Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om aktiebolags pensionsoch andra personalstiftelser, m. m

1937-04-23 · 69 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 67 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:292, Med förslag till lag om aktiebolags pensionsoch andra personalstiftelser, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

1

Nr 292.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser,

m. m.; given Stockholms slott den 23 april 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda i statsrådet och

lagrådet förda protokoll jämlikt § 87 regeringsfÖlmen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser;

2) lag angående ändring i lagen den 12 augusti 1910 (nr 88) om aktiebolag;
3)

lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) örn bankrörelse;

4) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse;
5)

lag örn ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 §§ handelsbaden;

6) lag om ändring i konkurslagen; samt

7) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 24 maj 1929 (nr 116)

om tillsyn över stiftelser.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 292.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

Förslag

till

Lag

om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser.

Härigenom förordnas som följer:

Om pensionsstiftelser.

1 §•

Till tryggande av pensioner från aktiebolag äger bolaget, i den ordning

varom i 2 § sägs, bilda stiftelse (pensionsstiftelse), vars förmögenhet må helt

eller delvis utgöras av fordran hos bolaget.

Med pension avses i denna lag pension på grund av tjänst eller annan arbetsanställning

åt den anställde efter avgång från anställningen, efter uppnående

av viss ålder eller vid bestående förlust eller nedsättning av arbetsförmågan

(invaliditet), samt efter den anställdes död åt efterlevande make

och barn ävensom åt frånskild make.

I fråga om pensionsstiftelses ändamål åge bolaget bestämma, att stiftelsen

skall avse tryggandet av pensioner allenast åt pensionstagare och anställda,

som innehaft eller innehava vissa befattningar eller vissa slag av befattningar

hos bolaget, samt efter sådan pensionstagares och anställds död åt

efterlevande till denne. Har bestämmelse därom ej träffats, skall stiftelsen

avse tryggandet, utan sådan begränsning, av pension åt pensionstagare och

anställda samt åt efterlevande till pensionstagare och anställda hos bolaget.

Dylik pensionsstiftelse kallas i denna lag allmän pensionsstiftelse och stiftelse,

varom i detta stycke första punkten sägs, särskild pensionsstiftelse.

Hör till aktiebolag jämte särskild pensionsstiftelse även allmän pensionsstiftelse,

skall denna tjäna till tryggande av pension jämväl åt pensionstagare

och anställda samt efterlevande till pensionstagare och anställda som

avses med den särskilda pensionsstiftelsen, i den mån den senare ej lämnar

tillgång därtill.

2 §•

Om bildande av pensionsstiftelse, så ock om överföring av vinstmedel till

sådan stiftelse åge bolagsstämma som i 82 § lagen om aktiebolag sägs att

fatta beslut.

Bolagsstämma skall vid bildande av pensionsstiftelse besluta benämning å

stiftelsen, som skall innehålla ordet pensionsstiftelse och beträffande särskild

pensionsstiftelse tillika ett kortfattat angivande av dess särskilda ändamål. I

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

3

bolagsstämmas beslut om bildande av särskild pensionsstiftelse skola tydligt

angivas de befattningar eller slag av befattningar hos bolaget som avses med

stiftelsen.

Överföring av vinstmedel må beslutas allenast vid fastställande av balansräkningen

för föregående räkenskapsår och skall avse räkenskapsårets utgång.

Ej må bildande av pensionsstiftelse ske utan att till denna överföras

minst femhundra kronor.

Beslutar bolagsstämma att bilda pensionsstiftelse, skall ofördröjligen genom

styrelsens försorg anmälan därom göras för registrering av stiftelsen.

Sedan registrering skett, äger pensionsstiftelsen på grund av överföring av

medel från bolaget till stiftelsen fordran hos bolaget till motsvarande belopp.

Denna fordran åge dock bolaget hava hos sig innestående, i den mån ej annat

följer av denna lag.

Försättes bolaget i konkurs, innan registrering av stiftelsen skett, vare

stiftelsebildningen förfallen, örn återgång av överföring av medel till pensionsstiftelsen

i händelse av bolagets konkurs stadgas i konkurslagen.

3 §.

Bolagsstämma som i 82 § lagen om aktiebolag sägs äger besluta, att pensionsstiftelses

angelägenheter skola handhavas av en styrelse, bestående av

tre eller fem ledamöter.

Ledamöterna, utom ordföranden, skola väljas till halva antalet av bolagsstämma

och till halva antalet av dem, som äro pensionstagare hos bolaget eller äro

anställda hos detta och innehaft anställning minst fem år eller den kortare

tid som i beslutet om styrelsens inrättande bestämmes av bolagsstämman.

Vid val av ledamot i styrelse för särskild pensionsstiftelse skall valrätten för

pensionstagare och anställda tillkomma allenast dem som avses med stiftelsen.

I bolagsstämmans beslut skola närmare föreskrifter meddelas örn

ordningen för det val som skall företagas av pensionstagare och anställda och

må, där av dessa två ledamöter skola utses, jämväl bestämmas, att en ledamot

skall väljas av dem som varit eller äro innehavare av vissa befattningar

eller slag av befattningar hos bolaget eller äro pensionstagare efter sådan

anställd. I beslutet skall ock bestämmas den tid, högst tre år, för vilken styrelseledamot

skall utses.

De av bolagsstämma samt pensionstagare och anställda valda ledamöterna

skola för samma tid, för vilken de blivit valda, utse ytterligare en

ledamot, som skall vara styrelsens ordförande. Kunna de ej enas, skall denne

på anmälan därom förordnas av rätten, varvid tillfälle att yttra sig skall

beredas bolagets styrelse, så ock i ordning som finnes lämplig pensionstagare

och anställda.

Av dem som utse styrelseledamot må ock suppleant utses i den ordning

varom i andra och tredje styckena stadgas.

Ändå att den tid för vilken styrelseledamot eller suppleant blivit utsedd

gått till ända, skall han fullgöra sitt uppdrag, till dess annan blivit utsedd

eller förordnande meddelats efter vad i 4 § andra stycket sägs.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

Beslut av bolagsstämma örn inrättande av styrelse för pensionsstiftelse

skall genom styrelsens för bolaget försorg ofördröjligen anmälas för registrering.

4§.

Ledamot av styrelse för pensionsstiftelse, så ock suppleant må, ändå

att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget

genom beslut av dem som utsett honom.

Uppkommer ledighet i styrelsen och finnes ej suppleant, åge rätten eller

domaren, där omständigheterna det påkalla, att förordna lämplig person att

tjänstgöra såsom styrelseledamot intill dess sådan varder i behörig ordning

utsedd.

5 §■

Finnes ej för pensionsstiftelse styrelse inrättad, skola stiftelsens angelägenheter

handhavas av bolagets styrelse, där ej god man för stiftelsen förordnats

efter vad i andra stycket stadgas.

Om annan egendom än fordran som i 2 § sägs tillfaller pensionsstiftelse,

för vilken styrelse ej finnes inrättad, eller eljest skall förvaltas för pensionsstiftelsens

räkning, eller fråga uppkommer om nedsättning av bolagets skuld

till pensionsstiftelsen enligt 8 eller 13 §, eller ock bolaget träder i likvidation

eller försättes i konkurs eller gör ansökning om inledande av offentlig ackordsförhandling,

eller fråga uppstår örn rättshandling för stiftelsen, eller örn eljest

anledning uppkommer att ställa pensionsstiftelsen under särskild förvaltning,

åligger det bolagets styrelse eller likvidatorer att därom göra anmälan

för rätten, och förordne rätten på sådan anmälan eller på anmälan av pensionstagare

eller anställd hos bolaget eller där förhållandet eljest varder för

rätten kunnigt god man att handhava stiftelsens angelägenheter. Sådant förordnande

må, där det finnes erforderligt, av rätten eller domaren givas för

tiden intill dess slutligt beslut meddelas.

I ärende örn förordnande av god man skall av rätten eller domaren tillfälle

att yttra sig beredas bolagets styrelse eller likvidatorer, så ock i ordning

som finnes lämplig pensionstagare och anställda hos bolaget.

Gode mannen skall, där styrelse inrättas för pensionsstiftelsen, på anmälan

entledigas av rätten eller domaren. Intill dess beslut meddelats, skall gode

mannen fullgöra sitt uppdrag.

Mot rättens eller domarens beslut örn förordnande, som i andra stycket

andra punkten avses, skall, i händelse av missnöje, särskild talan föras.

Vad ovan är sagt om pensionstagare och anställda hos bolaget skall, såvitt

angår särskild pensionsstiftelse, gälla beträffande sådana pensionstagare

och anställda som avses med stiftelsen.

6 §•

Inrättas styrelse för pensionsstiftelse, åligge det styrelsens ordförande att

hos tillsynsmyndigheten ofördröjligen göra anmälan örn val av styrelseledamöter

och suppleanter med angivande av namn och hemvist. Sker ändring

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292• o

i styrelsens sammansättning, skall ock av styrelsens ordförande anmälan

därom göras.

Förordnar rätten eller domaren ledamot av styrelse för pensionsstiftelse

eller suppleant eller god man för sådan stiftelse, skall meddelande därom

givas tillsynsmyndigheten. Första gången god man förordnas skall ock underrättelse

lämnas registreringsmyndigheten att stiftelsen ställts under förvaltning

av god man.

7 §.

Pensionsstiftelse företrädes, där för stiftelsen styrelse finnes inrättad, av

denna. Har för stiftelsen förordnats god man, företrädes stiftelsen av honom.

Styrelsen är ej beslutför, med mindre utom ordföranden äro närvarande

en ledamot som är vald av bolagsstämman och en ledamot som är vald av

pensionstagare och anställda hos bolaget. Såsom beslut av styrelsen gälle

den mening, om vilken vid sammanträde de flesta röstande förena sig, och

vid lika röstetal den mening som biträdes av ordföranden.

Av rätten enligt 3 § förordnad ledamot av styrelsen för stiftelsen samt god

man för stiftelsen åge årligen uppbära skäligt arvode för uppdraget, så ock

ersättning för kostnader. Har stiftelsen ej annan egendom än fordran som

i 2 § avses, skall arvodet och sådan ersättning gäldas av bolaget mot avräkning

å fordringen.

8 §•

Där ej annat förbehåll gjorts i beslutet örn bildande av allmän pensionsstiftelse

för aktiebolag, skall å sådan fordran som i 2 § avses för varje räkenskapsår

beräknas ränta, icke understigande den högsta ränta som allmänt

gottgöres å depositionsräkning hos bank, dock ej å belopp varmed stiftelsens

förmögenhet överstiger stiftelsens pensionsreserv. Av bolaget må högre ränta

än sex procent för år ej gottgöras stiftelsen. Mot stiftelsens räntefordran för

räkenskapsår må avräknas av bolaget under året gjorda utgifter för betalning

av pension eller för inköp av livränta eller överlevelseränta eller för betalning

av pensionsförsäkringsavgifter för pensionstagare och anställda eller

efterlevande till pensionstagare och anställda.

I bolagets balansräkning må nedsättning av dess skuld till pensionsstiftelsen,

annorledes än efter betalning å skulden, ej ske i vidare mån än nedsättningen

motsvarar vad av bolagets pensionsutgifter under föregående räkenskapsår

ej kunnat avräknas efter vad i första stycket är sagt och tillika

det belopp, vartill nedsättning äger rum, icke understiger stiftelsens pensionsreserv.

Har stiftelsen annan egendom än fordran hos bolaget, skall därvid

sådan fordran och övrig egendom sammanräknas, och må bolaget, där dess

skuld till stiftelsen ej uppgår till belopp varmed nedsättning sålunda är medgiven,

av stiftelsen fordra utbetalning av överskjutande belopp.

Träder bolaget i likvidation eller försättes det i konkurs, må avräkning

samt nedsättning eller utbetalning ske efter vad nu är sagt för bolagets pen
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

sionsutgifter under tiden från utgången av det räkenskapsår, för vilket balansräkning

senast framlagts å bolagsstämma, intill dess likvidatorer utsetts

eller beslutet om egendomsavträde meddelades.

Med stiftelsens pensionsreserv avses det belopp, som vid räkenskapsårets

utgång eller, i fall som avses i tredje stycket, dagen för utseendet av likvidatorer

eller för beslutet om egendomsavträde enligt försäkringstekniska beräkningsgrunder

utgör täckning för kapitalvärdet av de pensioner, som utgå

eller på grund av utfästelse skolat utgå från bolaget, samt av bolagets utfästelser

av pension att framdeles utgå till anställda och efterlevande till

pensionstagare och anställda, ökat med en tiondel. Dessa beräkningsgrunder

skola efter förslag av tillsynsmyndigheten fastställas av Konungen.

9 §■

Har aktiebolag, till vilket hör allmän pensionsstiftelse, trätt i likvidation,

må, för vad till pensionstagare och anställda som äga fordran på grund av

pensionsrätt mot bolaget utgivits såsom betalning för pensionsbelopp som

förfalla under likvidationen eller till inköp av livränta eller överlevelseränta

eller till pensionsförsäkring eller eljest såsom gottgörelse för kapitalvärdet

av pensionsrätten mot bolaget, avräkning ske å fordran, som pensionsstiftelsen

äger hos bolaget enligt vad i 2 § sägs, med därå upplupen ränta. Betalning

av fordringens återstående belopp skall, utan oskäligt dröjsmål och senast

innan skifte äger rum, erläggas till stiftelsen. Överstiga bolagets utgifter

sådan fordran med ränta, äge, där stiftelsen har annan egendom, bolaget

av stiftelsen fordra utbetalning av medel till motsvarande belopp. Där vid

skifte efter vad i lagen örn aktiebolag är stadgat medel innehållas för fordran

på grund av pensionsrätt mot bolaget, skola hos stiftelsen medel till belopp

motsvarande kostnaden för inköp av livränta eller överlevelseränta eller för

pensionsförsäkring innehållas, och äge bolaget av stiftelsen fordra utbetalning

av dessa medel, såvitt utgift göres som i första punkten sägs. örn under

likvidationen genom åtgärd eller försummelse av likvidatorerna stiftelsens

rätt och bästa uppenbarligen äventyras, vare fordran som i 2 § avses genast

förfallen till betalning.

Av stiftelsens behållning skall tilldelning till pensionstagare och anställda

hos bolaget samt till efterlevande make och barn ävensom till frånskild

make efter avlidna pensionstagare och anställda äga rum efter billighet,

med hänsyn främst till de av bolaget vid pensionering tillämpade grunder,

anställningens beskaffenhet, anställningstidens längd, ålder och de med anställningen

förbundna löneförmåner. I fråga örn tilldelning till efterlevande

make, barn och frånskild make skall tjäna till ledning vad om fö» delning

av familjepension föreskrives i gällande författning om familjepension

för efterlevande till befattningshavare i statens tjänst. Där för tilldelning

varom i detta stycke stadgas stiftelsens medel ej åtgå, skall överskottet tillfalla

svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond.

Skulle av bolaget given pensionsutfästelse avse högre årlig pension än

sextusen kronor åt pensionstagare eller anställd eller, beträffande pensions
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

tagare, som är efterlevande make eller barn eller frånskild make, tvåtusen

kronor åt en pensionstagare, tretusen kronor åt två pensionstagare och åt

flera pensionstagare ytterligare fyrahundra kronor för var av det överskjutande

antalet, därvid om såväl efterlevande make som frånskild make finnes

dessa skola räknas såsom en pensionstagare, må avräkning eller utbetalning

efter vad i första stycket stadgas ej ske i vidare mån än bolagets utgifter

motsvara pensioner å nämnda belopp. Uppkommer vid tilldelning varom

i andra stycket stadgas överskott, skall därav utbetalning till bolaget

äga rum tills full täckning givits för bolagets utgifter och allenast återstoden

tillfalla svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond.

10 §.

Försättes aktiebolag, till vilket hör allmän pensionsstiftelse, i konkurs,

skall i fråga örn fordringar, som tillkomma pensionstagare och anställda på

grund av pensionsrätt mot bolaget, vad enligt konkurslagen gäller beträffande

medgäldenär äga motsvarande tillämpning å pensionsstiftelsen.

Från utdelning till pensionsstiftelsen för fordran hos bolaget, som i 2 §

avses, skall avdragas vad som utdelas å fordringar på grund av pensionsrätt

mot bolaget, överstiger utdelningen å sådana fordringar vad i konkursen

belöper å fordran, som i 2 § avses, skall, där stiftelsen har annan

egendom än dylik fordran, medel till motsvarande belopp utbetalas tili konkursboet.

Sedan konkursen avslutats, skall fördelning av behållning hos pensionsstiftelsen

ske. Därvid skall först till dem, som njutit betalningsrätt i konkursen

för fordringar på grund av pensionsrätt mot bolaget, tilldelning från

stiftelsen äga rum, i den mån betalning till dem ej utgått i konkursen, i förhållande

till deras fordringar och förmånsrätt som tillkommit dem. Skulle

medlen ej åtgå härtill, skall med återstoden förfaras på sätt i 9 § andra stycket

är stadgat.

Där av bolaget given pensionsutfästelse avser högre belopp än i 9 § sista

stycket första punkten sägs, skall, i fråga örn avdrag från utdelning i konkursen

för fordran som i 2 § avses eller utbetalning till konkursboet från

stiftelsen efter vad i denna paragraf andra stycket sägs samt beträffande

företrädesrätt tili tilldelning från stiftelsen enligt denna paragraf tredje stycket

andra punkten, vad i förstnämnda lagrum är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Finnes efter tilldelning, varom i denna paragraf tredje stycket

förmäles, överskott, skall vad om utbetalning till bolaget i 9 § sista stycket

sista punkten är stadgat äga motsvarande tillämpning.

I fall då pensionsstiftelsen överförts från annat bolag efter vad i 11 §

sägs, skall beträffande yrkande örn företrädesrätt till betalning ur stiftelsen

på grund av förbehåll, som där avses, i tillämpliga delar gälla vad örn förmånsrättsyrkande

är stadgat i konkurslagen.

Kommer för aktiebolag, till vilket hör allmän pensionsstiftelse, ackord till

stånd utan konkurs, må stiftelsens förmögenhet eller del därav fördelas mellan

pensionstagare och anställda samt efterlevande till pensionstagare och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

anställda hos bolaget, i den mån det med hänsyn till stiftelsens ändamål och

föreliggande omständigheter finnes påkallat.

11 §•

Med tillstånd av tillsynsmyndigheten må aktiebolags allmänna pensionsstiftelse

av bolaget och styrelse eller god man för stiftelsen överföras till

annat aktiebolag i samband med överlåtelse av rörelsen, därest det senare

övertager ansvarigheten för skuld till stiftelsen, som i 2 § avses, så ock för

pensioner, som utgå från bolaget, samt för bolagets utfästelser av pension åt

anställda samt åt efterlevande till pensionstagare och anställda, i den mån

deras rätt icke blivit i annan ordning säkerställd. Härvid må med tillsynsmyndighetens

tillstånd meddelas bestämmelse, att stiftelsen skall uppgå

i särskild pensionsstiftelse för det bolag till vilket överföringen sker eller

för nämnda bolag utgöra särskild pensionsstiftelse, så ock förbehåll om

företrädesrätt till betalning för pensionstagare och anställda samt efterlevande

till pensionstagare och anställda hos det bolag från vilket överföringen

sker. Har det bolag till vilket överföring sker förut inrättat allmän

pensionsstiftelse, skall, om bestämmelse varom ovan sagts ej träffats, den

överförda stiftelsen uppgå i denna.

Rörande överföring från ett aktiebolag till annat av pensionsstiftelse åligger

det styrelse eller likvidatorer i bolagen att gemensamt göra anmälan

för registrering. Ingår i pensionsstiftelsens benämning det överlåtande bolagets

namn, skall det utbytas mot det förvärvande bolagets. Innan registrering

skett, må överföringen ej gå i verkställighet.

12 §.

De aktiebolags allmänna pensionsstiftelse tillhöriga tillgångar må av

bolaget och styrelse eller god man för stiftelsen, med tillstånd av tillsynsmyndigheten,

överlåtas å pensionskassa varom stadgas i lagen den 29 juni

1912 om understödsföreningar, avseende anställda samt efterlevande till anställda

hos bolaget eller ock sådana personer jämte anställda samt efterlevande

till anställda hos andra företag, eller ock å försäkringsbolag i samband

med inköp av livränta för pensionstagare hos förstnämnda bolag och inköp

av livränta eller överlevelseränta eller pensionsförsäkring för anställda samt

efterlevande till pensionstagare och anställda hos bolaget. I avtalet om överlåtelsen

skola upptagas bestämmelser örn användningen av stiftelsens tillgångar

till inköp av livränta eller överlevelseränta eller pensionsförsäkring

åt dem, till vilka pension utgår från bolaget eller för vilka utfästelse om pension

givits av bolaget, så ock föreskrifter om tillgångarnas användning i övrigt

till förmån för anställda samt efterlevande till anställda hos bolaget.

Ingår bland stiftelsens tillgångar fordran hos bolaget som i 2 § avses, skola i

avtalet bestämmelser meddelas om fordringens amortering och om säkerhet

för densamma.

Rörande överlåtelsen skall av bolagets styrelse eller likvidatorer anmälan

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

göras för registrering. Innan registrering skett, må överlåtelsen ej gå i verkställighet.

13 §.

I avseende å särskild pensionsstiftelse skall vad i 8—12 §§ är stadgat angående

aktiebolags allmänna pensionsstiftelse äga motsvarande tillämpning,

såvitt ej annat följer av vad här nedan föreskrives.

Vad i dessa paragrafer är sagt om pensionstagare och anställda samt efterlevande

till pensionstagare och anställda hos bolaget skall gälla beträffande

pensionstagare och anställda samt efterlevande till pensionstagare och

anställda, som avses med den särskilda pensionsstiftelsen.

Hör till bolaget jämte särskild pensionsstiftelse även allmän pensionsstiftelse,

må, om för bolagets pensionsutgifter för dem som avses med den särskilda

pensionsstiftelsen avräkning varom i 8 § första stycket förmäles ej

kunnat till fullo ske mot dess räntefordran hos bolaget, för återstoden avräkning

äga rum mot räntefordran, som tillkommer den allmänna pensionsstiftelsen.

För vad som ej kunnat sålunda avräknas må, efter vad i 8 §

andra och tredje styckena stadgas, först ske nedsättning av bolagets skuld

till den särskilda stiftelsen och utbetalning ur denna stiftelses medel och därefter

nedsättning av bolagets skuld till den allmänna stiftelsen och utbetalning

ur dess medel.

Har bolag, till vilket hör särskild pensionsstiftelse, trätt i likvidation eller

försatts i konkurs och uppkommer efter tilldelning och utbetalning, varom

i 9 § andra och tredje styckena samt 10 § tredje och fjärde styckena

förmäles, överskott, skall därav tilldelning ske efter de grunder, som finnas

stadgade i dessa lagrum, till andra pensionstagare och anställda samt

efterlevande till andra pensionstagare och anställda hos bolaget än som avses

med den särskilda pensionsstiftelsen. Om överskottet därvid ej åtgår,

skall återstoden tillfalla svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond.

