Angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m
112 sidor, varav 103 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 103 av 112 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1937:302, Angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
1
Nr 302.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statens
arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet
m. m.; given Stockholms
slott den 23 april 1937.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 23 april 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Sköld,
Nilsson, Quensel, Forslund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, anför departementschefen,
statsrådet Möller:
I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 20, omnämnde jag,
att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 4 december 1936 anmält,
att kommissionen för nästa budgetår preliminärt uppskattade utgifterna för
den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten till 15,600,000 kronor,
därav 600,000 kronor för kommissionens centrala administrationskostnader
och 15,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302. 1
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
Kommissionens skrivelse finnes såsom bilaga fogad vid detta protokoll
(Bilaga A).
Vidare anförde jag, att jag vid övervägande av medelsbehovet saknat anledning
frångå kommissionens beräkningar av dess centrala administrationskostnader,
medan jag för den av kommissionen bedrivna hjälpverksamheten,
i avvaktan på ytterligare erfarenhet om det ekonomiska lägets utveckling, ansett
mig preliminärt böra beräkna ett belopp av 12,000,000 kronor.
På min hemställan har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, punkterna
20 och 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1937/1938 beräkna dels till Statens arbetslöshetskommission
ett förslagsanslag av 600,000 kronor, dels ock till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. ett reservationsanslag av 12,000,000 kronor.
Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga dessa frågor.
Beträffande de för tiden till och med budgetåret 1935/1936 anvisade anslagen
till den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten
och i samband därmed stående frågor torde jag kunna hänvisa till de redogörelser.
som lämnats i propositionerna 250/1932, 216/1933, 235/1934, 232/1935
och 266/1936.
För innevarande budgetår anvisade 1936 års riksdag dels ett förslagsanslag
av 1,000,000 kronor till statens arbetslöshetskommission, dels ock ett reservationsanslag
av 22,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m., vilka anslag äro uppförda under femte huvudtiteln. Därjämte
medgav riksdagen, att den s. k. väglånefondens kapitalbehållning, uppgående
till 2,000,000 kronor, finge tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna
för hjälpverksamhet under budgetåret i fråga.
Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet.
De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet
vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Majit i kungörelsen den
26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli
1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande innehållet
av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa till
den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till 1934 års
riksdag.
I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få
hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som
beslötos vid 1934 års riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades
kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd
hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse
i ämnet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
3
Av 1935 års riksdag vidtagna jämkningar i reglerna för ifrågavarande hjälpverksamhet
föranledde utfärdandet av kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 426)
örn ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den 30 juni 1934. Den huvudsakliga
innebörden av de förändringar, som vidtogos år 1935, finnes återgiven
i propositionen nr 266 till 1936 års riksdag.
Även vid sistnämnda riksdag beslötos vissa ändringar av gällande regler
för hjälpverksamheten på sätt närmare framgår av kungörelsen den 30 juni
1936 (nr 464) örn ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den 30 juni
1934. Jag skall här lämna en kortfattad redogörelse för de år 1936 vidtagna
ändringarna.
Enligt hjälpkungörelsen skall såsom familjeförsörjare anses den, som har
försörjningsskyldighet mot make eller mot barn eller adoptivbarn under 16
år eller som lever i gemensamt bo med och huvudsakligen underhåller föräldrar
eller adoptant (19 §). Denna avfattning medför, att änkling, som har
minderåriga barn och i anledning därav måste anställa kvinnlig hjälp för
barnens och hemmets vård, icke kommer att betraktas såsom familjeförsörjare
gent emot den anställda kvinnliga hjälpen. I anslutning till riksdagens
beslut år 1936 har hjälpkungörelsen så ändrats, att änkling med hemmavarande
barn under 16 år må åtnjuta ortstillägg och dagunderstöd efter samma
grunder, som gälla för person med försörjningsskyldighet mot make (30 och
41 §§)•
I enlighet med Kungl. Majt:s förslag beslöt 1936 års riksdag att införa ett
extra ortstillägg. Detta extra ortstillägg kan, då familjeförsörjare hänvisats
till fast förläggning i annan kommun, utgå till hustru och barn eller, i fråga
örn änkling, till hemmavarande barn under 16 år. Det högsta belopp, med
vilket dylikt tillägg må utgå, är lika med dubbla skillnaden mellan tvenne
intill varandra liggande reservarbetslöner i den av arbetslöshetskommissionen
fastställda löneskalan (30 §).
Vid föregående års riksdag beslöts vidare att bereda möjlighet för reservarbetare
att på bekostnad av statsverket besöka hemorten. I hjälpkungörelsen
har därför införts den bestämmelsen, att familjeförsörjare, som hänvisats
till statligt reservarbete och där varit såsom reservarbetare utan avbrott sysselsatt
under minst tre månader, må efter arbetslöshetskommissionens medgivande
besöka hemorten på statsverkets bekostnad (31 §).
Statsbidraget till statskommunala reservarbeten, avseende nyanläggning,
omläggning och förbättring av allmän väg, har höjts från tre fjärdedelar till
fyra femtedelar av det belopp, vartill kostnaderna för själva vägarbetet skäligen
kunna uppskattas vid kostnadsberäkningarna (36 §). Ändringen sammanhänger
med riksdagens beslut i fråga örn bidrag av automobilskattemedel
till vägarbete, som utföres i vanlig ordning.
I fråga om detaljerna i hjälpkungörelsen och av arhetslöshetskommissionen
utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen i
juli 1935 utgivna publikationen: »Råd och anvisningar rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa» jämte supplement därtill, utgivet i juli 1936.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
Departements
chefen.
Ifrågasätta författningsändringar.
De bestämmelser, som för närvarande gälla för den statsunderstödda
hjälpverksamheten, torde i all huvudsak böra äga tillämpning under budgetåret
1937/1938. Allenast i ett par detaljer har jag funnit anledning att
påkalla jämkningar.
Revisionen vid statskoinmunalt reservarbete, utfört i vägstyrelses regi.
Jämlikt 38 § i hjälpkungörelsen skall i revisionen av sådant statskommunalt
reservarbete, som bedrives i landstings eller vägstyrelses regi, deltaga
minst en revisor, som efter anmälan av landstingets förvaltningsutskott eller
vägstyrelsen utses av länsstyrelsen för kalenderår.
I lag om vägdistrikt den 7 juni 1934, som trätt i kraft den 1 januari 1937,
stadgas i 47 §, att för granskning av vägstyrelses förvaltning årligen tre revisorer
skola utses, varav en av länsstyrelsen. För denna skall jämväl utses
suppleant.
I skrivelse den 5 mars 1937 angående medelsbehovet för budgetåret 1937/
1938 har statens arbetslöshetskommission föreslagit, att sagda 38 § i hjälpkungörelsen
måtte kompletteras med en föreskrift av innebörd, att i revisionen
av statskommunalt reservarbete i vägstyrelses regi skulle deltaga den
av länsstyrelsen för revision av vägstyrelsens förvaltning utsedda revisorn.
Till motivering för detta förslag har kommissionen anfört att, då efter lagens
om vägdistrikt ikraftträdande inom varje vägdistrikt skulle finnas en
av länsstyrelsen utsedd revisor för vägstyrelsens förvaltning, det icke torde
vara nödvändigt eller ens lämpligt, att uppdraget som revisor vid statskommunalt
reservarbete, utfört i vägstyrelses regi, lämnades åt annan person än
den av länsstyrelsen för vägstyrelsens ordinarie förvaltning utsedde revisorn.
På av arbetslöshetsk ommissionen anfört skäl får jag förorda den föreslagna
författningsändringen.
Hyreshjälp m. m.
I 48 § av gällande föreskrifter stadgas, att hyreshjälp må i särskilt ömmande
fall tilldelas familjeförsörjare, som åtnjuter dagunderstöd.
I skrivelse den 30 januari 1937 hava vissa reservarbetare i Stockholm
hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för införande av obligatoriskt, av statsmedel
utgående hyresbidrag för den första efter anställning vid reservarbete
infallande hyresbetalningen.
Till stöd härför har i huvudsak anförts, att omkring 90 % av de arbetare,
som under januari 1937 anställts vid Bromma flygfält, ej på sin arbetsk
-
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
komst kunnat erlägga avtalad hyra, utan nödgats anlita fattigvården eller
lånevägen för att avvärja eventuellt vräkningshot. Därigenom hade lramkallats
ett osäkerhetstillstånd med avseende på bostadsfrågan, som i sin största
räckvidd drabbat familjerna i deras helhet och på hustrurna ofta verkat fullständigt
nedbrytande.
På grund av remiss har statens arbetslöshetskommission den 2 april 1937
avgivit utlåtande över framställningen. Med framhållande bland annat, att
hyreshjälpen numera vore att anse såsom ett supplement till dagunderstödet
i ömmande fall, då det av andra bestämmelser maximerade understödet
med hänsyn till familjens storlek och andra förhållanden visat sig otillräckligt,
har kommissionen funnit vad i framställningen anförts icke innefatta
skäl för någon sådan ändring i gällande författningsbestämmelser, att hyreshjälp
skulle kunna tilldelas jämväl reservarbetare.
Under åberopande av meddelade uppgifter rörande arbetsinkomster vid
statskommunala reservarbeten i Stockholm under januari och februari 1937,
håller kommissionen för osannolikt, att en försämring av den arbetslöses
ekonomi skulle inträda genom hänvisning till reservarbete. Det syntes i
stället uppenbart, att i det stora flertalet fall en avgjord förbättring av familjens
försörjningsmöjligheter inträtt genom familjeförsörjarens hänvisning
till sådant arbete, även örn hyreshjälp icke längre erhölles.
Även om jag ej vill frånkänna de synpunkter, som av arbetslöshetskom- Departementsmissionen
anförts, ett visst berättigande, later det sig icke förneka, att för
reservarbetare, som tidigare åtnjutit hyreshjälp och som under loppet av en
månad hänvisas till statligt reservarbete, vid närmaste månadsskifte mången
gång kan inträda svårigheter att med hjälp av den intjänade inkomsten vid
rservarbetet erlägga närmast förfallande hyresbelopp. Jag är med kommissionen
ense därom, att någon principiell ändring i hyreshjälpens karaktär av
supplerande hjälpform vid kontantunderstöd icke är påkallad. Men däremot
synes sådan jämkning motiverad, att hyreshjälp må kunna utgå jämväl
för månad, under vilken arbetslös, efter att tidigare hava uppburit med
kontantunderstöd förbunden hyreshjälp, hänvisas till statligt reservarbete.
Genom ett tillmötesgående i denna begränsade omfattning av den föreliggande
framställningen skulle otvivelaktigt huvudsyftet uppnås.
I detta sammanhang anser jag mig jämväl böra rikta uppmärksamheten
därå, att den i 51 § kungörelsen meddelade föreskriften, att i 44 § stadgad
maximering av dagunderstödet i tillämpliga delar skall gälla jämväl i fråga
om hyreshjälp, formellt är ägnad att i vissa fall kunna föranleda svårigheter
för de barnrika familjerna. Enligt vad jag inhämtat, har kommissionen vid
tillämpningen velat undvika en sådan tolkning, och med hänsyn härtill synes
mig skäl föreligga att jämka bestämmelserna så, att de bringas i formell
överensstämmelse med rådande praxis.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 302
Av riksdagen påkallade utredningar.
Beträffande vissa av 1933 drs riksdag i skrivelse den 21 juni 1933, nr 356,
påkallade utredningar dels rörande reglering av förhållandet mellan den offentliga
arbetslöshetshjälpen i dess olika former samt den allmänna fattigvården,
dels rörande omfattningen av kommunernas lagliga rätt att lämna
arbetslöshetshjälp utan fattigvårds karaktär m. m., dels rörande en rationell
planläggning av kommunernas arbeten, dels ock rörande centralorganet för
arbetslöshetshjälpen har jag i fjolårets proposition framhållit, att frågan örn
en rationell planläggning av kommunernas arbeten beaktats i samband med
det till 1936 års riksdag avlåtna förslaget till lag om kommunal fondbildning,
vilket sedermera i all huvudsak bifallits av riksdagen.
Vad vidare angår ordnandet av frågan örn centralorganet för arbetslöshetshjälpen,
har jag i propositionen nr 266 till innevarande års riksdag upptagit
detta spörsmål till närmare övervägande, i anslutning till det av landshövdingen
K. Tiselius avgivna sakkunnigförslaget i ämnet. Jag har därvid
uttalat, att den förebragta utredningen styrkt mig i min redan tidigare hysta
uppfattning, att de uppgifter, vilka för närvarande tillkomma statens arbetslöshetskommission,
icke lämpligen böra omhänderhavas av socialstyrelsen.
Vid det av mig framlagda förslaget till omorganisation av styrelsen,
vilket förslag av Kungl. Majit genom proposition underställts riksdagen, har
jag också utgått ifrån att någon överflyttning av ifrågavarande uppgifter från
kommissionen till styrelsen icke borde äga rum, liksom jag avböjt att för
närvarande vidtaga någon principiell ändring i kommissionens sammansättning
och uppgifter.
Vidkommande slutligen de båda först omförmälda spörsmålen har frågan
härom bragts i ett något ändrat läge genom 1936 års riksdags hemställan om
utredning rörande ändringar i olika hänseenden av fattigvårdslagstiftningen
(riksdagens skrivelse nr 185). Såväl med hänsyn härtill som ock i betraktande
av den splittring av den sociala omvårdnadens organisation, som föranledes
av olika Kungl. Majits på min framställning till årets riksdag aviåtna
förslag, har jag för avsikt att inom den närmaste tiden påkalla åtgärder
för en allmän översyn av bestämmelserna rörande samhällets understödsverksamhet.
I detta sammanhang lära de av 1933 års riksdag upptagna specialproblemen
naturligen komma under omprövning.
Arbetslöslietskommissionens hjälpverksamhet under år 1936.
En utförlig berättelse över arbetslöshetskommissionens verksamhet under
år 1936 till och med utgången av oktober månad återfinnes i kommissionens
förenämnda skrivelse den 4 december 1936 angående medelsbehovet för nästa
budgetår. Jag tillåter mig att beträffande den utförliga redogörelsen
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
7
hänvisa till denna skrivelse (Bilaga A). Här skall jag endast återgiva vissa
sammanfattande statistiska uppgifter, kompletterade till och med utgången
av år 1936.
I. Arbetslinjen.
Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna
verksamheten inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete åt största möjliga
antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde
anordnas. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, men riksdagen har
sedermera vid olika tillfällen uttalat, att en viss försiktighet bör iakttagas vid
igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag, som svårligen
kunna anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning, och att stadgandet
om företrädesrätt för de statskommunala reservarbetena bör så tolkas,
att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet icke äventyras.
Summan av kommissionens kontrakterade statliga reservarbeten under år
1935 uppgick till i runt tal 28,800,000 kronor, varav ersättningarna från
uppdragsgivarna utgjorde omkring 3,800,000 kronor. Den nyanskaffning,
som kommissionen år 1936 bedrivit i fråga örn arbetsobjekt till de statliga
reservarbetena, belyses av följande sammanställning, av vilken de antagna
arbetenas fördelning länsvis jämväl framgår.
Kostnaderna för år 1936 kontrakterade eller i annan ordning till utförande antagna
statliga reservarbeten, fördelade länsvis.
Kontrakts-
Ersättning Irån
summa
uppdragsgivare
Kr.
Kr.
Stockholms stad..................
—
--
Stockholms län ................
677,300.00
47,560.00
Uppsala > ................
—
—
Södermanlands * ................
13,950.00
2,092.00
Östergötlands > ................
207,000.00
—
Jönköpings > ................
49,000.00
4,900.oo
Kronobergs » ................
31,000.00
5,000.00
Kalmar > ................
387,450.00
56,910.00
Gotlands > ................
—
—
Blekinge > ................
69,800.00
6,980.00
Kristianstads » ................
61,495.00
10,824.00
Malmöhus > ................
103,600.00
20,720.00
Hallands > ................
—
—
Göteborgs stad..................
—
—
Göteborgs och Bohus län i övrigt.
59,500.00
375.00
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Kontrakts-
Ersättning från
summa
uppdragsgivaren
Kr.
Kr.
Älvsborgs
län .. .
........... 143,476.34
2,931.00
Skaraborgs
> ...
.......... 14,960.00
8,606.00
Värmlands
> ...
—
Örebro
> . . .
........... 496,900.00
9,745.00
Västmanlands
> ...
........... —
—
Kopparbergs
) ...
15,530.00
Gävleborgs
> ...
........... 61,600.00
12,320.00
Västernorrlands
> ...
.......... 1,674,550.00
225,585.00
Jämtlands
> ...
.......... 105,000.00
—
Västerbottens
* ...
.......... 18,570.00
—
Norrbottens
> ...
........... 859,250.00
62,680,00
Summa 5,174,001.34
492,758.00
Enligt verkställd beräkning per den 31 december 1936 uppgick värdet av
icke utförda delar av de statliga reservarbetena till ett belopp av ungefär
37,000,000 kronor.
Relationen mellan arbetsförtjänster, material- och administrationskostnader
framgår av särskild tabell, i vilken jämväl uppgifter för budgetåren
1931/1932—1934/1935 medtagits.
Revision av de per den 1 maj 1934 fastställda reservarbetslönerna har vidtagits
av kommissionen under år 1936. De nya lönerna tillämpas från den 1
januari 1937. Den tidigare gällande löneskalans 40 öres intervaller hava bibehållits.
Omprövning av lönerna har icke ansetts påkallad för det betydande antal
kommuner, inom vilka hjälpverksamhet för arbetslösa för närvarande icke
pågår. Sålunda hava av de 1,529 reservarbetslöner, som voro gällande den 31
oktober 1936, endast 232 omprövats. Lönesättningen har omfattat 221 kommuner
och 11 inom dessa kommuner belägna municipalsamhällen eller
industriområden. Beträffande städer och stadsliknande samhällen hava av 68
orter 23 förblivit i oförändrat löneläge, medan 43 höjts en löneklass och 2
höjts två löneklasser. Av landsbygdens 164 löner hava endast 14 bibehållits
oförändrade, under det att 81 blivit föremål för höjning en löneklass, 62 två
löneklasser och 7 tre löneklasser. I intet fall har sålunda sänkning av den nuvarande
reservarbetslönen förekommit, och endast ett förhållandevis obetydligt
antal kommuner har bibehållits vid sin gamla lönenivå.
De av lönerevisionen betingade förändringarna i reservarbetslönerna vid
kommissionens reservarbetsplatser utvisa, att av de 280 arbetsplatserna den
27 november 1936 den nuvarande lönen bibehållits endast för 14 platser,
ökning med en löneklass har skett vid 91, med två löneklasser vid 137 och
med tre löneklasser vid 38 arbetsplatser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
De statliga reserTarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader.
1981-
1932
1932-
1933
1933-
1934
1934-
1935
1935-
-1936
Per
arb.-dag
%
Per
arb.-dag
%
Per
arb.-dag
%
Per
arb.-dag
%
Per
arb.-dag
%
Arbetsplatsernas kostnader:
54.6
4:18
47.7
4: 10
40.5
Arbetslöner, effektiva........................
4: 26
58.6
4:08
56.8
4:37
> , ineffektiva ......................
0:05
0.7
0:04
0.6
0:03
0.4
0:04
0.5
0:03
0.3
> , specialarbetare ..................
0:28
3.8
0:30
4.2
0:39
4.8
0:52
5.9
0: 67
6.6
Summa löner
4:59
63.1
4:42
61.5
4: 79
59.8
4: 74
54.1
4:80
47.4
Ortstillägg ..................................
0: 12
1.7
0: 06
0.9
0:07
0.9
0:22
2.5
0: 41
4.1
Olycksfall ....................................
0:15
2.0
0: 14
1.9
0: 14
1.8
0:18
2.0
0:19
1.9
Arbetarnas resor ..............................
0: 08
1.1
0:04
0.6
0:06
0.7
0:06
0.7
0: 06
0.6
Förläggningskostnader..........................
0: 42
5.8
0:30
4.2
0:33
4.1
0:30
3.5
0: 37
3.7
Summa övriga utgifter för arbetarna
0:77
10.6
0: 64
7.6
0: 60
7.5
0: 76
8.7
1:03
10.3
Summa löner och övr. utgifter för arbetarna
5: 86
73.7
4:96
69.1
5:39
67.3
5:50
62.8
5: 83
57.7
Ledningskostnader:
Avlöningar (netto)1............................
0: 27
3.7
0:31
4.3
0:37
4.6
0: 45
5.1
0: 66
6.5
Resor ........................................
0:05
0.7
0:06
0.8
0:06
0.8
0:08
0.9
0: 12
1.2
Förmåns- och lagbaspengar ....................
0:10
1.4
0:09
1.3
0: 09
1.1
0:08
1.0
0: 07
0.7
Arbetsplatsernas ledningskostnader
0: 42
6.8
0: 46
6.4
0: 52
6.5
0: 61
7.0
0: 85
8.4
i Materialkostnader:
14.0
1:38
15.7
1:56
15.4
Materialier....................................
0: 84
11.5
0:91
12.7
1:12
Transportkostnader............................
0: 40
5.6
0: 63
8.7
0:81
10.1
1:08
12.3
1:60
15.8
Skadeersättningar..............................
0:01
0.1
0:01
0.1
—
—
0: 01
0.1
0: 01
0.1
Kontorsomkostnader ..........................
0:02
0.3
0: 03
0.4
0:03
0.4
0:04
0.5
0: 05
0.5
Diverse kostnader ............................
—
—
0:01
0.1
0:01
0.1
—
—
—
—
Stakningskostnader och kontrollarvoden........
0:01
0.1
—
—
—
—
—
—
Arbetsplatsernas kostnadssumma
7:06
97:1
7:01
97.5
7: 88
98.4
8: 62
98.4
9: 90
97.9
Centrala kostnader2
0:21
2.9
0:18
2.5
0:13,
1.6
0:14
1.6
0:21
2.1
Summa centralförvaltning och arbetsplatser
7:27
lOO.o
7: 19
lOO.o
8: 01
lOO.o
8: 76
lOO.o
10:11
100.0
Ersättningar för utfört arbete och ortstillägg......
0:38
5.2
0:53
7.3
0: 78
9.8
0: 79
9.0
1:57
15.6
Nettokostnad
G: 89
94.8
6:66
92.7
7:23
90.2
7:97
91.0
8: 64
84.4
1 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag
som uppgått till ................................ 0:04 0.5 0:02
2 Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.
0.3 0:01
0.1 0:01
0.1 0:01
0.1
ta
Kungl. Majlis proposition nr 302.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Arbetslinjens omfattning
Månad
A
n t
a 1
sys-
vid statliga reservarbeten
vid stats
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1930
1931 j
Januari ............
3,033
4,983
12,099
16,253
18,598
19,190
11,348
694
900
Februari............
3,382
6,188
14,015
17,275
20,667
19,232
11,088
675
1,199
Mars ..............
3,010
6,251
14,245
17,933
21,826
19,392
10,171
706
1,502
April ..............
2,422
6,501
13,879
18,504
21,935
17,345
9,140
630
1,361
Maj................
1,994
6,063
14,308
20,541
23,029
18,878
10,578
485
1,285
Juni................
*
1,597
6,774
15,172
22,175
25,488
20,398
10,453
43
1,199
Juli................
1,489
6,946
15,648
23,707
26,756
18,215
9,299
32
785
Augusti ............
1,330
6,923
15,865
23,683
26,816
16,288
8,184
29
737
September..........
1,335
6,974
16,254
22,934
25,014
14,356
7,479
13
863
Oktober............
2,057
7,445
16,055
20,676
23,639
13,320
7,001
39
1,358
November..........
3,139
8,556
15,713
17,691
20,045
13,181
7,424
143
1,683
December ..........
3,395
9,163
14,590
16,374
18,401
31,389
6,648
381
2,415
Månad
Summa sysselsatta vid olika slag av
1930
1931
1932
1933
1934
Januari............................
5,429
11,369
26,645
41,521
43,023
Februari ..........................
6,166
14,077
31,967
45,556
47,256
Mars..............................
5,615
14,340
30,145
45,915
47,419
April..............................
4,175
12,922
29,126
42,278
45,240
Maj ..............................
3,249
11,726
28,613
43,408
46,109
Juni ..............................
2,285
12,051
30,426
46,089
48,465
Juli ..............................
2,167
11,858
30,686
47,330
48,207
Augusti............................
2,052
12,261
31,177
47,968
46,901
September ........................
2,091
12,359
32,531
46,989
43,247
Oktober ..........................
3,158
14,262
34,217
46,799
41,821
November ........................
5,488
18,276
36,377
42,224
37,494
December..........................
6,911
20,301
36,565
37,852
35,319 !
Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
11
åren 1930-1936.
s e 1 s a t t a
kommunala reservarbeten
vid kommunala reservarbeten
1932
1933
1934
1935
1936
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
3,016
8,483
13,879
12,221
6,417
1,702
5,486
11,530
16,785
10,546
5,318
3,885
4,018
9,684
16,199
12,662
6,209
2,109
6,690
13,934
18,597
10,390
5,543
3,709
4,516
10,945
17,277
12,851
5,865
1,899
6,587
11,384
17,037
8,316
4,674
3,468
4,863
10,476
17,277
11,780
5,631
1,123
5,060
10,384
13,298
6,028
3,455
2,672
4,900
10,754
18,165
10,843
5,655
770
4,378
9,405
12,113
4,915
2,813
2,164
5,645
11,852
18,477
10,168
4,940
645
4,078
9,609
12,062
4,500
2,697
1,929
5,346
10,998
17,075
9,132
4,223
646
4,127
9,692
12,625
4,376
2,200
1,734
5,232
11,367
16,037
8,325
3,438
693
4,601
10,080
12,918
4,048
2,551
1,673
6,150
12,139
14,362
7,232
3,302
743
4,522
10,127
11,916
3,871
2,759
1,575
7,418
14,564
14,187
6,626
3,181
1,062
5,459
10,744
11,559
3,995
2,833
1,702
7,975
14,207
13,005
6,845
3,090
2,206
8,037
12,689
10,326
4,444
3,301
2,220
8,494
12,241
12,739
6,207
3,134
3,135
8,723
13,481
9,237
4,179
3,154
2,152
reservarbeten
Procent av hela antalet rapporterade hjälpsökande arbetslösa
1935
1936
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
36,729
21,650
32.6
28.2
25.7
21.9
25.1
39.3
35.3
37,437
21,006
40.1
33.8
29.6
25.0
28.4
41.7
36.1
36,917
19,504
41.4
34.2
27.5
24.6
29.6
44.2
36.7
32,580
17,443
36.7
32.8
26.2
23.9
31.1
43.4
37.4
32,534
18,397
36.0
33.9
27.5
27.8
39.7
53.2
53.2
33,263
17,322
34.5
38.8
31.2
31.7
48.6
65.0
67.0
29,547
15,256
37.2
38.9
32.4
34.1
55.9
69.4
70.9
27,164
13,295
32.5
34.8
31.2
33.3
56.5
65.1
64.0
24,347
12,356
24.4
30.6
30.6
31.0
54.8
59.1
59.1
22,779
11,884
21.6
25.0
27.7
28.4
49.3
48.4
48.1
23,327
12,734
22.1
23.7
24.7
24.7
40.7
43.1
44.3
20,750
11,934
21.7
22.9
22.7
22.1
38.0
35.8
38.7
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
De beräknade kostnaderna för under år 1936 beviljade statskommuncila
reservarbeten hava sammanförts i följande tabell, som jämväl innehåller
motsvarande uppgifter för år 1935.
Beräknade kostnader för under åren 1935 och 1936 beviljade statskommunala reservarbeten.
Månad
1 9
3 5
1 9
3 6
Samtliga kost- nader
kr.
därav för all- männa vägar
kr.
Samtliga kost- kostnader
kr.
därav för all- männa vägar
kr.
Januari..............
2,219,910
738,590
1,726,117
663,110
Februari..............
1,908,315
475,850
1,234,229
467,045
Mars.................
1,987,865
555,300
724,680
308,640
April.................
863,895
137,505
278,240
3,150
Maj...................
1,692,025
58,490
291,440
58,320
Juni.................
314,297
78,100
254,835
57,450
Juli..................
205,053
109,100
155,290
77,700
Augusti...............
1,537,485
1,108,220
15,410
15,410
September.............
821,400
234,900
189,760
131,115
Oktober..............
801,995
374,380
444,220
173,890
November ............
1,440,270
—
1,823,295
180,270
December ............
1,330,082
195,150
1,018,300
322.070
Summa
15,122,592
4,065,585
8,155,816
2,458,170
Tabellen åskådliggör jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten
beviljade allmänna vägar.
Kostnaderna för år 1936 beviljade andra statskommunala reservarbeten än
allmänna vägar belöpa sig till 5,697,646 kronor. Härav avse 3,255,145 kronor
arbetskostnader, 1,836,026 kronor materialkostnader och 606,475 kronor
kostnader utan statsbidrag.
Arbetslinjens totala omfattning under åren 1930—1936 belyses i särskild
tabell (sid. 10 och 11), omfattande såväl statliga och statskommunala som
kommunala reservarbeten.
Av sammanställningen framgår, att arbetslinjen blivit den dominerande
hjälpformen i den under kommissionens ledning bedrivna hjälpverksamheten.
II. Understödslinjen.
Ännu vid början av år 1934 var det med hänsyn till arbetslöshetens omfattning
och svårigheterna att tillräckligt snabbt öka arbetslinjen nödvändigt att
i förhållandevis stor utsträckning tillgripa kontantunderstödsverksamhet såsom
supplerande hjälpform. Sålunda uppgick antalet kontantunderstödda i
januari 1934, förutom kursdeltagare, till något mer än 56,000. Denna understödsverksamhet
bedrevs inom icke mindre än 297 kommuner. Under våren
och försommaren sagda år kunde emellertid, samtidigt som arbetslösheten
nedgick och de statliga reservarbetarnas antal ökades, betydande inskränkningar
i understödstagarnas antal successivt göras. Under månaderna augusti
—november understeg antalet understödsrum 10,000, men med vinterns in
-
Kungl. Majlis proposition nr 302.
13
brott måste naturligt nog en ökning äga rum. Denna behövde dock icke bliva
av större omfattning än att det högsta antalet, som uppnåddes i februari 1935,
uppgick till 17,450. Därefter minskades understödsverksamheten snabbt och
var under månaderna juni—september sistnämnda år praktiskt taget nedlagd.
Dagunderstödsverksamhet förekom under dessa månader endast i 8 stenkommuner
i Bohuslän och i en av arbetslösheten inom glasindustrien betungad
kommun i Värmland. Med höstens inträde måste återigen någon ökning av
antalet understödsrum vidtagas.
Under början av 1936, då det i vart fall gällde att bemästra en arbetslöshet,
som berörde c:a 60,000 personer, måste tillstånd till utgivande av dagunderstöd
beviljas 82 kommuner i januari, 86 i februari och 74 i mars med 11,000
å 13,000 understödsrum. Maximisiffran nåddes i februari med 13,305 dagunderstödda.
Sedan med vårens inträde flera platser vid reservarbetena blivit disponibla
och arbetslösheten samtidigt börjat starkt minska, kunde den med statsbidrag
subventionerade understödsverksamheten kraftigt nedbringas för att
slutligen helt avlysas under juli. Sådan verksamhet bedrevs under vårmånaderna
företrädesvis inom ett antal större städer samt i vissa landskommuner
med förhärskande sten- och sågverksindustri.
Efter några månaders uppehåll befanns motiverat att från och med slutet
av oktober återupptaga ifrågavarande hjälpform, som dock alltjämt intager
ett förhållandevis obetydligt utrymme inom verksamheten.
Antalet kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet med statsbidrag,
och antalet dagunderstödda under åren 1935 och 1936 angivas i följande
sammanställning.
Antal kommuner, som bedrivit understödsvcrksamliet med statsbidrag, och antalet dagunderstödda
(ej kursdeltagare) åren 1935 och 1936.
Månad
1935
1936
Kommuner
Dagunder-
stödda
Kommuner
Dagunder-
stödda
Januari ............................
114
16,129
82
11,226
Februari............................
114
17,450
86
13,305
Mars ..............................
82
15,962
74
12,982
April ..............................
63
11,859
60
9,321
Maj ...............................
24
4,335
14
2,901
Juni................................
3
249
5
465
Juli ................................
9
598
—
—
Augusti ............................
9
400
—
-
September ..........................
9
260
—
—
Oktober ............................
15
807
4
142
November ..........................
45
3,336
22
1,968
December ..........................
76
7,685
56
4,211
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Kommissionen har, liksom för sysselsättning vid kommunala reservarbeten,
föreskrivit, att statsbidrag till understödsverksamhet för personer under
50 år endast må utgå, såvida de äga försörjningsplikt mot hustru eller
hemmavarande barn. På grund härav hava de dagunderstödda så gott som
uteslutande utgjorts av familjeförsörjare. Enär statlig understödsverksamhet
icke bedrevs vid den tidpunkt, då den senaste klientelundersökningen företogs
(31 juli 1936), kunna några uppgifter örn understödsklientelets sammansättning
ur ålderssynpunkt för 1936 ej meddelas.
Statsbidrag till beredande av hgreshjälp skulle enligt tidigare gällande föreskrift
beviljas av arbetslöshetskommissionen för ett kalenderkvartal i sänder.
Då det ansetts lämpligt att icke fastlåsa hyreshjälpverksamheten vid så
långa perioder som ett helt kvartal, har numera föreskrivits, att dylikt bidrag
må beviljas för högst ett kalenderkvartal i sänder. Under 1936 utgick
därför hyreshjälpen till och med mars månad per kvartal och därefter per
månad. Omfattningen av den under år 1936 bedrivna hyreshjälpverksamheten
belyses av följande sammanställning, vari angives det antal kommuner,
som under året haft tillstånd till sådan verksamhet.
Antal kommuner med rätt att utdela hyreshjälp. Januari—december 1936.
Månad
städer
landskommuner
summa
lia kvartalet..........
........... 20
16
36
April ................
........... 19
12
31
Maj ..................
........... 13
12
25
Juni..................
........... 2
3
5
Juli ..................
........... —
—
—
Augusti ..............
........... —
—
—
September ............
........... —
—
—
Oktober ..............
........... —
—
—
November ............
........... 2
5
7
December ............
.......... 7
6
13
Beträffande denna hjälpform har kommissionen, i likhet med vad fallet
varit år 1935, genomfört sådan begränsning att densamma ej ansetts böra
förekomma under tredje kvartalet.
I följande tabell meddelas en översikt över hyreshjälpbeloppens storlek
inom ett antal kommuner med olika social struktur.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hyresltjälpbeloppens storlek 1 vissa kommuner onder år 1936.
Kommun
Medgivna hyreshjälpbelopp
per månad och familje- försörjare högst
Tillämpade hyreshjälpbelopp per månad och familjeförsörjare
M a
x i
m u m''
M i
n i
m u m
M e d e 1 t a
1
Irsta
kv.
2:dra
kv.
3:dje
kv.
4:de
kv.
Irsta
kv.
2:dra
kv.
3:dje
kv.
4:de
kv.
lista
kv.
2:dra
kv.
3:dje
kv.
4:de
kv.
lista
kv.
2:dra
kv.
3:dje
kv.
4:de
kv.
Stockholm..........
33:-
33
_
_
33: —
33
_
33
_
_
33: —
15
_
10
_
_
12: —
30:17
30:16
_
18: 46
Norrköping..........
23: —
23
—
—
23
—
23
—
—
3
75
8
25
—
18:39
18: 76
—
—
Hälsingborg.........
25:-
25
—
—
25
—
25
—
25
—
—
25
—
9
—
12
50
—
15
—
24:55
24:82
—
24:17
Malmö..............
27:-
27
—
—
27
—
27
—
27
—
—
27
—
7
—
7
—
—
6
75
23: 06
23: 34
—
23: 01
Ystad...............
21: —
21
—
—
21
—
18
—
18
—
—
21
—
8
—
10
—
—
8
—
12: 55
12: 25
—
12: 43
Göteborg............
29: —
29
—
—
29
—
29
—
29
—
—
29
—
5
—
5
—
—
4
—
23:01
22:71
—
23: 46
Uddevalla...........
21: —
21
—
—
23
—
21
—
21
—
—
20
—
5
50
5
—
—
10
—
15:43
11:75
—
13:20
Brastads lk.........
17: —
—
17
—
—
5
—
—
11:96
—
—
—
Örebro .............
24: —
—
24
—
—
14
—
—
17:33
—
—
—
Söderhamn..........
23:-
23
—
—
23
—
23: —
—
3
—
4
—
—
10: 01
9:59
—
—
Sundsvall...........
27: —
27
—
—
20
—
20: —
—
6
—
8
—
—
14:31
14:34
—
—
1 23: —1
23
_1
_
23
Sköns lk............
t
J
20:-
20: —
—
23: —
5: —
5
—
—
13: 25
12:70
—
13:46
l 21: —1
21
_a
—
21
Jukkasjärvi lk.......
31: —
31
—
—
31
—
30: —
30:-
—
30:-
10:-
10:-
—
15: —
19:40
.19:13
—
23: 44
1 Avser Skönsbergs och Skönsmons municipalsamhällen.
1 * kommunen i övrigt.
Ca
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
opaginerad Kontrollera mot PDF
liiderstödslinjens omfattning (kursdeltagare Inbegripna) åren 1980—1936.
Månad
Ant
a 1
u n d
ers
t ö d
sta
g a r
e
med statsbidrag
med enbart kommunala medel
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
214
1,383
16,740
43,110
60,604
17,849
11,824
2,109
4,498
7,292
20,213
13,087
5,959
4,799
Februari ...
280
2,807
21,481
52,909
58,254
19,350
14,131
2,224
3,849
8,063
21,385
13,011
5,134
5,393
Mars.......
290
3,422
25,003
58,135
57,430
17,999
13,864
1,948
4,037
7,047
19,381
9,745
4,153
4,744
April ......
273
4,093
26,452
56,791
45,041
13,503
10,133
1,398
2,924
5,163
15,622
8,006
3,730
4,350
Maj........
160
4,006
23,476
44,701
31,605
5,038
3,188
629
1,851
4,948
12,722
5,186
2,875
2,566
Juni.......
74
2,772
15,640
37,271
20,846
497
567
696
1,394
5,064
10,165
3,699
1,943
1,828
Juli........
_
2,646
15,819
39,105
13,699
774
45
563
1,348
4,510
9,493
2,890
1,631
1,569
Augusti.....
_
3,239
16,841
37,490
9,710
509
33
578
1,365
4,799
9,819
2,633
1,991
1,758
September ..
—
3,887
17,192
40,841
7,585
381
—
671
1,477
5,159
9,445
2,600
2,342
2,108
Oktober ....
.
3,501
22,275
47,198
8,175
997
172
1,108
2,540
5,897
8,746
2,618
3,769
2,667
November ..
100
6,083
28,269
50,842
11,040
■3,653
1,998
2,068
3,852
7,688
11,012
4,135
4,309
2,816
December. ..
234
11,869
35,475
57,001
15,617
8,039
4,241
3,760
6,045
10,238
14,079
5,443
4,439
3,441
Månad
Summa understödstagare
Procent av hela antalet rapporterade arbetslösa
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1930
1931
1932
19:53
19:54
1935
1936
Januari ....
2,323
5,881
24.032
63,323
73,691
23,808
16,623
14.0
14.6
23.2
33.5
43.0
25.5
27.1
2,504
6,656
29,544
74,294
71,265
24,484
19,524
16.3
16.0
27.4
40.8
42.8
27.3
33.6
Mars.......
2,338
7,459
32,050
77,516
67,175
22,152
18,608
16.5
17.8
29.2
41.5
41.9
26.5
35.0
April.......
Maj........
Juni.......
1,671
7,017
31,615
72,413
53,047
17,233
14,483
14.7
17.8
28.4
41.0
36.4
22.9
31.1
789
5,857
28,424
57,423
36,791
7,913
5,754
8.8
17.0
27.3
36.7
31.6
12.9
16.6
770
4,166
20,701
47,436
24,545
2,440
2,395
11.6
13.4
21.3
32.6
24.6
4.8
9.3
563
3,994
20,329
48,598
16,589
2,405
1,614
9.7
13.1
21.5
35.0
19.2
5.6
7.5
578
4,604
21,640
47,309
12,343
2,500
1,791
9.2
12.9
21.7
32.8
14.9
6.0
8.6
September ..
671
5,364
22,351
50,286
10,185
2,723
2,108
7.8
13.3
21.0
33.2
12.9
6.6
10.1
1,108
6,041
28,172
55,944
10,793
4,766
2,839
7.6
10.6
22.8
33.9
12.7
10.1
11.5
2,168
9,935
35,957
61,854
15,175
7,962
4,814
8.7
12 9
24.5
36.2
16.6
14.7
16.7
December .. .
3,994
17,914
45,713
71,080
21,060
12,478
7,682
12.5
20.1
28.4
41.6
22.7
21.5
24.9
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
17
En överblick över understödslinjens totala omfattning erhålles av den meddelade
tabellen, vilken jämväl omfattar enbart kommunala understödstagare.
III. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.
Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har under 1936 i huvudsak bedrivits
efter samma grunder som under 1935, men till följd av nedgången i antalet
anmälda arbetslösa i minskad skala.
