Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar med avseende å statens engagemang i Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag

1937-03-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:288, Angående vissa ändringar med avseende å statens engagemang i Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288-

1

Nr 288.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar

med avseende å statens engagemang i Wermlands

Enskilda Bank Aktiebolag; given Stockhlms slott

den 19 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 19 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn

vissa ändringar med avseende å statens engagemang i Wermlands Enskilda

Bank Aktiebolag samt anför därvid följande:

Vid den ekonomiska krisen efter världskriget förlorade Wermlands Enskilda

Bank 18,903,405 kronor av sin grundfond å 22,239,300 kronor. Banken

rekonstruerades under statens medverkan genom avtal mellan intresserade

parter den 29 november 1922. Grundfonden återställdes därvid genom tecknande

av tillskott

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 288.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

av lottägare mot omedelbar likvid för 301,070 kronor,

av lottägare som sedan erlade kontant betalning för 231,625 kronor,

av Aktiebolaget Webe, som bildats för teckning och belåning av tillskottsbevis,

för 18,359,150 kronor,

samt av lottägare, som belånade tillskottsbevisen hos Aktiebolaget Webe,

för 11,560 kronor

eller sammanlagt för 18,903,405 kronor.

För verkställande av likvid erhöll Aktiebolaget Webe mot pant av tillskottsbevis

å samma belopp lån i Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 å

18,602,335 kronor. Samtidigt med denna lånetransaktion insattes det upplånade

beloppet i Kreditkassan å Wermlandsbankens konto. Å lånet återbetalades

den 2 juni 1923 231,625 kronor.

Aktiebolaget Webes därefter återstående skuld till Kreditkassan eller

18,370,710 kronor uppdelades, med stöd av nyssnämnda avtal, den 7 oktober

1925 sa, att Kreditkassan behöll 12,409,263 kronor 33 öre och Skandinaviska

Kreditaktiebolaget övertog 5,961,446 kronor 67 öre.

Å Aktiebolaget Webes lån hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget har under

ett vart av åren 1929, 1930 och 1931 avbetalts uppburen amortering å

de pantsatta tillskottsbevisen med 1/11 av 18,370,710 kronor eller tillhopa

3,241,890 kronor, så att av Aktiebolaget Webes skuld till Skandinaviska Kreditaktiebolaget

nu återstår oguldet 2,719,556 kronor 67 öre.

Jämlikt riksdagens skrivelse den 15 maj 1934, nr 233, har sedermera den

av Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 lämnade belåningen av tillskottsbevis

i Wermlands Enskilda Bank jämte mot samma belåning svarande tillskottsmedel

övertagits av riksgäldskontoret, som redovisar engagemanget

under riksgäldsverkets fond bland tillgångarna såsom fordran å Aktiebolaget

Webe och bland skulderna såsom insatta tillskottsmedel för banken. Aktiebolaget

Webes skuld till riksgäldskontoret kvarstår alltjämt vid nämnda

belopp, 12,409,263 kronor 33 öre.

Nu skildrade transaktioner mellan banken och Aktiebolaget Webe å ena

sidan och Kreditkassan och riksgäldskontoret å den andra, genom vilka banken

erhållit ett tillgodohavande hos riksgäldskontoret och detta i sin tur

motsvarande skuld till banken, hava genomförts uteslutande genom bokföringsåtgärder.

Då banken aldrig behövt taga i anspråk någon del av sitt tillgodohavande,

har enligt särskilt avtal ränta icke beräknats vare sig å lånen

eller å tillgodohavandet.

De ovan nämnda återbetalningarna till Skandinaviska Kreditaktiebolaget

hava tillgått på så sätt, att Wermlandsbanken använt visst belopp av årsvinsterna

till inlösen av motsvarande belopp av de hos Skandinaviska banken

belånade tillskottsbevisen, varvid samtidigt Wermlandsbankens tillgodohavande

hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget minskats med samma belopp.

Återbetalningarna hava sålunda reglerats genom bokföringsåtgärder.

