligare utrustning, som

torde bliva behövlig för gymnasiets verksamhet eller för gymnasiets och

den högre avdelningens gemensamma behov, torde böra särskilt föreskrivas,

huru vid en eventuell uppdelning framdeles skulle förfaras med vad som

sålunda kommit till.

Vad anginge det ifrågasatta tekniska gymnasiets omfattning, ansåge

skolöverstyrelsen i likhet med lärarkommittén, att man redan från början

borde räkna med minst två parallellavdelningar. Den lägre avdelningen

hade under en lång följd av år haft så många lärjungar, att antalet mer än

viii skulle räckt till för i vissa fall tre parallellklasser. Det kunde visserligen

tänkas, alt borttagandet av den lägre avdelningens första klass samt det

tekniska gymnasiets högre inträdesfordringar och längre lärotid skulle verka

hindrande, sä att elevantalet komme att minskas, men å andra sidan torde

de förberedande kurser, som det syntes ligga i stadens intresse att anordna,

underlätta för ännu flera att förvärva inträdeskompetens, och då det även

torde kunna antagas, att läroanstaltens egenskap av tekniskt gymnasium

skulle verka tilldragande, sa att mänga, som icke skulle hava vänt sig till

den lägre avdelningen, skulle finna lämpligt alt söka sig till gymnasiet, så

torde man kunna antaga, att elevtillströmningen efter omorganisationen

icke skulle bliva mindre utan snarare större än förut.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. May.ts ''proposition Nr 268.

I anslutning till det anförda förordade skolöverstyrelsen att den lägre

avdelningen vid Chalmers tekniska institut, så snart ske kunde omorganiserades

till enbart tekniskt gymnasium huvudsakligen enligt de för sådan

läroanstalt gällande bestämmelser; att detta gymnasium till en början beräknades

med två parallellavdelningar; att såsom villkor för omorganisationen

föreskreves, att Göteborgs stad åtoge sig att för det tekniska gymnasiet

tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler med inredning och

möblering samt rektorsbostad; att för fullgörande av nämnda åtagande

Göteborgs stad tills vidare, så länge den högre avdelningen av Chalmers

tekniska institut förbleve i sin nuvarande organisation och förty frågan

om en uppdelning av institutets nuvarande lokaler och utrustning måste

anstå, endast hade att bekosta för det tekniska gymnasiet erforderliga ändringar

och kompletteringar i institutets nuvarande lokaler, inredning och

möblering; att tills vidare under samma tid den högre avdelningens styrelse

och rektor skulle vara styrelse och rektor även för det tekniska gymnasiet,

dock så, att den för rektor vid tekniskt gymnasium stadgade undervisningsskyldigheten

i detta fall icke skulle äga tillämpning; att i syfte, att Göteborgs

stad kunde upprätta kurser för elever, som önskade söka inträde till

det tekniska gymnasiet, riksdagens medgivande beträffande kurser, som

beredde för inträde i teknisk fackskola, utsträcktes att gälla, även om förberedelsen

avsåge inträde i tekniskt gymnasium; samt att, örn så ansåges

behövligt, Kungl. Majit skulle besluta, att den Chalmerska donationens

bestämmelser icke finge utgöra hinder för den ifrågavarande omorganisationen

och tillgångarnas framtida fördelning mellan det tekniska gymnasiet

och den eventuellt till teknisk högskola omorganiserade högre avdelningen.

Beträffande lärarkommitténs förslag till undervisningens differentiering

och därpå grundat förslag till timplaner för gymnasiet hade överstyrelsen

i huvudsak intet att invända. Detaljerade undervisningsplaner för gymnasiet

torde vid omorganisationens genomförande jämlikt bestämmelserna

i Kungl. Maj:ts kungörelse nr 137/1928 böra prövas och fastställas av skolöverstyrelsen.

Om den lägre avdelningen, på sätt skolöverstyrelsen förordade, omorganiserades

till ett i huvudsak fristående tekniskt gymnasium, syntes detta

böra erhålla en från den högre avdelningen skild stat. Denna anordning

motiverades bland annat därav, att i riksstaten kostnaderna för den högre

och den lägre undervisningen uppfördes var för sig. Så länge de båda läroanstalterna

hade vissa lokaler m. m. gemensamt, bleve visserligen även en

del kostnader gemensamma, liksom även vissa befattningshavare kunde

tjäna dem båda. En fullt rättvis uppdelning av hithörande kostnader kunde

därför vara svår att bestämma, men då kostnaderna i båda fallen skulle

utgå av statsmedel,_ torde det vara tillräckligt, att uppdelningen tills vidare

gjordes approximativt.

Såsom i det föregående angivits, skulle rektorn för den högre avdelningen

även vara rektor för gymnasiet men vara befriad från skyldighet att undervisa

i detta. Institutets nuvarande stat upptoge ett rektorsarvode av 1,800

kronor. Detta torde lämpligen böra delas så, att exempelvis 600 kronor påfördes

gymnasiet och resten, 1,200 kronor, finge belasta den högre avdelningen.

Då gymnasiet beräknades omfatta två parallellavdelningar och lärjungarna

uppdelades i endast tre gymnastikgrupper men liksom vid övriga

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. May.ts proposition Nr 268.

tekniska gymnasier ett visst antal veckotimmar, exempelvis 40, beräknades

för lärjungarnas uppdelning i laborationsgrupper och för avsedd differentiering

av undervisningen i vissa tekniska ämnen samt i främmande språk, så

komme man till en omfattning av i allt 271 veckotimmar. Detta veckotimtal

kunde lämpligen fördelas å 8 ordinarie lärare med i medeltal 22, sammanlagt

8 X 22 = 176 veckotimmar och i övrigt å extra lärare. Det torde

emellertid böra förutses, att den högre avdelningen kunde bliva helt skild

från gymnasiet och detta därvid erhölle en rektor med stadgad undervisningsskyldighet.

I betraktande härav syntes antalet ordinarie lärare tills

vidare böra begränsas till 7. Då dessas undervisning kunde beräknas omfatta

i medeltal 7 X 22 = 154 veckotimmar, återstode sålunda 117 veckotimmar

att bestridas av extra lärare.

Enligt erhållna uppgifter kunde det nu utgående arvodet för andre lärarnas

undervisning i lägre avdelningen beräknas till 25,936 kronor. Härtill

komme för lärare i verkstadsarbete och i frihandsteckning sammanlagt

9,475 kronor, för speciallärare 10,150 kronor och för assistenter 13,158 kronor,

varav dock endast 1,000 kronor upptagits i institutets stat, medan

resten, 12,158 kronor, täcktes av elevavgifter. Vid lägre avdelningens avskiljande

från den högre avginge sålunda från institutets för båda avdelningarna

gemensamma stat för arvode till andre lärare (motsvarande lektorer)

25,936 kronor och till övriga lärare (motsvarande extra lärare)

9,475 + 10,150 + 1,000 — 20,625 kronor.

För ett tekniskt gymnasium av här avsedd omfattning torde böra beräknas

en vaktmästare, en maskinist och eldare samt en laboratorievaktmästare.

Sannolikt kunde den hithörande personalen i sin nuvarande omfattning

vara tillräcklig för både gymnasiet och den högre avdelningen,

varför kostnaden för de av ifrågavarande befattningshavare, som påfördes

gymnasiet, borde kunna avgå vid beräkning av motsvarande poster å den

högre avdelningens stat. På liknande sätt torde en uppdelning kunna göras

beträffande kostnaderna för bokförings- och skrivbiträde, bibliotekarie,

böcker och underhåll av materiel samt uppvärmning, belysning och renhållning

m. m.

För de i det tekniska gymnasiet förekommande övningarna i lantmäteri

borde lämpligen beräknas ett belopp av 300 kronor. Någon motsvarande

post, för vilken avdrag kunde ifrågasättas, förekomme icke i institutets stat.