Ifrågavarande hjälpåtgärder äro av tre slag, nämligen kursverksamhet,
frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten.
Vid hjälpformernas inbördes avvägning hava ungdomsreservarbetena ökats
i förhållande till arbetslägren, vilka senare givits starkare yrkesbetoning.
Under budgetåret 1935/1936 hava endast sex kurser varit av uteslutande
allmänbildande och teoretisk karaktär. Vid samtliga övriga kurser har åtminstone
en del av kurstiden anslagits till praktiska arbeten, i regel mekaniskt
arbete och träarbete, varvid det grövre snickeriarbetet i möjligaste mån
givits företräde.
Till lärår- och kursledararvoden beviljades under budgetåret 1935/1936
143,890 kronor och till undervisningsmateriell 25,886 kronor. Under budgetår
1936/1937 har kursverksamheten haft en i förhållande till föregående
budgetår minskad omfattning. Till och med den 31 mars 1937 har till lärår
och kursledararvoden beviljats 8,800 kronor och till undervisningsmateriell
885 kronor.
Kursverksamheten brukar hava sin största omfattning under de senare
vintermånaderna. Kursernas längd har varierat från 3 till 13 veckor och
kurserna hava i några fall omedelbart följts av fortsättningskurser.
Det största antalet deltagare i frivillig arbetstjänst utgjordes under budgetåret
1935/1936 liksom under föregående år av arbetselever i statliga arbetsläger.
Statskommunala läger hava endast anordnats i ett par större städer.
Under oktober månad 1936 voro sex statliga arbetsläger i gång, därav två i
jordbruk och tre såsom yrkesskolor. Vid de övriga statliga arbetsläger,
som tidigare under året anordnats och vilka även i stor utsträckning varit
yrkesbetonade, hava eleverna liksom förut sysselsatts med 6 timmars praktiskt
arbete och 2 timmars undervisning samt gymnastik och idrott per dag.
Vid flertalet arbetsläger har kockutbildning varit anordnad.
Under budgetåret 1935/1936 hava 10 ungdomsreservarbetsplatser funnits,
av vilka 6 tidigare utgjort statliga arbetsläger. Hösten 1936 har en ny arbetsplats
öppnats, varjämte två platser återupptagits, samtliga anordnade
för utbildning i skogsavverkning. Två statskommunala ungdomsreservarbeten
hava anordnats under år 1936, nämligen av Göteborg och Uddevalla.
Den till ungdomsreservarbetena hörande kursverksamheten har, då så varit
möjligt, liksom tidigare omfattat ämnen i anslutning till det praktiska arbetet.
Hjälpverksamhetens omfattning under åren 1935 och 1936 framgår av
följande tabell.
Bihang till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr 302. 2
18
Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.
Ben statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning åren 1935 och 1936.
Månad
Antal del- tagare i kur- ser med av
kommissio- nen beviljat
statsbidrag
Frivillig arbetstjänst
Arbetselever
i statliga
läger
Arbetselever
i statskom- munala
läger
Summa
1935
1936
1935
1936
1935
1936
1935
1936
Januari............
1,720
598
1,088
430
134
52
1,222
482
Februari ...........
1,900
826
1,215
487
154
51
1,369
538
Mars..............
2,083
882
1,182
539
124
91
1,306
• 630
April..............
1,672
812
1,063
396
123
93
1,186
489
Maj...............
716
287
941
372
84
80
1,025
452
Juni...............
248
102
613
252
70
68
683
320
Juli...............
176
45
501
205
75
56
576
261
Augusti............
109
33
317
167
79
52
396
219
September..........
121
—
269
164
66
53
335
217
Oktober............
190
30
299
181
52
59
351
240
November..........
317
30
418
219
48
58
466
277
December..........
354
30
269
180
49
57
318
237
Månad
Ungdomsreservarbeten
Summa del- tagare i kur- ser, frivillig
arbetstjänst
och ungdoms- reservarbeten
Antal syssel- satta vid
statliga
arbeten
Antal syssel- satta vid
statskommu- nala arbeten
Summa
1935
1936
1935
1936
1935
1936
1935
1936
Januari............
69
321
18
69
339
3,011
1,419
Februari...........
68
378
—
19
68
397
3,337
1,761
Mars..............
57
352
—
21
57
373
3,446
1,885
April..............
18
327
45
4
63
331
2,921
1,632
Maj...............
—
279
45
14
45
293
1,786
1,032
Juni...............
—
216
—
13
—
229
931
651
Juli ................
16
177
_
28
16
205
768
511
Augusti............
64
126
—
27
64
153
569
405
September..........
90
129
—
13
90
142
546
359
Oktober............
169
148
8
8
177
156
718
426
November..........
193
193
24
13
217
206
1.000
513
December..........
217
161
20
13
237
174
909
441
IV. Arbetslöshetshj alpens totala omfattning.
Till belysning av de vidtagna statliga och kommunala hjälpåtgärdernas
sammanlagda omfattning må hänvisas till följande tabell.
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpta åren 1930—1936.
19
Arbetskrl]
en
Understödslinjen
Ungdomshjälpen
Summa
bjälpta
Tidpunkt
i statliga
reservarbeten !
sysselsatta
i statskommu-
nala reservarbe-
ten sysselsatta
i kommunala
reservarbeten
sysselsatta
Summa
P*
a!
S P
■o a 5
to
o: p
sv r'' p
p o>
a p
(0
dagunder-
stödda med
statsbidrag
kommunalt
understödda
Summa
% av hela
antalet
hjälpsökande
W
ö
>-i
G.
rf
P
09
P
-t
a>
deltagare i
frivillig
arbetstjänst
i ungdoms- reservarbeten
sysselsatta
Summa
% av hela
antalet
hjälpsökande
Antal
% av hela
antalet
hjälpsökande
1930
Januari . .
3,033
694
1,702
5,429
32.6
214
2,109
2,323
14.0
7,752
46.6
April ....
2,422
630
1,123
4,175
36.7
273
1,398
1,671
14.7
—
—
—
—
—
5,846
51.4
Juli......
1,489
32
646
2,167
37.2
—
563
563
9.7
—
—
—
—
—
2,730
46.9
Oktober . .
2,057
39
1,062
3,158
21.6
—
1,108
1,108
7.6
—
—
—
—
—
4,266
29.2
1931
Januari . .
4,983
900
5,486
11,369
28.2
1,383
4,49S
5,881
14.6
—
—
—
—
—
17,250
42.8
April ....
6.501
1,361
5,060
12,922
32.8
4,093
2,924
7,017
17.8
—
—
—
—
—
19,939
50.6
Juli......
6,946
785
4,127
11,858
38.8
2,646
1.348
3,994
13.1
—
—
—
—
15,852
51.9
Oktober ..
7,445
1,358
5,459
14,262
24.9
3,501
2,540
6,041
10.6
—
—
—
—
20,303
35.5
1932
Januari . .
12,099
3,016
11,530
26,645
25.7
16,740
7,292
24,032
23.1
—
—
—
—
50,677
48.8
April ....
13,879
4,863
10,384
29,126
26.2
26,452
5,163
31,615
28.4
—
—
—
—
—
60,741
54.6
Juli......
15,648
5,346
9,692
30,6»6
32.4
15,819
4,510
20,329
21.6
—
—
—
—
—
51,015
53.9
Oktober . .
16,055
7,418
10,744
34,217
27.7
22,275
5,897
28,172
22.8
—
—
—
—
—
62,389
50.6
1933
Januari . .
16,253
8,483
16,785
41,521
22.0
43,110
20,213
63,323
33.5
—
—
—
—
—
104,844
55.5
April ....
18,504
10,476
13.298
42,278
23.9
56,791
15,622
72,413
41.0
—
—
—
—
—
114,691
64.9
i Juli......
23,707
10,998
12,625
47,330
34.1
39,105
9,493
48,598
35.0
—
—
—
—
95,928
69.1
j Oktober ..
20,676
14,564
11,559
46,799
28.4
47,198
8,746
55,944
33.9
—
—
—
—
—
102,743
62.3
1931
Januari . .
18,598
13,879
10,546
43,023
25.1
56,083
13,087
69,170
40.3
4,091
430
4,521
2.6
116,714
68.0
April ....
21,935
17,277
6,028
45,240
31.0
42,223
8,006
50,229
34.5
2,836
800
—
3,636
2.5
99,105
68.0
Juli......
26,756
17,075
4,376
48,207
55 9
12,536
2,890
15,426
17.9
1,209
986
—
2,195
2.5
65,828
76.3
Oktober ..
23,639
14,187
3,995
41,821
49.3
7,076
2,618
9,694
11.4
1,164
960
34
2,158
2.6
53,673
63.3
1935
Januari . .
19,190
12,221
5,318
36,729
39.3
16,129
5,959
22,088
23.6
1,865
1,222
69
3,156
3.4
61,973
66.8
April ....
17,345
11,780
3,455
32,580
43.4
11,859
3,730
15,589
20.7
1,740
1,186
63
2,989
4.0
51,158
68.1
Juli......
18,215
9,132
2,200
29,547
69.4
598
1,631
2,229
5.2
232
576
16
824
1.9
32,600
76.6
Oktober . .
13,320
6,626
2,833
22,779
48.4
807
3,769
4,576
9.7
253
351
177
781
1.7
28,136
59.8
1936
Januari . .
11.348
6,417
3,885
21,650
35.3
111,226
4,799
16,025
26.1
710
482
339
1,531
2.5
39,206
63.9
Februari. .
11,088
6,209
3,709
21,006
36.1
13,305
5,393
18,698
32.2
960
538
397
1,895
3.3
41,599
71.6
Mars ....
10,171
5,865
3,468
19,504
3b.7
12,982
4,744
17,726
33.3
1,019
630
373
2,022
3.8
39,252
73.8
April ....
9,140
5,631
2,672
17,443
37.4
9,321
4,350
13,671
29.3
868
489
331
1,688
3.6
32,802
70.3
Maj......
10,578
5,655
2,164
18,397
53.2
2,901
2,566
5,467
15.8
293
452
293
1.038
3.0
24,902
72.0
Juni ....
10,453
4,940
1,929
17,322
67.0
465
1,828
2,293
8.9
107
320
229
656
2.5
20,271
78.4
Juli......
9,299
4,223
1,734
15,256
70.9
1,569
1,569
7.3
48
261
205
514
2.4
17.339
80.6
Augusti . .
8,184
3,438
1,673
13,295
64.0
1,758
1,758
8.5
33
219
153
405
1.9
15,458
74.4
September
7,479
3,302
1,575
12,356
59. l
—
2,108
2,108
10.1
—
217
142
359
1.7
14,823
70.9
Oktober ..
1 7,001
3.181
1,702
11,884
48.1
142
2,667
2,809
11.4
30
240
156
426
1.7
; 15,111
61.2
i November
7,424
3,090 2,220
12,734
44.3
1,968
2,816
4,784
16.6
52
277
206
535
1.9
18,053
62.8
December
6,648
3,134
1 2,152
11,934
38.7
4,211
3,441
7,652
i 24.9
53
237
174
464
1.5
20,050
65.1
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
Det framgår av tabellen, att under åren 1930—1932 i allmänhet omkring
hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa omfattats av hjälpverksamheten.
Redan vid ingången av år 1933 stegrades emellertid dess effektivitet, så att
den därefter i genomsnitt omfattat 70 % av samtliga hjälpsökande. Det
framgår vidare av tabellen, att hjälpverksamheten även under vintermånaderna,
trots den då stegrade arbetslösheten, haft en relativt stor omfattning.
Under juli månad noterades såväl 1934 som 1935 och 1936 en anmärkningsvärt
hög procentsiffra, nämligen 76.3 respektive 76.5 samt 80.6 %, vilket givetvis
sammanhänger med den kraftiga nedgången i arbetslösheten under
våren och försommaren.
Liksom föregående år anser jag mig beträffande fördelningen på län och
större städer av de arbetslösa och de olika formerna av cirbetslöshetshjälp
böra lämna vissa uppgifter. Till större städer har jag därvid hänfört städer
med mera än 15,000 invånare. Fördelningen i fråga framgår av den i det
följande (sid. 22—23) meddelade, från statens arbetslöshetskommission infordrade
sammanställningen, avseende förhållandena den 28 februari 1937.
Från statens arbetslöshetskommission har jag jämväl infordrat uppgifter
rörande utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
understödsverksamhet, hyreshjälp, kurser, frivillig arbet stjänst och ungdomsreservarbeten.
Uppgifterna återfinnas i två vid detta protokoll fogade
bilagor (Bilaga B och C).
Jag anser mig i detta sammanhang böra erinra, att statskommunala reservarbeten
beviljas under hänsynstagande till omfattningen av den lokala
arbetslösheten. Enär ansökningar avseende sådana reservarbeten såsom regel
bifallas, såvida de äro motiverade ur arbetslöshetssynpunkt och uppfylla
de fordringar, som författningsenligt måste ställas på dylika arbeten,
torde de växlingar, som med avseende på dessa reservarbetens omfattning
föreligga de olika länen emellan och som kunna avläsas i uppgifterna örn
verkställda utbetalningar, väsentligen vara att hänföra, förutom till arbetslöshetens
olika omfattning, till olika omfattande initiativ från vederbörande
kommunala myndigheter.
De statliga reservarbetena anordnas och igångsättas efter andra principer.
Medan vid de statskommunala reservarbetena i regel endast sysselsättas arbetare
från vederbörande kommun eller vägdistrikt, anställas vid de statliga
reservarbetena arbetare, vilka kunna vara hänvisade från olika delar av
landet. Vid anordnandet av statliga reservarbeten har det i främsta rummet
gällt att få fram för ändamålet lämpliga arbetsobjekt, varvid särskild hänsyn
icke tagits till den inom orten eller länet föreliggande arbetslösheten. Den
omfattning, i vilken de statliga reservarbetena bedrivas inom ett visst område,
är således icke en mätare på de åtgärder, som i arbetslöshetslindrande syfte
från kommissionens sida vidtagits för de arbetslösa just inom detta område.
Beträffande fördelningen av arbetslösheten och de olika hjälpdtgårderna
inom de skilda länen tillåter jag mig hänvisa till en vid propositionen angående
anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. såsom
Kungl. Majlis proposition nr 302.
21
bilaga (Bilaga A) fogad förteckning över samtliga de kommuner, vilka avgivit
rapport till arbetslöshetskommissionen per den 31 december 1936.
Vidare anser jag mig liksom föregående år böra meddela en översikt rörande
de av statens arbetslöshetskommission avtalade och beviljade statliga
och statskommunala reservarbetenas fördelning å olika ändamål. De vid
detta protokoll fogade, av kommissionen gjorda sammanställningarna (Bilaga
D—G) avse att belysa berörda förhållanden. Uppgifterna hänföra sig till
den 31 december 1936.
Slutligen meddelas vissa uppgifter om dispositionen av medel till främjande
av företagsverksamhet (Bilaga H).
Arbetslöshetsläget.
I samband med anmälan av frågan örn anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten m. m. har jag lämnat en närmare redogörelse för det nuvarande
arbetslöshetsläget i landet (sid. 2 ff.). Till denna redogörelse får jag
hänvisa.
Anslagsbehovet under budgetåret 1937/1938 m. m.
Inledningsvis har jag i korthet redogjort för arbetslöshetskommissionens
i skrivelse den 4 december 1936 gjorda preliminära anslagsberäkningar för
nästa budgetår. I särskilda skrivelser den 5 mars 1937 har kommissionen
framlagt definitiv uppskattning av medelsbehovet för dels reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m., dels ock kommissionens centrala kansli.
Kommissionen anmäler, att till förfogande för hjälpverksamheten under
innevarande budgetår stående medel, trots vid reservarbetena uppkomna
kostnadsökningar, torde vara tillfyllest för hjälpverksamhetens bedrivande
enligt uppdragna riktlinjer. Kostnadsökningarna vore delvis beroende av
reservarbetslönernas förhöjning från och med den 1 januari 1937, vilken
höjning kunde uppskattas till i genomsnitt minst 15 procent. Likvider för
kommissionens innestående fordringar hos uppdragsgivare hade emellertid
influtit och beräknades under återstoden av löpande budgetår inflyta i sådan
utsträckning, att dessa medel torde förslå till täckandet av uppstående merkostnader.
Vidare erinrar kommissionen, att det belopp av 15,000,000 kronor, som
kommissionen angivit i sin skrivelse den 4 december 1936 beräknats bereda
hjälp åt följande antal arbetslösa, nämligen i genomsnitt genom statliga reservarbeten
3,000, genom statskommunala reservarbeten 2,000 samt genom
kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp 3,000 eller tillhopa 8,000.
Med stöd av arbetsmarknadens utveckling under 1936 och den gångna
delen av 1937 beräknar kommissionen numera antalet hjälpsökande arbetslösa
under budgetåret 1937/1938 till i genomsnitt 13,000. Av dessa anser
kommissionen, att något mer än hälften eller cirka 7,000 arbetslösa böra
komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp med bidrag av statsmedel.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
l)e arbetslösas och arbetslöshetshjiilpens fördelning’
Län och städer
Antal arbetslösa
Syssel- satta vid
statliga
reserv- arbe- ten
Syssel- satta vid
stats- kommu- nala
reserv- arbe- ten
Summa
sysselsatta vid
statliga och stats- kommunala re- servarbeten
Städer
Lands-
bygd
Summa
Antal
i % av
antalet
arbets- lösa
1
2
3
4
5
6
7
8
Stockholms stad..............
3,145
3,145
720
528
1,248
39.7
Stockholms län ..............
213
656
869
266
31
297
34.2
Uppsala stad................
278
—
278
_
_
_
_
Uppsala län i övrigt..........
1
208
209
5
—
5
2.4
Eskilstuna stad..............
59
—
59
_
_
___
_
Södermanlands län i övrigt. .
152
58
210
6
6
12
5.7
Linköpings stad..............
197
—
197
64
—
64
32.5
Norrköpings > ..............
643
—
643
118
_
118
18.4
Östergötlands län i övrigt ....
47
121
168
8
—
8
4.8
Jönköpings stad..............
183
—
183
57
93
150
82.0
Jönköpings län i övrigt.......
287
132
419
132
24
156
37.2
Kronobergs län ..............
72
234
306
61
37
98
32.0
Kalmar stad.................
222
—
222
39
23
62
27.9
Kalmar län i övrigt..........
423
214
637
153
60
213
33.4
Gotlands län.................
191
8
199
19
17
36
18.1
Karlskrona stad..............
240
—
240
ilo
18
128
53.3
Blekinge län i övrigt .........
207
907
1,114
486
135
621
55.7
Kristianstads län.............
180
164
344
69
2
71
20.6
Hälsingborgs stad.............
682
—
682
120
120
17.6
Landskrona > ............
190
—
190
20
121
141
74.2
Lunds > ............
318
—
318
6
10
16
5.0
Malmö > ............
1,537
—
1,537
219
119
338
22.0
Malmöhus län i övrigt........
591
499
1,090
227
28
255
23.4
Halmstads stad..............
277
—
277
26
86
112
40.4
Hallands län i övrigt.........
198
143
341
11
29
40
11.7
Göteborgs stad...............
2,124
—
2,124
458
44
502
23.6
Mölndals > ...............
231
—
231
1
43
44
19.0
Uddevalla > ...............
307
—
307
128
25
153
49.8
Göteborgs o. Bohus län i övrigt
203
2,434
2,637
1,176
374
1,550
58.8
Borås stad ..................
144
—
144
15
_
15
10.4 1
Älvsborgs län i övrigt........
388
375
763
97
86
183
24.0
Skaraborgs län...............
349
78
427
61
55
116
27.2
Karlstads stad...............
180
—
180
29
_
29
16.1 :
Värmlands län i övrigt........
191
505
696
194
46
240
34.5
Örebro stad..................
297
—
297
36
56
92
31.0
örebro län i övrigt...........
—
296
296
82
5
87
29.4 1
Västerås stad................
21
—
21
_
_
Västmanlands län i övrigt.....
95
4
99
24
_
24
24.2
Kopparbergs län.............
99
406
505
208
18
226
44.8
Gävle stad...................
392
—
392
77
39
116
29.6 !
Gävleborgs län i övrigt.......
552
358
910
204
181
385
42.3
Sundsvalls stad..............
142
—
142
23
23
46
32.4
Västernorrlands län i övrigt . .
112
4,557
4,669
1,100
624
1,724
36.9
Jämtlands län................
74
4
78
13
_
13
16.7
Västerbottens län.............
154
396
550
108
61
169
30.7
Norrbottens län..............
338
1,597
1,935
886 |
85
971 |
50.2
Hela riket |
16,926
14,354
31,280
7,862 |
3,132 |
10,994 |
35.1
Kungl. May.ts proposition nr 302,
23
den 28 februari 1937 ur geografiska synpunkter.
Syssel- satta vid
kommu- nala
reserv- arbe- ten
Deltagare
1 kurser
och frivil- lig arbets- tjänst
samt i
ungdoms- reservar- beten sys- selsatta
Kontantunderstödda
Summa hjälpta
Beviljat
antal plat- ser vid
statskom- munala
reserv- arbeten
med statsbidrag
med en- gart kom- munala
medel
Antal
i % av
antalet
arbets- lösa
Städer
Lands-
bygd
Summa
9
10
11
12
13
14
15
16
17
3
13
993
993
675
2,932
93.2
700
60
44
44
155
556
64.0
37
130
39
_
—
—
—
169
60.8
—
20
1
_
25
25
2
53
25.4
—
49
_
_
—
49
83.1
—
69
_
_
_
—
81
38.6
15
38
_
50
—
50
38
190
96.4
—
166
_
166
262
546
84.9
—
48
_
_
48
104
61.9
—
8
_
_
—
158
86.8
100
81
_
_
8
245
58.5
35
93
_
_
10
201
65.7
40
60
_
54
_
54
—
176
79.3
100
70
5
60
_
60
15
363
57.0
135
57
28
_
28
—
121
60.8
60
53
_
_
—
181
75.4
60
82
6
_
_
—
709
63.6
172
160
_
_
_
—
231
67.2
20
19
268
_
268
246
653
95.7
—
_
_
—
141
74.2
125
_
_
229
245
77.0
40
6
_
650
_
650
244
1,238
80.5
200
243
_
154
25
179
73
750
68.8
55
57
13
48
_
48
—
230
83.0
140
184
5
_
—
9
238
69.8
30
26
75
712
_
712
390
1,705
80.3
250
20
_
_
112
176
76.2
120
15
_
85
_
85
2
255
83.1
85
88
25
30
268
298
77
2,038
77.3
597
90
_
_
—
—
105
72.9
—
173
1
_
_
—
50
407
53.3
109
97
2
_
_
—
8
223
52.2
65
59
1
39
_
39
—
128
71.1
—
69
16
21
21
72
418
60.1
96
75
_
75
—
167
56.2
100
50
18
—
—
12
167
56.4
5
2
20
z
20
12
58
58.6
10
17
44
_
—
7
294
58.2
80
124
_
124
—
210
61.2
40
56
25
108
40
148
41
655
72.0
272
39
_
21
—
21
17
123
86.6
25
116
103
26
1,742
1,768
140
3,851
82.5
1,230
37
_
_
_
—
—
50
64.1
—
170
56
_
—
—
4
399
72.5
75
56
53
—
197
197
161
1,438
74.3
130
2,751
520
3,711
2,302
6,073
3,119
23,457
75.0
5,353
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
Kommissionen uppskattar kostnaderna för hjälpverksamheten under budgetaret
1937/1938 på följande sätt.
Antalet arbetslösa
H j ä 1 p f o r m som avses att hial- Beräknad
pas i genomsnitt kostnad
under budgetåret
Statligt reservarbete .......................... 2,000 6,000,000
Statskommunalt reservarbete.................... 1,600 3 800000
Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp,. 3,400 _2,200,000
Summa 7,000 12,000,000
Härtill skulle emellertid komma för bedrivande av de statliga reservarbetena
enligt kommissionens mening erforderliga 700 specialarbetare för en
beräknad kostnad av 3,500,000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna skulle alltså uppgå till 15,500,000 kronor.
Fördelningen av den av kommissionen salunda beräknade arbetsstyrkan
på budgetårets olika månader framgår av följande sammanställning.
Stath
igt reservarbete
Statskommunalt
reservarbete
Beräknat an-
Erforderligt
Arbets-
styrka
Beräknat an-
tal reserv-
antal special-
tal reserv-
arbetare
arbetare
arbetare
Juli .......... 3,000
1,800
4,800
1,300
Augusti.......2,000
1,800
3,800
1,200
September ____ 1,500
1,700
3,200
1,200
Oktober....... 1,700
1,200
2,900
1,500
November.....2,000
700
2,700
1,800
December...... 2,200
200
2,400
2,000
Januari....... 2,500
200
2,700
2,000
Februari...... 2,500
200
2,700
2,000
Mars.......... 2,300
200
2,500
1,900
April.......... 1,800
150
1,950
1,800
Maj .......... 1,500
150
1,650
1,500
Juni .......... 1,000
100
1,100
1,000
Summa 24,000
8,400
32,400
19,200
Medeltal 2,000
700
2,700
1,600
Såsom motivering för sitt förslag anför kommissionen i huvudsak följande.
Vid avvägningen av de olika hjälpformernas betydelse i hjälpprogrammet
bade kommissionen utgått fran att kontantunderstödsverksamhet under det
kommande budgetaret skulle, i likhet med vad som för närvarande vore fallet,
förekomma endast såsom en reservarbetslinjen supplerande hjälpform.
Kontantunderstöd med statsbidrag borde salunda undvikas under sommarhalvåret
och under vintern ifrågakomma huvudsakligen i de större städerna
och i ett antal industribetonade landskommuner med svårartade arbetslöshetsförhållanden.
Betiäffande de statliga reservarbetena omfattade kommissionens engagemang
i desamma den 1 mars 1937 277 arbetsföretag.
Under förutsättning att tillräckligt stora arbetsstyrkor finge disponeras,
skulle dessa arbetsföretag kunna beräknas vara avslutade följande år, nämligen
1937
1938 1939 1940 1941 Summa
168 69 32 6 2 277
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
25
De tvenne arbeten, som skulle slutföras först under 1941, vore dels Malö
strömmar i Göteborgs och Bohus län, vilket arbete Kungl. Maj:t genom brev
den 5 juli 1935 anbefallt kommissionen att utföra, dels ock den s. k. Tvingvägen
i Blekinge län.
Till kommissionens förfogande stående arbetsobjekt utgjordes visserligen
till den övervägande delen av vägarbeten, men även andra arbetstyper spelade
en avsevärd roll. Sålunda utförde kommissionen bland annat ett antal
flygfält (huvudsakligen hjälplandningsfält), järnvägen Ulricehamn—Jönköping
(den s. k. Ulricehamnsbanan) och upprensning av Malö strömmar i Bohuslän.
Vid flygfältsarbetena kunde som regel arbetsstyrkan utökas eller inskränkas
alltefter behovet att ordna arbeten för de arbetslösa. Emellertid hade
kommissionens flygfältsarbeten, på ett par undantag när, fortskridit så långt,
att i huvudsak endast avslutningsarbeten återstode. Ur synpunkten av den
hastigt expanderande kommersiella flygtrafikens berättigade krav på den
säkerhet, som läge i lämpligt placerade hjälplandningsfält, borde därför dessa
arbeten bedrivas utan alltför stark inskränkning av arbetsstyrkorna.
Vad anginge Ulricehamnsbanan hade kommissionen i fråga om tidpunkten
för arbetets slutförande att taga hänsyn till den banans ägare, Borås—
Jönköpings järnvägsaktiebolag, medgivna koncessionen. Enligt denna skulle
företaget upplåtas för trafik den 1 december 1936. Hinder ur arbetslöshetssynpunkt
bade icke förelegat att bedriva detta arbete så, att detsamma kunnat
vara färdigt till den stipulerade tiden. På grund av vissa år 1934 vidtagna
förändringar i fråga om arbetets finansiering, varigenom bland annat
leverans av räls skulle ske genom Statens Järnvägars försorg i samband med
successivt företagna utbyten å dess trafikerade linjer, måste emellertid tidpunkten
för arbetets slutförande framskjutas. Bolaget beviljades då anstånd
därmed till den 1 december 1938. Önskvärdheten av att denna järnvägs
fullbordan icke uppskötes ytterligare syntes motivera, att ett ur teknisk synpunkt
lämpligt antal man kontinuerligt sysselsattes vid företaget.
Upprensningen av Malö strömmar vöre kanske det av kommissionens arbeten,
som med hänsyn såväl till allmänna som enskilda intressen lättast
skulle kunna avbrytas för att vid lämplig tidpunkt återupptagas. De förhållanden,
varunder detta arbete bedreves, med omfattande sprängningsarbeten
på betydande djup (9 m. under vattenytan) och de tekniska anordningar,
bland annat dyrbara fångdammar, som för detta ändamål måst vidtagas,
medförde emellertid, att icke blott inställandet av arbetet vid denna
plats utan redan en väsentlig minskning av arbetsstyrkan komme att föranleda
avsevärt ökade kostnader. I viss mån torde ett avbrott i arbetet även
kunna medföra, att redan utvunna värden ginge till spillo.
Då arbetslösheten emellertid icke kunde beräknas bliva av den omfattning,
att det antal arbetare, som vore det ur tekniskt synpunkt lämpliga, borde
beredas sysselsättning vid statliga reservarbeten under år 1937, syntes det
nödvändigt all uppgöra ett arbetsprogram, som under hänsynstagande till
det beräknade behovet av arbetslöshetshjälp i möjligaste mån tillgodosåge de
anförda önskemålen av teknisk och ekonomisk natur. Dessa förutsättningar
skulle uppfyllas, örn de 168 arbeten, som förut angivits, slutfördes under
1937 och därutöver arbete bedreves vid ett antal platser, varest arbete komma
att pågå efter 1937 års utgång. Därigenom kunde även hänsyn tagas till
de mera välgrundade kraven på att under arbete varande vägsträckor snarast
möjligt bringades i Irafilulugligt skick. Samtliga övriga arbetsplatser
skulle då vara nedlagda under sommaren 1937 och ett lämpligt antal av
dem, i män som arbetslösheten det påfordrade, upptagas under den följande
hösten eller förvintern.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Den härför erforderliga rninimiarbetsstyrkan beräknades under respektive
manader utgöra
juli sug. sept. okt. nov.
4,t:00 3,800 3,200 2,000 2,700
Enligt förutnämnda sammanställning skulle antalet reservarbetare vid
statliga reservarbeten i genomsnitt för budgetåret 2,000 — under dessa
manader uppgå till
luli aug. sept. okt. nov.
3,000 2,000 1,500 1,700 2,000
Det under månaderna juli—november 1937 erforderliga antalet arbetare
skulle sålunda icke kunna uppnås enbart genom hänvisning av reservarbetare.
Vid reservarbetena sysselsattes ett allt efter arbetenas art och omfattning
varierande antal specialarbetare, genomsnittligt uppgående till cirka 10 % av
arbetsstyrkan. I och med att arbetena alltmer finge karaktären av avslutmngsarbeten,
vilka erfordrade viss vana hos en förhållandevis stor del av arbetsstyrkan,
torde det bliva nödvändigt att utöka antalet specialarbetare i förhaLande
till antalet reservarbetare. Härtill bidroge i någon mån även det
örhallandet, att genomsnittskvaliteten hos den till reservarbeten hänvisade arbetskraften
sjönke, i samma man som den öppna arbetsmarknaden absorberade
den bättre arbetskraften. Da sålunda en viss utökning av specialarbetarslyrkan
torde vara ofrånkomlig, syntes det kommissionen kunna ifrågasättas,
örn icke denna utökning borde göras så pass kraftig, att därigenom
kunde tillgodoses de anförda önskemålen om viss arbetsstyrka under månaderna
juli november. Detta skulle innebära, att vid de .statliga reservarbetena
i arbetsstyrkan finge inga det antal specialarbetare, som framginge av
®U^örmälda sammanställning och som i medeltal under året skulle utgöra
En arbetsstyrka av i medeltal under budgetåret 2,700 man och sammansatt
av reservarbetare och specialarbetare på angivet sätt, skulle möjliggöra
slutförandet under 1937 av 168 arbeten. Flertalet av återstående 109 arbeten
skulle däremot vara nedlagda under större delen av 1937. Huru förhållandena
komme att ställa sig beträffande antalet av de arbeten, som komme
att avslutas under 1938 och 1939 kunde nu ej bedömas.
Av lokala arbetslöshetsförhållanden påkallade rubbningar kunde givetvis
medföra motsvarande förskjutningar i arbetsplanen.
Kommissionen ville understryka, att ett fullföljande av detta program icke
innebure, att samtliga de arbeten, som skulle bedrivas under 1937, även bleve
slutförda under året. Det kunde därför tyvärr icke påräknas, att klagomål
från trafikanthåll över att kommissionens arbeten bedreves för långsamt
skulle helt utebliva, så mycket mer som vid fullföljandet av detta arbetsprogram
ett antal arbeten icke skulle bliva föremål för bearbetning under
1937 utan måste anstå till följande år.
Den utsträckning, i vilken statlig arbetslöshetshjälp i form av statskommunalt
reservarbete kunde komma att påkallas, syntes mera svårbedömlig.
Detta gällde framförallt de s. k. arbetslöshetstyngda kommunerna. I medeltal
under året skulle 1,600 man enligt kommissionens förenämnda beräkning
komma att åtnjuta hjälp i denna form. Med hänsyn till att medeltalet
i statskommunalt reservarbete sysselsatta under den hittills tilländalupna
delen av innevarande år uppgått till omkring 3,300 och för budgetåret i
dess helhet torde komma att något understiga 3,000, torde ett antal av 1,600
statskommunala reservarbetare under budgetåret 1937/1938 få anses motsvara
det nu förutsebara hjälpbehovet. Sådana arbeten avsåges att under
sommaren 1937 bedrivas endast i kommuner med avsevärd arbetslöshet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
27
De stadigt förbättrade konjunkturerna hade möjliggjort en fortgående inskränkning
av såväl kontantunderstödsverksamhet som ungdomshjälp. Framför
allt den senare hade numerärt kunnat beskäras väsentligt. Emellertid
hade kostnaderna per hjälpt ungdomsarbetslös undergått stegring på grund
av att tyngdpunkten i ungdomshjälpen alltmera förskjutits till utbildning vid
yrkesbetonade arbetsläger. Härav föranledda inköp av maskinell utrustning
krävde icke obetydliga belopp. Kommissionen räknade med att under
budgetåret 1937/1938 den ungdomshjälp, som då kunde ifrågakomma, så
gott som uteslutande skulle bestå i dylik yrkesutbildning.
Såsom förut framhållits beräknades kontantunderstödsverksamhet komma
att bedrivas endast under vinterhalvåret och även då huvudsakligen i större
städer och i ett antal landskommuner. Med hänsyn till att statsbidragsprocenten
för understödsverksamhet i städerna som regel undergått icke
oväsentlig sänkning, funne kommissionen det försvarligt att räkna med något
lägre kostnad per hjälpt arbetslös än som upptagits i kommissionens skrivelse
den 4 december 1936.
Vid beräkningen av kostnaderna för de statliga och statskommunala reservarbetena
hade kommissionen i vissa fall uppskattat denna kostnad per
»årsverke», varmed förstodes kostnaden för en i reservarbete under ett år
kontinuerligt sysselsatt person. Antalet årsverken vore lika med antalet i
genomsnitt under året sysselsatta arbetare, vare sig reserv- eller specialarbetare.
Arsverkskostnaden inkluderade samtliga med arbetena förenade
kostnader (dock ej andel i kommissionens centrala kansli). Däri inginge
sålunda förutom reservarbetarnas direkta och indirekta förmåner i form av
avlöningar, ortstillägg, olycksfallsersättningar, resor till och från arbetsplatsen,
förläggningskostnader m. m., även kostnader för lokal arbetsledning,
resor, förmans- och lagbaspengar, löner till specialarbetare utöver reservarbetslön,
transportkostnader (såsom körningar vid arbetena) och materialkostnader
m. m. Dessa sistnämnda kostnader, d. v. s. de kostnader, som ej
tillhörde reservarbetarnas förmåner betecknades gemensamt såsom ledningsoch
materialkostnader. Deras andel i totalkostnaden för de statliga reservarbetena
utgjorde för budgetåren
1933/1934 .................. 36.6 °/o
1934/1935 .................. 42.2 %
1935/1936 .................. 47.5 %
och torde för budgetåren 1936,1937 och 1937/1938 komma att stiga än
högre. Anledningen därtill vore att söka dels i väsentligt stegrade inköpspriser
för material, dels ock i att de egentliga material- och körningskostnaderna
ökades i förhållande till arbetslönerna i och med att arbetena i allt
större utsträckning blivit avslutningsarbeten. Arsverkskostnaderna inneslöte
alltså i en för varje budgetår stegrad omfattning andra kostnader än
arbetslöner.
1 skrivelsen den 4 december 1936 uppskattade kommissionen årskostnaden
för sysselsättandet av en person (såväl reserv- som specialarbetare) i statligt
reservarbete till 3,000 kronor. Denna beräkning, som förutsatte att i arbetsstyrkan
skulle ingå cirka 10 % specialarbetare, hade emellertid vid de kalkyler,
som sedermera kunnat utföras, visat sig vara för låg.
Arsverkskostnaden utgjorde vid de statliga reservarbetena
budgetåret 1934/1935 ............ 2,410 kronor
» 1935/1936 ............ 2,711 »
och kunde för
budgetåret 1936/1937 beräknas till 3,190 »
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Därvid vöre dock hänsyn ej tagen till ökningen på grund av reservarbetslönernas
höjning. Medräknades denna, komme sistnämnda årsverkskostnad
att uppgå till 3,270 kronor.
Allt eftersom arbetsstyrkan sjönke, komme lednings- och materialkostnaderna
att spela en allt större roll. Detta medförde, att kostnaden per årsverke
ökades, även örn den till arbetaren utgående lönen icke underginge
någon förändring.
Årsverkskostnadens ökning från budgetåret 1935/1936 till 1936/1937 kunde
alltså beräknas, exklusive löneökningen, till 17.7 % (från 2,711 till 3,190).
Det syntes blott alltför sannolikt, att budgetåret 1937/1938 med stegrade ledningspersonalkostnader
per sysselsatt arbetare och stegrade materialpriser
m. m. komme att medföra alltjämt stegrade kostnader, om ock i något långsammare
takt. Med hänsyn därtill och till de på grund av reservarbetslönens
höjning ökade lönekostnaderna syntes försiktigheten bjuda att för
budgetåret 1937/1938 räkna med högre kostnad per årsverke.
Såsom tidigare framhållits, innefattade det av kommissionen föreslagna
arbetsprogrammet, att arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena till avsevärd
del — genomsnittligt omkring 26 %> och tidvis över 50 % — skulle
utgöras av specialarbetare. Dessa komme, framför allt under tiden juli—
oktober 1937, att sysselsättas huvudsakligen på den grupp av arbeten, där
endast avslutningsarbeten återstode. Antalet arbetare per arbetsplats bleve
bär obetydligt, ofta ej mer än 10 å 15 man, men lednings- och materialkostnaderna
höga per dagsverke räknat.
På grund av vad sålunda anförts ansåge kommissionen sig icke kunna
kalkylera årsverkskostnaden vid statliga reservarbeten under budgetåret
1937/1938 lägre än till 3,000 kronor per reservarbetare och 5,000 kronor per
specialarbetare.
Den å statsverket belöpande kostnaden för varje i statskommunalt reservarbete
sysselsatt arbetslös utgjorde för
budgetåret 1934/1935 ........................ 1,313 kronor
» 1935/1936 1,824 »
och beräknades komma att utgöra för
budgetåret 1936/1937 ........................ 2,300 kronor
» 1937/1938 2,400 »
Vid dessa beräkningar hade hänsyn tagits till de med de stegrade reservarbetslönerna
ökade statsbidragskostnaderna. I åtskilliga fall hade bidragsprocenten
visserligen undergått sänkning, vilket emellertid vöre av mindre
betydelse, enär de lägre procentsatserna endast tillämpades för arbeten, beviljade
efter den 1 januari 1937. För övrigt motverkades denna sänkning
till stor del av att vissa arbetslöshetstyngda kommuner med stora statskommunala
arbetsobjekt av Kungl. Maj:t medgivits ökade bidrag såväl till arbetslöner
som till materialkostnader.
Vid bifall till kommissionens förslag, skulle således under budgetåret 1937/
1938 för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp erfordras
en medelsanvisning av 15,500,000 kronor.
Beträffande de centrala administrationskostnaderna redogör kommissionen
till en början, i förenämnda särskilda skrivelse den 5 mars 1937, för vissa
med kommissionens kansliarbete sammanhängande förhållanden, vilka vore
av natur att påverka medelsbehovets omfattning och till vilka hänsyn enligt
Kungl. Majlis proposition nr 302.
29
kommissionens förmenande måste tagas vid bedömandet av frågan om storleken
av de medel, som borde ställas till kommissionens förfogande för ändamålet
i fråga.
I avseende härå anför kommissionen huvudsakligen följande.
