Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till polisväsendet

1937-03-16 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:273, Angående vissa anslag till polisväsendet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

1

Nr 273.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

anslag till polisväsendet; given Stockholms slott den

16 mars 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott den 16 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel.

Departementschefen, statsrådet Möller, anför:

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkterna 162 och 163)

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, dels till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesör’

jande av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. för

budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag av 336,000 kronor, dels och

till Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen örn polisväsendet

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr 273. eea 87 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

i riket stadgade ordning m. m. för samma budgetår beräkna ett förslagsanslag

av 100,000 kronor.

Jag anbåller nu att få till slutlig behandling upptaga berörda frågor.

Anslaget till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av

[särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m.

Ifrågavarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 302,000 kronor.

Kungl. Majit har den 26 juni 1936 föreskrivit, att från anslaget skola

under budgetåret 1936/1937 bestridas utgifterna för följande ändamål.

A. Gottgörelse till Stockholms stad för särskilda anordningar för polisväsendet

i dess helhet:

Kronor

1) för polisskolan i Stockholm, högst ..................................................... 75,000

2) » centralbyrån för fingeravtryck, högst............. 39,200

3) » tidningen »Polisunderrättelser», högst ......................................... 96,000

4) » polisbyrån för övervakande av utlänningar, högst...................... 66,700

B. Gottgörelse till vissa polisdistrikt för deras kostnader för polispersonal,

som finnes anställd för hela rikets behov:

Kronor

1) till Trälleborgs stad enligt Kungl. Maj.ts brev den 26 mars 1926,

förslagsvis ............................................................................................... 10,500

2) till Eda sockens polisdistrikt enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27

mars 1931 och den 19 januari 1934, förslagsvis................................ 2,500

3) till Dals Eds sockens och Eds municipalsamhälles gemensamma

Ipolisdistrikt enligt Kungl. Maj:ts brev den 15 juni 1934, förslagsvis 2,200

Därjämte har Kungl. Majit den 26 juni 1936 föreskrivit, med tillämpning

tills vidare från och med budgetåret 1936/1937, att från anslaget skall under

vissa förutsättningar utgå bidrag med 7,000 kronor till kostnaderna för den

kurs vid polisskolan i Göteborg, som enligt reglementet för skolan skall

taga sin början den 1 november varje år.

I skrivelse den 31 augusti 1936 har Överståthållarämbetet framlagt förslag

rörande anslagsbehovet för nästa budgetår till de särskilda anordningar för

polisväsendet i dess helhet, som det åligger Stockholms stad att ombesörja.

Till bestridande av utgifterna för polisskolan i Stockholm beräknar

ämbetet ett belopp av 80,000 kronor, innebärande en ökning i förhållande

till det för innevarande budgetår anvisade beloppet med 5,000 kronor. Av

ökningen belöpa 800 kronor å ålderstillägg från och med den 1 augusti 1937

till skolans föreståndare. Återstoden hänför sig med 1,750 kronor till avlöning

till ett skrivbiträde och med 2,450 kronor till inköp av utländsk

litteratur och dess översättning, till inköp av material för praktiska experiment

samt till arvoden till extra föreläsare.

Utgifterna till centralbyrån för fingeravtryck beräknar ämbetet till

40,200 kronor. Ämbetet har därvid utgått från kostnaderna för ändamålet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kanell. Maj:ts proposition nr 273.

under budgetåret 1935/1936, vilka uppgingo till 40,250 kronor. Ökningen

hänför sig huvudsakligen till utgifter för inventarier och interurbana telefonsamtal.

Av det för innevarande budgetår anvisade beloppet till tidningen »Polisunderrättelser»

avse 72,000 kronor sedvanliga, årligen återkommande

kostnader, medan 24,000 kronor utgöra beräknade utgifter för utgivande av

ett femårsregister, avseende åren 1931—1935. För nästa budgetår föreslår

ämbetet anvisande av 73,000 kronor. Ökningen med 1,000 kronor avser

huvudsakligen höjda kostnader för tryckning och klichéer samt för emballage

vid distribuering av tidningsexemplaren och de till tidningen hörande registren.

Kostnaderna för polisbyrån för) övervakande av utlänningar uppskattas

av ämbetet till 66,000 kronor. Minskningen med 700 kronor i förhållande

till det för innevarande budgetår anvisade beloppet föranledes av

att pensioneringskostnaderna nedgått, sedan en pensionstagare avlidit.

Utlänuingssakkunniga.

^Härefter vill jag erinra, att jag vid anmälan i statsverkspropositionen av

förevarande anslag fäste uppmärksamheten därå, att inom justitiedepartementet

tillkallade sakkunniga avgivit utredning rörande bland annat ändrade

former] för främlingskontrollen samt att vissa av utredningens förslag därutinnan

vore av natur att påverka anslagsberäkningen. I anslutning därtill

vill jag anföra följande.

Den 22 maj 1936 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet

att tillkalla vissa personer för att såsom sakkunniga verkställa utredning

angående revision av bestämmelserna örn utlännings rätt att här i

riket vistas och därmed sammanhängande spörsmål. De med anledning

därav tillkallade sakkunniga — utlänningssakkunniga — hava den 12 december

1936 avlämnat utredning och förslag i ämnet (statens offentliga utredningar

1936: 53).

I fråga örn den inre utlänningskontrollen har därvid av de sakkunniga

föreslagits, bland annat, att polisbyrån i Stockholm skulle upphöra som

självständigt organ och dess registrerings- och kontrolluppgifter övertagas

av socialstyrelsen.

I den i huvudsak på de sakkunnigas förslag byggda proposition angående

ny utlänningslag, som Kungl. Majit på hemställan av chefen för justitiedepartementet

beslutat att framlägga för årets riksdag har förenämnda förslag

upptagits. Vidare har i den proposition angående socialstyrelsens organisation,

som Kungl. Majit på min föredragning beslutat förelägga riksdagen,

förordats polisbyråns uppgående från och med den 1 januari 1938 i en inom

socialstyrelsen nyinrättad byrå, benämnd byrån för utlänningsärenden. Till

nämnda propositioner tillåter jag mig hänvisa.

Do utlänningssakkunniga hava vidare föreslagit vissa åtgärder i syfte att

åvägabringa en effektivare gränskontroll. Frågan om statens skyldighet

att bekosta denna kontroll har därvid av de sakkunniga upptagits till över
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 273.

vägande. De sakkunniga konstatera, att staten för närvarande i stort sett

bekostar kontrollen å landsbygden, under det att städerna i allmänhet själva

få bekosta densamma. Hos städerna hade emellertid, framhålla de sakkunniga,

framträtt obenägenhet att därtill anslå erforderliga medel. Man

hade från städernas sida förmenat, att gränskontrollen tjänade ett för hela

riket gemensamt intresse, vars tillgodoseende icke vore en kommunal angelägenhet.

Särskilt starkt hade denna synpunkt, yttra de sakkunniga vidare,

framhävts, när det gällt sådana gränskommuner, som i huvudsak äro att

betrakta som genomreseorter. I de flesta främmande länder läge också hela

kostnaden på statsverket.

De sakkunniga anföra fortsättningsvis följande.

Därest man ansluter sig till uppfattningen, att gränskontrollen är ett åliggande,

som i olikhet med vad fallet för närvarande är beträffande andra polisuppgifter

helt bör åvila staten, kan man tänka sig skilda utvägar för densammas

handhavande. Sålunda kan antingen statspolisen övertaga kontrollen

eller kommunerna ombesörja densamma mot full ersättning av statsmedel

eller ock särskilda personer förordnas att verkställa kontrollen mot avlöning

av statsmedel. Vid statspolisens inrättande torde ha förutsatts, att den skulle

användas även för utlänningskontrollen, och så har även till viss del skett vid

gränsen mot Finland. Emellertid torde statspolisens huvuduppgift att vara

en kår, som lätt skall kunna mobiliseras vid oroligheter, medföra, att statspolisen

ej lämpligen bör anförtros permanenta uppgifter av denna beskaffenhet.