I en till fullmäktige i riksgäldskontoret ingiven skrivelse av den 28 januari

1937 har Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag meddelat, att banken hade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

3

för avsikt att nedbringa tillskottskapitalet till 11,119,650 kronor, motsvarande

hälften av grundfonden.

Av bankens skrivelse framgår, att det ännu utestående tillskottskapitalet

motsvarades av kontant inbetalade belopp å 438,690 kronor samt Aktiebolaget

Webes lån hos riksgäldskontoret å 12,409,263 kronor 33 öre och hos Skandinaviska

Kreditaktiebolaget å 2,719,556 kronor 67 öre, tillhopa sålunda utgörande

15,567,510 kronor. Det vore bankens avsikt att genom anlitande av

dels vinstmedel å 620,237 kronor 82 öre dels en förefintlig värderegleringsfond

å 3,827,622 kronor 18 öre medelst inlösen av ytterligare 4/n nedbringa

detta tillskottskapital med 4,447,860 kronor. Beloppet skulle användas sålunda,

att banken gottgjorde ägare av kontant guldna tillskott 125,340 kronor,

Skandinaviska Kreditaktiebolaget för Aktiebolaget Webes lån 2,719,556 kronor

67 öre och riksgäldskontoret i avräkning på Aktiebolaget Webes lån

1,602,963 kronor 33 öre. Återstående tillskott skulle därefter motsvara kontant

inbetalade 313,350 kronor och resten av Aktiebolaget Webes skuld lill

riksgäldskontoret 10,806,300 kronor eller tillhopa 11,119,650 kronor.

Att med behållna vinstmedel återbetala detta belopp skulle — anför banken

vidare — säkerligen taga åtskilliga år i anspråk, men då det ur många

synpunkter vore önskvärt, att banken så snart som möjligt kunde avveckla

grundfondstillskottet, hade styrelsen beslutat föreslå bolagsstämma att nedsätta

grundfonden till 11,119,600 kronor samt att av det därigenom frigjorda

beloppet använda 11,119,650 kronor till infriande av utestående tillskott, varigenom

riksgäldskontorets fordran av Aktiebolaget Webe skulle helt gäldas.

På grund av banklagens föreskrifter örn inlåningens förhållande till fonderna

vore det emellertid nödvändigt, att grundfonden samtidigt ökades, och

styrelsen ämnade därför föreslå dels nyteckning av stamaktier å 880,400 kronor

för grundfondens utjämnande till 12,000,000 kronor dels ock nyemission

av 4,000,000 kronor preferensaktier med 5 procent ackumulativ utdelning att

till erforderlig del användas för utbyte i görligaste omfattning av bankens

nu utelöpande 3,645,000 kronor 5 procents förlagsbevis.

Då det för rekonstruktionsplanens säkra genomförande syntes vara värdefullt

kunna erbjuda någon garanti, har styrelsen, ehuru nyssnämnda nyemissioner

på grund av legala bestämmelser icke kunde verkställas förrän under

1938, redan nu hemställt, att riksgäldskontoret, under förutsättning att ovan

angivna åtgärder vidtoges, ville utfästa sig att till parikurs belåna de preferensaktier,

som Aktiebolaget Webe kunde komma att teckna för att, där så

kunde ske, utbyta dem mot förlagsbevis eller eljest försälja dem, ävensom i

samband därmed medgiva, att valutan för Aktiebolaget Webes lån insattes på

räkning i riksgäldskontoret för Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag. Vidare

hemställes, att räntan på Aktiebolaget Webes lån, såsom nu vore fallet i

fråga örn lån mot tillskottsbevis, finge beräknas endast å de belopp, som banken

disponerade av tillgodohavandet å räkningen, från den tid, sådan disposition

ägt rum, tills insättning åter skett, och utgå efter den räntesats, som Sveriges

Riksbank vid varje tid tillämpade å lån med högst tre månaders löpelid

mot pant av aktier, dock högst sex procent.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Styrelsen holle för troligt, att bankens preferensaktier inom ganska kort

tid skulle kunna utbytas mot förlagsbevis eller avyttras och Aktiebolaget Webes

nu ifrågasatta lån hos riksgäldskontoret därmed infrias.