Ur anslaget till statens arbetslöshetskommission bestredes, förutom arvoden
och löner till kommissionens ledamöter och vid dess centrala kansli anställda
tjänstemän, kostnader för sådana inspektionsresor, vilka icke ägde
samband med reservarbetena, d. v. s. huvudsakligen de sociala ombudens resor,
ävensom kontorsomkostnader vid kansliet, såsom telefon-, telegram- och
portokostnader, blankett- och tryckningskostnader m. m. Kommissionen tillhandahölle
de lokala arbetslöshetskommittéerna erforderligt blankettmaterial
utan ersättning. Vidare bestredes ur detta anslag arvoden och löner till
överrevisorerna och deras biträden, arvoden och resekostnader avseende
besvärsnämndens för reservarbetslöner ledamöter samt arvoden till länsstyrelsernas
revisorer för arbetslöshetskommiltéernas m. fl. hjälpverksamhet.
Kommissionen ville erinra örn att såväl arbetschefens som arbetschefsassistentens
och de inspekterande ingenjörernas arbetsuppgifter, i både central
och lokal arbetsledning, vore sådana, att de av desamma förorsakade lönekostnaderna
egentligen borde påföras reservarbetsanslaget.
De statliga reservarbetenas alltjämt betydande omfattning medförde att
för desammas behöriga skötsel ett stort antal delvis högt kvalificerade befattningshavare
måste vara knutet till kansliet. Såsom följd därav omfattade
antalet tjänstemän på kommissionens tekniska avdelning något mer än hälften
av personalbeståndet, och lönerna till personalen vid den tekniska avdelningen
uppginge likaledes till mer än hälften av samtliga lönekostnader vid
kansliet. Även för kommissionens övriga avdelningar, framför allt kamerala
avdelningen med dess omfattande granskningsarbete, bleve de statliga reservarbetena
i viss mån utslagsgivande i fråga om personalbehovet. Därav följde,
att kostnaderna för kommissionens centrala kansli icke vore beroende endast
av arbetslöshetens omfattning utan även och framför allt av hjälpverksamhetens
inriktning. På grund därav vore det med de statliga reservarbetenas
bedrivande förenade kansliarbetet av särskild betydelse vid fastställandet
av lönekostnaderna för kansliet.
Kommissionen hade vid olika tillfällen i sina statframställningar understrukit,
att kansliarbetets av reservarbetena betingade volym icke minskades
i samma takt som reservarbetarstyrkan och att avvecklingen av de många
arbetsföretag, som igångsatts under arbetslöshetskrisen, komme att fortsätta
under en förhållandevis lång tid framåt. Det av kommissionen för budgetåret
1937/1938 framlagda arbetsprogrammet innefattade bland annat, att
168 arbetsföretag beräknades bliva slutförda under 1937 och därutöver 109
företag under åren 1938—1941.
Antalet under följande år slutförda arbeten utgjorde
1932 ..............
.............. 46
1933 ..............
1934 .............
............. 102
1935 .......
............. 114
1936 .............
Det med slutförandet av en arbetsplats förenade arbetet inom kansliet vore
betydande. Den slutliga kontrollen av massaberäkningar m. m. toge avsevärd
tid i anspråk och kunde för övrigt ej utan olägenhet ledas av annan person
än den inspekterande ingenjör, som haft kontrollen över arbetet sig anförtrodd.
De med avsyningen och arbetsföretagets slutliga överlämnande
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
till uppdragsgivaren sammanhörande arbetsuppgifterna krävde sålunda såväl
tid som lämplig arbetskraft. Avvecklingen av ett arbetsföretag komme
därför att omspänna en förhållandevis lång tidrymd.
Kommissionen sysselsatte under åren 1933—1935 en avsevärd styrka i
statligt reservarbete med endast cirka 30 % flera befattningshavare vid det
centrala kansliet än för närvarande. Detta bade emellertid låtit sig göra delvis
på grund av att önskvärda ehuru för det dåvarande ej oundgängliga arbetsuppgifter
framskjutits till en senare tidpunkt, delvis på grund av att kommissionen
då hade ett avsevärt mindre antal arbetsplatser, vilka voro föremål
för avslutningsarbeten. Den under nämnda år uppkomna arbetsbalansen vore
inom vissa grenar, såsom gransknings- och bokslutsarbetena, ännu ej helt
avarbetad.
De överenskommelser med uppdragsgivare, kommissionen hade att träffa
i samband med arbetens slutförande, vore mången gång av stor ekonomisk
betydelse. Ett eftersättande av noggrannheten vid kontrollåtgärderna kunde
därför medföra betydande ekonomiska konsekvenser. Kommissionen ansåge
sig icke kunna taga på sitt ansvar att genom en alltför stark inskränkning
av arbetskraften vid det centrala kansliet vedervåga effekten av detta kontrollarbete.
Antalet befattningshavare vid olika avdelningar inom kommissionens centrala
kansli utgjorde den 1 juli 1935 251, och hade vid samma tidpunkt 1936
nedgått till 206, varav dock ett tiotal personer vore tillfälligt anställda för arbetet
med klientelundersökning och kommissionens tioårsberättelse. Den 1
januari innevarande år vore vid kansliet anställda 192 tjänstemän.
Kommissionen hade med hänsyn till den minskade arbetslösheten och till
den obestridliga nedgången i omfattningen av vissa arbetsuppgifter vid kansliet
beräknat att under loppet av våren 1937 kunna nedbringa antalet befattningshavare
så, att detsamma vid ingången av budgetåret 1937/1938 skulle
utgöras av 96 befattningshavare och vid ingången av nästföljande budgetår
av 72. Därutöver skulle för avslutnings- och avvecklingsarbeten vara anställd
viss personal, vid nästa budgetårs ingång till ett antal av 45 och vid
mgången av budgetåret 1938/1939 till ett antal av 14.
Vid avvägandet av personalbeståndet under budgetåret 1937/1938 hade
kommissionen utgått från att det av kommissionen framlagda arbetsprogrammet
bleve av Kungl. Maj:t i huvudsak godkänt.
Kommissionen övergår härefter till att redogöra för de beräknade kostnaderna
för den sålunda föreslagna organisationen.
För innevarande budgetår beräknar kommissionen, att kostnaderna för
centralförvaltningen skola komma att uppgå till sammanlagt 1,020,000 kronor,
därav cirka 57,500 kronor för kommissionens tioårsberättelse och verkställd
klientelundersökning.
Vidare hemställer kommissionen, att till de centrala administrationskostnaderna
för budgetåret 1937/1938 beräknas ett belopp av 700,000 kronor,
därav 111,700 kronor betingades av vissa avslutningsarbeten.
Kommissionen framhåller, att beräkningarna upprättats under en stark
känsla av nödvändigheten att så långt sig göra låter nedskära utgifterna.
Emellertid vore kommissionen angelägen understryka, att den endast med en
viss tvekan vidtagit inskränkningar av den genomgripande omfattning, som
skett. Från den fordran, som måste ställas på att statsverkets intressen noga
tillvaratoges vid de omfattande ekonomiska transaktioner, som sammanhang
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
31
de med arbetsplatsernas avveckling, hade kommissionen självfallet icke kunnat
bortse. Därjämte vore kommissionen skyldig att beakta riksdagens vid
upprepade tillfällen framförda krav på ökad kontroll över hjälpverksamheten.
Det personalbestånd, som av kommissionen föreslagits, borde enligt
kommissionens uppfattning vara tillräckligt för ett nödtorftigt tillgodoseende
av dessa krav på granskning och kontroll. En ytterligare minskning, även en
obetydlig sådan, skulle emellertid med all sannolikhet vedervåga effekten av
kommissionens kontrollerande verksamhet och reservarbetenas ekonomiska
och ändamålsenliga skötsel. Därjämte ville kommissionen framhålla, att även
en obetydlig ökning av den beräknade arbetslöshetens och hjälpverksamhetens
omfattning komine att nödvändiggöra förstärkning av personalen vid
kansliet utöver det beräknade personalbeståndet.
Slutligen har kommissionen erinrat om att kommissionen i sin statskrivelse
den 27 mars 1936 framhållit angelägenheten av att gränserna för omfattningen
av hjälpverksamheten för arbetslösa bleve mera noggrant uppdragna
samt förordat en utredning, syftande till en översyn av gällande bestämmelser
härutinnan. Kommissionen finner det alltjämt angeläget, att en översyn
av alla de bestämmelser som beröra den samhälleliga hjälpverksamheten vid
arbetslöshet kommer till stånd.
Den redogörelse för det nuvarande arbetslöshetsläget, som jag i annat sam- Departements.
manhang framlagt, giver vid handen, att under det senast förflutna året den ***^en''
allmänna situationen undergått en betydande förbättring. Sett i stort torde
läget under nästkommande budgetår närmast kunna förväntas motsvara förhållandena
under år 1929. Jag lämnar därvid de särskilt arbetslöshetsbetungade
landsdelarna å sido. För Göteborgs och Bohus, Västernorrlands
samt — ehuru i mindre mån — Blekinge läns vidkommande lär man vara
nödsakad räkna med ett större hjälpbehov än under sagda år.
Jag har ock i förut berörda sammanhang antytt, att man, under förutsättning
av det gynnsamma konjunkturlägets fortbestånd, har skäl att överväga,
huruvida icke den kvarstående arbetslösheten för framtiden bättre kan bekämpas
med andra medel, än de som ställts till statens arbetslöshetskommissions
förfogande. Emellertid är det tillika uppenbart — på sätt jag jämväl
erinrat -—■ att under nästkommande budgetår den genom kommissionen bedrivna
hjälpverksamheten i viss omfattning måste fullföljas. Detta betingas
redan av det faktum, att kommissionen den 1 mars innevarande år hade ej
mindre än 277 arbetsföretag i gång, av vilka det stora flertalet är av natur att
böra snarast görligt föras till slut. Då det organisatoriskt erbjuder betydande
svårigheter att med anlitande av den vid arbetena nu anställda arbetskraften
i annan ordning avsluta desamma, lär man vara hänvisad att riikna med
att färdigställandet försiggår i kommissionens regi. Däremot torde det laira
undvikas, att kommissionen engageras i nya statliga reservarbeten.
Arbetslöshetskommissionen har i sin senast avlåtna framställning utgått
från den förutsättningen, att antalet hjälpsökande arbetslösa i genomsnitt
under budgetåret 1937/1938 skulle utgöra 13,000, av vilka något mer än half
-
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
ten, eller omkring 7,000, borde komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp
med bidrag av statsmedel. Vid den uppskattning, åt vilken jag tidigare i dag
givit uttryck, har jag funnit den angivna siffran, med hänsyn till de förordade
åtgärderna för ordnande av vidgade beredskapsarbeten, kunna godtagas. Om
man förutsätter, att av dessa genomsnittligt 10,000 arbetslösa äro att anse
såsom omedelbart hjälpbehövande, torde man ock kunna godtaga kommissionens
beräkning av det antal arbetslösa, som bör erhålla hjälp med bidrag
av statsmedel. Enligt denna skulle sålunda genom kommunala arbeten och
understöd utan statsbidrag bispringas ett antal av 3,000 arbetslösa.
Vid angivande av verksamhetens fördelning på olika hjälpformer har kommissionen
vidare förutsatt, att i statliga reservarbeten skulle sysselsättas i
genomsnitt 2,000 arbetslösa och i statskommunala reservarbeten 1,600, medan
kontantunderstödsverksamheten och ungdomshjälpen skulle avse 3,400. Härvid
har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, kommissionen jämväl
beaktat angelägenheten av att pågående arbeten i största möjliga utsträckning
bringas till avslutning under budgetåret. Till främjande av detta syfte har
kommissionen tillika funnit pakallat, att specialarbetare i vida större omfattning
än tidigare varit fallet anlitas vid de statliga reservarbetena. Hittills
har man erfarenhetsmässigt räknat med omkring 10 °/o specialarbetare;
under budgetåret 1937/1938 skulle antalet genomsnittligt uppgå till ej mindre
än 26 /o. Kommissionen har ock lämnat en detaljerad plan rörande sagda
arbetares fördelning under budgetårets olika månader. Enligt denna skulle
antalet under juli och augusti utgöra 1,800, för att under vintermånaderna
nedgå till 200.
Även örn den föreslagna anordningen är ägnad att ingiva betänkligheter ur
olika synpunkter, vill jag ej motsätta mig att planen genomföres. Jag beaktar
därvid särskilt angelägenheten av att kommissionens under arbete varande
företag snarast görligt bringas till slut.
Vad angår kostnadsberäkningarna, föranleda dessa från min sida erinran
allenast i ett avseende. Efter vad jag inhämtat lär det kunna förväntas, att
fordringar inflyta under nästa budgetår i sådan utsträckning, att den uppgjorda
planen för verksamheten kan genomföras inom en anslagsram av
13,500,000 kronor, vilket belopp med 2,000,000 kronor understiger det av
kommissionen tidigare angivna.
I detta sammanhang torde jag få erinra, att jag ansett mig jämväl för nästa
budgetår böra räkna med att disponera en del av de till Kungl. Maj:ts
förfogande stående medlen till främjande av företagsverksamhet för förskottering
av vissa kostnader betingade av Lyckebyåns reglering. Med hänsyn
härtill torde ett belopp av ytterligare 500,000 kronor böra stå till disposition
för nyss angivna ändamål.
Jag förordar sålunda, att reservationsanslaget till statliga och statskommunala
reservarbeten m. m. för budgetåret 1937/1938 upptages till (13,500,000
+ 500,000) 14,000,000 kronor, vilket belopp med 2,000,000 kronor överstiger
det tidigare för ändamålet beräknade.
Vad därefter beträffar anslaget till statens arbetslöshetskommission för be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
33
siridande av kommissionens centrala administrationskostnader, har kommissionen
tidigare angivit det ifrågavarande medelsbehovet till 600,000 kronor,
men i sin definitiva framställning på anförda skäl funnit detsamma böra
uppskattas till 700,000 kronor. Jag vill visserligen icke bestrida, att kostnaderna
med hänsyn till de ökade krav på personal, som föranledas dels av
anhopningen av arbeten under fullbordan, dels ock av statsmakternas anspråk
på effektiv kontroll ur olika synpunkter, måste ställa sig högre, än
vad fallet var budgetåren 1929/1930 och 1930/1931, då arbetslösheten var av
en med den under budgetåret 1937/1938 förutsatta jämförlig storleksordning.
Då man emellertid betänker, att administrationskostnaderna under förstnämnda
båda budgetår stannade vid 288,000 respektive 328,000 kronor, synes
det mig likväl finnas grund för antagandet, att kostnaderna i fråga under
budgetåret 1937/1938 skola kunna begränsas till 600,000 kronor. Jag anser
mig härvid böra tillfoga, att jag icke finner behov föreligga av en förnyad
klientelundersökning innevarande år. Däremot bör vid lämplig tidpunkt
sommaren 1937 verkställas en arbetslöshetsräkning, på sätt senast skedde
år 1927. Rörande sättet för densammas anordnande torde Kungl. Majit
framdeles böra fatta beslut. Kostnaderna synas lämpligen böra bestridas
från nu förevarande anslag.
Slutligen har jag ansett mig böra framhålla, att på enskilt initiativ yrkeskurser
för utbildning av hembiträden med framgång anordnats å olika orter
inom Göteborgs och Bohus län. Ehuru anmäld arbetslöshet inom de kvinnliga
yrkena icke förekommer, lär det icke kunna förnekas, att en sådan utbildning,
anordnad inom områden med särskilt omfattande arbetslöshet, i
sin mån är ägnad att lätta familjernas ofta mycket tunga försörjningsbörda.
Ur denna synpunkt torde anledning föreligga att, där lokalt intresse förefinnes,
med bidrag av statsmedel främja sådan utbildning inom arbetslöshetstvngda
landsdelar. Med hänsyn till förefintligt behov av mjölkningskunnig
arbetskraft inom jordbruket tala goda skäl för att utbildningsverksamhet med
syfte att bereda förbättrad tillgång till kvinnlig sådan arbetskraft på liknande
sätt understödjes, såsom tidigare skett i fråga örn den manliga. Därest från
riksdagens sida erinran ej häremot framställes, torde medel av anslaget till
reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. böra anlitas för understödjande
av här berörd kursverksamhet.
Med avseende å kommissionens ånyo framförda krav på en allmän översyn
av de bestämmelser, som reglera den samhälleliga hjälpverksamheten vid
arbetslöshet, vill jag uttala, att detta önskemål lämpligen torde böra beaktas
i samband med den omprövning, som efter min mening bör ägnas frågan om
de medel, vilka framdeles böra anlitas för bekämpande av en kvarstående,
jämförelsevis begränsad arbetslöshet.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302.
3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 600,000;
dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag
av..................................kronor 14,000,000;
dels ock godkänna de av mig förordade grunderna för användningen
av nämnda reservationsanslag.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Skoglund.
I
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
37
Bilaga A.
Till KONUNGEN.
Statens arbetslöshetskommission får härmed till Kungl. Majit överlämna
redogörelse för arbetslöshetens och hjälpverksamhetens utveckling under
1936 i belysning av vissa motsvarande uppgifter från föregående år samt
i anslutning härtill framlägga beräkningar rörande kostnaderna för kommissionens
verksamhet under återstoden av innevarande budgetår ävensom
avgiva förslag om erforderliga medel för uppehållande under budgetåret
1937/1938 av den hjälpverksamhet för oförvållat arbetslösa, som kommissionen
enligt kungörelsen nr 434/1934 med senare ändringar jämlikt kungörelserna
426/1935 och 464/1936 har att utöva.
I. Översikt över arbetslöshetsläget år 193G.
Utvecklingen av arbetslöshetsförhållandena, sådana dessa återspegla sig i
den offentliga arbetsförmedlingens, fackföreningarnas och kommissionens
statistik, framgår av tab. t och 2 samt diagram 1, sid. 99. Då redogörelsen
här likaväl som beträffande kommissionens verksamhet avser år 1936, lia
av tidigare års siffror endast medtagits sådana, som erfordrats för att ge
en fylligare bakgrund åt det skildrade året. För tidigare år hava vissa viktigare
siffror sammanställts i fjolårets statframställning till Kungl. Majit den
4 dec. 1935.
38
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 1. Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen
saint fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet.
Åren 1930—1936.
Månad
Antal arbetsansökningar på 100
lediga platser vid den offentliga
arbetsförmedlingen
Fackföreningarnas arbetslöshet
procent av medlemsantalet
. i
1
1930
1931
1982
1933
1934
1935
1936
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
Januari . .
265
243
453
735
735
485
370
13.9
20.2
24.2
28.8
24.4
22.3
19.0
Februari .
226
254
508
737
694
477
319
1 13.2
18.7
23.8
27.7
24.4
20.1
18.0
Mars . . .
177
200
397
729
514
414
261
12.3
19.4
24.1
28.7
23.8
18.5
16.5
April . . .
143
202
382
620
477
321
249
10.8
17.1
20.8
24.3
19.6
16.0
13.8
Maj ...
131
170
380
559
383
303
214
8.0
13.2
19.0
21.1
15.4
12.0
10.2
Juni . . .
128
196
405
566
379
284
194
8.0
12.4
19.3
20.3
14.0
11.3
9.3
Juli . . .
141
206
420
626
362
277
194
8.0
11.8
19.4
19.4
12.9
9.9
8.1
Augusti. .
144
207
409
579
332
255
175
8.1
12.8
20.0
19.6
13.3
10.2
8.0
September
147
204
407
577
331
244
169
9.5
13.4
20.6
19.2
13.0
10.9
8.5
Oktober. .
178
271
463
663
379
284
204
12.3
16.4
22.1
20.2
14.8
12.7
November .
274
483
853
865
549
434
15.3
■19.3
24.1
22.3
17.1
14.9
December .
251
388
881
810
531
442
22.9
26.5
31.0
27.2
23.7
21.3
Medeltal
183
251
487 !
6S5
479
365
11.9
16.8
22.4
23.3
18.0
15.0
Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens månads
rapporter
åren 1930—1936.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
li)36
Januari . .
Februari .
Mars . . .
16,647
15,384
13,572
40,245
41,595
41,885
103,742
108,032
109,674
180,602
181.944
186,561
171,540
166,348
160,345
93,419
89.S38
83,588
61,400
58,127
53,162
April . . .
Maj. . . .
Juni . . .
11,368
9,013
6,634
39,396
34,550
31,057
111.333
104(094
97,370
176,825
156,211
145,458
'' 145,588
116,257
99,628
75,122
61,177
51,157
46,628
34,571
25,863
Juli . . .
Augusti . .
September .
5,824
6,314
8,589
30,520
35,701
40,377
94,687
99,826
106,404
138.855
144,185
151,498
86,253
83,042
78,918
42,582
41,723
41,190
21,510
20,783
20,903
Oktober . .
November .
December .
14,611
24,824
31,901
57,143
77,254
88,761
123,584
146,981
161,155
164,747
170,702
171,065
84,811
92,016
92,881
47,045
54,167
57,965
24 712
Medeltal
13,723
46,540
113,907
164,054
114.802
61,581
Samtliga dessa sifferserier inregistrera den starka förbättring, som arbetsmarknaden
undergått 1936. I fråga örn var och en av årets månader
(t. o. m. sept. resp. okt.) ligga siffrorna för 1936 i varje tabell under de motsvarande
för närmast föregående år. Beträffande samtliga tabeller föreligger
jämväl den parallellismen, att de siffror, vilka hösten 1936 giva uttryck
för arbetsmarknadsläget, äro mindre än hälften så stora som högvinterns (januari
månads).
Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen
har under sagda tid nedgått till att endast utgöra 43.7 % av
januarisiffran eller från 370 till 169, medan motsvarande relation för samma
månader 1935 var 50.3 %. Härvid torde beaktas, att arbetsförmedlingen,
på grund av sin fortsatta utvidgning under 1936, tillförts ett relativt större
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
39
klientel än förut, och att omsättningen på arbetsmarknaden helt visst blivit
livligare, ju mer konjunkturerna förbättrats.
Även fackföreningarnas statistik ger klart belägg för den fortskridande,
starka förbättringen. Under förhösten eller september 1936 (senare uppgifter
ännu ej tillgängliga) voro endast 8.5 °/o av fackföreningarnas medlemmar arbetslösa
mot 19.0 % vid årets början.
Mest påfallande framträder likväl arbetsmarknadens gynnsamma utveckling
i kommissionens statistik med dennas för hjälpverksamhetens inriktning
utslagsgivande siffror. Redan under envar av 1934 års månader hade
antalet hos kommissionen rapporterade hjälpsökande arbetslösa visat sig
ligga under motsvarande antal arbetslösa för 1933. Under 1935 fortsatte
siffrorna att underskrida närmast föregående års månadsrapporterade siffror,
och samma förhållande har under den hittills gångna delen av 1936 kunnat
konstateras i förhållande till 1935.
Såsom mestadels plägar vara fallet kulminerade arbetslösheten även 1936,
vad kommissionens statistik angår, i januari månad, då de hjälpsökandes
antal uppgick till 61,400. Därefter sjönko siffrorna månad för månad för
att nå bottenläget i augusti med 20,783 arbetslösa. Denna siffra ökade obetydligt
i september. Den utgjorde då allenast 34 % av årets maximisiffra,
d. v. s. arbetslösheten hade från årets kulminationspunkt räknat nedgått med
cirka 2/3. Någon motsvarighet till en dylik gynnsam utveckling under tiden
januari—september har tidigare ej funnits att anteckna annat än under den
s. k. fredskrisens avvecklingsår (1922—1924), då siffrorna sjönko till och
med än kraftigare, samt under de båda högkonjunkturår (1928—1929), vilka
föregingo den senaste stora ekonomiska krisen.
Utvecklingen av arbetsmarknaden, sådan den kommer till synes i kommissionens
statistik, åskådliggöres vidare i tab. 3, varest antalet hjälpsökande
arbetslösa för var och en av årets månader under tiden 1934—1936 satts i
procent av antalet för motsvarande månad under närmast föregående år.
Tab. 3. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1934—1936 i procent av motsvarande
antal närmast föregående år.
1934 i % av
1935 i % av
1936 i % av
Månad
1933
1934
1935
Januari . .
..... 95.0
54.5
65.7
Fehman .
......... 91.4
54.0
64.7
Mars . . .
......... 85.9
52.1
63.fi
April . . .
......... 82.3
51.fi
62.1
Maj . . .
......... 74.4
52.fi
56.5
Juni . . .
......... 68.b
51.3
50.fi
Juli . . .
......... 62.1
49.4
50.5
Augusti . .
.........
50.2
49.fi
September
......... 52.1
52.2
50.7
Oktober
......... 51.5
55.5
61.7
November .
......... 53.9
58.9
December .
......... 54.3
62.4
Skillnaden mellan årssiffrorna ger vid handen, alt en viss stabilisering inirätt
i fråga örn den minskning, som arbetslösheten undergått de senaste
40
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
åren. Särskilt komma jämförelsetalen för september åren 1934—1936 varandra
påfallande nära.
Nedgången i arbetslöshetssiffrorna under 1936 avstannade som redan nämnts
i augusti. Den förhållandevis avsevärda stegring av dessa, vilken under oktober
i ar kommit till synes, torde delvis kunna betraktas såsom en säsongföreteelse,
men företeelsen har sannolikt också ett visst samband med den under
de senare åren ökade benägenheten bland de arbetslösa att anmäla sig som
hjälpsökande, så snart sysselsättning på öppna marknaden ej omedelbart står
till buds. I vart fall rubbas härigenom icke den bild av fortskridande stark
förbättring på arbetsmarknaden, som utvecklingen under 1936 hittills uppvisat.
Denna förbättring får även sin belysning av socialstyrelsens kvartalsstatistik
angående arbetstillgangen under de tre första kvartalen av innevarande
år ur synpunkten av huruvida brist, tillräcklig tillgång eller överflöd på
arbetskraft förelegat vid utgången av resp. kvartal enligt vederbörande arbetsgivares
uppfattning. I efterföljande tab. 4 hava dessa uppgifter sammanställts
och bearbetats.
Tab. 4. Fördelning- ay arbetare, ingående i socialstyrelsens krartalsstatistik, med
hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft Procenttal.
Fördelning
i procent av antalet arbetare hos
År och kvartal
Hela
antalet
de arbetsgivare, som uppgivit, att på
arbetskraft rått
arbetare
brist
tillräcklig tillgång
överflöd
l;a kvartalet 1933 .....
.... 233,715
0.3
27.6
72.1
2:a > > .....
.... 234.208
0.2
31.7
68.1
3:e > > .....
.... 247,912
0.9
36.8
62.3
4:e > > .....
.... 254,863
0.4
37.3
62.3
lia kvartalet 1934 .....
.... 278,124
1.1
42.6
56.4
2:a > > .....
.... 291,217
4.9
51.6
43.5
3:e > > .....
.... 314,890
5.7
56.6
37.8
4:e > > .....
.... 308,756
4.1
58.0
37.9
l:a kvartalet 1935 .....
5.5
58.2
36.3
2:a » > .....
.... 324,722
8.3
63.6
28.1
3:e > > .....
.... 331,518
10.9
62.2
26.9
4:e > > .....
.... 318,918
10.1
62.6
27.3
Ira kvartalet 1936 .....
.... 323,260
10.7
61.8
27.5
2:a > .....
.... 348,322
13.8
66.2
20.0
3:e > > • . . . .
.... 348,375
15.0
66.7
18.3
Det ganska betydande »överflöd» på arbetskraft, som rådde ännu vid slutet
av första kvartalet 1935 (36.3 %), har efter hand tunnats av. Vid motsvarande
tidpunkt 1936 var siffran 27.5 %. Även därefter har den gått tillbaka
och utgjorde blott 18.3 % vid slutet av tredje kvartalet 1936. Samtidigt
har arbetstillgången blivit betecknad såsom »tillräcklig» i allt större utsträckning:
58.2 % under första kvartalet 1935, 61.8 % under första kvartalet
1936. Vid slutet av detta års tredje kvartal hade denna siffra stigit till
66.7 %. Antalet arbetare hos de arbetsgivare, som noterat att »brist» på
arbetskraft förekom, utgjorde slutligen under tredje kvartalet 1936 15 %,
medan motsvarande siffra vid samma tidpunkt 1935 var 10.9 %. Anmärkas
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 41
Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och
skogshushållning åren 1934—1936.
Månad
1934
1935
1936
Jordbruk
Januari.........
14,499
7,721
2,288
Februari.......
14.287
7,074
1,909
Mara..........
13,895
6,088
1,390
April..........
11,320
4,486
999
Maj..........
8,410
2,426
524
Juni.........
7,152
1,656
282
Juli..........
5,909
1,036
198
Augusti........
5,704
984
187
September.......
5,546
1,096
184
Oktober........
7,351
1,409
341
November.......
7,728
1,949
December.......
7,884
2,326
Medeltal
9,140
3,188
Skogshushållning
Januari.........
7.991
3,503
2,492
Februari........
7,196
2,874
1,351
Mars..........
10,704
3,279
1,233
April.........
14.028
5,647
1,858
Maj..........
9,775
5,025
1,231
Juni..........
9,629
3,955
640
Juli.........•
8,447
2,128
296
Augusti........
8,567
2,264
371
September.......
8,295
2,318
457
Oktober .......
6,967
2,880
481
November.......
6,513
3,452
December........
''• 5,646
3,467
Medeltal
8,647
3,399
må i detta sammanhang, att antalet av de arbetare, som berörts av socialstyrelsens
kvartalsstatistik, ökats från 308,625 första kvartalet 1935 till
323,260 samma kvartal 1936. Vid utgången av tredje kvartalet 1936 var siffran
348,375.
I socialstyrelsens kvartalsstatistik ingå huvudsakligen uppgifter från industriens
verksamhet men däremot ej sådana beträffande jordbruket. Den
fortsatta, allmänna återhämtningen på arbetsmarknaden har emellertid också
berört jordbruket, vilket tydligt framgår av tab. 5. Då alltifrån våren —
sommaren 1936 inalles blott några få hundra personer, tillhörande yrkesgruppen
jordbruk, redovisats hos landets arbetslöshetskommittéer såsom
hjälpsökande arbetslösa, har anledning ej förelegat för kommissionen att
vidtaga någon ändring i de från våren 1935 beslutade avstängningarna från
statlig arbetslöshetshjälp av arbetslösa, tillhörande yrkesgruppen jordbruk.
Dispens från dessa bestämmelser har också ifrågasatts och behövt lämUas
i avsevärt mindre omfattning än föregående år. Dylika dispenser beviljades
huvudsakligen under årets första kvartal och för jordbruksarbetare i landets
södra och mellersta delar samt med det största antalet — 206 dispensrum
— i februari. Under tiden juni—oktober medgåvos inga dispenser och de,
vilka från och nied november ånyo kommit i fråga, ha endast haft avseende
på enstaka fall.
Såsom en anmärkningsvärd företeelse förtjänar omnämnas, att arbetstid
-
42
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
stånd måst meddelas finländska jordbruksarbetare för att det skulle bliva
möjligt att fylla den brist pa arbetskraft, som under skördetiden juli—augusti
1936 gjorde sig gällande särskilt inom en del socknar i Norrbottens län.
Inom flera av de företrädesvis jordbruksidkande länen har för övrigt knappheten
på arbetskraft för vissa grenar av jordbruksarbetet blivit alltmer framträdande.
Tab. 5 å föregående sida belyser även den gynnsamma utvecklingen av arbetslöshetssiffrorna
inom skogshushållningen. För första gången sedan den
senaste stora krisen på arbetsmarknaden har — under detta år — inträffat,
att vintermånadernas arbetslöshet bland skogsarbetarna icke kulminerat
i april såsom varit fallet under åren 1931—1935, utan att toppunkten
passerats redan i januari (2,492 personer), efter vilken tidpunkt siffrorna befunnit
sig i sjunkande, med ett tillfälligt avbrott i april, till på sensommaren,
då en svag stigning ånyo varit att notera. I slutet av oktober voro endast 481
personer inom yrkesgruppen registrerade såsom arbetslösa, vadan arbetstillgången
även inom skogshushållningen numera icke heller påkallar några
hjälpåtgärder för skogsarbetare. Den avstängning av skogsarbetare från statlig
arbetslöshetshjälp, som trädde i kraft den 1 november 1934, har till följd
härav kommit att bestå, och dispenser lia endast relativt sparsamt behövt
meddelas. Högsta antalet dispensrum beviljades under årets fyra första månader
med maximum i januari (1,256), varav huvudposten omfattade skogsoch
flottningsarbetare, delvis i förening med jordbruksarbetare, i Norrland.
Från och med juli ha endast några norrländska kommuner medgivits dispens
för ett mindre antal flottningsarbetare.
Saväl jordbrukets som skogshushållningens växande behov av arbetskraft
har föranlett kommissionen att från de statliga reservarbetena hemsända
alla där sysselsatta, beträffande vilka det kunnat antagas, att de på grund
av tidigare anställning eller förutsättningar i övrigt väl lämpat sig för arbete
vid jordbruket eller i skogarna. Under tiden mars—juli 1936 ha dessa
hemsändningar omfattat 2,900 man.
Till gruppen »avstängda yrken» lia eljest under 1936 varit att räkna följande,
vilkas utövare redan tidigare hänförts dit, nämligen byggnads-, tegelbruks-,
hamn- och stuveriarbetare samt personer tillhörande yrkesgruppen
husligt arbete. Bland dem ha endast byggnadsarbetare i mera nämnvärd utsträckning
kommit att dispenseras och detta av naturliga skäl allenast under
1936 års vinter- och vårmånader. Det högsta antalet dispensrum beviljades
i mars (685). Från november ha emellertid 25 arbetare inom branschen ånyo
medgivits dispenser.
För tegelbruksarbetare lia sådana lämnats i mycket ringa utsträckning.
Siffrorna härvidlag beträffande hamn- och stuveriarbetare ha visserligen varit
högre än för tegelbruksarbetarna men likväl stannat vid förhållandevis låga
tal (max. 196 i mars, under den varmare årstiden månatligen ej över 10).
Förhållandena på arbetsmarknaden hava under 1936 utvecklat sig därhän,
att arbetslöshet av mera anmärkningsvärd omfattning numera endast föreligger
på några få yrkesområden. Detta framgår av de uppgifter om de
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 43
Tnb. G. De hjälpsökande arbetslösa fördelade på yrkesgrupper år 1986.
Yrkesgrupp
3V
1
3°/
u
31 /„
/ /
3 V
1
10
Antal
%
Antal
%
Antal |
%
Antal
%
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk .............
2,288
3.7
999
2.1
198
0.9
341
1.4 ''
Skogshushållning.........
2,492
4.1
1,858
4.0
296
1.4
481
1.9 1
Industri och hantverk:
1 Ingenjörsarbete och arbetsledning . .
96
0.2
—
—
—
—
- |
Malmbrytning och metallindustri . .
4,729
7.7
3,735
8.0
1,864
8.7
1.967
8.0-
Därav malmbrytning......
1,143
1.9
970
2.1
480
2.2
428
1.8
metallindustri......
3,586
5.8
2,765
5.9
1,384
6.5
1,539
6.2
Jord- och stenindustri.......
6,602
10.8
4,233
9.1
2,651
12.3
2,676
10.8
Därav stenindustri.......
5,179
8.5
3,341
7.2
2,211
10.3
2,233
9.0
glasindustri.......
365
0.6
374
0.8
220
1.0
179
0.7
övriga tillh. jord- o. stenind.
1,058
1.7
518
i.i
220
1.0
264
i.i
Trävaruindustri..........
6,883
11.2
5,805
12.4
2,575
12.0
3,144
12.7
Pappers- och grafisk industri . . .
1,342
2.2
1,160
2.5
596
2.8
587
2.4
Livsmedelsindustri........
1,100
1.8
922
2.0
403
1.9
534
2.2
Textil- och beklädnadsindustri . . .
519
0.8
401
0.9
221
1.0
227
0.9
Läder-, hår- och gummivaruindustri .
638
1.0
580
1.2
324
1.5
322
1.3
Kemisk-teknisk industri......
541
0.9
510
1.1
359
1.7
352
1.4
Byggnadsverksamhet.......
6,825
11.1
5,298
11.4
1,711
7.9
2,355
9.6
Husbyggnadsarbete.......
2,014
4.3
289
1.8
673
2.7
Väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete
3,284
7.1
1,422
6.6
1,682
6.8
Kraft- och värmeproduktion ....
263
0.4
218
0.5
113
0.5
120
0.5
Sjöfart och fiske:
1,197
2.0
946
2.0
340
1.6
510
2.1
Handel, samfärdsel o. allmän tjänst:
Kontorsarbete..........
518
0.8
402
0.9
185
0.9
266
1.1
Affärs- och lagerarbete ......
1,391
2.3
1,369
2.9
747
3.5
874
3.5
Landtransport..........
2,599
4.2
2,201
4.7
993
4.6
1,102
4.5
Hotell- och restaurangrörelse ....
394
0.6
305
0.7
124
0.6
238
1.0
Litterärt och konstnärligt arbete . .
j
( 87
0.2
36
0.1
63
0.2:
Förvaltning och undervisning . . .
\ 547
0.9
* 252
0.5
123
0.6
174
0.7
Sjukvård och hygien.......
1
1 47
0.1
21
0.1
27
0.1
Husligt arbete...........
80
0.1
71
0.2
34
0.1
45
0.2
i Arbete, ej hän fiori, till annan grupp:
Diversearbete ...........
18,346
29.9
13,675
29.3
6,953
32.3
7,565
30.6
Ungdom utan särskild utbildning . .
2,010
3.3
j 1,554
3.3
643
3.0
| 742
3.0
Summa
61,400
100.0
46,628
100.0
21,510
100.0
|| 24,712
100.0
hjälpsökandes fördelning på yrkesgrupper vid vissa tidpunkter 1936, som
återfinnas i tab. 6.
Enligt arbetslöshetskommittéernas rapporter till kommissionen örn situationen
vid utgången av oktober månad 1936 vörö siffrorna för antalet hjälpsökande
arbetslösa störst inom följande yrkesgrupper:
malmbrytning, metall- och maskinindustri............... 1,967
stenindustri .......................................... 2,233
byggnadsverksamhet ..................................... 2,355
handel, samfärdsel och allmän tjänst .................... 2,744
trävaruindustri ......................................... 3,144
diversearbete .......................................... 7,565
44
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
En avsevärd nedgång i arbetslöshetssiffrorna föreligger emellertid även
inom samtliga dessa yrkesgrupper vid en jämförelse med situationen ett år
tidigare. Särskilt framträder den beträffande stenindustrien, malmbrytning
och metallindustri och diversearbete samt byggnadsverksamhet, något min
dre däremot i fråga om trävaruindustri och gruppen handel, samfärdsel och
allmän tjänst.
Uppsvinget inom näringslivet avspeglar sig icke minst däri, att brist nu
flerstädes råder på yrkesskickliga arbetare, vilket i vissa fall föranlett beviljande
av arbetstillstånd för utländsk arbetskraft.
Ett belysande exempel på den omkastning i läget, som ägt rum, erbjuder
bland annat utvecklingen inom byggnadsindustrien. Vid den tidpunkt —
februari 1934 — då efter lång konflikt uppgörelse träffades inom denna industri,
voro nära 16,000 byggnadsarbetare registrerade såsom hjälpsökande arbetslösa.
Siffrorna började kraftigt dala fram på våren samma år, stego säsongmässigt
i början på 1935, sjönko åter våren 1935 för att hösten sagda år undergå
en sedvanlig stegring, som fortsatte ett stycke in på vintern 1936, varefter
arbetslösheten gick starkt tillbaka. Hela antalet hjälpsökande inom yrket
utgjorde, enligt sammanställningen här ovan, i oktober 1936 2,355 mot
3,976 i oktober 1935 och 4,689 i oktober 1934.
Jämväl för stenindustrien har 1936 medfört en kraftig uppryckning, även
om den delvis sammanhänger med de fortsatta statliga stenbeställningarna. I
jämförelse med den situation, som förelåg i oktober 1935, har arbetslösheten
inom stenindustrien under loppet av ett år t. o. m. minskat starkare
än den gjort i någon av de övriga större industrierna eller från 6,118 år 1935
till 2,233 i oktober 1936, en förbättring, som dock bör ses mot bakgrunden
av att denna industris gynnsammare villkor inträdde först relativt sent.
De stigande konjunkturerna för trävaruindustrien ha kommit att i någon
mån återverka på de statistiskt mera fördelaktiga siffror, som arbetslösheten
inom nämnda industri numera företer. Uppenbarligen beror den här märkbart
långsammare återhämtningen på svårigheten för de många utrationaliserade
sågverksarbetarna att ånyo vinna fotfäste inom näringslivet.
Över huvud har arbetslösheten inom stendistrikten och sågverksdistrikten
under 1936 gått så avsevärt tillbaka, att det icke synts påkallat att i denna
årsöversikt göra dem till föremål för någon statistisk specialbehandling.
Svagast är minskningen av de arbetslösas antal inom den stora, tämligen
heterogena kategorien »handel, samfärdsel och allmän tjänst», där den allenast
uppgår till 31.0 %>, räknat från oktober 1935 till samma månad 1936.