I större omfattning lärer därför statspolisen ej vara att påräkna för

uppgifter av förevarande slag. Anordningen med särskilda passkontrollanter,

som icke äro polismän, synes ej heller, med hänsyn till arbetets karaktär,

böra tillgripas annat än i undantagsfall och endast på landsbygden. Beträffande

de större orterna synes lämpligast, att statsbidrag utgår till upprätthållande

av gränsbevakningen.

De sakkunniga äro emellertid icke övertygade därom, att gränskontrollen

överallt och helt skiljer sig från andra polisuppgifter, som det åligger kommunerna

att bekosta. Den inre övervakningen, som har avseende å de främlingar,

vilka äro bosatta i eller uppehålla sig å viss ort, är uppenbarligen

av enahanda karaktär som övriga kommunala polisuppgifter. Sammalunda

finna de sakkunniga förhållandet vara beträffande gränskontrollen, i den mån

densamma tager sikte på den lokala trafiken. I den utsträckning åter kontrollen

avser genomresetrafiken, är densamma enligt de sakkunnigas uppfattning

en statlig uppgift.

I anslutning härtill föreslå de sakkunniga, att gränsbevakningen på landsbygden,

vilken till väsentlig del berör genomresetrafiken, helt skall bekostas

av statsmedel. A de orter, där trafiken är av så ringa omfattning, att kontrollen

kan verkställas utan att särskilda åtgärder behöva vidtagas, synes

enligt de sakkunnigas uppfattning anledning ej föreligga att lämna bidrag

till avlöning av den polispersonal, som ändock är erforderlig. I fråga örn

städerna åter har man, uttalar utredningen vidare, att efter undersökning i

varje särskilt fall pröva, i vilken utsträckning trafiken kan vara av det ena

eller det andra slaget, och allt efter som denna prövning utfaller lämna bidrag

av statsmedel.

De sakkunniga övergå därefter till att framlägga detaljerade förslag rörande

de åtgärder, som skola vidtagas för effektivisering av kontrollen. Där
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 273.

vid erinras, att det ur kostnadssynpunkt ej är tänkbart att överallt utmed

rikets gränser upprätthålla en fullt verksam bevakning Vad man enligt de

sakkunniga borde söka ernå vore en effektiv kontroll vid de vanliga inresevägarna.

Kunde man, framhålla de sakkunniga, uppnå detta syftemål,

skulle de väsentligaste av de brister, som vidlåda de nuvarande förhållandena,

vara undanröjda.

De sakkunniga anföra härefter, bland annat, följande.

Vad angår anordningarna för kontrollen å de särskilda gränsorterna framstår

såsom det för närvarande angelägnaste kravet att åstadkomma en förbättrad

övervakning beträffande resandetrafiken till och från Danmark.

Denna trafik går huvudsakligen över Malmö och Hälsingborg. Kontrollsystemet

å dessa orter bygger på att de inresande genom att vid gränsspärren

gå genom särskilda ingångar för »skandinaver» och »icke-skandinaver»

själva angiva, huruvida de tillhöra den kategori, som icke behöver förete

pass, eller den, som är legitimationspliktig. Endast om någon, som passerar

»skandinavingången», ser påfallande utländsk ut eller till klädsel eller

på annat sätt avviker från »skandinaverna», brukar han bliva tillfrågad örn

sin nationalitet. Det ligger i öppen dag, att ett sådant system i och för

sig icke är av stort värde. Därtill kommer, att den tjänstgörande polispersonalen

är fåtalig och anordningarna i övrigt primitiva. Vid större intensitet

i trafiken kan man knappast tala örn kontroll. Da båtarna äro fullsatta,

nödgas t. ex. i Hälsingborg polisen låta resandena passera genom och bredvid

passpärren i kö med fem och sex personer i bredd. Ofta bliva passkontrollanterna

upptagna med att bistå resandena med inresekortens ifyllande,

varvid de ej kunna granska den passerande resandeströmmen. Det

är under sådana förhållanden en enkel sak för en legitimationspliktig utlänning

att obehindrat följa med strömmen av »skandinaver» och på så sätt

undgå varje kontroll.

De sakkunniga anse nödvändigt, att å dessa orter anordningar vidtagas,

som möjliggöra för passkontrollanten att förvissa sig örn nationaliteten hos

varje resande. Hur kontrollen i detalj bör ordnas torde bliva myndigheternas

sak att efter vunna erfarenheter bestämma. En avsevärd förbättring

synes de sakkunniga kunna åstadkommas t. ex. genom en så enkel åtgärd,

som att passkontrollanten genom förfrågan söker förvissa sig örn nationaliteten

hos varje resande, som icke är av honom igenkänd eller beträffande

vilken på grund av särskilda omständigheter ingen tvekan kan råda örn hans

nationalitet. Detta torde såsom de sakkunniga vid personligt besök erfarit

utan svårighet låta sig göra vid normal trafik. De resande böra genom

anslag anmodas att vid passerandet förbi passkontrollanten självmant uppgiva

sin nationalitet. Örn passkontrollanten icke blir övertygad örn den

resandes nationalitet, bör denne anmodas att på något sätt legitimera sig.

Passkontrollanterna torde så småningom få en högt uppdriven bedömningsförmåga

rörande de resandes nationalitet.

Å linjen Köpenhamn—Malmö bör, åtminstone intill dess tillfredsställande

anordningar för kontrollen inrättats i land, passgranskningen vid stark trafik

förrättas ombord. Med hänsyn till det stora antalet passagerare, som båtarna

kunna taga ombord, skulle en passgranskning av nu angiven art i

land med nuvarande lokaler taga orimligt lång tid. Genom rationella anordningar,

vidtagna i samråd med trafikföretagen, kan en granskning av

passagerarna ske, t. ex. i samband med biljettförsäljningen, utan att de

resande bliva alltför besvärade. Uppenbart är likvid, att en kompletteringskontroll

måste ske vid landstigningen. Emellertid är det av kostnadsskäl

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

omöjligt att annat än i undantagsfall ordna passgranskning ombord. Å

linjen Helsingör—Hälsingborg kan på grund av den korta tiden för överresan

kontroll av förut angiven beskaffenhet icke medhinnas ombord. För fullgörande

av en effektiv kontroll är det såväl i Malmö som i Hälsingborg

nödvändigt, att en väsentlig utökning av personalen äger rum, varjämte man

måste förvänta, att polisbefälet håller noggrann tillsyn över att bevakningen

fungerar samt, så snart några bristfälligheter förmärkas, tillser, att nödiga

förändringar vidtagas. Därjämte är det i båda dessa städer oundgängligt,

att lokalerna för passkontrollen ombyggas. Hedan med den nuvarande kontrollen

äro utrymmena för små. För ett effektivt genomförande av den föreslagna

skärpningen måste antalet genomgångar väsentligt ökas. Därest så

låter sig göra, bör därvid ordnas så, att i motsats till vad nu är fallet passkontrollen

sker, innan tullgranskningen äger rum.