I bolagets konkurs skall beträffande yrkande örn rätt för den, som

avses med den särskilda pensionsstiftelsen, till betalning ur denna i tillämpliga

delar gälla vad om förmånsrättsyrkande är stadgat i konkurslagen.

Hör till bolag, som trätt i likvidation eller försatts i konkurs, jämte särskild

pensionsstiftelse allmän pensionsstiftelse, må, örn vid avräkning, avdrag

eller utbetalning, varom i 9 § första stycket och 10 § andra stycket är stadgat,

avseende den särskilda pensionsstiftelsen, dess medel ej räcka, bolaget för

återstoden hålla sig till den allmänna pensionsstiftelsen. Lämnar behållning

hos den särskilda pensionsstiftelsen ej tillgång till tilldelning, varom stadgas

i 9 § andra och tredje styckena samt 10 § tredje och fjärde styckena, till dem

som avses med denna stiftelse, njute de vid fördelning av behållningen hos

den allmänna pensionsstiftelsen samma rätt som andra pensionstagare och

anställda samt efterlevande till andra pensionstagare och anställda hos bolaget.

Finnes i fall, då pensionsutfästelse avser högre belopp än i 9 § tredje

stycket första punkten sägs, efter tilldelning, varom i samma paragraf andra

och tredje styckena samt 10 § tredje och fjärde styckena förmäles, ej över
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

skott hos den särskilda pensionsstiftelsen, åge bolaget för utgifter, som ej

kunnat täckas, njuta betalning efter vad i 9 § tredje stycket sista punkten är

stadgat ur överskott hos den allmänna pensionsstiftelsen.

Avser särskild pensionsstiftelse allenast pensionstagare och anställda i viss

gren av bolagets rörelse, må överföring av stiftelsen till annat aktiebolag ske

i samband med överlåtelse av denna rörelsegren.

14 §.

Förmenar styrelse eller god man för pensionsstiftelse, att av bolaget företagen

nedsättning av skuld till stiftelsen eller fordrad utbetalning av medel

från stiftelsen ej må ske efter vad i 8 § andra och tredje styckena samt 13 §

stadgas, skall frågan underställas tillsynsmyndighetens avgörande.

Förslag till delning, varom i 9 § andra stycket, 10 § tredje och sjätte styckena

samt 13 § stadgas, skall upprättas av styrelse eller god man för stiftelsen

och underställas tillsynsmyndigheten för prövning och fastställelse.

Vid fastställelse, som må ske med ändring i förslaget, bör föreskrift, att belopp

som tillkommer pensionstagare eller anställd skall av stiftelsen användas

till inköp av livränta eller överlevelseränta eller till pensionsförsäkring,

av tillsynsmyndigheten meddelas, där ej denna finner särskilda skäl tala

däremot. Tillsynsmyndigheten äger giva styrelsen eller gode mannen för

stiftelsen tillstånd att utbetala pension under tiden intill dess åtgärd varom

nyss är sagt kan vidtagas.

Kan förslag till slutlig delning ej upprättas utan väsentlig tidsutdräkt, må,

där det finnes lämpligen kunna ske, med tillsynsmyndighetens tillstånd delning

företagas enligt särskilda delningsförslag, av vilka det första skall upptaga

plan för den följande delningen.

15 §.

Där det påkallas av ändrade förhållanden eller eljest prövas lämpligt, må

bolagsstämma som i 82 § lagen om aktiebolag sägs, med tillstånd av tillsynsmyndigheten,

besluta

1) överföring av pensionsstiftelses tillgångar eller del därav till allmän

eller särskild pensionsstiftelse, som hör till bolaget eller i samband med överföringen

bildas för bolaget,

2) ändring i de bestämmelser, vilka rörande särskild pensionsstiftelse träffats

i fråga örn de befattningar eller slag av befattningar hos bolaget som

avses med stiftelsen, samt

3) ändring i de bestämmelser, vilka beträffande styrelse, som enligt 3 §

inrättats för pensionsstiftelse, meddelats i avseende å ledamöternas antal, valrätten,

ordningen för det val, som skall företagas av pensionstagare och anställda,

samt den tid, för vilken styrelseledamot skall utses.

I fall, varom i första stycket 2 sägs, skall i stiftelsens benämning den ändring

göras som föranledes av bolagsstämmans beslut, och må jämväl eljest

av bolagsstämma ändring beslutas i pensionsstiftelses benämning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Saknar pensionsstiftelse tillgångar, må bolagsstämma som i 82 § lagen om

aktiebolag sägs, med tillsynsmyndighetens tillstånd, besluta att stiftelsen

skall upphöra.

Det åligger tillsynsmyndigheten att i ärende, varom ovan stadgas, bereda

styrelse eller god man för pensionsstiftelsen tillfälle att yttra sig. Tillstånd

till överföring eller ändring, varom i första stycket sägs, må ej givas, där

överföringen eller ändringen kan antagas lända till förfång för dem som avses

med stiftelsen.

Bolagsstämmas beslut, varom stadgas i första stycket 2 och 3 samt andra

och tredje styckena, skall genom styrelsens för bolaget försorg ofördröjligen

anmälas för registrering. Innan registrering skett, må beslutet ej gå i verkställighet.

Om andra personalstiftelser än pensionsstiftelser.

16 §.

Vill aktiebolag avsätta vinstmedel att användas för anställdas eller deras

anhörigas välfärd annorledes än genom beredande av pension, må bolaget

för dylikt ändamål bilda stiftelse efter vad i 2 § är stadgat. I bolagsstämmas

beslut om bildande av sådan stiftelse skola upptagas tydliga bestämmelser

örn stiftelsens ändamål, om de villkor under vilka förmån skall från

stiftelsen utgå och om ordningen i övrigt för medlens användande, så ock

om stiftelsens benämning, vilken skall innehålla ordet stiftelse och tillika

ett kortfattat angivande av stiftelsens ändamål. Nedsättning av bolagets

skuld till stiftelsen, annorledes än efter betalning å skulden, eller utbetalning

av medel från stiftelsen till bolaget må äga rum endast i den mån av

bolaget utgifter gjorts i överensstämmelse med de för stiftelsen fastställda

bestämmelser. Har bolaget trätt i likvidation eller försatts i konkurs, må,

utan hinder av dessa bestämmelser, behållningen hos stiftelsen eller del därav

användas för stiftelsens ändamål eller eljest till befrämjande av deras

välfärd, som äro eller varit anställda hos bolaget eller äro anhöriga till sådana

personer. Förslag därom, som må upprättas av likvidatorerna för bolaget

eller av konkursförvaltaren och styrelsen för bolaget eller ock av styrelsen

eller gode mannen för stiftelsen, skall underställas tillsynsmyndigheten

för prövning och fastställelse. Det åligger tillsynsmyndigheten att

bereda dem, som äga upprätta förslag för bolaget eller stiftelsen, tillfälle att

yttra sig över förslag, som avgivits för den andre. Uppkommer överskott,

skall det tillfalla svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond. överlåtelse,

varom i 12 § stadgas, må i fråga örn sådan personalstiftelse, som här

avses, ske till understödsförening, vars ändamål motsvarar stiftelsens. I

övrigt skall i avseende å dylik stiftelse i tillämpliga delar gälla vad örn pensionsstiftelse

i 1—8, 11 och 12 §§, 13 § sista stycket samt 14 § är stadgat.

Där det påkallas av ändrade förhållanden eller eljest prövas lämpligt, må

överföring äga rum av tillgångar från personalstiftelse, som avses i denna

paragraf, till annan sådan stiftelse eller pensionsstiftelse, som hör till bolaget

eller i samband med överföringen bildas för bolaget, eller ändring ske i be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

stämmelserna om sådan personalstiftelses ändamål, om de villkor under vilka

förmån skall från stiftelsen utgå och om ordningen i övrigt för medlens användande;

och skall i avseende å överföringen eller ändringen vad i 15 § stadgas

rörande pensionsstiftelse äga motsvarande tillämpning. Jämväl i övrigt

skall beträffande personalstiftelse, som avses i denna paragraf, i tillämpliga

delar gälla vad om pensionsstiftelse är i 15 § stadgat.

Om personalstiftelses förvaltning och tillsynen därå.

17 §.

Tillsynsmyndighet för aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

vare den myndighet, vilken handhar tillsynen å sådana pensionskassor, som

avses i lagen den 29 juni 1912 om understödsföreningar.

över aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser skall förteckning

föras hos tillsynsmyndigheten.

18 §.

Sedan aktiebolag beslutat bilda personalstiftelse, skall årligen, inom en månad

efter det balansräkning fastställts, genom styrelsens för bolaget försorg

ett av behörig eller behöriga firmatecknare underskrivet meddelande lämnas

tillsynsmyndigheten örn den skuld, som finnes redovisad i balansräkningen

på grund av överföring av medel från bolaget till stiftelsen, därvid skuld på

grund av överföring som beslutats vid balansräkningens fastställande, skuld

för ränta för det år balansräkningen avser, i den mån den ej avräknats mot

utgifter, och skuld på grund av tidigare överföringar skola för sig angivas.

Meddelandet skall tillika innehålla uppgift om anmärkning framställts av

bolagets revisorer mot redovisningen av skulden. Där bolaget trätt i likvidation

eller försatts i konkurs, skall ock genom likvidatorernas eller styrelsens

försorg salunda underskrivet meddelande därom givas tillsynsmyndigheten.

Finner tillsynsmyndigheten handlingar eller upplysningar erforderliga,

åge den begära sådana av styrelsen eller likvidatorer för bolaget.

Inrättas särskild styrelse eller förordnas god man för stiftelsen, skall årligen,

inom en månad efter det balansräkning fastställts, genom styrelsens för

bolaget försorg lämnas en av behörig eller behöriga firmatecknare bestyrkt

avskrift av balansräkningen till styrelsen eller gode mannen för stiftelsen.

Där bolaget trätt i likvidation, skall genom likvidatorernas försorg lämnas

en salunda bestyrkt avskrift av den årliga redogörelsen för likvidatorernas

förvaltning, såvitt den avser bolagets skuld till stiftelsen med ränta samt utgifter

som i 9 § första stycket första punkten sägs. Det åligger ock styrelse

eller likvidatorer för bolaget att på begäran av styrelsen eller gode mannen

för stiftelsen giva de upplysningar, som äro för styrelsen eller gode mannen

erforderliga för handhavandet av stiftelsens angelägenheter.

19 §.

Personalstiftelses penningar och värdepapper må ej sammanblandas med

annan tillhöriga penningar eller värdepapper.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

13

Annan stiftelsen tillhörig egendom än fordran som i 2 § avses skall, i

den mån penningmedel ej böra hållas tillgängliga för utbetalningar från

stiftelsen, anbringas enligt föreskrifter som meddelas av Konungen. Sådana

penningmedel skola insättas hos bank å en för ändamålet lämplig räkning.

Styrelse eller god man för stiftelsen skall föra räkenskaper över stiftelsens

tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter. Räkenskapsår för

stiftelsen vare bolagets räkenskapsår. Styrelsen eller gode mannen skall

årligen avsluta räkenskaperna samt, inom två månader efter det bolagets

balansräkning för räkenskapsåret blivit fastställd eller, där bolaget trätt i

likvidation eller försatts i konkurs, inom fyra månader efter räkenskapsårets

utgång, till tillsynsmyndigheten insända dels berättelse angående stiftelsens

förvaltning under året, dels ock sammandrag av räkenskaperna enligt

formulär som av Konungen fastställts. Yttrande av bolagets revisorer rörande

deras granskning av stiftelsens förvaltning skall fogas vid dessa handlingar.

20 §.

Tillsynsmyndigheten har att med ledning av de jämlikt 19 § sista stycket

insända handlingarna granska personalstiftelses förvaltning. Finner tillsynsmyndigheten

ytterligare handlingar eller upplysningar erforderliga, åge

den begära sådana av styrelsen eller gode mannen för stiftelsen.

Styrelsen eller gode mannen för stiftelsen skall när så påfordras bereda

tillsynsmyndigheten eller dess ombud tillfälle att inventera stiftelsens medel

samt att granska stiftelsens räkenskaper och övriga handlingar.

Det åligger tillsynsmyndigheten att tillhandagå såväl stiftelsen som bolaget

med råd och upplysningar.

Pensionsstiftelse eller det bolag, till vilket .stiftelsen hör, må hos tillsynsmyndigheten

begära att denna låter ombesörja försäkringsteknisk beräkning

av stiftelsens pensionsreserv, och skall av sökanden kostnaden ersättas med

belopp som bestämmes av tillsynsmyndigheten. Denna äger ock, utan att

sådan begäran framställts, där det med hänsyn till bestämmelserna i 8 eller

13 § finnes vara erforderligt, på bolagets bekostnad föranstalta örn dylik beräkning.

21 §.

Om tillsynsmyndighetens beslut i ärende angående aktiebolags personalstiftelse

skall skriftlig underrättelse ofördröjligen med allmänna posten försändas

till bolagets styrelse samt, där för stiftelsen finnes särskild styrelse

eller god man, till styrelsen eller gode mannen. I fråga om beslut i ärende,

varom i 14 § andra och tredje styckena samt 16 § första stycket femte punkten

stadgas, åligger det bolagets styrelse eller likvidatorer samt styrelse eller

god man för stiftelsen att ombesörja, att styrkt avskrift av beslutet hålles

på lämplig plats tillgänglig för dem som beslutet rörer, så ock att ofördröjligen

efter det beslutet kommit bolaget eller stiftelsen till handa låta i tid
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

ning inom den eller de orter där bolaget har sin verksamhet införa kungörelse,

att tillsynsmyndigheten meddelat sådant beslut, med angivande av

ärendets art, dagen för beslutet och stiftelsens benämning samt med uppgift

tillika å den plats där avskrift av beslutet hålles tillgänglig.

Talan mot tillsynsmyndighetens beslut må av bolaget och stiftelsen, så ock

i ärende, varom i 14 § andra och tredje styckena samt 16 § första stycket

femte punkten stadgas, av den som beslutet rörer hos Konungen förås genom

besvär, vilka skola vid talans förlust hava inkommit till socialdepartementet

före klockan tolv å sextionde dagen från den dag beslutet gavs.

Om registrering.

22 §.

I aktiebolagsregistret skola inskrivas de uppgifter rörande aktiebolags

personalstiftelser, vilka enligt denna lag skola för registrering anmälas eller

vilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrivet. Införing i registret

skall ske å upplägget för det aktiebolag till vilket stiftelsen hör.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd av stadgade

avgifter för registreringen och dess kungörande. Avlämnas anmälan genom

ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara av vittnen

styrkt.

Har stiftelsen ej annan egendom än fordran som i 2 § avses, skola avgifterna

gäldas av bolaget mot avräkning å fordringen.

23 §.

Vid anmälan för registrering av pensions- eller annan personalstiftelse,

som enligt 2 § och 16 § första stycket bildats av aktiebolag, eller av beslut,

som i 3 § sista stycket, 15 § sista stycket eller 16 § andra stycket avses, skall

fogas i tre exemplar av notarius publicus eller med styrelseledamöternas i bolaget

egenhändiga bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokoll,

som vid bolagsstämma förts i ärendet. Vid anmälan för registrering

av personalstiftelses överföring till annat aktiebolag enligt 11, 13 eller 16 §,

eller av överlåtelse av pensionsstiftelses tillgångar å pensionskassa eller försäkringsbolag

eller av annan personalstiftelses tillgångar å annan understödsförening

efter vad i 12, 13 eller 16 § stadgas, skola fogas i bestyrkt avskrift

de handlingar som företetts för tillsynsmyndigheten. Tillika skall vid registreringsanmälan

fogas bevis om tillsynsmyndighetens tillstånd, där sådant

tillstånd erfordras.

24 §.

Registreras personalstiftelse, läte registreringsmvndigheten i registret införa

dagen för beslutet örn stiftelsens bildande med angivande av stiftelsens

egenskap av allmän eller särskild pensionsstiftelse eller av annan personalstiftelse

samt av stiftelsens benämning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

15

Registreras beslut om inrättande av styrelse för personalstiftelse, skall i

registret anmärkas dagen för beslutet och det därigenom bestämda antalet

styrelseledamöter.

Inkommer till registreringsmyndigheten underrättelse att personalstiftelse

ställts under förvaltning av god man, skall anmärkning därom med angivande

av dagen för förordnandet göras i registret.

Registreras överföring av personalstiftelse från ett aktiebolag till ett annat,

skall i registret å det förra bolagets upplägg anmärkas till vilket bolag överföring

skett. Å det senare bolagets upplägg skall införas uppgift från vilket

bolag överföringen skett och huruvida stiftelsen skall uppgå i annan stiftelse

eller, där så ej skall ske, stiftelsens benämning efter överföringen.

Har förbehåll efter vad i 11 § första stycket sägs träffats örn företrädesrätt

till betalning, skall ock anmärkning därom införas i registret å sistnämnda

upplägg.

Registreras överlåtelse av aktiebolags personalstiftelses tillgångar å pensionskassa

eller annan understödsförening eller å försäkringsbolag, skall i registret

överlåtelsen anmärkas ävensom namnet å den pensionskassa eller understödsförening

eller det försäkringsbolag vartill överlåtelsen skett.

Anmäles beslut om ändring enligt 15 § första stycket 3 eller 16 § andra

stycket av antalet styrelseledamöter eller om ändring enligt 15 § andra stycket

eller 16 § andra stycket i personalstiftelses benämning eller anmäles beslut

enligt 15 § tredje stycket eller 16 § andra stycket om personalstiftelses

upphörande, skall ändringen eller stiftelsens upphörande, där registrering

sker, anmärkas i registret. Registreras eljest beslut, varom i 15 § första

stycket 2 eller 3 eller 16 § andra stycket sägs, skall i registret anmärkas

att ändring i de för stiftelsen gällande bestämmelser skett.

25 §.

över stiftelser, som införts i aktiebolagsregistret, skall av registreringsmyndigheten

föras i bokstavsföljd förteckning med hänvisning till det bolag till

vilket stiftelsen hör. Sker ändring i stiftelsens benämning, skall stiftelsen

upptagas under den ändrade benämningen, och skall vid registrering, att

stiftelse överförts till annat bolag, anteckning härom göras i förteckningen.

26 §.

Sker registrering på grund av anmälan som avses i 23 § första punkten,

skall ett exemplar av det ingivna protokollet förses med bevis örn registreringen

samt återställas till den anmälande. Sker registrering på grund av

anmälan som avses i 23 § andra punkten, skall bevis örn registreringen meddelas

det bolag, vartill stiftelsen överförts, eller den pensionskassa eller understödsförening

eller det försäkringsbolag, vartill stiftelsens tillgångar överlåtits.

27 §.

Då i aktiebolagsregistret införing skett efter vad i 24 § är stadgat, skall

därom ofördröjligen genom registreringsmyndighetens försorg kungörelse i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

allmänna tidningarna utfärdas, så ock uppgift av registreringsmyndigheten

meddelas tillsynsmyndigheten. Vid denna uppgift skall, när fråga är om

anmälan, som avses i 23 § första punkten, fogas ett exemplar av det ingivna

protokollet.

Har registrering skett att aktiebolag, till vilket hör personalstiftelse, trätt

i likvidation eller försatts i konkurs, skall uppgift därom ofördröjligen av

registreringsmyndigheten meddelas tillsynsmyndigheten.

I övrigt skall i avseende å registrering av aktiebolags personalstiftelse i

tillämpliga delar gälla vad i 122, 126 och 127 §§ samt 129 § första stycket

lagen om aktiebolag är stadgat.

Särskilda bestämmelser.

28 §.

Tillskyndar ledamot av styrelse för personalstiftelse eller god man för

stiftelsen eller, där stiftelsens angelägenheter handhavas av bolagets styrelse,

ledamot av denna genom överträdelse av denna lag eller för stiftelsen gällande

bestämmelser eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet stiftelsen skada,

vare den, som låtit sådant komma sig till last, pliktig ersätta skadan.

Äro flera ansvariga för skada, som tillskyndats stiftelsen, svare de för ersättningen

en för alla och alla för en.

29 §.

Gör styrelse eller ledamot av styrelse för personalstiftelse sig skyldig till

missvård av stiftelsens angelägenheter, åge rätten för den tid och i den omfattning

omständigheterna påkalla förordna om annan förvaltning av stiftelsen.

God man för personalstiftelse, som gör sig skyldig till missvård av stiftelsens

angelägenheter, varde av rätten entledigad från sin befattning och

förordne rätten annan god man i hans ställe.

30 §.

Talan avseende ersättningsskyldighet enligt 28 § eller förordnande om annan

förvaltning enligt 29 § första stycket må föras samt entledigande av god

man enligt sistnämnda paragraf andra stycket sökas av god man, som på

anmälan av tillsynsmyndigheten därtill förordnas av rätten eller domaren.

Fråga om entledigande av god man skall ock rätten, när anledning därtill

är, upptaga utan att särskild ansökan blivit gjord.

Förmenar pensionstagare eller anställd hos bolaget fog förefinnas till talan

eller ansökan varom i första stycket sägs, åge därom göra anmälan hos tillsynsmyndigheten.

Kostnader, vilka skola av personalstiftelse gäldas i mål eller ärende varom

i första stycket sägs, skola, där stiftelsen ej har annan egendom än fordran

som i 2 § avses, betalas av bolaget mot avräkning å fordringen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

31 §.

Lämnar styrelseledamot eller likvidator i aktiebolag eller annan vid anmälan

till registrering enligt denna lag mot bättre vetande oriktig uppgift,

eller lämnar styrelseledamot eller likvidator i aktiebolag eller firmatecknare

för bolaget mot bättre vetande oriktig uppgift i meddelande, varom i

18 § första stycket första, andra eller tredje punkten stadgas, eller i meddelande,

som givits på grund av begäran varom stadgas i 18 § första stycket

sista punkten eller andra stycket sista punkten, eller vid bestyrkande av avskrift,

som enligt föreskrift i denna lag lämnas till registreringsmyndigheten,

tillsynsmyndigheten eller styrelse eller god man för aktiebolags personalstiftelse,

eller lämnar ledamot i styrelse eller god man för personalstiftelse mot

bättre vetande oriktig uppgift i handling, som jämlikt bestämmelserna i 19 §

sista stycket insändes till tillsynsmyndigheten, eller i meddelande, som givits

på grund av begäran varom stadgas i 20 § första stycket andra punkten,

straffes med dagsböter eller fängelse.

32 §.

Försummar styrelseledamot i aktiebolag att fullgöra vad honom i avseende

å anmälan för registrering enligt 2 § fjärde stycket, 3 § sista stycket, 11 §

andra stycket första punkten, 12 § andra stycket första punkten, 13 §, 15 §

sista stycket första punkten, 16 § första stycket sista punkten, 16 § andra

stycket eller 23 § åligger,

eller försummar styrelseledamot i aktiebolag att iakttaga föreskrift, som i

5 § andra stycket eller 18 § första stycket första, andra eller tredje punkten

eller andra stycket första punkten är meddelad, eller att efterkomma begäran,

varom i 18 § första stycket sista punkten eller andra stycket sista punkten

stadgas,

straffes med dagsböter.