Vad angår gestaltningen av läget bland dem, vilka tillhöra grupperna tekniska
och merkantila tjänstemän, torde få hänvisas till kommissionens underdåniga
utlåtande med redogörelse i ämnet den 16 oktober 1936.
För övriga, till ovan nämnda kategori hörande yrkesutövare, av vilka arbetare
inom landtransport samt butiks- och lagerarbetare utgöra flertalet,
har utvecklingen på arbetsmarknaden varit mindre fördelaktig. Enkannerligen
gäller detta om affärs- och lagerarbetare, bland vilka antalet hjälpsökande
sedan oktober 1935 till samma månad 1936 sjunkit med endast 18.3 %.
45
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 7. De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på olika yrkesgrupper
åren 1934—19.-16. Oktober månad.
Yrkesgrupp
1934
1935
1936
Jordbruk och skogshushållning:
8.7
3.0
1.4
Jordbruk . ................
. Skogshushållning..............
8.2
6.1
1.9
Industri och hantverk:
8.2
8.0
Malmbrytning och metallindustri......
9.9
Jord- och stenindustri...........
10.1
13.0
10.8
j Trävaruindustri..............
7.9
10.1
12.7
Byggnadsverksamhet............
5.5
8.5
9.5
Övriga industrier.............
6.8
7.3
8.7
| Sjöfart och fiske ..............
1.7
1.7
2.1
Handel, samfärdsel och allmän tjänst . . .
7.5
8.4
11.1
\ Husligt arbete...............
0.2
0.1
0.2
I Arbete, ej hänförligt till annan grupp . . .
33.5
33.6
33.6
!
Summa
100.Ö
100.0
100.0
i Antal hjälpsökande arbetslösa.......
84,811
47,045
24,712
Grov- och diversearbetarnas numerär av hjälpbehövande arbetslösa har
under 1936 befunnit sig i fortsatt, starkt sjunkande, vilket bl. a. beror på att
arbetslöshetskommittéerna fullfölja strävandet att i görligaste mån hänföra
grovarbetarna till det yrke, inom vilket de ha sin utkomst. Tages hänsyn
till sistnämnda förhållande, är det likväl tydligt att grovarbetarna utgöra
den övervägande delen av de arbetslösa, överhuvud är arbetslösheten nu i
motsats till under lågkonjunkturen ett problem företrädesvis för den mindre
kvalificerade arbetskraften. Det torde nämligen vara ostridigt, att de yrkesarbetare,
som — på grund av ålder eller andra omständigheter — icke ens
under en period av industriellt uppsving ägt möjlighet eller förmåga att åter
erhålla mera stadigvarande utkomst inom näringslivet, även i fortsättningen
lära komma att tillhöra kretsen av dem, vilkas arbetskraft icke kan förväntas
bli efterfrågad på den öppna marknaden.
En översikt av hela klientelets procentuella fördelning på olika yrkesgrupper
i oktober månad 1934—1936 meddelas i tab. 7, där de arbetslösa grupperats
på sådant sätt, att de olika årens siffror för resp. yrken äro med varandra
direkt jämförbara.
Arbetsmarknadslägets utveckling i Sverige under 1936, sådan denna här
ovan tecknats, lämnar emellertid inga säkra garantier för framtiden. Flera
faktorer finnas, som onekligen innesluta moment av ovisshet.
Huruvida den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen skall under nästa år
minska hjälpbehovet på grund av arbetslöshet låter sig exempelvis sålunda
icke för närvarande bedöma. Enligt vad kommissionen inhämtat från socialstyrelsen,
voro vid september månads utgång 1936 tio erkända arbetslöshetskassor
med ett medlemsantal av 102,303 i funktion eller fem kassor och 49,523
medlemmar fler än vid motsvarande tidpunkt 1935. Då emellertid arbetslös
-
46
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
Tab. 8. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet under åren 1934—19S6.
Hånad
1934
1935
1936
Januari...........
1,478
1,251
810
Februari.............
1,529
1,219
759
Mars................
1,525
1,180
727
April..............
1,437
1,051
666
Maj................
1,337
901
568
Juni................
1,270
840
482
Juli..........
1,220
722
426
Augusti..........
1.160
709
421
September..............
1,138
691
400
Oktober.......
1,178
734
409
November......
1,232
796
December.....
1,252
833
Medeltal
1,313
911
hetsförsäkringen huvudsakligen omsluter arbetare inom vissa hantverksyrken
eller eljest yrkeskunniga arbetare men den arbetslöshet, kommissionen under
den närmaste tiden företrädesvis torde få beröring med, har avseende på sådan
bland grovarbetare och vissa utrationaliserade element inom industri och
handelsverksamhet, synes härav den slutsatsen kunna dragas, att arbetslöshetsförsäkringen
icke lär komma att under nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden
nämnvärt avlasta anspråken på arbetslöshetshjälp genom
kommissionen.
Vidare må icke förbises, att hela det internationella läget är så labilt och
riskfyllt, att verkningarna av lätt inträdda komplikationer tvivelsutan komme
att omedelbart skapa störningar jämväl på den svenska arbetsmarknaden.
*
Siffrorna för antalet kommuner, som står i rapportförbindelse med kommissionen,
ge i viss mån också ett mått på arbetslöshetens utbredning i landet.
Ännu under 1935 gick icke antalet rapporterande kommuner tillbaka
i samma proportion som totalantalet hjälpsökande arbetslösa. Innevarande
år har emellertid nedgången i rapportkommunernas antal varit starkare. Såsom
framgår av tab. 8 utgjorde antalet kommuner med rapporterad arbetslöshet
i oktober 1936 409 mot 734 år 1935 och 1,178 år 1934.
Påtagligt är, att antalet kommuner med ett förhållandevis litet antal hjälpsökande
arbetslösa tenderar att relativt taget öka, ju mer den totala arbetslösheten
sjunker. Utvecklingen framträder närmare i tab. 9. Under 1934
utgjorde sålunda under september antalet rapporterande kommuner med
högst 20 arbetslösa 46.4 % av samtliga. Påföljande år, 1935, steg siffran
till 48.8 % för att slutligen i september 1936 nå 54.1 %.
Ehuru, som ovan framhållits, 54.1 °/o av samtliga rapporterande kommuner
eller 216 under september 1936 hade en arbetslöshet, som per kommun
uppgick till högst 20, utgjorde dock den i dessa kommuner förekommande
arbetslösheten alltjämt endast en ringa del av totalantalet, nämligen 8.3 %
av samtliga då hjälpsökande arbetslösa. Arbetslöshet i mera avsevärd om
-
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
47
Täln 9. Fördelning av rapporterande kommuner och hjälpsökande arbetslösa med
hänsyn till antalet från varje kommun rapporterade hjälpsökande.
September 1934, 1935 och 1936.
Storleksgmpp:
K
o m m u n
e r
Hjälpsökande
arbetslo
s a
antal
hjälpsökande
Antal
Procent
Antal
Procent
arbetslösa
1934
1935
1936
1934
1935
1936
1934
1935
1936
1934
1935
1936
1-5 . .
206
128
85
18.1
18.5
21.3
670
374
233
0.9
0.9
1.1 i
6—10 . .
144
93
62
12.6
13.5
15.5
1,131
744
478
1.4
1.8
2.3 ;
11-20 . .
178
116
69
15.7
16.8
17.3
2,655
1,734
1,023
3.3
4.2
4.9 |
21-50 . .
262
156
92
23.0
22.6
23.0
8,686
5,004
3,059
11.0
12.1
14.6
51—100 . .
165
100
40
14.5
14.5
10.0
11,600
7,025
2,732
14.7
17.1
13.1 !
101—200 . .
100
56
32
8.7
8.1
8.0
14,246
7,955
4,334
18.0
19.3
20.7 j
201—500 . .
69
37
17
6.1
5.3
4.2
20,359
10,855
4,658
25.9
26.4
22.3 i
501 1,000 . .
11
3
1
1.0
0.4
0.2
7,245
1,986
781
9.2
4.8
3.7!
1,001—0. . . .
3
2
2
0.3
0.3
0.5
12,326
5,513
3,605
15.6
13.4
17.3
Summa
1,138
691
400 flOO.0
100.0
100.0
78,918
41,190
20,903
100.0
100.0
100. o |
fattning förekom under september 1936 i 184 kommuner eller endast i omkring
hälften så många kommuner som i september närmast föregående år.
Största antalet hjälpsökande, 4,658, har i år liksom tidigare funnits i den
klass av kommuner — städer och industrisamhällen — vilka rapporterat
201—500 arbetslösa.
Ett försök har gjorts att mäta det tryck, arbetslösheten utövar inom kommunerna.
Till den änden ha utförts vissa beräkningar, där, på sätt tab. 10
utvisar, för var och en av de angivna kommunklasserna uträknats arbetslöshetens
omfattning i procent av befolkningen under september åren 1935—
1936.
Tab. 10. Arbetslöshetens omfattning i relation till befolkningen, fördelad efter antalet
rapporterade hjälpsökande inom kommunerna. September 1935 och 1936.
Storleksgmpp:
antal
hjälpsökande
arbetslösa
Hjälpsökande arbetslösa
Hjälpsökande arbetslösa i %
av befolkningen
Städer
Landsbygd
Samtliga
kommuner
Städer
Landsbygd
Samtliga ■
kommuner :
1935
1936
1935
1936
1935
1936
1935
1936
1935
1936
1935
1936
j 1-5 ... .
6
31
368
202
374
233
0.03
0.05
0.12
0.09
0.12
0.08
j 6-10 . . .
68
45
676
433
744
478
0.09
0.09
0.34
0.23
0.27
0.20
11—20 . . .
159
177
1,575
846
1,734
1,023
0.36
0.18
0.52
0.60
0.50
0.38
21—50 . . .
581
753
4,423
2.306
5,004
3,059
0.30
0.45
1.04
0.69
0.80
0.0 J
51—100 . . .
1,630
746
5,395
1,986
7,025
2,732
0.68
0.50
1.36
1.27
1.07
0.90
! 101—20O . . .
1,768
1,843
6,187
2,491
7,955
4,334
1.23
0.72
2.43
2.00
2.00
1.15
201—500 . . .
4,078
1,786
6,777
2,872
10,855
4,658
1.03
0.83
3.59
2.31
1.86
1.87
i 501-1,000 . .
899
781
1,087
—
1,986
781
0.65
0.65
4.18
_
1.21
0.55
1,001—ro. . . .
5,513
3,605
—
5,513
3,605
0.71
0.46
—
—
0.71
0.46
Summa
14,702
9,767
26,488
11,136
41,190 20.903
0.72
0.60
1.26
0.84
0.99
0.64
48
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
Tabellen ger vid handen, att arbetslöshetens tryck inom kommuner, som
rapportera ett ringa antal arbetslösa, är förhållandevis litet. En arbetslöshet
motsvarande 0.08 % av hela folkmängden — enligt ovan återgivna uppgifter
för september 1936 i kommuner med en arbetslöshet av högst 5 arbetslösa
— torde knappast bereda kommunerna några större svårigheter.
Det högsta arbetslöshetstrycket i medeltal för olika kommunslag utgjorde
under september 1935 2.00 % och förefanns då i storleksgrupp 101—200;
1936 förekom det i grupp 201—500 och uttrycktes av procenttalet 1.37.
Dessa uppgifter avse samtliga slag av kommuner. Jämföras siffrorna beträffande
landsbygd och städer, visar det sig, att det relativa antalet hjälpsökande
å landsbygden såväl genomsnittligt som för varje särskild storleksgrupp
även under 1936 i allmänhet varit större än i städerna. För landsbygden
enbart föreligger under 1936 det högsta arbetslöshetstrycket i kommungruppen
201—500 arbetslösa, dit en förskjutning ägt rum från kommungruppen
501—1,000. För städernas vidkommande har förskjutningen
skett från grupp 101—200 likaledes till grupp 201—500.
Landsbygdens andel i hela antalet hjälpsökande arbetslösa stegrades oavbrutet
för vart år, som krisen på arbetsmarknaden skärptes, men begynte
avtaga från och med år 1934, vilket belyses av tab. 11, vari antalet hjälpsökande
arbetslösa på landsbygden under de senaste åren satts i procent av
Tab. 11. Antalet hjälpsökande arbetslösa & landsbygden i procent av liela antalet
rapporterade arbetslösa åren 11(34—1936.
Månad 1934 1935 1936
Januari............... 60.9 60.9 59.8
April................ 64.7 64.0 58.4
Juli................. 65.8 65.7 54.7
Oktober............... 66.9 64.6 51.0
Årsmedeltal 64.0 63.3 57.2
totalantalet hjälpsökande. För vinnande av överskådlighet har endast den
första månaden i varje kvartal medtagits; årsmedeltalen äro emellertid beräknade
med hänsyn till rapportsiffrorna för årets samtliga månader.
Utvecklingen synes även på detta område erbjuda vissa likheter med den,
som tidigare försiggått under perioder av vikande arbetslöshet. Tendensen
har under innevarande år blivit allt tydligare markerad. Utjämningen mellan
städernas och landskommunernas andel i den totala arbetslösheten hade
i oktober nått därhän, att klientelet fördelade sig med i det närmaste hälften
på varje.
Den även tidigare gjorda iakttagelsen, att fördelningen av de arbetslösa
med hänsyn till deras försörjningsplikt förskjutes i riktning mot större övervikt
för de försörjningspliktiga, allteftersom konjunkturläget förbättras, har
jämväl bekräftat sig under nuvarande gynnsamma ekonomiska situation.
Familjeförsörjarna, som i september 1935 utgjorde 57.8 % av alla rapporterade
arbetslösa, omfattade sålunda vid samma tidpunkt i år 64.1 %. Förklaringen
ligger sannolikt däri, att de gifta merendels utgöras av äldre per
-
49
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Talj. 12. Arbetslöshetens geografiska utbredning, uttryckt i antal hjälpsökande arbetslösa
per 1,000 invånare inom olika län, kvartalsvis åren 1934—1930.
Län
31/l
3%
31/?
31/io
1934
1935
1936
1934
1935
1936
1934
1935
1936
1934
1935
1936
Stockholms stad . . .
30
16
10
28
12
9
15
6
4
13
6
5
Stockholms......
27
14
8
20
10
6
11
5
2
12
6
3
Uppsala.......
23
11
8
17
9
4
9
5
2
9
6
2
Södermanlands ....
19
7
3
12
4
2
6
1
1
7
2
1
Östergötlands ....
21
S
5
14
5
3
7
2
1
7
3
2
Jönköpings......
13
7
5
10
5
3
7
4
2
7
4
2
Kronobergs......
19
11
6
16
7
4
10
4
2
9
4
o
Kalmar.......
25
14
8
18
10
5
14
6
3
13
8
3
Gotlands.......
19
6
4
8
3
2
2
0
i
3
1
2
Blekinge .......
47
32
20
39
24
13
28
18
7
28
18
8
Kristianstads.....
17
9
4
10
4
2
5
1
0
5
1
0
Malmöhus......
30
15
9
19
8
6
10
5
4
9
5
4
Hallands.......
16
9
6
11
6
4
7
4
3
7
4
3
Göteborgs stad ....
40
24
15
32
20
12
22
9
6
19
10
7
Göteborgs och Bohus län
i övrigt......
45
29
23
40
23
17
28
22
12
27
23
12
Älvsborgs ......
14
8
4
10
5
3
6
3
1
7
3
2
Skaraborgs......
13
7
4
8
5
2
5
2
1
6
3
1
Värmlands •.....
29
18
10
31
18
10
19
10
4
23
12
4
Örebro ........
28
14
7
22
10
6
13
6
2
14
6
3
Västmanlands ....
25
9
3
17
5
2
8
2
0
8
2
0
Kopparbergs.....
32
17
10
33
15
■ 7
19
9
3
19
8
3
Gävleborgs......
29
19
13
36
21
11
19
10
4
19
11
4
Västernorrlands ....
56
32
28
58
32
27
32
18
11
31
21
12
Jämtlands......
15
8
5
27
11
4
18
7
1
15
6
1
Västerbottens.....
25
13
8
24
12
6
13
6
2
15
7
3
Norrbottens.....
43
22
21
37
22
18
22
11
7
24
13
10
Hela riket
28
15
10
24
12
7
14
7
3
1 14
S
4
Städer
32
17
11
25
13
9
14
7
5
13
8
6
Landsbygd
25
14
9
23
12
7
14
7
3
14
7
3
söner än de icke-gifta och att de senare ha lättare att kunna genom förflyttning
till annan ort skaffa sig arbete och utkomst. Kommissionen får anledning
att närmare beröra detta spörsmål i den redogörelse för senaste
klientelundersökning, som längre fram kommer att separat avgivas.
Arbetslöshetens omfattning inom landets olika delar belyses av tab. 12,
där antalet hjälpsökande arbetslösa vid vissa tidpunkter under åren 1934—
1936 satts i relation till folkmängden.
Framhållas må till att börja med att arbetslösheten under året successivt
gått tillbaka inom alla län. Medan den i januari 1934 motsvarade 2.8 % av
landets befolkning (28 arbetslösa per 1,000 invånare), hava arbetslöshetssiffrorna
sedan dess gått ned, så att de i januari 1935 utgjorde 1.5 % och i januari
1936 1.0 % av den totala befolkningssiffran. I oktober detta år var
arbetslöshetssiffran endast 0.4 %.
Den relativt största arbetslösheten har hösten 1936 varit till finnandes i
Västernorrlands, Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad), Norrbottens
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302. 4
50
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
och Blekinge län samt Göteborgs stad. Särskilt inom Kristianstads, Västmanlands,
Södermanlands, Skaraborgs och Jämtlands län har arbetslösheten
numera så obetydliga dimensioner, att något egentligt hjälpproblem icke längre
kan anses föreligga därstädes.
Den största arbetslöshetssiffran i landet kunde vid oktober månads utgång
noteras för Västernorrlands län med 3,477 rapporterade hjälpsökande,
den lägsta för Västmanlands län med 54.
Emellertid hade situationen ljusnat jämväl för de län, vilka alltifrån depressionens
begynnelse varit tyngst drabbade av arbetslöshet. Från januari
1936 till oktober i år lia arbetslöshetssiffrorna sålunda sjunkit med nära 2/3
i Blekinge och 1/2 i Göteborgs och Bohus län (undantagandes Göteborgs stad)
och med mer än V2 i Västernorrlands län.
I landets tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö, uppgick antalet
arbetslösa den 31 oktober 1935 till sammanlagt 7,173, motsvarande 0.8 %>
av befolkningen i dessa städer. Vid samma tidpunkt 1936 voro siffrorna 5,263
resp. 0.6. I återstående delar av landet utgjorde totalantalet arbetslösa den 31
oktober 1936 19,449. Av detta antal belöpte sig på Blekinge och Göteborgs
och Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands
och Norrbottens län sammanlagt 11,651 arbetslösa mot 22,623
den 31 oktober 1935. Ehuru på detta område inrymmas endast c:a 26 % av
den del av befolkningen, som icke bor i rikets tre största städer, voro likväl
47.1 % av samtliga i oktober 1936 hjälpsökande arbetslösa hemmahörande
i dessa län. Motsvarande siffra ett år tidigare var emellertid ännu högre
eller 56.7 %.
I fjolårets underdåniga framställning rörande medelsbehovet för kommissionens
verksamhet lämnades en del preliminära uppgifter om resultatet av
den utredning, som verkställts angående vissa personliga förhållanden med
avseende på det hos arbetslöshetskommittéerna anmälda klientelet den 31
juli 1935. En samlad redogörelse för nämnda arbetslöshetsutredning har sedermera
utgivits av trycket och blivit till Kungl. Majit avlämnad den 28
februari 1936. Anledning saknas därför att här beröra utredningens resultat
i annan mån, än dessa äro av omedelbar betydelse för den redogörelse,
kommissionen i sina budgetframställningar under de senare åren alltid brukat
lämna beträffande klientelets ålders- och yrkesförliållanden. Dessa uppgifter
bliva denna gång av så mycket större värde och intresse, som de kunna
direkt kombineras med motsvarande uppgifter för läget den 31 juli 1936.
Möjlighet härtill föreligger nämligen, sedan Kungl. Majit genom beslut den 12
juni d. å. uppdragit åt kommissionen att i huvudsaklig överensstämmelse
med en av kommissionen utarbetad plan verkställa en ny undersökning av
arbetslöshetsklientelet den 31 juli 1936, för vilken, såsom redan förut å sid.
13 antytts, en särskild redogörelse kommer att utgivas av trycket. Då kommissionen
redan i det föregående i samband med redogörelsen för arbetsmarknadens
allmänna utveckling haft anledning att något uppmärksamma
såväl den nya klientelundersökningens preliminära siffror i fråga örn de arbetslösas
yrkesfördelning den 31 juli i år som också de uppgifter härom för
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
51
Tali. 13. lie hjälpsökande arbetslösas fördelning'' på åldersgrupper.
s,/io 1931 saint 3''/V 1935 oeh 31/j 193G. Procenttal.
Städer
Landsbygd
Hela riket
Ålder
31/l0
SI/?
31/7
31/l0
Sl/7
31/7
31/io
31/7
Sl/7
1934
19313
1936
1934
1935
1936
1934
1935
1936
16-17........
1.0
0.2
0.1
2.4
1.3
1.4
1.9
0.9
0.8
18-20........
4.9
3.6
2.0
10.1
9.0
6.9
8.4
7.1
4.6
21—25........
16-7
12.3
10.0
22.5
19.3
17.7
20.6
16.9
14.1
26-30 ........
15.9
15.0
13.4
17.5
17.6
16.9
17.0
16.7
15.3
31-40........
24.6
26.1
25.1
21.8
22.7
23.7
22.7
24.0
24.4
41—50........
17.8
19.3
21.4
13.3
14.2
14.7
14.8
15.9
17.8
51—60........
13.4
16.3
19.5
9.1
11.3
13.0
10.5
13.1
16.0
61—oj........
5.7
7.2
8.5
3.3
4.6
5.7
4.1
5.4
7.0
Summa
100.0
100.0
100. o
lOO.o
lOO.o
100.0
100.0
100.0
lOO.o
Därav 16—25 år ... .
Totalantal hjälpsökan-
22.6
16.1
12.1
35.0
29.6
26.0
30.9
24.9
19.5
de arbetslösa enligt
månadsrapparterna .
28,062
14,610
9,749
56,749
27,972
11,761
84,811
42,582
21,510
läget den 31 sistlidne oktober, som stått att hämta ur arbetslöshetskommittéernas
månadsrapporter, torde kommissionen fördenskull i det följande kunna
begränsa sig till frågan örn arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning.
Jämförelsen mellan åren 1935 och 1936 underlättas, såsom redan betonats,
därav att undersökningarna dessa bägge år anknyta till samma tidpunkt (31
juli). Undersökningsresultaten återfinnas i ovanstående tab. 13, där även
siffror lagts in för den 31 okt. 1934.
Den nedgång i arbetslösheten, som fortgått de senaste åren, har även under
1936 i hög grad kommit de yngre åldersklasserna till godo. En bidragande
omständighet härvidlag utgör helt visst tillkomsten på senare tid av
ett flertal yrkesskolor, i vilka åtskilliga ungdomar vunnit placering. Från
att i november 1933 lia utgjort 50.8 °/o av alla oförvållat arbetslösa representerade
de hjälpsökande i åldern 16—30 år i juli 1936 endast 34.8 % av
totalantalet rapporterade arbetslösa. Även örn jämförelsen inskränkes till
tiden 1935—1936, är tillbakagången inom sagda åldersgrupper avsevärd (från
41.6 °/o till 34.8 %). Gynnsammast har utvecklingen under 1936 gestaltat sig
för ungdomarna i åldern 16—25 år. Arbetslösheten bar däremot icke givit
lika starkt vika för de arbetslösa inom ålderskategorien 26—30 år.
Utvecklingen under 1936 markerar följaktligen ännu tydligare än förut
benägenheten hos den arbetslöshet, som ännu i uppåtgående tider dröjer
sig hvar, att långsammast släppa taget i fråga örn dem, vilka tillhöra de medelålders
och äldre ålderskategorierna, övriga högre åldersgrupper inrymma
i år större andelar av klientelet än 1935 och åren dessförinnan. Medan
exempelvis de arbetslösa över 50 år under 1935 utgjorde 18.5 % av totalantalet,
har siffran 1936 stigit till 23 %. Är 1933 var den endast 13.2 %.
Utvecklingen har dock icke förlupit likformigt i städerna och på lands
-
52
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 14. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande
arbetslösa. Juni 1934—oktober 1936.
Städer
Landsbygd
Hela riket
År och
månad
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16—21
år
I % av
hela
antalet
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav
i åldern
16—21
år
I •i av
hela
antalet
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16—21
år
I % av
hela
antalet
1934
Juni . . .
35,068
2,915
8.3
64,560
10.123
15.7
99,628
13,038
13.1
Juli . . .
29,534
2,233
7.6
56,719
8,219
14.5
86,253
10,452
12.1
Augusti . .
27,513
2,086
7.6
55,529
7,794
14.0
83,042
9,880
11.9
September .
25,189
1,729
6.9
53,729
7,287
13.6
78,918
9,016
11.4
Oktober . .
28,062
2,506
8.9
56,749
9,144
16.1
84,811
11,650
13.7
November .
31,960
2,595
8.1
60,056
8,493
14.1
92,016
11,088
12.1
December .
33,062
2,398
7.3
59,819
8,015
13.4
92,881
10,413
11.2
1935
Januari . .
36,515
2,972
8.1
56,904
8,097
14.2
93,419
11,069
11.8
Februari. .
36,267
2,961
8.2
53,571
7,642
14.3
89,838
10,603
11.8
Mars . . .
32,748
2,661
8.1
50,840
7,432
14.6
83,588
10,093
12.1
April . . .
27,049
2,006
7.4
48,073
6,721
14.0
75,122
8,727
11.6
Maj. . . .
20,483
1,386
6.8
40,694
5,565
13.7
61.177
6,951
11.4
Juni . . .
16,651
998
6.0
34,506
4,491
13.0
51,157
5,489
10.7
Juli . . .
14,610
816
5.6
27,972
3,390
12.1
42,582
4,206
9.9
Augusti . .
14,514
786
5.4
27,209
3,291
12.1
41,723
4,077
9.8
September .
14,702
778
5.3
26,488
3,034
11.5
41,190
3,812
9.3
Oktober . .
16,670
1,051
6.3
30,375
3,939
13.0
47,045
4,990
10.6
November .
19,687
1,266
6.4
34,480
4,787
13.9
54,167
6,053
11.2
December .
21,421
1,379
6.4
36,544
4,756
13.0
57,965
6,135
10.6
1936
Januari . .
24,671
1,549
6.3
36,729
4,822
13.1
61,400
6,371
10.4
Februari .
25,139
1,736
6.9
32,988
4,308
13.1
58,127
6,044
10.4
Mars . . .
23,707
1,532
6.5
29,455
3,703
12.6
53,162
5,235
9.8
April . . .
19,419
1,192
6.1
27,209
3,385
12.4
46,628
4,577
9.8
Maj . . . .
14,412
725
5.0
20,159
2,517
1,727
12.5
34,571
3,242
9.4
Juni . . .
11,263
519
4.6
14,600
11.8
25,863
2,246
8.7
Juli . . .
9,749
385
3.9
11,761
1,287
10.9
21,510
1,672
7.8
Augusti . .
9,666
367
3.8
11.117
1,240
1.223
11.2
20,783
1,607
7.7
September .
9,767
352
3.6
11,136
11.0
20,903
1,575
7.5
Oktober . .
12,121
511
4.2 ,
12,591
1,564
12.4
24,712
2,075
8.4
bygden. Arbetslösheten bland de yngre åldersgrupperna har 1936 liksom
föregående år varit större på landet än i städerna, medan dessa senare haft
att uppvisa större kontingenter äldre arbetslösa än landskommunerna. Denna
utvecklingstendens har ytterligare accentuerats under 1936, då — den 31
juli — antalet hjälpsökande över 50 år utgjorde 18.7 % på landsbygden mot
28 % i städerna. Motsvarande siffror år 1935 voro 15.9 % resp. 23.5 %.
Den speciella ungdomsarbetslösheten, d. v. s. den, som har avseende på
klientelet i åldersavsnittet 16—21 år, belyses närmare i tab. Ii.
53
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 15. Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppeli&llit
sig minst nio månader i vistelsekommunen och därstädes innehaft anställning
av mera stadigvarande beskaffenhet vid vissa tidpunkter åren 1934—1930.
Län
19 3 4
19 3 5
19 3 6
juli
okt.
jan.
april
juli
okt.
jan.
april
juli
okt.
Stockholms stad . . .
98
183
260
199
77
81
142
123
71
64
Stockholms......
75
71
88
44
12
18
24
17
6
10
Uppsala.......
9
14
46
34
8
9
20
6
1
4
Södermanlands ....
10
13
36
10
3
7
6
3
1
2
Östergötlands ....
21
22
30
15
4
9
16
—
1
—
Jönköpings......
7
6
12
6
4
2
2
2
—
1
Kronobergs......
12
6
10
8
7
6
11
6
3
2
Kalmar.......
14
12
28
11
5
3
5
2
—
—
Gotlands.......
2
2
7
2
—
3
—
—
—
—
Blekinge.......
15
14
40
15
8
20
16
10
5
7
Kristianstads.....
13
12
17
8
2
2
5
3
—
—
Malmöhus......
39
35
60
22
10
16
21
22
13
15
Hallands.......
3
—
2
1
5
9
8
2
—
6
Göteborgs stad ....
13
63
144
16
9
18
32
15
3
5
Göteborgs o. Bohus län
i övrigt......
41
31
32
31
25
33
35
27
21
19
Älvsborgs ......
7
14
13
7
1
—
5
1
—
—
Skaraborgs......
20
13
16
9
—
1
4
—
—
—
Värmlands......
22
33
43
32
18
15
19
14
6
9
Örebro ........
28
26
33
19
14
8
22
8
3
8
Västmanlands.....
18
19
26
7
3
5
6
3
—
—
Kopparbergs.....
44
35
32
25
20
19
30
14
1
2
Gävleborgs......
25
22
34
34
17
15
12
7
2
1
Västernorrlands ....
72
36
35
27
17
18
32
34
24
19
Jämtlands......
12
4
3
5
7
3
3
5
3
2
Västerbottens.....
16
19
13
14
13
21
27
31
14
8
Norrbottens.....
8
5
3
1
2
3
6
4
7
2
Hela riket
644
710
1,063
602
291
344
1 509
| 859
185
: 188
Redan i de kommentarer, som meddelats i samband med den mera utförliga
redogörelsen för de arbetslösas åldersfördelning, framhölls, att arbetslösheten
bland ungdomen gått starkt tillbaka. Sakförhållandet framträder än klarare
i belysning av att antalet hjälpsökande arbetslösa i dessa ålderklasser
i november 1933 utgjorde 29,300, i juni 1934 13,000, i september 1935 3,800
och i september 1936 1,575. Ungdomsarbetslösheten i vart land har salunda
reducerats så kraftigt, att den numera endast utgör några få procent av siffran
för tre år sedan. Bottenläget nåddes i september detta år med ovan angivet
antal hjälpsökande ungdomar. En förhållandevis betydlig stegring har
emellertid kommit till synes i oktober månads rapportsiffror, då antalet utgjorde
2,075. Samma förhållande kunde iakttagas såväl 1934 som under
fjolåret, vadan man här i huvudsak torde lia alt göra med en säsongföreteelse
av dessutom ungefär likartad styrkegrad (stegringen från september
till oktober har under alla tre åren utgjort omkring 30 %).
54 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Arbetslösheten bland kvinnorna har under är 1936 nedgått i ungefär samma
tempo som för männen. Medan 198 kvinnor voro rapporterade arbetslösa
i januari 1936, hade antalet i oktober sjunkit till 86.
Jämlikt beslut av statsmakterna gälla från den 1 juli 1934 vissa särskilda
bestämmelser rörande icke hemortsberättigade hjälpsökande.
Av tab. 15 framgår, att i hela landet antalet hjälpsökande dylika arbetslösa
är anmärkningsvärt litet. Huvudparten förekommer i de större städerna.
I åtta län funnos inga dylika arbetslösa anmälda sistlidne sommar; i
oktoberrapporten befanns motsvarande förhållande föreligga inom sju län.
En bidragande orsak till den anmärkningsvärt ringa anmälningsfrekvensen
torde vara, att många arbetslöshetskommittéer hänvisa dessa arbetslösa till
fattigvården, ävensom att den icke hemortsberättigade arbetslöse, med kännedom
om de tidigare svårigheterna att komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp,
mången gång direkt anhåller örn fattigvård utan att dessförinnan
efterhöra möjligheterna till erhållande av arbetslöshetshjälp. Men givet är,
att den allmänt förbättrade ekonomiska situationen i främsta rummet åstadkommit
det gynnsamma läget.
• •
II. Översikt över hjälpverksamheten under
år 1936.
1. Ari) et ulinj en.
a. Statliga reservarbeten.
Under år 1935 kontraherade kommissionen statliga reservarbeten för en
summa av 28.8 milj. kronor, varav ersättningarna från uppdragsgivarna
utgjorde 3.8 milj. kronor. Med hänsyn till den fortsatta förbättringen av
arbetslöshetsläget har kommissionen under innevarande år inskränkt anskaffningen
av nya arbetsobjekt. Kommissionen har jämväl varit angelägen
örn att i görligaste mån fördela arbetsstyrkan å redan åtagna arbeten
på sådant sätt, att största möjliga antal arbetsföretag kunnat avslutas och
överlämnas till vederbörande uppdragsgivare. Under månaderna januari—
oktober innevarande år ha sålunda arbeten för 4.4 milj. kronor anskaffats,
20 nya arbetsföretag startats och 110 färdigställts, medan under år 1935 antalet
nystartade företag uppgick till 96 och antalet färdigställda företag var
87. Nyanskaffningen belyses närmare av tab. 16.
I tab. 17 meddelas uppgifter rörande fördelningen länsvis i fråga örn de
under tiden november 1934—oktober 1936 åtagna arbetena.
Det har vid anskaffandet av arbetsobjekt enligt sakens natur icke alltid
varit möjligt att i den omfattning, som skulle ha kunnat vara önskvärd, för
-
55
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 10. Kostnaderna för resp. månader under tiden januari 1934—oktober 1930 kontraherade
eller i annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten.
Hånad
Kontraktssummor
kronor
Ersättningar från uppdrags- givare
kronor
1934
1935
1936
1934 1 1935
1936
Januari.....
Februari.....
Mars......
April......
Maj.......
Juni.......
Juli.......
Augusti.....
September ....
Oktober.....
November ....
December ....
Summa
7,655,229
11,120,418
2,987,044
3,517,850
2,399,953
7,390,838
2,285,995
3,195,250
1,713,310
2,668,328
1,741,697
2,715.665
5,594,270
3,727,368
2,240,740
415,001
1,030,875
511,000
4,253,3702
475,845
1,593,710
4,013,400
2,198,090
2,992,205
1,980,811
709,550
288,600
243.100
22,870
98,260
35,750
13,950
40,700
982,310
1,011,053
1,106,282
314,360
399,840
252,867
562,495
229,923
468,244
217,303
275,323
234,518
313,544
1,837,6411
482,344
296,466
52,383
141,637
25,395
40,687
40,567
159,216
228,440
209,381
285,976
228,189
81,375
55,110
24,475
2,600
21,311
4,950
2,093
3,140
9,931
49,391,507
28,845,874
4,415,9013
5,385,752
3,800,133
433,174»
Tab. 17. Kostnaderna för under perioden november 1934—oktober 1930 kontraherade
eller i annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis.
November 1934—oktober 1935
November 1935—oktober 1936
Län
Kontrakts-
summor
kronor
Ersättningar från
uppdragsgivare
kronor
Kontrakts-
summor
kronor
Ersättningar från
uppdragsgivare
kronor
Stockholms stad.......
Stockholms..........
Uppsala...........
Södermanlands........
Östergötlands........
Jönköpings..........
Kronobergs..........
Kalmar...........
Gotlands...........
Blekinge...........
Kristianstads.........
Malmöhus..........
Hallands...........
Göteborgs stad........
Göteborgs och Bohus län i övrigt
Älvsborgs ..........
Skaraborgs..........
Värmlands..........
Örebro............
Västmanlands........
Kopparbergs.........
Gävleborgs..........
Västernorrlands........
Jämtlands.........
Västerbottens.........
Norbottens..........
1,836,385
1,488,400
2,192,700
945,000
344,015
2,931,800
74,410
461.600
236.600
6,029,300
551,630
7,800
2,067,500
969,042
559,120
2,061,461
1,443,850
2,047,200
776,100
257,707
1,031,250
223,403
159,310
1,304,725 *
78,870
37,228
213,490
5,715
74,510
59,150
115,295
82,915
1,170
273,390
121,991
85,810
279,674
227,575
371,535
70,040
866
66,175
590,600
13,950
207.000
13,000
117.000
387,450
1,452,000
708,035
388.300
562,900
577,676
14,960
204,800
510,700
422.300
64,680
1,674,550
165,500
660,820
669,975
61,860
2,093
1,300
5,000
56,910
104,900
106,010
63,425
34,270
46,351
8,606
26,515
63,405
45,790
12,936
225,585
8,275
42,620
62,680
Summa
28,312,870
3,852,837
| 9,406,196
978,531
1 Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag.
3 Häri ingår arbetet >Malö strömmar) ined 3,846,000 kronor.
3 Summa januari—oktober.
4 Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag.
56
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 18. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga reservarbeten (enligt månadsrapporterna).
November 1934—oktober 1936.
Är och månad
H
änvisa
de fr
å n
städer
landsbygd
hela
riket
antal
%
antal
%
antal
%
1934
November.......
5,463
27.3
14,582
72.7
20,045
100.0
December........
5,002
27.2
13,399
72.8
18,401
100.0
1935
Januari........
5,173
27.0
14,017
73.0
19,190
100.0
Februari........
4,956
25.8
14,276
74.2
19,232
100.0
Marg..........
5,103
26.3
14,289
73.7
19,392
100.0
April.........
5,111
29.5
12,234
70.5
17(345
100.0
Maj..........
6,141
32.5
12,737
67.5
18,878
100.0
Juni.........
7,054
34.6
13,344
65.4
20,398
100.0
Juli.........
6,072
33.3
12,143
66.7
18,215
100.0
Augusti.....
5,367
33.0
10,921
67.0
16,288
100.0
September.......
4,694
32.7
9,662
67.3
14,356
100.0
Oktober.......
4,240
31.8
9,080
68.2
13,320
lOO.o
November.......
4,147
31.6
9,034
68.5
13,181
lOO.o
December........
3,102
27.2
8,287
72.8
11,389
100.0
1936
Januari.......
3,138
27.7
8,210
72.3
11,348
100.0
Februari........
2,825
25.5
8,263
74.5
11(088
100.0
Mars .........
2,538
25.0
7,633
75.0
10,171
100.0
April.........
2,382
26.1
6,758
73.9
9,140
lOO.o
Maj..........
3,771
35.6
6,807
64.4
10,578
100.0
Juni........• .
3,910
37.4
6,543
62.6
10,453
100.0
Juli..........
3,610
38.8
5,689
61.2
9,299
100.0
Augusti........
3,244
39.6
4,940
60.4
8,184
100.0
September.......
3,098
41.4
4,381
58.6
7,479
100.0
Oktober........
2,973
42.5
4,028
57.5
7(001
lOO.o
lägga de statliga reservarbetena till de delar av landet, inom vilka arbetslösheten
varit särskilt omfattande. Inom Göteborgs och Bohus län fullföljes,
på grund av Kungl. Maj:ts uppdrag, ett större arbete, upprensning av Malö
strömmar, kostnadsberäknat till 3.85 milj. kronor.
Enligt verkställd beräkning per den 31 oktober 1936 uppgick kostnaden för
färdigställande av icke utförda delar av de statliga reservarbetena till ett
belopp av ungefär 41 milj. kronor. Motsvarande siffra föregående år vid
samma tidpunkt utgjorde c:a 69 milj. kronor.
Vid de statliga reservarbetena sysselsattes i oktober 1935 13,320 arbetslösa
(specialarbetare ej medräknade). I samband med vinterns inträde minskades
arbetsstyrkan något, och denna minskning har därefter — frånsett en
mindre ökning under maj och juni 1936 — fortsatt. Antalet sysselsatta vid
utgången av oktober månad detta år utgjorde 7,001.
Sysselsättningssiffrorna med avseende på de statliga reservarbetena under
tiden november 1934—oktober 1936 framgå av tab. 18.
57
Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 302.
Tab. 19. Statliga reservarbetare (enligt arbetsplatsernas styrkebesked), fördelade med
hänsyn till arbetsplatsens belägenhet i förhållande till hiinvisningslän. so/''« 1936.j
Län
Total-
antalet
från
länet
hän-
visade
Därav sysselsatta vid
arbetsplats inom länet
Dagkolonister
Antal
i % av
total- antalet
Antal
i % av
å arb. pl.
i länet sys- selsatta
hela
antalet
Stockholms stad........
810
_
_
92 1
_
—
Stockholms..........
171
166
97.1
93
56.0
54.4
Uppsala...........
6
—
—
—
—
—
Södermanlands.........
2
2
100.0
—
—
—
Östergötlands..........