Ä övriga orter i Skåne, över vilka trafik med Danmark försiggår, måste

enligt de sakkunnigas mening kontrollen ske på motsvarande sätt som nu

beskrivits. Emellertid anses, frånsett någon mindre personalökning i Landskrona,

särskilda åtgärder ej behöva vidtagas annorstädes än i Mölle och i

anledning av trafiken å Ten. A båda dessa platser förekommer en stark

turisttrafik med båt från Danmark under sommarmånaderna. De sakkunniga,

som tagit del av förhållandena i Mölle ävensom i ärendet inhämtat

yttrande från landsfiskalen i Höganäs distrikt, föreslå att under den tid, då

den starka sommartrafiken äger rum, en språkkunnig person anställes såsom

passkontrollant. Denne skall vara tillstädes vid de ordinarie båtarnas ankomst

och avgång och därjämte öva tillsyn över utlänningar, som anlända

med andra båtar. Det bör tillika åligga passkontrollanten att handhava

den inre främlingskontrollen i Mölle, d. v. s. att tillse att uppgifter inkomma

från hotellen, föra liggare över utlänningar och till socialstyrelsens utlänningsbyrå

översända föreskrivna uppgifter. I fråga örn Yen, där för närvarande

passkontrollen, så gott sig göra låter, förrättas av öns två polismän,

hava de sakkunniga icke funnit det vara av behovet påkallat att söka effektivisera

kontrollen. Däremot anse de sakkunniga, att polismyndigheten i

Landskrona bör verkställa en kompletterande passgranskning beträffande de

utländska passagerare, som dit anlända från Yen.

Vidare föreslå de sakkunniga ändrad anordning av gränskontrollen vid

Mon i Älvsborgs län. Kontrollen av de resande å järnvägslinjen Oslo—

Göteborg, påpeka de sakkunniga, förrättas för närvarande av tjänstemän vid

tullkammaren i Mon. Med hänsyn till den starka trafik, som där är rådande,

borde i Mon, i överensstämmelse med vad som äger rum i Charlottenberg,

anställas särskild passkontrollant, vilken, i den mån så erfordrades,

borde vid kontrollen biträdas av lämpliga personer.

Rörande kontrollen på landsbygden — vilken enligt vad tidigare anförts

av de sakkunniga anses böra helt bekostas av statsmedel — föreslå de sakkunniga,

bland annat, den ändringen i nu utgående ersättningar, att till den

särskilda passkontrollant, som enligt vad de sakkunniga förordat borde

under sommaren vara anställd i Mölle, skulle utgå ett arvode av 750 kronor

per år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts j)ro2)Osition nr 273.

Vidkommande därefter städerna skall, enligt de sakkunnigas här förut

berörda uttalande, statsbidrag utgå för passkontrollen i den utsträckning

denna kan anses beröra genomresetrafiken. Dessa bidrag böra enligt de

sakkunniga ställas i relation till städernas totalutgifter för denna kontroll

och avse ej blott avlöning i olika former till personalen utan jämväl utgifter

för lokaler och vad därmed äger samband. I den mån erforderliga lokaler

kunna utan större förändringar eller utvidgningar erhållas i tullhusen, torde

dock! enligt de sakkunniga städerna icke äga göra anspråk på statsbidrag.

Enligt nu angivna principer böra, uttala de sakkunniga, statsbidrag utgå

till^Trälleborg, Malmö, Landskrona, Hälsingborg, Göteborg, Stockholm och

Haparanda, I övriga städer syntes antingen passkontrollen vara helt avlokal

karaktär eller också vore kostnaderna så obetydliga, att något bidrag

av statsmedel icke kunde anses motiverat.

Körande kostnaderna för kontrollen vid nu angivna städer anföra de sakkunniga

följande.

Trälleberg. För passgranskningen vid ångfärjestationen åtnjuter staden

statsbidrag med ett förslagsanslag av 10,500 kronor. Kontrollen förrättas

av poliskommissarien i staden med biträde av en överkonstapel och ett

antal språkkunniga biträden. Ersättning utgår med vissa bestämda belopp

för varje gång passkontroll äger rum. Vidare uppbäres viss gottgörelse för

skrivgöromål. Enligt från polismyndigheten inkomna uppgifter förorsakas

staden därjämte av passkontrollen en del utgifter, för vilka ej utgår ersättning.

Sålunda betalar staden fyllnadslön till ett skrivbiträde, som användes

för kontrollen, samt ersättning till semestervikarier, skrivmaterialier, stämplar,

telefon, underhåll av passvisitationslokalen, tjänsteresor m. m. med tillhopa

omkring 2,000 kronor årligen. Då trafiken så gott som uteslutande är genomgångstrafik,

anse de sakkunniga skäligt, att staten bekostar ifrågavarande

kontroll i dess helhet. De sakkunniga få med hänsyn härtill föreslå, att

anslaget beräknas till 12,500 kronor.

Malmö. Passgranskning försiggår dels å olika platser i hamnen och dels

vid flygstationen i Bulltofta. Kombinerade tullvisitations- och passkontrolllokaler

finnas vid järnvägsfärjornas och Öresundsbåtarnas tilläggsplatser.

Arbetet ger för närvarande sysselsättning åt i medeltal fem kriminalkonstaplar

och kostnaden beräknas för år till cirka 23,200 kronor, varav avlöningar

21,700 kronor, spårvagnsbiljetter 1,000 kronor samt bilresor, skrivmaterial

m. m. 500 kronor. Därest kontrollen anordnas på sätt de sakkunniga

föreslagit, komma enligt av polismyndigheten gjorda beräkningar att

därmed sysselsättas, oberäknat för kontroll ombord å båtarna, i medeltal

åtta man. Den kostnadsökning, som i följd härav inträder, beräknas till

cirka 13,600 kronor. Till kontroll ombord vid stark trafik erfordras ytterligare

åtta man, vilket för 35 helgdagar drager en merkostnad av omkring

7,800 kronor. Härtill kommer arvode åt en överkonstapel för tillsyn med

BOO kronor. Den sammanlagda kostnadsökningen uppgår sålunda till cirka

22,000 kronor och hela årskostnaden blir cirka 45,200 kronor. Därjämte

måste kontrollokalerna i hamnen förbättras och utvidgas, framför allt genom

anordnandet av flera genomgångar. Genom lämpliga anordningar härutinnan

torde, såsom antytts, passgranskning ombord endast mera sällan behöva

äga rum. Antalet resande, som från utrikes ort anlände till Malmö

hamn, utgjorde under år 1935 över 456,000, därav cirka 17,800 passpliktiga

utlänningar. Det är uppenbart, att staden och dess invånare ha stor ekonomisk

fördel av denna trafik. Denna är visserligen till stor del av lokal

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 273.

karaktär men en betydlig del av densamma är dock genomgångstrafik. De

sakkunniga anse med hänsyn härtill, att hälften av stadens sammanlagda

utgifter för passkontrollen bör ersättas av statsverket.

Landskrona. Passgranskningen äger rum i hamnen vid Danmarksbåtarna.

Härför anlitas en kriminalpolisman och kostnaderna för kontrollen uppgå

till cirka 800 kronor örn året. Därest kontrollen skärpes, på sätt de sakkunniga

föreslagit, erfordras enligt polismyndighetens beräkningar under

sommarsöndagarna för den direkta Danmarkstrafiken ytterligare en kontrollant,

varav skulle följa en kostnadsökning av 300 kronor örn året. Däremot

torde ej behöva påräknas ytterligare kostnader på grund av de sakkunnigas

förslag, att polisen i Landskrona skall verkställa passgranskning även beträffande

de utländska passagerare, som anlända från Ven. Antalet inresande

från Danmark till Landskrona utgjorde linder de tre första kvartalen

1930 bortåt 24,000. Trafiken torde till nittio procent vara lokaltrafik. Särskilt

med hänsyn till att kontrollen över inresande från Ven skall åvila

Landskronapolisen anse de sakkunniga emellertid, att statsverket bör ersätta

staden en tredjedel av dess sammanlagda utgifter för passkontrollen.

_ Hälsingborg. Passgranskning förrättas på ett flertal platser i hamnen.