Samma lag vare örn likvidator, där han försummar att fullgöra vad honom

enligt 5 § andra stycket, 11 § andra stycket första punkten, 12 § andra stycket

första punkten, 13 §, 16 § första stycket sista punkten, 18 § första stycket

tredje punkten eller andra stycket andra punkten eller 23 § åligger,

eller att efterkomma begäran, varom stadgas i 18 § första stycket sista punkten

eller andra stycket sista punkten.

33 §.

Försummar ordförande i styrelse för aktiebolags personalstiftelse att iakttaga

föreskrift, som i 6 § första stycket är meddelad,

eller försummar ledamot i styrelse eller god man för personalstiftelse att

underställa tillsynsmyndigheten förslag, varom i 14 § andra stycket första

punkten eller 16 § första stycket femte punkten stadgas, eller att ställa sig

till efterrättelse föreskrift, som enligt 14 § andra stycket andra punkten givits

av tillsynsmyndigheten, eller att efter vad i 19 § sista stycket stadgas

till tillsynsmyndigheten insända där omförmälda handlingar, eller att efterBihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 292. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

komma begäran av tillsynsmyndigheten, varom i 20 § första stycket andra

punkten stadgas, eller att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 20 § andra

stycket,

straffes med böter från och med fem till och med trehundra kronor.

34 §.

Förseelse varom stadgas i 31—33 §§ åtalas av allmän åklagare. Beträffande

förseelse mot 18 § andra stycket skall såsom målsägande anses

ledamot av styrelse för personalstiftelse och god man för stiftelsen.

Åtal, så ock talan som avses i 30 § anhängiggöres vid allmän underrätt

i den ort, där styrelsen för det aktiebolag till vilket stiftelsen hör har sitt

säte. Samma lag vare i fråga om ärende, varom stadgas i 3 § tredje eller

fjärde stycket, 4 §, 5 § andra eller fjärde stycket och 29 § andra stycket.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.

35 §.

Svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond skall hava det ändamål

att av de medel, som tillfalla fonden, utdela pensioner eller understöd

till dem som varit anställda eller äro anhöriga till dem som varit anställda

hos svenska aktiebolag, eller eljest befordra sådana personers välfärd.

De medel, som tillfalla svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond,

skola utan sammanblandning med andra medel förvaltas av statskontoret

såsom en särskild fond. Utdelning av pension, understöd eller annan förmån

från fonden skall beslutas av en nämnd. Särskilda bestämmelser om huru

denna nämnd skall utses samt om de villkor som skola gälla för utdelning

av pension, understöd eller annan förmån från fonden, så ock de föreskrifter

i övrigt som prövas erforderliga meddelas av Konungen.

|Om bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

36 §.

Vad i denna lag stadgas örn aktiebolag skall äga tillämpning jämväl å

bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. Därvid skall hänvisning, som

ovan gjorts till stadgande i lagen örn aktiebolag, gälla motsvarande stadgande

i lagen örn bankrörelse och lagen om försäkringsrörelse, och skall i fråga

om försäkringsaktiebolag vad i denna lag stadgas rörande aktiebolagsregistret

avse försäkringsregistret.

Övergångsbestämmelser.

37 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

Är i den sista balansräkning, som före lagens ikraftträdande fastställts

för aktiebolag, uppförd fond, vars huvudsakliga ändamål är pensionering

eller understöd av anställda eller efterlevande till anställda hos bolaget, eller

särskild skuldpost, som avser pensionsförpliktelser till sådana personer,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

19

skall, där registrering sker efter vad i 38 § andra stycket stadgas, fondens

eller skuldpostens belopp anses från lagens ikraftträdande vara överfört till

allmän pensionsstiftelse som sålunda bildas för bolaget. Vad nu är sagt

gäde dock ej, ifall vid lagens ikraftträdande balansräkning icke blivit för

aktiebolag fastställd efter den 1 januari 1936, ej heller där anmälan rörande

fonden eller skuldposten göres efter vad nedan stadgas. Utvisar balansräkning,

som i första punkten avses, brist, skall ej större del av fondens eller

skuldpostens belopp anses överförd till stiftelse än som återstår sedan täckning

beräknats för aktiekapitalet.

Där bolagets styrelse före den 1 januari 1939 eller därefter, innan registrering

av allmän pensionsstiftelse skett, hos registreringsmyndigheten anmäler

och visar, att fond eller skuldpost varom i andra stycket sägs avsåg

allenast anställda som innehaft eller innehava vissa befattningar eller

slag av befattningar hos bolaget eller efterlevande till sådana anställda, eller

ock att bolagsstämma som i 82 § lagen om aktiebolag sägs vid fastställande

första gången efter lagens ikraftträdande av balansräkning för bolaget

beslutat bestämmelse därom, skall överföring efter vad i andra stycket stadgas

anses hava ägt runi till sålunda bildad särskild pensionsstiftelse.

Om bolagets styrelse före den 1 januari 1939 hos registreringsmyndigheten

anmäler och visar, att bolagsstämma som i 82 § lagen om aktiebolag

sägs vid fastställande första gången efter lagens ikraftträdande av balansräkning

för bolaget beslutat att fond eller skuldpost, varom i andra stycket

sägs, skall utgå ur balansräkningen, skall stiftelsebildning och överföring

efter vad i samma stycke stadgas ej anses hava ägt rum. Där av styrelsen

anmälan gjorts att bolagsstämman beslutat nedsättning av fondens eller

skuldpostens belopp, skall allenast det belopp vartill nedsättning skett

anses överfört till pensionsstiftelse.

Finnes i den sista balansräkning, som före lagens ikraftträdande fastställts

för aktiebolag, uppförd annan fond för tillgodoseende av de anställdas

eller deras anhörigas välfärd än i andra stycket avses, skall ock, om

bolagets styrelse före den 1 januari 1939 därom gör anmälan för registrering

och visar, att rörande fonden bestämmelser funnos, varom i 16 § första

stycket andra punkten stadgas, eller ock att bolagsstämma som i 82 § lagen

om aktiebolag sägs vid fastställande första gången efter lagens ikraftträdande

av balansräkning för bolaget beslutat sådana bestämmelser, bildning

av personalstiftelse, som i 16 § avses, och överföring av medel till

stiftelsen anses hava ägt rum under villkor och i ordning varom i andra

stycket stadgas. Samma lag vare, där beträffande fond eller särskild skuldpost,

vars huvudsakliga ändamål är understöd av anställda eller efterlevande

till anställda, anmälan göres om beslut varom nyss är sagt.

Träder bolaget i likvidation eller försättes det i konkurs, innan registrering

skett, vare frågan örn fonds eller skuldposts ombildning till stiftelse förfallen.

Örn återgång av stiftelsebildning, i händelse bolaget försättes i konkurs

inom viss tid efter registreringen, stadgas i övergångsbestämmelserna

till lagen denna dag örn ändring i konkurslagen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 292.

Å stiftelse, som bildas efter vad nu är sagt, skall i tillämpliga delar gälla

vad om allmän eller särskild pensionsstiftelse eller annan personalstiftelse

är stadgat; dock vare bolaget ej pliktigt att till sådan stiftelse gälda ränta

å fordran som i 2 § avses.

38 §.

Vid anmälan, varom i 37 § tredje och femte styckena sägs, skall fogas i

två exemplar av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga

bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av bolagsstämmas protokoll

eller annan handling som utvisar, beträffande anmälan enligt tredje

stycket, vilka befattningar eller slag av befattningar hos bolaget som avses

med fonden eller skuldposten samt, beträffande anmälan enligt femte stycket,

vilka bestämmelser som gälla om fondens ändamål, om de villkor under

vilka förmån skall från fonden utgå och om ordningen i övrigt för medlens

användande, eller motsvarande bestämmelser rörande skuldposten. Vid anmälan,

som i 37 § fjärde stycket sägs, skall fogas i två exemplar på enahanda

sätt till riktigheten styrkt avskrift av bolagsstämmas protokoll, upptagande

beslut att fonden eller skuldposten skall utgå ur bolagets balansräkning

eller att nedsättning av fondens eller skuldpostens belopp skall ske.

Det åligger registreringsmyndigheten att såvitt möjligt före den 1 juli

1939 verkställa registrering av stiftelse som enligt vad i 37 § stadgas bildas

för aktiebolag. Registreringsmyndigheten läte därvid i aktiebolagsregistret

införa, att enligt övergångsbestämmelserna till denna lag en i bolagets balansräkning

för angiven balansdag upptagen fond eller skuldpost skall anses

från och med den 1 januari 1938 vara ombildad till allmän eller särskild

pensionsstiftelse eller annan personalstiftelse, så ock stiftelsens benämning.

Denna skall av registreringsmyndigheten bestämmas med ledning

av fondens eller skuldpostens beteckning och ändamål samt under

iakttagande av vad i denna lag stadgas. Då på grund av brist i balansräkningen

täckning skall beräknas för aktiekapitalet efter vad i 37 § andra

stycket sista punkten, tredje stycket eller femte stycket stadgas, skall vid

registreringen anmärkas, att fonden eller skuldposten, efter avräkning för

brist enligt balansräkningen, ombildats till stiftelse. Har anmälan skett efter

vad i 37 § fjärde stycket sista punkten sägs, skall vid registreringen anmärkas

att fonden eller skuldposten, efter beslutad nedsättning, ombildats till

stiftelse. Registreringsmyndigheten skall tillika, när registrering sker, ombesörja

kungörelse och uppgift, som i 27 § första stycket sägs. Vid uppgiften

skall, där registrering sker efter anmälan som i denna paragraf första stycket

sägs, fogas ett exemplar av protokoll eller annan handling, som inkommit

till registreringsmyndigheten.

När registrering sker, skall ofördröjligen skriftlig underrättelse därom

med allmänna posten försändas till bolagets styrelse, så ock bevis om registreringen

tillhandahållas bolaget. Är bolaget missnöjt med registreringsmyndighetens

beslut om registrering av allmän pensionsstiftelse efter vad i

denna paragraf är stadgat, må över beslutet hos Konungen föras besvär,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

21

vilka skola vid talans förlust hava inkommit till handelsdepartementet före

klockan tolv å sextionde dagen från den dag beslutet gavs.

I övrigt skall i avseende å registrering av pensions- eller annan personalstiftelse

efter vad i denna paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vad i 22

och 25 §§ samt 27 § tredje stycket är stadgat.

39 §.

Vad i dessa övergångsbestämmelser stadgas om aktiebolag skall, med iakttagande

av föreskrifterna i 36 § andra punkten, tillämpas jämväl å bankaktiebolag

och försäkringsaktiebolag. Beträffande bankaktiebolag skall vad i

37 § andra stycket sista punkten stadgas om aktiekapitalet gälla i avseende å

grundfonden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 12 augusti 1910 (nr 88) om aktiebolag.

Härigenom förordnas, dels att 17, 50, 56, 132 och 133 §§ lagen den 12

augusti 1910 om aktiebolag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels ock att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad 74 a §,

av nedan angivna lydelse:

17 §.

Bolagsordning skall---till behandling.

I de--:--i stiftelseurkunden.

Ej må i bolagsordning intagas bestämmelse, som inskränker bolagsstämmas

rätt att besluta bildande av stiftelse, som avses i lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser, eller överföring av vinstmedel till sådan

stiftelse.

50 §.

Beslut örn---i ärendet.

Beslut örn--— ansökningen bifallen.

Innefattar beslut---ansökningen bifallen.

Rättens beslut,--— för registrering.

Nedsättning av---nedsättning medgivits.

Har till---påskrift därom.

Har pensions- eller annan personalstiftelse, som bildats enligt lagen örn

aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, fordran hos bolaget, må

ansökan om nedsättning varom i 2 mom. eller örn vinstutdelning varom i

3 mom. sägs icke bifallas, med mindre det inför rätten styrkes, att styrelse

eller god man för stiftelsen med tillstånd av tillsynsmyndigheten för sådana

stiftelser därtill lämnat medgivande eller att säkerhet, som av rätten godkännes,

ställts för fordringen.

56 §.

Jämte vad i bokföringslagen är stadgat gäde i avseende å upprättande av

aktiebolags balansräkning:

1) Bolagets tillgångar — — — eller tillverkning.

2) Andra tillgångar---fullständigt angivas.

3) Osäkra fordringar---fordringar avskrivas.

1 Senaste lydelse av 50, 132 och 133 §§, se SFS 1924: 45.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

23

4) Tillgångar, avsedda---ifrågavarande tillgångar.

5) Tillgångar, som---fastställda balansräkning.

6) De belopp, vartill aktiekapitalet, reserv- och förnyelsefonder samt andra

fonder uppgå, skola var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.

Fond må ej redovisas under benämningen pensionsfond eller understödsfond

eller under annan benämning, som utmärker att fonden bildats för tryggande

av pension eller eljest för anställdas eller deras anhörigas välfärd. Har

efter vad i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser är

stadgat pensionsstiftelse eller annan personalstiftelse bildats, skall skuld pa

grund av överföring av medel från bolaget till stiftelsen redovisas i särskild

post med upptagande av stiftelsens benämning, därvid skuld på grund av

överföring som beslutats vid balansräkningens fastställande, skuld för ränta

för det år balansräkningen avser, i den mån den ej avräknats mot utgifter,

och skuld på grund av tidigare överföringar skola för sig angivas.

7) Kostnader för--— såsom tillgång.

8) Äger bolaget---fastställda balansräkning.

74 a §.

Hör till bolaget pensions- eller annan personalstiftelse, varom i lagen om

aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser sägs, skall revisorernas

granskning avse jämväl stiftelsens förvaltning samt dess räkenskaper; och

skall vad i 74 § är stadgat beträffande bolagets styrelse äga motsvarande tilllämpning

å styrelse eller god man för stiftelsen. I sin berättelse skola revisorerna

jämväl yttra sig rörande granskningen av stiftelsen, så ock, där

stiftelsen står under särskild förvaltning, samtidigt med överlämnande till

bolagets styrelse av berättelsen, till styrelsen eller gode mannen för stiftelsen

överlämna särskilt yttrande rörande granskningen.

132 §.

Med böter---fängelse straffes

1) stiftare, som---oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller---oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med----ej angivits;

4) styrelseledamot eller---i aktieboken;

5) styrelseledamot eller---till aktieägare;

6) styrelseledamot, som---i 56 §;

7) revisor eller---honom granskats;

7 a) revisor, där han mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift i yttrande,

vilket enligt 74 a § överlämnas till styrelse eller god man för stiftelse som

avses i lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser;

8) revisor, som,---bans uppdrag;

9) en var,---76 § 2 mom.

Ej må —--strängare straff.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

133 §.

Bryter någon---fem hundra kronor.

Samma lag vare

om revisor, vilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats i 74 §

3 morn., 74 a § 2 punkten eller 106 § 2 mom. 1 punkten,

om likvidator,---117 § åligger,

om god man, där han försummar fullgöra vad i 109 § 3 mom. eller 115 §

2 mom. finnes stadgat,

samt om ledamot i styrelse eller god man för aktiebolags personalstiftelse,

där han underlåter iakttaga vad honom enligt 74 a § 1 punkten åligger.

Förseelse mot---varje aktieägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

25

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse.

Härigenom förordnas, dels att 4, 39 b, 43, 251 och 252 §§ lagen den 22

juni 1911 om bankrörelse1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels ock att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad 69 a §,

av nedan angivna lydelse:

4 §.

Bolagsordning för---deras befattningar.

Där ej---av aktier.

Skall förbehåll---i bolagsordningen.

Ej må i bolagsordning intagas bestämmelse, som inskränker bolagsstämmas

rätt att besluta bildande av stiftelse, som avses i lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser, eller överföring av vinstmedel till sådan

stiftelse.

39 b §.

Beslut om---för registrering.

Beslut om---ansökningen bifallen.

Innefattar beslut---ansökningen bifallen.

Rättens beslut,---för registrering.

Nedsättning av---nedsättning medgivits.

Har till---påskrift därom.

Har pensions- eller annan personalstiftelse, som bildats enligt lagen örn

aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, fordran hos bolaget, må

ansökan om nedsättning varom i 2 mom. eller örn vinstutdelning varom i 3

mom. sägs icke bifallas, med mindre det inför rätten styrkes, att styrelse

eller god man för stiftelsen med tillstånd av tillsynsmyndigheten för sådana

stiftelser därtill lämnat medgivande eller att säkerhet, som av rätten godkännes,

ställts för fordringen.

43 §.

Jämte vad i bokföringslagen är stadgat gäde i avseende å upprättandet av

bankaktiebolags balansräkning:

1) Bolagets tillgångar---eller anskaffande.

2) Andra tillgångar---att avlämna.

1 Senaste lydelse, se beträffande 4, 39 b och 43 §§ SFS 1928:125 samt beträffande 251 och

252 §§ SFS 1933:277.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

3) Osäkra fordringar — — — fordringar avskrivas.

4) Fast egendom,---föregående balansräkning.

5) De belopp, vartill grund- och reservfonder samt andra fonder uppgå,

skola var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna. Fond må ej

redovisas under benämningen pensionsfond eller understödsfond eller under

annan benämning, som utmärker att fonden bildats för tryggande av pension

eller eljest för anställdas eller deras anhörigas välfärd. Har efter vad i

lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser är stadgat pensionsstiftelse

eller annan personalstiftelse bildats, skall skuld på grund av

överföring av medel från bolaget till stiftelsen redovisas i särskild post med

upptagande av stiftelsens benämning, därvid skuld på grund av överföring

som beslutats vid balansräkningens fastställande, skuld för ränta för det

år balansräkningen avser, i den mån den ej avräknats mot utgifter, och

skuld på grund av tidigare överföringar skola för sig angivas.

6) Kostnader för---såsom tillgång.

69 a §.

Hör till bolaget pensions- eller annan personalstiftelse, varom i lagen om

aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser sägs, skall revisorernas

granskning avse jämväl stiftelsens förvaltning samt dess räkenskaper; och

skall vad i 69 § är stadgat beträffande bolagets styrelse äga motsvarande tilllämpning

å styrelse eller god man för stiftelsen. I sin berättelse skola revisorerna

jämväl yttra sig rörande granskningen av stiftelsen, så ock, där

stiftelsen står under särskild förvaltning, samtidigt med överlämnande till

bolagets styrelse av berättelsen, till styrelsen eller gode mannen för stiftelsen

överlämna särskilt yttrande rörande granskningen.

251 §.

Med böter---fängelse straffes

1) stiftare, som---oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller--— oriktig uppgift;

3) styrelseledamot eller---i aktieboken;

4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med bestämmelser

i 39 b § 3 mom. eller 41 § 1 mom. 1 punkten låter verkställa utbetalning

till delägare;

5) styrelseledamot, som vid upprättandet av balansräkning mot bättre

vetande förfar i strid med bestämmelserna i 43 §;

6) styrelseledamot eller---lämna upplysning;

7) revisor, där---honom granskats;

7 a) revisor, där han mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift i yttrande,

vilket enligt 69 a § överlämnas till styrelse eller god man för stiftelse som

avses i lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser;

8) revisor, som,---hans uppdrag;

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

9) en var, som falskeligen avgiver sådan försäkran, som omförmäles i

71 §.

Ej må---strängare straff.

252 §.

Bryter någon mot vad i 2 §, 22 § eller 28 § 2 mom. finnes stadgat,

eller underlåter---och 3 morn.,

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §, 23 §

sista momentet, 30 §, 32 §, 33 § 4 morn., 36 § 1 morn., 38 § sista momentet,

39 a § 3 mom. andra punkten, 39 b § 1 mom. fjärde punkten eller 4 morn.,

59 §, 65 §, 69 § 1 morn., 73 § 1 eller 4 mom. eller 87 § är meddelad,

eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 76 § 1 mom. stadgas

hålla den där omförmälda förteckningen tillgänglig och översända den

till bolagets delägare eller att, då delägare enligt 4 mom. i 76 § påyrkat hänskjutande

av visst ärende till prövning å bolagsstämma, låta upptaga ärendet

å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt lil § under bankbolags konkurs företrätt bolaget

såsom konkursgäldenär, mot vad i 112 § 2 mom. är stadgat,

straffes med---fem hundra kronor.

Samma lag vare

om revisor, vilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelas i 69 §

6 morn., 69 a § 2 punkten eller 100 § 2 mom. 1 punkten,

örn likvidator, som ej fullgör vad honom enligt 99 §, 100 § 2 morn., 103 §

eller 110 § åligger,

samt om ledamot i styrelse eller god man för bolagets personalstiftelse,

där han underlåter iakttaga vad honom enligt 69 a § 1 punkten åligger.

Förseelse mot 65 §, 69 § 1 eller 6 morn., 73 § 1 eller 4 morn., 76 § 1 morn.,

100 § 2 mom. eller 103 §, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 76 §

omförmälda förteckning upptaga ärende, vars hänskjutande till bolagsstämma

av bolagets delägare påyrkats enligt 4 mom. i samma paragraf, må åtalas allenast

av målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl bolaget

som varje delägare däri.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas, dels att 4, 48, 258 och 259 §§ lagen den 25 maj 1917

om försäkringsrörelse skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels ock att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad 65 a §, av nedan

angivna lydelse:

4 §•

Bolagsordning för---i utlandet.

Ej må i bolagsordning intagas bestämmelse, som inskränker bolagsstämmas

rätt att besluta bildande av stiftelse, som avses i lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser, eller överföring av vinstmedel till

sådan stiftelse.

48 §.

Jämte vad i bokföringslagen är stadgat gälle i avseende å upprättande av

försäkringsaktiebolags balansräkning:

1) Bolagets tillgångar---eller anskaffande.

2) Andra tillgångar---att avlämna.

3) Osäkra fordringar —--fordringar avskrivas.

4) Under förutsättning,---är lägre.

5) Fast egendom,---föregående balansräkning.

6) De belopp, vartill aktiekapitalet, den aktieägarnas tillskottsplikt motsvarande

fonden, reservfonden samt bolagets övriga fonder uppgå, skola var

för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna. Fond må ej redovisas

under benämningen pensionsfond eller understödsfond eller under annan

benämning, som utmärker att fonden bildats för tryggande av pension

eller eljest för anställdas eller deras anhörigas välfärd. Har efter vad i

lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser är stadgat pensionsstiftelse

eller annan personalstiftelse bildats, skall skuld på grund av

överföring av medel från bolaget till stiftelsen redovisas i särskild post med

upptagande av stiftelsens benämning, därvid skuld på grund av överföring

som beslutats vid balansräkningens fastställande, skuld för ränta för det år

balansräkningen avser, i den mån den ej avräknats mot utgifter, och skuld

på grund av tidigare överföringar skola för sig angivas.