Likaså syntes kostnaden för föredrag örn arbetarskydd och hygien böra

uppföras i gymnasiets stat utan motsvarande minskning i den högre avdelningens,

enär ifrågavarande föredrag ej med fördel kunde vara gemensamma

för gymnasiet och den högre avdelningen.

Kostnaden för materialier och diverse till laborationer torde för gymnasiet

kunna beräknas till 3,000 kronor. För motsvarande ändamål hade till

den lägre avdelningen beräknats ett belopp av 1,650 kronor, vilket belopp

alltså borde kunna avdragas från den gemensamma staten. Likaså kunde

avdrag göras med ett belopp av 2,000 kronor, som beräknats för den lägre

avdelningens verkstadskostnader samt för två verkstadsbiträden med vardera

2,860 kronor i arvode, vilka kostnader icke hade någon motsvarighet

i det tekniska gymnasiet.

Med tillämpning av dessa synpunkter hade skolöverstyrelsen uppgjort

förslag till stat för tekniskt gymnasium vid Chalmers tekniska institut

enligt vilken (Ion årliga driftkostnaden för det tekniska gymnasiet överstege

motsvarande kostnad för den nuvarande lägre avdelningen med 4,134 kro
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

nor. Härvid vore emellertid att märka, att till de belopp, som avsåge avlöning

åt befattningshavare i den lägre avdelningen, bomme endast dyrtidstillägg

såsom för befattningshavare i nyreglerade verk, medan till motsvarande

poster för det tekniska gymnasiet komme tillfällig löneförbättring

eller tillfälligt lönetillägg, eventuella ålderstillägg och provisorisk avlöningsförbättring

samt dyrtidstillägg efter högre grunder än de, som gällde

för nyssnämnda verk. Örn hänsyn toges till detta förhållande och man utginge

ifrån att fyra av de föreslagna sju lektorstjänsterna besattes med nuvarande

andre lärare samt att dessa finge tillgodoräkna sig två ålderstillägg,

vilket i betraktande av deras hittillsvarande tjänstgöring syntes kunna

komma i fråga, och vidare att beträffande vaktpersonalen förfores på liknande

sätt, så bomme man till att statens sammanlagda kostnader för det

tekniska gymnasiet under nuvarande förhållande skulle bliva 125,428 kronor,

medan de för den lägre avdelningen stannade vid 82,164 kronor. Den

genom omorganisationen uppkommande kostnadsökningen skulle alltså på

grund härav stiga till (125,428 — 82,164 =) 43,264 kronor.

I detta sammanhang finge erinras örn, att vid den lägre avdelningen

eleverna erlade avgifter, i klasserna 1, 2 och 3 med 40 kronor för termin

och i kompletteringskursen 60 kronor, vilka avgifter huvudsakligen användes

till arvoden åt assistenter vid undervisningen och sålunda minskade

statens utgifter för denna. Vid tekniskt gymnasium kunde även förekomma

elevavgifter, men dessa vore begränsade till högst 10 kronor för inskrivning

och högst 15 kronor för termin, och de så influtna medlen vore ej avsedda

att täcka någon del av gymnasiets driftkostnader utan finge användas till

läroverkets bästa på sätt styrelsen bestämde, exempelvis för elevernas

studieresor och för undervisning i musik och sång. Denna olikhet i fråga om

elevavgifterna torde emellertid kunna lämnas å sido vid den föreliggande

frågans bedömande, enär det under alla förhållanden syntes önskligt, att

statsverket lika litet i det ena fallet som i det andra räknade med någon

inkomst av ifrågavarande avgifter.

Den omorganisation, som skolöverstyrelsen i det föregående förordat,

torde böra genomföras successivt, på så sätt att under första övergångsåret

inga elever mottoges i den lägre avdelningens första klass, men i stället en

första klass av det tekniska gymnasiet bleve upprättad. Inträdessökande till

denna kunde förväntas såväl från högre folkskolan som från de allmänna

läroverken, respektive kommunala mellanskolorna ej blott i Göteborg utan

även å andra orter. Dessutom torde åtskilliga sökande komma från stadens

skolor för yrkesundervisning, särskilt om, såsom önskligt vore, sådana förberedande

kurser, som i det föregående omnämndes, i förväg bleve där

inrättade.

Andra året intoges en ny första klass av det tekniska gymnasiet och vid

tredje årets början förfores på samma sätt, varigenom gymnasiet då skulle

nå sin fulla omfattning. L nder tiden hade eleverna i de kvarvarande klasserna

av den lägre avdelningen passerat uppåt och lämnat densamma direkt

eller genom kompletteringskursen, sä att den lägre avdelningen därigenom

kommit att försvinna.

För undervisningen i första klassen av gymnasiet, omfattande två parallellavdelningar,

mäste beräknas 2 X 37 = 74 veckotimmar -f- 3 veckotimmar

gymnastik samt därutöver ett viss antal veckotimmar, förslagsvis 28,

för elevernas uppdelning i laborationsgrupper och vid undervisningen i främmande

språk. Det totala antalet veckotimmar torde sålunda komma att

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. May.ts proposition Nr 268.

uppgå till 74 -f- 3 + 28 = 105. Härav kunde lämpligen 4 X 22 = 88 veckotimmar

i medeltal övertagas av 4 lektorer, varefter återstode 17 veckotimmar

att bestridas av extra lärare. För undervisningsarbetets ändamålsenliga

fördelning torde det befinnas lämpligt, att nämnda lektorer delvis fortsatte

att undervisa i den högre avdelningen och i de kvarvarande klasserna av

den lägre avdelningen liksom även att vissa av den lägre avdelningens

lärare undervisade i gymnasieklasserna. Detta syntes lätt kunna ordnas så,

att lektorerna i den män så erfordrades, erhölle partiell ledighet från tjänstgöringen

i gymnasieklasserna mot att de av sina avlöningsförmåner avstode,

vad som fordrades för avlöning av vikarier, samt att några av den lägre

avdelningens lärare förordnades att såsom vikarier övertaga det mot förenämnda

ledighet svarande antalet undervisningstimmar. En dylik anordning

syntes så mycket mera möjlig, som, enligt vad förut framhållits, fyra

av institutets nuvarande lärare skulle kunna överflyttas till ifrågavarande

lektorat.

Av vaktpersonalen torde endast vaktmästaren behöva beräknas för gymnasiet

under första året. De övriga kunde visserligen komma att tågås

något i anspråk för arbetet inom gymnasiet men dock ej så, att deras överflyttning

kunde anses behövlig.

Beträffande kostnaderna för upprätthållande i övrigt av gymnasiets första

klass torde böra beräknas vissa arvoden till rektor samt bokförings- och

skrivbiträde ävensom till skolläkare och bibliotekarie. Vidare torde böra

anslås något belopp till böcker och underhåll av materiel samt för materialier

och diverse till laborationer; dessutom till trycksaker, annonser och

skrivmaterialier m. m. samt för uppvärmning och belysning. I fråga om

rektor samt bokförings- och skrivbiträde vore att märka, att dessa befattningshavare

finge relativt mera att göra vid gymnasiets början än längre

fram, varför arvodet till dem, trots det mindre antalet klasser, ej torde böra

sättas lägre under första året än som beräknats för gymnasiet efter dess

fullständiga utbyggnad. Arvodet till skolläkare torde däremot kunna vara

något mindre likaså det till bibliotekarie. Lantmäteri samt föredrag om

arbetarskydd m. m. förekomme icke i första klassen. Kostnaderna för

böcker och materiel samt materialier och diverse till laborationer, uppvärmning

och belysning m. m. bleve givetvis mindre under första året än

senare, men för trycksaker och annonser m. m. torde böra beräknas minst

samma belopp i början som längre fram, enär just i början en rikligare

annonsering kunde vara behövlig för att göra omorganisationen känd. Kostnaderna

för uppvärmning, belysning och renhållning m. m. bleve uppenbart

mindre för en klass än för tre örn ock ej i samma proportion.