Vid de två färjlägena för järnvägs- och personfärjorna finnas kombinerade

tullvisitations- och passkontrollokaler. Pör kontrollen erfordras under vintern

tre konstaplar från ordningspolisen. Under sommaren förstärkes kontrollen

med två eller tre konstaplar. På söndagarna tjänstgöra ytterligare

fyra ä fem man. Kostnaderna beräknas för år 1936 till cirka 17,200 kronor.

Efter genomförande av en kontroll, sådan som de sakkunniga föreslagit,

uppkommer enligt beräkning av polismyndigheten en årlig kostnadsökning

å omkring 10,400 kronor. Hela årskostnaden blir alltså cirka 27,600 kronor.

Därjämte mäste, såsom nämnts, lokalerna utvidgas och förbättras genom

anordnande av flera genomgångar. Antalet inresande från utlandet till Hälsingborg

utgjorde under år 1935 över 560,000, därav cirka 9,400 passpliktiga

utlänningar. Trafiken torde till avsevärd del vara genomgångstrafik. Den

ar dock uppenbarligen av stor ekonomisk betydelse för staden och dess

invånare. De sakkunniga anse, att bidraget från statsverket till staden bör

utgå med hälften av de sammanlagda utgifterna för passkontrollen.

Göteborg. Passgranskning förrättas i hamnen och äger i regel rum ombord

å båtarna. Vid Fredrikshamnsbåtens tilläggsplats finnes emellertid

en nyuppförd kombinerad tullvisitations- och passkontrollokal med rymliga

och goda anordningar för passgranskningen. För passkontrollen anlitas regelmässigt

fem konstaplar med en sammanlagd årslön av cirka 24,900 kronor.

Dessutom deltar däri vid behov en överkonstapel med en årslön av 6,400

kronor. Kontrollen vid Fredrikshamnsbåten har hittills skötts av endast

en passkontrollant. Den av de sakkunniga föreslagna skärpningen av kontrollen

över Danmarksresande kommer enligt av polismyndigheten gjorda

beräkningar att föranleda behov av flera kontrollanter vid Fredrikshamnsbåten

under större trafik samt medföra en årlig kostnadsökning av ungefär

5,000 kronor. Passkontroll förrättades under år 1935 å ett tusental ankommande

fartyg, vilka medförde cirka 15,000 utländska passagerare. Härtill

kommer antalet resande från Fredrikshamn, vilket under samma år utgjorde

över 7,700. A denna linje har emellertid år 1936 passagerarantalet väsentligt

ökats och uppgick enbart under juni—-augusti till över 11,500 resande.

Frånsett Fredrikshamnslinjen torde resandetrafiken från utlandet till Göteborg

till större delen vara genomgångstrafik. Emellertid äro utgifterna i

förhållande till stadens storlek och polisbudget i dess helhet av tämligen

underordnad betydelse. De sakkunniga anse skäligt, att statsbidrag utgår

till staden med en fjärdedel av dess sammanlagda utgifter för passkontrollen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majlis proposition nr 273.

Stockholm. Passgranskning förrättas i hamnen och äger rum ombord å

båtarna. Vidare finnes passkontroll anordnad å flyghamnen vid Lindarängen

samt å Bromma flygstation. Kontrollen ombesörjes av en kriminalöverkonstapel

och två kriminalkonstaplar med en sammanlagd årslön av

cirka 19,100 kronor. För lokalhyra, bilresor m. m. förorsakas staden dessutom

utgifter å tillhopa något över 2,000 kronor örn året. Antalet fartyg,

varå passkontroll förrättades, utgjorde under år 1935 bortåt 1,500, vilka

medförde tillhopa cirka 55,000 in- och utresande passagerare. Trafiken är,

möjligen frånsett Finlandstrafiken, till övervägande del lokaltrafik. I förhållande

till stadens storlek och polisbudget i dess helhet äro utgifterna av

underordnad betydelse. Emellertid förorsakas Stockholms polis för främlingskontrollen

i riket en mängd andra kostnader, varför ersättning ej utgår,

särskilt för undersökningar rörande utlänningar på begäran av olika myndigheter.

Med hänsyn härtill synes skäligen ersättning böra utgå till staden

med en fjärdedel av dess sammanlagda utgifter för passkontrollen.

Haparanda. Statsverket handhar hela passkontrollen dels genom tulltjänsteman,

dels ock genom en särskilt förordnad passkontrollant å järnvägslinjen

Torneå—Haparanda. Denne uppbär härför 30 kronor i månaden.

De sakkunniga anse ej skäl föreligga att för närvarande föreslå någon

ändring i dessa anordningar.

Yttranden över de utlänningssakkunnigas förslag hava avgivits av

ett stort antal ämbetsverk och myndigheter. Därvid har de sakkunnigas förslag

rörande gränskontrollen i allmänhet tillstyrkts. Här kommer jag att

redogöra för dessa yttranden till den del de hava avseende å förslaget

rörande kontrollen å de särskilda orterna och de därmed förbundna kostnaderna.

Förslaget rörande effektiviseringen av kontrollen vid Mölle har ej mött

några erinringar.

Yad angår kontrollen vid Trälleberg hava stadsfullmäktigs i staden samt

läns styr elsen i Malmöhus län intet att erinra mot förslaget i denna del.

Rörande kontrollen i Malmö hava åtskilliga myndigheter uttalat sig.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser det vara skäligt, att Malmö skall deltaga

i kontrollen med hänsyn till att en del av resetrafiken där är av rent

lokal natur men finner proportionen 3L för staten och 1j\. för staden vara

en riktigare avvägd kostnadsfördelning.

Stadsfullmäktige i Malmö ansluta sig till ett av drätselkammaren avgivet

utlåtande, vari bland annat anföres i huvudsak följande.

Vad förhållandena i Malmö beträffade vore det bekant, att en betydande

del av den resandeström, som särskilt å sommarsöndagarna och de danska

helgdagar, som saknade svensk motsvarighet, transporterades dit över sundet,

fortsatte till Lund, Falsterbo, Röstånga m. fl. platser. För staden och dess

invånare torde den ekonomiska fördelen av resandeströmmen i varje fall

icke vara särskilt stor. Den skärpning av kontrollen över inresande utlänningar,

som av de sakkunniga föresloges, skulle för Malmö stads vidkommande

nödvändiggöra en ökning av poliskåren med minst tre kriminalkonstaplar

samt pålade dessutom staden kostnader för om- och tillbyggnader

av visitationslokaler. På grund av den korta tid, som statt till buds, hade

utredning icke kunnat verkställas, huruvida och på vad sätt örn- eller tillbyggnad

av visitationslokalen vid Skeppsbron och av ångfärjestationen hurde

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 273.

verkställas och kostnaderna härför. Av stadens samtliga kostnader för gränsoch

passkontrollen föresloge de sakkunniga, att hälften skulle ersättas med

statsmedel, sålunda även förekommande örn- och tillbyggnadskostnader. Då

emellertid såsom ovan sagts gränsbevakningen måste anses vara en hela

rikets angelägenhet och Malmö stad i stort sett måste betraktas som genomreseort,

borde stadens sammanlagda utgifter för gränskontrollen i dess helhet

ersättas av statsverket. "m

Lika med stadsfullmäktige framhåller såväl järnvägsstyrelsen som generaltullstyrelsen

vikten av att de lokaler, där passkontroll ägde rum, väsentligen

utvidgades och renoverades.

Beträffande kontrollen i Landskrona anser länsstyrelsen i Malmöhus län,

att staden bör deltaga i kostnaden för kontrollen, enär resandetrafiken delvis

vore rent lokal. Stadsfullmäktige i Landskrona förklara sig icke hava

något att erinra mot förslaget. Jämväl generaltullstyrelsen anser förslaget

välgrundat.