7) Förvärvad egen---som tillgång.

8) De vid---följande år.

Där enligt---inom linjen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

65 a §.

Hör till bolaget pensions- eller annan personalstiftelse, varom i lagen om

aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser sägs, skall revisorernas

granskning avse jämväl stiftelsens förvaltning samt dess räkenskaper; och

skall vad i 65 § är stadgat beträffande bolagets styrelse äga motsvarande tillämpning

å styrelse eller god man för stiftelsen. I sin berättelse skola revisorerna

jämväl yttra sig rörande granskningen av stiftelsen, så ock, där

stiftelsen står under särskild förvaltning, samtidigt med överlämnande till

bolagets styrelse av berättelsen, till styrelsen eller gode mannen för stiftelsen

överlämna särskilt yttrande rörande granskningen.

258 §.

Med böter---fängelse straffes

1) stiftare, som---oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller---oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med---ej angivits;

4) styrelseledamot eller---i aktieboken;

5) styrelseledamot eller---eller garant;

6) styrelseledamot, som —''--eller 149 §;

7) revisor, där---honom granskats;

7 a) revisor, där han mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift i yttrande,

vilket enligt 65 a § överlämnas till styrelse eller god man för stiftelse som

avses i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser;

8) revisor, som,---hans uppdrag;

9) den, som---4) sägs;

10) en var,---67 § 2 mom.

Ej må---strängare straff.

259 §.

Bryter någon---femhundra kronor.

Samma lag vare

om revisor, vilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats i 65 §

3 morn., 65 a § 2 punkten, 97 § 2 mom. 1 punkten, 166 § 3 mom. eller 192 §

2 mom. 1 punkten,

om likvidator, som ej fullgör vad honom enligt 96 §, 97 § 2 morn., 99 §,

106 §, 191 §, 192 § 2 morn., 194 §, 201 § eller 227 § 1 mom. åligger,

samt örn ledamot i styrelse eller god man för försäkringsaktiebolags personalstiftelse,

där han underlåter iakttaga vad honom enligt 65 a § 1 punkten

åligger.

Bryter någon---1 mom. sägs.

Förseelse mot---eller garant.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 §§ handelsbaden.

Härigenom förordnas, att 17 kap. 4 och 11 §§ handelsbaden1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives:

4 §.

Är gäldbunden — —■ — kortare tid.

Förmånsrätt i den ordning, som i första stycket stadgas för betjänters och

tjänstehjons lön, gäde ock för fordran å pension, som tillkommer pensionstagare

på grund av tjänst eller annan arbetsanställning, vilken innehafts av

honom själv eller av anhörig till honom, dock ej för längre tid än sammanlagt

ett år och ej heller för längre tid tillbaka än ett år innan konkursansökningen

gjordes. Samma förmånsrätt åge ock pensionsstiftelse, som

bildats enligt lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser,

för fordran varom i 2 § nämnda lag sägs, i den mån fordringen motsvarar

pensionsfordringar som utgå med förmånsrätt efter vad nu är sagt, dock allenast

såvitt fordringarna avse pension intill belopp varom stadgas i 9 § sista

stycket nämnda lag.

Därefter skall---lag sägs.

11 §.

Därefter skola,---är sagd.

Sedan uttages---att utgiva.

Förmånsrätt efter vad i andra stycket sägs tillkomme pensionsstiftelse, som

bildats enligt lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser,

för fordran varom i 2 § nämnda lag sägs, i den mån fordringen icke utgår

med förmånsrätt enligt 4 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938 men skall icke äga tillämpning

i konkurs, vari beslut om egendomsavträde tidigare meddelats.

1 Senaste lydelse, se beträffande 4 § SFS 1933:321 och beträffande 11 § SFS 1925:175.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

31

Förslag

till

Lag

om ändring i konkurslagen.

Härigenom förordnas, dels att i konkurslagen skall införas en ny paragraf

av nedan angivna innehåll och betecknad 28 a §, dels ock att 34 § samma lag

skall erhålla följande ändrade lydelse:

28 a §.

Har, på sätt i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

stadgas, beslut fattats om överföring av medel från aktiebolag, bankaktiebolag

eller försäkringsaktiebolag till pensionsstiftelse eller annan personalstiftelse,

som hör till bolaget, och finnas bolagets borgenärer därav

hava lidit märklig skada, skall, örn den balansräkning enligt vilken medlens

överföring skett icke till registreringsmyndigheten eller, såvitt angår bankaktiebolag,

till bankinspektionen inkommit tidigare än etthundraåttio dagar

innan konkursansökningen gjordes eller, där registrering av stiftelsen skett

först efter det balansräkningen inkommit, registreringen icke ägt rum tidigare

än nyss är sagt, överföringen av medlen på talan av konkursboet återgå.

34 §.

Har i fall, då 28, 28 a, 29, 32 eller 33 § icke är tillämplig, gäldenären innan

beslutet om egendomsavträde meddelades ingått avtal, varav kommit skada

för borgenärerna, och var det vid avtalets ingående hans avsikt att tillskynda

dem skada, gånge, där den, med vilken avtalet ingicks, hade kännedom

om gäldenärens avsikt, det avtal på talan av konkursboet åter; dock

må, sedan fem år förflutit från det avtalet ingicks, sådan talan ej anställas

mot annan än gäldenärens make.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

Har pensions- eller annan personalstiftelse bildats efter vad i övergångsbestämmelserna

till lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

är stadgat, skall i händelse av bolagets konkurs stiftelsebildningen på

talan av konkursboet återgå, där registrering av stiftelsen ej ägt rum tidigare

än etthundraåttio dagar innan konkursansökningen gjordes och bolagets

borgenärer finnas hava lidit märklig skada av stiftelsebildningen. Angående

sådan talan gäde i övrigt vad i konkurslagen om återvinning är stadgat.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 24 maj 1929 (nr 116) om

tillsyn över stiftelser.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

2 §.

Anmälningsplikt äger ej rum beträffande:

1) stiftelse, vars---i riksräkenskapsverket;

2) stiftelse, som---fastställt stadgar;

3) stiftelse, som---anordnad tillsyn;

4) stiftelse, anförtrodd---annat samfund;

5) stipendiestiftelse vid enskild undervisningsanstalt;

6) stiftelse till---vissa släkter;

7) stiftelse, vars förmögenhet ej överstiger femtusen kronor;

8) stiftelse, varom i lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

stadgas; samt

9) stiftelse, som genom Konungens förordnande eller stiftarens föreskrift

är undantagen från tillsyn enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

33

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 13 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman,

lagberedningens betänkande den 10 februari 1937 med förslag till lag örn aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser, m. m., samt anför:

»Frågan om tryggandet av pension åt anställda i enskild tjänst har under

senare år vid åtskilliga tillfällen varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet.

Sedan från vissa organisationer av privatanställda framställning gjorts örn

lagstiftning i ämnet, utarbetades år 1927 inom justitiedepartementet av särskilda

sakkunniga ett utkast till lag om frivillig tjänstepensionering. I utkastet

stadgades skyldighet för arbetsgivare att trygga utfästa pensionsförmåner

genom försäkring. Från arbetsgivarhåll avstyrktes emellertid den

föreslagna lagstiftningen såsom innebärande ett alltför allvarligt ingrepp i

avtalsfriheten. Det ifrågasattes, huruvida icke en sådan lag komme att minska

arbetsgivarnas intresse för de anställdas pensionering och förty mera

skada än gagna de anställda. Sedan utkastet varit föremål för överarbetning,

framlades den 8 september 1928 i betänkande (statens off. utredn.

1929: 3) ett nytt utkast till lag om frivillig tjänstepensionering. Även

detta utkast var byggt på försäkringstvång. Nämnda betänkande överlämnades

år 1931 till den s. k. kommittén angående privatanställda.

Under de följande åren kom den allmänna uppmärksamheten att särskilt

riktas på de av aktiebolagen avsatta pensionsfondernas rättsliga ställning.

Enligt gällande aktiebolagslagstiftning äger ordinarie bolagsstämma att besluta

om användningen av bolagets vinstmedel — sedan föreskriven avsättning

skett till reservfonden — antingen till vinstutdelning eller ock till avsättning

till dispositionsfond eller till reservation i annan ordning eller till avsättning

till fonder för särskilt angivna ändamål. I aktiebolagens balansräkningar

redovisas i stor utsträckning såsom särskilda fonder passivposter, vilka

beteckna för visst ändamål reserverade vinstmedel. Rörande användningen

av sådana medel kan ändring beslutas av bolagsstämman. Och enligt 53 §

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 292- 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

sista stycket aktiebolagslagen må reservfonden tillgripas av bolaget för täckande

av förlust, först i den mån förlusten icke kan ersättas av andra befintliga,

till framtida förfogande avsatta medel, d. v. s. först efter det andra fonder

tagits i anspråk. Bland fonder, som sålunda uppföras i aktiebolagens balansräkningar,

finnas i betydande omfattning fonder avsedda att trygga utbetalning

av pensioner till personal anställd hos bolaget. Särskilt i tider av

ekonomisk nedgång har behovet för vissa bolag att anlita reservfonden medfört

att bl. a. dylika pensionsfonder måst först tillgripas och även eljest torde

det ha förekommit att bolag tillgripit sådana fonder. Det har därför ej

minst under depressionsperioden i början av detta decennium kommit att

uppmärksammas, att dessa fondbildningar icke erbjuda den trygghet som

pensionstagarna — och mången gång jämväl aktieägarna och bolagets ledning

— torde hava föreställt sig.

Frågan örn beredande av skydd för dylika fonder upptogs vid 1935 års

riksdag. Andra lagutskottet, till vilket i ämnet väckta motioner hänvisades,

uttalade bl. a., att anledning funnes att förvänta, att de i motionerna omförmälda

spörsmålen bomme att till vissa delar beröras vid de utredningar, som

verkställas inom lagberedningen vid dess revision av aktiebolagslagstiftningen

samt inom kommittén angående privatanställda. Utskottet ansåg frågan

om att bereda betryggande former för de privatanställdas pensionering böra

lösas ur enhetlig synpunkt under beaktande av förhållandena på hela det

område, som därav berördes, och hemställde att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj:t begära utredning av frågan om lagstiftning i syfte att få till stånd betryggande

former för pensionering av anställda hos enskilda företag och

sammanslutningar. Utskottets hemställan bifölls av riksdagens kamrar och

skrivelse i ärendet avläts den 5 april 1935 (nr 141).

Med anledning av denna riksdagens skrivelse befriades kommittén angående

privatanställda från handläggningen av den till kommittén hänskjutna

frågan örn tryggad rätt till pension. Den 15 november 1935 anbefalldes

lagberedningen att avgiva yttrande i den genom skrivelsen väckta frågan

om lagstiftning i syfte att få till stånd betryggande former för pensionering

av anställda hos enskilda företag, såvitt ärendet berörde området för beredningens

uppdrag att verkställa utredning om revision av aktiebolagslagstiftningen

och vad därmed kunde äga omedelbart sammanhang. Frågan i övrigt

skulle under samråd med lagberedningen utredas inom justitiedepartementet.

Sedan 1936 års riksdag i skrivelse den 27 juni (nr 421) begärt att utredningen

måtte utsträckas till att avse åtgärder, som genom samhällets försorg

lämpligen kunde vidtagas för att främja pensioneringen av personer anställda

i enskild tjänst, ansågs en departemental utredning av dithörande spörsmål

icke kunna äga rum, och bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den

11 september chefen för justitiedepartementet att tillsätta en kommitté för

att verkställa utredning beträffande frågan om pensionering av i enskild

tjänst anställda personer och utarbeta de författningsförslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

35

På grund av detta bemyndigande tillsattes den 19 september 1936 en kommitté

för frågan örn pensionering av i enskild tjänst anställda. I samband

därmed upptog lagberedningen ärendet om särskild lagstiftning för skyddande

av aktiebolagens pensions- och andra personalfonder. Under ärendets behandling

har lagberedningen dels samrått med de sakkunniga, som förordnats

att biträda beredningen vid revisionen av aktiebolagslagstiftningen, dels

ock haft överläggningar med sistnämnda kommitté.

Lagberedningens förslag.

Med underdånig skrivelse den 10 februari 1937 har lagberedningen överlämnat

av motiv åtföljda förslag till 1) lag om aktiebolags pensions- och andra

personalstiftelser; 2) lag angående ändring i lagen om aktiebolag; 3) lag

angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse; 4) lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse;

5) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 §§ handelsbaden; 6) lag om

ändring i konkurslagen; samt 7) lag angående ändring i lagen den 24 maj

1929 (nr 116) om tillsyn över stiftelser (statens off. utredn. 1937: 13).

I fråga om förslagens huvudsakliga innehåll må följande redogörelse lämnas:
Förstnämnda

lagförslag avser att bereda skydd för aktiebolags fondering

av vinstmedel för pensionering av anställda hos bolaget eller efterlevande

till anställda genom förvandling av sådan fond till stiftelsefordran. I detta

syfte öppnar förslaget möjlighet för aktiebolag att i enkel ordning ernå bildandet

av stiftelse, vars förmögenhet må innestå såsom fordran hos bolaget,

och söker även genom de till förslaget knutna övergångsbestämmelserna sörja

för att hos aktiebolagen redan avsatta pensionsfonder genom ombildning

till stiftelser i största möjliga omfattning föras in under den föreslagna lagen.

Vid de särskilda stadgandenas utformning har tillgodoseendet av dessa

båda synpunkter eftersträvats.

Enligt 1 § i förslaget må aktiebolag i den ordning, varom i 2 § sägs, bilda

stiftelse, vars förmögenhet må helt eller delvis utgöras av fordran hos bolaget,

till tryggande av pension åt anställda hos bolaget (egenpension) efter avgång

från tjänst eller annan arbetsanställning, efter uppnående av viss ålder eller

vid bestående förlust eller nedsättning av arbetsförmågan (invaliditet), samt

efter anställds död åt efterlevande make och barn (familjepension). Även

pension, som kan komma att utgå till frånskild make, omfattas av stiftelsen.

I fråga örn pensionsstiftelses ändamål äger bolaget bestämma, att stiftelsen

skall avse tryggandet av pension allenast åt anställda, som innehava

vissa befattningar eller vissa slag av befattningar hos bolaget, samt efter sådan

anställds död åt efterlevande efter honom. Dylik stiftelse kallas i förslaget

särskild pensionsstiftelse. Har sådan bestämmelse ej meddelats, är

stiftelsen allmän pensionsstiftelse för bolaget.

De rörande pensionsstiftelses ändamål föreslagna bestämmelserna angiva

emellertid endast ramen för den — från .social och humanitär synpunkt önsk
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

värda — pensionering, vars betryggande kan vinnas genom inrättande av

pensionsstiftelse. Förslaget upptar icke föreskrift om innehållet av de pensionsutfästelser,

som kunna givas, utan utgår från full avtalsfrihet beträffande

rätten till pension och förutsättningarna för pensionsrätter inträde.

Men då pensionsutfästelser givits, utgör stiftelseförmögenheten i första

hand säkerhet för dessa utfästelsers fullgörande, och vad därefter kan återstå

skall tjäna till tryggande av pension åt övriga anställda eller deras efterlevande

efter billighet.

Bildande av pensionsstiftelse beslutas enligt 2 § i förslaget av sådan ordinarie

bolagsstämma som i 82 § aktiebolagslagen sägs. I beslutet om bildande

av särskild stiftelse skola tydligt angivas de befattningar eller slag av befattningar

hos bolaget som avses med stiftelsen. Pensionsstiftelse kommer till

stånd i och med beslutets införande i aktiebolagsregistret.

Överföring av vinstmedel till pensionsstiftelse beslutas av bolagsstämma

vid fastställande av balansräkning för föregående räkenskapsår. Pensionsstiftelse

må ej bildas utan att till densamma överföres minst 500 kronor.

Sedan registrering av pensionsstiftelse skett, äger stiftelsen på grund av

överföring av medel från bolaget fordran hos detta till motsvarande belopp.

Rörande redovisningen av sådan fordran föreslås införande av vissa bestämmelser

i 56 § 6) aktiebolagslagen.

För underlättande av pensionsstiftelses bildande — vilket är av särskild betydelse

vid ombildning av pensionsfond till stiftelse enligt övergångsbestämmelserna

— fordras enligt förslaget för stiftelsebildning icke inrättande av

särskilt förvaltningsorgan för stiftelsen. Men bolagsstämma äger vid bildande

av stiftelse eller senare besluta inrättande av särskild styrelse för stiftelsen.

Inrättas sådan styrelse, skall den äga lika starkt inslag från pensionstagare

och anställda hos bolaget som från arbetsgivaren, bolaget. Samma antal styrelseledamöter,

en eller två, skall väljas av bolagsstämma och av dem, som

äro pensionstagare hos bolaget eller äro anställda hos detta och innehaft anställning

minst fem år eller den kortare tid som stadgas i de av bolagsstämman

meddelade bestämmelserna. De sålunda valda ledamöterna skola utse

ytterligare en ledamot, som skall vara styrelsens ordförande. Kunna de ej

enas, skall denne på anmälan därom förordnas av rätten.

Har för pensionsstiftelse särskild styrelse ej inrättats, är bolagets styrelse

förvaltningsorgan för stiftelsen. I de talrika fall, då beträffande pensionsstiftelse

annat icke förekommer än överföringar i bolagets balansräkningar

av vinstmedel från bolaget till stiftelsen och dess förmögenhet således utgöres

av fordran hos bolaget, har ett särskilt förvaltningsorgan icke ansetts erforderligt.

Men skulle genom avbetalning å stiftelsefordringen annan egendom

tillfalla stiftelsen, eller skulle bolaget träda i likvidation eller försättas i konkurs

eller eljest i förslaget angiven omständighet inträffa som kan medföra

fara för intressekollision mellan bolaget och stiftelsen, skall, om särskild styrelse

för denna ej inrättats, god man av rätten förordnas (5 §) att handhava

stiftelsens angelägenheter och företräda stiftelsen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

37

Bildandet av pensionsstiftelse medför enligt förslaget icke någon ändring

i bolagets skyldighet att själv betala utgående pensioner. Försättes bolaget

i konkurs, skola de, som äga fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget,

bevaka sina fordringar i konkursen. I avseende å dessa fordringar äger stiftelsen

i konkursen ställning av medgäldenär. I den mån utdelning utgår å

pensionsfordringarna, skola utdelningarna enligt 10 § i förslaget avräknas å

utdelningen för stiftelsefordringen. Enligt förslaget till lag örn ändrad lydelse

av 17 kap. 4 och 11 §§ handelsbaden tillerkännes pensionstagare förmånsrätt

jämlikt 17 kap. 4 § för sin fordran, dock ej för längre tid än ett år,

medan stiftelsefordringen i dess helhet utgår med förmånsrätt. Ur de medel,

som på grund av bevakningen av stiftelsefordringen tillfalla stiftelsen,

äga först pensionsborgenärerna erhålla betalning för sina fordringar, i den

mån betalning till dem ej utgått i konkursen. Skulle därefter medel återstå,

skall tilldelning äga rum efter billighet till övriga intressenter i stiftelsen,

d. v. s. till pensionstagare, som utan att äga fordran på grund av pensionsrätt

mot bolaget faktiskt åtnjutit pension, samt till dem, som varit anställda hos

bolaget och ej på grund av utfästelse upptagande oantastbarhetsprincipen ägt

fordran hos bolaget, samt till efterlevande efter anställda.

Förslag till delning av stiftelseförmögenheten skall upprättas av förvaltningsorganet

för stiftelsen och underställas tillsynsmyndigheten för prövning

och fastställelse (14 §).

Skulle vid delningen överskott uppkomma, skall detta ej återgå till bolaget

utan tillfalla en allmän fond, svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond

(9 §). Denna bestämmelse har upptagits dels till skydd för de anställdas

pensionsintressen dels för att underlätta lösningen av den betydelsefulla

frågan om dessa stiftelsers ställning i beskattningshänseende.

Träder bolaget i likvidation utan samband med konkurs, skall ock enligt

9 § i förslaget bolaget äga å stiftelsefordringen avräkna vad bolaget utgiver

under likvidationen till dem, som äga fordran på grund av pensionsrätt mot

bolaget, såsom betalning för förfallna pensionsbelopp och såsom gottgörelse

för kapitalvärdet av pensionsrätten. Återstoden av stiftelsefordringen utbetalas

till stiftelsen. Behållningen hos stiftelsen skall fördelas efter billighet

i samma ordning som nyss angivits för fall av konkurs.

Då det från samhällelig synpunkt ansetts vara av vikt att pensionsstiftelsen

tjänar till täckning av lägre pensionsbelopp, innan täckning gives för högre,

har det föreslagits (9 § tredje stycket), att företrädesrätt till betalning ur pensionsstiftelses

förmögenhet skall tillkomma intressent i stiftelsen för pension

allenast intill ett visst i lagen bestämt belopp. I detta hänseende har föreslagits

för anställds pension (egenpension) 6,000 kronor och beträffande familjepension

2,000 kronor åt en pensionstagare (änka eller barn till anställd),

3,000 kronor till två pensionstagare, 3,400 kronor till tre pensionstagare o. s. v.

Där ej annat förbehåll gjorts vid pensionsstiftelses bildande, föreligger enligt

8 § i förslaget skyldighet för bolaget att förränta stiftelsefordringen. Mot

räntan må bolaget för värjo räkenskapsår avräkna sina pensionsutgifter. Där
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

emot äger icke bolaget för dessa utgifter taga ersättning av stiftelsens kapitalförmögenhet

genom nedsättning av stiftelsefordringen, såframt ej stiftelseförmögenheten

överstiger vad som enligt förslaget ansetts böra beräknas såsom

stiftelsens pensionsreserv (8 § sista stycket). Med stiftelses pensionsreserv

avses det belopp, som enligt försäkringstekniska beräkningsgrunder erfordras

till täckning för kapitalvärdet av de pensioner, som utgå från bolaget,

samt av bolagets utfästelser av pension att framdeles utgå till anställda och

efterlevande till anställda, ökat med en tiondel. Nämnda beräkningsgrunder

skola efter förslag av tillsynsmyndigheten fastställas av Kungl. Majit.

Vill aktiebolag, till vilket hör pensionsstiftelse, ur dess kapitalförmögenhet

erhålla gottgörelse för pensionsutgifter, måste särskilt förvaltningsorgan inrättas

för stiftelsen. Skulle detta finna gottgörelsen inkräkta på stiftelsens

pensionsreserv, skall frågan underställas tillsynsmyndighetens prövning.

I förslaget upptagas bestämmelser om överföring av pensionsstiftelse å annat

aktiebolag i samband med överlåtelse av rörelsen (11 §) och om överlåtelse

av pensionsstiftelses tillgångar å pensionskassa, varom stadgas i lagen

den 29 juni 1912 om understödsföreningar (12 §). Sådan överföring eller

överlåtelse må dock ske allenast med tillsynsmyndighetens tillstånd.