120
48
40.0
—
—
—
Jönköpings ...........
67
67
100.0
52
77.6
77.6
Kronobergs ..........
33
31
93.9
15
48.4
45.5
[ Kalmar............
109
102
93.6
52
51.0
47.7
Gotlands............
—
—
—
—
—
—
Blekinge............
421
374
88.8
231
61.8
54.9
Kristianstads..........
9
9
100.0
2
22.2
22.2
Malmöhus...........
526
253
48.1
148
58.5
28.1
Hallands............
25
15
60.0
—
—
—
Göteborgs stad.........
603
146
24.2
( 77
\ 972
52.7
12.8
Göteborgs och Bohus län i övrigt
1,177
878
74.6
395
45.0
33.6
Älvsborgs ...........
50
36
72.0
—
—
—
Skaraborgs...........
59
30
50.8
—
Värmlands...........
245
221
90.2
56
25.3
22.9
Örebro.............
145
120
82.8
47
39.2
32.4
Västmanlands.........
8
6
75.0
—
—
—
Kopparbergs..........
236
210
89.0
72
34.3
30.5
Gävleborgs...........
393
286
72.8
148
51.7
37.7
Västernorrlands.........
1,079
662
61.4
145
21.9
13.4
Jämtlands...........
21
1
4.8
—
—
—
Västerbottens..........
118
114
96.6
60
52.6
50.8
Norrbottens..........
699
367
52.5
56
15.3
8.0
Summa
i 7,132
4,144
58.1
1,838
44.4
25.8
En jämförelse mellan denna tabell och lab. 45, vari längre fram redovisas
samtliga hjälpformer, ådagalägger, att de statliga reservarbetena under
året kommit att intaga en allt mer dominerande ställning bland hjälpformerna.
Bedrivandet av statliga reservarbeten i den omfattning, som skett
innevarande år, bar syftat till att möjliggöra en fortsatt minskning av kontantunderstödsverksamheten.
På grund härav lia platser vid dessa arbeten
kommit att i stor utsträckning även tilldelas städerna. Medan vid slutet
av januari 1936 antalet reservarbetare från städerna uppgick till 3,138
(27.7 %>) och från landsbygden till 8,210 (72.3 %), utgjorde motsvarande siffror
den sista oktober för städernas vidkommande 2,973 (42.5 °/o) och för
landsbygden 4,028 (57.5 %). Antalet från landsbygden hänvisade har sålunda
i likhet med under fjolåret gått betydligt tillbaka. * *
1 På arbetsplatser inom Stockholms län.
* På arbetsplats inom Älvsborgs län.
58
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 20. Antalet från olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta (enligt månadsrapporterna)
vid vissa tidpunkter åren 1935—1936.
1 9
3 5
1 9
3 6
Län
31/l0
31/io
31/l
3%
31/7
hela
därav
31/
/ 1
3%
31/?
hela
därav
an-
talet
städer
lands-
bygd
an-
talet
städer
lands-
bygd
Stockholma stad
944
1,030
1,568
1,074
1,074
422
289
1,054
920
920
Stockholms . . .
1,088
1,046
549
395
74
321
427
399
220
166
29
137
Uppsala ....
142
151
114
88
15
73
102
30
12
6
6
Södermanlands .
160
132
38
13
10
3
23
19
3
2
1
1
Östergötlands . .
521
484
337
230
213
17
156
129
164
132
132
Jönköpings . . .
320
275
182
105
70
35
132
lil
50
89
66
23
Kronobergs . . .
538
373
212
109
6
103
125
132
45
31
1
30
Kalmar ....
812
648
423
340
136
204
434
257
96
126
90
36
Gotlands ....
7
12
—
2
2
_
2
5
Blekinge ....
1.734
1,470
1,252
1,172
163
1,009
1,255
1,030
511
415
110
305
Kristianstads . .
393
239
148
71
15
56
95
71
13
6
6
Malmöhus . . .
1,392
1,314
1,246
124
704
120
728
479
627
549
502
47
Hallands ....
184
167
123
89
45
44
78
55
28
26
16
10
Göteborgs stad .
573
560
1,038
697
697
_
412
268
747
516
516
Göteborgs o. Bo-
hus län i övrigt
2,254
2,246
2,515
2,377
186
2,191
1,898
1,715
1,349
1,153
180
973
Alvsborgs . . .
378
328
216
119
93
26
113
88
65
50
44
6
Skaraborgs . . .
182
135
78
60
33
27
108
99
83
56
46
10
Yärmlands . . .
957
1,206
1,130
829
83
746
719
471
353
239
13
226
Örebro.....
894
843
753
521
86
435
449
400
231
139
31
108
Västmanlands
255
248
200
100
43
57
129
52
14
7
7
Kopparbergs . .
1,213
870
887
630
19
611
599
458
354
229
229
Gävleborgs . . .
944
860
1,273
782
336
446
575
395
532
283
199
84
Västernorrlands .
1,099
994
1,908
1,290
56
1,234
1,066
1,085
1,561
968
23
945
Jämtlands . . .
197
185
221
129
9
120
98
68
24
9
3
G
Västerbottens . .
471
272
311
222
8
214
190*
158
149
118
118
Norrbottens . .
1,538
1,257
1,493
1,052
64
988
1,013
877
1,014
766
44
722
Hela riket
19,190
17,345
18,215
13,320
4,240
9,080
11,348
9,140
9,299
7,001
2,973
4,028
Därav familje-
försörjare . .
8,190
7,337
8,523
6,454
2,028
4,426
5,240
4,441
4,940
3,681
1,512
2,169
I samband med redogörelsen för hjälpverksamhetens kostnader under innevarande
budgetår återkommer kommissionen längre fram, sid. 94—95, till
spörsmålet örn förhållandet mellan den beräknade och den faktiska arbetsstyrkans
storlek vid de statliga reservarbetena.
Såsom redan nämnts har kommissionen sökt att i möjligaste mån förlägga
de statliga reservarbetena med hänsyn till förekomsten av arbetslöshet.
Det har härigenom varit möjligt att vid dessa arbeten i förhållandevis
stor utsträckning bereda sysselsättning åt arbetslösa i närheten av hemorten.
Antalet dagkolonister utgjorde enligt uppgifterna per den 30 september
1936 25.8 % av samtliga i de statliga reservarbetena sysselsatta (motsvarande
uppgift för 1935 var 28.8 ®/o). Enligt vad tab. 19 ådagalägger har det
varit möjligt att bereda i genomsnitt 58 °/o (1935 65 °/o) av de statliga reserv
-
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
59
arbetarna arbete inom hänvisningslänet. Den i år konstaterade nedgången,
som f. ö. varit av måttlig omfattning, beror i huvudsak på den företagna inknappningen
av arbetenas volym.
I tab. 19 lämnade uppgifter angående antalet statliga reservarbetare grunda
sig på arbetsplatsernas styrkebesked till kommissionen. Då dessa avse
ställningen vid varje veckas slut — sålunda endast i undantagsfall den sista
dagen i månaden — och då kommittéerna erhålla kännedom om reservarbetares
avgång först någon tid efter det att densamma ägt rum, kunna uppgifterna
i kommittéernas månadsrapporter något avvika från styrkebeskedens.
Fördelningen av de statliga reservarbetarna med hänsyn till det län, varifrån
hänvisning skett, framgår av tab. 20.
Antalet reservarbetare från de olika länen har förhållandevis jämnt varierat
med den totala arbetsstyrkans växlingar. Undantag härifrån förefinnas
dock på grund av att arbetslöshetens omfattning icke förändrat sig likformigt
i landets skilda delar.
Tab. 21. Statliga reservarbetares fördelning på åldersgrupper
s1/j 1935 och 3I/7 1936.
Ålder
A n
t a 1
Pro
cent
31 h
1935
SI/?
1936
31/7
1935
31/7
1936
18-20......
1,054
348
6.2
3.9
21—25......
3,577
1,634
20.9
18.4
26-30 ......
3,415
1,640
20.0
18.5
31-40.....
4,165
2,251
24.4
25.3
41—50......
2,493
1,421
14.6
16.0
51—60......
1,893
1,236
11.1
14.0
61—o)......
490
353
2.8
3 9
Summa
17,087
8,883
100.0
100.0
Den förändring, som arbetslöshetsklientelet i åldershänseende undergått innevarande
år, har medfört ändringar jämväl beträffande reservarbetarnas
ålder. Sålunda kan även för dessa noteras en fortskridande förskjutning mot
de högre åldersklasserna. En redogörelse för åldersfördelningen bland de
statliga reservarbetarna vid några olika tillfällen under de senare åren, då
åldersundersökningar rörande arbetslöshetsklientelet företagits, återfinnes i
tab. 21. En jämförelse mellan de bägge undersökningarna, som företagits
vid samma tid under året, utvisar, att under tiden mellan dem antalet statliga
reservarbetare i de tre åldersgrupperna 18—20, 21—25 och 26—30 år
relativt sett minskat, samt att den häremot svarande ökningen för de högre
åldersgrupperna fördelar sig å samtliga dessa senare grupper.
Hänvisningen till och avgången från de statliga reservarbetena redovisas
i tab. 22. Omsättningen vid de statliga reservarbetena mätes av summan nykomna
och avgångna i medeltal per vecka i procent av arbetsstyrkan. Den
maximala omsättningen, d. v. s. nyrekryteringen av hela arbetsstyrkan under
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 22. Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena åren 1929—1936. Medeltal.
År och
månad
Ar-
bets-
styrka
Av-
gång-
na
per
vecka
Till-
komna
per
vecka
Omsättning
per vecka
De avgångna fördelade efter orsaken till avgången
Antal
% av
arbets-
styr-
kan
Arbete i
öppna
marknaden
Egen
begäran
Statens
A.K:s
beslut
Sjukdom
eller
olycksfall
Avsked
Anta]
*
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
1929—1935
1929 . . .
2,127
124
104
228
10.7
23
18.6
52
41.9
34
27.4
13
10.5
2
1.6
1930 . . .
2,337
114
145
259
11.1
22
19 3
53
46.5
21
18.4
15
13.2
3
2.6
1931 . . .
6,592
229
340
569
8.6
47
20.5
114
49.8
33
14.4
28
12.2
7
3.1
1932 . . .
14,725
372
481
853
5.8
55
14.8
129
34.7
127
34.1
45
12.1
16
4.3
1933 . . .
20,167
514
550
1,064
5.3
53
10.3
108
21.0
287
55.8
57
11.1
9
1.8
1934 . . .
23,385
801
850
1,651
7.1
128
16.0
238
29.7
291
36.3
124
15.5
20
2.5
1935 . . .
17,888
717
568
1,285
7.2
98
13.7
217
30.3
286
39.9
107
14.9
9
1.2
1936
Januari .
11,907
373
309
682
5.7
31
8.3
163
43.7
117
31.4
51
13.7
11
2.9
Februari .
11,922
474
401
875
7.3
37
7.8
105
22.2
237
50.0
91
19.2
4
0.8
Mars . . .
10,980
501
279
780
7.1
68
13.6
119
23.7
226
45.1
85
17.0
3
0.6
April . .
10,139
483
312
795
7.8
81
16.8
158
32.7
182
37.7
56
11.6
6
1.2
Maj . . .
10,081
598
793
1,391
13.8
120
20.1
140
23.4
281
47.0
54
9.0
3
0.5
Juni . . .
11,503
429
501
930
8.1
122
28.4
161
37.5
83
19.4
57
13.3
6
1.4
Juli . . .
10,657
453
236
689
6.5
115
25.4
185
40.8
81
17.9
65
14.4
7
1.5
Augusti .
9,612
376
133
509
5.3
66
17.6
125
33.2
118
31.4
61
16.2
6
1.6
September
8,703
346
152
498
5.7
59
17.0
128
37.0
100
28.9
55
15.9
4
1.2
Oktober .
7,807
340
159
499
6.4
34
10.0
88
25.9
165
48.5
50
14.7
3
0.9
en vecka, skulle sålunda betecknas med siffran 200. Det framgår av tab. 22,
att omsättningen, som sedan de relativt gynnsamma åren 1929—1930 varit
lägre än 10 %, under maj 1936 åter överskridit denna siffra, ett likväl i och
för sig föga märkligt förhållande, eftersom omsättningen på arbetsplatserna
regelbundet brukar vara mycket livlig under denna vårmånad.
I tabellen redovisas även orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under
sommarmånaderna och början av hösten dominera de med »arbete i öppna
marknaden» och »egen begäran» betecknade orsakerna. Avgång på egen
begäran torde i verkligheten ofta bero på att vederbörande erhållit arbete
men ej lämnat platsledningen meddelande härom.
Under 1936 har liksom under nästföregående år hemsändning i stor utsträckning
förekommit på grund av kommissionens beslut. Orsakerna till
dessa hemsändningar äro att söka i ett till följd av arbetslöshetens nedgång
minskat hjälpbehov, i olika arbetsföretags avslutande och i vissa av kommissionen
vidtagna åtgärder, sammanhängande med förhållandena på skogsudd
jordbrukets arbetsmarknad. I detta sammanhang må även erinras om att
hänsyn till den väntade goda tillgången på skogsarbete föranlett kommissionen
att i höst meddela arbetslöshetskommittéer i Norrland och Värmland
förbud mot att till reservarbete i södra Sverige hänvisa personer under 30 år.
Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 302. 61
Tab. 23. Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper den SIA 1935 och 1930.
Yrkesgrupper
Antal
I % av hela
antalet i statliga
reservarbeten
sysselsatta
I % av hela an- talet hjälpsökande
inom yrkes- gruppen
sl/71935
S1/v 1936
“771935
SV71936
»77 1935
3V71936
Jordbruk .............
296
95
1.7
1.1
19.3
21.2
Skogshushållning..........
745
119
4.4
1.3
23.2
24.2
Ingenjörsarbete och arbetsledning . .
31
10
0.2
0.1
44.9
22.2
Malmbrytning...........
642
354
3.8
4.0
70.5
77.3
Metallindustri...........
1,172
635
6.9
7.1
40.9
43.2
Stenindustri............
2,701
1,257
15.8
14.2
58.0
64.8
Glasindustri............
139
63
0.8
0.7
43.0
36.0
Annan jord- och stenindustri ....
229
126
1.8
1.4
48.2
51.4
Sågverksindustri..........
1,589
1,135
9.3
12.8
46.0
50.0
Annan trävaruindustri........
180
60
1.0
0.7
36.9
24.9
Pappersindustri...........
282
201
1.6
2.3
30.9
36.9
Grafisk industri...........
34
16
0.2
0.2
34.0
31.4
Livsmedelsindustri.........
264
154
1.6
1.7
38.0
34.2
Textil- och beklädnadsindustri ....
112
70
0.7
0.8
30.1
32.3
Läder-, hår- och gummivaruindustri .
214
114
1.2
1.3
35.6
35.7
Kemisk-teknisk industri.......
185
142
1.1
1.6
33.6
38.0
Väg- och anläggningsarbete.....
1,327
546
7.8
6.1
40.8
43.0
Annan byggnadsverksamhet.....
429
209
2.5
2.4
36.7
32.2
Kraft- och värmeproduktion.....
119
53
0.7
0.6
46.5
35.1
Sjöfart och fiske..........
352
184
2.1
2.1
42.6
41.7
Lagerarbete............
280
196
1.6
2.2
44.2
46.0
Kontorsarbete m. m.........
369
176
2.2
2.0
39.3
27.8
Hotell- och restaurangrörelse.....
73
40
0.4
0.4
44.8
37.0
Landtransport...........
765
483
4.5
5.4
45.3
44.9
Allmän tjänst och fria yrken ....
81
38
0.5
0.4
42.9
35.5
Husligt arbete (gårdskarlar m. fl.) . .
16
8
0.1
0.1
34.0
28.6
Tillfällighets- och diversearbete . . .
4,074
2,211
23.8
24.9
47.0
47.2
Ungdom utan särskild utbildning . .
387
188
2.3
2.1
29.8
30.4
Samtliga yrkesgrupper
17,087
8,8S3
100.0
100.O
42.4
44.6
De statliga reservarbetarnas yrkestillhörighet belyses av den undersökning
härom, som den 31 juli 1936 verkställts av kommissionen. En sammanfattning
av därvid erhållna resultat återfinnes i tab. 23.
Av en jämförelse med motsvarande undersökning den 31 juli 1935 flamgår,
att yrkesfördelningen varit ungefär densamma vid bägge dessa tidpunkter.
Beträffande yrkesgruppen skogshushållning har dock antalet i procent
av hela antalet i statliga reservarbeten sysselsatta sjunkit från 4.4 till 1.3.
Ser man emellertid till antalet vid statliga reservarbeten sysselsatta personer,
tillhörande nämnda yrkesgrupp, ställt i procent till antalet hjälpsökande
inom yrkesgruppen i fråga, finner man, att hjälpprocer.ten vad denna grupp
angår för det statliga reservarbetets del företer en mindre ökning, nämligen
från 23.2 till 24.2.
Reservarbetenas totalkostnader i medeltal per 8-timmars dagsverke (inberäknat
materiel, arbetsledning, centralkostnad etc.) under budgetåren 1933/
1934, 1934/1935 och 1935/1936 belyses av tab. 24. Nettokostnaden motsvarar
kommissionens kostnader, sedan uppdragsgivarnas bidrag frånräknats.
Enligt vad uppgifterna i tabellen ådagalägga, hava kostnaderna per dags
-
62
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
Tab. 24. De statliga reservarbetenas genomsnittliga kostnad pr 8-timmars dagsverke.
Juli 1933 —juni 193G.
Bruttokostnad
Nettokostnad
i kronor
i kronor
pr dagsverke
pr dagsverke
Årsmedeltal juli 1933—juni 1934 . .
. . . . 8.01
7.23
1934—1935 ........
7.97
1935—1936 ..........
8.47
Tab. 25. lie statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag oell de olika
delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader fr. o. m. 1933.
Prelimin.
1935-1936
1934-
-1935
1933-
-1934
Per
Per
Per
Central förvaltning:
års-
dag
%
års-
dag
%
års-
dag
%
Avlöningar och arvoden......
_
_
Kontorsomkostnader ....
_
_
Resor, vilka ej kunna fördelas . . .
_
_
Diverse kostnader.......
—
—
—
—
—
—
Summa centrala kostnader
0:22‘
2.21
0:14 1
1.6>
0:131
1.61
1 Arbetsplatsernas kostnader:
Arbetslöner, effektiva.......
4: 09
40.6
4: 18
47.7
4:37
54.6
> ineffektiva......
0: 04
0.4
0:04
0.5
0:03
0.4
> specialarb.......
0: 67
6.5
0: 52
5.9
0: 39
4.8
Summa löner
4:80
47.5
4: 74
54.1
4: 79
59.8
Ortstillägg...........
0: 39
3.8
0:22
2.5
0:07
0.9
Olycksfall............
0: 20
2.0
0:18
2.0
0:14
1.8
Arbetarnas resor.........
0:06
0.6
0: 06
0.7
0: 06
0 7
Förläggningskostnader.......
0:41
4.0
0:30
3.5
0: 33
4.1
Summa övriga utgifter för arb. . .
1:06
10.4
0: 76
8.7
0: 60
7.5
Summa löner och övr. utg. för arb.
5:86
57.9
5:50
62.8
5:39
67.3
Ledningskostnader:
Avlöningar (netto)2........
0: 65
6.4
0:45
5.1
0:37
4.6
Resor............
0: 12
1.2
0.08
0.9
0: 06
0.8
Förmans- och lagbaspengar ....
0: 07
0.7
0:08
1.0
0:09
i.i
Arbetsplatsernas ledningskostnader
0:84
8.3
0:61
7.0
0: 52
6.5
Materialkostnader m. m.:
Materialier............
1:50
14.9
1:38
15.7
1:12
14.0
Transportkostnader........
1:61
16.0
1:08
12.3
0: 81
10.1
Skadeersättningar.......
0:01
0.1
0: 01
0.1
Kontorsomkostnader.......
0: 06
0.6
0: 04
0.5
0: 03
0.4
Diverse kostnader .........
_
_
0: 01
0 1
Stakningskostnader o. kontrollarvoden
—
—
—
—
Arbetsplatsernas kostnadssumma
9:88
97.8
8:62
98.4
7:88
98.4
Summa centralförvaltn. o. arbetsplatser
10:10
100.0
8:76
100.0
8: 01
100.0
Ersättn. för utfört arbete o. ortstillägg
1:63
16.2
0:79
9.0
0: 78
9.8
Nettokostnad
8:47
83.8
7:97
91.0
7:23
90.2
1 Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.
2 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock ntgjort en obetydlig andel av lönerna.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
63
verke under senaste budgetår legat avsevärt över närmast föregående budgetårs.
Flera omständigheter hava samverkat härtill. Sålunda har ett stort
antal arbetsföretag färdigställts. I samband härmed har måst utföras omfattande
körningar, vilka ställt sig relativt dyrbara, bl. a. med hänsyn till
att körarna måste betalas med den öppna marknadens löner. För vissa avslutningsarbeten,
som i regel till övervägande del utgöras av puts- och justeringsarbeten,
samt hårdgörningsarbeten erfordras i viss utsträckning maskinella
anordningar. Delvis måste dessutom dessa arbeten utföras med specialarbetare,
vilka i likhet med körarna åtnjuta den öppna marknadens lönevillkor.
Likaledes har det av utvecklingen på arbetsmarknaden betingade
hemsändandet av reservarbetare fört med sig nödvändigheten för kommissionen
att anställa ett ökat antal specialarbetare. Slutuppgörelserna mellan
kommissionen och resp. uppdragsgivare ha vidare tagit ledningspersonal i
anspråk, som eljest hade kunnat entledigas. Framhållas må också, att vissa
arbeten, som Kungl. Maj:t uppdragit åt kommissionen att utföra, såsom exempelvis
Malö strömmar, erfordra både specialarbetare och användande av dyrbara
tekniska arbetsmedel i långt större omfattning, än som behöver komma
i fråga vid arbetsföretag av mera normal reservarbetstyp. Det är verkningarna
av dessa olika faktorer, som komma till synes i stegringen av de statliga
reservarbetenas genomsnittliga kostnad per dagsverke under 1936.
I tab. 25 ha sammanställts vissa uppgifter om de statliga reservarbetenas
kostnader per 8-timmars dagsverke från budgetåret 1933/1934 räknat och de
olika i verksamheten ingående huvudslagen av kostnader i procent av arbetenas
bruttokostnader.
Medeldagsförtjänsterna vid de statliga reservarbetena under åren 1934—
1936 framgå av tab. 26.
Tab. 26. Medeldagsfö Tjänster rid de statliga reservarbeteiin pr 8-tiinmars dagsverke
åren 1934—1986.
(Specialarbetare ej medräknade.)
1934
1935
1936
Månad
kr
kr
kr
Januari.........
.......4.G1
4.38
4.36
Februari........
.......4.59
4.35
4.42
Mars..........
.......4.52
4.48
4.51
April.........
.......4 62
4.42
4.50
Maj..........
.......4.43
4.60
4.66
Juni..........
.......4.45
4.5G
4.69
Juli..........
.......4.53
4.69
4.82
Augusti........
.......4.67
4.85
4.96
September.......
.......4.75
4.79
5.01
Oktober........
.......4.69
4.70
4''88 (prcl.)
November........
.......4.64
4.74
December........
.......4.68
4.57
Det må erinras om att uppgifterna i tab. 26 uteslutande avse reservarbetarnas
kontanta förmåner på arbetsplatsen. Sålunda ingå ej ortstillägg och
ej heller de naturaförmåner, såsom fri bostad, läkarvård, resor lii. m., som
64
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
de vid statliga reservarbeten sysselsatta i vissa fall åtnjuta. Vidare må framhållas,
att vid en jämförelse mellan medeldagsförtjänster under olika år och
månader hänsyn måste tagas till det förhållande, att medeldagsförtjänstens
storlek bl. a. påverkas av den utsträckning, i vilken under de olika tidsperioderna
arbeten bedrivas vid reservarbetsplatser med högre eller lägre
reservarbetslön.
Grunderna för lönesättningen vid reservarbetena ha under året icke undergått
någon förändring. Kommissionen har emellertid ansett sig böra föranstalta
om en allmän lönerevision, för vilken lämnas en särskild redogörelse
i avdelning III av denna framställning.
Ortstillägg må numera, efter författningsändring den 30 juni 1936, även
utgå till änkling med hemmavarande barn under 16 år efter samma grunder,
som gälla för person med försörjningsskyldighet mot make.
Antalet familjeförsörjare, som uppburo ortstillägg, utgjorde den 30 september
1935 3,484. De voro hänvisade från 113 kommuner, av vilka 72 beviljats
statsbidrag till kostnaderna för ortstilläggen. Motsvarande uppgifter
för den 30 september 1936 voro 2,584 familjeförsörjare från 93 kommuner,
varav 75 kommuner åtnjöto statsbidrag till denna verksamhet.
Från den 1 juli 1936 kan vidare för familjeförsörjare, som hänvisats till
fast förläggning vid statligt reservarbete i annan kommun än hänvisningskommunen,
utgå ett extra ortstillägg, därest den för hänvisningskommunen
fastställda reservarbetslönen utgör högst 5 kronor 20 öre per dag. Under
tiden intill den 31 oktober 1936 har kommissionen medgivit 19 kommuner
rätt att utgiva extra ortstillägg samt beviljat 18 av dessa kommuner statsbidrag
till dylikt ändamål.
Beträffande omfattningen och värdet av den speciella hjälp, som kommit
arbetslösa inom de merkantila och de med dem jämställda yrkena till del
under året i form av såsom statliga reservarbeten bedrivna arkivarbeten,
torde få hänvisas till den redogörelse för dessa arbeten, som återfinnes i kommissionens
förut (sid. 44) åberopade underdåniga utlåtande den 16 oktober
1936 angående fråga örn hjälpåtgärder för de arbetslösa inom kontorsfacket
m. fl.
De statliga reservarbetena tillföra kommunerna betydande skatteunderlag.
Enligt de sammandrag av dylika uppgifter för specialarbetare och
reservarbetare vid kommissionens arbetsplatser, som verkställts för år 1935,
uppgick det sammanlagda beloppet av deklarationspliktiga inkomster till
25,068,949 kronor.
b. Statskommunala reservarbeten.
Omfattningen av de under åren 1934—4936 bedrivna statskommunala
reservarbetena åskådliggöres av efterföljande tab. 27.
De statskommunala reservarbetena ha under innevarande år undergått en
fortsatt minskning, föranledd av de åtgärder, avseende inskränkning i eller
65
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 27. Antal statskommunala reservarbetare och kommuner med arbetslösa, sysselsatta
vid statskommuualt reservarbete åren 1934—1936.
Månad
19 3 4
19 3 5
19 3 6
Antal
kommuner
Antal
sysselsatta
Antal
kommuner
Antal
sysselsatta
Antal
kommuner
Antal
sysselsatta
Januari........
415
13,879
407
12,221
207
6,417
Februari........
478
16,199
426
12,662
197
6,209
Mars.........
553
17,277
445
12,851
188
5,865
April.........
586
17,277
414
11,780
186
5,631
Maj..........
618
18,165
353
10,843
187
5,655
Juni..........
593
18,477
325
10,168
161
4,940
Juli..........
573
17,075
299
9,132
146
4,223
Augusti........
541
16,037
251
8,325
119
3,438
September.......
479
14,362
223
7,232
108
3,302
Oktober........
459
14,187
212
6,626
105
3,181
November.......
425
13,005
220
6,845
December.......
400
12,739
199
6,207
indragning av tillstånd att bedriva dylika reservarbeten, som kommissionen
vidtagit på grund av arbetsmarknadens gynnsamma utveckling.
I tab. 28 lämnas en sammanställning rörande beräknade totalkostnader
för de under åren 1934—1936 beviljade statskommunala reservarbetena.
Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell angående omfattningen av de
statskommunala reservarbeten, som avse allmänna vägar. Den höga siffran
för sistnämnda slags arbeten under augusti 1935 sammanhänger med att ett
arbete å närmare 1 milj. kronor vid denna tidpunkt av Kungl. Majit beviljats
Mölndals stad.
Tab. 28. Beräknade kostnader för under åren 1934, 193a och 1936 beviljade stats
kommunala
reservarbeten.
19 3 4
19 3 5
19 3 6
Månad
Samtliga
kostnader
kr
därav för all- männa vägar
kr
Samtliga
kostnader
kr
därav för all- männa vägar
kr
Samtliga
kostnader
kr
därav för all- männa vägar
kr
Januari . .
Februari . .
Mars . . .
6,883,020
9,086,965
3,564,030
3,618,390
4,033,650
1,998,440
2,219,910
1,908,315
1,987,865
738,590
475,850
555,300
1,726,117
1,234,229
724,680
663,110
467,045
308,640
April . . .
Maj ....
Juni . . .
4,616,890
767,457
1,420,975
2,225,210
89,767
244,990
863,895
1,692,025
314,297
137,505
58,490
78,100
278,240
291,440
254,835
3,150
58,320
57,450
Juli ....
Augusti . .
September .
833,190
903,385
1,794,020
386,810
322.880
275.880
205,053
1,537,485
821,400
109,100
1,108,220
234,900
155,290
15,410
189,760
77,700
15,410
131,115
Oktober . .
November .
December .
3,583,005
6,243,845
1,291,710
961.100
887.100
373,640
801,995
1,440,270
1,330,681
374,380
195,150
444,220
173,890
Summa
40,988,492
15,417,857
15,128,191
4,066,585
5,314,221
1,955,830
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302.
5
66
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 29. Statskommunala reservarbetare, fördelade på städer oell landsbygd
åren 1934—1936.
År och månad
Städer
Landsbygd
Hela riket
Antal
%
Antal
*
Antal
1934
Januari..............
6,217
44.8
7,662
55.2
13,879
Februari.............
6,763
41.7
9,436
58.3
16,199
Mars...............
6,696
38.8
10,581
61.2
17,277
April...............
6,794
39.3
10,483
60.7
17,277
Maj ...............
Juni...............
6,492
35.7
11,673
64.3
18,165
5,902
31.9
12,575
68.1
18,477
Joli..............
5,144
30.1
11,931
69.9
17,075
Augusti..............
4,621
28.8
11,416
71.2
16,037
September.............
4,240
29.5
10,122
70.6
14,362
Oktober..............
4,387
30.9
9,800
69.1
14,187
November .............
4,710
36.2
8,295
63.8
13,005
December.............
5,009
39.3
7,730
60.7
12,739
1935
Januari..............
5,060
41.4
7,161
58.6
12,221
Februari.............
5,205
41.1
7,457
58.9
12,662
Mars...............
5,322
41.4
7,529
58.6
12,851
April...............
5,036
42.8
6,744
57.2
11,780
Maj ...............
4,438
40.9
6,405
59.1
10,843
Juni...............
3,826
37.6
6,342
62.4
10,168
Juli...............
3,378
37.0
5,754
63.0
9,132
Augusti..............
3,184
38.2
5,141
61.8
8,325
September............
2,777
38.4
4,455
61.6
7,232
Oktober..............
2,528
38.2
4,098
61.8
6,626
November.............
2,761
40.3
4,084
59.7
6,845
December.............
2,787
44.9
3,420
55.1
6,207
1936
Januari..............
3,102
48.3
3,315
51.7
6,417
Februari.............
2,990
48.2
3,219
51.8
6,209
Mars...............
2,996
51.1
2,869
48.9
5,865
April...............
3,026
53.7
2,605
46.3
5,631
Maj...............
2,727
48.2
2,928
51.8
5,655
Juni...............
2,234
45.2
2,706
54.8
4,940
Juli...............
1772
42.0
2,451
58.0
4,223
Augusti..............
1,446
42.1
1,992
57.9
3,438
September............
1,437
43.5
1,865
56.5
3,302
Oktober..............
1,385
43.5
1,796
56.5
3,181
Kostnaderna för under innevarande år t. o. m. oktober beviljade andra
statskommunala reservarbeten än allmänna vägar beräknas uppgå till
3,358,391 kronor. Fördelningen av dessa på arbetskostnader, materialkostnader
och sådana kostnader, till vilka statsbidrag icke utgår, framgår av följande
sammanställning.
Arbetskostnader................ 1,943,445 kr.
Materialkostnader.............. 1,145,066 »
Kostnader utan statsbidrag........ . . ■ 269,880 >
Summa 3,358,391 kr.
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
67
De delar av kostnaderna för hittills beviljade statskommunala reservarbeten,
vartill den 31 oktober 1936 icke utbetalats statsbidrag, ha beräknats uppgå
till omkring 18 milj. kronor, varav 7.7 milj. kronor för allmänna vägar.
Motsvarande belopp vid samma tid föregående år utgjorde resp. 36 milj. och
11 milj. kronor.
Under 1936 ha beviljats statskommunala reservarbeten för sammanlagt
5,314,000 kronor.
De statskommunala reservarbetarna utgöras till övervägande del av familjeförsörjare.
Vid utgången av oktober 1936 rapporterades sålunda
2,804 av de 3,181 statskommunala reservarbetarna vara försörjningspliktiga,
medan 377 angå vos sakna försörjningsplikt. Fr. o. m. senhösten 1936 har
föreskrivits, att sysselsättning vid dylika arbeten för personer under 50 år
endast får beredas, såvida de ha försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande
barn. Jfr vad härom närmare anföres å sid. 74.
Den omfattning, vari den statskommunala arbetslinjen kommit till användning
för städer och landsbygd, framgår av de uppgifter, som återfinnas i
tab. 29.
Den statskommunala arbetslinjens fördelning å olika län (med Göteborgs
stad utbruten ur länsindelningen) belyses av den i tab. 30 gjorda sammanställningen.
Det framgår av densamma, att minskningen i antalet reservarbetare
företer avsevärda variationer för olika delar av landet vid i tabellen
angivna tider, vilket givetvis sammanhänger med de dispositioner, kommissionen
funnit påkallade i anseende till utvecklingen å arbetsmarknaden.
I likhet med vad ovan angivits beträffande de statliga reservarbetarna ha
vissa förskjutningar i åldershänseende förekommit i fråga om de vid statskommunala
reservarbeten sysselsatta. Uppgifter härom återfinnas i tab. 31.
Det framgår av en jämförelse mellan de båda, vid samma tidpunkt utförda
undersökningarna, att de yngre åldersgrupperna i år äro avsevärt mindre
representerade än föregående år. Särskilt anmärkningsvärd är den starka
procentuella ökningen för åldersgrupperna 51—60 samt över 60 år.
De statskommunala reservarbetarnas yrkestillhörighet den 31 juli 1936 redovisas
i tab. 32. I detta avseende må särskilt framhållas, att antalet arbetare,
tillhörande yrkesgrupperna stenindustri och sågverksindustri, ökat från
6.9 resp. 11.4 % av de statskommunala reservarbetarna enligt 1935 års uppgifter
till 11.3 resp. 16.0 %>; gruppen väg- och anläggningsarbete har däremot
minskat från 9.5 till 6.7 %.
Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren
1934—1936 redovisas i tab. 33.
Dessa medeldagsförtjänster hava under 1936 liksom tidigare varit avsevärt
högre än motsvarande förtjänster vid de statliga reservarbetena. Huvudsakligen
torde detta förhållande förklaras därmed, att de statskommunala reservarbetena
i väsentligt större utsträckning än de statliga äro förlagda lill kommuner
med förhållandevis högre reservarbetslön. De variationer i lönerna,
som återspeglas i tabellen, bero — i likhet med motsvarande förhållande för
de statliga reservarbetena — delvis på löneläget inom de kommuner, vari arbetena
bedrivas under respektive månader.
68 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 30. Åntalet från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta vid vissa
tidpunkter åren 1935 och 1936.
Län
19 3 5
19 3 6
31/l
CO
O
31/7
31/io
31/l
3°/4
31/7
31/io
hela
an-
talet
därav
hela
an-
talet
därav
städer
lands-
bygd
städer
lands-
bygd
Stockholms stad .
858
962
989
645
645
_
650
694
401
326
326
_
Stockholms ....
468
259
168
115
24
91
94
80
24
23
—
23
Uppsala.....
247
373
218
125
—
125
148
37
57
36
—
36
Södermanlands . .
303
186
77
72
49
23
76
68
—
—
—
—
Östergötlands . . .
288
218
107
48
35
13
9
—
12
—
—
—
Jönköpings ....
511
440
279
185
181
4
202
220
121
99
99
—
Kronobergs ....
222
189
135
94
_
94
80
83
43
45
10
35
Kalmar.....
821
779
470
438
267
171
420
387
224
160
127
33
Gotlands.....
107
102
10
—
—
—
55
50
—
—
—
—
Blekinge.....
830
1,013
592
413
107
306
527
346
194
155
83
72
Kristianstads . . .
223
126
47
37
28
9
17
39
5
—
—
_1
Malmöhus ....
577
654
433
303
279
24
462
505
294
230
220
10i
Hallands.....
303
178
134
82
74
8
115
141
60
24
24
__
Göteborgs stad . .
197
233
163
201
201
—
172
168
163
147
147
—
Göteborgs och Bohus
län i övrigt . .
913
839
635
576
236
340
671
791
662
513
144
369
Älvsborgs ....
470
456
239
107
38
69
222
143
44
21
—
21
Skaraborgs ....
255
243
131
107
68
39
109
70
32
_
_
_
Värmlands ....
771
735
519
453
19
434
299
259
197
141
19
122
Örebro......
367
308
152
120
40
80
108
132
72
75
75
—
Västmanlands . .
297
215
17
5
—
5
44
18
_
_
_
_
Kopparbergs . . .
399
396
541
303
—
303
90
57
lil
59
—
59
Gävleborgs ....
426
538
578
425
97
328
301
238
250
221
110
lil
Västernorrlands . .
1,545
1,578
1,784
1,344
—
1,344
1,065
816
1,017
821
—
821
Jämtlands ....
167
209
198
127
43
84
91
52
55
5
—
5
Västerbottens . . .
376
301
302
197
43
154
161
150
90
16
--
16
Norrbottens . . .
280
250
214
104
54
50
229
87
95
64
1
63
Hela riket
12,221
11,780
9,132
6,626
2,528
4,098
6,417
5,631
4,223
3,181
1,385
1,796
Därav familje-
försörjare
9,719
9,507
7,101
5,383
2,233
3,150
5,487
4,865
3,602
2,804
1,241
1,563
Tab. 31. Statskommunala reservarbetares fördelning på åldersgrupper
sl/7 1935 och 31/7 1936.
Ålder
A n
tal
Pro
cent
31/7
1935
31/7
1936
Sl/7
1935
31/7
1936
18-20......
387
79
4.4
2.0
21-25......
1,031
298
11.7
7.4
26—30 ......
1,303
512
14.7
12.7
31—40......
2,395
1,081
27.1
26.8
41-50......
1,660
864
18.8
21.5
51—60......
1,425
782
16.1
19.4
61—o)......
641
409
7.2
10.2
Summa
8,842
4,025
lOO.o
lOO.o
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
69
Tab. 32. Statskoinmunala reservarbetares fördelning på yrkesgrupper
den sl/7 1935 och 1936.
Yrkesgrupper
Antal
I )( av hela
antalet i stats- kommunala
reservarbeten
sysselsatta
I % av hela an- talet hjälpsökande
inom yrkes- gruppen
»7r 1935
»77 1936
»77 1935
»771936
*77 1935
»7? 1936
Jordbruk ..............
236
67
2.7
1.7
15.4
14.9
Skogshushållning..........
452
92
5.1
2.3
14.1
18.7
Ingenjörsarbete och arbetsledning . .
8
7
0.1
0.2
11.6
15.6
Malmbrytning...........
173
51
1.9
1.2
19.0
11.1
Metallindustri...........
680
299
7.7
7.4
23.7
20.3
Stenindustri............
608
454
6.9
11.3
13.1
23.4
Glasindustri............
65
40
0.7
1.0
20.1
22.9
Annan jord- och stenindustri ....
112
55
1.3
1.4
23.6
22.4
Sågverksindustri..........
1,011
643
11.4
16.0
29.3
28.3
Annan trävaruindustri.......
129
67
1.5
1.7
26.4
27.8
Pappersindustri...........
357
184
4.0
4.6
39.1
33.8
Grafisk industri...........
14
7
0.2
0.2
14.0
13.7
Livsmedelsindustri.........
185
98
2.1
2.4
26.7
21.8
Textil- och beklädnadsindustri ....
84
35
0.9
0.9
22.6
16.1
Läder-, hår- och gummivaruindustri .
120
61
1.4
1.5
20.0
19.1
Kemisk-teknisk industri.......
197
72
2.2
1.8
35.8
19.3
Väg- och anläggningsarbete.....
839
271
9.5
6.7
25.8
21.3
Annan byggnadsverksamhet.....
302
118
3.4
2.9
25.8
18.2
Kraft- och värmeproduktion.....
77
34
0.9
0.8
30.1
22.5
Sjöfart och fiske ..........
192
96
2.2
2.4
23.2
21.8
Lagerarbete .............
148
60
1.7
1.5
23.4
14.1
Kontorsarbete m. m.........
213
122
2.4
3.0
22.7
19.3
Hotell- och restaurangrörelse ....
34
23
0.4
0.6
20.9
21.3
Landtransport...........