Förslaget rörande kontrollen i Hälsingborg har av länsstyrelsen i Malmöhus

län mötts med den erinran, att det visserligen vore skäligt, att staden

deltoge i kontrollen med hänsyn till att en del av resandetrafiken där vore

av lokal karaktär, men att proportionen 3L för staten och Vi för staden

vore en riktigare avvägd kostnadsfördelning.

Stadsfullmäktige i Hälsingborg förmena, att kostnaden för kontrollen borde

övertagas helt av staten. I övrigt åberopas följande av poliskammaren i

staden avgivna yttrande.

För erhållande av effektiv kontroll av in- och utresande utlänningar hade

de sakkunniga tänkt sig, beträffande Hälsingborg, att en väsentlig ökning

av personalantalet vid kontrollen ägde rum samt att lokalerna för passkontrollen

ombyggdes och genomgångarnas antal ökades. Därför kunde icke de

kostnadsberäkningar, slutande å 27,777 kronor 36 öre, som i saken tillhandahållits

sakkunniga av poliskammaren, vara till någon ledning, ty de hade

baserats på att nuvarande genomgångarnas antal skulle bibehållas. Sakkunniga

hade i sin utredning uttalat önskemål, att, där så läte sig göra,

passkontrollen verkställdes före tullvisitationen. De lokala förhållandena

torde emellertid utgöra så allvarliga hinder för dylik anordning, åtminstone

vid ångfärjestationen, att man ansett sig icke kunna gå in därför vid något

av passkontrollställena. I tullvisitationslokalen vid ångfärjestationen hade

man tänkt sig att uppdela inresande först i två grupper, genomresande och

lokalresande. För varje grupp skulle anordnas tre genomgångar, nämligen

en för passpliktiga och två för skandinaver. Därigenom skulle förseningsrisken

minskas för avgående tåg. I tullvisitationslokalen vid färjeläget för

bilfärjorna '' Kronborg» och »Hälsingborg» hade man nu räknat med att genomgångarnas

antal ökas från två till tre, nämligen två för skandinaver och en för

övriga. I förbindelse med nu nämnda båda passkontrollställen skulle inom

tullokalerna inredas rum med telefon att disponeras av passkontrollanterna

för tillfälliga förhör och förvaring av handlingar och register m. m. I tullvisitationslokalen

vid färjeläget för privatfärjan »Asa-Thor» kunde av utrymmesskäl

endast mindre ändringar vidtagas. Samtliga kontrollställen behövde

forses med telefon. Sammanlagda kostnaden för ändringar och ombyggnadsarbeten

beräknas av byggnadschefen till 8,100 kronor. Av de sakkunnigas

utredning kunde icke tydligt utläsas, huruvida denna kostnad helt skulle bestridas

av Hälsingborgs stad, enär ändringarna avsåge det inre av tullvisita
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273

11

tionslokalerna. För inköp av nödiga möbler, skrivmaskin, stämplar och

dylikt beräknades 1,050 kronor. Kostnaden för inmontering av telefonapparater

(60 kronor per styck) med anknytning till telefonväxel i rådhuset utgör

180 kronor. Kostnaden för avlöning åt personal till »bemanning» av

anordningarna kunde endast beräknas approximativt. Enligt gjorda nya beräkningar

skulle den skärpta gränskontrollen kosta per år 41,040 kronor 4

öre. Hälften härav skulle enligt de sakkunnigas mening bestridas av Hälsingborgs

stad, alltså 20,520 kronor 2 öre. Nu vore Hälsingborgs kostnad

för passkontrollen 17,191 kronor 20 öre. Alltså skulle genomförande av ett

passkontrollsystem i enlighet med de sakkunnigas mening för Hälsingborg

medföra en årlig utgiftsökning å 3,328 kronor 82 öre.

Liksom i fråga örn Malmö-kon trollen understryka järnvägsstyrelsen och

generaltullstyrelsen behovet för stadens del av avsevärt förbättrade lokalei'' för

passkontrollen.

Förslaget örn kontrollen i Göteborg har föranlett följande uttalanden.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser kostnadsfördelningen 2/s för

staten och Vs för staden vara den riktiga.

Stadsfullmäktige i Göteborg framhålla i anslutning till ett av stadskollegiet

avgivet utlåtande, att den av de sakkunniga omfattade principen örn att

staten borde ersätta städerna hela kostnaden för passkontrollen i fråga örn

genomgångstrafiken rättvisligen borde i full utsträckning tillämpas även för

Göteborgs vidkommande, i följd varav statsbidrag syntes böra utgå till Göteborgs

stad med åtminstone 2/s av dess sammanlagda utgifter för passkontrollen.

Handelskammaren i Göteborg anför:

Det vore ett välkänt faktum, att den utländska resandetrafiken till Göteborg,

däri även inräknat resandena från Fredrikshamn, hade en utpräglad

karaktär av genomgångstrafik. Göteborg borde därför vara berättigad att vid

fördelningen av kostnaderna för passkontrollen mellan statsverket och kommunerna

sättas i minst samma ställning som Malmö, vars utlandstrafik säkerligen

vore mera lokalt betonad än vad förhållandet vore i Göteborg.

Handelskammaren hade svårt att förstå det av de sakkunniga anförda skälet

för den ogynnsamma, behandlingen av Göteborg eller att utgifterna för passkontrollen

i Göteborg i förhållande till stadens storlek och polisbudgeten i

dess helhet vore av tämligen underordnad betydelse.

I fråga örn kontrollen i Stockholm har följande vid remissbehandlingen

framkommit.

Stadsfullmäktige i Stockholm åberopa ett av drätselnämnden avgivet yttrande,

vartill stadskollegiet anslutit sig, av i huvudsak följande innehåll.

De sakkunniga hade icke angivit någon objektiv norm för bestämmandet

av statsbidragen till städerna utan hade i stället tillgripit en, såvitt syntes,

godtycklig uppskattning. Det vore uppenbart, att främlingskontrollen saknade

varje drag av en kommunmedlemmarnas naturligt gemensamma angelägenhet

och att den vore en klar myndighetsuppgift och sålunda sakligt

av statsförvaltningsnatur. Att söka en grund för kostnadernas läggande å

kommunerna i något deras förment ekonomiska intresse av uppgiften borde

därför utan vidare vara uteslutet. Därest främlingskontrollen föranleddes

av rena ordnings- och säkerhetshänsyn, vore det naturligt, att den handhades

av polismyndigheterna, och några invändningar skulle då ej kunna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj;ts proposition nr 278.

resas mot att kostnaderna därför bestredes på det sätt, som gällde i fråga

örn utgifterna för polisväsendet, d. v. s. att anordningar, som avsåge riket

i dess helhet, ombesörjdes eller bekostades av statsverket, under det att de

lokala uppgifterna bestredes av polisdistrikten med statsbidrag i vanlig

ordning. Emellertid vore främlingskontrollen numera väsentligen föranledd

av annat än politihänsyn, nämligen statsmakternas önskan att förhindra utländsk

konkurrens på den svenska arbetsmarknaden. Att lägga kostnaden

för denna för kommunalförvaltningen främmande uppgift på kommunerna

syntes drätselnämnden oriktigt. Det naturliga borde i stället vara, att kontrollen

besörjdes av något befintligt eller för ändamålet nyskapat statsorgan.

På grund av vad sålunda anförts kunde drätselnämnden icke tillstyrka de

sakkunnigas förslag i här ifrågavarande delar.