Med överlämnande i avskrift av bankens nu återgivna framställning hava

fullmäktige i riksgäldskontoret i skrivelse den 18 februari 1937 bragt förevarande

fråga under Kungl. Maj:ts prövning.

Fullmäktige hava därvid erinrat örn, att i Kungl. Maj:ts proposition nr

198 till 1934 års riksdag angående överförande från Aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922 till riksgäldskontoret av belåningar av vissa engagemang

(bl. a. tillskottsbevisen i Wermlands Enskilda Bank) lämnats en redogörelse

för en framställning från Aktiebolaget Jämtlands Folkbank till Kreditkassan

örn dess medverkan till sådan förändring av bankens tillskotts- och aktiekapital,

att tillskottskapitalet skulle helt avvecklas, aktiekapitalet nedsättas från

6 till 3 miljoner kronor och preferensaktier utfärdas till ett belopp av 1 miljon

kronor. Förändringen skulle för Kreditkassans vidkommande medföra, att

det lån mot tillskottsbevis å resterande 2,400,000 kronor, som utestode till ett

bankens dotterbolag, och Jämtlands Folkbanks motsvarande tillgodohavande

hos Kreditkassan skulle nedsättas till högst 1 miljon kronor samt hypoteket

för lånet ersättas med ett mot det nedsatta beloppet svarande nominellt

belopp preferensaktier i banken. Kreditkassans styrelse hade funnit sig kunna

bifalla bankens framställning. Vederbörande departementschef hade i

berörda proposition anfört, att, därest omförmälda förändring av Kreditkassans

engagemang i Aktiebolaget Jämtlands Folkbank (vilket i propositionen

föreslogs skola övertagas av riksgäldskontoret) komme till stånd, borde

överförandet till riksgäldskontoret självfallet avse Kreditkassans belåning

av preferensaktier i banken och däremot svarande insättning. I sitt utlåtande

nr 33 över ifrågavarande proposition nr 198 hade bankoutskottet angående

berörda omläggning av Kreditkassans engagemang i Aktiebolaget Jämtlands

Folkbank endast uttalat, att det finge beaktas, att vid engagemangets

övertagande av riksgäldskontoret säkerheten skulle komma att utgöras av

preferensaktier i stället för tillskottsbevis. I skrivelse nr 233 hade riksdagen

anmält, att riksdagen, under åberopande av innehållet i bankoutskottets berörda

utlåtande, bifallit propositionen nr 198.

Vad angår den av Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag gjorda framställningen

hava fullmäktige framhållit, att då den av banken nu ifrågasatta rekonstruktionsplanen

innebure en viss försämring av säkerheten för den del

av statens fordran, som komme att kvarstå efter planens genomförande, fullmäktige

ej funnit sig äga befogenhet att fatta beslut i frågan utan velat

hänskjuta densamma till Kungl. Majit och riksdagen för avgörande. Med

hänsyn till att statens engagemang hos Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag

efter den tilltänkta rekonstruktionen skulle komma att begränsas till

högst 4 miljoner kronor i stället för för närvarande över 12 miljoner kronor

och då bankstyrelsen därjämte framhållit, att Aktiebolaget Webes nu ifrågasatta

lån hos riksgäldskontoret syntes kulma komma att infrias inom ganska

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

5

kort tid, ansåge sig fullmäktige kunna för sin del tillstyrka bankens förevarande

framställning. Fullmäktige hava därför hemställt, att Kungl. Majit

ville framlägga frågan för den nu församlade riksdagen.

Bank- och fondinspektionen har, efter remiss, i ett den 5 mars 1937 avgivet

utlåtande anfört, att inspektionen funne det synnerligen önskvärt, att Wermlands

Enskilda Bank Aktiebolag för slutförande av bankens sanering bereddes

det bistånd från riksgäldskontorets sida, varom banken gjort framställning.