460
196
5.2
4.9
27.3
18.2
Allmän tjänst och fria yrken ....
38
10
0.4
0.2
20.1
9.3
Husligt arbete (gårdskarlar m. fl.) . .
10
11
0.1
0.3
21.3
39.3
Tillfällighets- och diversearbete . . .
1,954
819
22.1
20.8
22.6
17.5
Ungdom utan särskild utbildning . . .
144
33
1.6
0.8
11.1
5.3
Samtliga yrkesgrupper
8,842
4,025
10O.0
100.0
21.9
20.2
Tab. 33. Medeldngsförtj&nster vid de statskommiinala reservarbetena per 8-timinars
dagsverke åren 1934—1936.
(Specialarbetare ej medräknade.)
Månad
1934
1935
1936
kr
kr
kr
Januari.........
. . . . 5.43
5.21
5.63
Februari.......
. . . . 5.61
5.25
5.71
Mars.........
. . . . 5.41
5.32
5.77
April.........
Maj...........
. . . . 5.42
5.40
5.83
. . . . 5.22
5.66
5.93
Juni.........
. . . . 5.15
5.59
5.88
Juli..........
, . . . 5.13
5.59
5.88
Augusti........
. . . . 5.13
5.72
5.92
September.......
. . . . 5.16
5.69
5.93
Oktober........
November.......
December.......
. . . . 5.13
. . . . 5.23
. . . . 5.33
5.61
5.61
5.69
5.95 (prel.)
70
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302
Tab. 34. Omfattningen av statsbidrag över 50 % till arbetslöner vid statskommnnala
reservarbeten. Antal kommuner.
Period
55 %
60 %
65 %
70 *
75 %
80 %
85 %
90 %
95 %
Summa
Städer.
>/7 1934—2a 2 1935 . .
8
1
1
_
_
2
3
1
16
Vs—S1/n 1935 . . .
1
_
2
1
2
1
7
*/i—31/ia 1936''. . . .
—
1
3
1
—
—
—
5
Landsbygd.
''A 1934—2»/s 1935 . .
18
27
31
18
15
17
12
10
31
179
V»—S1/ia 1935 ....
12
25
15
13
9
11
11
10
23
129
''/i—31/i3 19361....
14
10
13
5
9
8
2
5
11
77
Hela riket.
''A 1934—28/a 1935 . .
26
28
32
18
15
19
15
11
31
195
''/s—31/u 1935 ....
13
25
17
14
11
11
12
10
23
136
Vi—»Vist 1936''. . . .
14
11
16
5
10
8
2
5
11
82
Såsom statskommunala reservarbeten ha i mindre omfattning anordnats
arkivarbeten för kontorister och med dem jämställda. Denna form av arbetslöshetshjälp
har under år 1936 tillämpats allenast av Stockholms stad.
Den procentsats, efter vilken statsbidrag till statskommunalt reservarbete
i viss kommun utgår, fastställes enligt de från den 1 juli 1936 gällande bestämmelserna
av kommissionen, därest fråga är örn en bidragsprocent, icke
överstigande, för vanliga statskommunala reservarbeten 75 °/o och för dylika
arbeten avseende allmän väg 80 %>. Högre bidragsprocent bestämmes av
Kungl. Maj:t. Den period, för vilken procentsats fastställes, har tidigare i
regel omfattat ett halvår men utgör från och med innevarande år ett kalenderår.
Den bidragsprocent, som medgivits för visst statskommunalt reservarbete,
skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1935 oförändrat gälla
för arbetet i fråga under hela den tid, varunder detsamma bedrives såsom
sådant, oavsett om bidragsprocenten för kommunen må under senare perioder,
varunder arbetet pågår, undergå några förändringar. Syftet härmed har
varit att möjliggöra för kommunerna att kunna på förhand överblicka och
med större säkerhet än vad tidigare varit fallet bedöma de ekonomiska konsekvenserna
av sådana arbetens bedrivande.
Till grund för kommissionens beslut och förslag rörande bidragsprocenten
till statskommunala reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet ha legat
skattetrycket inom kommunen under tre närmast föregående år, med hänsyn
tagen till skatteutjämningsbidrag, ävensom arbetslösheten inom kommunen
under senast förflutna tolv månader i förhållande till kommunens invånarantal.
Den lägsta procentsats, till vilken kommissionen fastställer statsbidraget
till arbetslöner vid statskommunala reservarbeten, utgör för närvarande
30 %>.
Uppgift angående antalet kommuner, för vilka statsbidragsprocenten till
kostnaderna för arbetslöner vid statskommunala reservarbeten fastställts till
1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts eller kommissionens beslut t. o. m. den 31 oktober 1936.
71
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
mer än 50 °/o, återfinnes i tab. 34, vari även lämnas uppgift om fördelningen
i förevarande hänseende mellan städer och landsbygd.
På grund av Kungl. Maj:ts ovan berörda beslut örn giltighetstiden för
den för statskommunala reservarbeten beviljade bidragsprocenten utgå emellertid
förhöjda statsbidrag till vissa arbeten i ett väsentligt större antal kommuner,
än som framgår av sammanställningen.
Nedgången i antalet kommuner, som erhållit förhöjt statsbidrag, är direkt
beroende på den minskade arbetslösheten, som i många fall medgivit hjälpverksamhetens
nedläggande. Då, såsom ovan anförts, arbetslöshetens omfattning
inom en kommun är en av de faktorer, som påverka statsbidragets
storlek, har arbetslöshetens minskning även bidragit till sänkning av statsbidragsprocenterna
och sålunda även till en reducering av det antal kommuner,
som medgivits statsbidrag utöver 50 °/o.
Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga
inom kommunen under samma period beviljade statskommunala reservarbeten.
I vissa fall har dock statsbidrag medgivits med högre procentuell andel,
särskilt då fråga varit om sådana arbeten, vilka anses tillgodose jämväl andra
statsintressen än direkt arbetslöshetspolitiska. Salunda har under detta ar
statsbidrag till statskommunala reservarbeten, avseende anläggande av flygfält,
utgått med 90 % för fyra städer, vilkas bidragsprocent för övriga statskommunala
reservarbeten varit avsevärt lägre. För arbeten av kulturhistorisk
art (utgrävningar och restaureringsarbeten i fråga om äldre byggnadsverk)
m. m. har likaledes statsbidrag under året utgått med högre bidragsprocent
än den för respektive kommuner eljest gällande.
Statsbidraget till kostnader för materiel, transporter och arbetsledning
vid statskommunala reservarbeten fixeras i regel i viss relation till den för
arbetslönerna fastställda statsbidragsprocenten. Avvikelser härifrån ha i
fråga örn under året bedrivna statskommunala reservarbeten ägt rum, dels i
fråga om i det föregående omnämnda arbeten av kulturhistorisk art, dels
ock i vissa andra fall; sammanlagt beröra dessa avvikelser 10 kommuner.
Tab. 35. Antal statskommunala reservnrbetsföretng, som efter elen 1 juli 1934 uppliört
att bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden, samt uppgift
örn beviljade och avarbetade kostnader.
Av kommissionen
Därav såsom
T i d
Antal arbets-
beviljade total-
reservarbete
företag
kostnader
avarbetat
kronor
kronor
»/t 1934 «% 1935 ..........
1 V? 1935 90/e 1936 ..........
| V» 1936 81/io 1936 ..........
23
1,187,020
674,525
100
5,551,823
3,726,326
133
5,318,202
3,658,651
Den fortgående förbättringen
på arbetsmarknaden har
medfört, att i
många kommuner pågående statskommunala reservarbeten nedlagts. Ofta
ha därvid arbetsobjekt reserverats för framtida hjälpbehov, men i andra
fall ha kommunerna funnit anledning att själva i öppna marknaden färdig
-
72
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
ställa de nedlagda arbetena i enlighet med de villkor, kommissionen brukar
uppställa vid statsbidrags beviljande. I tab. 35 ha sammanställts vissa uppgifter
rörande dylika arbeten, vilka efter den 31 juli 1934 överförts till öppna
marknadens arbeten. Den markerade ökningen för tiden efter den 1 juli
1936 torde i viss man bero på avgöranden, föranledda av från kommissionen
utgående förfrågningar rörande färdigställandet av sådana statskommunala
arbeten, som på grund av minskad arbetslöshet inom respektive kommuner
en längre tid varit nedlagda.
Av de under perioderna Vt 1935—13% 1936 samt Vt 1936—3Vio 1936 berörda
arbetsföretagen utgjordes 46 resp. 37 av arbeten, avseende allmän väg.
Tab. 36. Arbetslinjens omfattning åren 1934—1936.
Månad
Anta
1 8
y s s
e 1 s
atta
Summa sysselsatta
vid olika slag av
reservarbeten
i % av hela an- talet rapporterade
hjälpsökande
arbetslösa
vid statliga
reservarbeten 1
vid stats- kommunala
reservarbeten
vid kommunala
reservarbeten
1934
1935
1936
1934
1935
1936
1934
1935
1936
1934
1935
1936
1934
1935
1936
Jan. .
18.598
19,190
11,348
13,879
12,221
6,417
10,546
5,318
3,885
43,023
36,729
21,650
23.8
39 3
35 3
Febr.
20,667
19,232
11,088
16,199
12,662
6,209
10,390
5,543
3,709
47,256
37,437
21,006
28.4
41.7
36 1
Mars .
21,82b
19,392
10,171
17,277
12,851
5,865
8,316
4,674
3,468
47,419
36,917
19,504
29.6
44.2
36.7
April
21,935
17,345
9,140
17,277
11,780
5,631
6,028
3,455
2,672
45,240
32,580
17,443
31.1
43.4
37 4
Maj .
23,029
18,878
10,578
18,165
10,843
5,655
4,915
2,813
2,164
46,109
32^534
18^397
39.7
53 2
53 2
Juni .
25,488
20,398
10,453
18,477
10,168
4,940
4,500
2,697
1,929
48,465
33,263
17,322
48.6
65.0
67.0
Juli .
26,756
18,215
9,299
17,075
9,132
4,223
4,376
2,200
1,734
48,207
29,547
15,256
55.9
69.4
70 9
Äng. .
26,816
16,288
8,184
16,037
8,325
3,438
4,048
2.551
1,673
46,901
27,164
13’295
56.5
65.1
64 0
Sept. .
25,014
14,356
7,479
14,362
7,232
3,302
3,871
2,759
1,575
43,247
24,347
12’356
54.8
59.1
59.1
Okt. .
23,639
13,320
7,001
14,187
6,626
3,181
3,995
2,833
1,702
41,821
22,779
11,884
49.3
48 4
48 1
Nov. .
20,045
13,181
13,005
6,845
4.444
3,301
37.494
23,327
40.7
43.1
Dee. .
18,401
11,389
12,739
6,207
4,179
3,154
35,319
20,750
38.0
35.8
c. Kommunala reservarbeten.
Antalet vid rent kommunala reservarbeten sysselsatta hjälpsökande, vilket
tidigare varit relativt större än numera, har visserligen under de senaste
åren sjunkit men har likväl från sommaren 1936 varit förhållandevis konstant.
Utvecklingen belyses i tab. 36.
Vid kommunala reservarbeten sysselsattes den 31 oktober 1936 1,702 man,
d. v. s. ungefär /7 av det antal arbetslösa, som meddelats hjälp genom reservarbete.
d. Arbetslinjens omfattning.
Arbetslinjens omfattning under de tre senaste åren framgår av tab. 36,
vars uppgifter, sammanställda med dem i tab. 42, bekräfta, att arbetslinjen
är dominerande hjälpform inom den i vårt land bedrivna verksamheten för
lindrande av den oförvållade arbetslösheten.
1 Enligt månadsrapporterna, ej efter styrkebeskeden från arbetsplatserna.
73
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
2. Under stödslinjen,
a. Dagunderstöd.
Kommissionen har alltid eftersträvat att giva dagunderstödsverksamheten
karaktären av supplerande hjälpform, avsedd att huvudsakligen tagas
i anspråk för att möta vinterns högbelastning inom hjälpverksamheten
men som därefter beskurits så långt möjligt. Dessa regler lia även under
1936 kunnat med framgång tillämpas på sätt närmare framgår av tab. 37.
Tab. 37. Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag, och
antalet dag-understödda (ej kursdeltagare) åren 1934—1936.
Månad
19 3 4
19 3 5
19 3 6
Kom-
muner
Dag-
under-
stödda
Kom-
muner
Dag-
under-
stödda
Kom-
muner
Dag-
under-
stödda
Januari............
297
56,083
114
16,129
82
11,226
Februari ...........
255
53,343
114
17,450
86
13,305
Mars.............
254
53,132
82
15,962
74
12,982
April.............
175
42,223
63
11,859
60
9,321
Maj.............
103
29,705
24
4,335
14
2,901
Juni.............
70
19,446
3
249
5
465
Juli.............
41
12,536
9
598
—
—
Augusti............
30
8,723
9
400
—
—
September..........
18
6,808
9
260
—
—
Oktober............
24
7,076
15
807
4
142
November...........
62
9,899
45
3,336
December...........
107
14,322
76
7,685
Under årets tre första månader, då det i vart fall gällde att bemästra en
arbetslöshet, som berörde c:a 60,000 personer, måste tillstånd till utgivande
av dagunderstöd beviljas 82 kommuner i januari, 86 i februari och 74 i
mars med 11,000 å 13,000 understödsrum. Maximisiffran nåddes i februari
med 13,305 dagunderstödda.
Sedan med vårens inträde flera platser vid reservarbetena blivit disponibla
och arbetslösheten samtidigt börjat starkt minska, kunde den med statsbidrag
subventionerade understödsverksamheten kraftigt nedbringas för att
slutligen helt avlysas under juli. Sådan verksamhet bedrevs under vårmånaderna
företrädesvis inom ett antal större städer samt i vissa landskommuner
med förhärskande sten- och sågverksindustri.
Efter några månaders uppehåll befanns motiverat att från och med slutet
av oktober ånyo medgiva en del kommuner tillstånd att anordna understödsverksamhet,
nämligen Göteborg, sedermera, i november, även Stockholm
samt därjämte några stenindustrikommuner. Ett antal kommuner inom
de norrländska sågverksdistrikten och i Värmland har därjämte fått igångsätta
dylik verksamhet. Förklaringen till sistnämnda förhållande ligger,
vad sågverkskommunerna angår, däri, att åtskilliga sågverk måst inställa
driften på grund av timmerbrist. Kommissionen har, lika med för syssel
-
74
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 38. Antalet dagunderstödda (ej kuradeltagare), fördelade på län vid vissa
tidpunkter åren 1934—193G.
A n
tal (
agni
ders
todd
a
Län
31/l
3%
31/7
31/l0
1934
1935
1936
1934
1935
1936
1934
1935
1936
1934
1935
1936
Stockholms stad .
9,437
3,797
2,141
8,904
3,093
1,474
4,796
2,949
Stockholms . . .
1,648
364
157
1,088
75
100
112
_
_
_
_
_
Uppsala.....
597
238
90
293
60
_
46
_
60
_
_
Södermanlands . .
479
32
23
81
—
Östergötlands . .
1,930
364
335
1,355
175
250
323
_
188
_
_
Jönköpings . . .
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kronobergs . . .
108
15
Kalmar . .
1,047
310
174
328
_
36
_
_
_
_
_
_
Gotlands ....
160
40
_
23
__
_
_
_
_
_
_
_
Blekinge ....
1,042
198
55
429
—
_
50
40
_
_
_
_
Kristianstads . .
99
30
Malmöhus ....
5,880
1,734
1,366
3,734
809
1,002
1,048
___
_
466
_
Hallands ....
444
40
22
205
_
12
_
—
_
_
Göteborgs stad . .
6,597
2,900
1,600
5,500
2,328
1,300
2,962
_
_
2,000
_
_
Göteborgs o. Bohus
län i övrigt . .
4,553
819
707
3,467
517
194
936
543
_
275
496
5
Alvsborgs ....
511
103
20
255
60
—
—
—
—
—
—
Skaraborgs . . .
418
50
34
190
34
23
_
_
_
_
_
Värmlands . . .
2,051
674
153
1,640
240
130
215
15
_
169
10
_
Örebro.....
1,565
325
99
944
200
143
140
_
_
100
_
_
Västmanlands . .
1,111
99
—
562
Kopparbergs . . .
1,758
410
242
1,381
277
ilo
200
—
—
—
—
—
Gävleborgs . . .
3,126
831
646
2,581
987
625
596
_
_
334
_
_
Västernorrlands .
8,307
2,416
2,736
7,540
2,570
3,256
1,089
_
_
535
301
137
Jämtlands ....
409
—
—
125
_
_
_
_
_
Västerbottens . .
227
—
86
173
_
100
_
_
_
_
Norrbottens . . .
2,551
310
540
1,425
468
555
-
Summa
56,083
16,129
11,226
42,223
11,859
9,321
12,536
598
_
7,076
807
142
Antal kommuner
297\
114
82
175
63
60
41
9
— 1
24
15
4
sättning vid statskommunala reservarbeten, föreskrivit, att statsbidrag till
understödsverksamhet för personer under 50 år endast må utgå, såvida de
äga försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn. Avsikten härmed
har varit att i trakter, där rikliga arbetstillfällen i skogarna äro att
emotse, inskränka understödsverksamheten och sysselsättningen vid de statskommunala
reservarbetena till att huvudsakligen komma dem till godo, som
kunna antagas hava svårigheter att tillgodogöra sig dylika arbetstillfällen,
övriga arbetslösa, som anses böra bringas hjälp, har kommissionen för avsikt
att lämna sådan genom hänvisning till statliga reservarbeten eller, vad
ungdomen beträffar, till olika former av yrkesutbildning.
Kontantunderstödsverksamhetens geografiska fördelning framgår närmare
av tab. 38.
Enär statlig understödsverksamhet icke bedrevs vid den tidpunkt, då senaste
klientelundersökning företogs (31 juli 1936), kunna några jämförande
75
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
*Tab. 39. Antal arbetspliktstillämpande kommuner. Januari 1935—oktober 1936.
År och månad
Kommuner med
kontantunderstöds-
1935
verksamhet med
statsbidrag
Januari . . . .
.... 140
Februari . . . .
.... 145
Mars.....
.... 127
April.....
.... 97
Maj.....
.... 60
Juni . . . .
.... 23
Jnli......
.... 12
Augusti . . .
.... 14
September •. . .
.... 13
Oktober . . .
.... 15
November . .
.... 45
December . . ,
.... 76
1936
Januari . . .
.... 82
Februari . . .
.... 86
Mars . . . .
.... 74
April ....
.
.... 60
Maj.....
.... 14
Juni.....
Juli......
. . . . 51
Augusti . . .
September . .
Oktober . . .
.... 4
Kommuner tillämpande arbetsplikt
Städer
Landsbygd
Summa
10
19
29
10
17
27
14
13
27
11
14
25
4
17
21
2
4
6
3
3
_
3
3
—
2
2
_
4
4
3
7
10
3
11
14
3
14
17
3
14
17
4
13
17
8
8
16
5
9
14
—
2
2
_
1
1
—
—
—
1
1
uppgifter i år icke meddelas om understödsklientelets sammansättning ur
ålder ssynpunkter eller med hänsyn till yrkesgrupper.
Kvinnor, med undantag för sådana, som tillhöra gruppen husligt arbete,
kunna tillerkännas dagunderstöd. I praktiken hava emellertid endast några
få av det för övrigt ytterst ringa antalet hjälpsökande kvinnor kommit i åtnjutande
av dylik arbetslöshetshjälp, huvudsakligen i Stockholm samt därutöver
i tre andra städer.
Dagunderstöd lämnas företrädesvis i kontant form, men hjälpkungörelsens
bestämmelser, enligt vilka meddelande av hjälp in natura tillstädjes, ha
under året tillämpats av vissa kommuner.
Den omfattning, i vilken kommunerna begagnat sig av hjälpkungörelsens
föreskrifter örn arbetsplikt, belyses av tab. 39.
Under året ha följande städer, nämligen Norrköping, Kalmar, Oskarshamn,
Sölvesborg, Hälsingborg, Göteborg, Lysekil, Sundsvall och Härnö
sand medgivits rätt att lämna dagunderstöd till arbetslösa sjömän utan hemortsrätt
i vederbörande kommun. För denna understödsverksamhet har
staden åtnjutit statsbidrag med 75 %>, där ej högre procenttal av Kungl.
Maj:t medgivits.
Statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet utgår jämlikt gällande för- 1
1 Därav 1 kommun t. o. m. (Ion n/i. ,
» 4 kommuner t. o. m. den 18/7. På. grund av olika redovisningssätt stämma ej uppgif
terna
inbördes å. månadsrapporterna och statsbidragsansökningarna.
76
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
fattningsföreskrift, där ej omständigheterna prövas föranleda lägre bidrag,
med 50 % av det utbetalade dagunderstödsbeloppet.
Till kontantunderstödsverksamhet har före den 19 juli 1935 icke ifrågakommit
lägre statsbidrag än 50 %. Bidrag har utgått med den procentsats,
som för olika kommuner fastställts att gälla för viss termin, vanligen kalenderhalvår.
Sedan Kungl. Majit genom sitt beslut den 19 juli 1935 fastställt ändrade
grunder för bestämmandet av bidragsprocenten till hjälpverksamhet och
då Kungl. Majit ej framställt erinran mot kommissionens i underdånig skrivelse
den 20 september 1935 uttalade åsikt, att de väsentligt förbättrade arbetslöshetsförhållandena
i vissa fall kunde för kontantunderstödsverksamhet
motivera även lägre statsbidrag än 50 %, medgiver kommissionen numera
vid beviljande av dagunderstödsverksamhet statsbidrag med enahanda procentsats,
som fastställts att utgå till arbetslöner vid inom kommun bedrivet
statskommunalt reservarbete, beviljat under löpande bidragstermin. Från
den 1 januari 1936 utgör kalenderåret bidragstermin på samma sätt som
beträffande statskommunala reservarbeten.
Anmärkas må i detta sammanhang, att kommissionen beslutat att statsbidraget
till dagunderstöd skall kunna från och med 1937 sänkas ända till
10 °/o. Kommissionen motiverade sitt beslut härom i en underdånig skrivelse
den 25 september 1936, vari på tal härom anfördes bl. a. följande:
»Den tanken har vid olika tillfällen varit å bane inom kommissionen, att statsbidraget
till kommuner i god ekonomisk ställning borde beskäras så starkt, att detsamma
allenast skulle komma att utgöra en ringa del, förslagsvis några få procent,
av kostnaderna för vederbörande hjälpform. En med denna närbesläktad tankegång
har också kommit till uttryck i ett uttalande av departementschefen i Kungl.
Majits proposition nr 266 till 1936 års riksdag, varuti anföres bland annat följande
(sid. 27): ''Vidare synes mig skäligt, att, då arbetslöshetens relativa omfattning inom
stora delar av landet ej ens under vintern kan antagas bliva av en sådan storleksordning,
att den motiverar mera betydande statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet
annat än vid samtidig förhandenvaro av högt skattetryck, statens andel i
kostnaderna för denna hjälpform under senare hälften av budgetåret kan beräknas
nedgå.’
Under stundande vinter torde sannolikt till följd av arbetslöshetens ökade omfattning
tillstånd att med bidrag av statsmedel anordna understödsverksamhet komma
att medgivas en del kommuner med låga skatter. Tidpunkten har därför nu synts
inne att taga ståndpunkt till frågan om den understa gräns för statsbidragsprocenten,
som lämpligen bör fixeras för dessa kommuner från och med 1937.
Kommissionen har jämväl beslutat, att i de fall, då fastställande av statsbidragets
storlek författningsenligt tillkommer densamma, i regel följa formelns utslag med
iakttagande av att procenttalet avrundas uppåt eller nedåt till närmast jämna femtal,
samt att härvid såsom lägsta procentsats fastställa siffran 10.»
Med hänsyn till omfattande arbetslöshet och hårt skattetryck ha vissa kommuner
under innevarande år i likhet med tidigare och efter samma grunder
som i fråga om arbetslöner vid statskommunala reservarbeten tillerkänts förhöjt
statsbidrag. Omfattningen härav framgår av tab. 40.
Dagunderstöden per dag och arbetslös, vilka efter olika orters reservarbetslön
samt den arbetslöses ålder och försörjningsplikt kunna variera mellan
Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 302.
77
Tab. 40. Antal kommuner med över 50 % 1 statsbidrag till dagunderstöd.
Period
55 %
60 %
65 %
70 %
75 %
80 %
85 %
90 %
95 %
Summa
Städer
»/i 1934—,8/a 1935 . .
6
1
—
—
—
1
2
1
—
11
v*—81/ia 1935 ....
—
—
1
—
2
—
1
—
—
4
5
v 1—»Vi» 19361. . . .
—
1
3
—
1
—
Landsbygd.
Vi 1934—1“/i 1935 . .
3
9
8
6
4
9
5
6
31
81
Vs—:»Vi» 1935 ....
Vi—81/n 1936‘. . . .
3
7
6
4
3
4
7
5
19
58
2
3
9
3
8
6
1
4
11
47
Hela riket.
Vi 1934—S8/i 1935 . .
9
10
8
6
4
10
7
7
31
92
V»—81/is 1935 ....
Vi—!»Vis 19361....
3
7
7
4
5
4
8
5
19
62
2
4
12
3
9
6
1
4
11
52
0: 65 och 5: 33 kronor, ha i genomsnitt under året för hela landet uppgått till
2: 66 kronor, varav 1: 27 kronor i statsbidrag. Detta uppgår sålunda i genomsnitt
till 47.7 % av dagunderstödet. Motsvarande genomsnittssiffror föregående
år voro resp. 2: 60 kronor, 1: 57 kronor och 60.5 %.
b. Hyreshjälpverksamhet.
Omfattningen av den under året bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses
av tab. Al, vari angives det antal kommuner, som under året haft tillstånd
till sådan verksamhet.
Tab. 41. Antal kommuner med rätt att utdela liyreshjälp. Januari oktober 1986.
(J M.
*• ky'' april maj jani
Städer............... 20 20 13 2
Landsbygd.........■ ■ • 13_12_12_f_
Summa 36 32 25 3
Jämväl vad denna hjälpform beträffar, har det för kommissionen varit
möjligt att liksom 1935 genomföra successiva begränsningar, så att hyreshjälpverksamhet
icke alls behövt förekomma under tredje kvartalet.
c. Kommunal understödsverksamhet.
Hjälpformen kommunal understödsverksamhet har tidigare brukat öka i
betydelse och omfattning i samma mån, som den med statsbidrag bedrivna
understödsverksamheten under tider av förbättring på arbetsmarknaden begränsats
eller upphört. Denna tendens har dock numera ej gjort sig gäl- i
i Avser läget enligt Kungl. Maj:ts eller kommissionens beslut t. o. m. den 31 oktober 1936.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
Tab. 42. Enderstödslinjens omfattning (kursdeltagare inbegripna) åren 1934—108G.
Hånad
Antal unde
med statsbidrag
rstöds tagare
med enbart
kommunala medel
Summa understöds- tagare
Procent av hela
antalet rapporte- rade arbetslösa
1934
1935
1936
1934
193a
1936
1934
1935
1936
1934
1935
1936
Januari . .
60,604
17,849
11,824
13,087
5,959
4,799
73,691
23,808
16,623
43.0
25.5
27.1
Febrnari . .
58,254
19,350
14,131
13,011
5,134
5,393
71,265
24,484
19,524
42.8
27.3
33.6
Mars . . .
57,439
17,999
13,864
9,745
4,153
4,744
67,175
22,152
18,608
41.9
26.5
35.0
April . . .
45,041
13,503
10,133
8,006
3,730
4,350
53,047
17,233
14,483
36.4
22.9
31.1
Maj ... .
31,605
5,038
3,188
5,186
2,875
2,566
36,791
7,913
5(754
31.6
12.9
16.6
Jnni ....
20,846
497
567
3,699
1,943
1,828
24,545
2,440
2,395
24.6
4.8
9.3
Juli ....
13,699
774
45
2,890
1,631
1,569
16,589
2,405
1,614
19.2
5.6
7.6
Augusti . .
9,710
509
33
2,633
1,991
1,758
12,343
2,500
1,791
14.9
6.0
8.6
September .
7,585
381
—
2,600
2,342
2,108
10,185
2,723
2,108
12.9
6.6
10.1
Oktober . .
8,175
997
172
2,618
3,769
2,667
10,793
4,766
2,839
12.7
10.1
11.5
November
11,040
3,653
4,135
4,309
15,175
7,962
16.5
14.7
December .
15,617
8,039
5,443
4,439
21,060
12,478
22.7
21.5
lande på samma sätt som förut. Under 1936 hava sålunda kommunernas
egna åtgärder på detta område haft betydligt mindre omfattning än den statssubventionerade
understödsverksamheten, så länge denna pågick (undantagandes
i juni). Även efter utgången av juni, då, såsom redan framhållits, statsbidrag
till denna hjälpform praktiskt taget indrogs, hava kommunerna, i den
mån de fortsatt tillhandahålla de arbetslösa dagunderstöd, finansierade med
enbart kommunala medel, bedrivit understödsverksamhet i förhållandevis
mindre skala än under närmast föregående år, bortsett från månaderna februari—april.
Minimisiffran under året understödda, något över 1,500, är att
anteckna i juli.
Närmare uppgifter rörande den kommunala understödsverksamheten återfinnas
i tab. 42.
d. Understödslinjens omfattning.
Sistnämnda tab. 42 meddelar även en sammanställning av vissa uppgifter
beträffande understödslinjen för tiden januari 1934—oktober 1936.
Tabellen ger vid en jämförelse med tab. 36 ostridigt vid handen, att understödslinjen
fortfarande intager en i förhållande till arbetslinjen underordnad
plats inom hjälpverksamheten, i det att bistånd genom understöd
under året beretts åt högst en tredjedel av samtliga hjälpsökande, när understödsverksamheten
varit som störst, eljest åt endast 5 å 10 °/o av hela klientelet.
Å andra sidan framgår av tabellen, att understödslinjen under samtliga
månader 1936 procentuellt betytt något mer än under 1935.
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
79
3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.
Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har, jämfört med föregående år,
bedrivits i en till följd av nedgången i antalet anmälda arbetslösa minskad
skala. Åtgärderna ha i huvudsak anordnats efter samma riktlinjer
som under föregående år, varvid vid hjälpformernas inbördes avvägning
ungdomsreservarbetena ökats i förhållande till arbetslägren, vilka senare
samtidigt givits större yrkesbetoning. Den under oktober 1936 ater ökade
ungdomsarbetslösheten jämte skogsbrukets stegrade anspråk pa arbetskraft
ha föranlett en mindre utvidgning av den tidigare starkt minskade ungdomshjälpen
i kommissionens egen regi.
a. Kursverksamhet.
Den möjlighet, som kommissionen genom beslut av 1934 års riksdag erhöll
att vid kursverksamhet lämna statsbidrag även för undervisningsmateriel,
har medverkat till genomförande av den under senare år ökade strävan
att anordna kurser för unga arbetslösa med mera praktiskt arbete än
tidigare; flertalet kurser lia samtidigt kunnat givas starkare yrkesbetoning
med grundligare utbildning. Under budgetåret 1935/1936 ha endast sex
kurser varit av uteslutande allmänbildande och teoretisk karaktär. Vid samtliga
övriga kurser har en större eller mindre del av kurstiden anslagits till
praktiska arbeten. Särskilt i städer och större samhällen med deras större
resurser beträffande lokaler, verktyg och lärarkrafter för yrkesarbete ha kurserna
ordnats i serie på sådant sätt, att elevernas lämplighet för det anordnade
arbetet — huvudsakligen mekaniskt arbete och snickeri — först prövats
vid kortare elementära kurser; de lämpliga eleverna ha därefter fått fortsätta
i en eller flera därpå följande kurser med mera djupgående utbildning.
En sådan intensifierad utbildning har med framgång prövats bl. a. av Göteborgs
stad, där den avslutats med ettåriga yrkeskurser. Efter att ha genomgått
dessa ha eleverna i stor utsträckning omedelbart vunnit stadigvarande
anställning i den öppna arbetsmarknaden. I en del fall ha elever redan under
pågående kurs utlovats arbete på villkor, att de komme att fortsätta och
avsluta sin utbildning i kursen.
Som ovan nämnts har det praktiska arbetet vid kurserna i regel utgjorts
av mekaniskt verkstadsarbete och träarbete, varvid det grövre snickeriet i
möjligaste mån givits företräde. Vid en kurs ha möbler till ett folkbibliotek
utförts. Bland ämnen, som ingått i övriga under budgetåret anordnade kurstyper,
förtjäna bl. a. att nämnas mjölkning, trädgårdsarbete, grunderna i
fältmätning samt elektrisk svetsning, i vilket sistnämnda arbete Stockholms
stad och Jukkasjärvi landskommun anordnat flera kurser.
Under budgetåret 1935/1936 beviljades till lärår- och kursledararvoden
kronor 143,890:57 och till undervisningsmateriel kronor 25,886:77. Under
80
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
den hittills förflutna delen av budgetåret 1936/1937 har kursverksamheten
haft en i förhållande till motsvarande tid föregående budgetår minskad omfattning.
Medan under tiden 1 juli—15 november 1935 till lärår- och kursledararvoden
beviljades kronor 32,247: — samt till undervisningsmateriel
kronor 6,238:—, har under samma tid i år behövt beviljas endast 2,250: —
resp. 321:09 kronor till sagda ändamål. De för 45 elever i Göteborgs stad
pågående ettåriga yrkeskurserna äro anordnade som öppna arbetsläger.
Den redovisade kursverksamheten, vilken brukar nå sina största dimensioner
under de senare vintermånaderna, omfattade den 31 oktober 1936 2
kurser med 30 deltagare från en stad. Härtill komma de nyssnämnda öppna
yrkeslägren. Kurserna, vilkas längd varierat från 3 till 13 veckor, ha i några
fall omedelbart följts av fortsättningskurser.
b. Frivillig arbetstjänst.
Det största antalet deltagare i frivillig arbetstjänst utgjordes under budgetåret
1935/1936 liksom under föregående år av arbetselever i statliga arbetsläger.
Statskommunala läger ha endast anordnats i ett par större städer.
Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses närmare av tab. 43,
i vilken vissa uppgifter rörande denna hjälpform sammanställts.
Tab. 43. Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Autal läger och arbetselever.
Statskommunala
arbetsläger
Statliga
arbetsläger
T i d
Läger-
anordnare
| Antal läger anordnade
av kommissionen
Antal
Antal
läger
Antal
elever
städer
lands-
kom-
muner
helt i
egen
regi
i samband
med skogs- v&rdsstyrel- ser eller hus- hållnings- sällskap
Summa,
elev-
plat-
ser
elever
elev-
dagar
vistelse- tid per
elev i
medeltal
(veckor)
1933/1934
24
870
12
9
14
7
21
925
1,513
93,625
9
1934/1935
13
400
5
1
25
2
27 |
1,600
3/621
356,798
14
1935/1936
Pågående
7
258
4
—
23
—
23 |
1,330
1,830''
146,217
11
81/io 1936
3
59
2
—
6
—
6 1
350
181
—
—
Liksom fallet varit och är beträffande kursverksamheten, har vid de statliga
arbetslägren en alltmera klart utformad yrkesutbildning anordnats.
Samtliga de nu pågående statliga arbetslägren meddela yrkesutbildning, därav
två i jordbruk och tre såsom yrkesskolor i dels mekaniskt verkstadsarbete
jämte smide, svetsning, ävensom bleck- och plåtslageri, dels ock möbel- och
grövre snickeri. De tre senare lägren äro belägna i Kopparbergs, Västernorrlands
och Västerbottens län och hava — såsom kommissionen framhållit i
sin budgetframställning den 27 mars 1936 — anordnats i avvaktan på realiserandet
av vissa planerade åtgärder i fråga om yrkesundervisning för ung
-
1 Av dessa elever lia 150 st. ander budgetåret även deltagit i statligt reservarbete.
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
81
dom. Verksamheten vid arbetslägret Sandö i Västernorrlands län kommer
att övertagas av länets landsting.
Vid jordbrukslägret Lång i Värmlands län beredes med Kungl. Maj:ts bemyndigande
(den 14 februari 1936) arbetslös ungdom tillfälle till yrkesutbildning
i framför allt praktiskt jordbruksarbete.
Egendomen omfattar c:a 425 tunnland åker under eget bruk, varav ungefär
120 tunnland legat i mångårig vall. För jordbruksdriften finnas 12
hästar och 2 traktorer. Nötkreatursbesättningen består för närvarande av
45 kor och ett 20-tal ungdjur och kalvar.
Utbildningen har bedrivits på sådant sätt, att samtliga hänvisade så vitt
möjligt turvis fått deltaga i olika förekommande arbeten. Huvudvikten har
härvid lagts vid att alla ungdomar skulle få göra stall- och ladugårdsturer,
varigenom den vanligaste bristen i vissa färdigheter — ovanan vid att köra
hästar samt okunnigheten i mjölkning — kunde avhjälpas. Under stallfodringen
av nötkreaturen har utbildning lämnats såväl i maskin- som handmjölkning,
under betesgången endast i handmjölkning. Utom löpande jordbruksarbeten
ha i avsevärd utsträckning förekommit reparationsarbeten å byggnader,
arbete med täckdikning samt upprensning av öppna diken, underhåll av
inägovägar, arbete i smedja och slöjdverkstad för nytillverkning och reparation
av jordbruksinventarier m. m.
Under den tid, som förflutit sedan arrendetidens början, den 14 mars 1936,
ha till Lång hänvisats 211 ungdomar från alla delar av landet. 156 hava lämnat
arbetsplatsen sedan dess, därav 41 på grund av erhållet arbete i öppna
marknaden. I 42 fall har avgången berott på sjukdom, olämplighet för den
avsedda utbildningen m. m., medan de unga arbetslösa i återstående 73 fall
slutat på egen begäran. I denna sista grupp innefattas sannolikt ett antal,
som fått arbete i öppna marknaden, ehuru detta ej kommit att uppgivas som
avgångsorsak. Högsta antalet samtidigt hänvisade har utgjort 87, den 2
april 1936, lägsta antalet 30, den 1 oktober 1936.
Två nya statliga arbetsläger lia under budgetåret 1935/1936 igångsatts.
Samtliga icke-yrkesbetonade statliga arbetsläger äro för närvarande nedlagda,
en del såsom i-eserv.
Arbetselevernas sysselsättning har vid jordbrukslägren omfattat praktiskt
arbete; vid olämplig väderlek och under den mörkare årstiden avses att anordna
elementär teoretisk undervisning. Vid yrkesskolelägren har sysselsättningen
i början uteslutande varit praktiskt yrkesarbete; den omfattar numera
även härtill ansluten teoretisk yrkesundervisning.
Vid de övriga statliga arbetsläger, som tidigare under året anordnats, och
vilka även i stor utsträckning varit yrkesbetonade, lia eleverna liksom förut
sysselsatts med 6 timmars praktiskt arbete och 2 timmars undervisning samt
gymnastik och idrott per dag.
Arbetsobjekten ha vid de flesta av dessa arbetsläger omfattat enklare skogsoch
vägarbeten. Utbildning i mjölkning och ladugårdsskötsel har dessutom
för en del härför lämpliga elever varit anordnad vid fyra läger. Metallarbete
och smide, bleck- och plåtslageri samt träslöjd lia förekommit vid flera läger.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302. 6
82
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Bland övriga arbeten må nämnas skogsodlingsarbeten, basvägsbygge, iordningställande
av kulturbeten, dikning, reparation av äldre egnahemslägenheter,
anordnande av badplatser, branddammar, bryggor samt mötesplatser
vid och breddning av vägar, bastubyggen, trädgårdsarbeten i större skala,
mindre idrottsplaner, ordnande av turiststigar samt byggnadsarbeten i samband
med förflyttning av en hembygdsgård.
Vid det sedermera till ungdomsreservarbete omlagda arbetslägret Pengsjöby
i Västerbottens län har på platsen verkställts avverkning av timmer, försågning
och hyvling av detta samt alla arbeten för uppförande av egnahemsbyggnader
jämte diknings-, odlings- och vägarbeten.
Kockutbildning har varit anordnad vid flertalet arbetsläger. En del tidigare
statliga sådana ha omlagts till ungdomsreservarbeten.
c. Ungdomsreservarbeten.
Ungdomsreservarbeten ha under innevarande år bedrivits i något större
utsträckning än tidigare, medan som ovan nämnts de statliga arbetslägrens
omfattning minskats. 10 ungdomsreservarbetsplatser ha pågått under budgetåret
1935/1936, av vilka 6 tidigare utgjort statliga arbetsläger. I statliga
ungdomsreservarbeten deltogo under budgetåret 1935/1936 853 arbetslösa
under tillsammans 69,137 dagar. Medelvistelsetiden utgjorde sålunda 11.6
veckor (om sju dagar). Hösten 1936 har en ny ungdomsreservarbetsplats
öppnats, varjämte två sådana platser återupptagits, samtliga anordnade för
utbildning i skogsavverkning och för att ge en första övning i hanterandet av
de härvid vanliga redskapen. Denna utbildningsform har visat sig lämplig
med hänsyn till efterfrågan på arbetskraft i skogarna. Tre dylika s. k. huggarskolor
pågå för närvarande, en i örebro län, en i Västerbottens län och en
i Norrbottens län.