Under beaktande av nu anförda synpunkter hade skolöverstyrelsen uppgjort

förslag till stat för det tekniska gymnasiet under första övergångsåret.

Vissa av de sålunda beräknade kostnaderna komme liksom vid gymnasiets

fullständiga utbyggnad att helt eller delvis motsvaras av minskning

i de nu beräknade kost naderna för institutet i dess helhet. I fråga örn lärarkrafterna

vöre emellertid att märka, att den lägre avdelningens klasser vore

oegentligt stora, varför det måste anses synnerligen angeläget, att de av

dem, som bleve kvar under övergångsåren, uppdelades i lämpliga undervisningsgrupper.

Örn sä skedde och därjiimte, såsom lärarkommiIlén påkallade,

undervisningen i vissa ämnen erhölle välbehövlig utökning, komme

antalet lärartimmar i den lägre avdelningen att bliva minst lika stort som

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts •proposition Nr 268.

förut, varför någon minskning i hithörande kostnader icke torde böra beräknas.

Däremot borde under ifrågavarande övergångsår institutets gemensamma

stat kunna minskas med de för rektor och skrivbiträde samt bibliotekarie

beräknade arvodena, vaktmästarens avlöning, någon del av kostnaderna

för verkstaden, böcker och materiel samt för uppvärmning, belysning

och renhållning m. m. med ett av överstyrelsen beräknat belopp av

sammanlagt 9,638 kronor. Bortsett från skillnaden i fråga örn dyrtidstillägg

och tillfällig löneförbättring m. m. beräknade överstyrelsen de ökade utgifter

som genom omorganisationen under första övergångsåret skulle komma

att drabba statsverket till i runt tal 27,000 kronor.

För andra övergångsåret beräknade överstyrelsen den genom omorganisationen

uppkommande kostnadsökningen till i runt tal 18,400 kronor,

skillnaden i fråga om dyrtidstillägg och löneförbättringar dock oberäknad.

Den av den lägre avdelningen nu disponerade utrustningen för laborationer

i fysik och kemi vöre dels mycket föråldrad dels otillräcklig för

undervisningen i det tekniska gymnasiet. Lärarkommittén hade beräknat,

att till anskaffande av instrument och annan utrustning för ifrågavarande

laborationer skulle behövas sammanlagt 10,000 kronor. Skolöverstyrelsen

funné denna beräkning måttlig och ville för den skull tillstyrka beloppets

beviljande såsom reservationsanslag med 4,000 kronor för första övergångsåret

och 6,000 kronor för det andra.

Med berörda utredning överlämnade skolöverstyrelsen tillika införskaffade

yttranden över ämbetsverkets ifrågavarande förslag av styrelsen för

Chalmers tekniska institut, lärarkollegiet därstädes och frimurarbarnhusdirektionen

i Göteborg, i egenskap av förvaltare av den Chalmerska donationen.

Lärarkollegiet vid institutet, med vilket institutets styrelse instämt, har

tillstyrkt det av skolöverstyrelsen framlagda omorganisationsförslaget.

Frimurarbarnhusdirektionen har — under förmälan att från direktionens

sida icke något vore att erinra mot förslaget örn lägre avdelningens omorganisation

till ett tekniskt gymnasium — vidare anfört följande:

Vad beträffade den Chalmerska donationen, vilken vore nedlagd i huvudbyggnaden,

verkstadsflygeln och gamla kemiflygeln av de till institutet

upplåtna byggnaderna i kvarteret Kronoberg, torde omorganisationen förr

eller senare komma att föranleda till att donationen måste utbrytas ur

nämnda byggnader och att i sammanhang därmed överenskommelse träffades

angående donationens framtida ställning. Direktionen vore emellertid

villig medgiva, att omförmälda byggnader tills vidare och till dess dylik

överenskommelse kunde komma att träffas finge utan ersättning helt eller

delvis disponeras för det blivande gymnasiet under villkor, att styrelsen för

Chalmers tekniska institut samtidigt utgjorde styrelse för gymnasiet och

att direktionen bibehölles vid sin nuvarande rätt att utse visst antal medlemmar

i institutets styrelse.

193.^ års C halmer ssakkunnig a hava den 18 oktober 1935 avgivit yttrande

i ärendet och därvid anfört huvudsakligen följande:

Den enligt skolöverstyrelsens förslag ifrågasatta omorganisationen av

lägre avdelningen till ett tekniskt gymnasium inverkade endast i obetydlig

utsträckning på den högre avdelningens nuvarande och framtida ställning.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

Förslaget innebure i detta hänseende bland annat, att gymnasiet tillsvidare

skulle i stort sett disponera de lokaler, vari den lägre avdelningen för

närvarande vore inrymd och även gemensamt med högre avdelningen använda

vissa lokaler med tillhörande utrustning. De sakkunniga förutsatte

emellertid, att frågan om omorganisationen av den högre avdelningen till

en teknisk högskola inom en snar framtid vunne sin lösning. Det vore härvid

att antaga, att en dylik högskola även komme att få egna lokaler samlade

på en plats, nämligen på det område, där institutets kemiska och

fysiska institutioner erhållit sina nya byggnader; Den gemenskap i fråga

om lokalernas förläggning, som en tid framåt måste äga rum mellan den

högre avdelningen eller en till teknisk högskola ombildad dylik avdelning

och det föreslagna tekniska gymnasiet, komme följaktligen att med tiden

upphöra och nu böra betraktas allenast såsom en övergångsanordning. Enahanda

vore förhållandet med den gemenskap i fråga örn styrelse och rektor,

som enligt skolöverstyrelsens förslag skulle bestå tillsvidare.

De sakkunniga funne således angivna två omständigheter icke vara av

beskaffenhet att utgöra hinder för de planerade omorganisationerna av

högre och lägre avdelningarna till en teknisk högskola, respektive ett tekniskt

gymnasium.

Skolöverstyrelsen hade vidare föreslagit, att fyra av de vid gymnasiet

beräknade lektorstjänsterna skulle besättas med andre lärarna vid institutet,

vilka för närvarande tjänstgjorde både vid den högre och den lägre avdelningen.

Andre lärarbefattningarna vore icke avsedda att bibehållas, örn

den högre avdelningen omorganiserades till en teknisk högskola. Överstyrelsens

ifrågavarande förslag innebure alltså på denna punkt ett underlättande

av den högre avdelningens omorganisation och vore utan tvivel

till fördel för ett realiserande av denna fråga.

Vid sin granskning av skolöverstyrelsens förevarande förslag i övrigt

hade de sakkunniga — ur de synpunkter de sakkunniga hade att företräda

— icke funnit skäl till erinran mot detsamma.

Slutligen ville de sakkunniga framhålla, att de sakkunniga i likhet med

skolöverstyrelsen ansåge lämpligt, att Chalmers tekniska instituts lägre

avdelning, vilken bland de tekniska undervisningsanstalterna för närvarande

intoge en särställning, inordnades i det allmänna systemet för den

tekniska undervisningens bedrivande i vårt land, vilket syfte skulle ernås

genom avdelningens omorganisation till ett tekniskt gymnasium.

Institutets styrelse har i skrivelse den 3 december 1935 meddelat, att

sedan förhandlingar med Göteborgs stad förts angående upplåtelse av vissa

lokaler i institutet för det tekniska gymnasium, vartill institutets lägre avdelning

kunde komma att omorganiseras, nämnda förhandlingar resulterat

i ett mellan stadens drätselkammare, andra avdelningen, samt styrelsen den

30 juli och den 12 augusti 1935 ingånget avtal i ärendet, vilket godkänts av

frimurarbarnhusdirektionen den 27 augusti 1935 och av stadsfullmäktige

den 31 oktober 1935. Med överlämnande av avtalet jämte utdrag av stadsfullmäktiges

protokoll för nämnda dag hemställde styrelsen, dels att Kungl.