T. f. polismästaren i Stochholm yttrar:

I betänkandet framhölls, att passkontrollen i Stockholm, som ombesörjdes

av en kriminalöverkonstapel och två kriminalkonstaplar, förorsakade staden

utgifter av tillhopa omkring 21,100 kronor, därav 19,100 kronor i lön till

ovannämnda polismän samt omkring 2,000 kronor för lokalhyror, bilresor

m. m. I samband därmed hade även antalet fartyg, varå passkontroll under

år 1935 förrättats, angivits till bortåt 1,500, medförande tillhopa omkring

55,000 in- och utresande passagerare. Beträffande detta anmärktes, att förenämnda

tre polismän under normala förhållanden nog vore tillfyllest för

att kunna ombesörja passkontrollen men att de omöjligt ensamma kunde

sköta densamma under sommartiden, då främlingstrafiken vore som livligast.

Sommartid måste nämligen dagligen extra hjälp kommenderas till de olika

passkontrollställena. Att exakt angiva, vad denna extra hjälp kunde kosta

staden, vore dock ej möjligt, enär behovet av arbetskraft växlade tid från

annan. Ett belopp av 3,000 kronor torde dock icke kunna sägas vara för

högt tilltaget. Det av de sakkunniga angivna lönebeloppet 19,100 kronor

torde åter å andra sidan vara väl högt beräknat, enär det icke kunde vara

absolut nödvändigt att hava en kriminalöverkonstapel avdelad enbart för

passkontrollens ufförande. Nyssnämnda lönebelopp skulle därför kunna

minskas med skillnaden mellan lönen för en kriminalöverkonstapel och lönen

för en kriminalkonstapel. Till förtydligande av det av de sakkunniga angivna

antalet fartyg och passagerare borde framhållas, att antalet ankommande

fartyg under år 1935 utgjorde omkring 1,500, medförande tillhopa omkring

55,000 passagerare, samt att antalet avgående fartyg och antalet utresande

passagerare voro ungefär lika stora.

Statskontoret förklarar sig — i avseende å statsverkets ersättning till vissa

städer för handhavandet av passgranskning och annan kontroll över utlänningar

— icke i och för sig hava något att erinra mot de sakkunnigas

förslag. Enligt statskontorets uttalade mening vore det dock mest praktiskt,

att vissa ersättningsbelopp för exempelvis en treårsperiod i sådant hänseende

fastställdes och att före utgången av varje dylik period en omprövning

skedde av ersättningsfrågan. Därigenom torde en förenkling i tillvägagångssättet

stå att vinna.

Inkommen framställning.

I en till justitiedepartementet den 11 innevarande mars avgiven skrivelse

har drätselkammaren i Strömstad hemställt, att staden måtte i ersättning för

kostnader för passkontrollen komma i åtnjutande av ett statsbidrag å 3,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 273. 13

kronor för år. Beträffande motiveringen för denna hemställan får jag hänvisa

till handlingarna i ärendet.

Departementschefen.

Vid bedömandet av anslagsbehovet under förevarande anslagsrubrik för

nästkommande budgetår har jag att först beakta frågan örn beloppet

för gottgörelse till Stockholms stad för de särskilda anordningar

för polisväsendet i dess helhet, som för närvarande belasta anslaget.

För ändamålet utgår ett belopp av 276,900 kronor. Överståthållarämbetet

har härutinnan påkallat vissa ändringar. Sålunda anses höjning

erforderlig för polisskolan med 5,000 kronor och för centralbyrån för

fingeravtryck med 1,000 kronor. Å andra sidan kan posten till tidningen

»Polisunderrättelser» sänkas med 23,000 kronor. Därjämte gäller, att enligt

mitt nyss framlagda förslag rörande socialstyrelsens organisation polisbyrån

för övervakande av utlänningar från och med den 1 januari 1938 skall

såsom sådan upphöra och dess uppgifter övertagas av socialstyrelsen. Anslag

för ändamålet erfordras alltså endast för förra hälften av budgetåret med

33,000 kronor.

Beträffande de ifrågasatta höjningarna har jag erinran att framställa allenast

beträffande posten till polisskolan i Stockholm. I anledning av framställning

från Överståthållarämbetet har jag för avsikt att inom den närmaste

tiden upptaga spörsmålet om polisskolans organisation till närmare övervägande.

Under sådana omständigheter torde frågan örn anslagshöjning i

huvudsak böra anstå i avbidan på sagda utredning. Då emellertid ytterligare

medel till ett belopp av 800 kronor erfordras för ålderstillägg till skolans föreståndare,

lär posten för nästa budgetår böra beräknas till 76,000 kronor.

För nu berörda ändamål bör sålunda för nästa budgetår beräknas ett belopp

av 222,200 kronor, vilket innebär en belastningsminskning från innevarande

budgetår med 54,700 kronor.

Yad därefter angår de med den lokala utlänningskontrollen

sammanhängande utgifterna från anslaget, hava dessa hittills uppgått till

15,200 kronor. Häri har den sakkunnigutredning, för vars förslag jag förut

redogjort, ansett avsevärda förändringar påkallade i syfte att uppnå effektivare

kontrollanordningar. Tillika föreslås, att staten i väsentligt större utsträckning

än hittills skulle ikläda sig kostnaderna för kontrollens upprätthållande.

Förslaget innebär principiellt, att gränskontrollen i vad den avser genomresetrafiken

skulle utgöra en statlig uppgift, för vilken kostnaderna böra

åvila statsverket. I den mån åter sagda kontroll tager sikte på den lokala

trafiken, är den att uppfatta såsom varande av samma karaktär som övriga

kommunala polisuppgifter. Kostnaderna för denna del av övervakningen

skulle bestridas i samma ordning som polisverksamheten i övrigt. Denna de

sakkunnigas ståndpunkt biträder jag.

De sakkunniga hava ock framlagt ett förslag, enligt vilket på grundvalen

av föreliggande faktiska förhållanden i de särskilda fallen ersättning av stats
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

medel för de med anordnande av gränskontroll föranledda utgifterna helt

eller med viss angiven del skulle utgå till ett antal städer. Vid remissbehandlingen

har från åtskilliga håll kritik framställts mot de föreslagna fördelningsgrunderna

under yrkande, att staten måtte bära en större andel

av kostnaderna än förslaget åsyftar. Uppenbarligen är ett rättvist avvägande

härutinnan förbundet med mycket stora vanskligheter. Jag har

emellertid vid mitt övervägande av de skäl, som av de sakkunniga

förebragts, icke funnit tillräcklig anledning att avvika från förslaget.

Jag förordar alltså, att till Trälleberg må utgå ersättning med hela samt till

Malmö och Hälsingborg med halva kostnaden, till Landskrona med en tredjedel

av kostnaden ävensom till Göteborg och Stockholm med en fjärdedel av

kostnaden. Vidare skulle i Mölle under sommaren anställas en passkontrollant

med ett arvode av 750 kronor. Beträffande Haparanda skulle tillämpas samma

ordning som för närvarande.

Jag övergår härefter till en beräkning av de kostnader, som för statsverkets

del förorsakas vid bifall till vad jag här förordat rörande fördelningen av utgifterna

för passkontrollen. Vid denna beräkning lärer jag kunna utgå från

de uppgifter rörande kostnaderna för berörda ändamål, som av de sakkunniga

lämnats. Vidare har jag därvid — med hänsyn tagen till det förhållandet,

att den nya utlänningslagstiftning, varom chefen för justitiedepartementet

framlagt förslag, förutsatts skola träda i tillämpning först från och med den

1 januari 1938 — funnit mig böra föreslå, att statens bidrag, utöver de nu

utgående, endast beräknas för senare delen av budgetåret 1937/1938.

Vad först Trälleberg angår, åtnjuter staden för passgranskningen vid

ångfärjestationen statsbidrag, som för närvarande är beräknat till 10,500

kronor. Av passkontrollen förorsakas staden därjämte en del av de sakkunniga

närmare angivna utgifter, tillhopa uppgående till 2,000 kronor, för vilkas

bestridande nu ersättning av statsmedel ej utgår. Statens bidrag synes mig

böra för nästa budgetår beräknas till (10,500 + 1,000) 11,500 kronor.