Ungdomsreservarbetet för anläggande av egna hem vid Pengsjöby i Västerbottens
län har fortsatt liksom även arbetet med anläggandet av en golfbana
vid Tylösand i Hallands län, av en idrottsplan vid den blivande gymnastikfolkhögskolan
vid Lillsved i Stockholms län samt av en idrottsplan vid Axvall
i Skaraborgs län. Tillsammans äro för närvarande sju ungdomsreservarbetsplatser
i gång. Arbetena vid Lillsved och Axvall beräknas bli avslutade
inom den närmaste tiden. De under år 1935 i samråd med vederbörande skogsvårdsstyrelse
såsom statligt arbetsläger utförda skogsodlingsarbetena vid
Målilla brandfält i Kalmar län ha under våren 1936 fortsatts och avslutats
såsom ungdomsreservarbete. Dessa arbeten ha under åren 1935 och 1936
huvudsakligen omfattat kultivering genom sådd av tillsammans 486 har
skogsmark. Härtill ha åtgått c:a 29,600 arbetstimmar och förbrukats 450
kg frö av tall och gran. Å kulturfältet har kommissionen utlagt provytor för
statens skogsförsöksanstalt.
Den till ungdomsreservarbetena hörande kursverksamheten har, då så varit
möjligt, liksom tidigare omfattat ämnen i anslutning till det praktiska arbetet.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
83
Tab. 44. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning.
Åren 15)34-1936.
År och
månad
Antal del- tagare i kur-
Frivillig arbetstjänst
Antal
arbetslösa
Summa delta- gare i kurser,
ser med av
kommissio- nen beviljat
statsbidrag
Arbets- elever i
statliga
läger
Arbets- elever i
statskom.
läger
Summa
sysselsatta
vid ung- domsreserv- arbeten
frivillig arbets- tjänst och ung- domsreserv- arbeten
1934
Januari ....
4,091
261
184
445
_
4,536
Februari ....
5,077
348
212
560
—
5,637
Mars......
4,378
303
207
510
—
4,888
April......
2,836
512
288
800
—
3,636
Maj......
1,900
581
374
955
—
2,855
Juni......
1,400
608
219
827
—
2,227
Juli......
1,163
754
232
986
_
2,149
Augusti ....
988
840
207
1,047
—
2,035
September . . .
777
823
170
993
—
1,770
Oktober ....
1,099
830
130
960
34
2,093
November . . .
1,141
909
143
1,052
29
2,222
December....
1,295
57 1
136
193»
—
1,488
1935
Januari ....
1,720
1,088
134
1,222
69
3,011
Februari ....
1,900
1,215
154
1,369
68
3,337
Mars......
2,083
1,182
124
1,306
57
3,446
April.....
Maj......
1,672
1,063
123
1,186
63
2,921
716
941
84
1,025
45
1,786
Juni......
248
613
70
683
—
931
Juli......
176
501
75
576
16
768
Augusti ....
109
317
79
396
64
569
September . . .
121
269
66
335
90
546
Oktober ....
190
299
52
351
177
718
November . . .
317
418
48
466
217
1,000
December....
354
269
49
318
237
909
1936
Januari ....
598
430
52
482
339
1419
Februari ....
826
487
51
538
397
1,761
Mars......
882
539
91
630
373
1,885
April.....
812
396
93
489
331
1,632
Maj......
287
372
80
452
293
1,032
Juni......
102
252
68
320
229
651
Juli......
45
205
56
261
205
511
Augusti ....
33
167
52
219
153
405
September . . .
—
164
53
217
142
359
Oktober ....
30
181
59
240
156
426
Två statskommunala ungdomsreservarbeten ha under året anordnats, nämligen
av Göteborgs stad (planterings- och enklare vägarbeten å Stora Varholmen)
och av Uddevalla stad (väganläggning till en större sportstugebyggnad),
vilket senare arbete nu pågår.
Vissa uppgifter rörande den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens
omfattning åren 1934—1936 återfinnas å tab. 44.
1 Nedgången i antalet deltagare beror på uppehåll i verksamheten vid flertalet statliga läger
mellan jul och nyår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. 45. Totalantalet statligt och kommunalt lijillpta arbetslösa. Åren 1934—1986.
oo
Arbetslinjen
UnderstBdslinjen
Ungdomshjälpen
Summa hjälpta
År och månad
•
i statliga
reserv - arbeten
syssel- satta
i stats- kommu- nala re- servarbe- ten sys- selsatta
i kom- munala
reserv- arbeten
syssel
satta
Summa
% av
hela an- talet
hjälp- sökande
dag-
under-
stödda
med
stats-
bidrag
kom-
munalt
under-
stödda
Summa
% av
bela an-''
talet
hjälp- sökande
kurs-
del-
tagare
del- tagare i
frivillig
arbets- tj änst
i ung- doms- reserv- arbeten
syssel- satta
Summa
% av
hela an- talet
hjälp- sökande
Antal
% av
hela an- talet- hjälp- sökande
1934
Januari ....
18,598
13,879
10,546
43,023
25.1
56,083
13,087
69,170
40.3
4,091
430
4,521
2.6
116,714
68.0
April.....
21,935
12,277
6,028
45,240
31.0
42,223
8,006
50,229
34.5
2,836
800
—
3,636
2.5
99,105
68.0
Juli......
26,756
17,075
4,376
48,207
55.9
12,536
2,890
15,426
9,694
17.9
1,209
986
—
2,195
2.5
65,828
76.3
Oktober ....
23,639
14,187
3,995
41,821
49.3
7,076
2,618
11.4
1,164
994
—
2,158
2.6
53,673
63.3
1935
Januari ....
19,190
12,221
5,318
36,729
39.8
16,129
5,959
22,088
23.6
1,865
1,222
69
3,156
3.4
61,973
66.3
Februari ....
19,232
12,662
5,543
37,437
41.7
17,450
5,134
22,584
25.1
2,027
1,369
68
3,464
3.9
63,485
70.7
Mars......
19,392
12,851
4,674
36,917
44.2
15,962
4,153
20,115
24.1
2,192
1,306
57
3,555
4.2
60,587
72.5
April.....
17,345
11,780
3,455
32,580
43.4
11,859
3,730
15,589
20.7
1,740
1,186
63
2,989
4.0
51,158
68.1
Maj......
18,878
10,843
2,813
32,534
53.2
4,335
249
2,875
7,210
11.8
773
1,025
45
1,843
3.0
41,587
68.0
Juni......
20,398
10,168
2,697
33,263
65.0
1,943
2,192
4.3
307
683
—
990
1.9
36,445
71.2
Juli......
18,215
9,132
2,200
29,547
69.4
598
1,631
2,229
5.2
232
576
16
824
1.9
32,600
76.5
Augusti ....
16,288
8,325
2,551
27,164
65.1
400
1,991
2,391
5.7
166
396
64
626
1.6
30,181
72.3
September . . .
14,356
7,232
2,759
24,347
59.1
260
2,342
2,602
6.3
180
335
90
605
1.5
27,554
66.9
Oktober ....
13,320
6,626
2,833
22,779
48.4
807
3,769
4,576
9.7
253
351
177
781
1.7
28,136
59.8
November . . .
13,181
6,845
3,301
23,327
43.1
3,336
4,309
7,645
14.1
386
466
217
1,069
2.0
32,041
59.2
December....
11,389
6,207
3,154
20,750
35.8
7,685
4,439
12,124
20.9
422
318
237
977
1.7
33,851
58.4
1936
Januari ....
11,348
6.417
3,885
21,650
35.3
11,226
4,799
16,025
26.1
710
482
339
1,531
2.5
39,206
63.9
Februari ....
11,088
6,209
3,709
21,006
36.1
13,305
5,393
18,698
32.2
960
538
397
1,895
3.3
41,599
71.6
Mars......
10,171
5,865
3,468
19,504
36.7
12,982
4,744
17,726
33.8
1,019
630
373
2,022
3.8
39,252
73.8
April.....
9,140
5,631
2,672
17,443
37.4
9,321
4,350
13,671
29.3
868
489
331
1,688
3.6
32,802
70.3
Maj......
10^578
5,655
2,164
18,397
53.2
2,901
2,566
5,467
15.8
293
452
293
1,038
3.0
24,902
72.0
Juni......
10,453
4,940
1,929
17,322
67.0
465
1,828
2,293
8.9
107
320
229
656
2.5
20,271
78.4
Juli......
9,299
4,223
1,734
15,256
70.9
—
1,569
1,569
7.3
48
261
205
514
2.4
17,339
80.6
Augusti ....
8.184
3,438
1,673
13,295
64.0
—
1,758
1,758
8.5
33
219
153
405
1.9
15,458
74.4
September . . .
7,479
3,302
1,575
12,356
59.1
—
2,108
2,108
10.1
—
217
142
359
1.7
14,823
70.9
Oktober ....
7,001
3,181
1,702
11,884
48.1
142
2,667
2,809
11.4
30
240
156
426
1.7
15,119
61.2
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
85
4. Hjälpverksamhetens omfattning.
Tab. 45 å sid. 84 saint diagram 2, sid. 99, giva en överblick över hjälpverksamhetens
olika former och omfattning under de senare åren.
Av tabellen framgår, att totalantalet av stat och kommun hjälpta i förhållande
till hela antalet hjälpsökande arbetslösa under 1936 i stort sett varit
något större än under 1935, vilket givetvis hänger samman med svårigheten
att under en tid av starkt vikande arbetslöshet omedelbart anpassa begränsningsåtgärderna
efter växlingarna i arbetslöshetsläget. Bemärkas må vidare,
att procentsiffrorna över de hjälptas antal även innesluta uppgifter om de arbetslösa,
som lämnats bistånd enbart av kommunerna, vilka senare understundom
brustit i förmåga att snabbt vidtaga av utvecklingen betingade nedskärningar
av hjälpåtgärderna. Därjämte torde även böra tagas i betraktande den
inverkan på hjälpprocenten, som framkallats av den allmänna tendensen att i
ökat mått överflytta det allmännas hjälp på staten.
Av de förut i tab. 15 omnämnda icke hemortsberättigade arbetslösa, vilka
vid oktober månads utgång uppgingo till 188, hade 121 eller 64.4 °/o erhållit
hjälp. Motsvarande procenttal 1935 var 56.1.
Till belysande av arbetet å kommissionens centrala kansli må nämnas, att
antalet ingående skrivelser (vecko- och månadsrapporter ej medräknade) för
månaderna januari—oktober 1936 uppgick till omkring 100,000. Motsvarande
antal för angivna månader år 1935 utgjorde 134,000.
Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalens storlek (omfattande
såväl det centrala kansliet som arbetsplatserna) utgjorde i oktober
månad 1935 1,155 och i samma månad detta år 810. Av dessa voro 606 anställda
vid arbetsplatserna och arbetslägren och 204 vid kommissionens centrala
kansli mot 908 resp. 247 under samma månad 1935. Att större inskränkning
ej skett är beroende, dels på att kansliarbetets av reservarbetena
betingade volym krymper i långsammare takt än reservarbetsstyrkan, dels
på vissa personalkrävande extra arbetsuppgifter, som kommissionen haft att
utföra, bl. a. arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1936 och ny allmän
lönerevision.
5. Besvär snämnden för reserv arbetslöner.
Till den år 1933 inrättade besvärsnämnden för reservarbetslöner hade under
tiden 1 januari—31 oktober inkommit 21 klagomål. Under samma tid
hade sammanlagt till prövning upptagits och avgjorts 21 ärenden, varav 3 utgjorde
från föregående år balanserade sådana. Av de avgjorda ärendena ha
15 avsett reservarbetslöner och 6 av nämnden befunnits falla utanför dess befogenlietsområde.
15 ärenden ha av nämnden remitterats till kommissionen
för utredning och yttrande. Kommissionen har därvid i 5 fall höjt reservarbetslönen
samt i 2 fall, som gällt timlönen vid statskommunala reservarbeten,
förklarat sig icke ha något att erinra mot tillämpning av högre timlön vid
86
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
dessa arbeten än den fastställda normallönen för tidlönsarbete vid reservarbete
inom berörda kommuner. Nämnden har i 3 fall beslutat om höjning av
reservarbetslönen.
III. Lönerevisionen per den 1 januari 1937.
Den 31 oktober 1936 voro 1,529 orter lönesatta. Fördelningen på löneklasser
och kommuntyper framgår av tab. 46.
Tab. 4(1. Den 31 oktober 1936 gällande reservarbetslöner.
Reservarbetslön
kr
Städer och
köpingar
Municipal- och tätt
bebyggda samhällen
med annan lön än
huvndkommnnen
Lands-
kommuner
Summa
löne-
sättningar
8:-.........
1
1
7:60..........
_
1
1
7:20..........
5
6
2
13
6:80.........
5
_
5
6:40.........
12
2
1
15
6:—..........
24
6
5
35
5:60..........
25
2
7
34
5: 20..........
39
21
14
74
4:80..........
22
11
40
73
4:40..........
11
11
214
236
4: —..........
3
O
u
404
409
3:60..........
—
1
442
443
3:20..........
—
_
184
184
2:80..........
—
—
6
6
Samma
147
63
1,319
1,529
Allmän lönerevision verkställdes senast per den 1 maj 1934. Sedan dess
ha, framförallt under innevarande år, arbetsmarknadens lönevillkor undergått
justeringar. Sålunda ha icke oväsentliga förbättringar i lönevillkoren
genomförts vid ett flertal industrier, omfattande ett betydande antal arbetare,
och de för bestämmandet av reservarbetslönen i landskommuner betydelsefulla
löneavtalen inom jord- och skogsbruk ha undergått avsevärda
förändringar. Det inom stora delar av landet gällande kollektivavtalet för
jordbruket innebär, att de löneförmåner, som från och med den 1 november
1936 tillkomma arbetstagarna, ökats, framförallt i fråga om icke årsanställda
arbetare. Kommissionen har därför funnit sig böra föranstalta om revision
av samtliga reservarbetslöner.
Någon anledning att frångå den gällande löneskalan, med 40 öres intervaller,
har icke ansetts föreligga. Vid lönesättning av orter med huvudsakligen
likartade förhållanden och belägna inom samma landsända har man strävat
efter att såvitt möjligt erhålla samma lön för större områden.
87
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
På grund av vad ovan anförts har i de rena jordbrukskommunerna i län,
varest kollektivavtal för jordbruket tillämpas, den avtalsenliga lönen blivit
normerande vid fastställandet av reservarbetslönen. Sa har varit fallet i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Kopparbergs och Gävleborgs län, varest reservarbetslönen för dylika
kommuner satts till 4.80 kronor, utom i de tva sistnämnda länen, där lönen
bestämts till 5.20 kronor. I fråga örn de jordbrukskommuner i övriga delar
av landet, vilka nu behövt lönesättas, har, på grund av ovan omnämnda strävan
till enhetliga löner, reservarbetslönen bestämts till 4.40 kronor, sålunda
en löneklass lägre än i de kommuner, varest jordbruksavtalet tillämpas.
För blandade skogs- och jordbrukskommuner har i vissa fall det förhållandet
inträffat, att den avtalsenliga jordbrukslönen legat högre än motsvarande
lön inom skogsbruket, i vilket fall den senare lönen, där skogsbruket
varit av avsevärd omfattning, blivit den normerande.
Den omständigheten, att numera avsevärda delar av jordbruks- och skogsarbetsmarknaden
äro avtalsbundna, har möjliggjort en vidgad tillämpning
av principen örn enhetliga reservarbetslöner för största möjliga områden.
Detta utjämningsförfarande nödvändiggör emellertid, att ur vissa landskommuner
utbryta mera tätt bebodda samhällen och giva dem särskilda
löner. På grund av den betydande förhöjning av lönerna, som ägt rum i ett
stort antal landskommuner, har emellertid dylik utbrytning behövt förekomma
i ett jämförelsevis mindre antal fall.
Lönesättningen för städer och en del industrisamhällen har huvudsakligen
skett med ledning av timlönerna i vissa större för vårt näringsliv utmärkande
industrigrupper, i södra och mellersta Sverige speciellt verkstadsindustrien
samt i norra Sverige sågverksindustrien. Med hänsyn till de olika
ortsförliållandena variera dessa löner avsevärt från högst 8.40 kronor till
frånsett vissa obetydliga orter — 5.60 kronor.
Omprövning av lönerna har icke ansetts påkallad för det betydande antal
kommuner, inom vilka hjälpverksamhet för arbetslösa för närvarande icke
pågår. Sålunda ha av de 1,529 reservarbetslöner, som voro gällande den 31 oktober
1936, endast 232 omprövats. Lönesättningen har omfattat 221 kommuner
och 11 inom dessa kommuner belägna municipalsamhällen eller industriområden.
Beträffande lönernas fördelning i löneklasser hänvisas till tab. 47.
Förskjutningarna i jämförelse med nu gällande löner belysas av tab. 45.
Man finner därav, beträffande städer och stadsliknande samhällen, att av
68 orter 23 förblivit i oförändrat löneläge, medan 43 höjts en löneklass och
2 höjts två löneklasser. Av landsbygdens 164 löner lia endast 14 bibehållits
oförändrade, under det att 81 blivit föremål för höjning en löneklass, 62
två löneklasser och 7 tre löneklasser.
I intet fall har sålunda sänkning av den nuvarande reservarbetslönen förekommit,
och endast ett förhållandevis obetydligt antal kommuner har bibehållits
vid sin gamla lönenivå.
Från kommunerna insamlade primäruppgifter rörande löneläget å respek
-
88
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
Tab. 47. Fördelning av de vid lönerevisionen per den 1 januari 1937 omprövade
reservarbetslönerna efter den fastställda lönens höjd.
Reservarbetslön
Städer och
köpingar
Municipal- och
tätt bebyggda
samhällen
Lands-
kommuner
Summa
8:40........
1
1
8:-........
1
_
]
7:60.........
2
1
2
5
7:90...........
1
1
6:80............
4
_
1
5
6:40.......
21
3
1
25
6:—......
15
_
_
15
5:60.........
8
4
7
19
5:20......• . .
2
3
35
40
4:80..........
2
_
75
77
4:40.......
4:—.....
—
_
43
43
Summa
57
11
164
232
Tab. 48. Resultaten av lönerevisionen per den 1 januari 1937. Kommuner.
A. Städer, köpingar, municipalsamhällen och vissa industriområden.
Reviderad reserv- arbetslön fr. o. m.
Vi 1937
Reservarbetslön gällande den 27
november 1936
8:-
7:60
7:20
6: 80
6: 40
6: —
5: 60
5: 20
4:80
4:40
3: 60
3:30
S:a
8: 40......
Q.
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
7: 60......
—
1
1
1
1
3
6:80......
_
_
3
1
_
_
_
z
1
4
6: 40......
—
—
—
—
10
14
—
—
—
—
_
_
24
6: -......
—
—
—
—
—
4
11
—
—
_
__
_
15
5: 60......
—
—
—
—
—
—
1
11
—
—
_
_
12
5: 20......
—
—
—
—
—
—
—
3
2
—
—
—
5
4: 80......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
2
Summa
1
1
3
4
11
18
12
14
2
2
—
—
68
B. Övriga landskommuner.
Reviderad reserv- arbetslön fr. o. m.
»/i 1937
Reservarbetslön gällande den 27 november 1936
7: 60
7: 20
6:80
6: 40
6: —
5:60
5:20
4:80
4: 40
4: —
3: 60
3:20
S:a
7: 60......
7:20......
6: 80......
6: 40......
6: —......
5: 60......
5: 20......
4: 80......
4: 40......
4:—......
Summa
II 1 II 1 1 1 1 1
" 1 1 1 1 II II 1
1 II 1 1 II 1 1 1
1
1
II II eli 1 1 1
2
4
1 1 »SI 1 1 1 1 1
12
46
1
22
10
1 II 1 1 1 lM8S 1
iiiiiiir i
2
1
1
7
35
75
43
—
2
—
1
1
5
6
23 59
32 31 4
164
89
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
tive orter avse den 1 september 1936. Vid ärendets prövning har kommissionen
emellertid, som ovan vidrörts, tagit hänsyn även till de förändringar
på lönemarknaden, som inträffat efter nyssnämnda dag.
De av lönerevisionen betingade förändringarna i reservarbetslönerna vid
kommissionens reservarbetsplatser framgå av tab. 49. Endast för 14 arbetsplatser
har den nuvarande lönen bibehållits, ökning med en löneklass
har skett vid 91, med två löneklasser vid 137 och med tre löneklasser vid
38 arbetsplatser.
Tab. 49. Resultaten av lönerevisionen per den 1 januari 1937. Statens arbetslöshets
-
kommissions reservarbetsplatser.
Reservarbetslön gällande den 27 november 1936
Reviderad reservarbetslön
fr. o. m.
Vi 1937
6:80 .
6:40 .
5: 60 .
5: 20 .
4:40 .
Summa
De nya lönerna äro fastställda att träda i kraft den 1 januari 1937 och
har arbetet med ärendets behandling forcerats i avsikt att av lönerevisionen
eventuellt betingade förändringar i ackordssättningen vid statliga och
statskommunala reservarbeten skola kunna tillämpas fran och med nämnda
dag.
IY. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader
under återstoden av innevarande budgetår.
Med ledning av gällande direktiv för hjälpverksamheten och vissa antaganden
rörande arbetslöshetens sannolika utveckling har kommissionen sökt
beräkna den omfattning, som de olika åtgärderna för den ofrivilliga arbetslöshetens
lindrande böra erhålla under återstoden av budgetåret 1936/1937
ävensom kostnaderna härför.
Kommissionen har i år liksom föregående år utgått från att hjälp i största
möjliga utsträckning bör beredas genom arbete. Den ytterligare förbättring,
arbetsmarknaden under 1936 undergått, torde också underlätta genomförandet
av en dylik hjälppolitik.
Anledning finnes emellertid att befara, att utvecklingen inom sågverksdistrikten
i såväl Västernorrlands som Norrbottens län lokalt kommer att
medföra nödvändigheten av dagunderstöds utlämnande i förhållandevis stor
90
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
Tab. »0. Antal sysselsatta i och kostnaderna för statliga och statskoinmnnala reservarbeten
juli 1935—juni 1937.
(Beräknade uppgifter för tiden november 1936—jnni 1937.)
A n
tal sys
s e 1 s a t
t a i
Månad
statliga reservarbeten 1
statskommunala reserv- arbeten
Summa
1935-1936
1936-1937
1935-1936
1936-1937
1935-1936
1936-1937
Juli.......
18,215
10,500
9,132
4,223
27,347
14,723
Augusti......
16,288
9,500
8,325
3,438
24*613
12*938
September.....
14,356
8,650
7,232
3,302
21*588
1L952
Oktober......
13,320
7,800
6,626
3,162
19,946
10,962
November.....
13,181
7,500
6,845
3,000
20j026
10,500
December.....
11,389
7,000
6,207
3,000
17,596
io;ooo
Januari......
11,348
8,000
6.417
3,000
17,765
11,000
Februari.....
11,088
8,500
6,209
SjOOO
17j297
lljöOO
Mars.......
10,171
8,500
5,865
3,000
16,036
11,500
April.......
9,140
7,000
5,631
2,500
14,771
9,500
Maj.......
10,578
5,500
5,655
2,000
16,233
7,500
Juni.......
10,453
4,500
4,940
1,500
15j393
6,000
Medeltal
12,461
T,746
6,590
2,927
19,051
10,673
Kostnader för hud-
getår kronor c:a
35,250,000
21,800,000
12,020,000
5,000,000
47,270,000
26,800,000
utsträckning beträffande åtminstone vissa inom dessa län belägna kommuner.
Hjälpkungörelsens direktiv örn arbetslinjens företräde inom den under
kommissionens ledning bedrivna verksamheten ämnar kommissionen
emellertid tillämpa, vadan sålunda dagunderstödsverksamhet endast är avsedd
att ifrågakomma såsom supplement till arbetslinjen.
Vid ingången av nu löpande budgetår, den 1 juli 1936, stodo till kommissionens
förfogande dels uppkomna reservationer å de olika anslag, som anvisats
för budgetåret 1935/1936 under femte huvudtiteln till kontantunderstödsverksamhet
m. m. samt till statliga och statskommunala reservarbeten
jämte kommissionens behållning i riksbanken, som — efter avdrag av för
vissa ändamål reserverade belopp, avseende åtgärder till främjande av företagsverksamhet,
arvoden till sakkunniga i socialdepartementet, anslag till
viss yrkesundervisning, ävensom arvoden åt tillfälliga vägingenjörsassistenter
utgjorde c:a 4,000,000 kronor, dels av det reservationsanslag å
22,000,000 kronor, som av innevarande års riksdag anvisats till reservarbeten
och kontantunderstödsverksamhet m. m. — efter avdrag av 500,000 kronor,
som ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för företagsverksamhet — ett
här beräknat anslag av 21,500,000 kronor, dels slutligen enligt beslut av 1936
års riksdag ett tidigare för väglånefonden reserverat belopp å 2,000,000 kronor,
varav 1,479,800 kronor voro disponibla den 1 juli 1936 och ett i lån
utestående belopp a 520,200 kronor får, efter hand som medlen inflyta, användas
till bestridande av kostnaderna för hjälpverksamheten. Samman
1
Enligt styrkebeskeden; beträffande siffrorna enligt månadsrapporterna, se tab. 18 sid. 56.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
91
Tab. 51. Antal dagunderstödda och kostuaderna för dagunderstödsyerksamheten
juli 1935—juni 1937.
(Beräknade uppgifter för november 1936—juni 1937. Dagunderstöd för kursdeltagare ej inräknade).
Antal dagunderstödda
Månad
1935—1986
1936-1937
Juli.................
598
Augusti...............
400
—
September..............
260
—
Oktober...............
807
410
November..............
3,336
2,000
December..............
3,685
5,000
Januari...............
11,226
8,000
Februari...............
13,305
8,000
Mars................
12,982
6,000
April................
9,321
3,000
Maj.................
2,901
1,000
Juni.................
465
—
Medeltal
5,274
2,784
Kostnader för budgetår kronor c:a
2,630,0001
1,600,0001
Tab. 52. Antal deltagare i kurser, arbetsläger och ungdomsreservarbeten
samt kostnaderna för ungdomshjälpen juli 1936—juni 1937.
(Beräknade uppgifter för tiden november 1936—juni 1937.)
A D
tal de
[tagare i
År och månad
kurser
arbetsläger och ung- domsreservarbeten
Summa
statliga
stats-
kommunala
1936
Juli..........
48
382
84
514
Augusti.........
33
293
79
405
September.......
—
293
66
359
Oktober.........
30
319
11
360
November........
50
475
90
615
December.......
150
475
90
715
1937
Januari.........
200
450
90
740
Februari........
450
450
100
1,000
Mars..........
450
450
100
1,000
April..........
350
400
80
830
Maj..........
100
350
80
530
Juni..........
50
200
70
320
Medeltal
159
378
79
616
.Summa kostnad c:a
160,000
760,W)0
80,000
1,000,000
1 Inklusive hyreshjälpkostnader 200,000 kronor.
92
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Tab. 53. Sammanställning ay hjälpverksamhetens beräknade omfattning och utgifter
för arbetslinjen, understödslinjen och ungdomshjälpen. Budgetåret 1936/1937.
År och månad
Anta]
hjälpta
genom
Hela antalet
av staten
hjälpta
statliga och stats- kommunala
reservarbeten
dagunderstöd
(ej kursdel- tagare)
kurser, frivillig
arbetstjänst och
ungdomsreserv- arbeten
1936
Juli........
14,723
_
514
15,237
Augusti.......
12,938
—
405
13,343
September......
11,952
—
359
12,311
Oktober.......
10,962
410
360
11,732
November......
10,500
2,000
615
13,115
December......
10,000
5,000
715
15,715
1937
Januari.......
11,000
8,000
740
19,740
Februari......
11,500
8,000
1,000
20,500
Mars........
11,500
6,000
1,000
18,500
April........
9,500
3,000
830
13,330
Maj ........
7,500
1,000
530
9,030
Juni........
6,000
—
320
6,320
Medeltal
10,673
2,784
616
14,073
Kostnader för bud-
getår kronor
26,800,000
1,600,000
1,000,000
29,400,000
lagt kunna sålunda för hjälpverksamheten under innevarande budgetår anslag
på 27,500,000 kronor beräknas stå till förfogande.
Dessutom är att omnämna det förslagsanslag av 1,000,000 kronor, som
avsetts att täcka kostnaderna för kommissionens administration.
Kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten för månaderna
juli—oktober 1936 ävensom de sannolika kostnaderna för tiden november
1936—juni 1937 framgå av tab. 50.
Hänsyn har i dessa beräkningar ej tagits till ersättningar från uppdragsgivare
vid statliga reservarbeten.
Motsvarande kostnadsuppgifter för samma tidsperioder återfinnas beträffande
dagunderstödsverksamheten jämte hyreshjälp i tab. 51 och beträffande
kurser, arbetsläger och ungdomsreservarbeten i tab. 52, varjämte en
sammanställning gjorts i tab. 53 av kostnadsberäkningarna för budgetåret
1936/1937 beträffande hjälpverksamheten i dess helhet: arbets- och understödslinjerna
samt ungdomshjälpen.
I sin framställning den 27 mars 1936 angående medelsbehovet för innevarande
budgetår beräknade kommissionen att i genomsnitt under budgetåret
skulle i statliga och statskommunala reservarbeten sysselsättas 7,750 resp.
5,000 man samt att hjälp genom kontantunderstöd eller åtgärder i anledning
av ungdomsarbetslösheten skulle lämnas 2,250 personer, vadan hjälpåtgärderna
i allt sålunda skulle komma att omfatta 15,000 man i genomsnitt under
93
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
budgetåret. Kommissionen utgick vid dessa beräkningar från en antagen
genomsnittssiffra för antalet hos kommittéerna anmälda arbetslösa av 35,000,
av vilka c:a 25,000 antogos vara omedelbart hjälpbehövande. Av dessa
förutsattes 10,000 komma att bispringas genom rent kommunala åtgärder.
I propositionen nr 266/1936 gav Kungl. Majit uttryck åt den uppfattningen,
att vissa jämkningar vore med hänsyn till den gynnsamma konjunkturutvecklingen
påkallade i dessa beräkningar. Sålunda syntes genomsnittsantalet
arbetslösa böra uppskattas till 25,000 under innevarande budgetår och den
statliga hjälpverksamheten böra planläggas att omfatta i genomsnitt 14,000
arbetslösa. Härav borde 5,100 man genomsnittligen beredas anställning
vid statliga och 3,500 man vid statskommunala reservarbeten. Genom kontantunderstödsverksamhet
och ungdomshjälp skulle vidare i genomsnitt
komma att bispringas 5,400 man. Av riksdagen äskades härför ett anslag
av 19,000,000 kronor.
I sin skrivelse nr 356/1936 förklarade sig riksdagen icke hava någon erinran
att framställa mot departementschefens beräkning av det antal arbetslösa,
som borde genom kommissionen hjälpas. Riksdagen ingick ej på frågan
om arbetslöshetshjälpens fördelning mellan olika hjälpformer men uttalade,
att möjlighet borde hållas öppen att inom ramen av gällande bestämmelser
företaga den avvägning mellan de olika hjålpformerna, som påkallades
av arbetslöshetssituationen och utvecklingen på arbetsmarknaden. Riksdagen
utginge härvid ifrån att kommissionen toge under övervägande, huruvida
det förändrade arbetslöshetsläget kunde påkalla någon jämkning i förhållandet
mellan de olika hjälpformerna. För att möjliggöra en så smidig
anpassning efter arbetslöshetsläget som möjligt ansåge sig riksdagen dock,
under hänvisning till dess tidigare gjorda uttalanden rörande företräde för
arbetslinjen, böra beräkna anslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. något högre än Kungl. Majit. Riksdagen upptog sålunda
anslaget till 22,000,000 kronor.
I överensstämmelse med hittills tillämpade principer och i anslutning till
den markering av arbetslinjens företräde inom hjälpverksamheten, som riksdagen
sålunda gjort i nyssberörda skrivelse nr 356/1936, har kommissionen
låtit sig angeläget vara att vid disponerandet av beviljade medel bereda reservarbetena
en jämväl av rådande arbetslöshetssituation motiverad förgrundsställning.
Då emellertid arbetsmarknaden utvecklat sig gynnsammare än vad kommissionen
beräknade i sin ovan åberopade underdåniga framställning den 27
mars 1936, har den förändrade arbetslöshetssituationen påkallat vissa jämkningar
i den av kommissionen då beräknade omfattningen av hjälpverksamheten.
I enlighet med riksdagens nyssnämnda uttalande beräknar kommissionen
vidare under innevarande budgetår en något annan avvägning av
hjälpen än i sin sagda framställning.
I fråga örn de statliga reservarbetena beräknade kommissionen, att under
årets tredje kvartal skulle sysselsättas i medeltal 11,000 man. Såsom framgår
av talj. 50, har detta medeltal i stället varit 9,550. Under den hittills
94
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
gångna delen av årets fjärde kvartal, då arbetslöshetssiffrorna varit i stigande,
har kommissionen däremot kunnat hålla antalet vid statliga reservarbeten
sysselsatta något högre än det förut beräknade medeltalet (7,000). Likaledes
torde det bliva tekniskt möjligt, att under första kvartalet 1937 —
den tid av budgetåret, då, enligt vad som plägar vara fallet, hjälpbehovet
torde bliva störst — giva arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena en
större omfattning än vad tidigare beräknades (c:a 8,330 man mot förut beräknade
6,000). Däremot finner sig kommissionen kunna utgå från att arbetslöshetssituationen
skall under andra kvartalet 1937 undergå en sådan
förbättring, att sagda arbetsstyrka kan hållas lägre än enligt beräkningarna
i mars 1935 (c:a 5,670 man mot förut beräknade 7,000). I genomsnitt för
hela året beräknas arbetsstyrkan vid dessa arbeten även nu till c:a 7,750
man.
Vad angår de statskommunala reservarbetena beräknade kommissionen i
sin förut omnämnda underdåniga framställning en genomsnittlig sysselsättning
under innevarande budgetår av 5,000 man. Oaktat kommissionen beviljat
inkomna ansökningar om dylika arbeten i den omfattning, som varit
av arbetslöshetsförhållandena påkallad, har arbetsstyrkan dock under den
hittills gångna delen av budgetåret i genomsnitt uppgått till endast c:a 3,700
man (tab. 50). Kommissionen beräknar nu, att under hela budgetåret skall
i genomsnitt vid statskommunala reservarbeten komma att sysselsättas c:a
2,900 man.
Vad slutligen beträffar understödsverksamheten och ungdomshjälpen, beräknar
kommissionen, att dessa hjälpformer i genomsnitt under budgetåret
skola få en något större omfattning (c:a 3,400 personer) än enligt framställningen
den 27 mars 1936 (c:a 2,250 personer).
Kommissionen, som i likhet med departementschefen räknar med att den
rapporterade arbetslösheten under budgetåret 1936/1937 skall genomsnittligen
komma att halla sig omkring siffran 25,000, har sålunda vid ovannämnda
approximativa avvägning mellan de olika hjälpformerna utgått från departementschefens
beräkning att i genomsnitt under budgetåret 14,000 arbetslösa
skulle beredas hjälp genom kommissionen.
Utgifterna för de statliga och statskommunala reservarbetena skulle enligt
tab. 50 beräknas uppgå till i runt tal 26,800,000 kronor.
Till bestridande av kostnaderna för kontantunderstödsverksamhet inkl. hyreshjälpverksamhet
skulle enligt tab. 51 behöva tagas i anspråk ett belopp
av 1,600,000 kronor. Vad angår den sistnämnda formen av hjälpverksamhet,
ha kostnaderna härför beräknats komma att bli något högre än tidigare
i förhållande till kostnaderna för dagunderstödsverksamheten, då den sistnämnda
i huvudsak torde komma att begränsas till den kategori av arbetslösa,
— familjeförsörjarna — som enligt hjälpkungörelsen kan erhålla liyreshjälp.
Kostnaderna för ungdomshjälpen, i vilken innefattas kostnader för kursverksamhet,
frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten, beräknas jämlikt
uppgifterna i tab. 52 till 1,000,000 kronor.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
95
De totala utgifterna för kommissionens verksamhet under budgetåret
1936/1937 skulle enligt ovan utförda beräkningar komma att belöpa sig på
c:a 29,400,000 kronor. Till dessa utgifters bestridande stå, enligt vad förut
uppvisats, till förfogande sammanlagt 27,500,000 kronor. Följaktligen skulle
ett underskott å 1,900,000 kronor uppstå, därest verksamheten programenligt
fullföljes. Kommissionen har emellertid betydande fordringar innestående
hos ett stort antal uppdragsgivare. I vilken utsträckning likvid för
dessa fordringar må komma att inflyta under budgetåret, kan nu ej bedömas.
Med säkerhet kommer emellertid här nämnda underskott 1,900,000
kronor att sålunda täckas. Fördenskull torde de för hjälpverksamheten under
innevarande budgetår anvisade medlen bliva för sitt ändamål tillräckliga.
Kommissionen har dock härvid ej tagit hänsyn till den icke obetydliga
ökning av lönekontot för reservarbetena, som kan väntas bliva följden av
de nya, höjda reservarbetslönernas ikraftträdande med ingången av 1937.
Skulle det visa sig, att de inflytande likviderna för fordringar hos uppdragsgivarna
ej bliva tillräckliga att täcka även sagda merkostnader, anhåller
kommissionen att längre fram få återkomma med de förslag, som på
grund härav kunna befinnas påkallade.
I efterföljande sammanställning meddelas en översikt, hur de beräknade
kostnaderna för hjälpverksamheten under budgetåret fördela sig på de olika
anslagen.
Sammanställning
över beräknade inkomster och utgifter å anslaget till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamliet in. m. budgetåret 1936/1937.
(Avrundade tal.)
Utgifter:
Kronor
Statliga reservarbeten.......................................... 21,800,000
Statskommunala reservarbeten .................................. 5,000,000
Dagunderstödsverksamhet (inkl. hyreshjälp) ...................... 1,600,000
Ungdomshjälpen .............................................. 1,000,000
Summa Kronor 29,400,000
Inkomster:
Kronor
Behållning i föregående års anslag efter frånräkning av för vissa
ändamål reserverade belopp................................... 4,000,000
Väglånefonden: Innestående belopp .................... 1,479,800
Utestående lån ........................ 520,200 2,000,000
Anvisade medel för budgetåret 1936/1937 efter avdrag av till Kungl.
Maj:ts disposition till företagsverksamhet ställt belopp kr. 500,000 21,500,000
Underskott, som beräknas bliva täckt av inbetalningar av uppdragsgivares
ersättningar för utförda arbeten........................ 1,900,000
Summa Kronor 29,400,000
96
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Kommissionen får sålunda anmäla, att densamma för närvarande icke finner
anledning att hos Kungl. Maj:t hemställa om utverkande av något anslag
för innevarande budgetår utöver de anslagsbelopp, som för närvarande stå
till förfogande för hjälpverksamheten.
Y. Medelsbehovet för budgetåret 1937/1938.
Med avseende på frågan om medelsbehovet för budgetåret 1937/1938 får
kommissionen anföra följande.
Arbetsmarknadens gynnsamma utveckling under innevarande år har, enligt
vad som framgår av redogörelsen för kommissionens verksamhet, möjliggjort
en successiv begränsning av hjälpåtgärderna. Såsom i det föregående
betonats, räknar kommissionen även med att denna tendens till minskad arbetslöshet
skall fortbestå under nästa budgetår.
Försiktigheten synes likväl bjuda, att man utgår ifrån att ett icke obetydligt
behov av hjälp även då skall föreligga.
För innevarande budgetår har kommissionen på sätt ovan angivits beräknat
hjälpverksamhetens totala kostnader till c:a 29,000,000 kronor. Med hänsyn
till det minskade hjälpbehov, varmed kommissionen räknar, lär ett betydligt
mindre belopp böra för nästkommande budgetår upptagas i staten.
Enligt kommissionens uppfattning synes det genomsnittliga antalet arbetslösa
personer, som bör beredas statlig arbetslöshetshjälp under nästkommande
budgetår, kunna preliminärt uppskattas till i genomsnitt 8,000. Dessa
beräknas fördelade på de olika hjälpformerna sålunda:
i statligt reservarbete .................................... 3,000 arbetslösa
i statskommunalt reservarbete.............................. 2,000 >
hjälpta genom kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp 3,000 »
Statens kostnader härför torde överslagsvis bliva:
statliga reservarbeten.................................... kronor 9,000,000
statskommunala reservarbeten............................ » 3,800,000
kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp............ » 2,200,000
Summa kronor 16,000,000
Kommissionen har i ovanstående preliminära kalkyl räknat med något
högre kostnader per dagsverke för såväl de statliga som de statskommunala
reservarbetena, vad de statliga reservarbetena angår väsentligen på grund av
omständigheter, som blivit berörda redan i den lämnade redogörelsen för arbetslinjen
under detta år. Att dagsverkskostnaden förutsatts bliva högre även
beträffande de statskommunala reservarbetena har sin förklaring i att dessa
under tider av sjunkande arbetslöshet som regel bedrivas företrädesvis på orter
med jämförelsevis höga löner eller procentuellt högt statsbidrag. Anmärkas
må vidare, att kommissionen i ovanstående beräkning jämväl sökt taga
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
97
hänsyn till den ökade dagsverkskostnad, som betingas av reservarbetslönens
höjning under 1937.