Maj:t måtte förelägga riksdagen förslag angående lägre avdelningens omorganisation

till ett tekniskt gymnasium, till en början beräknat med två

parallellavdelningar, dels ock att, därest detta förslag av riksdagen bifölles,

berörda avtal måtte godkännas.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

Avtalet skulle vara giltigt endast under förutsättning dels att Kungl.

Majit komme att besluta, ej mindre, att den lägre avdelningen vid Chalmers

tekniska institut skulle ombildas till enbart tekniskt gymnasium huvudsakligen

enligt de för sådan läroanstalt gällande bestämmelser och till en

början beräknat med två parallellavdelningar, än även att styrelsen för

institutet skulle vara styrelse för det tekniska gymnasiet tills vidare, så

länge den högre avdelningen vid institutet förbleve i sin nuvarande organisation,

dels ock att avtalet godkändes av direktionen för frimurarbarnhuset

i Göteborg, stadsfullmäktige i Göteborg och Kungl. Majit.

Enligt avtalet skulle styrelsen till staden utan ersättning upplåta av de

av institutet disponerade byggnaderna inom kvarteret Kronoberg i Göteborg

de lokaler med en sammanlagd golvyta av omkring 3,000 kvadratmeter,

som funnes närmare utmärkta å vissa avtalet bifogade ritningar.

Lokalerna skulle användas för det tekniska gymnasium, till vilket institutets

lägre avdelning vöre föreslagen att ombildas. Lokalerna, som skulle

tillträdas av staden å tid, varom närmare överenskommelse skulle träffas

mellan styrelsen och drätselkammarens andra avdelning, finge för ovannämnda

ändamål disponeras under tio år, räknat från början av gymnasiets

första läsår. Under samma tid skulle, i den mån så befunnes erforderligt,

institutets maskinlaboratorium ställas till förfogande för gymnasiets

räkning.

Det skulle åligga staden, att på sin bekostnad iordningställa de upplåtna

lokalerna och anskaffa inventarier för gymnasiets behov. Iordningställandet

av lokalerna samt inventarieanskaffningen skulle ske å tid och med den

eventuellt erforderliga uppdelning av arbetena, varom överenskommelse

kunde träffas mellan styrelsen och drätselkammarens andra avdelning. Vid

nyssnämnda arbeten nytillkomna byggnadsdelar bleve icke stadens egendom,

utom för så vitt anginge dylika delar i staden tillhörig byggnad. Av

staden inköpta lösa inventarier bleve däremot stadens egendom.

Så länge gymnasiet disponerade de upplåtna lokalerna skulle deras yttre

och inre underhåll — med visst undantag — ävensom underhållet av i lokalerna

befintliga inventarier ombesörjas och bekostas av staden.

För den händelse särskilda kurser för inträdessökande till gymnasiet

skulle komma att anordnas genom stadens försorg, finge de genom avtalet

till gymnasiets disposition ställda lokalerna och inventarierna i erforderlig

omfattning jämväl efter överenskommelse användas för nämnda kurser

utan annan ersättning än för belysning, städning och betjäning för så vitt

institutets kostnader för dessa ändamål komme att ökas genom kursverksamheten.

Av förenämnda protokollsutdrag från stadsfullmäktiges sammanträde

den 31 oktober 1935 inhämtas bland annat,

att Göteborgs stad åtagit sig att, under förutsättning att lägre avdelningen

vid Chalmers tekniska institut omorganiserades "till tekniskt gymnasium,

huvudsakligen enligt de för sådan läroanstalt gällande bestämmelser

och med till en början två parallellavdelningar, tillhandahålla för gymnasiet

erforderliga undervisningslokaler med inredning och möblering samt,

efter stadens val, bostad eller hyresersättning åt rektor, allt dock med den

jämkningen, att åtagandet skulle under de första tio åren av gymnasiets

verksamhet icke förplikta staden till andra prestationer än de, till vilka

staden förbundit sig genom förenämnda av stadsfullmäktige samma dag

godkända avtal.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 268. 95

Statskontoret har i utlåtande i ärendet den 26 mars 1936 anfört bland

annat följande:

Enligt skolöverstyrelsens föreliggande förslag skulle lägre avdelningen vid

Chalmers tekniska institut omorganiseras till ett tekniskt gymnasium med

till en början två parallellavdelningar. Omorganisationen skulle ske under

villkor, att Göteborgs stad åtoge sig att för det tekniska gymnasiet tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler med inredning och möblering

samt rektorsbostad. Detta stadens åtagande skulle emellertid så länge den

högre avdelningen förbleve i sin nuvarande organisation begränsas så, att

staden under denna tid endast skulle hava att bekosta för det tekniska

gymnasiet erforderliga ändringar och kompletteringar i institutets nuvarande

lokaler, inredning och möblering.

Medan statens utgifter för den lägre avdelningen för närvarande uppginge

till omkring 82,000 kronor årligen, skulle enligt skolöverstyrelsens

beräkningar, örn hänsyn toges till ändrade grunder för dyrtidstillägg m. m.,

statsverkets sammanlagda årliga kostnader för samma undervisning efter

fullbordad omorganisation stiga till ungefär 125,000 kronor, vilket innebure

en ökning med något över 50 procent.

Såvitt statskontoret kunnat finna, hade skolöverstyrelsen anfört bärande

skäl för den föreslagna ombildningen av lägre avdelningen vid Chalmerska

institutet. Ämbetsverket ville fördenskull — ehuru vissa betänkligheter

kunde hysas med hänsyn till den kostnadsökning, som genom omorganisationen

skulle uppkomma för statsverket — icke motsätta sig förslagets

genomförande. Omorganisationen syntes enligt ämbetsverkets mening lämpligast

böra företagas i samband med den föreslagna ombildningen av instb

tutets högre avdelning. Det torde därför kunna ifrågasättas, örn icke med

omorganisationen av den lägre avdelningen borde för närvarande anstå,

så att frågan örn institutets framtida gestaltning kunde upptagas i ett

sammanhang.

I likhet med 1934 års sakkunniga ansåge statskontoret, att en omorganisation

av den lägre avdelningen borde åsyfta att giva avdelningen en organisation,

som överensstämde med någon redan förefintlig skolform för teknisk

undervisning och hade fördenskull intet att erinra mot att avdelningen

ombildades till ett tekniskt gymnasium.

Jämlikt föreskrift i 99 § av stadgan den 6 juni 1919 (nr 365) för tekniska

fackskolor och tekniska gymnasier ålåge det vederbörande kommun att

tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning

åt rektor. Genom stadsfullmäktiges i Göteborg lagakraftvunna

beslut den 31 oktober 1935 hade Göteborgs stad i förevarande fall gjort ett

dylikt åtagande med den jämkningen, att staden under de första tio åren

av gymnasiets verksamhet icke skulle vara förpliktigad till andra prestationer,

iin som närmare angivits i ett mellan staden och institutet den 30 juli

och den 12 augusti 1935 ingånget avtal, vilket den 27 augusti 1935 godkänts

av direktionen för frimurarbarnhuset. Detta avtal, som för att erhålla

giltighet förutsatte Kungl. Maj:ts godkännande, innebure i huvudsak,

att staden under nämnda tidsperiod skulle utan ersättning få för ifrågavarande

ändamål disponera lägre avdelningens nuvarande lokaler.

Som statskontoret framhållit i sitt den 7 februari 1936 avgivna utlåtande

angående omorganisation av (leii högre avdelningen vid Chalmerska institutet,

torde sagda avdelning efter omorganisationen icke längre hava behov

av de lokaler, som för närvarande gemensamt disponerades av institutets

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

båda avdelningar. Skulle sålunda efter en ombildning av den lägre avdelningen

till ett tekniskt gymnasium Göteborgs stad hava att svara för lokaler

för gymnasiet, syntes staten — under förutsättning att omorganisationen

av den högre avdelningen komme till stånd — icke hava intresse av

lokalernas bibehållande för undervisningsändamål, utan torde för sådant

fall en avveckling av statens äganderätt till fastigheten ifråga vara att förorda.

Med hänsyn härtill ville ämbetsverket ifrågasätta, om — därest frågan

örn omorganisation av den lägre avdelningen ansåges böra upptagas

i första hand — det kunde vara lämpligt att för så lång tid, som i avtalet

angivits, binda staten för fastighetens bibehållande. Skolöverstyrelsen hade

i sitt förslag förordat, att staten skulle upplåta lokalerna till stadens disposition,

så länge den högre avdelningen förbleve i sin nuvarande organisation.

Mot att en bestämmelse av denna innebörd intoges i avtalet hade

statskontoret icke något att invända. Skulle Göteborgs stad med hänsyn

till de utgifter, som staden skulle komma att ikläda sig för iordningställande

av lokalerna, vilja få dispositionsrätten till dem garanterad under viss tid

framåt, syntes denna tid i varje fall icke böra sättas längre än förslagsvis

till fem år.

Statskontoret delade skolöverstyrelsens mening, att gymnasiet icke borde

kombineras med någon förberedande klass, utan att behovet av förberedande

undervisning borde fyllas genom anordnande av kommunala kurser

för inträdessökande till tekniskt gymnasium. Till dessa kurser borde enligt

skolöverstyrelsens förslag utgå statsbidrag efter samma grunder, som gällde

för de likartade kurser, vilka beredde för inträde i teknisk fackskola. Statskontoret

ville icke motsätta sig, att framställning till riksdagen i sådant

syfte gjordes, även örn det enligt ämbetsverkets mening vore önskvärt, att

dessförinnan utredning förebragts rörande de ökade kostnader för statsverket,

som härigenom kunde uppkomma.

Statskontoret hade icke något att erinra mot att styrelsen för Chalmers

tekniska institut tills vidare, så länge den högre avdelningen av institutet

förbleve vid sin nuvarande organisation, skulle vara styrelse för det tekniska

gymnasiet. Ämbetsverket hade i sitt ovannämnda utlåtande angående omorganisation

av den högre avdelningen ifrågasatt, huruvida icke för framtiden

donationen lämpligen borde anknytas uteslutande till den lägre tekniska

undervisningen. Frågan om donationens framtida användning syntes

emellertid icke bliva aktuell förrän i samband med omorganisationen av

den högre avdelningen. Enligt statskontorets mening torde de vid donationen

knutna villkoren icke utgöra hinder för att den lägre tekniska undervisningen

anordnades på föreslaget sätt.

En förutsättning för omorganisationen av den lägre avdelningen vore

givetvis — såsom skolöverstyrelsen också framhållit — att det blivande

tekniska gymnasiet erhölle en från högre avdelningen skild stat. En uppdelning

av statsverkets kostnader för den lägre och den högre avdelningen

borde därför komma till stånd. Uppdelningen torde kunna ske i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som skolöverstyrelsen angivit, och

syntes böra genomföras i samband med att första gången anslag efter den

nya ordningen äskades.

Då förslaget till avlöningar och övriga anställningsförhållanden för personal

vid det nya tekniska gymnasiet direkt anslöte sig till vad som gällde

för redan inrättade tekniska läroverk, föranledde förslaget i denna del ingen

invändning från statskontorets sida. Beträffande befattningshavarnas antal

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

ville ämbetsverket ifrågasätta, huruvida icke i avvaktan på någon tids

erfarenhet av den nya ordningen de ordinarie lärarnas antal lämpligen

borde begränsas till sex i stället för att, såsom skolöverstyrelsen föreslagit,

sättas till sju. Härigenom komme givetvis behovet av extra lärare att i

motsvarande mån ökas.

Mot den av skolöverstyrelsen beräknade kostnaden till material m. m.

hade statskontoret icke något att anmärka. Skäligheten av det till engångsutgifter

för anskaffande av utrustning för laborationer i fysik och kemi

beräknade beloppet, 10,000 kronor, ansåge sig ämbetsverket, i avsaknad av

närmare utredning, icke kunna bedöma.

Sedan länsstyrelsen i Göteborg anbefallts, att fran stadsfullmäktige därstädes

infordra yttrande i förevarande ärende, i vad anginge den tidsperiod,

under vilken vederbörande lokaler i de av Chalmers tekniska institut disponerade

byggnaderna borde få användas för i ärendet avsett ändamål, har

länsstyrelsen den 21 november 1936 överlämnat stadsfullmäktiges ifrågavarande

yttrande, varav inhämtas, att stadsfullmäktige jämlikt beslut den

19 november 1936 förklarat sig icke medgiva någon avkortning av den tid

av tio år, under vilken Göteborgs stad, enligt i ärendet tidigare uppgjort

villkorligt avtal, förbehållit sig att nyttja vissa lokaler i av Chalmers tekniska

institut disponerade byggnader i kvarteret Kronoberg.

Den lägre avdelningen vid Chalmers tekniska institut intager i sin nuvarande

organisation en särställning inom den lägre tekniska undervisningen

i vårt land. Såsom av utredningen framgår, uppdrogos riktlinjerna

för avdelningens nuvarande verksamhet år 1914. Den skulle fylla ett dubbelt

ändamål, dels att med folkskolan som grund pa tva och ett halvt ar

meddela elementär teknisk bildning åt blivande förmän m. fl., dels ock att

genom en kompletteringskurs på ytterligare ett halvt år bereda möjlighet

för lägre avdelningens elever att vinna inträde vid den högre. Denna dubbla

uppgift har visat sig svår att pa ett tillfredsställande sätt lösa. De laga

inträdesfordringarna till lägre avdelningen hava medfört, att undervisning

i några tekniska ämnen knappast kunnat förekomma i första årskursen,

medan åter de tekniska studierna sedermera måst forceras fram på den

korta tiden av tre terminer. Det har också visat sig, att ett oproportionerligt

stort antal av eleverna icke lyckats avlägga godkänd examen. En svår

olägenhet har även uppstått därigenom, att elevantalet varit alltför stort

och vida större än t. ex. vid de tekniska gymnasierna. Lärarpersonalen har

också varit alltför fåtalig för att det skulle varit möjligt för den att fullt

ut kunna bemästra de uppgifter, som genom förhållandenas makt pålagts

densamma.

Vid den tidpunkt, då riktlinjerna för den lägre avdelningens verksamhet

angåvos, hade ännu icke utvecklingen av det lägre tekniska undervisningsväsendet

fått den gestaltning, det nu har. Numera har genom tillkomsten

av ett flertal tekniska elementarskolor och tekniska gymnasier samma möj
Bihang

till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr 268. 7

Departe
mentschefen.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition Nr @68.

lighet, som den lägre avdelningen avsett att bereda, öppnats för att utan

avläggande av studentexamen vinna inträde vid de högre tekniska läroanstalterna.

Härigenom synes den speciella anordningen av den lägre avdelningen

såsom en förskola för den högre mindre behövlig. De låga inträdesfordringarna

till den lägre avdelningen synas icke heller längre motiverade,

sedan såväl de praktiska ungdomsskolorna som kommunala kurser

för inträdessökande till teknisk fackskola tillkommit.

Ett bibehållande i dess nuvarande organisation av den lägre avdelningen,

som med avseende å undervisningens allmänna inriktning, studietidens

längd och lärarkrafternas otillräcklighet vidlådes av allvarliga brister, synes

därför icke längre tillrådligt.

Frågan örn avdelningens omorganisation har länge varit aktuell. Att en

lösning av spörsmålet icke förut ansetts kunna åvägabringas har icke minst

berott på att frågan örn den högre avdelningens ställning varit svävande

och att de båda organisationsfrågorna befunnits lämpligen böra i ett sammanhang

bringas till avgörande. Sedan jag, såsom av det föregående framgår,

ansett mig kunna framlägga förslag till omorganisation av den högre

avdelningen till en teknisk högskola från och med nästa budgetår, har

ifrågavarande skäl till uppskov med upptagandet av den lägre avdelningens

problem bortfallit.

Av de i förevarande ärende hörda myndigheternas yttranden framgår, att

någon meningsskiljaktighet icke råder om det framlagda förslaget, att den

lägre avdelningen skulle ombildas till ett tekniskt gymnasium. Skolöverstyrelsen

har framhållit, att i en industri- och handelsstad av Göteborgs

storlek ett tekniskt gymnasium utan tvivel måste väl fylla sin plats. Stadsfullmäktige

hava också, fullt inseende frågans vikt och betydelse för staden,

beslutat — på vissa villkor, till vilka jag i det följande återkommer

— åtaga sig de förpliktelser, som vid inrättandet av ett tekniskt gymnasium

skulle ankomma å kommunen.

För egen del anser jag frågan numera vara så pass utredd, att anledning

till något uppskov med ställningstagandet till densamma icke vidare föreligger.

Jag vill alltså förorda, att den lägre avdelningen ombildas till ett

tekniskt gymnasium och härigenom inordnas i det allmänna systemet för

den tekniska undervisningens bedrivande i vårt land. Det nya gymnasiet

anser jag böra successivt inrättas från och med nästa budgetår eller alltså

från samma tidpunkt, då enligt mitt ovannämnda förslag den högre avdelningen

skulle förklaras för teknisk högskola. Det nya gymnasiet torde

böra benämnas tekniska gymnasiet i Göteborg.

I likhet med skolöverstyrelsen och statskontoret anser jag gymnasiet icke

böra kombineras med någon förberedande klass, utan behovet av förberedande

undervisning bör fyllas genom anordnande av kommunala kurser

för inträdessökande till tekniskt gymnasium. I sistnämnda avseende får

jag erinra, att jag under punkten 185 i åttonde huvudtiteln innevarande år

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

ljungh Maj:ts ''proposition Nr 268.

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag förordat utvidgning av de nuvarande

möjligheterna att inrätta kurser vid yrkesundervisningsanstalter

för elever, som ämna söka inträde i tekniskt läroverk.

Enligt gällande stadga för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier

åligger det vederbörande kommun att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor. Göteborgs stad

har enligt stadsfullmäktiges lagakraftvunna beslut den 31 oktober 1935

iklätt sig ett dylikt åtagande, dock med den jämkning, som närmare framgår

av det förut omförmälda avtal, som ingåtts mellan staden och institutets

styrelse och vilket i huvudsak innebär, att staden under de första tio

åren av gymnasiets verksamhet skulle utan ersättning få för ifrågavarande

ändamål disponera den lägre avdelningens nuvarande lokaler. Statskontoret

har ifrågasatt, att tidsperioden skulle begränsas till fem år. Stadsfullmäktige

hava emellertid i sedermera avgivet yttrande fasthålla vid sin

enligt avtalet intagna ståndpunkt.

Med hänsyn till betydelsen av att nu få den föreliggande frågan bragt till

avgörande, och i betraktande av att nybyggnadsprogrammets slutliga

genomförande för Chalmers tekniska högskola kan beräknas taga avsevärd

tid i anspråk, har jag funnit mig böra bortse från de av statskontoret anförda

betänkligheterna. Sedan riksdagen fattat beslut i den nu föreliggande

frågan, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut om godkännande

av förenämnda avtal.

Statskontoret har även berört frågan örn den Chalmerska donationens

framtida användning och ifrågasatt, att densamma lämpligen borde anknytas

uteslutande till den lägre avdelningen. Jag förutsätter, att styrelsen för

Chalmers tekniska institut i sinom tid inkommer med förslag i ämnet.

Jag övergår härefter att behandla frågan om det tekniska gymnasiets

organisation.

Under den tid, Chalmers tekniska högskola och gymnasiet komma att

delvis hava gemensamma lokaler, anser jag av praktiska skäl lämpligt, att

högskolans styrelse även kommer att fungera såsom styrelse för gymnasiet.

Av enahanda anledning torde högskolans rektor tills vidare böra jämväl

vara rektor för gymnasiet. Så länge läroanstalterna hava gemensam rektor,

bör denne givetvis vara befriad från undervisningsskyldighet i gymnasiet.

Det nya gymnasiet bör beräknas för två parallellavdelningar. Från och

med nästa budgetår böra inga nya elever intagas enligt nuvarande inträdesfordringar,

och kompletteringskursen bör, samtidigt med att gymnasiets

organisation är färdigt utbyggd, nedläggas. De nuvarande eleverna vid

lägre avdelningen böra få slutföra sina studier enligt hittills gällande undervisningsplaner

och avlägga examen jämlikt hittills gällande grunder. I

deras examensbetyg bör dock särskilt angivas, att de avlagt examen på sätt

för lägre avdelningen nu är stadgat. Undervisningsplanerna för den första

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268,

klass av gymnasiet, som kommer att inrättas under nästa budgetår, torde

det ankomma på skolöverstyrelsen att pröva och fastställa.

Skolöverstyrelsen har beräknat det erforderliga antalet ordinarie lärarkrafter

efter fullbordad organisation till sju lektorer. Undervisningen i

övrigt skulle uppehållas av extra lärare. Beträffande vaktmästarpersonal

har överstyrelsen ansett behov föreligga av en vaktmästare, en maskinist

och eldare samt en laboratorievaktmästare. Under första övergångsåret

har överstyrelsen beräknat fyra lektorer och en vaktmästare.

De fem andre lärarna vid institutet uppehålla för närvarande undervisning

i följande ämnen: 1) matematik, 2) elementarmekanik, skeppsbyggeri

och linearritning, 3) byggnadslära med ritning, 4) elektroteknik samt

5) maskinlära med ritning och mekanisk teknologi.

För gymnasiets del har institutets rektor under hand förordat, att lektorsbefattningar

skulle, efter fullbordad organisation, finnas i följande

ämnen: 1) matematik och mekanik, 2) fysik och matematik, 3) kemi, mineralogi

och mekanisk teknologi, 4) byggnadslära och betongteknik, 5) mekanik

och skeppsbyggeri, 6) maskinteknik samt 7) elektroteknik. Fem av lektorst

jänsterna skulle besättas med de nuvarande andre lärarna vid institutet.

Två nya lektorstjänster, nämligen i fysik och matematik samt i kemi,

mineralogi och mekanisk teknologi, skulle tillkomma.

Under första övergångsåret beräknade rektorn, att lektorst jänsterna i

matematik och mekanik samt byggnadslära och betongteknik skulle besättas

med andre lärare, varförutom det bleve nödvändigt, att även tillsätta

lektorst jänsterna i fysik och kemi. Ingen av andre lärarna kunde ifrågakomma

till dessa senare två tjänster, varför dessa måste rekryteras med

personer utom institutet. Under följande övergångsår skulle de tre återstående

andre lärarna överflyttas till lektorsbefattningar.

Emot detta i stora drag skisserade program har jag ej funnit anledning

till erinran. Det torde emellertid böra föreskrivas, att det skall åligga andre

lärare och lektorer att i mån av behov under övergångsåren meddela undervisning

även inom högskolan. På grund av de särskilda förhållanden med

hänsyn till lärarpersonalens sammansättning och i övrigt, som sålunda

skulle råda vid det tekniska gymnasiet under övergångstiden och som avvika

från hithörande bestämmelser i gällande stadga för de tekniska gymnasierna,

torde Kungl. Maj:t böra för nämnda gymnasium, så vitt nu är

fråga, meddela särskilda föreskrifter.

Antalet extralärartimmar har rektorn beräknat till 104 efter fullt genomförd

organisation och till 68 under gymnasiets första verksamhetsår. Skulle

lektorst jänsterna i fysik och kemi icke bliva tillsatta under sagda år, erfordrades

enligt rektorns beräkningar ytterligare 46 extralärartimmar. Skulle

lektorstjänsterna komma att inrättas från och med den 1 januari 1938,

borde antalet extralärartimmar uppskattas till 114 under höstterminen

1937 och 68 under vårterminen 1938.

Såsom jag vid behandlingen av frågan om den högre avdelningens örn
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maurts ''proposition Nr 268.

organisation förordat, bör från och med nästa budgetår till gymnasiet personalförteckning

från den för Chalmers tekniska institut nu gällande personalförteckningen

överföras följande befattningar: fem andre lärare och

en vaktmästare. De under första övergångsåret föreslagna fyra lektorstjänsterna

anser jag böra tillkomma först från och med den 1 januari 1938.

Personalförteckningen för gymnasiet skulle alltså vid bifall härtill för tiden

den 1 juli—den 31 december 1937 upptaga fem andre lärare och en vaktmästare,

samt för tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 fyra lektorer, tre

andre lärare och en vaktmästare. I proposition denna dag angående

lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter har

föreslagits, att lektorerna vid de tekniska läroverken skola placeras i 27:e

lönegraden enligt avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen.

I personalförteckningen för första halvåret 1938 för det

tekniska gymnasiet böra alltså uppföras fyra lektorer i lönegraden L 27, tre

andre lärare i lönegraden B 22 och en vaktmästare i lönegraden B 5.

Beträffande anslaget till avlöningar får jag framhålla, att med hänsyn

såväl till de speciella förhållanden, som komma att föreligga under första

övergångsåret, som ock till nyssnämnda lönereglering för, bland andra, lärare

vid de tekniska läroverken, det synes lämpligt att för nästa budgetår fastställes

dels en avlöningsstat för gymnasiet att gälla under tiden den 1 juli

—den 31 december 1937, dels ock en avlöningsstat att gälla för tiden den

1 januari—den 30 juni 1938.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör för

nästa budgetår beräknas på följande sätt. Belopp, motsvarande avlöning

för 3 andre lärare, minskad med vederbörliga tjänstepensionsavdrag samt

för 1 vaktmästare minskad med vederbörliga tjänste- och familjepensionsavdrag

bör upptagas under hela budgetåret eller (3 X 8,124 — 3 X 234 +

3,144 — 48 — 87 ==) i avrundat tal 26,700 kronor. För 2 andre lärare bör

beräknas avlöning, minskad på ovan angivet sätt, under halva budgetåret,

varvid erhålles ett belopp av (2 X 4,062 — 2 X 117 =) i avrundat tal

7,900 kronor. I enlighet med vad jag ovan angivit bör för senare hälften av

nästa budgetår vid förevarande anslagsposts beräknande upptagas belopp,

motsvarande avlöning, reducerad med vederbörliga tjänstepensionsavdrag,

för 4 lektorer i lönegraden 27 eller (4 X 5,200 — 4 X 177 =) i avrundat

tal 20,300 kronor. Anslagsposten för hela nästa budgetår bör alltså beräknas

till (26,700 -f- 7,900 -f- 20,300 =) 54,900 kronor, vilket belopp bör fördelas

med 21,250 kronor på första hälften av sagda budgetår och med

33,650 kronor på senare hälften av budgetåret.

Å gymnasiets avlöningsstat bör i överensstämmelse med vad jag vid

behandlingen av anslag för nästa budgetår för Chalmers tekniska högskola

föreslagit uppföras en anslagspost till avlöning till tjänsteman å övergångsstat

med ett, belopp av 4,600 kronor, fördelat med hälften på förra delen

av budgetåret 1937/1938 och hälften på den senare delen av samma

budgetår.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 268.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, böra uppföras arvoden åt extralärare. Extralärartimmar

skulle, under den här antagna förutsättningen att lektorstjänsterna inrättas

från och nied den 1 januari 1938, enligt rektorns beräkningar krävas för

lil* timmar under höstterminen 1937 och 68 under vårterminen 1938.

Enligt hittills tillämpade beräkningsgrunder torde ifrågavarande extralärartimmar

böra under höstterminen beräknas efter 175 kronor för veckotimme,

vilket skulle utgöra ett belopp av i runt tal 10,000 kronor. Å ifrågavarande

avlöningsbelopp skall utgå tillfällig löneförbättring med 25 procent.

Medel härför torde böra beräknas under anslagsposten till särskilda

löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän. I enlighet med

de principer, som angivits i förenämnda proposition angående lönereglering

för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, anser jag

mig böra beräkna arvoden för timlärare under vårterminen 1938 efter i

medeltal 220 kronor för veckotimme, vilket kommer att utgöra ett belopp

av i runt tal 7,500 kronor. Den hittills utgående tillfälliga löneförbättringen

kommer givetvis att i samband med löneregleringen bortfalla.

Vidare föreslår jag, att under anslagsposten för första hälften av nästa

budgetår upptages en delpost för understöd åt extra lärare vid förfall på

grund av sjukdom med ett belopp av 200 kronor. För senare hälften av

budgetåret bör, i anslutning till vad som anförts i nyssnämnda proposition,

några medel icke beräknas för ifrågavarande ändamål.

Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreslår

jag uppförande av ett belopp av 200 kronor till arvode åt läkare, fördelat

med 100 kronor på senare halvåret 1937 och likaledes 100 kronor på

första halvåret 1938.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän bör såsom jag ovan anfört upptaga en förslagsvis beräknad delpost

till tillfällig löneförbättring för lärare. Denna tillfälliga löneförbättring

bör — såsom avseende allenast första hälften av nästa budgetår — beräknas

till 25 procent å det för samma del av budgetåret angivna beloppet för

arvoden åt extralärare eller 10,000 kronor. Delposten bör alltså för första

hälften av budgetåret 1937/1938 uppföras med i runt tal 2,500 kronor.

Under denna anslagspost bör även uppföras den från institutets avlöningsstat

överförda posten å 1,900 kronor, varifrån avlöningsförbättring till

verkstadsingenjören bestrides med 1,850 kronor. Posten kommer att fördelas

med 950 kronor på vardera hälften av nästa budgetår.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör förevarande anslag för nästa

budgetår beräknas till (54,900 -f 4,600 + 10,000 -)- 7,500 + 200 -f- 200 -f2,

500 + 1,900 =) 81,800 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel torde under övergångsåren böra uppföras

elevavgifter, vilka för nästa budgetår böra beräknas till ett belopp av

13,000 kronor. Dessa avgifter synas kunna fördelas med 7,000 kronor på

första hälften av nästa budgetår och 6,000 kronor på den senare hälften av

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

budgetåret. Nettoutgiften å anslaget skulle komma att uppgå till (81,800 —

13,000 =) 68,800 kronor.

Vad beträffar omkostnadsanslaget har jag förut för expenser för gymnasiets

del beräknat erforderligt ett belopp av 8,800 kronor, varav 4,500

kronor skulle avse bränsle, lyse och vatten samt 4,300 kronor övriga expenser.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid fastställa omkostnadsstat

för anslaget.

I fråga om anslaget till materiel m. m. synes detsamma för nästa budgetår

böra uppföras med ett belopp av 8,000 kronor, varvid jag räknat med

att 4,000 kronor skulle avses för den begärda utrustningen för laborationer

i fysik och kemi.