Enligt vad de sakkunniga angivit komma de årliga kostnaderna för passgranskningen

i Malmö att med den av de sakkunniga föreslagna förstärkningen

av kontrollpersonalen uppgå till cirka 45,200 kronor. Då halva denna

kostnad skall gäldas av staten, torde sålunda för nästa budgetår böra beräknas

hälften av 22,600 kronor eller 11,300 kronor.

För passkontrollen i Landskrona uppgå de årliga kostnaderna för

närvarande till cirka 800 kronor. Därest kontrollen skärpes på sätt av de sakkunniga

föreslagits, skulle erfordras anställande av ytterligare en kontrollant,

varav skulle följa en kostnadsökning av 300 kronor örn året. Å nu angivna

kostnader, tillhopa 1,100 kronor, har statsbidrag av mig förordats böra utgå

med en tredjedel eller alltså med 365 kronor. För nästa budgetår bör sålunda

beräknas i runt tal 180 kronor.

Vidkommande Hälsingborg skulle enligt de sakkunniga stadens

årliga kostnader för passkontroll därstädes efter personalförstärkningar, som

de sakkunniga funnit påkallade, komma att uppgå till 27,600 kronor. Därav

skall, enligt vad jag här förordat, staten bidraga med hälften. För nästa

budgetår bör beräknas hälften av 13,800 kronor eller 6,900 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition nr 273.

Vad angår passkontrollen i Göteborg torde enligt de sakkunnigas beräkningar

de årliga utgifterna därstädes för passkontrollen — under förutsättning

att kontrollen utökades på sätt föreslagits — komma att uppgå till

omkring 33,100 kronor. Till dessa kostnader skall enligt de angivna riktlinjerna

staten bidraga med en fjärdedel eller med 8,275 kronor. För nästa

budgetår bör beräknas hälften därav eller i runt tal 4,140 kronor.

För Stockholms vidkommande uppgå enligt de sakkunniga de årliga

kostnaderna för passkontrollen till sammanlagt 21,100 kronor. Staten skall

därav bidraga med en fjärdedel eller med 5,275 kronor. Ett belopp av 2,640

kronor torde sålunda för nästa budgetår böra beräknas.

Vad beträffar den av drätselkammaren i Strömstad gjorda framställningen,

synes mig, med hänsyn till de för kostnadsfördelningen angivna allmänna

grunderna, skäl saknas för att staten bestrider någon del av kontrollkostnaderna.

Jag finner mig sålunda förhindrad beräkna anslag för ändamålet.

Statens bidrag till gränskontrollen i Trälleberg, Malmö, Landskrona,

Hälsingborg, Göteborg och Stockholm komma under nu angivna förutsättningar

att belöpa sig till (11,500 + 11,300 + 180 + 6,900 + 4,140 + 2,640)

36,660 kronor.

Mot förslaget att staten för anställande av en särskild passkontrollant under

sommarmånaderna vid Mölle skulle bidraga med 750 kronor har jag intet att

erinra. För nästa budgetår bör för ändamålet beräknas 375 kronor.

Då någon ändring av nu utgående statsbidrag till Eda sockens polisdistrikt,

till Dals Eds sockens och Eds municipalsamhälles gemensamma polisdistrikt

samt till bestridande av kostnaderna för den årliga kursen vid polisskolan i

Göteborg icke ifrågasättes, skulle de sammanlagda utgifterna under ifrågavarande

anslag för nästa budgetår enligt vad nu angivits komma att uppgå

till (222,200 + 2,500 + 2,200 + 7,000 + 36,660 + 375) 270,935 kronor eller i

avrundat tal 271,000 kronor.

Därutöver torde emellertid till bestridandet av kostnaderna för ombyggnad

och renovering av passkontrollokalerna i städerna Malmö och Hälsingborg

böra utgå statsbidrag. Att sådana arbeten äro oundgängligen nödvändiga

har av de sakkunniga understrukits och vid remissbehandlingen vitsordats.

Någon utredning rörande storleken av de kostnader, som må föranledas

av nämnda arbetens utförande, har emellertid icke kunnat av de sakkunniga

förebringas. Då det emellertid synes mig vara ett allmänt intresse

att påbörjandet av de nämnda arbetena icke uppskjutes samt för ändamålet

medel böra anvisas från detta anslag, vill jag föreslå, att detsamma för nästa

budgetår beräknas till förslagsvis 300,000 kronor. Å Kungl. Maj:t torde få

ankomma att meddela bestämmelser rörande anslagsmedlens användning och

därvid efter närmare utredning jämväl fastställa grunder för bidraget till

nyssnämnda båda städer för anordnande av förbättrade lokalförhållanden för

passgranskningen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

Anslaget till Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om

polisväsendet i riket stadgade ordning in. m.

Sagda anslag är för innevarande budgetår uppfört med 75,000 kronor.

En redogörelse för de ändamål, för vilka anslaget disponerats, lämnades i

1935 års statsverksproposition (Y. s. 303), till vilken jag tillåter mig hänvisa.

Jag vill här endast framhålla, att kostnader för polisväsendet, som icke

kunna hänföras till annat polisanslag, böra bestridas från förevarande anslag.

Rörande de ändamål, för vilka medel för närvarande beräknats, samt de

beräknade beloppens storlek saknar jag anledning att för nästa budgetår

överväga ändring.

I de uttänningssakkunnigas av mig förut berörda förslag rörande anordnandet

av gränskontrollen har emellertid påyrkats en förstärkning av passkontrollen

i Mon.

De tulltjänstemän, vilka å järnvägslinjen Oslo—Göteborg tjänstgöra som

passgranskare, uppbära tillhopa cirka 4,500 kronor om året. Enligt berörda

sakkunniga bör för denna granskning anställas en särskild kontrollant. Med

hänsyn till storleken av trafiken bör enligt de sakkunniga för kontrollen

beräknas en årskostnad av 7,200 kronor. Ökningen i nu utgående anslag

skulle sålunda utgöra omkring 2,700 kronor.

Vid remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag har i förevarande avseende

erinran icke framställts av länsstyrelsen i Alvsborgs län, vilken dock

förutsatt, att länsstyrelsen skulle vara bibehållen rätt att förordna nödiga

biträden för kontrollens utförande utan dröjsmål för trafiken. Generaltullstyrelsen

åter anför, att det enligt från tullkammaren i Mon inhämtade upplysningar

icke vore tillräckligt att anställa allenast en passkontrollant i Mon.

I den mån de sakkunniga åsyftade, att tulltjänstemän skulle biträda passkontrollanten,

ansåge styrelsen en sådan anordning, som skulle föranleda oklarhet

i subordinationshänseende, icke vara lämplig med hänsyn till tullgöromålen.

Frågan örn lämpligaste anordningen för passkontrollen å ifrågavarande

järnvägslinje borde därför enligt styrelsens mening göras till föremål

för ytterligare överväganden.

Därjämte har jag att i detta sammanhang taga under omprövning en av

statspolisintendenten gjord framställning rörande medel för ett tidigare icke

tillgodosett ändamål.

I skrivelse den 27 oktober 1936 har statspolisintendenten anmält, att den

kriminaltekniska utrustning, som disponerades av statspolisens avdelningar,

icke kunnat bereda statspolisen de tekniska hjälpmedel, som oundgängligen

erfordrades vid mera invecklade brottmålsutredningar. Då det anslag, som

årligen ställts till statspolisintendentens förfogande för expeditionskostnader,

inköp av diverse materiell och löpande utgifter i övrigt, icke lämnat möjlighet

till bestridande av andra utgifter för kriminaltekniskt ändamål än löpande

underhålls- och utredningskostnader, hade någon komplettering eller

utökning av den kriminaltekniska utrustningen icke kunnat verkställas.