Stadganden, som möjliggöra ändring i vissa avseenden beträffande tidigare

om pensionsstiftelse meddelade bestämmelser, äro upptagna i 15 §.

Den föreslagna lagstiftningens huvudsyfte är att bereda trygghet för aktiebolagens

avsättningar till de anställdas pensionering. Den möjlighet att i

enkel ordning erhålla en stiftelsebildning, som för vinnande av detta syfte öppnas,

har emellertid föreslagits även beträffande avsättningar av medel för

tillgodoseende av personalens välfärd annorledes än genom pensionering.

Bestämmelser om annan personalstiftelse än pensionsstiftelse hava upptagits

i 16 §.

Såväl pensionsstiftelser som personalstiftelser, som avses i 16 §, skola enligt

17 § stå under tillsyn av den myndighet, vilken handhar tillsynen å sådana

pensionskassor som avses i lagen den 29 juni 1912 om understödsföreningar.

Är bolagets styrelse organ för stiftelsen, åligger det styrelsen att årligen ombesörja

insändande till tillsynsmyndigheten av meddelande om redovisningen

i bolagets balansräkning av stiftelsens fordran hos bolaget på grund av överföring

av medel till stiftelsen (18 §). Får stiftelsen andra tillgångar än sådan

fordran, skall styrelsen eller gode mannen för stiftelsen till tillsynsmyndigheten

insända dels berättelse rörande stiftelsens förvaltning dels sammandrag

av räkenskaperna efter formulär som fastställts av Kungl. Majit. Nämnda

tillgångar skola placeras enligt föreskrifter som meddelas av Kungl. Majit

(19 §).

I 35 § upptagas närmare bestämmelser om svenska aktiebolagens pensionsoch

understödsfond. Jämlikt 36 § skall den föreslagna lagen vara tillämplig

även å bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

Enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna skola pensionsfonder, upp
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

39

förda i den sista balansräkning som före lagens ikraftträdande fastställts för

aktiebolag, bliva automatiskt genom registrering, som verkställes av registreringsmyndigheten

efter utgången av viss tid, ombildade till stiftelser, såframt

ej bolaget inom nämnda tid anmäler att första ordinarie bolagsstämma efter

lagens ikraftträdande beslutat att fonden skall utgå ur balansräkningen. Ombildning

äger rum till allmän pensionsstiftelse, där ej bolaget gör anmälan

att fonden avser endast vissa befattningar eller slag av befattningar, i vilket

fall fonden skall anses ombildad till särskild pensionsstiftelse. Även annan

personalfond än pensionsfond kan ombildas till stiftelse. För ombildning till

personalstiftelse, som avses i 16 §, fordras anmälan från bolagets sida.

I motiven till lagförslaget har framhållits angelägenheten av att pensionsstiftelser,

som bildas enligt förslaget, icke bliva i beskattningsavseende missgynnade.

Det framhålles sålunda, att gåvoskatt ej bör utgå vid överföring

av medel från bolaget till sådan stiftelse, att rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen

för medel, som överföras till stiftelsen, bör medgivas bolaget, samt

att samma frihet från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet, vilken

åtnjutes av pensionsanstalt som ej är bolag, bör tillkomma pensionsstiftelse.

Det har även ansetts böra övervägas, i vilken omfattning liknande skattelättnader

kunna komma även andra till aktiebolag hörande personalstiftelser än

pensionsstiftelser till del.

Lagförslagen angående ändring i lagen örn aktiebolag, lagen om bankrörelse

och lagen om försäkringsrörelse innehålla bl. a. bestämmelser rörande

redovisningen i balansräkningen av skuld på grund av överföring av medel

från bolaget till pensions- eller annan personalstiftelse, som hör till bolaget.

Därjämte har stadgats förbud mot att i balansräkningen redovisa fond under

benämningen pensionsfond eller understödsfond eller under annan benämning,

som utmärker att fonden bildats för tryggande av pension eller eljest

för anställdas eller deras anhörigas välfärd.

I förslaget till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 §§ handelsbalken

hava upptagits bestämmelser örn förmånsrätt för pensionsfordringar och för

fordran, som tillkommer enligt lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

bildad pensionsstiftelse på grund av överföring av medel från

bolaget till stiftelsen. Förmånsrätt i den ordning, som i 17 kap. 4 § första

stycket stadgas för betjänters och tjänstehjons lön, skall enligt förslaget gälla

för fordran å pension, som tillkommer pensionstagare på grund av tjänst eller

annan arbetsanställning, vilken innehafts av honom själv eller anhörig till

honom. I fråga om förmånsrättens begränsning till tiden hänvisas till vad

senare anföres. I den mån pensionsstiftelsens fordran motsvarar pensionsfordringar,

som utgå med förmånsrätt enligt 17 kap. 4 § handelsbalken, skall

samma förmånsrätt tillkomma stiftelsens fordran. Till den del stiftelsefordringen

icke utgår med förmånsrätt enligt 17 kap. 4 § handelsbalken, skall

förmånsrätt enligt 17 kap. 11 § handelsbalken tillkomma densamma.

I förslaget till lag örn ändring i konkurslagen hava till skydd för aktiebolags

borgenärer upptagits bestämmelser örn rätt till återvinningstalan i avse
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

ende å överföring av medel från bolaget till pensions- eller annan personalstiftelse.

Hava borgenärerna av sådan överföring lidit märklig skada, föreligger

sålunda rätt till återvinning, om konkursansökningen gjorts inom etthundraattio

dagar efter det den balansräkning enligt vilken överföringen

skett inkommit till registreringsmyndigheten. Har stiftelsen registrerats senare

än balansräkningen inkommit, skall tiden räknas från stiftelsens registrering.

Remiss till myndigheter, institutioner och sammanslutningar.

På framställning av lagberedningen hava utkast, som i förutberörda delar

överensstämma med de avgivna lagförslagen, jämte utkast till motiv, genom

remiss den 23 december 1936 för yttrande överlämnats till åtskilliga myndigheter,

institutioner och sammanslutningar, vilkas verksamhet beröres av den

ifrågasatta lagstiftningen.

Yttranden hava inkommit från socialstyrelsen, pensionsstyrelsen, patentoch

registreringsverket, försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen,

statskontoret, kommittén angående pensionering av i enskild tjänst anställda,

svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, svenska bankföreningen,

landsorganisationen, de anställdas centralorganisation (Daco), svenska

personal-pensionskassan (S. P. P.) och svenska försäkringsföreningen.

I dessa yttranden har i allmänhet en lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse

med det framlagda förslaget tillstyrkts eller i allt fall förslagets

huvudgrunder lämnats utan anmärkningar. De anställdas centralorganisation

och svenska personal-pensionskassan hava dock uttalat vissa farhågor

för att tryggandet av de anställdas pensionering genom försäkring skulle

kunna motverkas genom den föreslagna lagstiftningen. Mot de föreslagna

övergångsbestämmelserna hava erinringar gjorts av svenska arbetsgivareföreningen

och landsorganisationen.

Beträffande förslagets huvudgrunder anföres i de avgivna

yttrandena bland annat följande:

Socialstyrelsen:

Ett viktigt led i strävandena att främja i enskild tjänst anställdas pensionering

är att skapa betryggande garantier för att pensionsfonder, som inom

olika företag inrättats eller framdeles inrättas till förmån för de anställda

och deras efterlevande, komma i största möjliga utsträckning det åsyftade

ändamålet till godo. Den lagstiftning, vartill lagberedningen avgivit förslag,

har begränsats till att avse endast tryggandet av aktiebolagens pensionsfonder.

Ehuru fullständigheten synes kräva, att motsvarande reglering kommer

till stånd jämväl beträffande andra företag än aktiebolag, anser sig styrelsen

kunna tillstyrka införandet av lagbestämmelser av i huvudsak den lydelse,

som det föreliggande utkastet innehåller. Den allmänt omfattande utredning,

som för närvarande pågår rörande pensionering av i enskild tjänst

anställda personer, bör enligt styrelsens mening icke utgöra hinder för genomförandet

av den begränsade lagstiftning, varom nu är fråga.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292-

41

Pensionsstg reisen:

Enligt styrelsens uppfattning lämnar det framlagda förslaget en praktisk

och i stort sett lycklig lösning av den uppgift, som ålegat lagberedningen.

Försäkringsinspektionen:

Även i fråga om försäkringsbolag hade det i ett inträffat fall visat sig föreligga

risk för avsatt pensionsfond. Endast genom borgenärernas tillmötesgående

mot de anställda blevo deras intressen i pensionsfonden i detta fall

tillgodosedda. Enligt försäkringsinspektionens mening bör därför ifrågavarande

lagstiftning hava en samhällelig funktion att fylla jämväl beträffande

försäkringsföretag. Ur de synpunkter som inspektionen torde hava att företräda

har inspektionen icke något annat alt erinra mot utkastet, än att inspektionen

för sin del anser att detsamma bör göras tillämpligt även på ömsesidiga

försäkringsbolag, vilkas bolagsordningar blivit av Konungen eller Konungens

befallningshavande stadfästa.

Bank- och fondinspektionen:

För närvarande finnas fonderingar för pensions- eller andra personaländamål

allenast inom ett mindre antal banker. I sådana fall, då personalfond

alltjämt finnes hos bank eller då avsättning till sådan fond framdeles

skulle komma att ske, bör den ifrågasatta lagstiftningen vara till gagn för

banken, ty det bör ligga i en banks eget intresse likaväl som i dess personals,

att de avsättningar, som göras för personalens välfärd, verkligen komma

denna till godo. Inspektionen vill även understryka, vad lagberedningen

framhållit, nämligen att vid inrättande på föreslaget sätt av pensions- eller

andra personalstiftelser den omständigheten, att en utbrytning ur vederbörande

bolags tillgångar av medel, motsvarande stiftelsefordringarna, ej ovillkorligen

kräves, medför den fördelen, att de svårigheter undvikas, som för närvarande

föreligga vid sökande, i konkurrens med stora pågående fondbildningar,

av lämpliga placeringsobjekt. Ur dessa synpunkter synes inspektionen

någon erinran emot lagutkastet icke vara att göra. Ej heller ur allmän

borgenärssynpunkt synes den ifrågasatta anordningen, att en välfärdsfond

skulle givas karaktär av en vederbörande bolags skuld med förmånsrätt i

olika utsträckning för personalen eller för pensionsstiftelse, vara av sådan

betydelse, att på grund därav invändning skulle böra göras emot förslaget.

Inspektionen vill tillfoga, att en grundväsende förutsättning för den föreslagna

lagstiftningens anlitande är, att de lättnader i skattehänseende, som

av lagberedningen antytts, beredas vederbörande aktiebolag.

Kommittén angående pensionering av i enskild tjänst anställda:

Kommittén, som under arbetets gång bereus tillfälle att överlägga med lagberedningen,

anser lika med beredningen frågan örn tryggande av aktiebolagens

pensionsfonder böra lösas genom en lagstiftning inom aktiebolagsrättens

ram. Ehuru det icke är uteslutet, att en lagstiftning med syfte att mera

allmänt söka främja pensionering av i enskild tjänst anställda kan komma

att nödvändiggöra vissa jämkningar i bestämmelserna om aktiebolags pensionsstiftelser,

delar kommittén lagberedningens uppfattning, att förevarande

fråga bör upptagas till avgörande utan avvaktan å resultatet av den åt kom
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

mitten anförtrodda utredningen. Mot de huvudlinjer, efter vilka förslaget

utformats, är från kommitténs sida icke något att invända.

Svenska arbetsgivareföreningen:

Någon erinran kan ej göras däremot, att till arbetsmarknadens förfogande

ställes en sådan form för avsättning av vinstmedel för tillgodoseende av arbetstagarnas

pensionering, som bereder arbetstagarna största möjliga grad avsäkerhet

för att medlen komma till användning för det med dem avsedda ändamålet,

samtidigt som en del av de olägenheter för bolagen kunna undvikas,

vilka äro förenade med ett helt avskiljande från bolagets tillgångar av pensionsmedlen

för deras överförande bil särskild kassa eller stiftelse. Enligt

förslaget kan bolaget allt efter det aktuella ekonomiska läget göra inbetalningar

på sin skuld och på så sätt smidigt överföra till särskilt rättssubjekt

lämpliga belopp till tryggande av arbetstagarnas pensionering. Såsom i motiven

påpekats, vinnes härjämte den stora fördelen, att de fonderade medlen

kunna göras fruktbärande utan därmed förenade placeringssvårigheter.

På det sätt förslaget lagts, torde bolagets borgenärer icke lida någon oskälig

rättsförlust och å andra sidan synes medlens säkerställande för pensionsändamålet

vara i tillräcklig grad tillgodosett genom den förmånsrätt, som förenats

med stiftelsefordringen. Föreningen vitsordar sålunda värdet av tillgången

till här föreslagna pensionsstiftelser och andra personalstiftelser.

Sveriges industriförbund:

Förbundet erinrar, att det i ett med anledning av motioner vid 1935 års

riksdag avgivet yttrande förklarade sig tillstyrka, att frågan örn enskilda företags

pensionsfonder gjordes till föremål för utredning. Förbundet framhöll

därvid, att då avsättandet av en pensionsfond framstode som en arbetsgivarens

förberedande åtgärd för pensionering, det vore naturligt, att de anställda

uti befintligheten av en pensionsfond såge ett vittnesbörd både om arbetsgivarens

avsikt och vilja att bereda dem pension och örn att medel därtill komme

att finnas. När ett företag nödgats använda sin pensionsfond för annat

ändamål än det avsedda, hade detta i vissa fall väckt oro och missnöje bland

de anställda. Det vore därför förklarligt om önskemål framkommit beträffande

pensionsfondernas bevarande för deras ursprungliga ändamål. När

det gällt att i det föreliggande utkastet tillgodose det sålunda antydda syftet,

har lagberedningen valt en utväg, som synes förbundet böra tillfredsställa

rimliga krav, som från de anställdas sida kunna uppställas på en lagstiftning

av förevarande art. Tili tryggande av de anställdas intressen tjäna sålunda

bestämmelserna om förmånsrätt för i lagen avsedd pensionsstiftelses fordran

hos bolaget, bestämmelserna om pensionsreserv, örn bolagets skyldighet att

därest annat förbehåll ej gjorts gälda ränta å sin skuld till stiftelsen o. s. v.

Vid övervägande av utkastets allmänna principer ur de därav berörda bolagens

synpunkt har förbundet kommit till det resultatet, att lagberedningen

lyckats på ett nöjaktigt sätt tillgodose även dessa bolags befogade anspråk.

Därvid finner förbundet anledning att särskilt giva sin tillslutning till lagberedningens

förslag, att fordran som tillkommer personalstiftelse gentemot bo
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

43

laget må under bolagsverksamhetens bestånd vara innestående hos bolaget.

Förbundet finner sig sålunda kunna i princip tillstyrka det föreliggande utkastet.

Svenska bankföreningen:

Föreningens styrelse har vid sitt övervägande av förslagen bedömt dem

dels från bankernas kreditgivarsynpunkt och dels från synpunkten av bankernas

ställning såsom aktiebolag med pensions- och dylika förpliktelser

gentemot sin personal. Från ingendera synpunkten hava förslagen givit anledning

till erinran.

Landssekretariatet å landsorganisationens vägnar:

Bittra erfarenheter från depressionsperioden under de första åren av innevarande

decennium bekräfta angelägenheten därav, att en lagstiftning till förhindrande

av att aktiebolags pensionsfonder eller andra personalfonder tagas

i anspråk för täckande av bolagens driftsförluster, för utdelning till aktieägarna

eller dylika ändamål, genomföres utan dröjsmål, i tid att förhindra

dessa fonders äventyrande under en ny kris. Landssekretariatet delar den av

lagberedningen uttalade meningen, att en sådan lagstiftning icke bör anstå i

avbidan på resultatet av den pågående allmänna utredningen av frågan om

pensionering av i enskild tjänst anställda. Landssekretariatet har i princip

och i huvudsak intet att erinra mot den utformning det åsyftade rättsskyddet

erhållit i lagberedningens förslag.

De anställdas centralorganisation genom dess sekretariat:

Såvitt sekretariatet kunnat finna tillgodoser den föreslagna lagen i stort

sett syftet, säkerställande av för pensionsändamål avsatta medel. Garantier

erhållas för att stiftelses förmögenhet uteslutande kommer till användning

för avsett ändamål, så länge bolagets likviditet icke rubbas. Av medgivandet

att avsättning av medel till stiftelse får ske utan att dessa avskiljas från

företaget följer att pensionsstiftelse kan i större eller mindre utsträckning avhändas

sin egendom. Denna brist i skyddet av pensionsmedlen kan, bortsett

från medlens eventuella otillräcklighet, få en för de anställda ödesdiger betydelse.

Väsentligt ökat skydd skulle bereus de pensionsberättigade, därest stiftelses

fordran vid konkurs medgivits förmånsrätt enligt handelsbalkens 17

kap. 4 §. De vittgående konsekvenserna ur kreditsynpunkt och det intrång i

andra borgenärers intressen, som en förmånsrätt enligt nämnda lagrum skulle

innebära, tvingar sekretariatet att på denna punkt begränsa sig till en anhållan

att en förbättrad förmånsställning för stiftelses fordran i konkurs måtte övervägas

vid utkastets överarbetning. Med hänsyn till den behandling det 1928

avgivna förslaget till lag angående tryggande av hos enskild arbetsgivare

anställd personals rätt till utfäst pension rönte torde icke heller i detta sammanhang

ett förslag örn skyldighet för arbetsgivare att successivt avsätta

mot utfästelse av pension svarande medel kunna beaktas. Med beklagande

av de brister i fråga örn skyddet för de medel som erfordras för infriandet

av gjorda utfästelser, vilka komma att förefinnas även efter ett antagande

av den föreslagna lagen, får sekretariatet i princip tillstyrka densamma. —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

I yttrandet erinras vidare om att ännu icke tillgodosedda önskemål kvarstå

från de anställdas sida ävensom att en partiell reform kan medföra ogynnsamma

verkningar. Pensionsstiftelse kan komma att uppfattas såsom en auktoriserad

form för pensionering. De utförliga lagbestämmelserna ingiva lätt

nog föreställningen örn ett skydd och en trygghet, som icke äga motsvarighet

i verkligheten. Genom antydda missuppfattningar kunna såväl arbetsgivare

som anställda få sitt intresse för fullt rationella pensionsanordningar

avtrubbat. Därigenom skulle den tendens till fortsatt snabb utbredning av

tjänstepensionsförsäkringar, som svenska personal-pensionskassans verksamhet

under senare år utvisar, till stor skada för de anställda komma att stagnera.

överhuvudtaget har sekretariatet en stark känsla av att den partiella

reformen, sina förtjänster till trots, kan bliva ägnad att på längre sikt snarare

skada än gagna de anställda. Att så med visshet blir fallet, om icke ett fortsatt

lagstiftningsarbete på området bedrives i raskare tempo än hittills, finner

sekretariatet ställt utom allt tvivel. Erforderligt är, att den fortsatta lagstiftningen

inriktas på de för pensionsfrågans lösning centrala problemen.

Yrkande härom framställdes, när vissa av de inom Daco nu samarbetande

organisationerna på sin tid sökte väcka statsmakternas intresse för en lagstiftning

i ämnet. Visserligen framfördes därvid önskemålet, att ett utnyttjande

av pensionsfondernas förmögenhet till annat ändamål än det avsedda

skulle förhindras. Det ansågs emellertid vara lika angeläget, att genom en

definition av begreppet pensionsutfästelse och genom säkerställande av för

utfästelsens infriande nödiga medel eliminera de ödesdigra verkningarna av

att de anställda ofta invaggas i en falsk trygghetskänsla. Ävenledes ansågs

det önskvärt att den på en numera allmänt vedertagen uppfattning om pensionens

karaktär av uppskjuten lön grundade principen örn pensionsrättens

oantastbarhet kodifierades. Jämlikt för dess uppdrag lämnat direktiv har

lagberedningen icke endast begränsat sitt förslag till frågan om skydd för

avsatta pensionsmedel utan även inskränkt skyddet att avse pensionsmedel

som avsatts av aktiebolag. Lagstiftningen blir sålunda icke alls tillämplig

för det betydande antal anställda, som äro verksamma i företag, vilka icke

ägas av aktiebolag. — Utan att därvid göra erinringar mot det föreliggande

förslaget måste sekretariatet följaktligen framhålla, att de anställdas till synes

starkt motiverade anspråk på en behovet motsvarande lagstiftning icke

är tillgodosett vid förslagets upphöjande till lag.

Svenska personal-pensionskassan :

De huvudsakliga syften lagberedningen velat genom den nya lagstiftningen

vinna torde vara 1 :o att förhindra, att medel, som aktiebolag av uppkommen

vinst avsätter till fond för pensionering av vid bolaget anställda, f. d. anställda

och deras efterlevande, disponeras för andra ändamål och 2:o att i händelse

av aktiebolags upplösning åstadkomma, att sålunda avsatta pensionsmedel

disponeras för ett säkerställande, så långt medlen därtill förslå, i första

hand av utgående eller ännu ej utgående pensioner, beträffande vilka fordringsrätt

föreligger mot bolaget, och i andra hand jämväl av andra för de

vid bolaget anställda, f. d. anställda och deras efterlevande avsedda pen
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

45

sioner, vilka enligt rådande allmän åskådning framstå såsom ur social och

humanitär synpunkt grundade. Däremot har lagberedningen icke ansett sig

kunna upptaga de mera vidsträckta syftena, att under bolagets fortbestånd,

dels skydda den enskilda stiftelseintressentens rätt till en efter billighetssynpunkter

avvägd andel i stiftelseförmögenhetens behållning utöver vad som

kunnat ske genom bestämmelserna om pensionsreserven, dels sörja för att

stiftelseförmögenheten skall vara tillräcklig för täckning av kapitalvärdet såväl

av pensioner, till vilka fordringsrätt föreligger mot bolaget, som av andra

pensioner, bestämda efter billighet. Ehuru ett tillgodoseende jämväl av nämnda

mera vidsträckta syften skulle hava varit ur allmän synpunkt önskvärt,

finner svenska personal-pensionskassan, i likhet med lagberedningen, att konsekvenserna

av ett sådant tillgodoseende skulle bliva alltför vittgående. Med

hänsyn härtill och då ett förverkligande av de av lagberedningen upptagna

mera begränsade syftena synes ägnat att mildra vissa nu existerande missförhållanden,

får kassan i princip tillstyrka den föreslagna lagstiftningen. —

Efter uppdragande av en jämförelse med den försäkringsmässiga pensioneringen

framhålles vidare i yttrandet, att en lösning av bolagens pensionsfråga

förmedelst pensionsstiftelser i allmänhet icke kunde förväntas medföra den

säkerhet och de fördelar i övrigt, som följde med en försäkringsmässig pensionering,

sådan den på senare tid kommit alt alltmer praktiseras. Å ena

sidan får detta förhållande enligt kassans förmenande icke hindra ett förverkligande

av de välgrundade syften, som lagberedningen för sig uppställt. Å

andra sidan framstår det såsom synnerligen betydelsefullt att tillse, att den

nya lagstiftningen icke kommer att verka förminskande på intresset för införandet

av en försäkringsmässig pensionering.

Av en vid yttrandet fogad utredning, avseende den försäkringsmässiga pensioneringen

och avsättningen av pensionsfonder under åren 1924—1937 inom

svenska industriaktiebolag med ett aktiekapital av minst 200,000 kronor, har

kassan dragit bl. a. följande slutsatser. Beloppet av pensionsfonder inom

ifrågavarande bolag hade under perioden hållit sig praktiskt taget konstant

såväl absolut (omkring 70 miljoner) som i förhållande till sammanlagda aktiekapitalet;

dock hade en förhållandevis stor ökning av pensionsfonderna

ägt rum under år 1935 (från 69 miljoner 1934 till 76 miljoner). Å andra

sidan hade anslutningen till kassan stigit i accelererat tempo (av antalet större

industribolag från 3 till 34 %>). Försäkringsmässig pensionering torde för

närvarande i större eller mindre utsträckning vara införd hos tre fjärdedelar

av dessa bolag och det finnes grundad anledning antaga, att inom en mycket

näraliggande framtid praktiskt taget samtliga större industribolag skola hava

infört försäkringsmässig pensionering. Det måste emellertid framhållas,

att pensioneringen nästan undantagslöst är begränsad till tjänstemän och förmän,

ävensom att vid sagda pensionerings införande i regel endast anställda

under viss åldersgräns mcdtagits samt att jämväl andra inskränkningar med

avseende å pensioneringens omslutning mången gång vidtagits. Beträffande

den äldre personalen och pensionstagare äger således fortfarande vanligen

ett direkt utgivande av pension från bolagets sida rum.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majlis proposition nr 292.

Mot de av lagberedningen föreslagna övergångsbestämmelserna

har i de avgivna yttrandena anmärkning i allmänhet ej framställts. Rörande

patent- och registreringsverkets uttalanden beträffande de uppgifter,

som genom övergångsbestämmelserna åläggas registreringsmyndigheten, hänvisas

till lagberedningens betänkande (vid 38 §). Vissa erinringar, som här

torde böra beröras, hava emellertid framställts av svenska arbetsgivareföreningen

och landsorganisationen.

Svenska arbetsgivareföreningen anför bland annat: Med hänsyn till bolagens

frihet att bestämma över pensioneringen synes nu bestående pensionsfonders

överförande till pensionsstiftelser böra göras beroende av särskild anmälan

från bolagen till registret. Den föreslagna automatiska förändringen

förefaller visserligen kunna medföra en stiftelsebildning i större omfattning än

eljest. Dylikt resultat åstadkommes emellertid på sådana vägar, som icke

överensstämma med verklig frihet. En med de ekonomiska realiteterna föga

harmonierande känsla av bundenhet att bibehålla de en gång avsatta pensionsmedlen

ävensom ett förbiseende att indraga pensionsfonderna och anmäla

sådan åtgärd till registret torde bliva den verkliga grunden till den emotsedda

gynnsammare omfattningen av stiftelsebildningar i följd av de föreslagna

övergångsbestämmelserna. Föreningen anser visserligen det av lagberedningen

föreslagna sättet för medels avsättande till pensionering av arbetstagare

vara i princip lämpligare än sådan fondering, som hittills förekommit.

Men enligt föreningens mening bör möjligheten att avsätta medel

till pensionsfonder, vilken möjlighet uteslutes genom förslaget, även framdeles

stå sådana bolag till buds, som ej anse sig kunna ådraga sig den skuldbörda

bildandet av pensionsstiftelse innebär. Särskilt mindre företag med

mera betydande pensionsfonder torde icke kunna försämra sin finansiella

ställning till den grad, som en ombildning av pensionsfonderna enligt lagförslaget

skulle medföra. Då stiftelsebildning ej sker, kunna enligt förslaget

vinstmedel avsättas till dispositionsfond för infriande av pensionsutfästelser

eller betalning av faktiskt utgående pensioner. Men medlens avsättande

under namn av pensionsfond torde i det längsta återhålla företagaren från

att tillgripa medlen och således vara förmånligare för arbetstagarna. Föreningen

anser därför att bolagen borde äga efter sina ekonomiska förutsättningar

göra avsättningar antingen till pensionsstiftelser eller till pensionsfonder.

Landsorganisationen yttrar genom landssekretare^: Lagberedningens betänksamhet

gentemot en ovillkorlig ombildning av nuvarande fonder till stiftelser

synes något överdriven, om också ej helt ogrundad. Det är visserligen

sant att genom ombildningen frivilligt reserverade vinstmedel formellt undandragas

bolagets tillgångar. Men dels innebär ombildningen intet avskiljande

av den mot fonderna svarande förmögenheten, dels ter sig, såsom

beredningen själv framhållit, den försämring av bolagets ställning, som ombildningen

medför, i allmänhet icke såsom en reell försämring, då varken

aktieägarna vid beräkningen av värdet av sina andelsrätter i bolaget eller

bolagets borgenärer — speciellt bankerna»— vid bedömande av bolagets

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

47

kreditvärdighet i regel tagit hänsyn till de medel, som avsatts till pensionseller

andra personalfonder. Vidare är genom särskild bestämmelse sörjt för

att, därest balansräkningen utvisar brist, ej större del av fondens belopp

överföres till stiftelsen än som återstår, sedan täckning beräknats för aktiekapitalet.

Med hänsyn till dessa omständigheter synes vid en avvägning av,

å ena sidan, de av beredningen anförda skälen mot en ovillkorlig ombildning

och, å andra sidan, de sociala hänsyn, som här kräva beaktande, de senare

hava bort överväga och föranleda lagens generella tillämpning å nuvarande

fonder, i den mån dessa verkligen motsvaras av vinstmedel.

I de avgivna utlåtandena hava erinringar framställts mot vissa särskilda

bestämmelser i utkastet. Av dessa hava följande föranlett

ändringar av mera väsentlig betydelse.

1) Socialstyrelsen, svenska personal-pensionskassan och svenska försäkringsföreningen

hava hemställt, att överlåtelse av pensionsstiftelses förmögenhet

skall kunna ske ej blott såsom enligt utkastet på sådan pensionskassa,

som avses i lagen om understödsföreningar, utan även på försäkringsbolag

för underlättande av övergång från pensionering, tryggad genom pensionsstiftelse,

till pensionsförsäkring. På grund därav har i förslagets 12 § vidtagits

den ändring, att med tillsynsmyndighetens tillstånd överlåtelse av pensionsstiftelses

tillgångar må ske å försäkringsbolag i samband med inköp av

livränta eller överlevelseränta eller pensionsförsäkring för pensionstagare och

anställda eller efterlevande till dessa.

2) Med anledning av yrkande av svenska personal-pensionskassan att möjlighet

måtte öppnas för aktiebolag, till vilket hör pensionsstiftelse, att uppdela

stiftelsen i flera pensionsstiftelser, har vidare i förslagets 15 § upptagits

bestämmelse om rätt för bolag att med tillsynsmyndighetens tillstånd besluta

överföring av pensionsstiftelses tillgångar eller del därav till allmän eller särskild

pensionsstiftelse, som hör till bolaget eller i samband med överföringen

bildas för bolaget.

3) Av socialstyrelsen och svenska arbetsgivareföreningen har anförts, att

billigheten fordrade att vid delning av behållningen hos pensionsstiftelse hänsyn

toges till av bolaget beträffande pensionering tillämpade grunder. Med

anledning därav har bland omständigheter, vilka skola särskilt beaktas vid

tilldelning efter billighet ur stiftelsens behållning, upptagits i förslagets 9 §,

förutom »anställningens beskaffenhet, anställningstidens längd, ålder och de

med anställningen förbundna löneförmåner», jämväl »anställningsvillkor».

Rörande innebörden av detta tillägg hänvisas till vad som yttras i motiven

till 9 § i betänkandet.

4) I utkastet hade beträffande pensionstagares förmånsrätt enligt 17 kap.

4 § handelsbaden föreslagits, att förmånsrätten icke skulle gälla för längre

tid än ett år och ej heller för fordran som stått inne mer än sex månader

från förfallodagen. De anställdas centralorganisation har i sitt yttrande

hemställt, att förmånsrätten måtte utsträckas alt gälla sista året. På grund

härav och då det enligt lagberedningens mening kunde ifrågasättas, örn ej

enligt grunderna för gällande lagstiftning den förmånsrätt som åtnjutes för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

Departe
ments
chefen.

betjänters och tjänstehjons lönefordringar för sista året jämväl bör åtnjutas

för deras pensionsfordringar, har i förslaget upptagits den tidsbegränsningen,

att förmånsrätten ej skall gälla för längre tid än sammanlagt ett år och ej

heller för tid som förflutit mer än ett år innan konkursansökningen gjordes.

Beträffande övriga mot särskilda bestämmelser framställda erinringar och

de ändringar som vidtagits i utkastet hänvisas till vad lagberedningen anfört

i betänkandet, huvudsakligen i motiven till 3, 8, 9, 14, 15, 16, 20, 37 och

38 §§ förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

samt i motiven till förslaget till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 §§

handelsbalken.

Frågan örn lämpliga åtgärder för främjande av pensioneringen av i enskild

tjänst anställda är, såsom också av riksdagen vid åtskilliga tillfällen betonats,

en angelägenhet av stor samhällelig vikt. Under de senaste decennierna

har visserligen en betydelsefull utveckling ägt rum på detta område och från

arbetsgivarnas sida ett allt större intresse visats för förbättring av de anställdas

pensionsförhållanden. Men åtskilliga svårlösta uppgifter återstå, innan

målet — en skälig och tillika tryggad egenpensionering och familjepensionering

för de stora grupper av vårt folk, som tillhöra de i enskild tjänst anställda

— är uppnått. Bland hithörande spörsmål har frågan om tryggande

av arbetsgivares pensionsutfästelser under senare år varit föremål för särskild

uppmärksamhet. Då pensioneringen ordnas genom försäkring, vinnes,

i den mån försäkringen fullföljes till dess den anställde uppnått pensionsåldern,

en jämlikt försäkringslagstiftningen tryggad säkerhet för pensionens

utbekommande. Då direkt pensionering från företagen själva åge*

rum och för denna pensionerings fullgörande avsättningar göras av medel,

som behållas inom företagen, saknas däremot säkerhet för att dessa medel

verkligen komma det ändamål till godo, för vilket de avsatts. Särskilt har

frånvaron av rättsligt skydd för de pensionsfonder, som den betydelsefullaste

gruppen enskilda arbetsgivare, aktiebolagen, avsätta och redovisa i sina offentligen

tillgängliga balansräkningar, kommit att framstå såsom en allvarlig

brist i lagstiftningen.

I fråga om dessa avsättningars omfattning hänvisar jag till lagberedningens

betänkande, varav bland annat inhämtas att de allmänna aktiebolagen i sina

balansräkningar redovisa såsom avsatta till pensions- och andra personalfonder

88 miljoner kronor, såsom skuld till stiftelser 11 miljoner kronor och

såsom skuld till personalen 4,5 miljoner kronor.

Såsom av redogörelsen för lagberedningens förslag framgår, avses med förslaget

huvudsakligen att bereda skydd för aktiebolagens pensionsfonder genom

fondposternas förvandling till verkliga skuldposter. För ernående av

en sådan förvandling öppnas genom förslaget möjlighet för aktiebolag att i

enkel ordning bilda pensionsstiftelse, vars förmögenhet må innestå hos bolaget

såsom en fordran mot bolaget. Ett avskiljande av medel från bolagets tillgångar

kräves således icke för stiftelsebildning. Ett sadant avskiljande skulle

av åtskilliga bolag ej alls eller endast med svårighet kunna genomföras. Och

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 292.

49

då enligt lagstiftningens nuvarande läge rätten till pension är grundad på frivillig

överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare samt pensionsrättens

tryggande är beroende av frivillig åtgärd från arbetsgivarens sida,

skulle tvång för bolagen att avskilja medel till pensionsstiftelser kunna komma

att innebära ett allvarligt hinder mot stiftelsebildning. Genom fondpostens

förvandling till en fordran för stiftelsen mot bolaget vinnes i allt fall den verkan,

att stiftelseförmögenheten kommer att äga företräde framför aktiekapitalet

och ej kan minskas till förmån för aktieägarna. Stiftelsen skall emellertid

icke blott vara rättssubjekt för en fordran hos bolaget utan också kunna

äga andra tillgångar. Stiftelsen skall sålunda kunna mottaga frivilliga avbetalningar

från bolaget. Örn stiftelsen får andra tillgångar än fordran hos

bolaget, skola dessa bliva föremål för en säker placering enligt närmare bestämmelser

som meddelas av Kungl. Maj:t. I den mån ej avbetalningar skett

och sådan placering ägt rum, utan stiftelseförmögenheten består i fordran hos

bolaget, skall enligt lagförslaget pensionsstiftelsen beredas säkerhet, i händelse

av bolagets obestånd, genom förmånsrätt för fordringen i bolagets konkurs.

Genom denna förmånsrätt bör — om aktiebolagslagstiftningens regler till

skydd för bolagets borgenärer ej grovt åsidosättas — en enligt min uppfattning

i allmänhet tillfredsställande säkerhet vinnas för stiftelsefordringen.

Vid bolagets konkurs äger fördelning av stiftelseförmögenheten rum. Företrädesrätt

till betalning ur denna tillkommer dem, som hava fordringar på

grund av pensionsrätt mot bolaget. Av vad som återstår skall efter billighet

tilldelning ske till sådana pensionstagare och anställda eller efterlevande

till dem, som icke äga fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget. Därvid

skola i första hand de personer tillgodoses som — utan att pensionsrätt blivit

dem tillerkänd — omfattats av en av bolaget faktiskt utövad pensionering.

Men tilldelning skall, om tillgång finnes, jämväl ske till andra, som innehaft

anställning hos bolaget, eller äro efterlevande efter avlidna anställda, i den

mån tilldelning av pension eller pensionsbidrag enligt rådande allmän åskådning

framstår såsom från social och humanitär synpunkt grundad. Därvid

skall oantastbarhetsprincipen vinna beaktande. Fördelningen skall fastställas

av den myndighet, som har att utöva tillsyn över stiftelserna. Även vid

bolagets likvidation utan konkurs är det sörjt för att en sådan tillsynsmyndigheten

underställd fördelning av stiftelseförmögenheten kommer till stånd.

De härutinnan föreslagna reglerna synas mig väl ägnade att befordra en med

rättvisa och billighet överensstämmande fördelning av stiftelsens tillgångar.

Under bolagets bestånd medför bildande av pensionsstiftelse icke, där pensioner

utgå från bolaget, någon ändring i bolagets skyldighet att av bolagets

medel bestrida löpande pensionsutgifter. Enligt lagförslaget må bolaget anlita

stiftelseförmögenhetens kapital till täckning av sådana utgifter, först när

stiftelseförmögenheten överstiger det belopp som enligt försäkringstekniska

beräkningsgrunder erfordras lill täckning för kapitalvärdet av de pensioner,

som utgå från bolaget, samt av bolagets utfästelser av pension att framdeles

utgå till anställda hos bolaget och efterlevande efter anställda, ökat med en

tiondel (stiftelsens pensionsreserv). Då såväl avgivandet av pensionsutfästel
Bihang

lill riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 292- 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

se som utfästelsens tryggande är beroende av frivillig överenskommelse, har

förpliktelse att verkställa överföring av medel till pensionsstiftelse, till dess

stiftelseförmögenheten uppgår till pensionsreserven, icke kunnat åläggas

aktiebolagen. Men genom bestämmelserna örn pensionsreserv hindras överförda

medels anlitande till löpande pensionsutgifter innan pensionsreserven

uppnåtts, och dessutom fästes genom dessa bestämmelser bolagens uppmärksamhet

på den omfattning, i vilken överföring av medel bör äga rum för att

tillfredsställande täckning skall kunna anses föreligga för utgående pensioner

och gjorda utfästelser örn framdeles utgående pensioner. Denna omständighet

torde kunna förväntas icke bliva utan betydelse för den allmänna uppfattningen

örn de normer som böra beaktas vid bolagens prövning av frågan

om överföring av medel till pensionsstiftelser.

I de av de anställdas centralorganisation och svenska personal-pensionskassan

avgivna yttrandena har erinrats, att fara kunde uppkomma för att

den på senare tid allt starkare tendensen att ordna de anställdas pensionering

genom försäkring skulle kunna komma att motverkas genom den föreslagna

stiftelsebildningen, vilken för de anställda icke skulle medföra samma fördelar

som pensionsförsäkring.

Att försäkringen innefattar en för pensionstagarna mera betryggande form

för pensionsfrågans ordnande än direkt pensionering från det bolag, som

är den anställdes arbetsgivare, även om till denna pensionerings tryggande

inrättas pensionsstiftelse, är tydligt. Emellertid måste beaktas, att den i

nyssnämnda yttranden omförmälda pensionsförsäkringen uteslutande avser

tjänstemän och i viss utsträckning förmän. Försäkringen omfattar vidare i

regel endast de yngre bland de anställda, medan bolagen fortfarande sörja för

pension till äldre anställda och pensionstagare. Den pensionering av tjänstemän,

som sålunda äger rum direkt från bolagen, har en avsevärd omfattning

och torde, med hänsyn till tidslängden för pensionsförpliktelsers fullgörande,

äga betydelse för flera decennier. Ej heller kan det antagas, att i varje fall, då

pensionsförsäkring tages av ett bolag, försäkringen avser alla grupper tjänstemän

hos bolaget. Dessutom torde understundom tilläggspensioner utfästas att

utgå från bolagen utöver de pensioner, som utgå på grund av försäkring och

som av kostnadsskäl till beloppen begränsats. Aktiebolagens pensionsfonder,

vilkas sammanlagda belopp trots pensionsförsäkringens utveckling icke

minskats utan under de senaste åren ökats, hava därför fortfarande åtminstone

under avsevärd tid framåt betydelse jämväl för den grupp anställda, som

redan kommit att i avsevärd utsträckning omfattas av pensionsförsäkring.

Hänsyn måste emellertid tagas även till andra anställdas intressen än

tjänstemännens. Med den betydande omfattning en genomförd pensionering

av i enskild tjänst anställda måste komma att taga, skulle en försäkringsteknisk

grundval för hela denna pensionering erhålla mycket stora mått.

De allt större svårigheterna för förräntning av de stora fondbildningar, som

erfordras för en försäkringsmässigt genomförd pensionering, medföra en alltmera

ökad kostnad för en sådan pensionering. Att genomföra en fullständig

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

51

avveckling av bolagens egen pensionering av sin personal skulle därför för

visso stöta på mycket stora svårigheter. Den förbättring i arbetarnas ställning

i pensionshänseende, som kan vinnas genom en från arbetsgivaren utgående

tilläggspension till folkpensionen, torde åtminstone tillsvidare icke

kunna beräknas i mera betydande omfattning ernås genom pensionsförsäkring.

Sålunda har den möjlighet, som tidigare förelegat för arbetsgivarna

att genom frivillig försäkring enligt 34 § lagen om allmän pensionsförsäkring

förskaffa pensionstagare ett tillägg till den allmänna pensionen, endast i ringa

utsträckning begagnats. Med den i lagen om folkpensionering upptagna

bestämmelsen, att pension på grund av egen eller anhörigs förutvarande

anställning å högst 300 kronor — ett belopp som för dyrorterna torde komma

att ökas — ej skall föranleda nedsättning av folkpensionen, har avsetts

att befordra utbetalning av tilläggspension till folkpensionen direkt från

arbetsgivaren. Betydelsen av en sådan pensionering från aktiebolagen bör

ej underskattas, då berättigade förhoppningar torde kunna hysas om att

arbetarpensionering, som redan torde förekomma i stöx-re utsträckning än

man i allmänhet föreställer sig, i framtiden kommer att bliva väsentligt vanligare

än för närvarande. Att för de fall, då en direkt pensionering äger

rum och för visso fortfarande under en avsevärd tid framåt kommer att

äga rum från aktiebolagen, underlåta att sörja för skyddandet av de medel

bolagen vilja avsätta för pensionsändamål, skulle innebära ett åsidosättande

av deras intressen, vilka bliva föremål för en sådan direkt pensionering från

bolagen, och synes mig knappast försvarligt. Och även om genom stiftelsebildningen

ej skulle beredas full försäkringsmässig täckning av de från

bolagen utgående pensionerna, synes det dock vara av värde, att dessa pensioner

åtminstone till en del tryggas för det fall att bolagets verksamhet

skulle upphöra.

I detta sammanhang vill jag emellertid fästa uppmärksamheten därpå, att

redan i lagberedningens utkast bestämmelser funnos upptagna, som skulle

möjliggöra för aktiebolag, som bildat pensionsstiftelse, att helt eller delvis

övergå till pensionsförsäkring med anlitande av stiftelseförmögenheten, samt

att med anledning av hemställan av socialstyrelsen, svenska personal-pensionskassan

och svenska försäkringsföreningen i förslaget ytterligare upptagits

bestämmelser om överlåtelse av pensionsstiftelses tillgångar å försäkringsbolag

i syfte att underlätta sådan övergång.

En viktig uppgift för den föreslagna lagstiftningen är att hos aktiebolagen

befintliga pensionsfonder genom ombildning till stiftelser i största möjliga omfattning

föras in under lagen. Enligt övergångsbestämmelserna skola dessa

fonder efter den föreslagna lagens ikraftträdande automatiskt ombildas till

pensionsstiftelser genom registrering, som verkställes av registreringsmyndigheten,

om ej anmälan inom viss tid göres av bolaget att första ordinarie bolagsstämma

efter lagens ikraftträdande beslutat att fonden skall utgå ur bolagets

balansräkning. Den av svenska arbetsgivareföreningen yrkade ändringen,

att ombildning av äldre fonder till stiftelser skulle göras beroende av

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

anmälan från bolagens sida, skulle i hög grad minska den omfattning, vari

den nya lagen eljest kan beräknas vinna tillämplighet på äldre fonder, och

synes på de av lagberedningen i betänkandet (vid 37 §) angivna skälen ej böra

ifrågakomma. En ändring av övergångsbestämmelserna sålunda att -—

på sätt i landsorganisationens yttrande ifrågasatts — en ovillkorlig ombildning

av pensionsfonderna till stiftelser skulle ske, i den mån bolagets balansräkning

ej utvisar brist, torde å andra sidan ej vara tillrådlig. Landssekretariatet

medgiver, att lagberedningens betänksamhet mot en ovillkorlig ombildning

ej är helt ogrundad, och jag vill utöver de skäl, som av lagberedningen anförts

för förslagets ståndpunkt, påpeka, att de ekonomiska svårigheter, som en

sådan ovillkorlig ombildning skulle kunna medföra för ekonomiskt svagare

bolag, kunde leda till skadliga verkningar ej minst för de hos dessa bolag

anställda.