Vid rekonstruktionen av Wermlands Enskilda Bank erhöll banken eidor-Departement*- derlig förstärkning av grundfonden genom utställande av tillskottsbevis, vilka che1enövertogos

av det för ändamålet bildade Aktiebolaget Webe som belånade bevisen

främst i Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922. De av Aktiebolaget

Webe hos kassan upplånade, till bankens förfogande ställda medlen insattes

i kassan å bankens konto. De lia aldrig behövt tagas i anspråk och enligt

särskilt avtal har ränta icke räknats å dem eller å lånen. År 1934 har ifrågavarande

belåning av tillskottsbevis och däremot svarande insättningar —

balanserande med vardera 12.4 miljoner kronor — överflyttats från Kreditkassan

till riksgäldskontoret.

Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag har nu, enligt den föreliggande

framställningen, för avsikt att — sedan viss del av det utestående tillskottskapitalet

återbetalats, varigenom, bland annat, riksgäldskontoret skulle erhålla

1.6 miljon kronor i avräkning på Aktiebolaget Webes lån — nedsätta

bankens grundfond till ungefär hälften av dess nuvarande belopp samt av

det därigenom frigjorda beloppet gälda, bland annat, riksgäldskontorets återstående

fordran av Aktiebolaget Webe. På grund av banklagens föreskrifter

om inlåningens förhållande till fonderna är det emellertid nödvändigt att

grundfonden samtidigt ökas. I sådant hänseende ämnar styrelsen föreslå

dels nyteckning av visst mindre belopp stamaktier, dels ock nyemission av

4 miljoner kronor preferensaktier med 5 procent ackumulativ utdelning att

till erforderlig del användas för utbyte i görligaste omfattning av bankens

nu utelöpande 3,645,000 kronor 5 procents förlagsbevis. Banken har hemställt

att riksgäldskontoret, under förutsättning att angivna åtgärder vidtagas,

ville dels utfästa sig att till parikurs belåna de preferensaktier, som

Aktiebolaget Webe kan komma att teckna, dels ock i samband därmed medgiva

alt valutan för Aktiebolaget Webes lån insättes på räkning i riksgäldskontoret

för banken under vissa i framställningen angivna villkor.

Det utbyte av det åt Aktiebolaget Webe lämnade lånet med pant av tillskottsbevis

mot ett lån med pant av preferensaktier, varom banken gjort

framställning, skulle medföra en viss försämring av säkerheten för riksgäldskontorets

fordran bos bolaget. Även med beaktande av att statens engagemang

för bankens rekonstruktion samtidigt skulle begränsas till ett belopp

av 4 miljoner kronor mot för närvarande över 12 miljoner kronor, kan

lämpligheten av det av banken äskade medgivandet därför bli föremål för

Bihanr) till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 288. 4

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 288-

tvekan. Då, såsom av bank- och fondinspektionen framhållits, ett slutförande

av bankens sanering synes önskvärt och då vidare anledning synes

föreligga att förvänta, att det fortsatta statsengagemanget för banken skall

kunna bliva av kort varaktighet, har jag likväl funnit mig böra tillstyrka bifall

till framställningen. Mot yrkandet att tillgodohavandet för lånet må

innestå å räkning i riksgäldskontoret på de villkor banken föreslagit synes

intet vara att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att riksgäldskontoret — under förutsättning att Wermlands

Enskilda Bank Aktiebolag rekonstrueras på sätt i det

föregående angivits och att Aktiebolaget Webes lån hos

riksgäldskontoret återgäldas — må intill ett belopp av

4,000,000 kronor till parikurs belåna de preferensaktier, som

Aktiebolaget Webe kan komma att teckna för ökande av

Wermlands Enskilda Bank Aktiebolags grundfond, ävensom

på räkning i riksgäldskontoret för bankens räkning såsom

insättning mottaga valutan för Aktiebolaget Webes lån,

allt på villkor som ovan omförmälts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

377688. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition omgående vissa ändringar med avseende å statensi engagemang i Wermlands Enskilda Bank Aktiebola a1 i texten
  2. BU 1937:49 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar med avseende å statens engagemang i Wermlands Enskilda Bank Aktiebolag. s. 9 i texten