Det ifrågasatta beloppets storlek har givetvis också påverkats därav att
kommissionen förutsätter, att hjälpverksamhetens tyngdpunkt även under
nästa budgetår väsentligen kommer att läggas på arbetslinjen.
Vad slutligen angår kostnaderna för kommissionens centrala kansli möta
för närvarande svårigheter att mera bestämt fastställa storleken härav. Beaktas
må, att omfattningen av arbetsuppgifterna å kansliet icke omedelbart
följer arbetslöshetens variationer och att därjämte avvecklingen av de många
arbetsföretag, som igångsatts under arbetslöshetskrisen, kommer att fortsätta
även under 1937. Behov av en förhållandevis stor personal blir följaktligen
ofrånkomlig på de avdelningar, som närmast beröras av avvecklingsarbetet.
I avvaktan på möjligheten att utföra en närmare beräkning av ifrågavarande
kostnader har kommissionen ansett sig böra för ändamålet förslagsvis
upptaga ett belopp av 600,000 kronor.
Såsom bilagor till denna framställning fogas fyra tablåer och översikter
m. m., avseende
dels tvenne diagram rörande arbetslösheten och hjälpverksamheten (bil. 1);
dels uppgift om de hjälpsökande arbetslösas fördelifing efter län och yrken
den 31/io 1936 (bil. 2);
dels översikt över kommissionens ekonomiska ställning den 3% 1936 (bil. 3).
Under åberopande av det ovan anförda och med förmälan, att kommissionen
avser att som vanligt under vårens lopp ingiva en kompletterande framställning
i anslagsfrågan, får statens arbetslöshetskommission anmäla, att
medelsbehovet för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid
arbetslöshet för budgetåret 1937/1938 synes kunna preliminärt uppskattas
till 15,000,000 kronor, vartill skulle komma 600,000 kronor till bestridande
av kommissionens administrationskostnader. I
I behandlingen av detta ärende hava, förutom undertecknad Huss, ordförande,
deltagit ledamöterna Valsinger, Hagman, Bergman, Carell, Falk och
Brodén.
Stockholm den 4 december 1936.
Underdånigst
På Statens Arbetslöshetskommissions vägnar:
GUNNAR HUSS.
G. H. Nordström.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302.
7
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 99
Bilaga 1.
Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1986.
Antal
200000
150000
100000
50000
Jan. 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937
Antal
60000-
50000.
40000-
30000-
20000-
10000
Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på olika hjälpformer.
September 1935—oktober 1936.
I statliga reservarbeten sysselsatta
I statskommnnala >
Dagunderstödda med
statsbidrag
Ungdomshjälp
Kommunalt hjälpta
Ohjälpta
Sept. Okt. Nov. Dea. Jan. Febr. Mars April Maj
1935 1936
Juni Juli Äng. Sept.
100
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
De hjälpsökande arbetslösas fördelning
Yrkesgrupp
Stockholms
stad
Stockholms
län
Uppsala
län
Söderman-
lands län
Östergöt-
lands län
Jönköpings
län
Kronobergs
län
Kalmar
län
Gotlands
län
Blekinge
län
Kristian- stads län
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk..............
35
36
7
6
17
8
1
9
2
6
3
Skogshushållning..........
—
16
4
1
—
—
—
10
—
1
—
Industri och hantverk:
Malmbrytning...........
2
2
1
—
—
—
—
—
—
3
—
Metall- och maskinindustri.....
237
87
35
23
39
16
4
146
2
46
9
Jord- och stenindustri........
16
11
20
3
6
9
80
90
4
359
11
Stenindustri...........
5
10
2
2
1
8
5
54
3
343
li
Glasindustri...........
1
—
—
1
1
—
63
17
—
1
—
Övriga industrier tillhörande grupp E
10
1
18
—
4
1
12
19
1
15
—
Trävaruindustri...........
42
66
47
30
9
66
22
83
3
14
2
Pappers- och grafisk industri ....
29
11
2
3
33
3
—
—
—
1
—
Livsmedelsindustri.........
79
24
10
13
12
14
2
36
3
14
6
Textil- och beklädnadsindustri ....
15
2
—
4
35
10
—
2
—
4
2
Läder-, hår- och gummivaruindustri .
41
8
7
2
13
16
1
4
1
11
6
Kemisk-teknisk industri.......
14
—
—
—
1
52
—
3
—
1
—
Byggnadsverksamhet........
509
108
41
8
95
21
7
36
14
49
4
Husbyggnadsarbete........
89
51
17
4
40
5
—
3
14
9
3
Väg-,gatu- o. vattenbyggnadsarbete etc.
420
57
24
4
55
16
7
33
—
40
1
Kraft- och värmeproduktion.....
33
5
1
1
4
5
3
1
1
1
2
Sjöfart och fiske..........
58
17
3
4
14
1
—
52
1
38
5
Handel, samfärdsel och allmän tjänst:
Kontorsarbete...........
112
4
3
2
3
6
1
2
—
3
—
Affärs- och lagerarbete.......
309
23
11
6
43
13
—
13
3
16
1
Landtransport...........
379
61
7
12
25
29
5
21
5
20
2
Hotell- och restaurangrörelse.....
133
4
1
1
3
2
—
5
—
1
2
Litterärt och konstnärligt arbete . . .
46
1
—
—
1
—
—
—
1
—
—
Förvaltning och undervisning ....
36
7
—
1
2
—
—
1
1
77
—
Sjukvård och hygien........
14
—
—
1
—
—
—
1
—
1
—
Husligt arbete............
37
1
—
—
2
—
—
—
—
—
—
Arbete, ej hauf ärligt till annan grupp:
Diversearbete............
362
246
53
81
112
169
123
218
46
439
43
Ungdom utan särskild utbildning . . .
2
7
6
—
—
1
1
18
5
1
1
Summa
2,540
747
259
202
469
441
250
751
92
1,106
99
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
101
Bilaga 2.
efter län och yrken den 31 oktober 1936.
Malmö stad
Malmöhns
län i övrigt
Hallands
län
Göteborgs
stad
Göteb. o. Boh.
län i övrigt
Älvsborgs
län
Skaraborgs
län
Värmlands
län
Örebro
län
Västman-
lands län
Kopparbergs
län
Gävleborgs
län
Västernorr-
lands län
Jämtlands
län
Väster-
bottens län
Norrbottens
län
Summa
Hela
riket
Därav
Städer
Lands-
bygd
9
19
5
11
14
12
4
22
5
17
26
25
8
4
30
341
147
194
—
—
—
—
—
2
—
115
7
—
14
42
223
5
3
38
481
5
476
1
3
49
3
104
_
260
428
4
424
72
127
51
280
42
47
15
37
48
4
41
75
28
5
2
21
1,539
1,198
341
8
105
83
16
1,678
11
6
90
7
3
—
17
33
5
1
4
2,676
349
2,327
2
4
83
6
1,655
6
—
14
5
—
—
4
4
2
—
4
2,233
195
2,038
—
1
—
1
—
—
—
66
i
2
—
—
24
—
—
—
179
27
152
6
100
—
9
23
5
6
10
i
1
—
13
5
3
1
—
264
127
137
13
10
17
131
26
17
15
105
8
1
66
366
1,282
1
202
500
3,144
764
2,380
3
10
1
36
8
19
2
25
5
—
18
14
326
18
12
8
587
148
439
27
65
17
77
27
11
11
16
17
1
4
16
18
1
2
11
534
451
83
13
12
15
26
55
17
—
6
2
—
1
5
1
—
—
—
227
206
21
20
38
14
23
13
15
2
9
57
—
1
8
7
1
1
3
322
288
34
40
20
—
17
70
59
71
—
2
—
—
—
2
—
—
—
352
307
45
194
83
92
84
145
124
11
189
33
1
39
79
195
9
41
144
2,355
1,385
970
128
69
8
84
48
22
1
8
12
—
4
7
3
1
17
26
673
559
114
66
14
84
—
97
102
10
181
21
1
35
72
192
8
24
118
1,682
826
856
18
14
2
7
3
—
3
1
3
—
—
3
7
—
—
2
120
101
19
32
43
15
78
52
1
5
9
6
1
2
19
41
—
4
9
510
387
123
7
9
3
67
1
2
2
8
5
1
6
10
4
_
2
3
266
251
15
50
53
20
167
17
10
10
15
15
1
4
28
25
3
1
17
874
809
65
70
73
25
106
41
12
8
28
19
—
6
36
46
7
6
53
1,102
914
188
10
9
2
45
—
—
3
4
3
—
1
3
1
2
—
3
238
230
8
2
2
2
4
—
1
—
_
1
—
—
—
—
—
1
1
63
59
4
2
11
1
11
4
1
3
3
2
—
—
6
1
1
—
3
174
161
13
—
3
1
5
27
26
1
2
1
—
2
45
44
1
411
385
96
527
349
205
107
424
257
38
286
427
1,015
66
242
838
7,565
3,817
3,748
—
—
7
—
71
12
11
36
29
—
74
44
196
10
76
134
742
70
672
1,003 1,092 469
1,7''20|2,617
578
289
1,146
580
54
684 ]l,224 8,477| 142
600 2,082 24,712 12,121 12,591
102
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Översikt över Statens Arbetslöshetskommissions
Tillgångar.
I. I statskontoret innestäende belopp:
A. För staa samida till statens arbetslöshets kommission, Litt.
V. B. U
1) Anslag för löpande budgetär................ 1,000,000
2) Anvisat ytterligare belopp................ 260,000
1,260,000
3) Disponerat ''/’ 1935—so/e 1936 ............... 1,260,000
B. Reservationsanslag till kontantunderstödsverksamhet m. m.,
Litt V. B. 15
1) Återstående den 1/7 1935 å föregående budgetårs anslag* . . . 8,064,487
2) Anslag för löpande budgetår............... 2,000,000
3) återbetalat anslag.................... 11,612
90
39
10,076,100:29
4) Disponerat >/» 1935—* 1 30 3/6 1936 ......... 4,866,312:121
5) Överfört till anslaget V. B. 16 enl. Kungl. Maj:ts
beslut.................... 1,700,000: — 6,566,312:128
C. Reservationsanslaq till statliga och statskom.res.arb., Litt.
V. B. 16
1) Anslag för löpande budgetår............... 32,000,000: —
2) Överfört från anslaget V. B. 15 enligt Kungl. Maj:ts beslut . 1,700,000: —
3) Förstärkningsanslag överfört från förslagsansl. till oförutsedda
utgifter (1935/1936: XII)................. 11,000,000: —
44,700,000
4) Disponerat 1/i 1935—1s% 1936 ............... 43,627,210
3,509,788:17
1,072,789:60
n. 1 arbetslöshetskommissionen innestäende belopp:
A. Kassa- och bankbehållningar
1) Litt. V. B. 14................
2) . V. B. 15................
3) » V. B. 16................
B. Till betalning förfallna fordringar
1) Litt. V. B. 15
a) Hos kommuner för dagunderstöd vid friv. arbets
-
tjänst.................. 3,062:83
b) Sos diverse personer............ 615: 85
2) Litt. V.B. 16
a) Hos vägstyrelser m. fl. för utförda arbeten . . 1,285,361: 31
b) > domänstyrelsen för avlön. m. m. . . .1
c) > kommuner för ortstillägg......[• 210,989:89
d) » diverse personer...........J
C. Förskottsmedel för redovisning
a) Vid statk arb.platser............ 675,958: 55
b) > » arb.läger och ungdomsreservarbeten 23,160:80
D. Inventarier
Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggn.inv. m. m.
a) Vid statk res.arbeten............ 1,931,000: —
b) > > arb.läger och ungdomsreservarbeten 101,000: —
E. Väglånefonden
Utestående lån
52,269: 80
883,005: 65
1,242,181: 47 2,177,456:92
3,678:68
1,496,351: 20
699,119:35
2,032,000: — 4,231,149:23
520.200: -
_ Kronor 11,511,388:92
* Dessutom lån utlämnade till:
1) Tännäs kommun — enl. kungl, brev 6/n 1931, kr. 3,000:—; utbet. nov. 1931.
2) A.B. Halmförädling, Vadstena — enl. kungl, brev 13/s 1934, kr. 35,000:—; utbet. «/* 1934.
3) A.B. Svenska Fryserierna, Göteborg — enl. kungl, brev 24/s 1934, kr. 100,000: —; utbet. 19/e 1934.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
103
ekonomiska ställning den 30 juni 1936.
Skill der.
Bilaga 3.
L Ar medel hos statskontoret reserverade belopp:
A. Reservationsanslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m.,
Litt. V.B. 15
1) Väzlånefonden: disponibla medel............. 1,479,800: —
Utlämnade län..................... 520,200: —
Upplnpna räntor 1931—1935 ......................
2) Diverse myndigheter:
a) Till befrämjande av företagsverksamhet (2,000,000: —)
Resterande belopp; diverse myndigheter...............
b) Övriga ändamål
Resterande belopp; diverse myndigheter...............
B. Reservationsanslaget till statliga och statskom. reservarbeten, Litt. V. B. 16
Till befrämjande av företagsverksamhet (1,000,000: —)
Resterande belopp; diverse myndigheter................
2,000,000: - 132,620: 06
87,223:69
55,911:27
894,090:16
II. Förslagsanslag till statens arbetslöshetskommisslon, Litt. V. B. 14:
Överskott att återleverera till statskontoret................. 52,269:80
III. I statliga reservarbeten bundna tillgångar:
Fordringar, inventarier och arbetsplatsernas förskottsmedel.......... 4,231,149: 23
IT. Till disposition för verksamheten står:
A. Av medel hos statskontoret
Reservationsanslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m.,
Litt. Y. B. 15. ..................... 1,234,033:15
Reservationsanslaget till statliga och statskom. reservarbeten,
Litt. V.B. 16 ...................... 178,699:44
B. Av medel hos kommissionen
Förslagsanslaget till statens arbetslöshetskommission, Litt. V.B. 14 —: —
Reservationsanslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m.,
Litt. V.B. 15 ...................... 1,403,205:65
Reservationsanslaget till statliga och statskom. reservarbeten,
Litt. V. B. 16 ...................... 1,242,181:47 4,058,119: 71
Kronor 11,511,888:92
104
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Utbetalade statsbidrag till statliga och statskominunala reservarbeten,
ringdö m sreservarbeten
Län och städer
Statliga
reserv-
arbeten
Stats-
kommunala
reserv-
arbeten
Understöd
''l
3
4
243,916
1,462,063
437,794
3,201,792
392,882
17,671
31,019
14,382
1,089
—
245,259
15,254
—
87,358
_
704,389
86,621
626
3,359
3,854
6,222
—
53,937
26,627
449,845
45,829
423
5,733
212,186
—
1,911,058
140,610
297
1,751,980
121,376
—
7,860
133,472
2,857
1,659,162
442,269
42,736
5,596
43,273
—
1,604
62,405
1,380
2,402,978
450,893
16,648
1,374,012
190,755
_
—
31,300
39,735
205
96,168
2,287
3,927
62,959
6,741
10,703
384,606
94,433
1,065,416
373,887
41,933
3,850
83,107
2,452
534,666
42,381
1,351
58,879
319,192
333,556
—
235,411
—
124,715
15,302
3,961,205
709,465
253,879
—
7,930
2,902,823
236,935
5,320
405,353
187,368
9,983
24,238
38,955
8,590
2,143,353
492,728
27,684
2,657
61,581
7,160
1,613,592
155,487
20,077
3,725
13,076
_
706,444
122,343
—
1,991,882
586,743
34,353
5,934
45,950
8,115
1,358,196
563,414
119,397
—
H0,190
12,252
2,774,593
2,120,097
791,099
849,580
140,045
—
512,864
290,391
10,216
2,219,075
276,432
159,119
36,907,463
12,002,280
2,574,658 |
Stockholms stad ...............................
Stockholms län.................................
Uppsala stad...................................
Uppsala län i övrigt ...........................
Eskilstuna stad.................................
Södermanlands län i övrigt.....................
Linköpings stad...............................
Norrköpings stad...............................
Östergötlands län i övrigt.......................
Jönköpings stad ...............................
Jönköpings län i övrigt ........................
Kronobergs län ................................
Kalmar stad...................................
Kalmar län i övrigt............................
Gotlands län...................................
Karlskrona stad................................
Blekinge län i övrigt...........................
Kristianstads län..............................
Hälsingborgs stad..............................
Landskrona stad...............................
Lunds stad....................................
Malmö stad....................................
Malmöhus län i övrigt ..........................
Halmstads stad.................................
Hallands län i övrigt............................
Göteborgs stad..................................
Mölndals stad ..................................
Uddevalla stad..................................
Göteborgs och Bohus län i övrigt................
Borås stad......................................
Älvsborgs län i övrigt...........................
Skaraborgs län..................................
Karlstads stad..................................
Värmlands län i övrigt..........................
Örebro stad ....................................
Örebro län i övrigt..............................
Västerås stad....................................
Västmanlands län i övrigt.......................
Kopparbergs län................................
Gävle stad......................................
Gävleborgs län i övrigt..........................
Sundsvalls stad.................................
Västernorrlands län i övrigt.....................
Jämtlands län ..................................
Västerbottens län...............................
Norrbottens län................................
Hela riket
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
105
Bilaga B.
understödsverksamhet, hyreshjälp, kurser, frmllig arbetstjänst och
under tiden 1h 1935—8% 1936.
Hyreshjälp
Kurser,
frivillig
arbetstjänst,
ungdo msre- servarbeten
Summa
Invånarantal
den Vi 1936
Medeltalet
arbetslösa
Vt 35—30/6 36
Utbetalat
i kron
invånare
statsbidrag
□r per
arbetslös
5
6
7
8
9
10
11
69,515
148,165
2,361,453
533,884
4.024
4:42
586:84
900
80,743
3,693,988
271,110
1,557
13: 63
2,372:50
46,490
33,924
169
1:37
275:09
_
50,551
311,064
105,213
558
2: 96
557: 46
_
87,358
35,685
58
2:45
1,506:17
_
_
791,636
153,197
310
5:17
2,553: 66
_
_
13,435
32,919
123
0: 41
109:23
4,464
_
85,028
67,194
540
1:27
157:46
_
496,097
212,216
318
2:34
1,560:05
_
_
217,919
33,320
258
6: 54
841:39
_
699
2,052,664
202,703
580
10:13
3,539: 08
_
_
1,873,356
154,549
651
12:12
2,877: 66
_
_
144,189
20,691
262
6: 97
550:34
2,339
53,148
2,199,654
211,227
1,268
10: 41
1,734:74
_
48,869
58,049
117
0: 84
417:68
_
1,970
67,359
28,434
340
2:37
198:11
_
32,072
2,902,591
117,881
2,018
24: 62
1,438:35
_
_
1,564,767
248,587
495
6:29
3,161:15
5,817
16,258
93,110
58,968
505
1:58
184: 38
98,660
19,274
199
5:12
495:78
798
_
74,425
25,878
144
2:88
516:84
18,134
10,719
518,595
141,485
1,236
3:67
419:58
2^904
10*485
1,494,625
273,329
1,135
5:47
1,316:85
192
89,601
25,911
307
3: 46
290: 91
147,940
726,338
126,452
375
5:74
1,936:90
55,061
85^940
852,628
258,387
2,847
3:30
299:48
_
235,411
16,646
289
14:14
814:57
2,618
11,162
153,797
15,676
285
9:81
539: 64
6,846
s;eio
4,935,005
179,199
3,736
27:54
1,320:93
7,930
43,365
18
0:18
440: 56
_
12,902
3,157^980
278,068
974
11:36
3,242: 28
_
31421
634,125
240,777
642
2: 63
987:73
_
71,783
26,535
218
2: 71
329: 28
259
177,060
2,841,084
246,747
2,516
11:51
1,129:21
301
6,391
78,090
39,186
315
1:99
247: 90
488
159,508
1,949,152
179,759
981
10:84
1,986: 90
16,801
32,569
52
0:52
323: 10
_
33,956
862,743
129,440
275
6: 67
3,137:25
_
59^212
2,672,190
248,930
1,996
10: 73
1,338:77
388
60,387
39,366
335
1:53
180: 26
2,573
116,314
2,159,894
241,730
2,517
8:94
858:12
i;556
23,998
18,506
145
1:30
165:50
33,050
143,856
5,862,695
263,516
6,163
22: 25
951:27
_
13,626
1,003,251
136,540
669
7:35
1,499: 63
_
81,042
894,513
214,914
1,307
4:16
684: 40
8,519
105,964
2,769,109
207,553
3,208
13: 34
863: 19
216,722
1,594,714
1 53,21)5,837
(1,249,489
47,035
8:53
1,133:11
106
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
ungdomsreservarbeten
Län och städer
Statliga
reserv-
arbeten
Stats-
kommunala
reserv-
arbeten
Understöd
1
2
3
4
Stockholms stad................................
82,725
1,551,461
183,714
119,528
83,408
1,548
Stockholms län ................................
Uppsala stad....................................
Uppsala län i övrigt............................
37,903
282
Eskilstuna stad ................................
Södermanlands län i övrigt......................
382,432
23,431
Linköpings stad ................................
587
Norrköpings stad................................
7,694
3,778
63,501
45,680
64,665
58,854
173,058
9,118
28,743
123,730
25,999
1,622
Östergötlands län i övrigt........................
149,098
250
Jönköpings stad ................................
Jönköpings län i övrigt..........................
1,077,108
895,721
Kronobergs län ................................
Kalmar stad....................................
679
Kalmar län i övrigt ............................
822,919
25
5,516
Gotlands län....................................
Karlskrona stad ................................
Blekinge län i övrigt............................
951,946
653,919
Kristianstads län................................
Hälsingborgs stad ..............................
10,331
Landskrona stad................................
40,637
64,605
195,165
91,054
22,928
13,724
98,804
142,488
91,135
397,842
Lunds stad ....................................
Malmö stad ....................................
10,144
4,973
598
Malmöhus län i övrigt..........................
544,151
600
Halmstads stad ................................
Hallands län i övrigt............................
225,623
20,928
Göteborgs stad..................................
68,163
Mölndals stad ..................................
Uddevalla stad..................................
2,057
14,555
Göteborgs och Bohus län i övrigt................
Borås stad......................................
2,342,601
Älvsborgs län i övrigt ..........................
1,251,228
206,897
2,128
645,774
138,256
61,139
1,097
1,167
1,205
3,212
89
Skaraborgs län..................................
Karlstads stad ..................................
Värmlands län i övrigt..........................
Örebro stad ....................................
182,612
24,231
54,038
6,261
64,561
390,894
26,550
271,902
1,087
949,963
108,826
82,334
153,695
Örebro län i övrigt............................
755,329
1,543
Västerås stad ..................................
Västmanlands län i övrigt ......................
Kopparbergs län................................
Gävle stad.................................
320,014
855,663
1,030
901,733
2,108
1,991
6,590
1,261
157,629
1,144
22,720
Gävleborgs län i övrigt..........................
Sundsvalls stad ................................
Västernorrlands län i övrigt......................
1,362,126
396,969
235,666
1,045,388
Jämtlands län..................................
Västerbottens län ..............................
Norrbottens län ................................
Hela riket
17,681,452
4,644,127
406,364
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
107
Bilaga C.
uiiderstödsTerksamhet, hyreshjälp, kurser, frivillig arbetstjänst och
under tiden, Vt 1936—”/a 1937.
Hyreshjälp
Kurser,
frivillig
arbetstjänst,
ungdomsre-
servarbeten
Summa
Invånarantal
‘/i 1936
Medeltalet
arbetslösa
Vt 36- 28/2 37
Utbetalat
i krono
invånare
tatsbidrag
r per
arbetslös
5
6
7
8
9
10
11
26,035
40,222
416,104
533,884
2,680
0:78
155: 26
34,971
1,707,508
271,110
736
6:30
2,319: 98
_
_
_
33,924
159
—
—
_
5,160
43,345
105,213
170
0: 41
254:97
_
_
_
35,685
29
—
—
_
_
405,863
153,197
193
2: 65
2,102:92
_
_
587
32,919
92
0:02
6:38
_
4,410
13,726
67,194
451
0:20
30:43
_
_
152,876
212,216
85
0: 72
1,798:54
_
_
63,751
33,320
144
1: 91
442:72
_
_
1,122,788
202,703
341
5: 54
3,292:63
_
_
960,386
154,549
287
6:21
3,346: 29
_
_
59,533
20,691
196
2:88
303:74
261
5,196
1,006,950
211,227
636
4:77
1,583: 25
_
9,143
58,049
127
0:16
71:99
_
_
28,743
28,434
249
1:01
115: 43
_
950
1,076,626
117,881
928
9: 13
1,160:16
_
679,918
248,587
200
2: 74
3,399:59
863
1,186
12,380
58,968
446
0:21
27:76
_
_
40,637
19,274
166
2:11
244:80
_
_
64,750
25,878
178
2:50
363:76
6,928
2,114
214,351
141,485
1,130
1:52
189: 69
695
_
640,873
273,329
664
2:34
965:17
_
24,126
25,911
266
0:93
90:70
_
110,873
350,220
126,452
245
2: 77
1,429: 47
10,136
44,788
242,819
258,387
1,807
0: 94
134:38
_
142,488
16,646
206
8: 56
691: 69
492
4,926
98,610
15,676
269
6: 29
366:58
550
5,653
2,761,201
179,199
2,331
15: 41
1,184:56
_
—
43,365
67
—
—
_
3
1,390,584
278,068
575
5: —
2,418: 41
_
22,449
291,652
240,777
333
1:21
875:83
_
_
3,333
26,535
168
0:13
19:84
_
141,612
973,210
246,747
923
3: 94
1,054: 40
_
1,553
25,873
39,186
260
0: 66
99: 51
461
61,921
873,292
179,759
337
4: 86
2,591:37
_
_
6,261
32,569
8
0: 19
782: 63
_
3.140
387,715
129,440
77
3: —
5,035: 26
_
75,797
1,324,462
248,930
662
5: 32
2,000: 70
_
_
29,571
39,366
267
0:75
110: 75
767
12,082
1,193,074
241,730
928
4:94
1,285: 64
_
2,348
18,506
96
0:13
24:46
18,806
75,647
2,564,171
263,516
3,733
9: 73
686: 89
_
_
505,795
136,540
138
3: 70
3,665:18
_
97,279
416,423
214,914
580
1:94
717:97
4,178
62,937
1,288,918
207,553
1,969
6: 21
654: 61
70,172
814,869
28,616,984
6,249,489
26,582
8: 78
890:13
opaginerad Kontrollera mot PDF
103
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Sammanställning per den 31 december 1936 ar statliga
Antal
företag
Härav
Ändamål
Slut-
förda
Total-
kostnader
Under
utfö-
rande
Total-
kostnader
Allmänna vägar (inkl. gator) ........
87
11
242,450
75
13,264,986
Broar..............................
1
—
—
1
52,500
Kanaler och andra inre vattenvägar
(inkl. Hotti ed sanläggningar m. m.) ..
3
_
_
3
3,952,600
Skogsförbättrande åtgärder (nyplante- ringar, återplanteringar, domänsty- relsens vägar och dikningsarbeten)..
3
2
67,950
1
27,900
Dricksvatten- och avloppsledningsar- beten ............................
1
_
_
1
86,000
Flygfält ............................
3
—
—
2
192,100
Andra arbeten......................
15
6
214,355
9
381,270
Summa
113
19
624,755
92
17,957,356
Sammanställning per den 31 december 1936 ay statliga
Antal
företag
Härav
Ändamål
Slut-
förda
Total-
kostnader
Under
utfö-
rande
Total-
kostnader
Allmänna vägar (inkl. gator) ........
14
1
1,250
13
645,160
Järnvägsanläggningar................
1
1
21,200
—
—
Dricksvatten- och avloppsledningsar- beten ..........................
3
_
_
3
361,700
Flygfält ............................
3
—
—
3
772,000
Andra arbeten......................
2
2
29,500
—
—
Summa
23
4
51,950
19
1,778,860
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
109
Bilaga D.
reservarbeten, som avtalats under tiden ''/? 1935—so/e 1936.
Summa
totalkost-
nader
H ä
r a v
Av summa totalkostnader
belöpa å
Best
m. ej
påb.
Total-
kostnader
Av
statsmedel
Från andra
Arbetslöner
Material
m. m.
1
35,300
13,542,736
12,172,409
1,370,327
10,292,480
3,250,256
—
—
52,500
49,875
2,625
39,900
12,600
—
—
3,952,600
3,952,600
—
3,241,132
711,468
—
—
95,850
95,850
—
92,016
3,834
_
_
86,000
86,000
—
65,360
20,640
1
152,400
344,500
344,500
—
285,935
58,565
—
—
595,625
591,250
4,375
488,413
107,212
2
187,700
18,669,811
17,292,484
1,377,327
14,505,236
4,164,575
Bilaga E.
reservarbeten, som avtalats under tiden ''/t—sl/ia 1936.
Summa
totalkost-
nader
H ä
r a v
Av summa totalkostnader
belöpa å
Besk
m. ej
påb.
Total-
kostnader
Av
statsmedel
Från andra
Arbetslöner
Material
m. m.
_
646,410
615,212
31,198
491,272
155,138
—
—
21,200
21,200
—
17,384
3,816
_
_
361,700
311,700
50,000
274,892
86,808
_
—
772,000
772,000
—
640,760
131,240
—
—
29,500
29,500
—
24,190
5,310
—
—
1,830,810
1,749,612
81,198
1,448,498
882,312
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Sammanställning per den 31 december 1936 av statskommunala
Här-
Slag av arbeten
Antal
före-
tag
Slutförda
Under utförande
Antal
Totalkostnad
Antal
Totalkostnad
a) 1) Allmänna vägar (inkl. gator)......
68
16
740,485
51
4,856,440
2) Broar..........................
1
1
16,500
—
—
b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spår- vägar)
1) järnvägsanläggningar ............
2) Skenfria korsningar..............
—
—
—
—
—
c) Understöd åt jordbruket för jordförbätt- ringar m. m.
1) Utdikningar....................
4
2
23,720
1
22,000
2) bevattningsanläggningar..........
—
—
—
—
—
3) uppförande eller förbättring av bo- stadshus på landsbygden.........
_
_
_
4) av andra byggnader därstädes ....
—
—
—
—
—
5) gödselvårdsanläggningar..........
—
—
—
—
—
6) enskilda vägar..................
24
12
193,085
12
360,335
7) anläggande av nya samhällen samt
—
—
—
—
—
8) andra koloniseringsåtgärder ......
1
—
—
1
12,200
d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.
flodregleringar, skyddsåtgärder mot
översvämningar, flottledsanläggningar
m. m.)............................
10,550
e) Skogsförbättrande åtgärder (nyplante-
ringar, återplanteringar m. m.)......
1
1
3,400
—
—
f) Dricksvatten- och avtoppsledningsarbeten
64
48
1,333,860
16
1,797,490
g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar (inkl.
hamnarnas mekaniska utrustning)....
2
1
18,700
1
33,820
h) Flyganläggningar
1) flyghamnar ....................
—
—
—
—
—
2) flygfält ........................
—
—
—
—
—
i) Byggnadsföretag
1) byggnader för offentliga myndig- heter ..........................
2) bostadsbyggnadsföretag i städer och
stadsliknande samhällen ..........
3) andra byggnadsföretag...........
—
—
—
—
—
j) 1) Elektriska installationer...........
—
—
_
_
_
2) kraftverk........................
—
—
—
—
—
3) kraftöverföringsanläggningar.......
1
1
32,000
—
—
k) 1) Gasverk.........................
—
—
_
_
_
2) anläggningar för distribution av gas
på långa distanser................
—
—
126,200
_
90,800
1) Arbeten berörande:
1) telegraf.........................
—
—
—
—
—
2) telefon..........................
—
—
—
—
—
3) radio...........................
—
—
—
—
—
m) Andra arbeten
1) restaurerings- och fornvårdsarbeten
5
4
42,030
1
17,200
2) arkivarbeten....................
3
2
38,000
1
25,000
3) brandbrunnar...................
3
3
45,000
—
580
4) idrottsplatser ....................
17
13
242,425
4
534,440
5) kyrkogårdar ....................
12
7
74,950
5
188,930
6) skol- och lekplaner..............
2
2
25,595
—
—
7) övriga arbeten..................
17
9
164,105
8
557,180
Summa
225
122
3,120,055
101
8,506,965
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
lil
Bilaga F.
reservarbeten, som beviljats under tiden ''A 1935—s% 1936.
a v
Summa total- kostnader
H ä
r a v
Av summa tot.kostn. belöpa
Beslutade men ej
påbörjade
av statsmedel
från andra
å arbetslöner
å material
m. m.
Antal
Totalkostnad
1
77,000
5,673,925
4,163,575
1,510,350
3,773,580
1,900,345
16,500
10,575
5,925
11,490
5,010
1
960
46,680
22,845
23,835
32,980
13,700
—
—
553,420
360,865
192,555
407,190
146,230
—
—
12,200
8,970
3,230
10,000
2,200
—
—
10,550
8,440
2,110
10,550
—
—
—
3,400
2,915
485
2,700
700
—
—
3,131,350
1,428,690
1,702,660
1,689,950
1,441,400
—
—
52,520
25,890
26,630
29,550
22,970
1 IMMI
—
32,000
23,310
8,690
22,400
9,600
—
—
217,000
153,920
63,080
158,500
58,500
—
—
59,230
35,565
23,665
44,040
15,190
—
—
63,000
17,600
45,400
50,000
13,000
—
—
45,580
22,095
23,485
32,280
13,300
—
—
776,865
254,170
522,695
440,815
336,050
—
—
263,880
174,095
89,785
184,885
78,995
—
—
25,595
14,590
11,005
14,570
11,025
—
721,285
189,305
631,980
426,210
295,075
2
77,900
11,704,980
0,917,415
4,787,505
7,341,090
4,868,290
112
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.
Sammanställning per den 31 december 1936 ay stats kommunala
Antal
före-
tag
Här-
Slag ar arbeten
Slutförda
Under utförande
Antal
Totalkostnad
Antal
Totalkostnad
a) 1. Allmänna vägar (inkl. gator)......
12
_
241,100
10
784,265
2. Broar............................
—
—
1,300
—
—
b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spår- vägar)
1. järnvägsanläggningar.............
2. skenfria korsningar...............
—
—
2,200
—
—
c) Understöd ål jordbruket för jordförbättrin- gar m. m.
1. utdikningar......................
2. bevattningsanläggningar ..........
—
—
—
—
—
3. uppförande eller förbättring av bo- stadshus på landsbygden..........
_
_
_
_
_
4. av andra byggnader därstädes ....
—
—
—
—
—
5. gödselvårdsanläggningar ..........
—
—
—
—
335,805
6. enskilda vägar....................
19
2
22,285
16
7. anläggande av nya samhällen samt
—
—
—
—
—
8. andra koloniseringsåtgärder.......
—
—
—
—
—
d) Kanaler och andra inre vattenvägar
(inkl. flodregleringar, skyddsåtgärder
mot översvämningar, flottledsanlägg- ningar m. m.) ......................
e) Skogsjörbättrande åtgärder (nyplante- ringar, återplanteringar m. m.).......
—
—
—
—
—
f) Dricksvatten- och auloppsledningsarbeten
16
1
49,320
10
311,510
g) Haus- och flodhamnar, fiskehamnar
(inkl. hamnarnas mekaniska utrust- ning)...............................
1
1
21,300
h) Flyganläggningar
1. flyghamnar......................
_
_
_
2. flygfält..........................
1
—
—
1
1,225,000
i) Byggnadsföretag
1. byggnader för offentliga myndigheter
_
_
_
_
_
2. bostadsbyggnadsföretag i städer och
stadsliknande samhällen..........
_
_
_
_
_
3. andra byggnadsföretag............
—
—
—
—
—
j) 1. Elektriska installationer...........
—
—
—
—
—
2. kraftverk.........................
—
—
—
—
—
3. kraftöverföringsanläggningar........
—
—
—
—
—
k) 1. Gasverk..........................
—
—
—
—
—
2. anläggningar för distribution av gas
på långa distanser................
—
—
—
—
—
1) Arbeten berörande:
1. telegraf..........................
_
_
_
_
2. telefon...........................
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
m) Andra arbeten
1. restaurerings- och fornvårdsarbeten
2. arkivarbeten.....................
—
—
—
—
—
3. brandbrunnar....................
1
—
—
—
—
4. idrottsplatser.....................
2
—
980
—
38,195
5. kyrkogårdar......................
1
—
1,480
1,375
1
57,130
6. skol- och lekplaner...............
—
—
—
—
7. övriga arbeten...................
3
2
45,440
1
54,100
Summa
56
5
365,480
40
2,827,305
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
113
Bilaga O.
reservarbeten, som beviljats under tiden Vv—S1/i8 1936.
a v
H ä r
a v
Av summa tot. kostn, belöpa
Beslutade men ej
påbörjade
Antal 1 Totalkostnad
Summa1 total*
kostnader
av statsmedel
från andra
å arbetslöner
å material
m. m.
2
63,570
1,088,935
776,685
312,250
735,040
353,895 !
1,300
850
450
1,100
200
!
—
—
2,200
1,100
1,100
1,540
660 J
_
_
_
—
—
—
—
—
—
---
_
_
L _
—
—
—
1
7,600
365,690
234,560
131,130
246,530
119,160
—
—
—
—
—
—
"
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
5
397,700
758,530
406,755
351,775
378,110
380,420
—
—
21,300
12,380
8,920
16,000
5,300
—
—
1,225,000
642,870
582,130
690,000
535,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
1
2,310
2,310
730
1,580
1,130
1,180
2
41,000
80,175
33,735
46,440
37,675
42,500
58|610
49,705
8,905
45,710
12,900
1,375
1,075
300
875
500
—
99,540
29,410
70,130
57,400
42,140
11
512,180
8,704,065
2,180,855
1,515,110
2,211,110
1,403,855
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami.
Nr 302.
8
114
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
Bilaga H.
P. M. med uppgifter om dispositionen av medel till främjande av
företagsverksamhet.
Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel av
anslaget till statliga och statskon,munala reservarbeten (1935/1936: V. B. 16) och anslaget till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. (1936/1937: V. B. 18) ha sedan den 8 maj 1936
enligt särskilda av Kungl Majit meddelade beslut anvisats:
till utförande av viss utfyllning i Karlskrona stads hamn ...................... 201,800 kr.
» uppehållande av drift vid Noraströms ångsåg................................ 15,000 >
» premier åt fiskare som deltagit i sillfiske vid Island år 1936 20,000 »
* anläggande av enklare väg- och broförbindelser inom Västerbottens län ...... 250,000 >
» förbättrande av ofullständiga jordbruk inom Blekinge län .................... 100,000 >
1 uppehållande av drift vid E. Sparmanns företag för tillverkning av flygplan .. 25.000 >
» sänkning av Båtforsen i Åby älv, Byske socken.............................. 19,500 »
> arbetslösa tjänstemäns arbetsanskaffning förening u. p. a..................... 15,000 >
646,300 kr.
Tidigare hava från dessa medel, sammanlagt utgörande 1,500,000 kr., anvisats tillhopa 355,000
kronor, vadan för närvarande till Kungl. Majits förfogande står ett belopp av (1,500,000—355,000
—646,300) 498,700 kronor.
Av detta belopp har emellertid avsetts att preliminärt bestrida de för budgetåret 1936/1937
beräknade kostnaderna för Lyckebyåns reglering, 250,000 kr. (Se prop. nr 265/1936 sid. 100).
Kungl. Maj:ts proposition nr 302.
115
Innehållsförteckning.
Sid.
Propositionen............................ 1
Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet.......................... 2
Ifrågasatta författningsändringar.................... 4
Av riksdagen påkallade utredningar................... 6
Arbetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1936 ........ 6
I. Arbetslinjen.......................... 7
II. Understödslinjen........................12
III. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.......17
IV. Arbetslöshetshjälpens totala omfattning..............18
Arbetslöshetsläget...........................21
Anslagsbehovet under budgetåret 1937/1938 m. m.............21
Hemställan.............................33
Bilaga A. Statens arbetslöshetskommissions skrivelse den 4 december 1936
med framställning angående medelsbehovet för budgetåret
1937/1938 37
B. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reserv
arbeten
m. m. 1/1 1935—“/s 1936 ............ 104
C. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reserv
arbeten
m. m. 1/7 1936—28/2 1937 ............ 106
D. Sammanställning av statliga reservarbeten 1/7 1935—30/6 1936 . 108
E. Sammanställning av statliga reservarbeten 1/7—n/12 1936 .... 108
F. Sammanställning av statskommunala reservarbeten 1/7 1935—3%
1936 ......................... 110
G. Sammanställning av statskommunala reservarbeten 1/7—3l/ia 1936 112
H. P. M. med uppgifter örn dispositionen av medel till främjande
av företagsverksamhet.................114
t
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1937:467 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverk a1 i texten
- SU 1937:194 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m. j s. 9 i texten