Slutligen vill jag framhålla, att genomförandet av den föreslagna lagstiftningen

naturligtvis icke medför, att statsmakterna ej fortfarande måste hava

sin uppmärksamhet riktad på utvecklingen av de i enskild tjänst anställdas

pensionsförhållanden. Sålunda bör märkas, att den föreslagna lagstiftningen

avser endast den visserligen stora och betydelsefulla grupp företagare, som

äro aktiebolag. Beträffande dem underlättas genomförandet av lagstiftning

genom den publicitet, som till följd av aktiebolagslagens bestämmelser föreligger

beträffande aktiebolagens årliga redovisning av sin ställning genom den

balansräkning som ingives till patent- och registreringsverket. Under den pågående

allmänna utredningen genom kommittén angående pensionering av i

enskild tjänst anställda kommer uppmärksamheten att vara riktad på möjligheten

att utsträcka denna lagstiftnings tillämplighet å andra, aktiebolaget

mer eller mindre närstående företagsformer. Det är vidare tydligt, att den

föreslagna lagstiftningen icke innefattar en slutlig lösning av frågan om tryggandet

av pension åt anställda hos aktiebolagen. Om genom lagstiftning

förpliktelse skulle komma att åläggas arbetsgivare att trygga utfäst pension

exempelvis genom försäkring, måste aktiebolagen underkastas samma

förpliktelse, med undantag måhända — på sätt lagberedningen i inledningen

till betänkandet ifrågasatt — för de fall, då tillsynsmyndigheten efter en

prövning av de beträffande visst bolag föreliggande förhållanden finner till

bolaget hörande pensionsstiftelse erbjuda tillfredsställande trygghet för bolagets

pensionsutfästelser. Därvid torde såsom lagberedningen antytt vissa

allmänna villkor böra uppställas av lagstiftningen. Då genom den nu föreslagna

lagstiftningen enligt min uppfattning icke förhindras en sådan ur enhetlig

synpunkt och under beaktande av förhållandena på hela området övervägd

lösning, som åsyftades av 1935 års riksdag, anser jag, i likhet med lagberedningen

och kommittén angående pensionering av i enskild tjänst anställda,

den föreslagna lagstiftningen ej böra anstå i avvaktan på resultatet av

den av kommittén omhänderhavda utredningen, främst av hänsyn till vikten

av att snarast möjligt bereda utväg till skydd för redan befintliga pensionsfonder.

Beträffande de lagförslag, som åtfölja förslaget till lag om aktiebolags pen
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

53

sions- och andra personalstiftelser, vill jag i fråga om förslaget till lag om

ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 §§ handelsbaden framhålla, att högsta domstolen

numera i ett dit fullföljt mål tagit ståndpunkt till den av lagberedningen

i dess betänkande berörda frågan om möjligheten att redan enligt gällande

lagstiftning i viss omfattning tillerkänna pensionstagare förmånsrätt för pensionsfordran.

Genom dom, som meddelats den 11 februari 1937, hava sålunda

vissa i aktiebolags konkurs av förutvarande tjänstemän och arbetare bevakade

pensionsfordringar för sista året före konkursansökningens ingivande

förklarats skola utgå med förmånsrätt enligt 17 kap. 4 § handelsbaden.

Med den utformning lagförslaget erhållit synes denna dom icke föranleda

ändring i detsamma.»

Härefter hemställer föredraganden att lagrådets utlåtande över ifrågavarande

av lagberedningen utarbetade lagförslag måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 16 april

1937.

Närvarande:

justitierådet Afzelius,

regeringsrådet Aschan,

justitieråden Forsberg,

Sandström.

Enligt lagrådet den 19 mars 1937 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet den 13 mars 1937, hade Kungl. Majit förordnat,

att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas över upprättade förslag till

1) lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser;

2) lag angående ändring i lagen om aktiebolag;

3) lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 7A) örn bankrörelse;

A) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) örn försäkringsrörelse;
5)

lag örn ändrad lydelse av 17 kap. A och 11 §§ handelsbalken;

6) lag örn ändring i konkurslagen; samt

7) lag angående ändring i lagen den 2A maj 1929 (nr 116) örn tillsyn över

stiftelser. \ é.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av revisionssekreteraren Mauritz Wijnbladh.

Förslagen föranledde följande yttranden:

F

Förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser.

1 §■

Lagrådet:

Med stadgandet i första stycket avses icke att binda upprättandet av pensionsstiftelse

vid förutsättningen att pensioneringen omfattar samtliga där

angivna pensionstagaregrupper och pensionsfall. Denna uppräkning lärer

endast tjäna till att utmärka olika slag av pensioner, som väl kunna men

ingalunda alltid fullständigt ingå i ett stiftelsebildande bolags pensioneringssystem.

För att fullt klarlägga denna dess innebörd och på samma gång

giva en enklare avfattning åt lagens inledande stadgande synes i första

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

55

stycket allenast böra uttalas, att till tryggande av pensioner från aktiebolag

äger bolaget i den ordning varom i 2 § sägs bilda stiftelse (pensionsstiftelse),

vars förmögenhet må helt eller delvis utgöras av fordran hos

bolaget. Därefter skulle i ett nytt andra stycke kunna upptagas en definition

å vad enligt lagen skall avses med pension, denna definition då utformad i

huvudsaklig överensstämmelse med de sålunda från första stycket uteslutna

orden. Därmed lärer ock göras tydligt att i lagen avses med pensionsrätt

rätt till sålunda angiven pension och med pensionstagare den, till vilken dylik

pension utgår. Om lagen kommer att innehålla nämnda definition i 1 §,

skulle åtskilliga hänvisningar i förslagets efterföljande bestämmelser bliva

överflödiga. Lämpligen torde delta nya stycke böra avsluta 1 § och förslagets

andra och tredje stycken alltså bilda en ny 2 §.

Därest — såsom synes böra antagas — bestämmelsen i förslagets tredje

stycke icke är avsedd att vara av tvingande natur, torde, med hänsyn till uttryckssättet

i nästföregående stycke, ett förtydligande vara önskvärt.

3 §.

Lagrådet:

Enligt vad av lagberedningens motiv till förevarande paragraf framgår, är

avsett att, där styrelse utses, den skall bestå av tre eller fem personer samt

erhålla den sammansättning och väljas i den ordning paragrafen angiver.

Häri ligger att bolagsstämma ej må utvidga antalet eller föreskriva t. ex. att

med vissa befattningar i eller utom bolaget skall följa ledamotskap av styrelsen.

Denna stadgandets innebörd lärer böra komma till tydligt uttryck i lagtexten,

och torde därvid första punkten i första stycket lämpligen kunna uppdelas

i två.

5 §.

Lagrådet:

Enligt vad motiven utvisa har ansetts utan särskilt stadgande vara uppenbart

att om, efter det god man förordnats, särskild styrelse inrättas för stiftelsen,

gode mannen skall entledigas. Härvid må erinras att en viss motsättning

så till vida icke är utesluten som tillsättande av styrelse beslutas av

bolagsstämma och följaktligen kan påyrkas endast av den som där äger

talan, under det att förordnande av god man kan hava tillkommit på initiativ

även från annat håll. Det synes därför icke vara utan betydelse att lagen innehåller

en bestämmelse, vilken otvetydigt utmärker såväl att, när styrelse

blivit tillsatt, rätten eller domaren har att utan vidare prövning entlediga

gode mannen som ock att dennes befattning med stiftelsens angelägenheter

upphör först med beslut örn entledigande.

7 §•

Lagrådet:

Den verksamhet, som sammanhänger med här avsedda stiftelsers förvaltning,

lärer i allmänhet icke bliva av sådan beskaffenhet att det kan anses

nödigt att i lagen stadga befogenhet för styrelsens ordförande att jämsides

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

med styrelsen självständigt företräda stiftelsen. I fråga om sådana stiftelser,

som hava förmögenhet i penningar eller värdepapper och där en verklig förvaltning

således förekommer, måste en dylik anordning synas mindre lämplig.

Från praktisk synpunkt lärer det göra tillfyllest att styrelsen, där den

önskar åt ordföranden uppdraga att i större eller mindre utsträckning handla

å styrelsens vägnar, begagnar sig av sin rätt att för sådant ändamål lämna

honom fullmakt. Lagrådet hemställer fördenskull att stadgandet om ordförandens

representationsrätt må utgå.

I betraktande av den stora betydelse, som i förslaget fästes vid att i styrelsen

komma att till lika antal ingå representanter för två skilda grupper avintressenter,

skulle kunna ifrågasättas, om icke konsekvensen kräver att

dessa grupper skola vara företrädda vid styrelsebeslut. Detta synes kunna

komma till uttryck genom en bestämmelse av innehåll att styrelsen ej är beslutför,

med mindre äro närvarande en ledamot, som är vald av bolagsstämma,

och en ledamot, som utsetts i annan ordning.

9 §.

Regeringsrådet Aschan:

Därest vid bolags likvidation allmän pensionsstiftelses medel icke åtgå för

tilldelning, varom i andra stycket förmäles, skall enligt tredje punkten i samma

stycke överskottet tillfalla svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond.

På grund av hänvisning i 10 § blir regeln även tillämplig vid

konkurs. Beträffande särskild pensionsstiftelse och andra personalstiftelser

än pensionsstiftelser hava regler av motsvarande innehåll meddelats i 13

och 16 §§.

Ifrågavarande bestämmelser synas ägnade att i viss mån motverka syftet

med den ifrågasatta lagstiftningen. Såsom ock framhållits i avgivna yttranden

kunna bestämmelserna avskräcka bolagen från att överföra medel

till personalstiftelserna och även giva anledning till att stiftelsebildning

hindras genom åtgärd enligt 37 § fjärde stycket.

Därest ett av bolag för pensionering eller liknande ändamål anslaget belopp

icke kan komma till avsedd användning, synes det ligga i sakens natur

att medlen, där annat ej föreskrivits, skola återfalla till bolaget. Med den

i förslaget ifrågasatta anordningen åsyftas huvudsakligen att förekomma

att ett bolag före avvecklingen av sin rörelse skulle söka ordna sina personalförhållanden

så, att överskott komme att uppstå och återföras till bolaget.

Förslagets föreskrifter örn tilldelning efter billighet lära emellertid jämväl

i sådana undantagsfall vara ägnade att skydda de anställdas intressen,

även om det föreskreves att blivande överskott skulle tillfalla bolaget. Ej

heller synes det, även vid nu antydd ändring av förslaget på denna punkt,

böra möta hinder att i önskvärd omfattning medgiva ifrågasatta skattelindringar,

blott det sörjes för att belopp, som återgå vid stiftelses upplösning,

underkastas beskattning.

Under förutsättning att överskott får återgå till bolaget och erforderlig

skattelindring medgives, kommer det att ligga i bolagens intresse att vid

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

57

goda konjunkturer företaga betydande avsättningar till personalstiftelserna

icke blott av hänsyn till de anställda utan även för vederbörande företags

konsolidering, för nedbringande av skattebördan och för att hålla aktieägarnas

krav på höjd utdelning inom lämpliga gränser. Även örn förslaget med

angiven jämkning i något enstaka undantagsfall av illojalt handlingssätt icke

skulle bereda fullt skydd för de anställda, synes det dock långt viktigare att

bestämmelserna stimulera till så kraftiga avsättningar, att i det vida vanligare

fallet av bolags insolvens medel kunna stå till buds för att i full utsträckning

tillgodose de anställdas berättigade intresse. Slutligen må det ej

förbises, att det för ett insolvent bolags borgenärer måste te sig såsom obehörigt

att av bolaget för visst ändamål avsatta medel, till den del de ej erfordras

för ändamålets tillgodoseende, överlämnas till en bolaget ovidkommande

institution, under det att borgenärerna icke kunna få sin rätt.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag om sådan ändring i förslaget,

att överskott kommer att tillfalla det bolag, vartill stiftelsen är knuten,

där ej i vederbörlig ordning annat blivit bestämt. Vid bifall härtill lärer

35 § komma att utgå.

Justitierådet Afzelius:

De vinstmedel, vilka ett aktiebolag överför till en pensionsfond, beräknas

för användning till pensionering av anställda efter grunder, som tillämpas

av bolaget enligt pensionsreglemente eller särskild utfästelse. Det egentliga

ändamålet med fondens ombildning till pensionsstiftelse i den bemärkelse

förslaget avser kan från bolagets synpunkt i allmänhet icke omfatta mer än

att bereda trygghet för fullgörandet av bolagets åtaganden i förhållande till

dem, vilka sålunda blivit tillförsäkrade pensionsrätt. Härav synes

följa, att hinder icke bör möta för bolaget att med beslut om stiftelsens upprättande

förbinda bestämmelser örn användningen av medel, som kunna

återstå sedan vid stiftelsens upphörande samtliga å pensionsrätt grundade

anspråk blivit tillgodosedda. I enlighet härmed skulle bolaget alltså äga

förordna, att överskottet skall tillfalla ett visst angivet ändamål eller ock

redovisas till bolaget.

Emellertid innebär förslaget, att, där en pensionsstiftelse kommit till

stånd, de i förevarande paragraf meddelade reglerna om överskottets användning

skola vara av tvingande natur. Har bolaget vid angivandet av

stiftelsens ändamål lämnat föreskrifter av annat innehåll, bliva dessa följaktligen

utan verkan när stiftelsen upphör i samband med att bolaget träder

i likvidation eller försättes i konkurs. Även örn frågans praktiska betydelse

efter all sannolikhet blir ringa, synas tillräckliga skäl dock saknas för

att i en lagstiftning, som helt bygger på frivillig medverkan av bolagen, icke

lämna dessa möjlighet att på sätt som nyss nämnts träffa avgörande örn användningen

av ett överskott. Skulle, såsom i vissa yttranden gjorts gällande,

förslagets ståndpunkt i denna del vara ägnad att över huvud motverka

bolagens benägenhet att grunda pensionsstiftelser, vore helt visst skadan

härav ansenligt större än den nytta som kan vinnas genom att förslaget oför
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

ändrat vidhålles. Då ett dylikt redan vid stiftelsens bildande av bolaget givet

förordnande icke skulle hava någon inverkan på förmåner, vilka grundas

å pensionsrätt mot bolaget, måste även en sålunda tillkommen stiftelse

innebära en betydande förstärkning av tryggheten för de anställda.

Även om i förslaget vidtagas de ändringar, som skulle följa av vad nu

anförts, bliva dock lagregler erforderliga rörande överskottets användning

i den händelse att bolaget icke lämnat föreskrift härom. Enligt förslaget

skola, sedan de å pensionsrätt grundade anspråken säkerställts, tillgängliga

medel i första hand begagnas till utdelning åt pensionstagare och anställda

hos bolaget m. fl. efter billighet och med tillämpning av vissa i lagen angivna

normer; där för sådan tilldelning stiftelsens medel ej åtgå, skall överskottet

tillfalla en »svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond».

Sannolikt kommer överskott sällan att förefinnas och då endast med jämförelsevis

obetydligt belopp. Huruvida en utdelning till ett måhända avsevärt

antal därtill berättigade personer kan anses såsom den lämpligaste användningen

av dessa medel lärer fördenskull vara tvivelaktigt. I varje fall torde en

fördelning efter förslagets regler, om den skall lämna ett någorlunda rättvist

resultat, komma att bereda åtskilliga svårigheter, och lätteligen synes den

kunna giva upphov till missnöje och tvister. Därför kan ifrågasättas, om

icke dessa tillgångar borde, i stället för att på nämnda sätt utskiftas, överföras

till den allmänna fonden. Endast på sådan väg torde möjlighet

erbjudas att utveckla fonden till något annat och mer än en rent teoretisk

konstruktion. Hinder lärer ej möta att — med bevarande av förslagets grundtanke

men med mindre bundenhet vid detaljerade regler — låta viss företrädesrätt

till pension eller understöd från fonden bestämmas efter sökandes

ställning till stiftelse, vars överskott ingått till fonden.

Underkastas förevarande paragraf omarbetning i enlighet med vad nu

förordats föranledas tydligen härav ändringar i sådana delar av förslaget,

vilka äga sammanhang med här berörda regler angående pensionsstiftelses

upphörande. I fråga örn övriga i förslaget avsedda personalstiftelser synas

enahanda skäl med fullt ut samma berättigande kunna åberopas för en dylik

omarbetning.

Lagrådet:

Bland omständigheter, till vilka vid billighetstilldelning enligt förevarande

paragrafs andra stycke skall tagas hänsyn, nämnas först anställningsvillkor.

Enligt vad lagberedningens motiv utvisa åsyftas därmed huvudsakligen

de av bolaget vid pensionering tillämpade grunder. Detta torde böra

komma till tydligare uttryck i lagtexten. En jämkning synes för övrigt påkallad

även därav att åtskilliga av de senare uppräknade omständigheterna

avse anställningsvillkor.

10 §.

Lagrådet:

För de fall då pensionen överstiger i 9 § tredje stycket angivet belopp

innehåller förevarande paragraf icke någon regel motsvarande den i först
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

59

nämnda paragraf förekommande att konkursboet skall, förrän eventuellt

överskott tillfaller svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond, erhålla

full täckning för överskjutande beloppet, därest tillgång därtill skulle

finnas. Enligt motiven synes emellertid en motsvarande rätt för konkursboet

även här vara avsedd, och denna rätt lärer också vara välgrundad. Bestämmelse

i sådant avseende torde böra upptagas i lagtexten.

13 §.

Lagrådet:

Då bolag, till vilket hör särskild pensionsstiftelse, träder i likvidation eller

försättes i konkurs, bör enligt grunderna för förevarande paragraf och

förslagets bestämmelser i 9 och 10 §§ — efter det tilldelning ägt rum till

dem, som avses med särskild pensionsstiftelse, och innan tilldelning sker

till andra pensionstagare och anställda m. fl. — bolaget erhålla full täckning

för utgifter till sådana pensioner som avses i 9 § tredje stycket. Hör

till sådant bolag också allmän pensionsstiftelse, bör i det fall som avses i

sista punkten av femte stycket i förevarande paragraf bolaget kunna erhålla

sådan täckning ur den allmänna pensionsstiftelsen. Dessa regler, vilka ej

kunna anses framgå av lagtexten i dess föreslagna lydelse, synas böra erhålla

uttryck i densamma.

28 §.

Lagrådet:

Frågan huruvida och efter vilka grunder skadestånd må fördelas mellan

flera för skadan solidariskt ansvariga personer har varit föremål för olika

meningar. Enligt äldre rättspraxis har i fråga om skadestånd på kriminell

grund regressrätt över huvud icke ansetts föreligga mellan medskyldiga. I

den rättsvetenskapliga litteraturen har dock likasom i utländsk rätt jämväl

en annan uppfattning kommit till uttryck. I vissa under senare år tillkomna

svenska lagar har regressrätt medgivits mellan flera för skada solidariskt ansvariga,

och skadeståndet har förklarats skola fördelas mellan dem efter den

skuld som legat var och en till last. Lagstadganden av detta innehåll förekomma

i 6 kap. 9 § lagen om förmynderskap, 2 kap. 18 § lagen om boutredning

och arvskifte, 9 § lagen den 22 juni 1928 om kollektivavtal samt

5 § lagen den 30 juni 1916 angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik.

Den i sistnämnda lagrum givna regeln, vilken närmast avser

sådant fall av lagstadgad ansvarighet som icke förutsätter vållande, har vunnit

tillämpning även då vållande förelegat. I det läge vari frågan sålunda

befinner sig kan den svenska rättens ställning icke anses slutgiltigt avgjord,

och en viss sannolikhet synes tala för att den ståndunkt, som kommit till

uttryck i äldre praxis, kan komma att vika för den tendens, vilken i allmänhet

framträtt i den senaste tidens lagstiftning.

I förevarande paragraf andra stycket sista punkten har i överensstämmelse

med sistnämnda åskådning medgivits regressrätt mellan flera för

skadestånd solidariskt ansvariga, och skadeståndet har ansetts böra fördelas

efter graden av skuld. Emellertid är att märka, att ej blott i aktiebolags
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

lagen utan även i en förslaget så närstående lagstiftning som lagen den 24

maj 1929 örn tillsyn över stiftelser bestämmelser i detta avseende saknas. Det

synes då mindre lämpligt att för detta specialområde giva lagen sådan avfattning,

att olika rättsregler kunna bliva gällande för skilda slag av stiftelser.

Med hänsyn till det anförda finner lagrådet övervägande skäl för att

andra punkten i andra stycket av förevarande paragraf får utgå.

37 §.

Lagrådet:

Av vissa under utredningen av ifrågavarande ärende till lagberedningen

inkomna yttranden synes framgå, att kanske i det övervägande antalet fall

avsättning till fonder för pensioner skett till förmån för tjänstemän hos bolaget.

Vid sådant förhållande kan sättas i fråga huruvida det är lämpligt

att, såsom i förevarande paragraf stadgas, existerande fonder utan vidare

registreras såsom allmänna pensionsstiftelser, där från bolagets sida icke tages

initiativ för att få annan registrering till stånd. Det synes böra övervägas

huruvida icke, då fråga kan uppkomma om registrering, registreringsmyndigheten

bör i stället genom direkt förfrågan hos bolaget söka utröna örn fond

eller skuldpost avser endast vissa grupper av tjänstemän samt i överensstämmelse

med det svar som erhålles verkställa registreringen och, vid uteblivande

av svar inom viss utsatt tid, registrera fonden eller skuldposten såsom

allmän pensionsstiftelse.

Förslaget till lag angående ändring i lagen om aktiebolag.

17 §.

Lagrådet:

I första stycket av förevarande paragraf angivas de ämnen, vilka skola

vara reglerade genom bestämmelser i bolagsordningen, varefter i andra

stycket följa stadganden vilka utvisa huruledes i bolagsordningens bestämmelser

må göras avvikelse från vad stiftelseurkunden innehållit rörande vissa

i lagen angivna, för bolaget och dess verksamhet konstitutiva förhållanden.

Enligt det nu föreslagna tredje stycket skall paragrafen därjämte i ett

speciellt ämne — bildande eller förstärkande av pensions- eller annan personalstiftelse

— upptaga ett förbud mot att genom bestämmelse i bolagsordningen

inskränka bolagsstämmas beslutanderätt. Med sådan inskränkning

torde avses ej blott bestämmelser, som helt utesluta uppkomsten av dylika

stiftelser, utan ock föreskrifter, vilka i fråga om dessa beslut innefatta mer

restriktiva villkor än de för bolaget i allmänhet gällande, såsom exempelvis

om kvalificerad majoritet, örn högsta belopp eller kvotdel av vinstmedel, som

må användas för nämnda ändamål o. s. v.

Huruvida ett dylikt förbud lämpligen kan utgöra komplement till en lagstiftning

av det innehåll, som framgår av huvudförslaget, måste synas tvi
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292-

61

velaktigt. Däri beröres icke spörsmålet om skyldighet för aktiebolag

att i egenskap av arbetsgivare vidtaga åtgärd för de anställdas pensionering,

och främjandet av dessa stiftelser blir helt beroende av bolagens frivilliga

mellankomst. Då bär alltså icke är fråga om någon bolaget åliggande förpliktelse

av allmän natur och ej heller örn tillvaratagande av aktieägares

rätt och intresse gent emot bolaget eller andra aktieägare, torde det nu föreslagna

stadgandet i 17 § aktiebolagslagen knappast vara väl förenligt med

den frihet, som eljest enligt denna lag gäller med avseende å bolagsordningens

innehåll. Detta spörsmål lärer emellertid vara av övervägande teoretisk

betydelse; att ett sådant förbud skulle motsvara något egentligt praktiskt

behov kan näppeligen förutsättas. Föga antagligt är nämligen att efter

genomförandet av särskild lagstiftning om ifrågavarande stiftelser ett bolag

skulle genom bestämmelser i bolagsordningen önska giva formligt uttryck

åt obenägenhet att befordra dessa ändamål, helst som ett dylikt tillvägagående

väl sällan skulle kunna hava stöd i rimlig farhåga för att aktieägarna

å bolagsstämma skola i detta hänseende vilja gå alltför långt. Även då sådana

inskränkande bestämmelser som här åsyftas skulle kunna vara att betrakta

såsom motiverade av särskilda förhållanden, såsom exempelvis när bolaget

på annat betryggande sätt sörjer för pensioneringen, eller i den av aktiebolagslagen

förutsatta händelse att bolagets verksamhet skall upphöra inom

viss i bolagsordningen angiven kortare tid, eller där ett bolag samverkar med

ett annat på sådant sätt att det för sin verksamhet betjänar sig av personal

hos det andra bolaget (vissa dotterbolag, vissa rent penningförvaltande bolag

m. fl.), torde dock knappast ens i dylika fall bolagen finna nödigt att meddela

särskilda bestämmelser till förhindrande eller försvårande av vinstmedels

användning för stiftelseändamål. Är således den föreslagna bestämmelsen

med stor sannolikhet att anse såsom praktiskt obehövlig, ligger häri ett

ytterligare skäl att icke låta den ingå i aktiebolagslagen.

I lagberedningens motiv har utvecklats, hurusom giltigheten av sådant

förfogande över vinstmedel, som avses i huvudförslaget, endast i något sällsynt

fall — beträffande annan personalstiftelse än pensionsstiftelse — skulle

kunna dragas i tvivel med hänsyn till stadgandena i 55 § aktiebolagslagen.

Skulle något sådant fall inträffa, synes det riktigt att prövning av beslutets

överensstämmelse med grunderna för nämnda lagrum kan äga rum i den

ordning som gäller för klander av bolagsstämmas beslut. På denna fråga

är tydligen utan inverkan, huruvida en bestämmelse sådan som den bär

föreslagna upptages i 17 § eller så icke sker.

74 a §.

Lagrådet:

Lagrådet finner ej anledning till erinran i och för sig mot de i förevarande

paragraf meddelade bestämmelserna angående granskning av de åsyftade

personalstiftelsernas förvaltning. Emellertid vill det synas som örn denna

granskning, oansett att den skall verkställas av revisorerna i det bolag, till

vilket stiftelsen hör, och att yttrande rörande granskningen skall avgivas i

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 292-

deras berättelse rörande bolaget, ändock innefattar en åtgärd, som äger så

nära samhörighet med själva stiftelsen, att det måste anses både naturligare

och mera följdriktigt att ifrågavarande bestämmelser, i likhet med bestämmelserna

om stiftelsens förvaltning, upptagas i huvudförslaget. Genom en

sådan ändring skulle också vinnas att stadganden i angivna hänseende komme

att ingå i endast en lag och ej, såsom enligt förslaget måste ske, i tre

olika lagar.

Med hänsyn till vad sålunda anförts hemställer lagrådet, att förevarande

paragraf må utgå och att vad i densamma stadgas i stället överflyttas till

huvudförslaget samt där, med de jämkningar i avfattningen som av överflyttningen

föranledas, upptages i en särskild paragraf, vilken lämpligen synes

kunna ingå under avdelningen om personalstiftelses förvaltning och tillsynen

därå.

132 och 133 §§.

Lagrådet:

Bifalles lagrådets hemställan vid 74 a §, torde förevarande paragrafer

skola bibehållas oförändrade. Bestämmelser svarande mot de nu föreslagna

lära i stället böra upptagas i huvudförslaget. Därvid torde bestämmelsen

i 132 § böra införas i 31 § samt bestämmelserna i 133 § i 32 §.

Förslaget till! lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

4, 69 a, 251 och 252 §§.

Lagrådet:

Lagrådet hänvisar beträffande förevarande paragrafer till vad lagrådet

yttrat vid 17, 74 a, 132 och 133 §§ i förslaget till lag angående ändring i lagen

om aktiebolag.

Förslaget till lag! angående ändring i lagen den 25 maj 1917 örn försäkringsrörelse.

4, 65 a, 258 och 259 §§.

Lagrådet:

Lagrådet hänvisar beträffande förevarande paragrafer till vad lagrådet

yttrat vid 17, 74 a, 132 och 133 §§ i förslaget till lag angående ändring i lagen

örn aktiebolag.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 §§

handelsbaden,

n §■

Lagrådet:

Enligt lagberedningens motiv är avsett att, då pensionsstiftelses tillgångar

överlåtas å pensionskassa eller försäkringsbolag, förvärvaren ej skall äga

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292-

63

förmånsrätt för fordran å bolaget som övergått i samband med överlåtelsen.

Detta har också varit anledningen till den i 12 § av huvudförslaget intagna

bestämmelsen att i avtal om sådan överlåtelse skola meddelas bestämmelser

om fordringens amortering och om säkerhet för densamma. Emellertid lärer

det ej kunna anses framgå av lagtexten att i detta fall undantag skall göras

från den allmänna regeln att förmånsrätt, som är förenad med fordran,

kvarstår vid överlåtelse av denna. För att uppnå vad som åsyftats torde

fördenskull erfordras ett uttryckligt stadgande i lagen.

Övriga lagförslag.

Lagrådet lämnade dessa förslag utan anmärkning.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 23 april 1937.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Sköld,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman,

lagrådets den 16 april 1937 avgivna utlåtande över de den 13 mars

1937 till lagrådet remitterade förslagen till

1) lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser;

2) lag angående ändring i lagen om aktiebolag;

3) lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse;

4) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) örn försäkringsrörelse;
5)

lag om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 §§ handelsbalken;

6) lag om ändring i konkurslagen; samt

7) lag angående ändring i lagen den 24 maj 1929 (nr 116) örn tillsyn över

stiftelser.

Efter redogörelse för utlåtandets innehåll anför föredraganden:

»De av lagberedningen utarbetade, till lagrådet remitterade förslagen hava

föranlett anmärkningar endast rörande vissa detaljbestämmelser. Flertalet

av dessa anmärkningar har iakttagits vid den verkställda överarbetningen av

lagförslagen.

Vad angår förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

har, i anledning av lagrådets hemställan, 1 § första stycket i det

remitterade lagförslaget delats i två stycken, upptagande första stycket en

huvudbestämmelse av den lydelse lagrådet föreslagit och andra stycket en

definition å vad enligt lagen skall avses med pension. Härigenom vinnes,

såsom lagrådet erinrat, den fördelen, att det blir tydligt, att i lagen avses

med pensionsrätt rätt till pension, varom sålunda stadgas, och med pensionstagare

den, till vilken dylik pension utgår. Åtskilliga hänvisningar till 1 § i

förslagets efterföljande bestämmelser bliva följaktligen överflödiga.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 292.

65

I fråga om den sålunda införda definitionen å pension torde böra anmärkas

att nied pension till efterlevande efter den anställde (familjepension)

avses pension till hans efterlevande, vare sig den anställdes död inträffar

före eller efter avgång från anställningen. Detta förhållande har kommit lill

uttryck i avfattningen av tredje stycket. Vidare torde böra påpekas, att i fråga

örn pensionsstiftelses ändamål annan begränsning ej må göras än som biljer

av bestämmelsen i tredje stycket första punkten. Sålunda kan vid stiftelses

bildande bestämmelse ej träffas örn begränsning av stiftelsens ändamål till att

avse tryggande av pension allenast vid vissa av de i andra stycket angivna

pensionsfallen. Väl äger bolaget fritt begränsa sin pensionering till särskilda

pensionsfall men bolaget kan utvidga denna genom nya utfästelser, och pensionsstiftelsen

skall alltid, i mån av tillgångar, lända till tryggande av pension

i vart av de i andra stycket angivna pensionsfallen, såframt pension i

sådant fall skall utgå på grund av utfästelse eller enligt billiglietsgrunder vid

tilldelning enligt 9, 10 och 13 §§.

Inrättandet av en särskild pensionsstiftelse synes, där allmän pensionsstiftelse

finnes, icke böra ställa de befattningshavare, som avses med den

särskilda stiftelsen, i sämre ställning än om den särskilda stiftelsen ej inrättats.

Bestämmelsen i sista stycket är därför av tvingande natur och ligger

till grund för de i 13 § givna regler, avseende det fall att såväl särskild som

allmän pensionsstiftelse finnes.

I anledning av vad lagrådet anfört vid 3 § har vidtagits den ändring, att såsom

första stycke upptagits stadgande, att bolagsstämma som i 82 § lagen

örn aktiebolag sägs äger besluta, att pensionsstiftelses angelägenheter skola

handhavas av en styrelse, bestående av tre eller fem ledamöter. Såsom andra

stycke hava upptagits återstående bestämmelser i 3 § första stycket i det remitterade

förslaget med erforderlig jämkning.

Vad lagrådet erinrat vid 5 § har iakttagits.

I 7 § första stycket har vidtagits av lagrådet föreslagen ändring. Med anledning

av vad lagrådet anfört därom, att de olika intressentgrupper som äro

representerade i stiftelsens styrelse böra vara företrädda vid styrelsebeslut,

bar i andra stycket upptagits en bestämmelse att styrelsen ej är beslutför,

med mindre utom ordföranden äro närvarande en ledamot som är vald av

bolagsstämman och en ledamot som är vald av pensionstagare och anställda

hos bolaget. Beslutförhet föreligger naturligtvis, även örn i stället för ord

föranden eller annan ledamot är närvarande suppleant eller av rätten eller

domaren enligt 4 § andra stycket förordnad ersättare för styrelseledamot.

På sätt lagrådet vid 9 § hemställt har i andra stycket, i syfte att tydligare

angiva att vid tilldelning efter billighet böra beaktas de av bolaget vid pensionering

tillämpade grunder, införts en hänvisning till dessa grunder och

har i samband därmed uttrycket ''anställningsvillkor’ uteslutits. Med hänvisningen

åsyftas icke blott de av bolaget i allmänhet vid pensionering tilllämpade

grunder utan även en i fråga örn viss person föreliggande pensionsutfästelse,

på grund av vilken fordran å pension ännu ej inträtt.

niliang till riksdagens protokoll 19117. 1 sami. Nr 292.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Muj:ts proposition nr 292.

Av lagrådet har vid 10 § erinrats, att för de fall, då pensionsutfästelse avser

högre belopp än i 9 § sista stycket angives, 10 § icke innehåller någon regel

motsvarande den i 9 § sista stycket sista punkten upptagna, att konkursboet

skall, innan eventuellt överskott tillfaller svenska aktiebolagens pensions-

och understödsfond, erhålla täckning för överskjutande beloppet genom

utbetalning från stiftelsen. En motsvarande rätt för konkursboet har

varit avsedd, och i anledning av lagrådets hemställan har nu en uttrycklig bestämmelse

därom upptagits i fjärde stycket. I detta sammanhang torde böra

påpekas, att vid sådan utbetalning från stiftelsen denna, därest full betalning

av dess fordran ej utgått i konkursen, äger påkalla kvittning för den återstående

oguldna stiftelsefordringen.

Med anledning av vad lagrådet erinrat vid 13 § hava till förtydligande av

där upptagna stadganden i de av lagrådet angivna hänseenden införts bestämmelser

i fjärde och femte styckena.

I en inom finansdepartementet utarbetad promemoria angående vissa beskattningsfrågor

rörande aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

har föreslagits ett tillägg till anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen av

innehåll bl. a. att aktiebolag för överföring till annan personalstiftelse ..än

pensionsstiftelse skall vara berättigat till avdrag, örn stiftelsens ändamål är

sådant att bolaget varit berättigat till avdrag för direkt utgift för dylikt ändamål.

Därjämte har föreslagits ett sådant tillägg till 53 § kommunalskattelagen,

att personalstiftelser för arbetslöshetsunderstöd eller sjukhjälp skola

vara skattskyldiga endast för inkomst av fastighet. Huruvida i övrigt andra

personalstiftelser än pensionsstiftelser kunna bliva fria från skattskyldighet

blir, yttras i promemorian, beroende av örn stiftelsen enligt redan gällande

bestämmelser kan vinna sådan befrielse. Med anledning av bestämmelsen i

16 § andra stycket, att ändring av personalstiftelses ändamål kan ske, har

emellertid i promemorian påpekats, att sålunda av ett aktiebolag, vilket

verkställt överföring till personalstiftelse som med hänsyn till dess ändamål

är skattefri, kan genomföras sådan ändring av ändamålet, att skattefrihet

för stiftelsen icke föreligger. I anledning av yppad farhåga att på sådant

sätt missbruk av de föreslagna skattelättnaderna kan ske, bör påpekas, att

för ändring av personalstiftelses ändamål fordras tillsynsmyndighetens tillstånd.

Och det synes uppenbart, att då en ändring ifrågasättes till ett ändamål

i fråga örn vilket skattelättnad ej är medgiven, tillsynsmyndigheten vid

sin prövning bör särskilt ägna uppmärksamhet åt örn det med hänsyn till

omständigheterna kan antagas föreligga avsikt att kringgå skattebestämmelserna.

Ur 28 § har i överensstämmelse med lagrådets hemställan stadgandet i

andra stycket andra punkten utgått.

Med anledning av vad lagrådet anfört vid 37 § torde höra erinras, att i

motiven till 37 och 38 §§ framhållits att registreringsmyndigheten bör för

undvikande av misstag vid registreringen i erforderlig omfattning giva aktiebolagen

tillfälle att inkomma med upplysningar. I de meddelanden, som för

nämnda ändamål komma att avsändas till bolagen, bör påpekas, att örn an
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

67

målan ej sker att pensionsfond eller skuldpost avser innehavare av vissa befattningar

denna kommer att registreras såsom allmän pensionsstiftelse. Bestämmelse

i ämnet synes ej erforderlig i lagen. För att en anmälan, som

kommer registreringsmyndigheten till handa innan registrering skott, skall

kunna beaktas, har jämkning vidtagits i 37 § tredje stycket.

Det torde visserligen vara antagligt att den i 17 § lagen den 12 augusti 1910

om aktiebolag föreslagna bestämmelsen, såsom lagrådet erinrat, icke äger

större praktisk betydelse. Å andra sidan synes den icke kunna medföra

olägenhet. Enligt lagförslaget är inrättande av pensionsstiftelse och överföring

av medel till pensionsstiftelse beroende av bolagsstämmans frivilliga

beslut. Den föreslagna bestämmelsen står icke i strid med denna förslagets

ståndpunkt. Bestämmelsen innebär blott, att bolagsstämmans majoritet ej

genom införande av föreskrifter i bolagsordningen skall kunna hindras från

att trygga pensionering av de hos bolaget anställda i en omfattning, som

enligt den vid var tid rådande uppfattningen framstår såsom från social

och ekonomisk synpunkt grundad. Tillräckligt skydd mot ett överskridande

av en sådan gräns till nackdel för aktieägarna torde följa av 55 § aktiebolagslagen.

I detta sammanhang synes böra påpekas, att med överföring av

vinstmedel till pensionsstiftelse åsyftas att trygga betalning av utgifter, vilka

— i den mån de hålla sig inom en med hänsyn till bolagets förhållanden

skälig ram — ur företagsekonomisk synpunkt utgöra rörelsekostnader, som

från sådan synpunkt böra avräknas innan vinst å rörelsen anses föreligga.

Denna omständighet framstår såsom ett ytterligare skäl för att ej genom

särskilda föreskrifter om vinstdispositionen överföringar för pensionsändamål

må hindras i vidare mån än som följer av den allmänna bestämmelsen

i 55 § aktiebolagslagen. Tillräcklig anledning att göra skillnad mellan

pensionsstiftelser och andra personalstiftelser synes icke föreligga. Den föreslagna

bestämmelsen har därför ansetts icke böra utgå.

Av skäl, som anförts i motiven till 3 och 20 §§ förslaget till lag örn aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser, har granskningen av sådan

stiftelses förvaltning ansetts icke böra uppdragas åt revisorer valda av intressenterna

i stiftelsen utan åt offentlig myndighet, tillsynsmyndigheten.

Men det intresse bolaget äger i stiftelsen på grund av dess ändamål har ansetts

böra medföra att bolagets egna revisorers granskning av bolagets förvaltning

skall omfatta jämväl granskning av stiftelsens förvaltning. Erforderliga

bestämmelser härom hava upptagits i den föreslagna 74 a § i lagen örn

aktiebolag. Lagrådet, som förklarat sig ej hava funnit anledning till erinran

i och för sig mot de i sagda lagrum meddelade bestämmelserna, har ansett

dessa böra, i likhet med reglerna örn stiftelsens förvaltning, upptagas i förslaget

till lag örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser. Emellertid

synes en överflyttning av dessa bestämmelser icke kunna ske utan en omarbetning

av dem, som skulle medföra att en förändrad karaktär gåves den

avsedda granskningen, och härav skulle bliva en följd att dessa bestämmelser

ej längre skulle komma att stå i överensstämmelse med förslagets hu
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

vudståndpunkt beträffande granskningen av personalstiftelses förvaltning.

Jag har därför icke ansett mig böra frångå det remitterade förslaget. Följaktligen

föranleder lagrådets erinran beträffande 132 och 133 §§ icke någon

åtgärd.

Med hänsyn till den ståndpunkt, som av mig intagits till lagrådets anmärkningar

beträffande förslaget till lag angående ändring i lagen örn aktiebolag,

kan ej heller vad lagrådet anfört i fråga örn förslagen till lag angående

ändring i lagen om bankrörelse och lag angående ändring i lagen om försäkringsrörelse

föranleda omarbetning av sistnämnda båda förslag.

Enligt förslaget till ändrad lydelse av 17 kap. 4 § handelsbalkcn skall

förmånsrätt i den ordning, som stadgas för betjänters och tjänstehjons lön,

tillkomma pensionsstiftelse, som bildats enligt lagen örn aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser, för fordran varom i 2 § samma lag sägs, i den

män fordringen motsvarar pensionsfordringar som utgå med nämnda förmånsrätt,

intill belopp varom stadgas i 9 § sista stycket lagen örn aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser. Att förmånsrätt sålunda enligt

17 kap. 4 § handelsbaden i denna omfattning tillerkänts dylik pensionsstiftelse

sammanhänger tydligen med den ställning av medgäldenär till

aktiebolaget stiftelsen intager i bolagets konkurs och de bestämmelser cm

avräkning för utdelning till pensionsborgenärer å utdelningen för stiftelsefordringen

som upptagits i lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser.

Av det föreslagna stadgandets innehåll och sammanhang

med dessa bestämmelser måste följa, att den förmånsrätt som där avses allenast

kan tillkomma dylik pensionsstiftelse. Då enligt förslaget till ändrad

lydelse av 17 kap. 11 § handelsbaden förmånsrätt efter vad i nämnda paragraf

andra stycket sägs skall tillkomma sådan pensionsstiftelse för stiftelsefordringen,

i den man fordringen icke utgår med förmånsrätt enligt

17 kap. 4 § handelsbaden, synes av stadgandets sammanhang med nyssnämnda

stadgande i 17 kap. 4 § handelsbaden framgå att även denna förmånsrätt

kan göras gällande endast av pensionsstiftelsen. Att det är avsett,

att förmånsrätten ej kan göras gällande efter överlåtelse enligt 12 § lagen örn

aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, vinner ytterligare stöd av

det där upptagna, av lagrådet åberopade stadgandet samt även därav, att

de i 56 § aktiebolagslagen föreslagna bestämmelserna om särskild redovisning

i aktiebolagets balansräkning av stiftelsefordringen — vida bestämmelsers

betydelse för ifrågavarande förmånsrättsstadgande av lagberedningen

åberopats i motiven till förslaget till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och

11 §§ handelsbaden — icke äga tillämpning efter det överlåtelse skett enligt

12 § lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser. Då

av det i 17 kap. 11 § handelsbaden föreslagna stadgandets sammanhang

med omförmälda bestämmelser och av den föreslagna lagstiftningens grunder

sålunda synes tydligt framgå, att förmånsrätten enligt 17 kap. 11 §,

liksom förmånsrätten enligt 17 kap. 4 §, endast kan göras gällande av pen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

GÖ

sionsstiftelsen, så länge fordringen är en sådan av lagen örn aktiebolags pensions-

och andra personalstiftelser reglerad fordran som avses i 2 § samma

lag, har en uttrycklig bestämmelse, som ifrågasatts av lagrådet, icke ansetts

vara oundgängligen erforderlig och följaktligen så mycket mindre böra upptagas

som i allmänhet särskilda stadganden i detta ämne saknas i lagstiftningen.

Utöver de ändringar, som enligt vad jag sålunda anfört vidtagits i de

remitterade förslagen, hava allenast några smärre jämkningar av redaktionell

art ägt rum.

Tiden för den föreslagna lagstiftningens ikraftträdande synes böra bestämmas

till den 1 januari 1938.

I enlighet med vad nu anförts hava upprättats förslag till

1) lag örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser;

2) lag angående ändring i lagen den 12 augusti 1910 (nr 88) örn aktiebolag;
3)

lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) örn bankrörelse;

4) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) örn försäkringsrörelse;
5)

lag om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 §§ handelsbalken;

6) lag om ändring i konkurslagen; samt

7) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 24 maj 1929 (nr 116) om

tillsyn över stiftelser.»

Föredraganden hemställer — under framhållande av att proposition i

ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen syntes kunna avlåtas utan hinder

av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade

tid gått till ända — att förslagen måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet.

Wilhelm von Schwerin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. 1LU 1937:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av 2 § lagen den 26 maj 1909 s. 3 i texten
  2. Rskr. 1937:357 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om aktiebolags pensionsoch andra personalstiftelser m. m. a1 i texten
  3. 1LU 1937:66 Första lagutskottets memorial Nr 66 s. 1 i texten
  4. BevU 1937:31 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 7 § förordningen den 19 november 1914 s. 11 i texten
  5. 1LU 1937:61 Första lagutskottets utlåtande Nr 61 s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. JT 1999/00 s. 744 s. 749 i texten · dokumentnivå