Under övergångstiden synas de för gymnasiet avsedda anslagen till avlöningar,

omkostnader och materiel m. m. böra i riksstaten sammanföras

med motsvarande anslag för högskolan.

3. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört far jag hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå rikdagen att

dels besluta, att från och med den 1 juli 1937 Chalmers

tekniska instituts högre avdelning skall ombildas till en

teknisk högskola, benämnd Chalmers tekniska högskola,

samt Chalmers tekniska instituts lägre avdelning ombildas

till ett tekniskt gymnasium, benämnt tekniska gymnasiet

i Göteborg, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad

jag förut angivit,

dels godkänna följande personalförteckning för Chalmers

tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1937/1938.

Personalförteckning.

Befattning.

Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

14 professorer.....................

1 maskinist.......................

1 förste vaktmästare................

5 laboratorievaktmästare.............

1 eldare, tillika gårdskarl ............

B 28

B 8

B 7

B 7

B 5

Anm.: 1. Professorsbefattningarna, vilka äro 14, omfatta vardera ett av

följande ämnesområden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och matematik;

4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära och ornamentsritning; 6) elektroteknik;

7) organisk kemi; 8) oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi; 9) maskinlära

med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran örn vattenmotorer;

10) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran örn värme
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

motorer; 11) väg- och vattenbyggnadslära; 12) elektroteknik med undervisningsskyldighet

företrädesvis i elektrotekniska maskinkonstruktioner; 13) kemisk

teknologi samt 14) byggnadsteknik.

Tjänsteman på extra stat.

1 bibliotekarie...........................B 21;

dels godkänna följande personalförteckning för det tekniska

gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden

den 1 juli—den 31 december 1937:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

5 andre lärare...........................B 22

1 vaktmästare...........................B 5

Anm.: Andre lärarbefattningarna, vilka äro 5, omfatta vardera ett av följande

ämnesområden: 1) matematik; 2) elementarmekanik, skeppsbyggeri och

linearritning; 3) byggnadslära med ritning; 4) elektroteknik och 5) maskinlära

med ritning och mekanisk teknologi;

dels godkänna följande personalförteckning för det tekniska

gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden

den 1 januari—den 30 juni 1938:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 lektorer...............................L 27

3 andre lärare...........................B 22

1 vaktmästare...........................B 5;

Anm.: 1. Lektorsbefattningarna, vilka äro 4, omfatta vardera ett av följande

ämnesområden: 1) matematik och mekanik; 2) fysik och matematik;

3) kemi, mineralogi och mekanisk teknologi samt 4) byggnadslära och betongteknik.

2. Andre lärarbefattningarna, vilka äro 3, omfatta vardera ett av följande

ämnesområden: l) elementarmekanik, skeppsbyggeri och linearritning; 2) elektroteknik

och 3) maskinlära med ritning och mekanisk teknologi;

dels godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 174,800

Anm.: Från förestående anslagspost skall utgå jämväl

ersättning till den eller de personer, som förordnas

att uppehålla någon del av rektors undervisningsskyldighet

som professor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat,

förslagsvis......................kronor 6,800

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.......... » 43,800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a)

Grundavlöningar m. m. kronor 59,650

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... » 350 » 60,000

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänsteman................ >_100

Summa kronor 285,500.

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter............ kronor 68,000

Nettoutgift kronor 217,500;

dels godkänna följande avlöningsstat för det tekniska

gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den 1

juli—den 31 december 1937:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 21,250

2. Avlöning till tjänsteman

å övergångsstat:

a) Lön och tjänstgö
ringspenningar.

....kronor 2,000

Avlöningsstat.

En verkstadsingen-

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

1,200

800

2,000

Anm.: Lönen kan

efter 5 år höjas med

500 kronor och efter

ytterligare 5 år lika- ledes med 500 kronor.

Summa kronor

—

—

2,000

b) Ålderstillägg, förslagsvis

.......... kronor 250

c) Ersättningar till vikarier,

förslagsvis .... » 50 » 2,300

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

3. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a) Arvoden åt extralärare.

...........kronor 10,000

b) Understöd åt extra

ordinarie lärare vid

förfall på grund av

sjukdom, förslagsvis » 200 kronor 10,200

4. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal » 100

5. Särskilda löneförmåner

till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän:

a) Tillfällig löneförbätt
ring

för lärare, förslagsvis

..........kronor 2,500

b) Avlöningsförbättring

åt den å övergångsstat

uppförda verk
stadsingenjören

.... » 950 » 3,450

Summa kronor 37,300

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter.....................kronor 7,000

Nettoutgift kronor 30,300;

dels godkänna följande avlöningsstat för det tekniska

gymnasiet i Göteborg att tillämpas under tiden den 1

januari—den 30 juni 1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..............kronor 33,650

2. Avlöning till tjänsteman

å övergångsstat:

a) Lön och tjänstgö
ringspenningar.

....kronor 2,000

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Majlis ''proposition Nr 268.

A vlöningsstat.

i ! ‘ •- v >.U

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

En verkstadsingen-

jör........

Anm.: Lönen kan

efter 5 år höjas med

500 kronor och efter

ytterligare 5 år lika- ledes med 500 kronor.

1,200

800

2,000

Summa kronor

—

-

2,000

b) Ålderstillägg, förslagsvis

.............. kronor 250

c) Ersättningar till vikarier,

förslagsvis .... »_50 kronor 2,300

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit ....... » 7,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal..................... » 100

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

tjänsteman.................... »_950

Summa kronor 44,500

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter.....................kronor 6,000

Nettoutgift kronor 38,500;

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 286,300;

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 60,500;

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Materiel

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av..............................kronor 56,000;

dels till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 15,000;

dels till Chalmers tekniska högskola: Stipendier m. m.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 2,400;

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition Nr 268.

dels till Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad

för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. för

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av ................................... kronor 80,000;

dels till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för

skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska högskola i huvudsaklig

överensstämmelse med av 1934 års sakkunniga

avgivet förslag eller den ändrade plan för byggnadens uppförande,

som Kungl. Majit med hänsyn till gjorda utredningar

kan finna skäligt fastställa, för budgetåret 1937/1938

under Utgifter för kapitalökning och rubrik Statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag, att

utgå av lånemedel, av..................kronor 500,000;

dels ock till Uppförande av byggnad för fackavdelningen

för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola

i huvudsaklig överensstämmelse med av 1934 års sakkunniga

avgivet förslag eller den ändrade plan för byggnadens

uppförande, som Kungl. Majit med hänsyn till gjorda

utredningar kan finna skäligt fastställa, för budgetåret

1937/1938 under Utgifter för kapitalökning och rubrik Statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av ............ kronor 300,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

1. Chalmers tekniska instituts högre avdelnings omorganisation till

en teknisk högskola................................... 3

Inledning sid. 3. — Redogörelse för huvudinnehållet i 1934 års

sakkunnigas förslag och däröver avgivna yttranden sid. 4. — An
-

talet fackavdelningar vid Chalmers tekniska högskola sid. 9. —

Nedläggandet av vissa fackavdelningar vid Chalmers tekniska

institut sid. 21. — Tiden för omorganisationens genomförande

sid. 39. — Uppförande av byggnader för Chalmers tekniska högskola

sid. 42. — Den högre tekniska undervisningens organisation

och framtida utveckling m. m. sid. 45. — Anslag för Chalmers

tekniska högskola under budgetåret 1937/1938 sid. 54. — Departementschefen

sid. 62.

2. Chalmers tekniska instituts lägre avdelnings ombildning till ett

tekniskt gymnasium................................. 79

3. Hemställan.........................................103

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:471 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av Chalmers tekniska institut m. rn. s. 2 i texten