Statspolisintendenten har därför anhållit, att frågan örn beviljande av sär
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273. 17

skilt anslag till anskaffande av sådan utrustning måtte upptagas till prövning.

I fortsättningen av sin skrivelse anför statspolisintendenten följande.

Då det av bland annat kostnadsskäl torde få anses uteslutet, att den

fullständiga utrustning, som måste anses erforderlig, åtminstone till en

början skulle anskaffas till en var av statspolisens 19 avdelningar, har frågan

efter vilka grunder anskaffande av sådan utrustning skulle kunna ske för

ett mindre antal avdelningar gjorts till föremål för särskilt övervägande.

Därvid bär det befunnits, att en lämplig fördelning av den kriminaltekniska

utrustningen skulle kunna vinnas genom tillämpning av den för ordningsstatspolisen

gällande principen om centralstäder, varom föreskrifter lämnas

i 14 § kungörelsen den 16 september 1932 (nr 448) angående stats- och

reservpolisen. Avsikten skulle emellertid icke vara att vidtaga några ändringar

i bestämmelserna örn rekvisition av kriminalstatspolis o. d. utan

utrustningarnas placering vid statspolisavdelningarna i centralstäderna skulle

närmast motiveras därmed, att dessa avdelningar genom större tillgång på

personal och motorfordon m. m. skulle äga de bästa förutsättningarna för

att kunna tillgodose behovet av kriminalteknisk utrustning inom ett större

område än avdelningarnas egentliga tjänstgöringsdistrikt.

Tillämpad å kriminalstatspolisen skulle centralstadsprincipen i nu förevarande

sammanhang få den innebörden, att statspolisavdelningarna i nedan

angivna städer skulle tillhandagå med fullständig kriminalteknisk utrustning

vid brottmålsutredningar inom nedan uppräknade län, nämligen

Stockholm: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands

och Västmanlands län.

Jönköping: Jönköpings och Kalmar län.

Malmö: Kronobergs, Blekinge, Kristianstads) och Malmöhus län.

Göteborg: Hallands, Göteborgs och Bohus, Alvsborgs och Skaraborgs län.

Orebro: Värmlands och Örebro län.

Gävle: Kopparbergs och Gävleborgs län.

Sundsvall: Västernorrlands och Jämtlands län.

Luleå: Västerbottens och Norrbottens län.

Den utrustning, som måste anses erforderlig för nämnda 8 avdelningar,

omfattar följande föremål till angivna ungefärliga priser:

8 analyskvartslampor: .. Kronor

4 st. likström ä kronor 400, 4 st. växelström ä kronor 720 (för

110 v. 760)...... 4,480

8 mikroskop, Zeiss-Winkel...................................................................... 2,800

8 kameror med reproduktions- och förstoringsapparater samt nödiga

tillbehör (1,170) ...................................................................................... 9,360

8 dammsugare med filter ................. ...............,........................................ 1,840

8 mikroskoperingslampor....................................................................... 1,200

8 uppsättningar glas, scalpeller, saxar, spritlampa, trefot, gasbrän
nare

etc.............. 200

8 slip- och borrmaskiner .......................................................................... 1,600

8 stativluppar ........................................................................................ 240

8 mörkrumsutrustningar ........................................................................ 400

Annan teknisk utrustning................................................................ 2,880

Summa kronor 25,000

Statspolisintendenten har hemställt, att Kungl. Maj:t ville ställa till statspolisintendentens

förfogande ett anslag å högst 25,000 kronor till inköp av

kriminalteknisk utrustning.

/lilläng till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 273.

or.i) 87 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 273.

Slutligen torde jag i detta sammanhang böra anmäla följande ärende.

I skrivelse den 20 september 1935 till länsstyrelsen i Västernorrlands län

har trafikbilägaren Henry Nilsson i Örnsköldsvik — med förmälan, att en

honom tillhörig droskautomobil natten till den 6 oktober 1934 under då

rådande synnerligen svåra väderleksförhållanden blivit skadad vid körning för

landsfiskalen i Själevads distrikt, som vid tillfället varit stadd i tjänsteutövning

— anhållit, att han genom länsstyrelsens försorg måtte beredas ersättning

för skadan å automobilen med 1,097 kronor 25 öre.

Genom resolution den 22 januari 1936 har länsstyrelsen ej funnit skäl att

till ansökningen lämna bifall.

Häröver har Nilsson anfört besvär i socialdepartementet.

över besvären hava utlåtanden avgivits av länsstyrelsen, efter hörande av

vederbörande landsfiskal och landsfogden i länet, samt av statskontoret. Länsstyrelsen

har därvid uttalat, att laglig grund för ett bifall till sökandens krav

örn ersättning av statsmedel för ifrågavarande skada icke torde kunna åberopas.

Med hänsyn till de särskilda omständigheter, under vilka ifrågavarande

färd företagits, hade länsstyrelsen dock intet att erinra mot att klaganden av

Kungl. Majit bereddes sådan ersättning. — Statskontoret har i ärendet anfört,

att någon i författning eller eljest meddelad bestämmelse, på grund av vilken

gottgörelse av statsmedel för omhandlade skador å klagandens droskautomobil

m. m. skulle hava kunnat utanordnas av länsstyrelsen, icke syntes finnas.

Med hänsyn till i målet förekomna särskilda omständigheter syntes emellertid

starka sakskäl tala för att klaganden erhölle ersättning för berörda skador

m. m. i den ordning, som gällde för behandling av ansökningsärenden. Statskontoret

ville i sådant avseende endast framhålla, att, såvitt ämbetsverket

kunde finna, annan utväg för ersättningsbeloppets anvisande icke stöde öppen

än att därför anlitades det under riksstatens femte huvudtitel uppförda reservationsanslaget

till extra utgifter.

Departementschefen.

Vad till en början angår spörsmålet om ändrade former för passkontrollen

i Mon, anser jag i likhet med generaltullstyrelsen, att sagda fråga bör göras

till föremål för ytterligare övervägande och förordar därför, att den nuvarande

ordningen får tills vidare bestå.

Beträffande vidare statspolisintendentens framställning är det uppenbart,

att det bör sörjas för att statspolisen disponerar tillfredsställande teknisk utrustning

för sitt arbete. Jag anser med hänsyn härtill goda skäl tala för ett

bifall till statspolisintendentens hemställan. Medel för ändamålet torde lämpligen

böra utgå av förevarande anslag. På grund härav synes anslaget böra

för budgetåret 1937/1938 höjas med det belopp, vartill anskaffningen av ifrågavarande

materiellutrustning beräknats uppgå.

Vidkommande det av mig anmälda ärendet angående ifrågasatt ersättning

av statsmedel för viss automobilskada håller jag lika med statskontoret före,

att starka sakskäl tala för att ersättning av statsmedel i här förevarande fall

utgår. Då det emellertid icke kan uteslutas, att liknande omständigheter

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

i framtiden kunna komma att föreligga i andra fall, synes det mig riktigast, att

kostnaderna bestridas av anslag under polisväsendet och därvid torde det nu

förevarande närmast komma i fråga. Därest riksdagen icke har något att

erinra häremot, lär förut berörda ersättning böra gäldas från anslaget.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle medelsbehovet för nästa

budgetår böra beräknas till (75,000 + 25,000) 100,000 kronor.

Hemställan.

Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande

av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 300,000

kronor;

dels ock till Anordnande av polisbevakning i annan än den

i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Bertil Wirseen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:394 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående vissa anslag till polisväsendet. s. 4 i texten
  2. SU 1937:172 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till polisväsendet jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten