Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m

112 sidor, varav 103 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 103 av 112 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:302, Angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

1

Nr 302.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statens

arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet

m. m.; given Stockholms

slott den 23 april 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 23 april 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Sköld,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, anför departementschefen,

statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 20, omnämnde jag,

att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 4 december 1936 anmält,

att kommissionen för nästa budgetår preliminärt uppskattade utgifterna för

den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten till 15,600,000 kronor,

därav 600,000 kronor för kommissionens centrala administrationskostnader

och 15,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Kommissionens skrivelse finnes såsom bilaga fogad vid detta protokoll

(Bilaga A).

Vidare anförde jag, att jag vid övervägande av medelsbehovet saknat anledning

frångå kommissionens beräkningar av dess centrala administrationskostnader,

medan jag för den av kommissionen bedrivna hjälpverksamheten,

i avvaktan på ytterligare erfarenhet om det ekonomiska lägets utveckling, ansett

mig preliminärt böra beräkna ett belopp av 12,000,000 kronor.

På min hemställan har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, punkterna

20 och 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1937/1938 beräkna dels till Statens arbetslöshetskommission

ett förslagsanslag av 600,000 kronor, dels ock till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. ett reservationsanslag av 12,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga dessa frågor.

Beträffande de för tiden till och med budgetåret 1935/1936 anvisade anslagen

till den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten

och i samband därmed stående frågor torde jag kunna hänvisa till de redogörelser.

som lämnats i propositionerna 250/1932, 216/1933, 235/1934, 232/1935

och 266/1936.

För innevarande budgetår anvisade 1936 års riksdag dels ett förslagsanslag

av 1,000,000 kronor till statens arbetslöshetskommission, dels ock ett reservationsanslag

av 22,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m., vilka anslag äro uppförda under femte huvudtiteln. Därjämte

medgav riksdagen, att den s. k. väglånefondens kapitalbehållning, uppgående

till 2,000,000 kronor, finge tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna

för hjälpverksamhet under budgetåret i fråga.

Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet.

De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet

vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Majit i kungörelsen den

26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli

1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande innehållet

av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa till

den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till 1934 års

riksdag.

I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få

hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som

beslötos vid 1934 års riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades

kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd

hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse

i ämnet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

3

Av 1935 års riksdag vidtagna jämkningar i reglerna för ifrågavarande hjälpverksamhet

föranledde utfärdandet av kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 426)

örn ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den 30 juni 1934. Den huvudsakliga

innebörden av de förändringar, som vidtogos år 1935, finnes återgiven

i propositionen nr 266 till 1936 års riksdag.

Även vid sistnämnda riksdag beslötos vissa ändringar av gällande regler

för hjälpverksamheten på sätt närmare framgår av kungörelsen den 30 juni

1936 (nr 464) örn ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den 30 juni

1934. Jag skall här lämna en kortfattad redogörelse för de år 1936 vidtagna

ändringarna.

Enligt hjälpkungörelsen skall såsom familjeförsörjare anses den, som har

försörjningsskyldighet mot make eller mot barn eller adoptivbarn under 16

år eller som lever i gemensamt bo med och huvudsakligen underhåller föräldrar

eller adoptant (19 §). Denna avfattning medför, att änkling, som har

minderåriga barn och i anledning därav måste anställa kvinnlig hjälp för

barnens och hemmets vård, icke kommer att betraktas såsom familjeförsörjare

gent emot den anställda kvinnliga hjälpen. I anslutning till riksdagens

beslut år 1936 har hjälpkungörelsen så ändrats, att änkling med hemmavarande

barn under 16 år må åtnjuta ortstillägg och dagunderstöd efter samma

grunder, som gälla för person med försörjningsskyldighet mot make (30 och

41 §§)•

I enlighet med Kungl. Majt:s förslag beslöt 1936 års riksdag att införa ett

extra ortstillägg. Detta extra ortstillägg kan, då familjeförsörjare hänvisats

till fast förläggning i annan kommun, utgå till hustru och barn eller, i fråga

örn änkling, till hemmavarande barn under 16 år. Det högsta belopp, med

vilket dylikt tillägg må utgå, är lika med dubbla skillnaden mellan tvenne

intill varandra liggande reservarbetslöner i den av arbetslöshetskommissionen

fastställda löneskalan (30 §).

Vid föregående års riksdag beslöts vidare att bereda möjlighet för reservarbetare

att på bekostnad av statsverket besöka hemorten. I hjälpkungörelsen

har därför införts den bestämmelsen, att familjeförsörjare, som hänvisats

till statligt reservarbete och där varit såsom reservarbetare utan avbrott sysselsatt

under minst tre månader, må efter arbetslöshetskommissionens medgivande

besöka hemorten på statsverkets bekostnad (31 §).

Statsbidraget till statskommunala reservarbeten, avseende nyanläggning,

omläggning och förbättring av allmän väg, har höjts från tre fjärdedelar till

fyra femtedelar av det belopp, vartill kostnaderna för själva vägarbetet skäligen

kunna uppskattas vid kostnadsberäkningarna (36 §). Ändringen sammanhänger

med riksdagens beslut i fråga örn bidrag av automobilskattemedel

till vägarbete, som utföres i vanlig ordning.

I fråga om detaljerna i hjälpkungörelsen och av arhetslöshetskommissionen

utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen i

juli 1935 utgivna publikationen: »Råd och anvisningar rörande hjälpverksamheten

för arbetslösa» jämte supplement därtill, utgivet i juli 1936.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Departements
chefen.

Ifrågasätta författningsändringar.

De bestämmelser, som för närvarande gälla för den statsunderstödda

hjälpverksamheten, torde i all huvudsak böra äga tillämpning under budgetåret

1937/1938. Allenast i ett par detaljer har jag funnit anledning att

påkalla jämkningar.

Revisionen vid statskoinmunalt reservarbete, utfört i vägstyrelses regi.

Jämlikt 38 § i hjälpkungörelsen skall i revisionen av sådant statskommunalt

reservarbete, som bedrives i landstings eller vägstyrelses regi, deltaga

minst en revisor, som efter anmälan av landstingets förvaltningsutskott eller

vägstyrelsen utses av länsstyrelsen för kalenderår.

I lag om vägdistrikt den 7 juni 1934, som trätt i kraft den 1 januari 1937,

stadgas i 47 §, att för granskning av vägstyrelses förvaltning årligen tre revisorer

skola utses, varav en av länsstyrelsen. För denna skall jämväl utses

suppleant.

I skrivelse den 5 mars 1937 angående medelsbehovet för budgetåret 1937/

1938 har statens arbetslöshetskommission föreslagit, att sagda 38 § i hjälpkungörelsen

måtte kompletteras med en föreskrift av innebörd, att i revisionen

av statskommunalt reservarbete i vägstyrelses regi skulle deltaga den

av länsstyrelsen för revision av vägstyrelsens förvaltning utsedda revisorn.

Till motivering för detta förslag har kommissionen anfört att, då efter lagens

om vägdistrikt ikraftträdande inom varje vägdistrikt skulle finnas en

av länsstyrelsen utsedd revisor för vägstyrelsens förvaltning, det icke torde

vara nödvändigt eller ens lämpligt, att uppdraget som revisor vid statskommunalt

reservarbete, utfört i vägstyrelses regi, lämnades åt annan person än

den av länsstyrelsen för vägstyrelsens ordinarie förvaltning utsedde revisorn.

På av arbetslöshetsk ommissionen anfört skäl får jag förorda den föreslagna

författningsändringen.

Hyreshjälp m. m.

I 48 § av gällande föreskrifter stadgas, att hyreshjälp må i särskilt ömmande

fall tilldelas familjeförsörjare, som åtnjuter dagunderstöd.

I skrivelse den 30 januari 1937 hava vissa reservarbetare i Stockholm

hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för införande av obligatoriskt, av statsmedel

utgående hyresbidrag för den första efter anställning vid reservarbete

infallande hyresbetalningen.

Till stöd härför har i huvudsak anförts, att omkring 90 % av de arbetare,

som under januari 1937 anställts vid Bromma flygfält, ej på sin arbetsk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

komst kunnat erlägga avtalad hyra, utan nödgats anlita fattigvården eller

lånevägen för att avvärja eventuellt vräkningshot. Därigenom hade lramkallats

ett osäkerhetstillstånd med avseende på bostadsfrågan, som i sin största

räckvidd drabbat familjerna i deras helhet och på hustrurna ofta verkat fullständigt

nedbrytande.

På grund av remiss har statens arbetslöshetskommission den 2 april 1937

avgivit utlåtande över framställningen. Med framhållande bland annat, att

hyreshjälpen numera vore att anse såsom ett supplement till dagunderstödet

i ömmande fall, då det av andra bestämmelser maximerade understödet

med hänsyn till familjens storlek och andra förhållanden visat sig otillräckligt,

har kommissionen funnit vad i framställningen anförts icke innefatta

skäl för någon sådan ändring i gällande författningsbestämmelser, att hyreshjälp

skulle kunna tilldelas jämväl reservarbetare.

Under åberopande av meddelade uppgifter rörande arbetsinkomster vid

statskommunala reservarbeten i Stockholm under januari och februari 1937,

håller kommissionen för osannolikt, att en försämring av den arbetslöses

ekonomi skulle inträda genom hänvisning till reservarbete. Det syntes i

stället uppenbart, att i det stora flertalet fall en avgjord förbättring av familjens

försörjningsmöjligheter inträtt genom familjeförsörjarens hänvisning

till sådant arbete, även örn hyreshjälp icke längre erhölles.

Även om jag ej vill frånkänna de synpunkter, som av arbetslöshetskom- Departementsmissionen

anförts, ett visst berättigande, later det sig icke förneka, att för

reservarbetare, som tidigare åtnjutit hyreshjälp och som under loppet av en

månad hänvisas till statligt reservarbete, vid närmaste månadsskifte mången

gång kan inträda svårigheter att med hjälp av den intjänade inkomsten vid

rservarbetet erlägga närmast förfallande hyresbelopp. Jag är med kommissionen

ense därom, att någon principiell ändring i hyreshjälpens karaktär av

supplerande hjälpform vid kontantunderstöd icke är påkallad. Men däremot

synes sådan jämkning motiverad, att hyreshjälp må kunna utgå jämväl

för månad, under vilken arbetslös, efter att tidigare hava uppburit med

kontantunderstöd förbunden hyreshjälp, hänvisas till statligt reservarbete.

Genom ett tillmötesgående i denna begränsade omfattning av den föreliggande

framställningen skulle otvivelaktigt huvudsyftet uppnås.

I detta sammanhang anser jag mig jämväl böra rikta uppmärksamheten

därå, att den i 51 § kungörelsen meddelade föreskriften, att i 44 § stadgad

maximering av dagunderstödet i tillämpliga delar skall gälla jämväl i fråga

om hyreshjälp, formellt är ägnad att i vissa fall kunna föranleda svårigheter

för de barnrika familjerna. Enligt vad jag inhämtat, har kommissionen vid

tillämpningen velat undvika en sådan tolkning, och med hänsyn härtill synes

mig skäl föreligga att jämka bestämmelserna så, att de bringas i formell

överensstämmelse med rådande praxis.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 302

Av riksdagen påkallade utredningar.

Beträffande vissa av 1933 drs riksdag i skrivelse den 21 juni 1933, nr 356,

påkallade utredningar dels rörande reglering av förhållandet mellan den offentliga

arbetslöshetshjälpen i dess olika former samt den allmänna fattigvården,

dels rörande omfattningen av kommunernas lagliga rätt att lämna

arbetslöshetshjälp utan fattigvårds karaktär m. m., dels rörande en rationell

planläggning av kommunernas arbeten, dels ock rörande centralorganet för

arbetslöshetshjälpen har jag i fjolårets proposition framhållit, att frågan örn

en rationell planläggning av kommunernas arbeten beaktats i samband med

det till 1936 års riksdag avlåtna förslaget till lag om kommunal fondbildning,

vilket sedermera i all huvudsak bifallits av riksdagen.

Vad vidare angår ordnandet av frågan örn centralorganet för arbetslöshetshjälpen,

har jag i propositionen nr 266 till innevarande års riksdag upptagit

detta spörsmål till närmare övervägande, i anslutning till det av landshövdingen

K. Tiselius avgivna sakkunnigförslaget i ämnet. Jag har därvid

uttalat, att den förebragta utredningen styrkt mig i min redan tidigare hysta

uppfattning, att de uppgifter, vilka för närvarande tillkomma statens arbetslöshetskommission,

icke lämpligen böra omhänderhavas av socialstyrelsen.

Vid det av mig framlagda förslaget till omorganisation av styrelsen,

vilket förslag av Kungl. Majit genom proposition underställts riksdagen, har

jag också utgått ifrån att någon överflyttning av ifrågavarande uppgifter från

kommissionen till styrelsen icke borde äga rum, liksom jag avböjt att för

närvarande vidtaga någon principiell ändring i kommissionens sammansättning

och uppgifter.

Vidkommande slutligen de båda först omförmälda spörsmålen har frågan

härom bragts i ett något ändrat läge genom 1936 års riksdags hemställan om

utredning rörande ändringar i olika hänseenden av fattigvårdslagstiftningen

(riksdagens skrivelse nr 185). Såväl med hänsyn härtill som ock i betraktande

av den splittring av den sociala omvårdnadens organisation, som föranledes

av olika Kungl. Majits på min framställning till årets riksdag aviåtna

förslag, har jag för avsikt att inom den närmaste tiden påkalla åtgärder

för en allmän översyn av bestämmelserna rörande samhällets understödsverksamhet.

I detta sammanhang lära de av 1933 års riksdag upptagna specialproblemen

naturligen komma under omprövning.

Arbetslöslietskommissionens hjälpverksamhet under år 1936.

En utförlig berättelse över arbetslöshetskommissionens verksamhet under

år 1936 till och med utgången av oktober månad återfinnes i kommissionens

förenämnda skrivelse den 4 december 1936 angående medelsbehovet för nästa

budgetår. Jag tillåter mig att beträffande den utförliga redogörelsen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

7

hänvisa till denna skrivelse (Bilaga A). Här skall jag endast återgiva vissa

sammanfattande statistiska uppgifter, kompletterade till och med utgången

av år 1936.

I. Arbetslinjen.

Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten

för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna

verksamheten inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete åt största möjliga

antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde

anordnas. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, men riksdagen har

sedermera vid olika tillfällen uttalat, att en viss försiktighet bör iakttagas vid

igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag, som svårligen

kunna anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning, och att stadgandet

om företrädesrätt för de statskommunala reservarbetena bör så tolkas,

att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet icke äventyras.

Summan av kommissionens kontrakterade statliga reservarbeten under år

1935 uppgick till i runt tal 28,800,000 kronor, varav ersättningarna från

uppdragsgivarna utgjorde omkring 3,800,000 kronor. Den nyanskaffning,

som kommissionen år 1936 bedrivit i fråga örn arbetsobjekt till de statliga

reservarbetena, belyses av följande sammanställning, av vilken de antagna

arbetenas fördelning länsvis jämväl framgår.

Kostnaderna för år 1936 kontrakterade eller i annan ordning till utförande antagna

statliga reservarbeten, fördelade länsvis.

Kontrakts-

Ersättning Irån

summa

uppdragsgivare

Kr.

Kr.

Stockholms stad..................

—

--

Stockholms län ................

677,300.00

47,560.00

Uppsala > ................

—

—

Södermanlands * ................

13,950.00

2,092.00

Östergötlands > ................

207,000.00

—

Jönköpings > ................

49,000.00

4,900.oo

Kronobergs » ................

31,000.00

5,000.00

Kalmar > ................

387,450.00

56,910.00

Gotlands > ................

—

—

Blekinge > ................

69,800.00

6,980.00

Kristianstads » ................

61,495.00

10,824.00

Malmöhus > ................

103,600.00

20,720.00

Hallands > ................

—

—

Göteborgs stad..................

—

—

Göteborgs och Bohus län i övrigt.

59,500.00

375.00

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Kontrakts-

Ersättning från

summa

uppdragsgivaren

Kr.

Kr.

Älvsborgs

län .. .

........... 143,476.34

2,931.00

Skaraborgs

> ...

.......... 14,960.00

8,606.00

Värmlands

> ...

—

Örebro

> . . .

........... 496,900.00

9,745.00

Västmanlands

> ...

........... —

—

Kopparbergs

) ...

15,530.00

Gävleborgs

> ...

........... 61,600.00

12,320.00

Västernorrlands

> ...

.......... 1,674,550.00

225,585.00

Jämtlands

> ...

.......... 105,000.00

—

Västerbottens

* ...

.......... 18,570.00

—

Norrbottens

> ...

........... 859,250.00

62,680,00

Summa 5,174,001.34

492,758.00

Enligt verkställd beräkning per den 31 december 1936 uppgick värdet av

icke utförda delar av de statliga reservarbetena till ett belopp av ungefär

37,000,000 kronor.

Relationen mellan arbetsförtjänster, material- och administrationskostnader

framgår av särskild tabell, i vilken jämväl uppgifter för budgetåren

1931/1932—1934/1935 medtagits.

Revision av de per den 1 maj 1934 fastställda reservarbetslönerna har vidtagits

av kommissionen under år 1936. De nya lönerna tillämpas från den 1

januari 1937. Den tidigare gällande löneskalans 40 öres intervaller hava bibehållits.

Omprövning av lönerna har icke ansetts påkallad för det betydande antal

kommuner, inom vilka hjälpverksamhet för arbetslösa för närvarande icke

pågår. Sålunda hava av de 1,529 reservarbetslöner, som voro gällande den 31

oktober 1936, endast 232 omprövats. Lönesättningen har omfattat 221 kommuner

och 11 inom dessa kommuner belägna municipalsamhällen eller

industriområden. Beträffande städer och stadsliknande samhällen hava av 68

orter 23 förblivit i oförändrat löneläge, medan 43 höjts en löneklass och 2

höjts två löneklasser. Av landsbygdens 164 löner hava endast 14 bibehållits

oförändrade, under det att 81 blivit föremål för höjning en löneklass, 62 två

löneklasser och 7 tre löneklasser. I intet fall har sålunda sänkning av den nuvarande

reservarbetslönen förekommit, och endast ett förhållandevis obetydligt

antal kommuner har bibehållits vid sin gamla lönenivå.

De av lönerevisionen betingade förändringarna i reservarbetslönerna vid

kommissionens reservarbetsplatser utvisa, att av de 280 arbetsplatserna den

27 november 1936 den nuvarande lönen bibehållits endast för 14 platser,

ökning med en löneklass har skett vid 91, med två löneklasser vid 137 och

med tre löneklasser vid 38 arbetsplatser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

De statliga reserTarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader.

1981-

1932

1932-

1933

1933-

1934

1934-

1935

1935-

-1936

Per

arb.-dag

%

Per

arb.-dag

%

Per

arb.-dag

%

Per

arb.-dag

%

Per

arb.-dag

%

Arbetsplatsernas kostnader:

54.6

4:18

47.7

4: 10

40.5

Arbetslöner, effektiva........................

4: 26

58.6

4:08

56.8

4:37

> , ineffektiva ......................

0:05

0.7

0:04

0.6

0:03

0.4

0:04

0.5

0:03

0.3

> , specialarbetare ..................

0:28

3.8

0:30

4.2

0:39

4.8

0:52

5.9

0: 67

6.6

Summa löner

4:59

63.1

4:42

61.5

4: 79

59.8

4: 74

54.1

4:80

47.4

Ortstillägg ..................................

0: 12

1.7

0: 06

0.9

0:07

0.9

0:22

2.5

0: 41

4.1

Olycksfall ....................................

0:15

2.0

0: 14

1.9

0: 14

1.8

0:18

2.0

0:19

1.9

Arbetarnas resor ..............................

0: 08

1.1

0:04

0.6

0:06

0.7

0:06

0.7

0: 06

0.6

Förläggningskostnader..........................

0: 42

5.8

0:30

4.2

0:33

4.1

0:30

3.5

0: 37

3.7

Summa övriga utgifter för arbetarna

0:77

10.6

0: 64

7.6

0: 60

7.5

0: 76

8.7

1:03

10.3

Summa löner och övr. utgifter för arbetarna

5: 86

73.7

4:96

69.1

5:39

67.3

5:50

62.8

5: 83

57.7

Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)1............................

0: 27

3.7

0:31

4.3

0:37

4.6

0: 45

5.1

0: 66

6.5

Resor ........................................

0:05

0.7

0:06

0.8

0:06

0.8

0:08

0.9

0: 12

1.2

Förmåns- och lagbaspengar ....................

0:10

1.4

0:09

1.3

0: 09

1.1

0:08

1.0

0: 07

0.7

Arbetsplatsernas ledningskostnader

0: 42

6.8

0: 46

6.4

0: 52

6.5

0: 61

7.0

0: 85

8.4

i Materialkostnader:

14.0

1:38

15.7

1:56

15.4

Materialier....................................

0: 84

11.5

0:91

12.7

1:12

Transportkostnader............................

0: 40

5.6

0: 63

8.7

0:81

10.1

1:08

12.3

1:60

15.8

Skadeersättningar..............................

0:01

0.1

0:01

0.1

—

—

0: 01

0.1

0: 01

0.1

Kontorsomkostnader ..........................

0:02

0.3

0: 03

0.4

0:03

0.4

0:04

0.5

0: 05

0.5

Diverse kostnader ............................

—

—

0:01

0.1

0:01

0.1

—

—

—

—

Stakningskostnader och kontrollarvoden........

0:01

0.1

—

—

—

—

—

—

Arbetsplatsernas kostnadssumma

7:06

97:1

7:01

97.5

7: 88

98.4

8: 62

98.4

9: 90

97.9

Centrala kostnader2

0:21

2.9

0:18

2.5

0:13,

1.6

0:14

1.6

0:21

2.1

Summa centralförvaltning och arbetsplatser

7:27

lOO.o

7: 19

lOO.o

8: 01

lOO.o

8: 76

lOO.o

10:11

100.0

Ersättningar för utfört arbete och ortstillägg......

0:38

5.2

0:53

7.3

0: 78

9.8

0: 79

9.0

1:57

15.6

Nettokostnad

G: 89

94.8

6:66

92.7

7:23

90.2

7:97

91.0

8: 64

84.4

1 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag

som uppgått till ................................ 0:04 0.5 0:02

2 Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

0.3 0:01

0.1 0:01

0.1 0:01

0.1

ta

Kungl. Majlis proposition nr 302.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Arbetslinjens omfattning

Månad

A

n t

a 1

sys-

vid statliga reservarbeten

vid stats

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1930

1931 j

Januari ............

3,033

4,983

12,099

16,253

18,598

19,190

11,348

694

900

Februari............

3,382

6,188

14,015

17,275

20,667

19,232

11,088

675

1,199

Mars ..............

3,010

6,251

14,245

17,933

21,826

19,392

10,171

706

1,502

April ..............

2,422

6,501

13,879

18,504

21,935

17,345

9,140

630

1,361

Maj................

1,994

6,063

14,308

20,541

23,029

18,878

10,578

485

1,285

Juni................

*

1,597

6,774

15,172

22,175

25,488

20,398

10,453

43

1,199

Juli................

1,489

6,946

15,648

23,707

26,756

18,215

9,299

32

785

Augusti ............

1,330

6,923

15,865

23,683

26,816

16,288

8,184

29

737

September..........

1,335

6,974

16,254

22,934

25,014

14,356

7,479

13

863

Oktober............

2,057

7,445

16,055

20,676

23,639

13,320

7,001

39

1,358

November..........

3,139

8,556

15,713

17,691

20,045

13,181

7,424

143

1,683

December ..........

3,395

9,163

14,590

16,374

18,401

31,389

6,648

381

2,415

Månad

Summa sysselsatta vid olika slag av

1930

1931

1932

1933

1934

Januari............................

5,429

11,369

26,645

41,521

43,023

Februari ..........................

6,166

14,077

31,967

45,556

47,256

Mars..............................

5,615

14,340

30,145

45,915

47,419

April..............................

4,175

12,922

29,126

42,278

45,240

Maj ..............................

3,249

11,726

28,613

43,408

46,109

Juni ..............................

2,285

12,051

30,426

46,089

48,465

Juli ..............................

2,167

11,858

30,686

47,330

48,207

Augusti............................

2,052

12,261

31,177

47,968

46,901

September ........................

2,091

12,359

32,531

46,989

43,247

Oktober ..........................

3,158

14,262

34,217

46,799

41,821

November ........................

5,488

18,276

36,377

42,224

37,494

December..........................

6,911

20,301

36,565

37,852

35,319 !

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

11

åren 1930-1936.

s e 1 s a t t a

kommunala reservarbeten

vid kommunala reservarbeten

1932

1933

1934

1935

1936

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

3,016

8,483

13,879

12,221

6,417

1,702

5,486

11,530

16,785

10,546

5,318

3,885

4,018

9,684

16,199

12,662

6,209

2,109

6,690

13,934

18,597

10,390

5,543

3,709

4,516

10,945

17,277

12,851

5,865

1,899

6,587

11,384

17,037

8,316

4,674

3,468

4,863

10,476

17,277

11,780

5,631

1,123

5,060

10,384

13,298

6,028

3,455

2,672

4,900

10,754

18,165

10,843

5,655

770

4,378

9,405

12,113

4,915

2,813

2,164

5,645

11,852

18,477

10,168

4,940

645

4,078

9,609

12,062

4,500

2,697

1,929

5,346

10,998

17,075

9,132

4,223

646

4,127

9,692

12,625

4,376

2,200

1,734

5,232

11,367

16,037

8,325

3,438

693

4,601

10,080

12,918

4,048

2,551

1,673

6,150

12,139

14,362

7,232

3,302

743

4,522

10,127

11,916

3,871

2,759

1,575

7,418

14,564

14,187

6,626

3,181

1,062

5,459

10,744

11,559

3,995

2,833

1,702

7,975

14,207

13,005

6,845

3,090

2,206

8,037

12,689

10,326

4,444

3,301

2,220

8,494

12,241

12,739

6,207

3,134

3,135

8,723

13,481

9,237

4,179

3,154

2,152

reservarbeten

Procent av hela antalet rapporterade hjälpsökande arbetslösa

1935

1936

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

36,729

21,650

32.6

28.2

25.7

21.9

25.1

39.3

35.3

37,437

21,006

40.1

33.8

29.6

25.0

28.4

41.7

36.1

36,917

19,504

41.4

34.2

27.5

24.6

29.6

44.2

36.7

32,580

17,443

36.7

32.8

26.2

23.9

31.1

43.4

37.4

32,534

18,397

36.0

33.9

27.5

27.8

39.7

53.2

53.2

33,263

17,322

34.5

38.8

31.2

31.7

48.6

65.0

67.0

29,547

15,256

37.2

38.9

32.4

34.1

55.9

69.4

70.9

27,164

13,295

32.5

34.8

31.2

33.3

56.5

65.1

64.0

24,347

12,356

24.4

30.6

30.6

31.0

54.8

59.1

59.1

22,779

11,884

21.6

25.0

27.7

28.4

49.3

48.4

48.1

23,327

12,734

22.1

23.7

24.7

24.7

40.7

43.1

44.3

20,750

11,934

21.7

22.9

22.7

22.1

38.0

35.8

38.7

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

De beräknade kostnaderna för under år 1936 beviljade statskommuncila

reservarbeten hava sammanförts i följande tabell, som jämväl innehåller

motsvarande uppgifter för år 1935.

Beräknade kostnader för under åren 1935 och 1936 beviljade statskommunala reservarbeten.

Månad

1 9

3 5

1 9

3 6

Samtliga kost- nader

kr.

därav för all- männa vägar

kr.

Samtliga kost- kostnader

kr.

därav för all- männa vägar

kr.

Januari..............

2,219,910

738,590

1,726,117

663,110

Februari..............

1,908,315

475,850

1,234,229

467,045

Mars.................

1,987,865

555,300

724,680

308,640

April.................

863,895

137,505

278,240

3,150

Maj...................

1,692,025

58,490

291,440

58,320

Juni.................

314,297

78,100

254,835

57,450

Juli..................

205,053

109,100

155,290

77,700

Augusti...............

1,537,485

1,108,220

15,410

15,410

September.............

821,400

234,900

189,760

131,115

Oktober..............

801,995

374,380

444,220

173,890

November ............

1,440,270

—

1,823,295

180,270

December ............

1,330,082

195,150

1,018,300

322.070

Summa

15,122,592

4,065,585

8,155,816

2,458,170

Tabellen åskådliggör jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten

beviljade allmänna vägar.

Kostnaderna för år 1936 beviljade andra statskommunala reservarbeten än

allmänna vägar belöpa sig till 5,697,646 kronor. Härav avse 3,255,145 kronor

arbetskostnader, 1,836,026 kronor materialkostnader och 606,475 kronor

kostnader utan statsbidrag.

Arbetslinjens totala omfattning under åren 1930—1936 belyses i särskild

tabell (sid. 10 och 11), omfattande såväl statliga och statskommunala som

kommunala reservarbeten.

Av sammanställningen framgår, att arbetslinjen blivit den dominerande

hjälpformen i den under kommissionens ledning bedrivna hjälpverksamheten.

II. Understödslinjen.

Ännu vid början av år 1934 var det med hänsyn till arbetslöshetens omfattning

och svårigheterna att tillräckligt snabbt öka arbetslinjen nödvändigt att

i förhållandevis stor utsträckning tillgripa kontantunderstödsverksamhet såsom

supplerande hjälpform. Sålunda uppgick antalet kontantunderstödda i

januari 1934, förutom kursdeltagare, till något mer än 56,000. Denna understödsverksamhet

bedrevs inom icke mindre än 297 kommuner. Under våren

och försommaren sagda år kunde emellertid, samtidigt som arbetslösheten

nedgick och de statliga reservarbetarnas antal ökades, betydande inskränkningar

i understödstagarnas antal successivt göras. Under månaderna augusti

—november understeg antalet understödsrum 10,000, men med vinterns in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 302.

13

brott måste naturligt nog en ökning äga rum. Denna behövde dock icke bliva

av större omfattning än att det högsta antalet, som uppnåddes i februari 1935,

uppgick till 17,450. Därefter minskades understödsverksamheten snabbt och

var under månaderna juni—september sistnämnda år praktiskt taget nedlagd.

Dagunderstödsverksamhet förekom under dessa månader endast i 8 stenkommuner

i Bohuslän och i en av arbetslösheten inom glasindustrien betungad

kommun i Värmland. Med höstens inträde måste återigen någon ökning av

antalet understödsrum vidtagas.

Under början av 1936, då det i vart fall gällde att bemästra en arbetslöshet,

som berörde c:a 60,000 personer, måste tillstånd till utgivande av dagunderstöd

beviljas 82 kommuner i januari, 86 i februari och 74 i mars med 11,000

å 13,000 understödsrum. Maximisiffran nåddes i februari med 13,305 dagunderstödda.

Sedan med vårens inträde flera platser vid reservarbetena blivit disponibla

och arbetslösheten samtidigt börjat starkt minska, kunde den med statsbidrag

subventionerade understödsverksamheten kraftigt nedbringas för att

slutligen helt avlysas under juli. Sådan verksamhet bedrevs under vårmånaderna

företrädesvis inom ett antal större städer samt i vissa landskommuner

med förhärskande sten- och sågverksindustri.

Efter några månaders uppehåll befanns motiverat att från och med slutet

av oktober återupptaga ifrågavarande hjälpform, som dock alltjämt intager

ett förhållandevis obetydligt utrymme inom verksamheten.

Antalet kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet med statsbidrag,

och antalet dagunderstödda under åren 1935 och 1936 angivas i följande

sammanställning.

Antal kommuner, som bedrivit understödsvcrksamliet med statsbidrag, och antalet dagunderstödda

(ej kursdeltagare) åren 1935 och 1936.

Månad

1935

1936

Kommuner

Dagunder-

stödda

Kommuner

Dagunder-

stödda

Januari ............................

114

16,129

82

11,226

Februari............................

114

17,450

86

13,305

Mars ..............................

82

15,962

74

12,982

April ..............................

63

11,859

60

9,321

Maj ...............................

24

4,335

14

2,901

Juni................................

3

249

5

465

Juli ................................

9

598

—

—

Augusti ............................

9

400

—

-

September ..........................

9

260

—

—

Oktober ............................

15

807

4

142

November ..........................

45

3,336

22

1,968

December ..........................

76

7,685

56

4,211

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Kommissionen har, liksom för sysselsättning vid kommunala reservarbeten,

föreskrivit, att statsbidrag till understödsverksamhet för personer under

50 år endast må utgå, såvida de äga försörjningsplikt mot hustru eller

hemmavarande barn. På grund härav hava de dagunderstödda så gott som

uteslutande utgjorts av familjeförsörjare. Enär statlig understödsverksamhet

icke bedrevs vid den tidpunkt, då den senaste klientelundersökningen företogs

(31 juli 1936), kunna några uppgifter örn understödsklientelets sammansättning

ur ålderssynpunkt för 1936 ej meddelas.

Statsbidrag till beredande av hgreshjälp skulle enligt tidigare gällande föreskrift

beviljas av arbetslöshetskommissionen för ett kalenderkvartal i sänder.

Då det ansetts lämpligt att icke fastlåsa hyreshjälpverksamheten vid så

långa perioder som ett helt kvartal, har numera föreskrivits, att dylikt bidrag

må beviljas för högst ett kalenderkvartal i sänder. Under 1936 utgick

därför hyreshjälpen till och med mars månad per kvartal och därefter per

månad. Omfattningen av den under år 1936 bedrivna hyreshjälpverksamheten

belyses av följande sammanställning, vari angives det antal kommuner,

som under året haft tillstånd till sådan verksamhet.

Antal kommuner med rätt att utdela hyreshjälp. Januari—december 1936.

Månad

städer

landskommuner

summa

lia kvartalet..........

........... 20

16

36

April ................

........... 19

12

31

Maj ..................

........... 13

12

25

Juni..................

........... 2

3

5

Juli ..................

........... —

—

—

Augusti ..............

........... —

—

—

September ............

........... —

—

—

Oktober ..............

........... —

—

—

November ............

........... 2

5

7

December ............

.......... 7

6

13

Beträffande denna hjälpform har kommissionen, i likhet med vad fallet

varit år 1935, genomfört sådan begränsning att densamma ej ansetts böra

förekomma under tredje kvartalet.

I följande tabell meddelas en översikt över hyreshjälpbeloppens storlek

inom ett antal kommuner med olika social struktur.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hyresltjälpbeloppens storlek 1 vissa kommuner onder år 1936.

Kommun

Medgivna hyreshjälpbelopp

per månad och familje- försörjare högst

Tillämpade hyreshjälpbelopp per månad och familjeförsörjare

M a

x i

m u m''

M i

n i

m u m

M e d e 1 t a

1

Irsta

kv.

2:dra

kv.

3:dje

kv.

4:de

kv.

Irsta

kv.

2:dra

kv.

3:dje

kv.

4:de

kv.

lista

kv.

2:dra

kv.

3:dje

kv.

4:de

kv.

lista

kv.

2:dra

kv.

3:dje

kv.

4:de

kv.

Stockholm..........

33:-

33

_

_

33: —

33

_

33

_

_

33: —

15

_

10

_

_

12: —

30:17

30:16

_

18: 46

Norrköping..........

23: —

23

—

—

23

—

23

—

—

3

75

8

25

—

18:39

18: 76

—

—

Hälsingborg.........

25:-

25

—

—

25

—

25

—

25

—

—

25

—

9

—

12

50

—

15

—

24:55

24:82

—

24:17

Malmö..............

27:-

27

—

—

27

—

27

—

27

—

—

27

—

7

—

7

—

—

6

75

23: 06

23: 34

—

23: 01

Ystad...............

21: —

21

—

—

21

—

18

—

18

—

—

21

—

8

—

10

—

—

8

—

12: 55

12: 25

—

12: 43

Göteborg............

29: —

29

—

—

29

—

29

—

29

—

—

29

—

5

—

5

—

—

4

—

23:01

22:71

—

23: 46

Uddevalla...........

21: —

21

—

—

23

—

21

—

21

—

—

20

—

5

50

5

—

—

10

—

15:43

11:75

—

13:20

Brastads lk.........

17: —

—

17

—

—

5

—

—

11:96

—

—

—

Örebro .............

24: —

—

24

—

—

14

—

—

17:33

—

—

—

Söderhamn..........

23:-

23

—

—

23

—

23: —

—

3

—

4

—

—

10: 01

9:59

—

—

Sundsvall...........

27: —

27

—

—

20

—

20: —

—

6

—

8

—

—

14:31

14:34

—

—

1 23: —1

23

_1

_

23

Sköns lk............

t

J

20:-

20: —

—

23: —

5: —

5

—

—

13: 25

12:70

—

13:46

l 21: —1

21

_a

—

21

Jukkasjärvi lk.......

31: —

31

—

—

31

—

30: —

30:-

—

30:-

10:-

10:-

—

15: —

19:40

.19:13

—

23: 44

1 Avser Skönsbergs och Skönsmons municipalsamhällen.

1 * kommunen i övrigt.

Ca

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

opaginerad Kontrollera mot PDF

liiderstödslinjens omfattning (kursdeltagare Inbegripna) åren 1980—1936.

Månad

Ant

a 1

u n d

ers

t ö d

sta

g a r

e

med statsbidrag

med enbart kommunala medel

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

214

1,383

16,740

43,110

60,604

17,849

11,824

2,109

4,498

7,292

20,213

13,087

5,959

4,799

Februari ...

280

2,807

21,481

52,909

58,254

19,350

14,131

2,224

3,849

8,063

21,385

13,011

5,134

5,393

Mars.......

290

3,422

25,003

58,135

57,430

17,999

13,864

1,948

4,037

7,047

19,381

9,745

4,153

4,744

April ......

273

4,093

26,452

56,791

45,041

13,503

10,133

1,398

2,924

5,163

15,622

8,006

3,730

4,350

Maj........

160

4,006

23,476

44,701

31,605

5,038

3,188

629

1,851

4,948

12,722

5,186

2,875

2,566

Juni.......

74

2,772

15,640

37,271

20,846

497

567

696

1,394

5,064

10,165

3,699

1,943

1,828

Juli........

_

2,646

15,819

39,105

13,699

774

45

563

1,348

4,510

9,493

2,890

1,631

1,569

Augusti.....

_

3,239

16,841

37,490

9,710

509

33

578

1,365

4,799

9,819

2,633

1,991

1,758

September ..

—

3,887

17,192

40,841

7,585

381

—

671

1,477

5,159

9,445

2,600

2,342

2,108

Oktober ....

.

3,501

22,275

47,198

8,175

997

172

1,108

2,540

5,897

8,746

2,618

3,769

2,667

November ..

100

6,083

28,269

50,842

11,040

■3,653

1,998

2,068

3,852

7,688

11,012

4,135

4,309

2,816

December. ..

234

11,869

35,475

57,001

15,617

8,039

4,241

3,760

6,045

10,238

14,079

5,443

4,439

3,441

Månad

Summa understödstagare

Procent av hela antalet rapporterade arbetslösa

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1930

1931

1932

19:53

19:54

1935

1936

Januari ....

2,323

5,881

24.032

63,323

73,691

23,808

16,623

14.0

14.6

23.2

33.5

43.0

25.5

27.1

2,504

6,656

29,544

74,294

71,265

24,484

19,524

16.3

16.0

27.4

40.8

42.8

27.3

33.6

Mars.......

2,338

7,459

32,050

77,516

67,175

22,152

18,608

16.5

17.8

29.2

41.5

41.9

26.5

35.0

April.......

Maj........

Juni.......

1,671

7,017

31,615

72,413

53,047

17,233

14,483

14.7

17.8

28.4

41.0

36.4

22.9

31.1

789

5,857

28,424

57,423

36,791

7,913

5,754

8.8

17.0

27.3

36.7

31.6

12.9

16.6

770

4,166

20,701

47,436

24,545

2,440

2,395

11.6

13.4

21.3

32.6

24.6

4.8

9.3

563

3,994

20,329

48,598

16,589

2,405

1,614

9.7

13.1

21.5

35.0

19.2

5.6

7.5

578

4,604

21,640

47,309

12,343

2,500

1,791

9.2

12.9

21.7

32.8

14.9

6.0

8.6

September ..

671

5,364

22,351

50,286

10,185

2,723

2,108

7.8

13.3

21.0

33.2

12.9

6.6

10.1

1,108

6,041

28,172

55,944

10,793

4,766

2,839

7.6

10.6

22.8

33.9

12.7

10.1

11.5

2,168

9,935

35,957

61,854

15,175

7,962

4,814

8.7

12 9

24.5

36.2

16.6

14.7

16.7

December .. .

3,994

17,914

45,713

71,080

21,060

12,478

7,682

12.5

20.1

28.4

41.6

22.7

21.5

24.9

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

17

En överblick över understödslinjens totala omfattning erhålles av den meddelade

tabellen, vilken jämväl omfattar enbart kommunala understödstagare.

III. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har under 1936 i huvudsak bedrivits

efter samma grunder som under 1935, men till följd av nedgången i antalet

anmälda arbetslösa i minskad skala.

Ifrågavarande hjälpåtgärder äro av tre slag, nämligen kursverksamhet,

frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten.

Vid hjälpformernas inbördes avvägning hava ungdomsreservarbetena ökats

i förhållande till arbetslägren, vilka senare givits starkare yrkesbetoning.

Under budgetåret 1935/1936 hava endast sex kurser varit av uteslutande

allmänbildande och teoretisk karaktär. Vid samtliga övriga kurser har åtminstone

en del av kurstiden anslagits till praktiska arbeten, i regel mekaniskt

arbete och träarbete, varvid det grövre snickeriarbetet i möjligaste mån

givits företräde.

Till lärår- och kursledararvoden beviljades under budgetåret 1935/1936

143,890 kronor och till undervisningsmateriell 25,886 kronor. Under budgetår

1936/1937 har kursverksamheten haft en i förhållande till föregående

budgetår minskad omfattning. Till och med den 31 mars 1937 har till lärår

och kursledararvoden beviljats 8,800 kronor och till undervisningsmateriell

885 kronor.

Kursverksamheten brukar hava sin största omfattning under de senare

vintermånaderna. Kursernas längd har varierat från 3 till 13 veckor och

kurserna hava i några fall omedelbart följts av fortsättningskurser.

Det största antalet deltagare i frivillig arbetstjänst utgjordes under budgetåret

1935/1936 liksom under föregående år av arbetselever i statliga arbetsläger.

Statskommunala läger hava endast anordnats i ett par större städer.

Under oktober månad 1936 voro sex statliga arbetsläger i gång, därav två i

jordbruk och tre såsom yrkesskolor. Vid de övriga statliga arbetsläger,

som tidigare under året anordnats och vilka även i stor utsträckning varit

yrkesbetonade, hava eleverna liksom förut sysselsatts med 6 timmars praktiskt

arbete och 2 timmars undervisning samt gymnastik och idrott per dag.

Vid flertalet arbetsläger har kockutbildning varit anordnad.

Under budgetåret 1935/1936 hava 10 ungdomsreservarbetsplatser funnits,

av vilka 6 tidigare utgjort statliga arbetsläger. Hösten 1936 har en ny arbetsplats

öppnats, varjämte två platser återupptagits, samtliga anordnade

för utbildning i skogsavverkning. Två statskommunala ungdomsreservarbeten

hava anordnats under år 1936, nämligen av Göteborg och Uddevalla.

Den till ungdomsreservarbetena hörande kursverksamheten har, då så varit

möjligt, liksom tidigare omfattat ämnen i anslutning till det praktiska arbetet.

Hjälpverksamhetens omfattning under åren 1935 och 1936 framgår av

följande tabell.

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr 302. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.

Ben statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning åren 1935 och 1936.

Månad

Antal del- tagare i kur- ser med av

kommissio- nen beviljat

statsbidrag

Frivillig arbetstjänst

Arbetselever

i statliga

läger

Arbetselever

i statskom- munala

läger

Summa

1935

1936

1935

1936

1935

1936

1935

1936

Januari............

1,720

598

1,088

430

134

52

1,222

482

Februari ...........

1,900

826

1,215

487

154

51

1,369

538

Mars..............

2,083

882

1,182

539

124

91

1,306

• 630

April..............

1,672

812

1,063

396

123

93

1,186

489

Maj...............

716

287

941

372

84

80

1,025

452

Juni...............

248

102

613

252

70

68

683

320

Juli...............

176

45

501

205

75

56

576

261

Augusti............

109

33

317

167

79

52

396

219

September..........

121

—

269

164

66

53

335

217

Oktober............

190

30

299

181

52

59

351

240

November..........

317

30

418

219

48

58

466

277

December..........

354

30

269

180

49

57

318

237

Månad

Ungdomsreservarbeten

Summa del- tagare i kur- ser, frivillig

arbetstjänst

och ungdoms- reservarbeten

Antal syssel- satta vid

statliga

arbeten

Antal syssel- satta vid

statskommu- nala arbeten

Summa

1935

1936

1935

1936

1935

1936

1935

1936

Januari............

69

321

18

69

339

3,011

1,419

Februari...........

68

378

—

19

68

397

3,337

1,761

Mars..............

57

352

—

21

57

373

3,446

1,885

April..............

18

327

45

4

63

331

2,921

1,632

Maj...............

—

279

45

14

45

293

1,786

1,032

Juni...............

—

216

—

13

—

229

931

651

Juli ................

16

177

_

28

16

205

768

511

Augusti............

64

126

—

27

64

153

569

405

September..........

90

129

—

13

90

142

546

359

Oktober............

169

148

8

8

177

156

718

426

November..........

193

193

24

13

217

206

1.000

513

December..........

217

161

20

13

237

174

909

441

IV. Arbetslöshetshj alpens totala omfattning.

Till belysning av de vidtagna statliga och kommunala hjälpåtgärdernas

sammanlagda omfattning må hänvisas till följande tabell.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpta åren 1930—1936.

19

Arbetskrl]

en

Understödslinjen

Ungdomshjälpen

Summa

bjälpta

Tidpunkt

i statliga

reservarbeten !

sysselsatta

i statskommu-

nala reservarbe-

ten sysselsatta

i kommunala

reservarbeten

sysselsatta

Summa

P*

a!

S P

■o a 5

to

o: p

sv r'' p

p o>

a p

(0

dagunder-

stödda med

statsbidrag

kommunalt

understödda

Summa

% av hela

antalet

hjälpsökande

W

ö

>-i

G.

rf

P

09

P

-t

a>

deltagare i

frivillig

arbetstjänst

i ungdoms- reservarbeten

sysselsatta

Summa

% av hela

antalet

hjälpsökande

Antal

% av hela

antalet

hjälpsökande

1930

Januari . .

3,033

694

1,702

5,429

32.6

214

2,109

2,323

14.0

7,752

46.6

April ....

2,422

630

1,123

4,175

36.7

273

1,398

1,671

14.7

—

—

—

—

—

5,846

51.4

Juli......

1,489

32

646

2,167

37.2

—

563

563

9.7

—

—

—

—

—

2,730

46.9

Oktober . .

2,057

39

1,062

3,158

21.6

—

1,108

1,108

7.6

—

—

—

—

—

4,266

29.2

1931

Januari . .

4,983

900

5,486

11,369

28.2

1,383

4,49S

5,881

14.6

—

—

—

—

—

17,250

42.8

April ....

6.501

1,361

5,060

12,922

32.8

4,093

2,924

7,017

17.8

—

—

—

—

—

19,939

50.6

Juli......

6,946

785

4,127

11,858

38.8

2,646

1.348

3,994

13.1

—

—

—

—

15,852

51.9

Oktober ..

7,445

1,358

5,459

14,262

24.9

3,501

2,540

6,041

10.6

—

—

—

—

20,303

35.5

1932

Januari . .

12,099

3,016

11,530

26,645

25.7

16,740

7,292

24,032

23.1

—

—

—

—

50,677

48.8

April ....

13,879

4,863

10,384

29,126

26.2

26,452

5,163

31,615

28.4

—

—

—

—

—

60,741

54.6

Juli......

15,648

5,346

9,692

30,6»6

32.4

15,819

4,510

20,329

21.6

—

—

—

—

—

51,015

53.9

Oktober . .

16,055

7,418

10,744

34,217

27.7

22,275

5,897

28,172

22.8

—

—

—

—

—

62,389

50.6

1933

Januari . .

16,253

8,483

16,785

41,521

22.0

43,110

20,213

63,323

33.5

—

—

—

—

—

104,844

55.5

April ....

18,504

10,476

13.298

42,278

23.9

56,791

15,622

72,413

41.0

—

—

—

—

—

114,691

64.9

i Juli......

23,707

10,998

12,625

47,330

34.1

39,105

9,493

48,598

35.0

—

—

—

—

95,928

69.1

j Oktober ..

20,676

14,564

11,559

46,799

28.4

47,198

8,746

55,944

33.9

—

—

—

—

—

102,743

62.3

1931

Januari . .

18,598

13,879

10,546

43,023

25.1

56,083

13,087

69,170

40.3

4,091

430

4,521

2.6

116,714

68.0

April ....

21,935

17,277

6,028

45,240

31.0

42,223

8,006

50,229

34.5

2,836

800

—

3,636

2.5

99,105

68.0

Juli......

26,756

17,075

4,376

48,207

55 9

12,536

2,890

15,426

17.9

1,209

986

—

2,195

2.5

65,828

76.3

Oktober ..

23,639

14,187

3,995

41,821

49.3

7,076

2,618

9,694

11.4

1,164

960

34

2,158

2.6

53,673

63.3

1935

Januari . .

19,190

12,221

5,318

36,729

39.3

16,129

5,959

22,088

23.6

1,865

1,222

69

3,156

3.4

61,973

66.8

April ....

17,345

11,780

3,455

32,580

43.4

11,859

3,730

15,589

20.7

1,740

1,186

63

2,989

4.0

51,158

68.1

Juli......

18,215

9,132

2,200

29,547

69.4

598

1,631

2,229

5.2

232

576

16

824

1.9

32,600

76.6

Oktober . .

13,320

6,626

2,833

22,779

48.4

807

3,769

4,576

9.7

253

351

177

781

1.7

28,136

59.8

1936

Januari . .

11.348

6,417

3,885

21,650

35.3

111,226

4,799

16,025

26.1

710

482

339

1,531

2.5

39,206

63.9

Februari. .

11,088

6,209

3,709

21,006

36.1

13,305

5,393

18,698

32.2

960

538

397

1,895

3.3

41,599

71.6

Mars ....

10,171

5,865

3,468

19,504

3b.7

12,982

4,744

17,726

33.3

1,019

630

373

2,022

3.8

39,252

73.8

April ....

9,140

5,631

2,672

17,443

37.4

9,321

4,350

13,671

29.3

868

489

331

1,688

3.6

32,802

70.3

Maj......

10,578

5,655

2,164

18,397

53.2

2,901

2,566

5,467

15.8

293

452

293

1.038

3.0

24,902

72.0

Juni ....

10,453

4,940

1,929

17,322

67.0

465

1,828

2,293

8.9

107

320

229

656

2.5

20,271

78.4

Juli......

9,299

4,223

1,734

15,256

70.9

1,569

1,569

7.3

48

261

205

514

2.4

17.339

80.6

Augusti . .

8,184

3,438

1,673

13,295

64.0

1,758

1,758

8.5

33

219

153

405

1.9

15,458

74.4

September

7,479

3,302

1,575

12,356

59. l

—

2,108

2,108

10.1

—

217

142

359

1.7

14,823

70.9

Oktober ..

1 7,001

3.181

1,702

11,884

48.1

142

2,667

2,809

11.4

30

240

156

426

1.7

; 15,111

61.2

i November

7,424

3,090 2,220

12,734

44.3

1,968

2,816

4,784

16.6

52

277

206

535

1.9

18,053

62.8

December

6,648

3,134

1 2,152

11,934

38.7

4,211

3,441

7,652

i 24.9

53

237

174

464

1.5

20,050

65.1

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Det framgår av tabellen, att under åren 1930—1932 i allmänhet omkring

hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa omfattats av hjälpverksamheten.

Redan vid ingången av år 1933 stegrades emellertid dess effektivitet, så att

den därefter i genomsnitt omfattat 70 % av samtliga hjälpsökande. Det

framgår vidare av tabellen, att hjälpverksamheten även under vintermånaderna,

trots den då stegrade arbetslösheten, haft en relativt stor omfattning.

Under juli månad noterades såväl 1934 som 1935 och 1936 en anmärkningsvärt

hög procentsiffra, nämligen 76.3 respektive 76.5 samt 80.6 %, vilket givetvis

sammanhänger med den kraftiga nedgången i arbetslösheten under

våren och försommaren.

Liksom föregående år anser jag mig beträffande fördelningen på län och

större städer av de arbetslösa och de olika formerna av cirbetslöshetshjälp

böra lämna vissa uppgifter. Till större städer har jag därvid hänfört städer

med mera än 15,000 invånare. Fördelningen i fråga framgår av den i det

följande (sid. 22—23) meddelade, från statens arbetslöshetskommission infordrade

sammanställningen, avseende förhållandena den 28 februari 1937.

Från statens arbetslöshetskommission har jag jämväl infordrat uppgifter

rörande utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

understödsverksamhet, hyreshjälp, kurser, frivillig arbet stjänst och ungdomsreservarbeten.

Uppgifterna återfinnas i två vid detta protokoll fogade

bilagor (Bilaga B och C).

Jag anser mig i detta sammanhang böra erinra, att statskommunala reservarbeten

beviljas under hänsynstagande till omfattningen av den lokala

arbetslösheten. Enär ansökningar avseende sådana reservarbeten såsom regel

bifallas, såvida de äro motiverade ur arbetslöshetssynpunkt och uppfylla

de fordringar, som författningsenligt måste ställas på dylika arbeten,

torde de växlingar, som med avseende på dessa reservarbetens omfattning

föreligga de olika länen emellan och som kunna avläsas i uppgifterna örn

verkställda utbetalningar, väsentligen vara att hänföra, förutom till arbetslöshetens

olika omfattning, till olika omfattande initiativ från vederbörande

kommunala myndigheter.

De statliga reservarbetena anordnas och igångsättas efter andra principer.

Medan vid de statskommunala reservarbetena i regel endast sysselsättas arbetare

från vederbörande kommun eller vägdistrikt, anställas vid de statliga

reservarbetena arbetare, vilka kunna vara hänvisade från olika delar av

landet. Vid anordnandet av statliga reservarbeten har det i främsta rummet

gällt att få fram för ändamålet lämpliga arbetsobjekt, varvid särskild hänsyn

icke tagits till den inom orten eller länet föreliggande arbetslösheten. Den

omfattning, i vilken de statliga reservarbetena bedrivas inom ett visst område,

är således icke en mätare på de åtgärder, som i arbetslöshetslindrande syfte

från kommissionens sida vidtagits för de arbetslösa just inom detta område.

Beträffande fördelningen av arbetslösheten och de olika hjälpdtgårderna

inom de skilda länen tillåter jag mig hänvisa till en vid propositionen angående

anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. såsom

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 302.

21

bilaga (Bilaga A) fogad förteckning över samtliga de kommuner, vilka avgivit

rapport till arbetslöshetskommissionen per den 31 december 1936.

Vidare anser jag mig liksom föregående år böra meddela en översikt rörande

de av statens arbetslöshetskommission avtalade och beviljade statliga

och statskommunala reservarbetenas fördelning å olika ändamål. De vid

detta protokoll fogade, av kommissionen gjorda sammanställningarna (Bilaga

D—G) avse att belysa berörda förhållanden. Uppgifterna hänföra sig till

den 31 december 1936.

Slutligen meddelas vissa uppgifter om dispositionen av medel till främjande

av företagsverksamhet (Bilaga H).

Arbetslöshetsläget.

I samband med anmälan av frågan örn anslag till statliga och kommunala

beredskapsarbeten m. m. har jag lämnat en närmare redogörelse för det nuvarande

arbetslöshetsläget i landet (sid. 2 ff.). Till denna redogörelse får jag

hänvisa.

Anslagsbehovet under budgetåret 1937/1938 m. m.

Inledningsvis har jag i korthet redogjort för arbetslöshetskommissionens

i skrivelse den 4 december 1936 gjorda preliminära anslagsberäkningar för

nästa budgetår. I särskilda skrivelser den 5 mars 1937 har kommissionen

framlagt definitiv uppskattning av medelsbehovet för dels reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m., dels ock kommissionens centrala kansli.

Kommissionen anmäler, att till förfogande för hjälpverksamheten under

innevarande budgetår stående medel, trots vid reservarbetena uppkomna

kostnadsökningar, torde vara tillfyllest för hjälpverksamhetens bedrivande

enligt uppdragna riktlinjer. Kostnadsökningarna vore delvis beroende av

reservarbetslönernas förhöjning från och med den 1 januari 1937, vilken

höjning kunde uppskattas till i genomsnitt minst 15 procent. Likvider för

kommissionens innestående fordringar hos uppdragsgivare hade emellertid

influtit och beräknades under återstoden av löpande budgetår inflyta i sådan

utsträckning, att dessa medel torde förslå till täckandet av uppstående merkostnader.

Vidare erinrar kommissionen, att det belopp av 15,000,000 kronor, som

kommissionen angivit i sin skrivelse den 4 december 1936 beräknats bereda

hjälp åt följande antal arbetslösa, nämligen i genomsnitt genom statliga reservarbeten

3,000, genom statskommunala reservarbeten 2,000 samt genom

kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp 3,000 eller tillhopa 8,000.

Med stöd av arbetsmarknadens utveckling under 1936 och den gångna

delen av 1937 beräknar kommissionen numera antalet hjälpsökande arbetslösa

under budgetåret 1937/1938 till i genomsnitt 13,000. Av dessa anser

kommissionen, att något mer än hälften eller cirka 7,000 arbetslösa böra

komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp med bidrag av statsmedel.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

l)e arbetslösas och arbetslöshetshjiilpens fördelning’

Län och städer

Antal arbetslösa

Syssel- satta vid

statliga

reserv- arbe- ten

Syssel- satta vid

stats- kommu- nala

reserv- arbe- ten

Summa

sysselsatta vid

statliga och stats- kommunala re- servarbeten

Städer

Lands-

bygd

Summa

Antal

i % av

antalet

arbets- lösa

1

2

3

4

5

6

7

8

Stockholms stad..............

3,145

3,145

720

528

1,248

39.7

Stockholms län ..............

213

656

869

266

31

297

34.2

Uppsala stad................

278

—

278

_

_

_

_

Uppsala län i övrigt..........

1

208

209

5

—

5

2.4

Eskilstuna stad..............

59

—

59

_

_

___

_

Södermanlands län i övrigt. .

152

58

210

6

6

12

5.7

Linköpings stad..............

197

—

197

64

—

64

32.5

Norrköpings > ..............

643

—

643

118

_

118

18.4

Östergötlands län i övrigt ....

47

121

168

8

—

8

4.8

Jönköpings stad..............

183

—

183

57

93

150

82.0

Jönköpings län i övrigt.......

287

132

419

132

24

156

37.2

Kronobergs län ..............

72

234

306

61

37

98

32.0

Kalmar stad.................

222

—

222

39

23

62

27.9

Kalmar län i övrigt..........

423

214

637

153

60

213

33.4

Gotlands län.................

191

8

199

19

17

36

18.1

Karlskrona stad..............

240

—

240

ilo

18

128

53.3

Blekinge län i övrigt .........

207

907

1,114

486

135

621

55.7

Kristianstads län.............

180

164

344

69

2

71

20.6

Hälsingborgs stad.............

682

—

682

120

120

17.6

Landskrona > ............

190

—

190

20

121

141

74.2

Lunds > ............

318

—

318

6

10

16

5.0

Malmö > ............

1,537

—

1,537

219

119

338

22.0

Malmöhus län i övrigt........

591

499

1,090

227

28

255

23.4

Halmstads stad..............

277

—

277

26

86

112

40.4

Hallands län i övrigt.........

198

143

341

11

29

40

11.7

Göteborgs stad...............

2,124

—

2,124

458

44

502

23.6

Mölndals > ...............

231

—

231

1

43

44

19.0

Uddevalla > ...............

307

—

307

128

25

153

49.8

Göteborgs o. Bohus län i övrigt

203

2,434

2,637

1,176

374

1,550

58.8

Borås stad ..................

144

—

144

15

_

15

10.4 1

Älvsborgs län i övrigt........

388

375

763

97

86

183

24.0

Skaraborgs län...............

349

78

427

61

55

116

27.2

Karlstads stad...............

180

—

180

29

_

29

16.1 :

Värmlands län i övrigt........

191

505

696

194

46

240

34.5

Örebro stad..................

297

—

297

36

56

92

31.0

örebro län i övrigt...........

—

296

296

82

5

87

29.4 1

Västerås stad................

21

—

21

_

_

Västmanlands län i övrigt.....

95

4

99

24

_

24

24.2

Kopparbergs län.............

99

406

505

208

18

226

44.8

Gävle stad...................

392

—

392

77

39

116

29.6 !

Gävleborgs län i övrigt.......

552

358

910

204

181

385

42.3

Sundsvalls stad..............

142

—

142

23

23

46

32.4

Västernorrlands län i övrigt . .

112

4,557

4,669

1,100

624

1,724

36.9

Jämtlands län................

74

4

78

13

_

13

16.7

Västerbottens län.............

154

396

550

108

61

169

30.7

Norrbottens län..............

338

1,597

1,935

886 |

85

971 |

50.2

Hela riket |

16,926

14,354

31,280

7,862 |

3,132 |

10,994 |

35.1

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 302,

23

den 28 februari 1937 ur geografiska synpunkter.

Syssel- satta vid

kommu- nala

reserv- arbe- ten

Deltagare

1 kurser

och frivil- lig arbets- tjänst

samt i

ungdoms- reservar- beten sys- selsatta

Kontantunderstödda

Summa hjälpta

Beviljat

antal plat- ser vid

statskom- munala

reserv- arbeten

med statsbidrag

med en- gart kom- munala

medel

Antal

i % av

antalet

arbets- lösa

Städer

Lands-

bygd

Summa

9

10

11

12

13

14

15

16

17

3

13

993

993

675

2,932

93.2

700

60

44

44

155

556

64.0

37

130

39

_

—

—

—

169

60.8

—

20

1

_

25

25

2

53

25.4

—

49

_

_

—

49

83.1

—

69

_

_

_

—

81

38.6

15

38

_

50

—

50

38

190

96.4

—

166

_

166

262

546

84.9

—

48

_

_

48

104

61.9

—

8

_

_

—

158

86.8

100

81

_

_

8

245

58.5

35

93

_

_

10

201

65.7

40

60

_

54

_

54

—

176

79.3

100

70

5

60

_

60

15

363

57.0

135

57

28

_

28

—

121

60.8

60

53

_

_

—

181

75.4

60

82

6

_

_

—

709

63.6

172

160

_

_

_

—

231

67.2

20

19

268

_

268

246

653

95.7

—

_

_

—

141

74.2

125

_

_

229

245

77.0

40

6

_

650

_

650

244

1,238

80.5

200

243

_

154

25

179

73

750

68.8

55

57

13

48

_

48

—

230

83.0

140

184

5

_

—

9

238

69.8

30

26

75

712

_

712

390

1,705

80.3

250

20

_

_

112

176

76.2

120

15

_

85

_

85

2

255

83.1

85

88

25

30

268

298

77

2,038

77.3

597

90

_

_

—

—

105

72.9

—

173

1

_

_

—

50

407

53.3

109

97

2

_

_

—

8

223

52.2

65

59

1

39

_

39

—

128

71.1

—

69

16

21

21

72

418

60.1

96

75

_

75

—

167

56.2

100

50

18

—

—

12

167

56.4

5

2

20

z

20

12

58

58.6

10

17

44

_

—

7

294

58.2

80

124

_

124

—

210

61.2

40

56

25

108

40

148

41

655

72.0

272

39

_

21

—

21

17

123

86.6

25

116

103

26

1,742

1,768

140

3,851

82.5

1,230

37

_

_

_

—

—

50

64.1

—

170

56

_

—

—

4

399

72.5

75

56

53

—

197

197

161

1,438

74.3

130

2,751

520

3,711

2,302

6,073

3,119

23,457

75.0

5,353

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Kommissionen uppskattar kostnaderna för hjälpverksamheten under budgetaret

1937/1938 på följande sätt.

Antalet arbetslösa

H j ä 1 p f o r m som avses att hial- Beräknad

pas i genomsnitt kostnad

under budgetåret

Statligt reservarbete .......................... 2,000 6,000,000

Statskommunalt reservarbete.................... 1,600 3 800000

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp,. 3,400 _2,200,000

Summa 7,000 12,000,000

Härtill skulle emellertid komma för bedrivande av de statliga reservarbetena

enligt kommissionens mening erforderliga 700 specialarbetare för en

beräknad kostnad av 3,500,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna skulle alltså uppgå till 15,500,000 kronor.

Fördelningen av den av kommissionen salunda beräknade arbetsstyrkan

på budgetårets olika månader framgår av följande sammanställning.

Stath

igt reservarbete

Statskommunalt

reservarbete

Beräknat an-

Erforderligt

Arbets-

styrka

Beräknat an-

tal reserv-

antal special-

tal reserv-

arbetare

arbetare

arbetare

Juli .......... 3,000

1,800

4,800

1,300

Augusti.......2,000

1,800

3,800

1,200

September ____ 1,500

1,700

3,200

1,200

Oktober....... 1,700

1,200

2,900

1,500

November.....2,000

700

2,700

1,800

December...... 2,200

200

2,400

2,000

Januari....... 2,500

200

2,700

2,000

Februari...... 2,500

200

2,700

2,000

Mars.......... 2,300

200

2,500

1,900

April.......... 1,800

150

1,950

1,800

Maj .......... 1,500

150

1,650

1,500

Juni .......... 1,000

100

1,100

1,000

Summa 24,000

8,400

32,400

19,200

Medeltal 2,000

700

2,700

1,600

Såsom motivering för sitt förslag anför kommissionen i huvudsak följande.

Vid avvägningen av de olika hjälpformernas betydelse i hjälpprogrammet

bade kommissionen utgått fran att kontantunderstödsverksamhet under det

kommande budgetaret skulle, i likhet med vad som för närvarande vore fallet,

förekomma endast såsom en reservarbetslinjen supplerande hjälpform.

Kontantunderstöd med statsbidrag borde salunda undvikas under sommarhalvåret

och under vintern ifrågakomma huvudsakligen i de större städerna

och i ett antal industribetonade landskommuner med svårartade arbetslöshetsförhållanden.

Betiäffande de statliga reservarbetena omfattade kommissionens engagemang

i desamma den 1 mars 1937 277 arbetsföretag.

Under förutsättning att tillräckligt stora arbetsstyrkor finge disponeras,

skulle dessa arbetsföretag kunna beräknas vara avslutade följande år, nämligen
1937

1938 1939 1940 1941 Summa

168 69 32 6 2 277

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

25

De tvenne arbeten, som skulle slutföras först under 1941, vore dels Malö

strömmar i Göteborgs och Bohus län, vilket arbete Kungl. Maj:t genom brev

den 5 juli 1935 anbefallt kommissionen att utföra, dels ock den s. k. Tvingvägen

i Blekinge län.

Till kommissionens förfogande stående arbetsobjekt utgjordes visserligen

till den övervägande delen av vägarbeten, men även andra arbetstyper spelade

en avsevärd roll. Sålunda utförde kommissionen bland annat ett antal

flygfält (huvudsakligen hjälplandningsfält), järnvägen Ulricehamn—Jönköping

(den s. k. Ulricehamnsbanan) och upprensning av Malö strömmar i Bohuslän.

Vid flygfältsarbetena kunde som regel arbetsstyrkan utökas eller inskränkas

alltefter behovet att ordna arbeten för de arbetslösa. Emellertid hade

kommissionens flygfältsarbeten, på ett par undantag när, fortskridit så långt,

att i huvudsak endast avslutningsarbeten återstode. Ur synpunkten av den

hastigt expanderande kommersiella flygtrafikens berättigade krav på den

säkerhet, som läge i lämpligt placerade hjälplandningsfält, borde därför dessa

arbeten bedrivas utan alltför stark inskränkning av arbetsstyrkorna.

Vad anginge Ulricehamnsbanan hade kommissionen i fråga om tidpunkten

för arbetets slutförande att taga hänsyn till den banans ägare, Borås—

Jönköpings järnvägsaktiebolag, medgivna koncessionen. Enligt denna skulle

företaget upplåtas för trafik den 1 december 1936. Hinder ur arbetslöshetssynpunkt

bade icke förelegat att bedriva detta arbete så, att detsamma kunnat

vara färdigt till den stipulerade tiden. På grund av vissa år 1934 vidtagna

förändringar i fråga om arbetets finansiering, varigenom bland annat

leverans av räls skulle ske genom Statens Järnvägars försorg i samband med

successivt företagna utbyten å dess trafikerade linjer, måste emellertid tidpunkten

för arbetets slutförande framskjutas. Bolaget beviljades då anstånd

därmed till den 1 december 1938. Önskvärdheten av att denna järnvägs

fullbordan icke uppskötes ytterligare syntes motivera, att ett ur teknisk synpunkt

lämpligt antal man kontinuerligt sysselsattes vid företaget.

Upprensningen av Malö strömmar vöre kanske det av kommissionens arbeten,

som med hänsyn såväl till allmänna som enskilda intressen lättast

skulle kunna avbrytas för att vid lämplig tidpunkt återupptagas. De förhållanden,

varunder detta arbete bedreves, med omfattande sprängningsarbeten

på betydande djup (9 m. under vattenytan) och de tekniska anordningar,

bland annat dyrbara fångdammar, som för detta ändamål måst vidtagas,

medförde emellertid, att icke blott inställandet av arbetet vid denna

plats utan redan en väsentlig minskning av arbetsstyrkan komme att föranleda

avsevärt ökade kostnader. I viss mån torde ett avbrott i arbetet även

kunna medföra, att redan utvunna värden ginge till spillo.

Då arbetslösheten emellertid icke kunde beräknas bliva av den omfattning,

att det antal arbetare, som vore det ur tekniskt synpunkt lämpliga, borde

beredas sysselsättning vid statliga reservarbeten under år 1937, syntes det

nödvändigt all uppgöra ett arbetsprogram, som under hänsynstagande till

det beräknade behovet av arbetslöshetshjälp i möjligaste mån tillgodosåge de

anförda önskemålen av teknisk och ekonomisk natur. Dessa förutsättningar

skulle uppfyllas, örn de 168 arbeten, som förut angivits, slutfördes under

1937 och därutöver arbete bedreves vid ett antal platser, varest arbete komma

att pågå efter 1937 års utgång. Därigenom kunde även hänsyn tagas till

de mera välgrundade kraven på att under arbete varande vägsträckor snarast

möjligt bringades i Irafilulugligt skick. Samtliga övriga arbetsplatser

skulle då vara nedlagda under sommaren 1937 och ett lämpligt antal av

dem, i män som arbetslösheten det påfordrade, upptagas under den följande

hösten eller förvintern.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Den härför erforderliga rninimiarbetsstyrkan beräknades under respektive

manader utgöra

juli sug. sept. okt. nov.

4,t:00 3,800 3,200 2,000 2,700

Enligt förutnämnda sammanställning skulle antalet reservarbetare vid

statliga reservarbeten i genomsnitt för budgetåret 2,000 — under dessa

manader uppgå till

luli aug. sept. okt. nov.

3,000 2,000 1,500 1,700 2,000

Det under månaderna juli—november 1937 erforderliga antalet arbetare

skulle sålunda icke kunna uppnås enbart genom hänvisning av reservarbetare.

Vid reservarbetena sysselsattes ett allt efter arbetenas art och omfattning

varierande antal specialarbetare, genomsnittligt uppgående till cirka 10 % av

arbetsstyrkan. I och med att arbetena alltmer finge karaktären av avslutmngsarbeten,

vilka erfordrade viss vana hos en förhållandevis stor del av arbetsstyrkan,

torde det bliva nödvändigt att utöka antalet specialarbetare i förhaLande

till antalet reservarbetare. Härtill bidroge i någon mån även det

örhallandet, att genomsnittskvaliteten hos den till reservarbeten hänvisade arbetskraften

sjönke, i samma man som den öppna arbetsmarknaden absorberade

den bättre arbetskraften. Da sålunda en viss utökning av specialarbetarslyrkan

torde vara ofrånkomlig, syntes det kommissionen kunna ifrågasättas,

örn icke denna utökning borde göras så pass kraftig, att därigenom

kunde tillgodoses de anförda önskemålen om viss arbetsstyrka under månaderna

juli november. Detta skulle innebära, att vid de .statliga reservarbetena

i arbetsstyrkan finge inga det antal specialarbetare, som framginge av

®U^örmälda sammanställning och som i medeltal under året skulle utgöra

En arbetsstyrka av i medeltal under budgetåret 2,700 man och sammansatt

av reservarbetare och specialarbetare på angivet sätt, skulle möjliggöra

slutförandet under 1937 av 168 arbeten. Flertalet av återstående 109 arbeten

skulle däremot vara nedlagda under större delen av 1937. Huru förhållandena

komme att ställa sig beträffande antalet av de arbeten, som komme

att avslutas under 1938 och 1939 kunde nu ej bedömas.

Av lokala arbetslöshetsförhållanden påkallade rubbningar kunde givetvis

medföra motsvarande förskjutningar i arbetsplanen.

Kommissionen ville understryka, att ett fullföljande av detta program icke

innebure, att samtliga de arbeten, som skulle bedrivas under 1937, även bleve

slutförda under året. Det kunde därför tyvärr icke påräknas, att klagomål

från trafikanthåll över att kommissionens arbeten bedreves för långsamt

skulle helt utebliva, så mycket mer som vid fullföljandet av detta arbetsprogram

ett antal arbeten icke skulle bliva föremål för bearbetning under

1937 utan måste anstå till följande år.

Den utsträckning, i vilken statlig arbetslöshetshjälp i form av statskommunalt

reservarbete kunde komma att påkallas, syntes mera svårbedömlig.

Detta gällde framförallt de s. k. arbetslöshetstyngda kommunerna. I medeltal

under året skulle 1,600 man enligt kommissionens förenämnda beräkning

komma att åtnjuta hjälp i denna form. Med hänsyn till att medeltalet

i statskommunalt reservarbete sysselsatta under den hittills tilländalupna

delen av innevarande år uppgått till omkring 3,300 och för budgetåret i

dess helhet torde komma att något understiga 3,000, torde ett antal av 1,600

statskommunala reservarbetare under budgetåret 1937/1938 få anses motsvara

det nu förutsebara hjälpbehovet. Sådana arbeten avsåges att under

sommaren 1937 bedrivas endast i kommuner med avsevärd arbetslöshet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

27

De stadigt förbättrade konjunkturerna hade möjliggjort en fortgående inskränkning

av såväl kontantunderstödsverksamhet som ungdomshjälp. Framför

allt den senare hade numerärt kunnat beskäras väsentligt. Emellertid

hade kostnaderna per hjälpt ungdomsarbetslös undergått stegring på grund

av att tyngdpunkten i ungdomshjälpen alltmera förskjutits till utbildning vid

yrkesbetonade arbetsläger. Härav föranledda inköp av maskinell utrustning

krävde icke obetydliga belopp. Kommissionen räknade med att under

budgetåret 1937/1938 den ungdomshjälp, som då kunde ifrågakomma, så

gott som uteslutande skulle bestå i dylik yrkesutbildning.

Såsom förut framhållits beräknades kontantunderstödsverksamhet komma

att bedrivas endast under vinterhalvåret och även då huvudsakligen i större

städer och i ett antal landskommuner. Med hänsyn till att statsbidragsprocenten

för understödsverksamhet i städerna som regel undergått icke

oväsentlig sänkning, funne kommissionen det försvarligt att räkna med något

lägre kostnad per hjälpt arbetslös än som upptagits i kommissionens skrivelse

den 4 december 1936.

Vid beräkningen av kostnaderna för de statliga och statskommunala reservarbetena

hade kommissionen i vissa fall uppskattat denna kostnad per

»årsverke», varmed förstodes kostnaden för en i reservarbete under ett år

kontinuerligt sysselsatt person. Antalet årsverken vore lika med antalet i

genomsnitt under året sysselsatta arbetare, vare sig reserv- eller specialarbetare.

Arsverkskostnaden inkluderade samtliga med arbetena förenade

kostnader (dock ej andel i kommissionens centrala kansli). Däri inginge

sålunda förutom reservarbetarnas direkta och indirekta förmåner i form av

avlöningar, ortstillägg, olycksfallsersättningar, resor till och från arbetsplatsen,

förläggningskostnader m. m., även kostnader för lokal arbetsledning,

resor, förmans- och lagbaspengar, löner till specialarbetare utöver reservarbetslön,

transportkostnader (såsom körningar vid arbetena) och materialkostnader

m. m. Dessa sistnämnda kostnader, d. v. s. de kostnader, som ej

tillhörde reservarbetarnas förmåner betecknades gemensamt såsom ledningsoch

materialkostnader. Deras andel i totalkostnaden för de statliga reservarbetena

utgjorde för budgetåren

1933/1934 .................. 36.6 °/o

1934/1935 .................. 42.2 %

1935/1936 .................. 47.5 %

och torde för budgetåren 1936,1937 och 1937/1938 komma att stiga än

högre. Anledningen därtill vore att söka dels i väsentligt stegrade inköpspriser

för material, dels ock i att de egentliga material- och körningskostnaderna

ökades i förhållande till arbetslönerna i och med att arbetena i allt

större utsträckning blivit avslutningsarbeten. Arsverkskostnaderna inneslöte

alltså i en för varje budgetår stegrad omfattning andra kostnader än

arbetslöner.

1 skrivelsen den 4 december 1936 uppskattade kommissionen årskostnaden

för sysselsättandet av en person (såväl reserv- som specialarbetare) i statligt

reservarbete till 3,000 kronor. Denna beräkning, som förutsatte att i arbetsstyrkan

skulle ingå cirka 10 % specialarbetare, hade emellertid vid de kalkyler,

som sedermera kunnat utföras, visat sig vara för låg.

Arsverkskostnaden utgjorde vid de statliga reservarbetena

budgetåret 1934/1935 ............ 2,410 kronor

» 1935/1936 ............ 2,711 »

och kunde för

budgetåret 1936/1937 beräknas till 3,190 »

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Därvid vöre dock hänsyn ej tagen till ökningen på grund av reservarbetslönernas

höjning. Medräknades denna, komme sistnämnda årsverkskostnad

att uppgå till 3,270 kronor.

Allt eftersom arbetsstyrkan sjönke, komme lednings- och materialkostnaderna

att spela en allt större roll. Detta medförde, att kostnaden per årsverke

ökades, även örn den till arbetaren utgående lönen icke underginge

någon förändring.

Årsverkskostnadens ökning från budgetåret 1935/1936 till 1936/1937 kunde

alltså beräknas, exklusive löneökningen, till 17.7 % (från 2,711 till 3,190).

Det syntes blott alltför sannolikt, att budgetåret 1937/1938 med stegrade ledningspersonalkostnader

per sysselsatt arbetare och stegrade materialpriser

m. m. komme att medföra alltjämt stegrade kostnader, om ock i något långsammare

takt. Med hänsyn därtill och till de på grund av reservarbetslönens

höjning ökade lönekostnaderna syntes försiktigheten bjuda att för

budgetåret 1937/1938 räkna med högre kostnad per årsverke.

Såsom tidigare framhållits, innefattade det av kommissionen föreslagna

arbetsprogrammet, att arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena till avsevärd

del — genomsnittligt omkring 26 %> och tidvis över 50 % — skulle

utgöras av specialarbetare. Dessa komme, framför allt under tiden juli—

oktober 1937, att sysselsättas huvudsakligen på den grupp av arbeten, där

endast avslutningsarbeten återstode. Antalet arbetare per arbetsplats bleve

bär obetydligt, ofta ej mer än 10 å 15 man, men lednings- och materialkostnaderna

höga per dagsverke räknat.

På grund av vad sålunda anförts ansåge kommissionen sig icke kunna

kalkylera årsverkskostnaden vid statliga reservarbeten under budgetåret

1937/1938 lägre än till 3,000 kronor per reservarbetare och 5,000 kronor per

specialarbetare.

Den å statsverket belöpande kostnaden för varje i statskommunalt reservarbete

sysselsatt arbetslös utgjorde för

budgetåret 1934/1935 ........................ 1,313 kronor

» 1935/1936 1,824 »

och beräknades komma att utgöra för

budgetåret 1936/1937 ........................ 2,300 kronor

» 1937/1938 2,400 »

Vid dessa beräkningar hade hänsyn tagits till de med de stegrade reservarbetslönerna

ökade statsbidragskostnaderna. I åtskilliga fall hade bidragsprocenten

visserligen undergått sänkning, vilket emellertid vöre av mindre

betydelse, enär de lägre procentsatserna endast tillämpades för arbeten, beviljade

efter den 1 januari 1937. För övrigt motverkades denna sänkning

till stor del av att vissa arbetslöshetstyngda kommuner med stora statskommunala

arbetsobjekt av Kungl. Maj:t medgivits ökade bidrag såväl till arbetslöner

som till materialkostnader.

Vid bifall till kommissionens förslag, skulle således under budgetåret 1937/

1938 för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp erfordras

en medelsanvisning av 15,500,000 kronor.

Beträffande de centrala administrationskostnaderna redogör kommissionen

till en början, i förenämnda särskilda skrivelse den 5 mars 1937, för vissa

med kommissionens kansliarbete sammanhängande förhållanden, vilka vore

av natur att påverka medelsbehovets omfattning och till vilka hänsyn enligt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 302.

29

kommissionens förmenande måste tagas vid bedömandet av frågan om storleken

av de medel, som borde ställas till kommissionens förfogande för ändamålet

i fråga.

I avseende härå anför kommissionen huvudsakligen följande.

Ur anslaget till statens arbetslöshetskommission bestredes, förutom arvoden

och löner till kommissionens ledamöter och vid dess centrala kansli anställda

tjänstemän, kostnader för sådana inspektionsresor, vilka icke ägde

samband med reservarbetena, d. v. s. huvudsakligen de sociala ombudens resor,

ävensom kontorsomkostnader vid kansliet, såsom telefon-, telegram- och

portokostnader, blankett- och tryckningskostnader m. m. Kommissionen tillhandahölle

de lokala arbetslöshetskommittéerna erforderligt blankettmaterial

utan ersättning. Vidare bestredes ur detta anslag arvoden och löner till

överrevisorerna och deras biträden, arvoden och resekostnader avseende

besvärsnämndens för reservarbetslöner ledamöter samt arvoden till länsstyrelsernas

revisorer för arbetslöshetskommiltéernas m. fl. hjälpverksamhet.

Kommissionen ville erinra örn att såväl arbetschefens som arbetschefsassistentens

och de inspekterande ingenjörernas arbetsuppgifter, i både central

och lokal arbetsledning, vore sådana, att de av desamma förorsakade lönekostnaderna

egentligen borde påföras reservarbetsanslaget.

De statliga reservarbetenas alltjämt betydande omfattning medförde att

för desammas behöriga skötsel ett stort antal delvis högt kvalificerade befattningshavare

måste vara knutet till kansliet. Såsom följd därav omfattade

antalet tjänstemän på kommissionens tekniska avdelning något mer än hälften

av personalbeståndet, och lönerna till personalen vid den tekniska avdelningen

uppginge likaledes till mer än hälften av samtliga lönekostnader vid

kansliet. Även för kommissionens övriga avdelningar, framför allt kamerala

avdelningen med dess omfattande granskningsarbete, bleve de statliga reservarbetena

i viss mån utslagsgivande i fråga om personalbehovet. Därav följde,

att kostnaderna för kommissionens centrala kansli icke vore beroende endast

av arbetslöshetens omfattning utan även och framför allt av hjälpverksamhetens

inriktning. På grund därav vore det med de statliga reservarbetenas

bedrivande förenade kansliarbetet av särskild betydelse vid fastställandet

av lönekostnaderna för kansliet.

Kommissionen hade vid olika tillfällen i sina statframställningar understrukit,

att kansliarbetets av reservarbetena betingade volym icke minskades

i samma takt som reservarbetarstyrkan och att avvecklingen av de många

arbetsföretag, som igångsatts under arbetslöshetskrisen, komme att fortsätta

under en förhållandevis lång tid framåt. Det av kommissionen för budgetåret

1937/1938 framlagda arbetsprogrammet innefattade bland annat, att

168 arbetsföretag beräknades bliva slutförda under 1937 och därutöver 109

företag under åren 1938—1941.

Antalet under följande år slutförda arbeten utgjorde

1932 ..............

.............. 46

1933 ..............

1934 .............

............. 102

1935 .......

............. 114

1936 .............

Det med slutförandet av en arbetsplats förenade arbetet inom kansliet vore

betydande. Den slutliga kontrollen av massaberäkningar m. m. toge avsevärd

tid i anspråk och kunde för övrigt ej utan olägenhet ledas av annan person

än den inspekterande ingenjör, som haft kontrollen över arbetet sig anförtrodd.

De med avsyningen och arbetsföretagets slutliga överlämnande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

till uppdragsgivaren sammanhörande arbetsuppgifterna krävde sålunda såväl

tid som lämplig arbetskraft. Avvecklingen av ett arbetsföretag komme

därför att omspänna en förhållandevis lång tidrymd.

Kommissionen sysselsatte under åren 1933—1935 en avsevärd styrka i

statligt reservarbete med endast cirka 30 % flera befattningshavare vid det

centrala kansliet än för närvarande. Detta bade emellertid låtit sig göra delvis

på grund av att önskvärda ehuru för det dåvarande ej oundgängliga arbetsuppgifter

framskjutits till en senare tidpunkt, delvis på grund av att kommissionen

då hade ett avsevärt mindre antal arbetsplatser, vilka voro föremål

för avslutningsarbeten. Den under nämnda år uppkomna arbetsbalansen vore

inom vissa grenar, såsom gransknings- och bokslutsarbetena, ännu ej helt

avarbetad.

De överenskommelser med uppdragsgivare, kommissionen hade att träffa

i samband med arbetens slutförande, vore mången gång av stor ekonomisk

betydelse. Ett eftersättande av noggrannheten vid kontrollåtgärderna kunde

därför medföra betydande ekonomiska konsekvenser. Kommissionen ansåge

sig icke kunna taga på sitt ansvar att genom en alltför stark inskränkning

av arbetskraften vid det centrala kansliet vedervåga effekten av detta kontrollarbete.

Antalet befattningshavare vid olika avdelningar inom kommissionens centrala

kansli utgjorde den 1 juli 1935 251, och hade vid samma tidpunkt 1936

nedgått till 206, varav dock ett tiotal personer vore tillfälligt anställda för arbetet

med klientelundersökning och kommissionens tioårsberättelse. Den 1

januari innevarande år vore vid kansliet anställda 192 tjänstemän.

Kommissionen hade med hänsyn till den minskade arbetslösheten och till

den obestridliga nedgången i omfattningen av vissa arbetsuppgifter vid kansliet

beräknat att under loppet av våren 1937 kunna nedbringa antalet befattningshavare

så, att detsamma vid ingången av budgetåret 1937/1938 skulle

utgöras av 96 befattningshavare och vid ingången av nästföljande budgetår

av 72. Därutöver skulle för avslutnings- och avvecklingsarbeten vara anställd

viss personal, vid nästa budgetårs ingång till ett antal av 45 och vid

mgången av budgetåret 1938/1939 till ett antal av 14.

Vid avvägandet av personalbeståndet under budgetåret 1937/1938 hade

kommissionen utgått från att det av kommissionen framlagda arbetsprogrammet

bleve av Kungl. Maj:t i huvudsak godkänt.

Kommissionen övergår härefter till att redogöra för de beräknade kostnaderna

för den sålunda föreslagna organisationen.

För innevarande budgetår beräknar kommissionen, att kostnaderna för

centralförvaltningen skola komma att uppgå till sammanlagt 1,020,000 kronor,

därav cirka 57,500 kronor för kommissionens tioårsberättelse och verkställd

klientelundersökning.

Vidare hemställer kommissionen, att till de centrala administrationskostnaderna

för budgetåret 1937/1938 beräknas ett belopp av 700,000 kronor,

därav 111,700 kronor betingades av vissa avslutningsarbeten.

Kommissionen framhåller, att beräkningarna upprättats under en stark

känsla av nödvändigheten att så långt sig göra låter nedskära utgifterna.

Emellertid vore kommissionen angelägen understryka, att den endast med en

viss tvekan vidtagit inskränkningar av den genomgripande omfattning, som

skett. Från den fordran, som måste ställas på att statsverkets intressen noga

tillvaratoges vid de omfattande ekonomiska transaktioner, som sammanhang
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

31

de med arbetsplatsernas avveckling, hade kommissionen självfallet icke kunnat

bortse. Därjämte vore kommissionen skyldig att beakta riksdagens vid

upprepade tillfällen framförda krav på ökad kontroll över hjälpverksamheten.

Det personalbestånd, som av kommissionen föreslagits, borde enligt

kommissionens uppfattning vara tillräckligt för ett nödtorftigt tillgodoseende

av dessa krav på granskning och kontroll. En ytterligare minskning, även en

obetydlig sådan, skulle emellertid med all sannolikhet vedervåga effekten av

kommissionens kontrollerande verksamhet och reservarbetenas ekonomiska

och ändamålsenliga skötsel. Därjämte ville kommissionen framhålla, att även

en obetydlig ökning av den beräknade arbetslöshetens och hjälpverksamhetens

omfattning komine att nödvändiggöra förstärkning av personalen vid

kansliet utöver det beräknade personalbeståndet.

Slutligen har kommissionen erinrat om att kommissionen i sin statskrivelse

den 27 mars 1936 framhållit angelägenheten av att gränserna för omfattningen

av hjälpverksamheten för arbetslösa bleve mera noggrant uppdragna

samt förordat en utredning, syftande till en översyn av gällande bestämmelser

härutinnan. Kommissionen finner det alltjämt angeläget, att en översyn

av alla de bestämmelser som beröra den samhälleliga hjälpverksamheten vid

arbetslöshet kommer till stånd.

Den redogörelse för det nuvarande arbetslöshetsläget, som jag i annat sam- Departements.

manhang framlagt, giver vid handen, att under det senast förflutna året den ***^en''

allmänna situationen undergått en betydande förbättring. Sett i stort torde

läget under nästkommande budgetår närmast kunna förväntas motsvara förhållandena

under år 1929. Jag lämnar därvid de särskilt arbetslöshetsbetungade

landsdelarna å sido. För Göteborgs och Bohus, Västernorrlands

samt — ehuru i mindre mån — Blekinge läns vidkommande lär man vara

nödsakad räkna med ett större hjälpbehov än under sagda år.

Jag har ock i förut berörda sammanhang antytt, att man, under förutsättning

av det gynnsamma konjunkturlägets fortbestånd, har skäl att överväga,

huruvida icke den kvarstående arbetslösheten för framtiden bättre kan bekämpas

med andra medel, än de som ställts till statens arbetslöshetskommissions

förfogande. Emellertid är det tillika uppenbart — på sätt jag jämväl

erinrat -—■ att under nästkommande budgetår den genom kommissionen bedrivna

hjälpverksamheten i viss omfattning måste fullföljas. Detta betingas

redan av det faktum, att kommissionen den 1 mars innevarande år hade ej

mindre än 277 arbetsföretag i gång, av vilka det stora flertalet är av natur att

böra snarast görligt föras till slut. Då det organisatoriskt erbjuder betydande

svårigheter att med anlitande av den vid arbetena nu anställda arbetskraften

i annan ordning avsluta desamma, lär man vara hänvisad att riikna med

att färdigställandet försiggår i kommissionens regi. Däremot torde det laira

undvikas, att kommissionen engageras i nya statliga reservarbeten.

Arbetslöshetskommissionen har i sin senast avlåtna framställning utgått

från den förutsättningen, att antalet hjälpsökande arbetslösa i genomsnitt

under budgetåret 1937/1938 skulle utgöra 13,000, av vilka något mer än half
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

ten, eller omkring 7,000, borde komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp

med bidrag av statsmedel. Vid den uppskattning, åt vilken jag tidigare i dag

givit uttryck, har jag funnit den angivna siffran, med hänsyn till de förordade

åtgärderna för ordnande av vidgade beredskapsarbeten, kunna godtagas. Om

man förutsätter, att av dessa genomsnittligt 10,000 arbetslösa äro att anse

såsom omedelbart hjälpbehövande, torde man ock kunna godtaga kommissionens

beräkning av det antal arbetslösa, som bör erhålla hjälp med bidrag

av statsmedel. Enligt denna skulle sålunda genom kommunala arbeten och

understöd utan statsbidrag bispringas ett antal av 3,000 arbetslösa.

Vid angivande av verksamhetens fördelning på olika hjälpformer har kommissionen

vidare förutsatt, att i statliga reservarbeten skulle sysselsättas i

genomsnitt 2,000 arbetslösa och i statskommunala reservarbeten 1,600, medan

kontantunderstödsverksamheten och ungdomshjälpen skulle avse 3,400. Härvid

har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, kommissionen jämväl

beaktat angelägenheten av att pågående arbeten i största möjliga utsträckning

bringas till avslutning under budgetåret. Till främjande av detta syfte har

kommissionen tillika funnit pakallat, att specialarbetare i vida större omfattning

än tidigare varit fallet anlitas vid de statliga reservarbetena. Hittills

har man erfarenhetsmässigt räknat med omkring 10 °/o specialarbetare;

under budgetåret 1937/1938 skulle antalet genomsnittligt uppgå till ej mindre

än 26 /o. Kommissionen har ock lämnat en detaljerad plan rörande sagda

arbetares fördelning under budgetårets olika månader. Enligt denna skulle

antalet under juli och augusti utgöra 1,800, för att under vintermånaderna

nedgå till 200.

Även örn den föreslagna anordningen är ägnad att ingiva betänkligheter ur

olika synpunkter, vill jag ej motsätta mig att planen genomföres. Jag beaktar

därvid särskilt angelägenheten av att kommissionens under arbete varande

företag snarast görligt bringas till slut.

Vad angår kostnadsberäkningarna, föranleda dessa från min sida erinran

allenast i ett avseende. Efter vad jag inhämtat lär det kunna förväntas, att

fordringar inflyta under nästa budgetår i sådan utsträckning, att den uppgjorda

planen för verksamheten kan genomföras inom en anslagsram av

13,500,000 kronor, vilket belopp med 2,000,000 kronor understiger det av

kommissionen tidigare angivna.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att jag ansett mig jämväl för nästa

budgetår böra räkna med att disponera en del av de till Kungl. Maj:ts

förfogande stående medlen till främjande av företagsverksamhet för förskottering

av vissa kostnader betingade av Lyckebyåns reglering. Med hänsyn

härtill torde ett belopp av ytterligare 500,000 kronor böra stå till disposition

för nyss angivna ändamål.

Jag förordar sålunda, att reservationsanslaget till statliga och statskommunala

reservarbeten m. m. för budgetåret 1937/1938 upptages till (13,500,000

+ 500,000) 14,000,000 kronor, vilket belopp med 2,000,000 kronor överstiger

det tidigare för ändamålet beräknade.

Vad därefter beträffar anslaget till statens arbetslöshetskommission för be
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

33

siridande av kommissionens centrala administrationskostnader, har kommissionen

tidigare angivit det ifrågavarande medelsbehovet till 600,000 kronor,

men i sin definitiva framställning på anförda skäl funnit detsamma böra

uppskattas till 700,000 kronor. Jag vill visserligen icke bestrida, att kostnaderna

med hänsyn till de ökade krav på personal, som föranledas dels av

anhopningen av arbeten under fullbordan, dels ock av statsmakternas anspråk

på effektiv kontroll ur olika synpunkter, måste ställa sig högre, än

vad fallet var budgetåren 1929/1930 och 1930/1931, då arbetslösheten var av

en med den under budgetåret 1937/1938 förutsatta jämförlig storleksordning.

Då man emellertid betänker, att administrationskostnaderna under förstnämnda

båda budgetår stannade vid 288,000 respektive 328,000 kronor, synes

det mig likväl finnas grund för antagandet, att kostnaderna i fråga under

budgetåret 1937/1938 skola kunna begränsas till 600,000 kronor. Jag anser

mig härvid böra tillfoga, att jag icke finner behov föreligga av en förnyad

klientelundersökning innevarande år. Däremot bör vid lämplig tidpunkt

sommaren 1937 verkställas en arbetslöshetsräkning, på sätt senast skedde

år 1927. Rörande sättet för densammas anordnande torde Kungl. Majit

framdeles böra fatta beslut. Kostnaderna synas lämpligen böra bestridas

från nu förevarande anslag.

Slutligen har jag ansett mig böra framhålla, att på enskilt initiativ yrkeskurser

för utbildning av hembiträden med framgång anordnats å olika orter

inom Göteborgs och Bohus län. Ehuru anmäld arbetslöshet inom de kvinnliga

yrkena icke förekommer, lär det icke kunna förnekas, att en sådan utbildning,

anordnad inom områden med särskilt omfattande arbetslöshet, i

sin mån är ägnad att lätta familjernas ofta mycket tunga försörjningsbörda.

Ur denna synpunkt torde anledning föreligga att, där lokalt intresse förefinnes,

med bidrag av statsmedel främja sådan utbildning inom arbetslöshetstvngda

landsdelar. Med hänsyn till förefintligt behov av mjölkningskunnig

arbetskraft inom jordbruket tala goda skäl för att utbildningsverksamhet med

syfte att bereda förbättrad tillgång till kvinnlig sådan arbetskraft på liknande

sätt understödjes, såsom tidigare skett i fråga örn den manliga. Därest från

riksdagens sida erinran ej häremot framställes, torde medel av anslaget till

reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. böra anlitas för understödjande

av här berörd kursverksamhet.

Med avseende å kommissionens ånyo framförda krav på en allmän översyn

av de bestämmelser, som reglera den samhälleliga hjälpverksamheten vid

arbetslöshet, vill jag uttala, att detta önskemål lämpligen torde böra beaktas

i samband med den omprövning, som efter min mening bör ägnas frågan om

de medel, vilka framdeles böra anlitas för bekämpande av en kvarstående,

jämförelsevis begränsad arbetslöshet.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 600,000;

dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag

av..................................kronor 14,000,000;

dels ock godkänna de av mig förordade grunderna för användningen

av nämnda reservationsanslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skoglund.

s. 37 Kontrollera mot PDF

I

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

37

Bilaga A.

Till KONUNGEN.

Statens arbetslöshetskommission får härmed till Kungl. Majit överlämna

redogörelse för arbetslöshetens och hjälpverksamhetens utveckling under

1936 i belysning av vissa motsvarande uppgifter från föregående år samt

i anslutning härtill framlägga beräkningar rörande kostnaderna för kommissionens

verksamhet under återstoden av innevarande budgetår ävensom

avgiva förslag om erforderliga medel för uppehållande under budgetåret

1937/1938 av den hjälpverksamhet för oförvållat arbetslösa, som kommissionen

enligt kungörelsen nr 434/1934 med senare ändringar jämlikt kungörelserna

426/1935 och 464/1936 har att utöva.

I. Översikt över arbetslöshetsläget år 193G.

Utvecklingen av arbetslöshetsförhållandena, sådana dessa återspegla sig i

den offentliga arbetsförmedlingens, fackföreningarnas och kommissionens

statistik, framgår av tab. t och 2 samt diagram 1, sid. 99. Då redogörelsen

här likaväl som beträffande kommissionens verksamhet avser år 1936, lia

av tidigare års siffror endast medtagits sådana, som erfordrats för att ge

en fylligare bakgrund åt det skildrade året. För tidigare år hava vissa viktigare

siffror sammanställts i fjolårets statframställning till Kungl. Majit den

4 dec. 1935.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 1. Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen

saint fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet.

Åren 1930—1936.

Månad

Antal arbetsansökningar på 100

lediga platser vid den offentliga

arbetsförmedlingen

Fackföreningarnas arbetslöshet

procent av medlemsantalet

. i

1

1930

1931

1982

1933

1934

1935

1936

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

Januari . .

265

243

453

735

735

485

370

13.9

20.2

24.2

28.8

24.4

22.3

19.0

Februari .

226

254

508

737

694

477

319

1 13.2

18.7

23.8

27.7

24.4

20.1

18.0

Mars . . .

177

200

397

729

514

414

261

12.3

19.4

24.1

28.7

23.8

18.5

16.5

April . . .

143

202

382

620

477

321

249

10.8

17.1

20.8

24.3

19.6

16.0

13.8

Maj ...

131

170

380

559

383

303

214

8.0

13.2

19.0

21.1

15.4

12.0

10.2

Juni . . .

128

196

405

566

379

284

194

8.0

12.4

19.3

20.3

14.0

11.3

9.3

Juli . . .

141

206

420

626

362

277

194

8.0

11.8

19.4

19.4

12.9

9.9

8.1

Augusti. .

144

207

409

579

332

255

175

8.1

12.8

20.0

19.6

13.3

10.2

8.0

September

147

204

407

577

331

244

169

9.5

13.4

20.6

19.2

13.0

10.9

8.5

Oktober. .

178

271

463

663

379

284

204

12.3

16.4

22.1

20.2

14.8

12.7

November .

274

483

853

865

549

434

15.3

■19.3

24.1

22.3

17.1

14.9

December .

251

388

881

810

531

442

22.9

26.5

31.0

27.2

23.7

21.3

Medeltal

183

251

487 !

6S5

479

365

11.9

16.8

22.4

23.3

18.0

15.0

Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens månads
rapporter

åren 1930—1936.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

li)36

Januari . .

Februari .

Mars . . .

16,647

15,384

13,572

40,245

41,595

41,885

103,742

108,032

109,674

180,602

181.944

186,561

171,540

166,348

160,345

93,419

89.S38

83,588

61,400

58,127

53,162

April . . .

Maj. . . .

Juni . . .

11,368

9,013

6,634

39,396

34,550

31,057

111.333

104(094

97,370

176,825

156,211

145,458

'' 145,588

116,257

99,628

75,122

61,177

51,157

46,628

34,571

25,863

Juli . . .

Augusti . .

September .

5,824

6,314

8,589

30,520

35,701

40,377

94,687

99,826

106,404

138.855

144,185

151,498

86,253

83,042

78,918

42,582

41,723

41,190

21,510

20,783

20,903

Oktober . .

November .

December .

14,611

24,824

31,901

57,143

77,254

88,761

123,584

146,981

161,155

164,747

170,702

171,065

84,811

92,016

92,881

47,045

54,167

57,965

24 712

Medeltal

13,723

46,540

113,907

164,054

114.802

61,581

Samtliga dessa sifferserier inregistrera den starka förbättring, som arbetsmarknaden

undergått 1936. I fråga örn var och en av årets månader

(t. o. m. sept. resp. okt.) ligga siffrorna för 1936 i varje tabell under de motsvarande

för närmast föregående år. Beträffande samtliga tabeller föreligger

jämväl den parallellismen, att de siffror, vilka hösten 1936 giva uttryck

för arbetsmarknadsläget, äro mindre än hälften så stora som högvinterns (januari

månads).

Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen

har under sagda tid nedgått till att endast utgöra 43.7 % av

januarisiffran eller från 370 till 169, medan motsvarande relation för samma

månader 1935 var 50.3 %. Härvid torde beaktas, att arbetsförmedlingen,

på grund av sin fortsatta utvidgning under 1936, tillförts ett relativt större

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

39

klientel än förut, och att omsättningen på arbetsmarknaden helt visst blivit

livligare, ju mer konjunkturerna förbättrats.

Även fackföreningarnas statistik ger klart belägg för den fortskridande,

starka förbättringen. Under förhösten eller september 1936 (senare uppgifter

ännu ej tillgängliga) voro endast 8.5 °/o av fackföreningarnas medlemmar arbetslösa

mot 19.0 % vid årets början.

Mest påfallande framträder likväl arbetsmarknadens gynnsamma utveckling

i kommissionens statistik med dennas för hjälpverksamhetens inriktning

utslagsgivande siffror. Redan under envar av 1934 års månader hade

antalet hos kommissionen rapporterade hjälpsökande arbetslösa visat sig

ligga under motsvarande antal arbetslösa för 1933. Under 1935 fortsatte

siffrorna att underskrida närmast föregående års månadsrapporterade siffror,

och samma förhållande har under den hittills gångna delen av 1936 kunnat

konstateras i förhållande till 1935.

Såsom mestadels plägar vara fallet kulminerade arbetslösheten även 1936,

vad kommissionens statistik angår, i januari månad, då de hjälpsökandes

antal uppgick till 61,400. Därefter sjönko siffrorna månad för månad för

att nå bottenläget i augusti med 20,783 arbetslösa. Denna siffra ökade obetydligt

i september. Den utgjorde då allenast 34 % av årets maximisiffra,

d. v. s. arbetslösheten hade från årets kulminationspunkt räknat nedgått med

cirka 2/3. Någon motsvarighet till en dylik gynnsam utveckling under tiden

januari—september har tidigare ej funnits att anteckna annat än under den

s. k. fredskrisens avvecklingsår (1922—1924), då siffrorna sjönko till och

med än kraftigare, samt under de båda högkonjunkturår (1928—1929), vilka

föregingo den senaste stora ekonomiska krisen.

Utvecklingen av arbetsmarknaden, sådan den kommer till synes i kommissionens

statistik, åskådliggöres vidare i tab. 3, varest antalet hjälpsökande

arbetslösa för var och en av årets månader under tiden 1934—1936 satts i

procent av antalet för motsvarande månad under närmast föregående år.

Tab. 3. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1934—1936 i procent av motsvarande

antal närmast föregående år.

1934 i % av

1935 i % av

1936 i % av

Månad

1933

1934

1935

Januari . .

..... 95.0

54.5

65.7

Fehman .

......... 91.4

54.0

64.7

Mars . . .

......... 85.9

52.1

63.fi

April . . .

......... 82.3

51.fi

62.1

Maj . . .

......... 74.4

52.fi

56.5

Juni . . .

......... 68.b

51.3

50.fi

Juli . . .

......... 62.1

49.4

50.5

Augusti . .

.........

50.2

49.fi

September

......... 52.1

52.2

50.7

Oktober

......... 51.5

55.5

61.7

November .

......... 53.9

58.9

December .

......... 54.3

62.4

Skillnaden mellan årssiffrorna ger vid handen, alt en viss stabilisering inirätt

i fråga örn den minskning, som arbetslösheten undergått de senaste

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

åren. Särskilt komma jämförelsetalen för september åren 1934—1936 varandra

påfallande nära.

Nedgången i arbetslöshetssiffrorna under 1936 avstannade som redan nämnts

i augusti. Den förhållandevis avsevärda stegring av dessa, vilken under oktober

i ar kommit till synes, torde delvis kunna betraktas såsom en säsongföreteelse,

men företeelsen har sannolikt också ett visst samband med den under

de senare åren ökade benägenheten bland de arbetslösa att anmäla sig som

hjälpsökande, så snart sysselsättning på öppna marknaden ej omedelbart står

till buds. I vart fall rubbas härigenom icke den bild av fortskridande stark

förbättring på arbetsmarknaden, som utvecklingen under 1936 hittills uppvisat.

Denna förbättring får även sin belysning av socialstyrelsens kvartalsstatistik

angående arbetstillgangen under de tre första kvartalen av innevarande

år ur synpunkten av huruvida brist, tillräcklig tillgång eller överflöd på

arbetskraft förelegat vid utgången av resp. kvartal enligt vederbörande arbetsgivares

uppfattning. I efterföljande tab. 4 hava dessa uppgifter sammanställts

och bearbetats.

Tab. 4. Fördelning- ay arbetare, ingående i socialstyrelsens krartalsstatistik, med

hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft Procenttal.

Fördelning

i procent av antalet arbetare hos

År och kvartal

Hela

antalet

de arbetsgivare, som uppgivit, att på

arbetskraft rått

arbetare

brist

tillräcklig tillgång

överflöd

l;a kvartalet 1933 .....

.... 233,715

0.3

27.6

72.1

2:a > > .....

.... 234.208

0.2

31.7

68.1

3:e > > .....

.... 247,912

0.9

36.8

62.3

4:e > > .....

.... 254,863

0.4

37.3

62.3

lia kvartalet 1934 .....

.... 278,124

1.1

42.6

56.4

2:a > > .....

.... 291,217

4.9

51.6

43.5

3:e > > .....

.... 314,890

5.7

56.6

37.8

4:e > > .....

.... 308,756

4.1

58.0

37.9

l:a kvartalet 1935 .....

5.5

58.2

36.3

2:a » > .....

.... 324,722

8.3

63.6

28.1

3:e > > .....

.... 331,518

10.9

62.2

26.9

4:e > > .....

.... 318,918

10.1

62.6

27.3

Ira kvartalet 1936 .....

.... 323,260

10.7

61.8

27.5

2:a > .....

.... 348,322

13.8

66.2

20.0

3:e > > • . . . .

.... 348,375

15.0

66.7

18.3

Det ganska betydande »överflöd» på arbetskraft, som rådde ännu vid slutet

av första kvartalet 1935 (36.3 %), har efter hand tunnats av. Vid motsvarande

tidpunkt 1936 var siffran 27.5 %. Även därefter har den gått tillbaka

och utgjorde blott 18.3 % vid slutet av tredje kvartalet 1936. Samtidigt

har arbetstillgången blivit betecknad såsom »tillräcklig» i allt större utsträckning:

58.2 % under första kvartalet 1935, 61.8 % under första kvartalet

1936. Vid slutet av detta års tredje kvartal hade denna siffra stigit till

66.7 %. Antalet arbetare hos de arbetsgivare, som noterat att »brist» på

arbetskraft förekom, utgjorde slutligen under tredje kvartalet 1936 15 %,

medan motsvarande siffra vid samma tidpunkt 1935 var 10.9 %. Anmärkas

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 41

Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och

skogshushållning åren 1934—1936.

Månad

1934

1935

1936

Jordbruk

Januari.........

14,499

7,721

2,288

Februari.......

14.287

7,074

1,909

Mara..........

13,895

6,088

1,390

April..........

11,320

4,486

999

Maj..........

8,410

2,426

524

Juni.........

7,152

1,656

282

Juli..........

5,909

1,036

198

Augusti........

5,704

984

187

September.......

5,546

1,096

184

Oktober........

7,351

1,409

341

November.......

7,728

1,949

December.......

7,884

2,326

Medeltal

9,140

3,188

Skogshushållning

Januari.........

7.991

3,503

2,492

Februari........

7,196

2,874

1,351

Mars..........

10,704

3,279

1,233

April.........

14.028

5,647

1,858

Maj..........

9,775

5,025

1,231

Juni..........

9,629

3,955

640

Juli.........•

8,447

2,128

296

Augusti........

8,567

2,264

371

September.......

8,295

2,318

457

Oktober .......

6,967

2,880

481

November.......

6,513

3,452

December........

''• 5,646

3,467

Medeltal

8,647

3,399

må i detta sammanhang, att antalet av de arbetare, som berörts av socialstyrelsens

kvartalsstatistik, ökats från 308,625 första kvartalet 1935 till

323,260 samma kvartal 1936. Vid utgången av tredje kvartalet 1936 var siffran

348,375.

I socialstyrelsens kvartalsstatistik ingå huvudsakligen uppgifter från industriens

verksamhet men däremot ej sådana beträffande jordbruket. Den

fortsatta, allmänna återhämtningen på arbetsmarknaden har emellertid också

berört jordbruket, vilket tydligt framgår av tab. 5. Då alltifrån våren —

sommaren 1936 inalles blott några få hundra personer, tillhörande yrkesgruppen

jordbruk, redovisats hos landets arbetslöshetskommittéer såsom

hjälpsökande arbetslösa, har anledning ej förelegat för kommissionen att

vidtaga någon ändring i de från våren 1935 beslutade avstängningarna från

statlig arbetslöshetshjälp av arbetslösa, tillhörande yrkesgruppen jordbruk.

Dispens från dessa bestämmelser har också ifrågasatts och behövt lämUas

i avsevärt mindre omfattning än föregående år. Dylika dispenser beviljades

huvudsakligen under årets första kvartal och för jordbruksarbetare i landets

södra och mellersta delar samt med det största antalet — 206 dispensrum

— i februari. Under tiden juni—oktober medgåvos inga dispenser och de,

vilka från och nied november ånyo kommit i fråga, ha endast haft avseende

på enstaka fall.

Såsom en anmärkningsvärd företeelse förtjänar omnämnas, att arbetstid
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

stånd måst meddelas finländska jordbruksarbetare för att det skulle bliva

möjligt att fylla den brist pa arbetskraft, som under skördetiden juli—augusti

1936 gjorde sig gällande särskilt inom en del socknar i Norrbottens län.

Inom flera av de företrädesvis jordbruksidkande länen har för övrigt knappheten

på arbetskraft för vissa grenar av jordbruksarbetet blivit alltmer framträdande.

Tab. 5 å föregående sida belyser även den gynnsamma utvecklingen av arbetslöshetssiffrorna

inom skogshushållningen. För första gången sedan den

senaste stora krisen på arbetsmarknaden har — under detta år — inträffat,

att vintermånadernas arbetslöshet bland skogsarbetarna icke kulminerat

i april såsom varit fallet under åren 1931—1935, utan att toppunkten

passerats redan i januari (2,492 personer), efter vilken tidpunkt siffrorna befunnit

sig i sjunkande, med ett tillfälligt avbrott i april, till på sensommaren,

då en svag stigning ånyo varit att notera. I slutet av oktober voro endast 481

personer inom yrkesgruppen registrerade såsom arbetslösa, vadan arbetstillgången

även inom skogshushållningen numera icke heller påkallar några

hjälpåtgärder för skogsarbetare. Den avstängning av skogsarbetare från statlig

arbetslöshetshjälp, som trädde i kraft den 1 november 1934, har till följd

härav kommit att bestå, och dispenser lia endast relativt sparsamt behövt

meddelas. Högsta antalet dispensrum beviljades under årets fyra första månader

med maximum i januari (1,256), varav huvudposten omfattade skogsoch

flottningsarbetare, delvis i förening med jordbruksarbetare, i Norrland.

Från och med juli ha endast några norrländska kommuner medgivits dispens

för ett mindre antal flottningsarbetare.

Saväl jordbrukets som skogshushållningens växande behov av arbetskraft

har föranlett kommissionen att från de statliga reservarbetena hemsända

alla där sysselsatta, beträffande vilka det kunnat antagas, att de på grund

av tidigare anställning eller förutsättningar i övrigt väl lämpat sig för arbete

vid jordbruket eller i skogarna. Under tiden mars—juli 1936 ha dessa

hemsändningar omfattat 2,900 man.

Till gruppen »avstängda yrken» lia eljest under 1936 varit att räkna följande,

vilkas utövare redan tidigare hänförts dit, nämligen byggnads-, tegelbruks-,

hamn- och stuveriarbetare samt personer tillhörande yrkesgruppen

husligt arbete. Bland dem ha endast byggnadsarbetare i mera nämnvärd utsträckning

kommit att dispenseras och detta av naturliga skäl allenast under

1936 års vinter- och vårmånader. Det högsta antalet dispensrum beviljades

i mars (685). Från november ha emellertid 25 arbetare inom branschen ånyo

medgivits dispenser.

För tegelbruksarbetare lia sådana lämnats i mycket ringa utsträckning.

Siffrorna härvidlag beträffande hamn- och stuveriarbetare ha visserligen varit

högre än för tegelbruksarbetarna men likväl stannat vid förhållandevis låga

tal (max. 196 i mars, under den varmare årstiden månatligen ej över 10).

Förhållandena på arbetsmarknaden hava under 1936 utvecklat sig därhän,

att arbetslöshet av mera anmärkningsvärd omfattning numera endast föreligger

på några få yrkesområden. Detta framgår av de uppgifter om de

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 43

Tnb. G. De hjälpsökande arbetslösa fördelade på yrkesgrupper år 1986.

Yrkesgrupp

3V

1

3°/

u

31 /„

/ /

3 V

1

10

Antal

%

Antal

%

Antal |

%

Antal

%

Jordbruk och skogshushållning:

Jordbruk .............

2,288

3.7

999

2.1

198

0.9

341

1.4 ''

Skogshushållning.........

2,492

4.1

1,858

4.0

296

1.4

481

1.9 1

Industri och hantverk:

1 Ingenjörsarbete och arbetsledning . .

96

0.2

—

—

—

—

- |

Malmbrytning och metallindustri . .

4,729

7.7

3,735

8.0

1,864

8.7

1.967

8.0-

Därav malmbrytning......

1,143

1.9

970

2.1

480

2.2

428

1.8

metallindustri......

3,586

5.8

2,765

5.9

1,384

6.5

1,539

6.2

Jord- och stenindustri.......

6,602

10.8

4,233

9.1

2,651

12.3

2,676

10.8

Därav stenindustri.......

5,179

8.5

3,341

7.2

2,211

10.3

2,233

9.0

glasindustri.......

365

0.6

374

0.8

220

1.0

179

0.7

övriga tillh. jord- o. stenind.

1,058

1.7

518

i.i

220

1.0

264

i.i

Trävaruindustri..........

6,883

11.2

5,805

12.4

2,575

12.0

3,144

12.7

Pappers- och grafisk industri . . .

1,342

2.2

1,160

2.5

596

2.8

587

2.4

Livsmedelsindustri........

1,100

1.8

922

2.0

403

1.9

534

2.2

Textil- och beklädnadsindustri . . .

519

0.8

401

0.9

221

1.0

227

0.9

Läder-, hår- och gummivaruindustri .

638

1.0

580

1.2

324

1.5

322

1.3

Kemisk-teknisk industri......

541

0.9

510

1.1

359

1.7

352

1.4

Byggnadsverksamhet.......

6,825

11.1

5,298

11.4

1,711

7.9

2,355

9.6

Husbyggnadsarbete.......

2,014

4.3

289

1.8

673

2.7

Väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete

3,284

7.1

1,422

6.6

1,682

6.8

Kraft- och värmeproduktion ....

263

0.4

218

0.5

113

0.5

120

0.5

Sjöfart och fiske:

1,197

2.0

946

2.0

340

1.6

510

2.1

Handel, samfärdsel o. allmän tjänst:

Kontorsarbete..........

518

0.8

402

0.9

185

0.9

266

1.1

Affärs- och lagerarbete ......

1,391

2.3

1,369

2.9

747

3.5

874

3.5

Landtransport..........

2,599

4.2

2,201

4.7

993

4.6

1,102

4.5

Hotell- och restaurangrörelse ....

394

0.6

305

0.7

124

0.6

238

1.0

Litterärt och konstnärligt arbete . .

j

( 87

0.2

36

0.1

63

0.2:

Förvaltning och undervisning . . .

\ 547

0.9

* 252

0.5

123

0.6

174

0.7

Sjukvård och hygien.......

1

1 47

0.1

21

0.1

27

0.1

Husligt arbete...........

80

0.1

71

0.2

34

0.1

45

0.2

i Arbete, ej hän fiori, till annan grupp:

Diversearbete ...........

18,346

29.9

13,675

29.3

6,953

32.3

7,565

30.6

Ungdom utan särskild utbildning . .

2,010

3.3

j 1,554

3.3

643

3.0

| 742

3.0

Summa

61,400

100.0

46,628

100.0

21,510

100.0

|| 24,712

100.0

hjälpsökandes fördelning på yrkesgrupper vid vissa tidpunkter 1936, som

återfinnas i tab. 6.

Enligt arbetslöshetskommittéernas rapporter till kommissionen örn situationen

vid utgången av oktober månad 1936 vörö siffrorna för antalet hjälpsökande

arbetslösa störst inom följande yrkesgrupper:

malmbrytning, metall- och maskinindustri............... 1,967

stenindustri .......................................... 2,233

byggnadsverksamhet ..................................... 2,355

handel, samfärdsel och allmän tjänst .................... 2,744

trävaruindustri ......................................... 3,144

diversearbete .......................................... 7,565

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

En avsevärd nedgång i arbetslöshetssiffrorna föreligger emellertid även

inom samtliga dessa yrkesgrupper vid en jämförelse med situationen ett år

tidigare. Särskilt framträder den beträffande stenindustrien, malmbrytning

och metallindustri och diversearbete samt byggnadsverksamhet, något min

dre däremot i fråga om trävaruindustri och gruppen handel, samfärdsel och

allmän tjänst.

Uppsvinget inom näringslivet avspeglar sig icke minst däri, att brist nu

flerstädes råder på yrkesskickliga arbetare, vilket i vissa fall föranlett beviljande

av arbetstillstånd för utländsk arbetskraft.

Ett belysande exempel på den omkastning i läget, som ägt rum, erbjuder

bland annat utvecklingen inom byggnadsindustrien. Vid den tidpunkt —

februari 1934 — då efter lång konflikt uppgörelse träffades inom denna industri,

voro nära 16,000 byggnadsarbetare registrerade såsom hjälpsökande arbetslösa.

Siffrorna började kraftigt dala fram på våren samma år, stego säsongmässigt

i början på 1935, sjönko åter våren 1935 för att hösten sagda år undergå

en sedvanlig stegring, som fortsatte ett stycke in på vintern 1936, varefter

arbetslösheten gick starkt tillbaka. Hela antalet hjälpsökande inom yrket

utgjorde, enligt sammanställningen här ovan, i oktober 1936 2,355 mot

3,976 i oktober 1935 och 4,689 i oktober 1934.

Jämväl för stenindustrien har 1936 medfört en kraftig uppryckning, även

om den delvis sammanhänger med de fortsatta statliga stenbeställningarna. I

jämförelse med den situation, som förelåg i oktober 1935, har arbetslösheten

inom stenindustrien under loppet av ett år t. o. m. minskat starkare

än den gjort i någon av de övriga större industrierna eller från 6,118 år 1935

till 2,233 i oktober 1936, en förbättring, som dock bör ses mot bakgrunden

av att denna industris gynnsammare villkor inträdde först relativt sent.

De stigande konjunkturerna för trävaruindustrien ha kommit att i någon

mån återverka på de statistiskt mera fördelaktiga siffror, som arbetslösheten

inom nämnda industri numera företer. Uppenbarligen beror den här märkbart

långsammare återhämtningen på svårigheten för de många utrationaliserade

sågverksarbetarna att ånyo vinna fotfäste inom näringslivet.

Över huvud har arbetslösheten inom stendistrikten och sågverksdistrikten

under 1936 gått så avsevärt tillbaka, att det icke synts påkallat att i denna

årsöversikt göra dem till föremål för någon statistisk specialbehandling.

Svagast är minskningen av de arbetslösas antal inom den stora, tämligen

heterogena kategorien »handel, samfärdsel och allmän tjänst», där den allenast

uppgår till 31.0 %>, räknat från oktober 1935 till samma månad 1936.

Vad angår gestaltningen av läget bland dem, vilka tillhöra grupperna tekniska

och merkantila tjänstemän, torde få hänvisas till kommissionens underdåniga

utlåtande med redogörelse i ämnet den 16 oktober 1936.

För övriga, till ovan nämnda kategori hörande yrkesutövare, av vilka arbetare

inom landtransport samt butiks- och lagerarbetare utgöra flertalet,

har utvecklingen på arbetsmarknaden varit mindre fördelaktig. Enkannerligen

gäller detta om affärs- och lagerarbetare, bland vilka antalet hjälpsökande

sedan oktober 1935 till samma månad 1936 sjunkit med endast 18.3 %.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 7. De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på olika yrkesgrupper

åren 1934—19.-16. Oktober månad.

Yrkesgrupp

1934

1935

1936

Jordbruk och skogshushållning:

8.7

3.0

1.4

Jordbruk . ................

. Skogshushållning..............

8.2

6.1

1.9

Industri och hantverk:

8.2

8.0

Malmbrytning och metallindustri......

9.9

Jord- och stenindustri...........

10.1

13.0

10.8

j Trävaruindustri..............

7.9

10.1

12.7

Byggnadsverksamhet............

5.5

8.5

9.5

Övriga industrier.............

6.8

7.3

8.7

| Sjöfart och fiske ..............

1.7

1.7

2.1

Handel, samfärdsel och allmän tjänst . . .

7.5

8.4

11.1

\ Husligt arbete...............

0.2

0.1

0.2

I Arbete, ej hänförligt till annan grupp . . .

33.5

33.6

33.6

!

Summa

100.Ö

100.0

100.0

i Antal hjälpsökande arbetslösa.......

84,811

47,045

24,712

Grov- och diversearbetarnas numerär av hjälpbehövande arbetslösa har

under 1936 befunnit sig i fortsatt, starkt sjunkande, vilket bl. a. beror på att

arbetslöshetskommittéerna fullfölja strävandet att i görligaste mån hänföra

grovarbetarna till det yrke, inom vilket de ha sin utkomst. Tages hänsyn

till sistnämnda förhållande, är det likväl tydligt att grovarbetarna utgöra

den övervägande delen av de arbetslösa, överhuvud är arbetslösheten nu i

motsats till under lågkonjunkturen ett problem företrädesvis för den mindre

kvalificerade arbetskraften. Det torde nämligen vara ostridigt, att de yrkesarbetare,

som — på grund av ålder eller andra omständigheter — icke ens

under en period av industriellt uppsving ägt möjlighet eller förmåga att åter

erhålla mera stadigvarande utkomst inom näringslivet, även i fortsättningen

lära komma att tillhöra kretsen av dem, vilkas arbetskraft icke kan förväntas

bli efterfrågad på den öppna marknaden.

En översikt av hela klientelets procentuella fördelning på olika yrkesgrupper

i oktober månad 1934—1936 meddelas i tab. 7, där de arbetslösa grupperats

på sådant sätt, att de olika årens siffror för resp. yrken äro med varandra

direkt jämförbara.

Arbetsmarknadslägets utveckling i Sverige under 1936, sådan denna här

ovan tecknats, lämnar emellertid inga säkra garantier för framtiden. Flera

faktorer finnas, som onekligen innesluta moment av ovisshet.

Huruvida den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen skall under nästa år

minska hjälpbehovet på grund av arbetslöshet låter sig exempelvis sålunda

icke för närvarande bedöma. Enligt vad kommissionen inhämtat från socialstyrelsen,

voro vid september månads utgång 1936 tio erkända arbetslöshetskassor

med ett medlemsantal av 102,303 i funktion eller fem kassor och 49,523

medlemmar fler än vid motsvarande tidpunkt 1935. Då emellertid arbetslös
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Tab. 8. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet under åren 1934—19S6.

Hånad

1934

1935

1936

Januari...........

1,478

1,251

810

Februari.............

1,529

1,219

759

Mars................

1,525

1,180

727

April..............

1,437

1,051

666

Maj................

1,337

901

568

Juni................

1,270

840

482

Juli..........

1,220

722

426

Augusti..........

1.160

709

421

September..............

1,138

691

400

Oktober.......

1,178

734

409

November......

1,232

796

December.....

1,252

833

Medeltal

1,313

911

hetsförsäkringen huvudsakligen omsluter arbetare inom vissa hantverksyrken

eller eljest yrkeskunniga arbetare men den arbetslöshet, kommissionen under

den närmaste tiden företrädesvis torde få beröring med, har avseende på sådan

bland grovarbetare och vissa utrationaliserade element inom industri och

handelsverksamhet, synes härav den slutsatsen kunna dragas, att arbetslöshetsförsäkringen

icke lär komma att under nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden

nämnvärt avlasta anspråken på arbetslöshetshjälp genom

kommissionen.

Vidare må icke förbises, att hela det internationella läget är så labilt och

riskfyllt, att verkningarna av lätt inträdda komplikationer tvivelsutan komme

att omedelbart skapa störningar jämväl på den svenska arbetsmarknaden.

*

Siffrorna för antalet kommuner, som står i rapportförbindelse med kommissionen,

ge i viss mån också ett mått på arbetslöshetens utbredning i landet.

Ännu under 1935 gick icke antalet rapporterande kommuner tillbaka

i samma proportion som totalantalet hjälpsökande arbetslösa. Innevarande

år har emellertid nedgången i rapportkommunernas antal varit starkare. Såsom

framgår av tab. 8 utgjorde antalet kommuner med rapporterad arbetslöshet

i oktober 1936 409 mot 734 år 1935 och 1,178 år 1934.

Påtagligt är, att antalet kommuner med ett förhållandevis litet antal hjälpsökande

arbetslösa tenderar att relativt taget öka, ju mer den totala arbetslösheten

sjunker. Utvecklingen framträder närmare i tab. 9. Under 1934

utgjorde sålunda under september antalet rapporterande kommuner med

högst 20 arbetslösa 46.4 % av samtliga. Påföljande år, 1935, steg siffran

till 48.8 % för att slutligen i september 1936 nå 54.1 %.

Ehuru, som ovan framhållits, 54.1 °/o av samtliga rapporterande kommuner

eller 216 under september 1936 hade en arbetslöshet, som per kommun

uppgick till högst 20, utgjorde dock den i dessa kommuner förekommande

arbetslösheten alltjämt endast en ringa del av totalantalet, nämligen 8.3 %

av samtliga då hjälpsökande arbetslösa. Arbetslöshet i mera avsevärd om
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

47

Täln 9. Fördelning av rapporterande kommuner och hjälpsökande arbetslösa med

hänsyn till antalet från varje kommun rapporterade hjälpsökande.

September 1934, 1935 och 1936.

Storleksgmpp:

K

o m m u n

e r

Hjälpsökande

arbetslo

s a

antal

hjälpsökande

Antal

Procent

Antal

Procent

arbetslösa

1934

1935

1936

1934

1935

1936

1934

1935

1936

1934

1935

1936

1-5 . .

206

128

85

18.1

18.5

21.3

670

374

233

0.9

0.9

1.1 i

6—10 . .

144

93

62

12.6

13.5

15.5

1,131

744

478

1.4

1.8

2.3 ;

11-20 . .

178

116

69

15.7

16.8

17.3

2,655

1,734

1,023

3.3

4.2

4.9 |

21-50 . .

262

156

92

23.0

22.6

23.0

8,686

5,004

3,059

11.0

12.1

14.6

51—100 . .

165

100

40

14.5

14.5

10.0

11,600

7,025

2,732

14.7

17.1

13.1 !

101—200 . .

100

56

32

8.7

8.1

8.0

14,246

7,955

4,334

18.0

19.3

20.7 j

201—500 . .

69

37

17

6.1

5.3

4.2

20,359

10,855

4,658

25.9

26.4

22.3 i

501 1,000 . .

11

3

1

1.0

0.4

0.2

7,245

1,986

781

9.2

4.8

3.7!

1,001—0. . . .

3

2

2

0.3

0.3

0.5

12,326

5,513

3,605

15.6

13.4

17.3

Summa

1,138

691

400 flOO.0

100.0

100.0

78,918

41,190

20,903

100.0

100.0

100. o |

fattning förekom under september 1936 i 184 kommuner eller endast i omkring

hälften så många kommuner som i september närmast föregående år.

Största antalet hjälpsökande, 4,658, har i år liksom tidigare funnits i den

klass av kommuner — städer och industrisamhällen — vilka rapporterat

201—500 arbetslösa.

Ett försök har gjorts att mäta det tryck, arbetslösheten utövar inom kommunerna.

Till den änden ha utförts vissa beräkningar, där, på sätt tab. 10

utvisar, för var och en av de angivna kommunklasserna uträknats arbetslöshetens

omfattning i procent av befolkningen under september åren 1935—

1936.

Tab. 10. Arbetslöshetens omfattning i relation till befolkningen, fördelad efter antalet

rapporterade hjälpsökande inom kommunerna. September 1935 och 1936.

Storleksgmpp:

antal

hjälpsökande

arbetslösa

Hjälpsökande arbetslösa

Hjälpsökande arbetslösa i %

av befolkningen

Städer

Landsbygd

Samtliga

kommuner

Städer

Landsbygd

Samtliga ■

kommuner :

1935

1936

1935

1936

1935

1936

1935

1936

1935

1936

1935

1936

j 1-5 ... .

6

31

368

202

374

233

0.03

0.05

0.12

0.09

0.12

0.08

j 6-10 . . .

68

45

676

433

744

478

0.09

0.09

0.34

0.23

0.27

0.20

11—20 . . .

159

177

1,575

846

1,734

1,023

0.36

0.18

0.52

0.60

0.50

0.38

21—50 . . .

581

753

4,423

2.306

5,004

3,059

0.30

0.45

1.04

0.69

0.80

0.0 J

51—100 . . .

1,630

746

5,395

1,986

7,025

2,732

0.68

0.50

1.36

1.27

1.07

0.90

! 101—20O . . .

1,768

1,843

6,187

2,491

7,955

4,334

1.23

0.72

2.43

2.00

2.00

1.15

201—500 . . .

4,078

1,786

6,777

2,872

10,855

4,658

1.03

0.83

3.59

2.31

1.86

1.87

i 501-1,000 . .

899

781

1,087

—

1,986

781

0.65

0.65

4.18

_

1.21

0.55

1,001—ro. . . .

5,513

3,605

—

5,513

3,605

0.71

0.46

—

—

0.71

0.46

Summa

14,702

9,767

26,488

11,136

41,190 20.903

0.72

0.60

1.26

0.84

0.99

0.64

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Tabellen ger vid handen, att arbetslöshetens tryck inom kommuner, som

rapportera ett ringa antal arbetslösa, är förhållandevis litet. En arbetslöshet

motsvarande 0.08 % av hela folkmängden — enligt ovan återgivna uppgifter

för september 1936 i kommuner med en arbetslöshet av högst 5 arbetslösa

— torde knappast bereda kommunerna några större svårigheter.

Det högsta arbetslöshetstrycket i medeltal för olika kommunslag utgjorde

under september 1935 2.00 % och förefanns då i storleksgrupp 101—200;

1936 förekom det i grupp 201—500 och uttrycktes av procenttalet 1.37.

Dessa uppgifter avse samtliga slag av kommuner. Jämföras siffrorna beträffande

landsbygd och städer, visar det sig, att det relativa antalet hjälpsökande

å landsbygden såväl genomsnittligt som för varje särskild storleksgrupp

även under 1936 i allmänhet varit större än i städerna. För landsbygden

enbart föreligger under 1936 det högsta arbetslöshetstrycket i kommungruppen

201—500 arbetslösa, dit en förskjutning ägt rum från kommungruppen

501—1,000. För städernas vidkommande har förskjutningen

skett från grupp 101—200 likaledes till grupp 201—500.

Landsbygdens andel i hela antalet hjälpsökande arbetslösa stegrades oavbrutet

för vart år, som krisen på arbetsmarknaden skärptes, men begynte

avtaga från och med år 1934, vilket belyses av tab. 11, vari antalet hjälpsökande

arbetslösa på landsbygden under de senaste åren satts i procent av

Tab. 11. Antalet hjälpsökande arbetslösa & landsbygden i procent av liela antalet

rapporterade arbetslösa åren 11(34—1936.

Månad 1934 1935 1936

Januari............... 60.9 60.9 59.8

April................ 64.7 64.0 58.4

Juli................. 65.8 65.7 54.7

Oktober............... 66.9 64.6 51.0

Årsmedeltal 64.0 63.3 57.2

totalantalet hjälpsökande. För vinnande av överskådlighet har endast den

första månaden i varje kvartal medtagits; årsmedeltalen äro emellertid beräknade

med hänsyn till rapportsiffrorna för årets samtliga månader.

Utvecklingen synes även på detta område erbjuda vissa likheter med den,

som tidigare försiggått under perioder av vikande arbetslöshet. Tendensen

har under innevarande år blivit allt tydligare markerad. Utjämningen mellan

städernas och landskommunernas andel i den totala arbetslösheten hade

i oktober nått därhän, att klientelet fördelade sig med i det närmaste hälften

på varje.

Den även tidigare gjorda iakttagelsen, att fördelningen av de arbetslösa

med hänsyn till deras försörjningsplikt förskjutes i riktning mot större övervikt

för de försörjningspliktiga, allteftersom konjunkturläget förbättras, har

jämväl bekräftat sig under nuvarande gynnsamma ekonomiska situation.

Familjeförsörjarna, som i september 1935 utgjorde 57.8 % av alla rapporterade

arbetslösa, omfattade sålunda vid samma tidpunkt i år 64.1 %. Förklaringen

ligger sannolikt däri, att de gifta merendels utgöras av äldre per
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Talj. 12. Arbetslöshetens geografiska utbredning, uttryckt i antal hjälpsökande arbetslösa

per 1,000 invånare inom olika län, kvartalsvis åren 1934—1930.

Län

31/l

3%

31/?

31/io

1934

1935

1936

1934

1935

1936

1934

1935

1936

1934

1935

1936

Stockholms stad . . .

30

16

10

28

12

9

15

6

4

13

6

5

Stockholms......

27

14

8

20

10

6

11

5

2

12

6

3

Uppsala.......

23

11

8

17

9

4

9

5

2

9

6

2

Södermanlands ....

19

7

3

12

4

2

6

1

1

7

2

1

Östergötlands ....

21

S

5

14

5

3

7

2

1

7

3

2

Jönköpings......

13

7

5

10

5

3

7

4

2

7

4

2

Kronobergs......

19

11

6

16

7

4

10

4

2

9

4

o

Kalmar.......

25

14

8

18

10

5

14

6

3

13

8

3

Gotlands.......

19

6

4

8

3

2

2

0

i

3

1

2

Blekinge .......

47

32

20

39

24

13

28

18

7

28

18

8

Kristianstads.....

17

9

4

10

4

2

5

1

0

5

1

0

Malmöhus......

30

15

9

19

8

6

10

5

4

9

5

4

Hallands.......

16

9

6

11

6

4

7

4

3

7

4

3

Göteborgs stad ....

40

24

15

32

20

12

22

9

6

19

10

7

Göteborgs och Bohus län

i övrigt......

45

29

23

40

23

17

28

22

12

27

23

12

Älvsborgs ......

14

8

4

10

5

3

6

3

1

7

3

2

Skaraborgs......

13

7

4

8

5

2

5

2

1

6

3

1

Värmlands •.....

29

18

10

31

18

10

19

10

4

23

12

4

Örebro ........

28

14

7

22

10

6

13

6

2

14

6

3

Västmanlands ....

25

9

3

17

5

2

8

2

0

8

2

0

Kopparbergs.....

32

17

10

33

15

■ 7

19

9

3

19

8

3

Gävleborgs......

29

19

13

36

21

11

19

10

4

19

11

4

Västernorrlands ....

56

32

28

58

32

27

32

18

11

31

21

12

Jämtlands......

15

8

5

27

11

4

18

7

1

15

6

1

Västerbottens.....

25

13

8

24

12

6

13

6

2

15

7

3

Norrbottens.....

43

22

21

37

22

18

22

11

7

24

13

10

Hela riket

28

15

10

24

12

7

14

7

3

1 14

S

4

Städer

32

17

11

25

13

9

14

7

5

13

8

6

Landsbygd

25

14

9

23

12

7

14

7

3

14

7

3

söner än de icke-gifta och att de senare ha lättare att kunna genom förflyttning

till annan ort skaffa sig arbete och utkomst. Kommissionen får anledning

att närmare beröra detta spörsmål i den redogörelse för senaste

klientelundersökning, som längre fram kommer att separat avgivas.

Arbetslöshetens omfattning inom landets olika delar belyses av tab. 12,

där antalet hjälpsökande arbetslösa vid vissa tidpunkter under åren 1934—

1936 satts i relation till folkmängden.

Framhållas må till att börja med att arbetslösheten under året successivt

gått tillbaka inom alla län. Medan den i januari 1934 motsvarade 2.8 % av

landets befolkning (28 arbetslösa per 1,000 invånare), hava arbetslöshetssiffrorna

sedan dess gått ned, så att de i januari 1935 utgjorde 1.5 % och i januari

1936 1.0 % av den totala befolkningssiffran. I oktober detta år var

arbetslöshetssiffran endast 0.4 %.

Den relativt största arbetslösheten har hösten 1936 varit till finnandes i

Västernorrlands, Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad), Norrbottens

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

och Blekinge län samt Göteborgs stad. Särskilt inom Kristianstads, Västmanlands,

Södermanlands, Skaraborgs och Jämtlands län har arbetslösheten

numera så obetydliga dimensioner, att något egentligt hjälpproblem icke längre

kan anses föreligga därstädes.

Den största arbetslöshetssiffran i landet kunde vid oktober månads utgång

noteras för Västernorrlands län med 3,477 rapporterade hjälpsökande,

den lägsta för Västmanlands län med 54.

Emellertid hade situationen ljusnat jämväl för de län, vilka alltifrån depressionens

begynnelse varit tyngst drabbade av arbetslöshet. Från januari

1936 till oktober i år lia arbetslöshetssiffrorna sålunda sjunkit med nära 2/3

i Blekinge och 1/2 i Göteborgs och Bohus län (undantagandes Göteborgs stad)

och med mer än V2 i Västernorrlands län.

I landets tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö, uppgick antalet

arbetslösa den 31 oktober 1935 till sammanlagt 7,173, motsvarande 0.8 %>

av befolkningen i dessa städer. Vid samma tidpunkt 1936 voro siffrorna 5,263

resp. 0.6. I återstående delar av landet utgjorde totalantalet arbetslösa den 31

oktober 1936 19,449. Av detta antal belöpte sig på Blekinge och Göteborgs

och Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands

och Norrbottens län sammanlagt 11,651 arbetslösa mot 22,623

den 31 oktober 1935. Ehuru på detta område inrymmas endast c:a 26 % av

den del av befolkningen, som icke bor i rikets tre största städer, voro likväl

47.1 % av samtliga i oktober 1936 hjälpsökande arbetslösa hemmahörande

i dessa län. Motsvarande siffra ett år tidigare var emellertid ännu högre

eller 56.7 %.

I fjolårets underdåniga framställning rörande medelsbehovet för kommissionens

verksamhet lämnades en del preliminära uppgifter om resultatet av

den utredning, som verkställts angående vissa personliga förhållanden med

avseende på det hos arbetslöshetskommittéerna anmälda klientelet den 31

juli 1935. En samlad redogörelse för nämnda arbetslöshetsutredning har sedermera

utgivits av trycket och blivit till Kungl. Majit avlämnad den 28

februari 1936. Anledning saknas därför att här beröra utredningens resultat

i annan mån, än dessa äro av omedelbar betydelse för den redogörelse,

kommissionen i sina budgetframställningar under de senare åren alltid brukat

lämna beträffande klientelets ålders- och yrkesförliållanden. Dessa uppgifter

bliva denna gång av så mycket större värde och intresse, som de kunna

direkt kombineras med motsvarande uppgifter för läget den 31 juli 1936.

Möjlighet härtill föreligger nämligen, sedan Kungl. Majit genom beslut den 12

juni d. å. uppdragit åt kommissionen att i huvudsaklig överensstämmelse

med en av kommissionen utarbetad plan verkställa en ny undersökning av

arbetslöshetsklientelet den 31 juli 1936, för vilken, såsom redan förut å sid.

13 antytts, en särskild redogörelse kommer att utgivas av trycket. Då kommissionen

redan i det föregående i samband med redogörelsen för arbetsmarknadens

allmänna utveckling haft anledning att något uppmärksamma

såväl den nya klientelundersökningens preliminära siffror i fråga örn de arbetslösas

yrkesfördelning den 31 juli i år som också de uppgifter härom för

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

51

Tali. 13. lie hjälpsökande arbetslösas fördelning'' på åldersgrupper.

s,/io 1931 saint 3''/V 1935 oeh 31/j 193G. Procenttal.

Städer

Landsbygd

Hela riket

Ålder

31/l0

SI/?

31/7

31/l0

Sl/7

31/7

31/io

31/7

Sl/7

1934

19313

1936

1934

1935

1936

1934

1935

1936

16-17........

1.0

0.2

0.1

2.4

1.3

1.4

1.9

0.9

0.8

18-20........

4.9

3.6

2.0

10.1

9.0

6.9

8.4

7.1

4.6

21—25........

16-7

12.3

10.0

22.5

19.3

17.7

20.6

16.9

14.1

26-30 ........

15.9

15.0

13.4

17.5

17.6

16.9

17.0

16.7

15.3

31-40........

24.6

26.1

25.1

21.8

22.7

23.7

22.7

24.0

24.4

41—50........

17.8

19.3

21.4

13.3

14.2

14.7

14.8

15.9

17.8

51—60........

13.4

16.3

19.5

9.1

11.3

13.0

10.5

13.1

16.0

61—oj........

5.7

7.2

8.5

3.3

4.6

5.7

4.1

5.4

7.0

Summa

100.0

100.0

100. o

lOO.o

lOO.o

100.0

100.0

100.0

lOO.o

Därav 16—25 år ... .

Totalantal hjälpsökan-

22.6

16.1

12.1

35.0

29.6

26.0

30.9

24.9

19.5

de arbetslösa enligt

månadsrapparterna .

28,062

14,610

9,749

56,749

27,972

11,761

84,811

42,582

21,510

läget den 31 sistlidne oktober, som stått att hämta ur arbetslöshetskommittéernas

månadsrapporter, torde kommissionen fördenskull i det följande kunna

begränsa sig till frågan örn arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning.

Jämförelsen mellan åren 1935 och 1936 underlättas, såsom redan betonats,

därav att undersökningarna dessa bägge år anknyta till samma tidpunkt (31

juli). Undersökningsresultaten återfinnas i ovanstående tab. 13, där även

siffror lagts in för den 31 okt. 1934.

Den nedgång i arbetslösheten, som fortgått de senaste åren, har även under

1936 i hög grad kommit de yngre åldersklasserna till godo. En bidragande

omständighet härvidlag utgör helt visst tillkomsten på senare tid av

ett flertal yrkesskolor, i vilka åtskilliga ungdomar vunnit placering. Från

att i november 1933 lia utgjort 50.8 °/o av alla oförvållat arbetslösa representerade

de hjälpsökande i åldern 16—30 år i juli 1936 endast 34.8 % av

totalantalet rapporterade arbetslösa. Även örn jämförelsen inskränkes till

tiden 1935—1936, är tillbakagången inom sagda åldersgrupper avsevärd (från

41.6 °/o till 34.8 %). Gynnsammast har utvecklingen under 1936 gestaltat sig

för ungdomarna i åldern 16—25 år. Arbetslösheten bar däremot icke givit

lika starkt vika för de arbetslösa inom ålderskategorien 26—30 år.

Utvecklingen under 1936 markerar följaktligen ännu tydligare än förut

benägenheten hos den arbetslöshet, som ännu i uppåtgående tider dröjer

sig hvar, att långsammast släppa taget i fråga örn dem, vilka tillhöra de medelålders

och äldre ålderskategorierna, övriga högre åldersgrupper inrymma

i år större andelar av klientelet än 1935 och åren dessförinnan. Medan

exempelvis de arbetslösa över 50 år under 1935 utgjorde 18.5 % av totalantalet,

har siffran 1936 stigit till 23 %. Är 1933 var den endast 13.2 %.

Utvecklingen har dock icke förlupit likformigt i städerna och på lands
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 14. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande

arbetslösa. Juni 1934—oktober 1936.

Städer

Landsbygd

Hela riket

År och

månad

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i

åldern

16—21

år

I % av

hela

antalet

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav

i åldern

16—21

år

I •i av

hela

antalet

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i

åldern

16—21

år

I % av

hela

antalet

1934

Juni . . .

35,068

2,915

8.3

64,560

10.123

15.7

99,628

13,038

13.1

Juli . . .

29,534

2,233

7.6

56,719

8,219

14.5

86,253

10,452

12.1

Augusti . .

27,513

2,086

7.6

55,529

7,794

14.0

83,042

9,880

11.9

September .

25,189

1,729

6.9

53,729

7,287

13.6

78,918

9,016

11.4

Oktober . .

28,062

2,506

8.9

56,749

9,144

16.1

84,811

11,650

13.7

November .

31,960

2,595

8.1

60,056

8,493

14.1

92,016

11,088

12.1

December .

33,062

2,398

7.3

59,819

8,015

13.4

92,881

10,413

11.2

1935

Januari . .

36,515

2,972

8.1

56,904

8,097

14.2

93,419

11,069

11.8

Februari. .

36,267

2,961

8.2

53,571

7,642

14.3

89,838

10,603

11.8

Mars . . .

32,748

2,661

8.1

50,840

7,432

14.6

83,588

10,093

12.1

April . . .

27,049

2,006

7.4

48,073

6,721

14.0

75,122

8,727

11.6

Maj. . . .

20,483

1,386

6.8

40,694

5,565

13.7

61.177

6,951

11.4

Juni . . .

16,651

998

6.0

34,506

4,491

13.0

51,157

5,489

10.7

Juli . . .

14,610

816

5.6

27,972

3,390

12.1

42,582

4,206

9.9

Augusti . .

14,514

786

5.4

27,209

3,291

12.1

41,723

4,077

9.8

September .

14,702

778

5.3

26,488

3,034

11.5

41,190

3,812

9.3

Oktober . .

16,670

1,051

6.3

30,375

3,939

13.0

47,045

4,990

10.6

November .

19,687

1,266

6.4

34,480

4,787

13.9

54,167

6,053

11.2

December .

21,421

1,379

6.4

36,544

4,756

13.0

57,965

6,135

10.6

1936

Januari . .

24,671

1,549

6.3

36,729

4,822

13.1

61,400

6,371

10.4

Februari .

25,139

1,736

6.9

32,988

4,308

13.1

58,127

6,044

10.4

Mars . . .

23,707

1,532

6.5

29,455

3,703

12.6

53,162

5,235

9.8

April . . .

19,419

1,192

6.1

27,209

3,385

12.4

46,628

4,577

9.8

Maj . . . .

14,412

725

5.0

20,159

2,517

1,727

12.5

34,571

3,242

9.4

Juni . . .

11,263

519

4.6

14,600

11.8

25,863

2,246

8.7

Juli . . .

9,749

385

3.9

11,761

1,287

10.9

21,510

1,672

7.8

Augusti . .

9,666

367

3.8

11.117

1,240

1.223

11.2

20,783

1,607

7.7

September .

9,767

352

3.6

11,136

11.0

20,903

1,575

7.5

Oktober . .

12,121

511

4.2 ,

12,591

1,564

12.4

24,712

2,075

8.4

bygden. Arbetslösheten bland de yngre åldersgrupperna har 1936 liksom

föregående år varit större på landet än i städerna, medan dessa senare haft

att uppvisa större kontingenter äldre arbetslösa än landskommunerna. Denna

utvecklingstendens har ytterligare accentuerats under 1936, då — den 31

juli — antalet hjälpsökande över 50 år utgjorde 18.7 % på landsbygden mot

28 % i städerna. Motsvarande siffror år 1935 voro 15.9 % resp. 23.5 %.

Den speciella ungdomsarbetslösheten, d. v. s. den, som har avseende på

klientelet i åldersavsnittet 16—21 år, belyses närmare i tab. Ii.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 15. Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppeli&llit

sig minst nio månader i vistelsekommunen och därstädes innehaft anställning

av mera stadigvarande beskaffenhet vid vissa tidpunkter åren 1934—1930.

Län

19 3 4

19 3 5

19 3 6

juli

okt.

jan.

april

juli

okt.

jan.

april

juli

okt.

Stockholms stad . . .

98

183

260

199

77

81

142

123

71

64

Stockholms......

75

71

88

44

12

18

24

17

6

10

Uppsala.......

9

14

46

34

8

9

20

6

1

4

Södermanlands ....

10

13

36

10

3

7

6

3

1

2

Östergötlands ....

21

22

30

15

4

9

16

—

1

—

Jönköpings......

7

6

12

6

4

2

2

2

—

1

Kronobergs......

12

6

10

8

7

6

11

6

3

2

Kalmar.......

14

12

28

11

5

3

5

2

—

—

Gotlands.......

2

2

7

2

—

3

—

—

—

—

Blekinge.......

15

14

40

15

8

20

16

10

5

7

Kristianstads.....

13

12

17

8

2

2

5

3

—

—

Malmöhus......

39

35

60

22

10

16

21

22

13

15

Hallands.......

3

—

2

1

5

9

8

2

—

6

Göteborgs stad ....

13

63

144

16

9

18

32

15

3

5

Göteborgs o. Bohus län

i övrigt......

41

31

32

31

25

33

35

27

21

19

Älvsborgs ......

7

14

13

7

1

—

5

1

—

—

Skaraborgs......

20

13

16

9

—

1

4

—

—

—

Värmlands......

22

33

43

32

18

15

19

14

6

9

Örebro ........

28

26

33

19

14

8

22

8

3

8

Västmanlands.....

18

19

26

7

3

5

6

3

—

—

Kopparbergs.....

44

35

32

25

20

19

30

14

1

2

Gävleborgs......

25

22

34

34

17

15

12

7

2

1

Västernorrlands ....

72

36

35

27

17

18

32

34

24

19

Jämtlands......

12

4

3

5

7

3

3

5

3

2

Västerbottens.....

16

19

13

14

13

21

27

31

14

8

Norrbottens.....

8

5

3

1

2

3

6

4

7

2

Hela riket

644

710

1,063

602

291

344

1 509

| 859

185

: 188

Redan i de kommentarer, som meddelats i samband med den mera utförliga

redogörelsen för de arbetslösas åldersfördelning, framhölls, att arbetslösheten

bland ungdomen gått starkt tillbaka. Sakförhållandet framträder än klarare

i belysning av att antalet hjälpsökande arbetslösa i dessa ålderklasser

i november 1933 utgjorde 29,300, i juni 1934 13,000, i september 1935 3,800

och i september 1936 1,575. Ungdomsarbetslösheten i vart land har salunda

reducerats så kraftigt, att den numera endast utgör några få procent av siffran

för tre år sedan. Bottenläget nåddes i september detta år med ovan angivet

antal hjälpsökande ungdomar. En förhållandevis betydlig stegring har

emellertid kommit till synes i oktober månads rapportsiffror, då antalet utgjorde

2,075. Samma förhållande kunde iakttagas såväl 1934 som under

fjolåret, vadan man här i huvudsak torde lia alt göra med en säsongföreteelse

av dessutom ungefär likartad styrkegrad (stegringen från september

till oktober har under alla tre åren utgjort omkring 30 %).

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Arbetslösheten bland kvinnorna har under är 1936 nedgått i ungefär samma

tempo som för männen. Medan 198 kvinnor voro rapporterade arbetslösa

i januari 1936, hade antalet i oktober sjunkit till 86.

Jämlikt beslut av statsmakterna gälla från den 1 juli 1934 vissa särskilda

bestämmelser rörande icke hemortsberättigade hjälpsökande.

Av tab. 15 framgår, att i hela landet antalet hjälpsökande dylika arbetslösa

är anmärkningsvärt litet. Huvudparten förekommer i de större städerna.

I åtta län funnos inga dylika arbetslösa anmälda sistlidne sommar; i

oktoberrapporten befanns motsvarande förhållande föreligga inom sju län.

En bidragande orsak till den anmärkningsvärt ringa anmälningsfrekvensen

torde vara, att många arbetslöshetskommittéer hänvisa dessa arbetslösa till

fattigvården, ävensom att den icke hemortsberättigade arbetslöse, med kännedom

om de tidigare svårigheterna att komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp,

mången gång direkt anhåller örn fattigvård utan att dessförinnan

efterhöra möjligheterna till erhållande av arbetslöshetshjälp. Men givet är,

att den allmänt förbättrade ekonomiska situationen i främsta rummet åstadkommit

det gynnsamma läget.

• •

II. Översikt över hjälpverksamheten under

år 1936.

1. Ari) et ulinj en.

a. Statliga reservarbeten.

Under år 1935 kontraherade kommissionen statliga reservarbeten för en

summa av 28.8 milj. kronor, varav ersättningarna från uppdragsgivarna

utgjorde 3.8 milj. kronor. Med hänsyn till den fortsatta förbättringen av

arbetslöshetsläget har kommissionen under innevarande år inskränkt anskaffningen

av nya arbetsobjekt. Kommissionen har jämväl varit angelägen

örn att i görligaste mån fördela arbetsstyrkan å redan åtagna arbeten

på sådant sätt, att största möjliga antal arbetsföretag kunnat avslutas och

överlämnas till vederbörande uppdragsgivare. Under månaderna januari—

oktober innevarande år ha sålunda arbeten för 4.4 milj. kronor anskaffats,

20 nya arbetsföretag startats och 110 färdigställts, medan under år 1935 antalet

nystartade företag uppgick till 96 och antalet färdigställda företag var

87. Nyanskaffningen belyses närmare av tab. 16.

I tab. 17 meddelas uppgifter rörande fördelningen länsvis i fråga örn de

under tiden november 1934—oktober 1936 åtagna arbetena.

Det har vid anskaffandet av arbetsobjekt enligt sakens natur icke alltid

varit möjligt att i den omfattning, som skulle ha kunnat vara önskvärd, för
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 10. Kostnaderna för resp. månader under tiden januari 1934—oktober 1930 kontraherade

eller i annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten.

Hånad

Kontraktssummor

kronor

Ersättningar från uppdrags- givare

kronor

1934

1935

1936

1934 1 1935

1936

Januari.....

Februari.....

Mars......

April......

Maj.......

Juni.......

Juli.......

Augusti.....

September ....

Oktober.....

November ....

December ....

Summa

7,655,229

11,120,418

2,987,044

3,517,850

2,399,953

7,390,838

2,285,995

3,195,250

1,713,310

2,668,328

1,741,697

2,715.665

5,594,270

3,727,368

2,240,740

415,001

1,030,875

511,000

4,253,3702

475,845

1,593,710

4,013,400

2,198,090

2,992,205

1,980,811

709,550

288,600

243.100

22,870

98,260

35,750

13,950

40,700

982,310

1,011,053

1,106,282

314,360

399,840

252,867

562,495

229,923

468,244

217,303

275,323

234,518

313,544

1,837,6411

482,344

296,466

52,383

141,637

25,395

40,687

40,567

159,216

228,440

209,381

285,976

228,189

81,375

55,110

24,475

2,600

21,311

4,950

2,093

3,140

9,931

49,391,507

28,845,874

4,415,9013

5,385,752

3,800,133

433,174»

Tab. 17. Kostnaderna för under perioden november 1934—oktober 1930 kontraherade

eller i annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis.

November 1934—oktober 1935

November 1935—oktober 1936

Län

Kontrakts-

summor

kronor

Ersättningar från

uppdragsgivare

kronor

Kontrakts-

summor

kronor

Ersättningar från

uppdragsgivare

kronor

Stockholms stad.......

Stockholms..........

Uppsala...........

Södermanlands........

Östergötlands........

Jönköpings..........

Kronobergs..........

Kalmar...........

Gotlands...........

Blekinge...........

Kristianstads.........

Malmöhus..........

Hallands...........

Göteborgs stad........

Göteborgs och Bohus län i övrigt

Älvsborgs ..........

Skaraborgs..........

Värmlands..........

Örebro............

Västmanlands........

Kopparbergs.........

Gävleborgs..........

Västernorrlands........

Jämtlands.........

Västerbottens.........

Norbottens..........

1,836,385

1,488,400

2,192,700

945,000

344,015

2,931,800

74,410

461.600

236.600

6,029,300

551,630

7,800

2,067,500

969,042

559,120

2,061,461

1,443,850

2,047,200

776,100

257,707

1,031,250

223,403

159,310

1,304,725 *

78,870

37,228

213,490

5,715

74,510

59,150

115,295

82,915

1,170

273,390

121,991

85,810

279,674

227,575

371,535

70,040

866

66,175

590,600

13,950

207.000

13,000

117.000

387,450

1,452,000

708,035

388.300

562,900

577,676

14,960

204,800

510,700

422.300

64,680

1,674,550

165,500

660,820

669,975

61,860

2,093

1,300

5,000

56,910

104,900

106,010

63,425

34,270

46,351

8,606

26,515

63,405

45,790

12,936

225,585

8,275

42,620

62,680

Summa

28,312,870

3,852,837

| 9,406,196

978,531

1 Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag.

3 Häri ingår arbetet >Malö strömmar) ined 3,846,000 kronor.

3 Summa januari—oktober.

4 Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 18. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga reservarbeten (enligt månadsrapporterna).

November 1934—oktober 1936.

Är och månad

H

änvisa

de fr

å n

städer

landsbygd

hela

riket

antal

%

antal

%

antal

%

1934

November.......

5,463

27.3

14,582

72.7

20,045

100.0

December........

5,002

27.2

13,399

72.8

18,401

100.0

1935

Januari........

5,173

27.0

14,017

73.0

19,190

100.0

Februari........

4,956

25.8

14,276

74.2

19,232

100.0

Marg..........

5,103

26.3

14,289

73.7

19,392

100.0

April.........

5,111

29.5

12,234

70.5

17(345

100.0

Maj..........

6,141

32.5

12,737

67.5

18,878

100.0

Juni.........

7,054

34.6

13,344

65.4

20,398

100.0

Juli.........

6,072

33.3

12,143

66.7

18,215

100.0

Augusti.....

5,367

33.0

10,921

67.0

16,288

100.0

September.......

4,694

32.7

9,662

67.3

14,356

100.0

Oktober.......

4,240

31.8

9,080

68.2

13,320

lOO.o

November.......

4,147

31.6

9,034

68.5

13,181

lOO.o

December........

3,102

27.2

8,287

72.8

11,389

100.0

1936

Januari.......

3,138

27.7

8,210

72.3

11,348

100.0

Februari........

2,825

25.5

8,263

74.5

11(088

100.0

Mars .........

2,538

25.0

7,633

75.0

10,171

100.0

April.........

2,382

26.1

6,758

73.9

9,140

lOO.o

Maj..........

3,771

35.6

6,807

64.4

10,578

100.0

Juni........• .

3,910

37.4

6,543

62.6

10,453

100.0

Juli..........

3,610

38.8

5,689

61.2

9,299

100.0

Augusti........

3,244

39.6

4,940

60.4

8,184

100.0

September.......

3,098

41.4

4,381

58.6

7,479

100.0

Oktober........

2,973

42.5

4,028

57.5

7(001

lOO.o

lägga de statliga reservarbetena till de delar av landet, inom vilka arbetslösheten

varit särskilt omfattande. Inom Göteborgs och Bohus län fullföljes,

på grund av Kungl. Maj:ts uppdrag, ett större arbete, upprensning av Malö

strömmar, kostnadsberäknat till 3.85 milj. kronor.

Enligt verkställd beräkning per den 31 oktober 1936 uppgick kostnaden för

färdigställande av icke utförda delar av de statliga reservarbetena till ett

belopp av ungefär 41 milj. kronor. Motsvarande siffra föregående år vid

samma tidpunkt utgjorde c:a 69 milj. kronor.

Vid de statliga reservarbetena sysselsattes i oktober 1935 13,320 arbetslösa

(specialarbetare ej medräknade). I samband med vinterns inträde minskades

arbetsstyrkan något, och denna minskning har därefter — frånsett en

mindre ökning under maj och juni 1936 — fortsatt. Antalet sysselsatta vid

utgången av oktober månad detta år utgjorde 7,001.

Sysselsättningssiffrorna med avseende på de statliga reservarbetena under

tiden november 1934—oktober 1936 framgå av tab. 18.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 302.

Tab. 19. Statliga reservarbetare (enligt arbetsplatsernas styrkebesked), fördelade med

hänsyn till arbetsplatsens belägenhet i förhållande till hiinvisningslän. so/''« 1936.j

Län

Total-

antalet

från

länet

hän-

visade

Därav sysselsatta vid

arbetsplats inom länet

Dagkolonister

Antal

i % av

total- antalet

Antal

i % av

å arb. pl.

i länet sys- selsatta

hela

antalet

Stockholms stad........

810

_

_

92 1

_

—

Stockholms..........

171

166

97.1

93

56.0

54.4

Uppsala...........

6

—

—

—

—

—

Södermanlands.........

2

2

100.0

—

—

—

Östergötlands..........

120

48

40.0

—

—

—

Jönköpings ...........

67

67

100.0

52

77.6

77.6

Kronobergs ..........

33

31

93.9

15

48.4

45.5

[ Kalmar............

109

102

93.6

52

51.0

47.7

Gotlands............

—

—

—

—

—

—

Blekinge............

421

374

88.8

231

61.8

54.9

Kristianstads..........

9

9

100.0

2

22.2

22.2

Malmöhus...........

526

253

48.1

148

58.5

28.1

Hallands............

25

15

60.0

—

—

—

Göteborgs stad.........

603

146

24.2

( 77

\ 972

52.7

12.8

Göteborgs och Bohus län i övrigt

1,177

878

74.6

395

45.0

33.6

Älvsborgs ...........

50

36

72.0

—

—

—

Skaraborgs...........

59

30

50.8

—

Värmlands...........

245

221

90.2

56

25.3

22.9

Örebro.............

145

120

82.8

47

39.2

32.4

Västmanlands.........

8

6

75.0

—

—

—

Kopparbergs..........

236

210

89.0

72

34.3

30.5

Gävleborgs...........

393

286

72.8

148

51.7

37.7

Västernorrlands.........

1,079

662

61.4

145

21.9

13.4

Jämtlands...........

21

1

4.8

—

—

—

Västerbottens..........

118

114

96.6

60

52.6

50.8

Norrbottens..........

699

367

52.5

56

15.3

8.0

Summa

i 7,132

4,144

58.1

1,838

44.4

25.8

En jämförelse mellan denna tabell och lab. 45, vari längre fram redovisas

samtliga hjälpformer, ådagalägger, att de statliga reservarbetena under

året kommit att intaga en allt mer dominerande ställning bland hjälpformerna.

Bedrivandet av statliga reservarbeten i den omfattning, som skett

innevarande år, bar syftat till att möjliggöra en fortsatt minskning av kontantunderstödsverksamheten.

På grund härav lia platser vid dessa arbeten

kommit att i stor utsträckning även tilldelas städerna. Medan vid slutet

av januari 1936 antalet reservarbetare från städerna uppgick till 3,138

(27.7 %>) och från landsbygden till 8,210 (72.3 %), utgjorde motsvarande siffror

den sista oktober för städernas vidkommande 2,973 (42.5 °/o) och för

landsbygden 4,028 (57.5 %). Antalet från landsbygden hänvisade har sålunda

i likhet med under fjolåret gått betydligt tillbaka. * *

1 På arbetsplatser inom Stockholms län.

* På arbetsplats inom Älvsborgs län.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 20. Antalet från olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta (enligt månadsrapporterna)

vid vissa tidpunkter åren 1935—1936.

1 9

3 5

1 9

3 6

Län

31/l0

31/io

31/l

3%

31/7

hela

därav

31/

/ 1

3%

31/?

hela

därav

an-

talet

städer

lands-

bygd

an-

talet

städer

lands-

bygd

Stockholma stad

944

1,030

1,568

1,074

1,074

422

289

1,054

920

920

Stockholms . . .

1,088

1,046

549

395

74

321

427

399

220

166

29

137

Uppsala ....

142

151

114

88

15

73

102

30

12

6

6

Södermanlands .

160

132

38

13

10

3

23

19

3

2

1

1

Östergötlands . .

521

484

337

230

213

17

156

129

164

132

132

Jönköpings . . .

320

275

182

105

70

35

132

lil

50

89

66

23

Kronobergs . . .

538

373

212

109

6

103

125

132

45

31

1

30

Kalmar ....

812

648

423

340

136

204

434

257

96

126

90

36

Gotlands ....

7

12

—

2

2

_

2

5

Blekinge ....

1.734

1,470

1,252

1,172

163

1,009

1,255

1,030

511

415

110

305

Kristianstads . .

393

239

148

71

15

56

95

71

13

6

6

Malmöhus . . .

1,392

1,314

1,246

124

704

120

728

479

627

549

502

47

Hallands ....

184

167

123

89

45

44

78

55

28

26

16

10

Göteborgs stad .

573

560

1,038

697

697

_

412

268

747

516

516

Göteborgs o. Bo-

hus län i övrigt

2,254

2,246

2,515

2,377

186

2,191

1,898

1,715

1,349

1,153

180

973

Alvsborgs . . .

378

328

216

119

93

26

113

88

65

50

44

6

Skaraborgs . . .

182

135

78

60

33

27

108

99

83

56

46

10

Yärmlands . . .

957

1,206

1,130

829

83

746

719

471

353

239

13

226

Örebro.....

894

843

753

521

86

435

449

400

231

139

31

108

Västmanlands

255

248

200

100

43

57

129

52

14

7

7

Kopparbergs . .

1,213

870

887

630

19

611

599

458

354

229

229

Gävleborgs . . .

944

860

1,273

782

336

446

575

395

532

283

199

84

Västernorrlands .

1,099

994

1,908

1,290

56

1,234

1,066

1,085

1,561

968

23

945

Jämtlands . . .

197

185

221

129

9

120

98

68

24

9

3

G

Västerbottens . .

471

272

311

222

8

214

190*

158

149

118

118

Norrbottens . .

1,538

1,257

1,493

1,052

64

988

1,013

877

1,014

766

44

722

Hela riket

19,190

17,345

18,215

13,320

4,240

9,080

11,348

9,140

9,299

7,001

2,973

4,028

Därav familje-

försörjare . .

8,190

7,337

8,523

6,454

2,028

4,426

5,240

4,441

4,940

3,681

1,512

2,169

I samband med redogörelsen för hjälpverksamhetens kostnader under innevarande

budgetår återkommer kommissionen längre fram, sid. 94—95, till

spörsmålet örn förhållandet mellan den beräknade och den faktiska arbetsstyrkans

storlek vid de statliga reservarbetena.

Såsom redan nämnts har kommissionen sökt att i möjligaste mån förlägga

de statliga reservarbetena med hänsyn till förekomsten av arbetslöshet.

Det har härigenom varit möjligt att vid dessa arbeten i förhållandevis

stor utsträckning bereda sysselsättning åt arbetslösa i närheten av hemorten.

Antalet dagkolonister utgjorde enligt uppgifterna per den 30 september

1936 25.8 % av samtliga i de statliga reservarbetena sysselsatta (motsvarande

uppgift för 1935 var 28.8 ®/o). Enligt vad tab. 19 ådagalägger har det

varit möjligt att bereda i genomsnitt 58 °/o (1935 65 °/o) av de statliga reserv
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

59

arbetarna arbete inom hänvisningslänet. Den i år konstaterade nedgången,

som f. ö. varit av måttlig omfattning, beror i huvudsak på den företagna inknappningen

av arbetenas volym.

I tab. 19 lämnade uppgifter angående antalet statliga reservarbetare grunda

sig på arbetsplatsernas styrkebesked till kommissionen. Då dessa avse

ställningen vid varje veckas slut — sålunda endast i undantagsfall den sista

dagen i månaden — och då kommittéerna erhålla kännedom om reservarbetares

avgång först någon tid efter det att densamma ägt rum, kunna uppgifterna

i kommittéernas månadsrapporter något avvika från styrkebeskedens.

Fördelningen av de statliga reservarbetarna med hänsyn till det län, varifrån

hänvisning skett, framgår av tab. 20.

Antalet reservarbetare från de olika länen har förhållandevis jämnt varierat

med den totala arbetsstyrkans växlingar. Undantag härifrån förefinnas

dock på grund av att arbetslöshetens omfattning icke förändrat sig likformigt

i landets skilda delar.

Tab. 21. Statliga reservarbetares fördelning på åldersgrupper

s1/j 1935 och 3I/7 1936.

Ålder

A n

t a 1

Pro

cent

31 h

1935

SI/?

1936

31/7

1935

31/7

1936

18-20......

1,054

348

6.2

3.9

21—25......

3,577

1,634

20.9

18.4

26-30 ......

3,415

1,640

20.0

18.5

31-40.....

4,165

2,251

24.4

25.3

41—50......

2,493

1,421

14.6

16.0

51—60......

1,893

1,236

11.1

14.0

61—o)......

490

353

2.8

3 9

Summa

17,087

8,883

100.0

100.0

Den förändring, som arbetslöshetsklientelet i åldershänseende undergått innevarande

år, har medfört ändringar jämväl beträffande reservarbetarnas

ålder. Sålunda kan även för dessa noteras en fortskridande förskjutning mot

de högre åldersklasserna. En redogörelse för åldersfördelningen bland de

statliga reservarbetarna vid några olika tillfällen under de senare åren, då

åldersundersökningar rörande arbetslöshetsklientelet företagits, återfinnes i

tab. 21. En jämförelse mellan de bägge undersökningarna, som företagits

vid samma tid under året, utvisar, att under tiden mellan dem antalet statliga

reservarbetare i de tre åldersgrupperna 18—20, 21—25 och 26—30 år

relativt sett minskat, samt att den häremot svarande ökningen för de högre

åldersgrupperna fördelar sig å samtliga dessa senare grupper.

Hänvisningen till och avgången från de statliga reservarbetena redovisas

i tab. 22. Omsättningen vid de statliga reservarbetena mätes av summan nykomna

och avgångna i medeltal per vecka i procent av arbetsstyrkan. Den

maximala omsättningen, d. v. s. nyrekryteringen av hela arbetsstyrkan under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 22. Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena åren 1929—1936. Medeltal.

År och

månad

Ar-

bets-

styrka

Av-

gång-

na

per

vecka

Till-

komna

per

vecka

Omsättning

per vecka

De avgångna fördelade efter orsaken till avgången

Antal

% av

arbets-

styr-

kan

Arbete i

öppna

marknaden

Egen

begäran

Statens

A.K:s

beslut

Sjukdom

eller

olycksfall

Avsked

Anta]

*

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

1929—1935

1929 . . .

2,127

124

104

228

10.7

23

18.6

52

41.9

34

27.4

13

10.5

2

1.6

1930 . . .

2,337

114

145

259

11.1

22

19 3

53

46.5

21

18.4

15

13.2

3

2.6

1931 . . .

6,592

229

340

569

8.6

47

20.5

114

49.8

33

14.4

28

12.2

7

3.1

1932 . . .

14,725

372

481

853

5.8

55

14.8

129

34.7

127

34.1

45

12.1

16

4.3

1933 . . .

20,167

514

550

1,064

5.3

53

10.3

108

21.0

287

55.8

57

11.1

9

1.8

1934 . . .

23,385

801

850

1,651

7.1

128

16.0

238

29.7

291

36.3

124

15.5

20

2.5

1935 . . .

17,888

717

568

1,285

7.2

98

13.7

217

30.3

286

39.9

107

14.9

9

1.2

1936

Januari .

11,907

373

309

682

5.7

31

8.3

163

43.7

117

31.4

51

13.7

11

2.9

Februari .

11,922

474

401

875

7.3

37

7.8

105

22.2

237

50.0

91

19.2

4

0.8

Mars . . .

10,980

501

279

780

7.1

68

13.6

119

23.7

226

45.1

85

17.0

3

0.6

April . .

10,139

483

312

795

7.8

81

16.8

158

32.7

182

37.7

56

11.6

6

1.2

Maj . . .

10,081

598

793

1,391

13.8

120

20.1

140

23.4

281

47.0

54

9.0

3

0.5

Juni . . .

11,503

429

501

930

8.1

122

28.4

161

37.5

83

19.4

57

13.3

6

1.4

Juli . . .

10,657

453

236

689

6.5

115

25.4

185

40.8

81

17.9

65

14.4

7

1.5

Augusti .

9,612

376

133

509

5.3

66

17.6

125

33.2

118

31.4

61

16.2

6

1.6

September

8,703

346

152

498

5.7

59

17.0

128

37.0

100

28.9

55

15.9

4

1.2

Oktober .

7,807

340

159

499

6.4

34

10.0

88

25.9

165

48.5

50

14.7

3

0.9

en vecka, skulle sålunda betecknas med siffran 200. Det framgår av tab. 22,

att omsättningen, som sedan de relativt gynnsamma åren 1929—1930 varit

lägre än 10 %, under maj 1936 åter överskridit denna siffra, ett likväl i och

för sig föga märkligt förhållande, eftersom omsättningen på arbetsplatserna

regelbundet brukar vara mycket livlig under denna vårmånad.

I tabellen redovisas även orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under

sommarmånaderna och början av hösten dominera de med »arbete i öppna

marknaden» och »egen begäran» betecknade orsakerna. Avgång på egen

begäran torde i verkligheten ofta bero på att vederbörande erhållit arbete

men ej lämnat platsledningen meddelande härom.

Under 1936 har liksom under nästföregående år hemsändning i stor utsträckning

förekommit på grund av kommissionens beslut. Orsakerna till

dessa hemsändningar äro att söka i ett till följd av arbetslöshetens nedgång

minskat hjälpbehov, i olika arbetsföretags avslutande och i vissa av kommissionen

vidtagna åtgärder, sammanhängande med förhållandena på skogsudd

jordbrukets arbetsmarknad. I detta sammanhang må även erinras om att

hänsyn till den väntade goda tillgången på skogsarbete föranlett kommissionen

att i höst meddela arbetslöshetskommittéer i Norrland och Värmland

förbud mot att till reservarbete i södra Sverige hänvisa personer under 30 år.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 302. 61

Tab. 23. Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper den SIA 1935 och 1930.

Yrkesgrupper

Antal

I % av hela

antalet i statliga

reservarbeten

sysselsatta

I % av hela an- talet hjälpsökande

inom yrkes- gruppen

sl/71935

S1/v 1936

“771935

SV71936

»77 1935

3V71936

Jordbruk .............

296

95

1.7

1.1

19.3

21.2

Skogshushållning..........

745

119

4.4

1.3

23.2

24.2

Ingenjörsarbete och arbetsledning . .

31

10

0.2

0.1

44.9

22.2

Malmbrytning...........

642

354

3.8

4.0

70.5

77.3

Metallindustri...........

1,172

635

6.9

7.1

40.9

43.2

Stenindustri............

2,701

1,257

15.8

14.2

58.0

64.8

Glasindustri............

139

63

0.8

0.7

43.0

36.0

Annan jord- och stenindustri ....

229

126

1.8

1.4

48.2

51.4

Sågverksindustri..........

1,589

1,135

9.3

12.8

46.0

50.0

Annan trävaruindustri........

180

60

1.0

0.7

36.9

24.9

Pappersindustri...........

282

201

1.6

2.3

30.9

36.9

Grafisk industri...........

34

16

0.2

0.2

34.0

31.4

Livsmedelsindustri.........

264

154

1.6

1.7

38.0

34.2

Textil- och beklädnadsindustri ....

112

70

0.7

0.8

30.1

32.3

Läder-, hår- och gummivaruindustri .

214

114

1.2

1.3

35.6

35.7

Kemisk-teknisk industri.......

185

142

1.1

1.6

33.6

38.0

Väg- och anläggningsarbete.....

1,327

546

7.8

6.1

40.8

43.0

Annan byggnadsverksamhet.....

429

209

2.5

2.4

36.7

32.2

Kraft- och värmeproduktion.....

119

53

0.7

0.6

46.5

35.1

Sjöfart och fiske..........

352

184

2.1

2.1

42.6

41.7

Lagerarbete............

280

196

1.6

2.2

44.2

46.0

Kontorsarbete m. m.........

369

176

2.2

2.0

39.3

27.8

Hotell- och restaurangrörelse.....

73

40

0.4

0.4

44.8

37.0

Landtransport...........

765

483

4.5

5.4

45.3

44.9

Allmän tjänst och fria yrken ....

81

38

0.5

0.4

42.9

35.5

Husligt arbete (gårdskarlar m. fl.) . .

16

8

0.1

0.1

34.0

28.6

Tillfällighets- och diversearbete . . .

4,074

2,211

23.8

24.9

47.0

47.2

Ungdom utan särskild utbildning . .

387

188

2.3

2.1

29.8

30.4

Samtliga yrkesgrupper

17,087

8,8S3

100.0

100.O

42.4

44.6

De statliga reservarbetarnas yrkestillhörighet belyses av den undersökning

härom, som den 31 juli 1936 verkställts av kommissionen. En sammanfattning

av därvid erhållna resultat återfinnes i tab. 23.

Av en jämförelse med motsvarande undersökning den 31 juli 1935 flamgår,

att yrkesfördelningen varit ungefär densamma vid bägge dessa tidpunkter.

Beträffande yrkesgruppen skogshushållning har dock antalet i procent

av hela antalet i statliga reservarbeten sysselsatta sjunkit från 4.4 till 1.3.

Ser man emellertid till antalet vid statliga reservarbeten sysselsatta personer,

tillhörande nämnda yrkesgrupp, ställt i procent till antalet hjälpsökande

inom yrkesgruppen i fråga, finner man, att hjälpprocer.ten vad denna grupp

angår för det statliga reservarbetets del företer en mindre ökning, nämligen

från 23.2 till 24.2.

Reservarbetenas totalkostnader i medeltal per 8-timmars dagsverke (inberäknat

materiel, arbetsledning, centralkostnad etc.) under budgetåren 1933/

1934, 1934/1935 och 1935/1936 belyses av tab. 24. Nettokostnaden motsvarar

kommissionens kostnader, sedan uppdragsgivarnas bidrag frånräknats.

Enligt vad uppgifterna i tabellen ådagalägga, hava kostnaderna per dags
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Tab. 24. De statliga reservarbetenas genomsnittliga kostnad pr 8-timmars dagsverke.

Juli 1933 —juni 193G.

Bruttokostnad

Nettokostnad

i kronor

i kronor

pr dagsverke

pr dagsverke

Årsmedeltal juli 1933—juni 1934 . .

. . . . 8.01

7.23

1934—1935 ........

7.97

1935—1936 ..........

8.47

Tab. 25. lie statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag oell de olika

delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader fr. o. m. 1933.

Prelimin.

1935-1936

1934-

-1935

1933-

-1934

Per

Per

Per

Central förvaltning:

års-

dag

%

års-

dag

%

års-

dag

%

Avlöningar och arvoden......

_

_

Kontorsomkostnader ....

_

_

Resor, vilka ej kunna fördelas . . .

_

_

Diverse kostnader.......

—

—

—

—

—

—

Summa centrala kostnader

0:22‘

2.21

0:14 1

1.6>

0:131

1.61

1 Arbetsplatsernas kostnader:

Arbetslöner, effektiva.......

4: 09

40.6

4: 18

47.7

4:37

54.6

> ineffektiva......

0: 04

0.4

0:04

0.5

0:03

0.4

> specialarb.......

0: 67

6.5

0: 52

5.9

0: 39

4.8

Summa löner

4:80

47.5

4: 74

54.1

4: 79

59.8

Ortstillägg...........

0: 39

3.8

0:22

2.5

0:07

0.9

Olycksfall............

0: 20

2.0

0:18

2.0

0:14

1.8

Arbetarnas resor.........

0:06

0.6

0: 06

0.7

0: 06

0 7

Förläggningskostnader.......

0:41

4.0

0:30

3.5

0: 33

4.1

Summa övriga utgifter för arb. . .

1:06

10.4

0: 76

8.7

0: 60

7.5

Summa löner och övr. utg. för arb.

5:86

57.9

5:50

62.8

5:39

67.3

Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)2........

0: 65

6.4

0:45

5.1

0:37

4.6

Resor............

0: 12

1.2

0.08

0.9

0: 06

0.8

Förmans- och lagbaspengar ....

0: 07

0.7

0:08

1.0

0:09

i.i

Arbetsplatsernas ledningskostnader

0:84

8.3

0:61

7.0

0: 52

6.5

Materialkostnader m. m.:

Materialier............

1:50

14.9

1:38

15.7

1:12

14.0

Transportkostnader........

1:61

16.0

1:08

12.3

0: 81

10.1

Skadeersättningar.......

0:01

0.1

0: 01

0.1

Kontorsomkostnader.......

0: 06

0.6

0: 04

0.5

0: 03

0.4

Diverse kostnader .........

_

_

0: 01

0 1

Stakningskostnader o. kontrollarvoden

—

—

—

—

Arbetsplatsernas kostnadssumma

9:88

97.8

8:62

98.4

7:88

98.4

Summa centralförvaltn. o. arbetsplatser

10:10

100.0

8:76

100.0

8: 01

100.0

Ersättn. för utfört arbete o. ortstillägg

1:63

16.2

0:79

9.0

0: 78

9.8

Nettokostnad

8:47

83.8

7:97

91.0

7:23

90.2

1 Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

2 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock ntgjort en obetydlig andel av lönerna.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

63

verke under senaste budgetår legat avsevärt över närmast föregående budgetårs.

Flera omständigheter hava samverkat härtill. Sålunda har ett stort

antal arbetsföretag färdigställts. I samband härmed har måst utföras omfattande

körningar, vilka ställt sig relativt dyrbara, bl. a. med hänsyn till

att körarna måste betalas med den öppna marknadens löner. För vissa avslutningsarbeten,

som i regel till övervägande del utgöras av puts- och justeringsarbeten,

samt hårdgörningsarbeten erfordras i viss utsträckning maskinella

anordningar. Delvis måste dessutom dessa arbeten utföras med specialarbetare,

vilka i likhet med körarna åtnjuta den öppna marknadens lönevillkor.

Likaledes har det av utvecklingen på arbetsmarknaden betingade

hemsändandet av reservarbetare fört med sig nödvändigheten för kommissionen

att anställa ett ökat antal specialarbetare. Slutuppgörelserna mellan

kommissionen och resp. uppdragsgivare ha vidare tagit ledningspersonal i

anspråk, som eljest hade kunnat entledigas. Framhållas må också, att vissa

arbeten, som Kungl. Maj:t uppdragit åt kommissionen att utföra, såsom exempelvis

Malö strömmar, erfordra både specialarbetare och användande av dyrbara

tekniska arbetsmedel i långt större omfattning, än som behöver komma

i fråga vid arbetsföretag av mera normal reservarbetstyp. Det är verkningarna

av dessa olika faktorer, som komma till synes i stegringen av de statliga

reservarbetenas genomsnittliga kostnad per dagsverke under 1936.

I tab. 25 ha sammanställts vissa uppgifter om de statliga reservarbetenas

kostnader per 8-timmars dagsverke från budgetåret 1933/1934 räknat och de

olika i verksamheten ingående huvudslagen av kostnader i procent av arbetenas

bruttokostnader.

Medeldagsförtjänsterna vid de statliga reservarbetena under åren 1934—

1936 framgå av tab. 26.

Tab. 26. Medeldagsfö Tjänster rid de statliga reservarbeteiin pr 8-tiinmars dagsverke

åren 1934—1986.

(Specialarbetare ej medräknade.)

1934

1935

1936

Månad

kr

kr

kr

Januari.........

.......4.G1

4.38

4.36

Februari........

.......4.59

4.35

4.42

Mars..........

.......4.52

4.48

4.51

April.........

.......4 62

4.42

4.50

Maj..........

.......4.43

4.60

4.66

Juni..........

.......4.45

4.5G

4.69

Juli..........

.......4.53

4.69

4.82

Augusti........

.......4.67

4.85

4.96

September.......

.......4.75

4.79

5.01

Oktober........

.......4.69

4.70

4''88 (prcl.)

November........

.......4.64

4.74

December........

.......4.68

4.57

Det må erinras om att uppgifterna i tab. 26 uteslutande avse reservarbetarnas

kontanta förmåner på arbetsplatsen. Sålunda ingå ej ortstillägg och

ej heller de naturaförmåner, såsom fri bostad, läkarvård, resor lii. m., som

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

de vid statliga reservarbeten sysselsatta i vissa fall åtnjuta. Vidare må framhållas,

att vid en jämförelse mellan medeldagsförtjänster under olika år och

månader hänsyn måste tagas till det förhållande, att medeldagsförtjänstens

storlek bl. a. påverkas av den utsträckning, i vilken under de olika tidsperioderna

arbeten bedrivas vid reservarbetsplatser med högre eller lägre

reservarbetslön.

Grunderna för lönesättningen vid reservarbetena ha under året icke undergått

någon förändring. Kommissionen har emellertid ansett sig böra föranstalta

om en allmän lönerevision, för vilken lämnas en särskild redogörelse

i avdelning III av denna framställning.

Ortstillägg må numera, efter författningsändring den 30 juni 1936, även

utgå till änkling med hemmavarande barn under 16 år efter samma grunder,

som gälla för person med försörjningsskyldighet mot make.

Antalet familjeförsörjare, som uppburo ortstillägg, utgjorde den 30 september

1935 3,484. De voro hänvisade från 113 kommuner, av vilka 72 beviljats

statsbidrag till kostnaderna för ortstilläggen. Motsvarande uppgifter

för den 30 september 1936 voro 2,584 familjeförsörjare från 93 kommuner,

varav 75 kommuner åtnjöto statsbidrag till denna verksamhet.

Från den 1 juli 1936 kan vidare för familjeförsörjare, som hänvisats till

fast förläggning vid statligt reservarbete i annan kommun än hänvisningskommunen,

utgå ett extra ortstillägg, därest den för hänvisningskommunen

fastställda reservarbetslönen utgör högst 5 kronor 20 öre per dag. Under

tiden intill den 31 oktober 1936 har kommissionen medgivit 19 kommuner

rätt att utgiva extra ortstillägg samt beviljat 18 av dessa kommuner statsbidrag

till dylikt ändamål.

Beträffande omfattningen och värdet av den speciella hjälp, som kommit

arbetslösa inom de merkantila och de med dem jämställda yrkena till del

under året i form av såsom statliga reservarbeten bedrivna arkivarbeten,

torde få hänvisas till den redogörelse för dessa arbeten, som återfinnes i kommissionens

förut (sid. 44) åberopade underdåniga utlåtande den 16 oktober

1936 angående fråga örn hjälpåtgärder för de arbetslösa inom kontorsfacket

m. fl.

De statliga reservarbetena tillföra kommunerna betydande skatteunderlag.

Enligt de sammandrag av dylika uppgifter för specialarbetare och

reservarbetare vid kommissionens arbetsplatser, som verkställts för år 1935,

uppgick det sammanlagda beloppet av deklarationspliktiga inkomster till

25,068,949 kronor.

b. Statskommunala reservarbeten.

Omfattningen av de under åren 1934—4936 bedrivna statskommunala

reservarbetena åskådliggöres av efterföljande tab. 27.

De statskommunala reservarbetena ha under innevarande år undergått en

fortsatt minskning, föranledd av de åtgärder, avseende inskränkning i eller

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 27. Antal statskommunala reservarbetare och kommuner med arbetslösa, sysselsatta

vid statskommuualt reservarbete åren 1934—1936.

Månad

19 3 4

19 3 5

19 3 6

Antal

kommuner

Antal

sysselsatta

Antal

kommuner

Antal

sysselsatta

Antal

kommuner

Antal

sysselsatta

Januari........

415

13,879

407

12,221

207

6,417

Februari........

478

16,199

426

12,662

197

6,209

Mars.........

553

17,277

445

12,851

188

5,865

April.........

586

17,277

414

11,780

186

5,631

Maj..........

618

18,165

353

10,843

187

5,655

Juni..........

593

18,477

325

10,168

161

4,940

Juli..........

573

17,075

299

9,132

146

4,223

Augusti........

541

16,037

251

8,325

119

3,438

September.......

479

14,362

223

7,232

108

3,302

Oktober........

459

14,187

212

6,626

105

3,181

November.......

425

13,005

220

6,845

December.......

400

12,739

199

6,207

indragning av tillstånd att bedriva dylika reservarbeten, som kommissionen

vidtagit på grund av arbetsmarknadens gynnsamma utveckling.

I tab. 28 lämnas en sammanställning rörande beräknade totalkostnader

för de under åren 1934—1936 beviljade statskommunala reservarbetena.

Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell angående omfattningen av de

statskommunala reservarbeten, som avse allmänna vägar. Den höga siffran

för sistnämnda slags arbeten under augusti 1935 sammanhänger med att ett

arbete å närmare 1 milj. kronor vid denna tidpunkt av Kungl. Majit beviljats

Mölndals stad.

Tab. 28. Beräknade kostnader för under åren 1934, 193a och 1936 beviljade stats
kommunala

reservarbeten.

19 3 4

19 3 5

19 3 6

Månad

Samtliga

kostnader

kr

därav för all- männa vägar

kr

Samtliga

kostnader

kr

därav för all- männa vägar

kr

Samtliga

kostnader

kr

därav för all- männa vägar

kr

Januari . .

Februari . .

Mars . . .

6,883,020

9,086,965

3,564,030

3,618,390

4,033,650

1,998,440

2,219,910

1,908,315

1,987,865

738,590

475,850

555,300

1,726,117

1,234,229

724,680

663,110

467,045

308,640

April . . .

Maj ....

Juni . . .

4,616,890

767,457

1,420,975

2,225,210

89,767

244,990

863,895

1,692,025

314,297

137,505

58,490

78,100

278,240

291,440

254,835

3,150

58,320

57,450

Juli ....

Augusti . .

September .

833,190

903,385

1,794,020

386,810

322.880

275.880

205,053

1,537,485

821,400

109,100

1,108,220

234,900

155,290

15,410

189,760

77,700

15,410

131,115

Oktober . .

November .

December .

3,583,005

6,243,845

1,291,710

961.100

887.100

373,640

801,995

1,440,270

1,330,681

374,380

195,150

444,220

173,890

Summa

40,988,492

15,417,857

15,128,191

4,066,585

5,314,221

1,955,830

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 29. Statskommunala reservarbetare, fördelade på städer oell landsbygd

åren 1934—1936.

År och månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

Antal

%

Antal

*

Antal

1934

Januari..............

6,217

44.8

7,662

55.2

13,879

Februari.............

6,763

41.7

9,436

58.3

16,199

Mars...............

6,696

38.8

10,581

61.2

17,277

April...............

6,794

39.3

10,483

60.7

17,277

Maj ...............

Juni...............

6,492

35.7

11,673

64.3

18,165

5,902

31.9

12,575

68.1

18,477

Joli..............

5,144

30.1

11,931

69.9

17,075

Augusti..............

4,621

28.8

11,416

71.2

16,037

September.............

4,240

29.5

10,122

70.6

14,362

Oktober..............

4,387

30.9

9,800

69.1

14,187

November .............

4,710

36.2

8,295

63.8

13,005

December.............

5,009

39.3

7,730

60.7

12,739

1935

Januari..............

5,060

41.4

7,161

58.6

12,221

Februari.............

5,205

41.1

7,457

58.9

12,662

Mars...............

5,322

41.4

7,529

58.6

12,851

April...............

5,036

42.8

6,744

57.2

11,780

Maj ...............

4,438

40.9

6,405

59.1

10,843

Juni...............

3,826

37.6

6,342

62.4

10,168

Juli...............

3,378

37.0

5,754

63.0

9,132

Augusti..............

3,184

38.2

5,141

61.8

8,325

September............

2,777

38.4

4,455

61.6

7,232

Oktober..............

2,528

38.2

4,098

61.8

6,626

November.............

2,761

40.3

4,084

59.7

6,845

December.............

2,787

44.9

3,420

55.1

6,207

1936

Januari..............

3,102

48.3

3,315

51.7

6,417

Februari.............

2,990

48.2

3,219

51.8

6,209

Mars...............

2,996

51.1

2,869

48.9

5,865

April...............

3,026

53.7

2,605

46.3

5,631

Maj...............

2,727

48.2

2,928

51.8

5,655

Juni...............

2,234

45.2

2,706

54.8

4,940

Juli...............

1772

42.0

2,451

58.0

4,223

Augusti..............

1,446

42.1

1,992

57.9

3,438

September............

1,437

43.5

1,865

56.5

3,302

Oktober..............

1,385

43.5

1,796

56.5

3,181

Kostnaderna för under innevarande år t. o. m. oktober beviljade andra

statskommunala reservarbeten än allmänna vägar beräknas uppgå till

3,358,391 kronor. Fördelningen av dessa på arbetskostnader, materialkostnader

och sådana kostnader, till vilka statsbidrag icke utgår, framgår av följande

sammanställning.

Arbetskostnader................ 1,943,445 kr.

Materialkostnader.............. 1,145,066 »

Kostnader utan statsbidrag........ . . ■ 269,880 >

Summa 3,358,391 kr.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

67

De delar av kostnaderna för hittills beviljade statskommunala reservarbeten,

vartill den 31 oktober 1936 icke utbetalats statsbidrag, ha beräknats uppgå

till omkring 18 milj. kronor, varav 7.7 milj. kronor för allmänna vägar.

Motsvarande belopp vid samma tid föregående år utgjorde resp. 36 milj. och

11 milj. kronor.

Under 1936 ha beviljats statskommunala reservarbeten för sammanlagt

5,314,000 kronor.

De statskommunala reservarbetarna utgöras till övervägande del av familjeförsörjare.

Vid utgången av oktober 1936 rapporterades sålunda

2,804 av de 3,181 statskommunala reservarbetarna vara försörjningspliktiga,

medan 377 angå vos sakna försörjningsplikt. Fr. o. m. senhösten 1936 har

föreskrivits, att sysselsättning vid dylika arbeten för personer under 50 år

endast får beredas, såvida de ha försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande

barn. Jfr vad härom närmare anföres å sid. 74.

Den omfattning, vari den statskommunala arbetslinjen kommit till användning

för städer och landsbygd, framgår av de uppgifter, som återfinnas i

tab. 29.

Den statskommunala arbetslinjens fördelning å olika län (med Göteborgs

stad utbruten ur länsindelningen) belyses av den i tab. 30 gjorda sammanställningen.

Det framgår av densamma, att minskningen i antalet reservarbetare

företer avsevärda variationer för olika delar av landet vid i tabellen

angivna tider, vilket givetvis sammanhänger med de dispositioner, kommissionen

funnit påkallade i anseende till utvecklingen å arbetsmarknaden.

I likhet med vad ovan angivits beträffande de statliga reservarbetarna ha

vissa förskjutningar i åldershänseende förekommit i fråga om de vid statskommunala

reservarbeten sysselsatta. Uppgifter härom återfinnas i tab. 31.

Det framgår av en jämförelse mellan de båda, vid samma tidpunkt utförda

undersökningarna, att de yngre åldersgrupperna i år äro avsevärt mindre

representerade än föregående år. Särskilt anmärkningsvärd är den starka

procentuella ökningen för åldersgrupperna 51—60 samt över 60 år.

De statskommunala reservarbetarnas yrkestillhörighet den 31 juli 1936 redovisas

i tab. 32. I detta avseende må särskilt framhållas, att antalet arbetare,

tillhörande yrkesgrupperna stenindustri och sågverksindustri, ökat från

6.9 resp. 11.4 % av de statskommunala reservarbetarna enligt 1935 års uppgifter

till 11.3 resp. 16.0 %>; gruppen väg- och anläggningsarbete har däremot

minskat från 9.5 till 6.7 %.

Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren

1934—1936 redovisas i tab. 33.

Dessa medeldagsförtjänster hava under 1936 liksom tidigare varit avsevärt

högre än motsvarande förtjänster vid de statliga reservarbetena. Huvudsakligen

torde detta förhållande förklaras därmed, att de statskommunala reservarbetena

i väsentligt större utsträckning än de statliga äro förlagda lill kommuner

med förhållandevis högre reservarbetslön. De variationer i lönerna,

som återspeglas i tabellen, bero — i likhet med motsvarande förhållande för

de statliga reservarbetena — delvis på löneläget inom de kommuner, vari arbetena

bedrivas under respektive månader.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 30. Åntalet från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta vid vissa

tidpunkter åren 1935 och 1936.

Län

19 3 5

19 3 6

31/l

CO

O

31/7

31/io

31/l

3°/4

31/7

31/io

hela

an-

talet

därav

hela

an-

talet

därav

städer

lands-

bygd

städer

lands-

bygd

Stockholms stad .

858

962

989

645

645

_

650

694

401

326

326

_

Stockholms ....

468

259

168

115

24

91

94

80

24

23

—

23

Uppsala.....

247

373

218

125

—

125

148

37

57

36

—

36

Södermanlands . .

303

186

77

72

49

23

76

68

—

—

—

—

Östergötlands . . .

288

218

107

48

35

13

9

—

12

—

—

—

Jönköpings ....

511

440

279

185

181

4

202

220

121

99

99

—

Kronobergs ....

222

189

135

94

_

94

80

83

43

45

10

35

Kalmar.....

821

779

470

438

267

171

420

387

224

160

127

33

Gotlands.....

107

102

10

—

—

—

55

50

—

—

—

—

Blekinge.....

830

1,013

592

413

107

306

527

346

194

155

83

72

Kristianstads . . .

223

126

47

37

28

9

17

39

5

—

—

_1

Malmöhus ....

577

654

433

303

279

24

462

505

294

230

220

10i

Hallands.....

303

178

134

82

74

8

115

141

60

24

24

__

Göteborgs stad . .

197

233

163

201

201

—

172

168

163

147

147

—

Göteborgs och Bohus

län i övrigt . .

913

839

635

576

236

340

671

791

662

513

144

369

Älvsborgs ....

470

456

239

107

38

69

222

143

44

21

—

21

Skaraborgs ....

255

243

131

107

68

39

109

70

32

_

_

_

Värmlands ....

771

735

519

453

19

434

299

259

197

141

19

122

Örebro......

367

308

152

120

40

80

108

132

72

75

75

—

Västmanlands . .

297

215

17

5

—

5

44

18

_

_

_

_

Kopparbergs . . .

399

396

541

303

—

303

90

57

lil

59

—

59

Gävleborgs ....

426

538

578

425

97

328

301

238

250

221

110

lil

Västernorrlands . .

1,545

1,578

1,784

1,344

—

1,344

1,065

816

1,017

821

—

821

Jämtlands ....

167

209

198

127

43

84

91

52

55

5

—

5

Västerbottens . . .

376

301

302

197

43

154

161

150

90

16

--

16

Norrbottens . . .

280

250

214

104

54

50

229

87

95

64

1

63

Hela riket

12,221

11,780

9,132

6,626

2,528

4,098

6,417

5,631

4,223

3,181

1,385

1,796

Därav familje-

försörjare

9,719

9,507

7,101

5,383

2,233

3,150

5,487

4,865

3,602

2,804

1,241

1,563

Tab. 31. Statskommunala reservarbetares fördelning på åldersgrupper

sl/7 1935 och 31/7 1936.

Ålder

A n

tal

Pro

cent

31/7

1935

31/7

1936

Sl/7

1935

31/7

1936

18-20......

387

79

4.4

2.0

21-25......

1,031

298

11.7

7.4

26—30 ......

1,303

512

14.7

12.7

31—40......

2,395

1,081

27.1

26.8

41-50......

1,660

864

18.8

21.5

51—60......

1,425

782

16.1

19.4

61—o)......

641

409

7.2

10.2

Summa

8,842

4,025

lOO.o

lOO.o

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

69

Tab. 32. Statskoinmunala reservarbetares fördelning på yrkesgrupper

den sl/7 1935 och 1936.

Yrkesgrupper

Antal

I )( av hela

antalet i stats- kommunala

reservarbeten

sysselsatta

I % av hela an- talet hjälpsökande

inom yrkes- gruppen

»7r 1935

»77 1936

»77 1935

»771936

*77 1935

»7? 1936

Jordbruk ..............

236

67

2.7

1.7

15.4

14.9

Skogshushållning..........

452

92

5.1

2.3

14.1

18.7

Ingenjörsarbete och arbetsledning . .

8

7

0.1

0.2

11.6

15.6

Malmbrytning...........

173

51

1.9

1.2

19.0

11.1

Metallindustri...........

680

299

7.7

7.4

23.7

20.3

Stenindustri............

608

454

6.9

11.3

13.1

23.4

Glasindustri............

65

40

0.7

1.0

20.1

22.9

Annan jord- och stenindustri ....

112

55

1.3

1.4

23.6

22.4

Sågverksindustri..........

1,011

643

11.4

16.0

29.3

28.3

Annan trävaruindustri.......

129

67

1.5

1.7

26.4

27.8

Pappersindustri...........

357

184

4.0

4.6

39.1

33.8

Grafisk industri...........

14

7

0.2

0.2

14.0

13.7

Livsmedelsindustri.........

185

98

2.1

2.4

26.7

21.8

Textil- och beklädnadsindustri ....

84

35

0.9

0.9

22.6

16.1

Läder-, hår- och gummivaruindustri .

120

61

1.4

1.5

20.0

19.1

Kemisk-teknisk industri.......

197

72

2.2

1.8

35.8

19.3

Väg- och anläggningsarbete.....

839

271

9.5

6.7

25.8

21.3

Annan byggnadsverksamhet.....

302

118

3.4

2.9

25.8

18.2

Kraft- och värmeproduktion.....

77

34

0.9

0.8

30.1

22.5

Sjöfart och fiske ..........

192

96

2.2

2.4

23.2

21.8

Lagerarbete .............

148

60

1.7

1.5

23.4

14.1

Kontorsarbete m. m.........

213

122

2.4

3.0

22.7

19.3

Hotell- och restaurangrörelse ....

34

23

0.4

0.6

20.9

21.3

Landtransport...........

460

196

5.2

4.9

27.3

18.2

Allmän tjänst och fria yrken ....

38

10

0.4

0.2

20.1

9.3

Husligt arbete (gårdskarlar m. fl.) . .

10

11

0.1

0.3

21.3

39.3

Tillfällighets- och diversearbete . . .

1,954

819

22.1

20.8

22.6

17.5

Ungdom utan särskild utbildning . . .

144

33

1.6

0.8

11.1

5.3

Samtliga yrkesgrupper

8,842

4,025

10O.0

100.0

21.9

20.2

Tab. 33. Medeldngsförtj&nster vid de statskommiinala reservarbetena per 8-timinars

dagsverke åren 1934—1936.

(Specialarbetare ej medräknade.)

Månad

1934

1935

1936

kr

kr

kr

Januari.........

. . . . 5.43

5.21

5.63

Februari.......

. . . . 5.61

5.25

5.71

Mars.........

. . . . 5.41

5.32

5.77

April.........

Maj...........

. . . . 5.42

5.40

5.83

. . . . 5.22

5.66

5.93

Juni.........

. . . . 5.15

5.59

5.88

Juli..........

, . . . 5.13

5.59

5.88

Augusti........

. . . . 5.13

5.72

5.92

September.......

. . . . 5.16

5.69

5.93

Oktober........

November.......

December.......

. . . . 5.13

. . . . 5.23

. . . . 5.33

5.61

5.61

5.69

5.95 (prel.)

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302

Tab. 34. Omfattningen av statsbidrag över 50 % till arbetslöner vid statskommnnala

reservarbeten. Antal kommuner.

Period

55 %

60 %

65 %

70 *

75 %

80 %

85 %

90 %

95 %

Summa

Städer.

>/7 1934—2a 2 1935 . .

8

1

1

_

_

2

3

1

16

Vs—S1/n 1935 . . .

1

_

2

1

2

1

7

*/i—31/ia 1936''. . . .

—

1

3

1

—

—

—

5

Landsbygd.

''A 1934—2»/s 1935 . .

18

27

31

18

15

17

12

10

31

179

V»—S1/ia 1935 ....

12

25

15

13

9

11

11

10

23

129

''/i—31/i3 19361....

14

10

13

5

9

8

2

5

11

77

Hela riket.

''A 1934—28/a 1935 . .

26

28

32

18

15

19

15

11

31

195

''/s—31/u 1935 ....

13

25

17

14

11

11

12

10

23

136

Vi—»Vist 1936''. . . .

14

11

16

5

10

8

2

5

11

82

Såsom statskommunala reservarbeten ha i mindre omfattning anordnats

arkivarbeten för kontorister och med dem jämställda. Denna form av arbetslöshetshjälp

har under år 1936 tillämpats allenast av Stockholms stad.

Den procentsats, efter vilken statsbidrag till statskommunalt reservarbete

i viss kommun utgår, fastställes enligt de från den 1 juli 1936 gällande bestämmelserna

av kommissionen, därest fråga är örn en bidragsprocent, icke

överstigande, för vanliga statskommunala reservarbeten 75 °/o och för dylika

arbeten avseende allmän väg 80 %>. Högre bidragsprocent bestämmes av

Kungl. Maj:t. Den period, för vilken procentsats fastställes, har tidigare i

regel omfattat ett halvår men utgör från och med innevarande år ett kalenderår.

Den bidragsprocent, som medgivits för visst statskommunalt reservarbete,

skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1935 oförändrat gälla

för arbetet i fråga under hela den tid, varunder detsamma bedrives såsom

sådant, oavsett om bidragsprocenten för kommunen må under senare perioder,

varunder arbetet pågår, undergå några förändringar. Syftet härmed har

varit att möjliggöra för kommunerna att kunna på förhand överblicka och

med större säkerhet än vad tidigare varit fallet bedöma de ekonomiska konsekvenserna

av sådana arbetens bedrivande.

Till grund för kommissionens beslut och förslag rörande bidragsprocenten

till statskommunala reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet ha legat

skattetrycket inom kommunen under tre närmast föregående år, med hänsyn

tagen till skatteutjämningsbidrag, ävensom arbetslösheten inom kommunen

under senast förflutna tolv månader i förhållande till kommunens invånarantal.

Den lägsta procentsats, till vilken kommissionen fastställer statsbidraget

till arbetslöner vid statskommunala reservarbeten, utgör för närvarande

30 %>.

Uppgift angående antalet kommuner, för vilka statsbidragsprocenten till

kostnaderna för arbetslöner vid statskommunala reservarbeten fastställts till

1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts eller kommissionens beslut t. o. m. den 31 oktober 1936.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

mer än 50 °/o, återfinnes i tab. 34, vari även lämnas uppgift om fördelningen

i förevarande hänseende mellan städer och landsbygd.

På grund av Kungl. Maj:ts ovan berörda beslut örn giltighetstiden för

den för statskommunala reservarbeten beviljade bidragsprocenten utgå emellertid

förhöjda statsbidrag till vissa arbeten i ett väsentligt större antal kommuner,

än som framgår av sammanställningen.

Nedgången i antalet kommuner, som erhållit förhöjt statsbidrag, är direkt

beroende på den minskade arbetslösheten, som i många fall medgivit hjälpverksamhetens

nedläggande. Då, såsom ovan anförts, arbetslöshetens omfattning

inom en kommun är en av de faktorer, som påverka statsbidragets

storlek, har arbetslöshetens minskning även bidragit till sänkning av statsbidragsprocenterna

och sålunda även till en reducering av det antal kommuner,

som medgivits statsbidrag utöver 50 °/o.

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga

inom kommunen under samma period beviljade statskommunala reservarbeten.

I vissa fall har dock statsbidrag medgivits med högre procentuell andel,

särskilt då fråga varit om sådana arbeten, vilka anses tillgodose jämväl andra

statsintressen än direkt arbetslöshetspolitiska. Salunda har under detta ar

statsbidrag till statskommunala reservarbeten, avseende anläggande av flygfält,

utgått med 90 % för fyra städer, vilkas bidragsprocent för övriga statskommunala

reservarbeten varit avsevärt lägre. För arbeten av kulturhistorisk

art (utgrävningar och restaureringsarbeten i fråga om äldre byggnadsverk)

m. m. har likaledes statsbidrag under året utgått med högre bidragsprocent

än den för respektive kommuner eljest gällande.

Statsbidraget till kostnader för materiel, transporter och arbetsledning

vid statskommunala reservarbeten fixeras i regel i viss relation till den för

arbetslönerna fastställda statsbidragsprocenten. Avvikelser härifrån ha i

fråga örn under året bedrivna statskommunala reservarbeten ägt rum, dels i

fråga om i det föregående omnämnda arbeten av kulturhistorisk art, dels

ock i vissa andra fall; sammanlagt beröra dessa avvikelser 10 kommuner.

Tab. 35. Antal statskommunala reservnrbetsföretng, som efter elen 1 juli 1934 uppliört

att bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden, samt uppgift

örn beviljade och avarbetade kostnader.

Av kommissionen

Därav såsom

T i d

Antal arbets-

beviljade total-

reservarbete

företag

kostnader

avarbetat

kronor

kronor

»/t 1934 «% 1935 ..........

1 V? 1935 90/e 1936 ..........

| V» 1936 81/io 1936 ..........

23

1,187,020

674,525

100

5,551,823

3,726,326

133

5,318,202

3,658,651

Den fortgående förbättringen

på arbetsmarknaden har

medfört, att i

många kommuner pågående statskommunala reservarbeten nedlagts. Ofta

ha därvid arbetsobjekt reserverats för framtida hjälpbehov, men i andra

fall ha kommunerna funnit anledning att själva i öppna marknaden färdig
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

ställa de nedlagda arbetena i enlighet med de villkor, kommissionen brukar

uppställa vid statsbidrags beviljande. I tab. 35 ha sammanställts vissa uppgifter

rörande dylika arbeten, vilka efter den 31 juli 1934 överförts till öppna

marknadens arbeten. Den markerade ökningen för tiden efter den 1 juli

1936 torde i viss man bero på avgöranden, föranledda av från kommissionen

utgående förfrågningar rörande färdigställandet av sådana statskommunala

arbeten, som på grund av minskad arbetslöshet inom respektive kommuner

en längre tid varit nedlagda.

Av de under perioderna Vt 1935—13% 1936 samt Vt 1936—3Vio 1936 berörda

arbetsföretagen utgjordes 46 resp. 37 av arbeten, avseende allmän väg.

Tab. 36. Arbetslinjens omfattning åren 1934—1936.

Månad

Anta

1 8

y s s

e 1 s

atta

Summa sysselsatta

vid olika slag av

reservarbeten

i % av hela an- talet rapporterade

hjälpsökande

arbetslösa

vid statliga

reservarbeten 1

vid stats- kommunala

reservarbeten

vid kommunala

reservarbeten

1934

1935

1936

1934

1935

1936

1934

1935

1936

1934

1935

1936

1934

1935

1936

Jan. .

18.598

19,190

11,348

13,879

12,221

6,417

10,546

5,318

3,885

43,023

36,729

21,650

23.8

39 3

35 3

Febr.

20,667

19,232

11,088

16,199

12,662

6,209

10,390

5,543

3,709

47,256

37,437

21,006

28.4

41.7

36 1

Mars .

21,82b

19,392

10,171

17,277

12,851

5,865

8,316

4,674

3,468

47,419

36,917

19,504

29.6

44.2

36.7

April

21,935

17,345

9,140

17,277

11,780

5,631

6,028

3,455

2,672

45,240

32,580

17,443

31.1

43.4

37 4

Maj .

23,029

18,878

10,578

18,165

10,843

5,655

4,915

2,813

2,164

46,109

32^534

18^397

39.7

53 2

53 2

Juni .

25,488

20,398

10,453

18,477

10,168

4,940

4,500

2,697

1,929

48,465

33,263

17,322

48.6

65.0

67.0

Juli .

26,756

18,215

9,299

17,075

9,132

4,223

4,376

2,200

1,734

48,207

29,547

15,256

55.9

69.4

70 9

Äng. .

26,816

16,288

8,184

16,037

8,325

3,438

4,048

2.551

1,673

46,901

27,164

13’295

56.5

65.1

64 0

Sept. .

25,014

14,356

7,479

14,362

7,232

3,302

3,871

2,759

1,575

43,247

24,347

12’356

54.8

59.1

59.1

Okt. .

23,639

13,320

7,001

14,187

6,626

3,181

3,995

2,833

1,702

41,821

22,779

11,884

49.3

48 4

48 1

Nov. .

20,045

13,181

13,005

6,845

4.444

3,301

37.494

23,327

40.7

43.1

Dee. .

18,401

11,389

12,739

6,207

4,179

3,154

35,319

20,750

38.0

35.8

c. Kommunala reservarbeten.

Antalet vid rent kommunala reservarbeten sysselsatta hjälpsökande, vilket

tidigare varit relativt större än numera, har visserligen under de senaste

åren sjunkit men har likväl från sommaren 1936 varit förhållandevis konstant.

Utvecklingen belyses i tab. 36.

Vid kommunala reservarbeten sysselsattes den 31 oktober 1936 1,702 man,

d. v. s. ungefär /7 av det antal arbetslösa, som meddelats hjälp genom reservarbete.

d. Arbetslinjens omfattning.

Arbetslinjens omfattning under de tre senaste åren framgår av tab. 36,

vars uppgifter, sammanställda med dem i tab. 42, bekräfta, att arbetslinjen

är dominerande hjälpform inom den i vårt land bedrivna verksamheten för

lindrande av den oförvållade arbetslösheten.

1 Enligt månadsrapporterna, ej efter styrkebeskeden från arbetsplatserna.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

2. Under stödslinjen,

a. Dagunderstöd.

Kommissionen har alltid eftersträvat att giva dagunderstödsverksamheten

karaktären av supplerande hjälpform, avsedd att huvudsakligen tagas

i anspråk för att möta vinterns högbelastning inom hjälpverksamheten

men som därefter beskurits så långt möjligt. Dessa regler lia även under

1936 kunnat med framgång tillämpas på sätt närmare framgår av tab. 37.

Tab. 37. Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag, och

antalet dag-understödda (ej kursdeltagare) åren 1934—1936.

Månad

19 3 4

19 3 5

19 3 6

Kom-

muner

Dag-

under-

stödda

Kom-

muner

Dag-

under-

stödda

Kom-

muner

Dag-

under-

stödda

Januari............

297

56,083

114

16,129

82

11,226

Februari ...........

255

53,343

114

17,450

86

13,305

Mars.............

254

53,132

82

15,962

74

12,982

April.............

175

42,223

63

11,859

60

9,321

Maj.............

103

29,705

24

4,335

14

2,901

Juni.............

70

19,446

3

249

5

465

Juli.............

41

12,536

9

598

—

—

Augusti............

30

8,723

9

400

—

—

September..........

18

6,808

9

260

—

—

Oktober............

24

7,076

15

807

4

142

November...........

62

9,899

45

3,336

December...........

107

14,322

76

7,685

Under årets tre första månader, då det i vart fall gällde att bemästra en

arbetslöshet, som berörde c:a 60,000 personer, måste tillstånd till utgivande

av dagunderstöd beviljas 82 kommuner i januari, 86 i februari och 74 i

mars med 11,000 å 13,000 understödsrum. Maximisiffran nåddes i februari

med 13,305 dagunderstödda.

Sedan med vårens inträde flera platser vid reservarbetena blivit disponibla

och arbetslösheten samtidigt börjat starkt minska, kunde den med statsbidrag

subventionerade understödsverksamheten kraftigt nedbringas för att

slutligen helt avlysas under juli. Sådan verksamhet bedrevs under vårmånaderna

företrädesvis inom ett antal större städer samt i vissa landskommuner

med förhärskande sten- och sågverksindustri.

Efter några månaders uppehåll befanns motiverat att från och med slutet

av oktober ånyo medgiva en del kommuner tillstånd att anordna understödsverksamhet,

nämligen Göteborg, sedermera, i november, även Stockholm

samt därjämte några stenindustrikommuner. Ett antal kommuner inom

de norrländska sågverksdistrikten och i Värmland har därjämte fått igångsätta

dylik verksamhet. Förklaringen till sistnämnda förhållande ligger,

vad sågverkskommunerna angår, däri, att åtskilliga sågverk måst inställa

driften på grund av timmerbrist. Kommissionen har, lika med för syssel
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 38. Antalet dagunderstödda (ej kuradeltagare), fördelade på län vid vissa

tidpunkter åren 1934—193G.

A n

tal (

agni

ders

todd

a

Län

31/l

3%

31/7

31/l0

1934

1935

1936

1934

1935

1936

1934

1935

1936

1934

1935

1936

Stockholms stad .

9,437

3,797

2,141

8,904

3,093

1,474

4,796

2,949

Stockholms . . .

1,648

364

157

1,088

75

100

112

_

_

_

_

_

Uppsala.....

597

238

90

293

60

_

46

_

60

_

_

Södermanlands . .

479

32

23

81

—

Östergötlands . .

1,930

364

335

1,355

175

250

323

_

188

_

_

Jönköpings . . .

28

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kronobergs . . .

108

15

Kalmar . .

1,047

310

174

328

_

36

_

_

_

_

_

_

Gotlands ....

160

40

_

23

__

_

_

_

_

_

_

_

Blekinge ....

1,042

198

55

429

—

_

50

40

_

_

_

_

Kristianstads . .

99

30

Malmöhus ....

5,880

1,734

1,366

3,734

809

1,002

1,048

___

_

466

_

Hallands ....

444

40

22

205

_

12

_

—

_

_

Göteborgs stad . .

6,597

2,900

1,600

5,500

2,328

1,300

2,962

_

_

2,000

_

_

Göteborgs o. Bohus

län i övrigt . .

4,553

819

707

3,467

517

194

936

543

_

275

496

5

Alvsborgs ....

511

103

20

255

60

—

—

—

—

—

—

Skaraborgs . . .

418

50

34

190

34

23

_

_

_

_

_

Värmlands . . .

2,051

674

153

1,640

240

130

215

15

_

169

10

_

Örebro.....

1,565

325

99

944

200

143

140

_

_

100

_

_

Västmanlands . .

1,111

99

—

562

Kopparbergs . . .

1,758

410

242

1,381

277

ilo

200

—

—

—

—

—

Gävleborgs . . .

3,126

831

646

2,581

987

625

596

_

_

334

_

_

Västernorrlands .

8,307

2,416

2,736

7,540

2,570

3,256

1,089

_

_

535

301

137

Jämtlands ....

409

—

—

125

_

_

_

_

_

Västerbottens . .

227

—

86

173

_

100

_

_

_

_

Norrbottens . . .

2,551

310

540

1,425

468

555

-

Summa

56,083

16,129

11,226

42,223

11,859

9,321

12,536

598

_

7,076

807

142

Antal kommuner

297\

114

82

175

63

60

41

9

— 1

24

15

4

sättning vid statskommunala reservarbeten, föreskrivit, att statsbidrag till

understödsverksamhet för personer under 50 år endast må utgå, såvida de

äga försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn. Avsikten härmed

har varit att i trakter, där rikliga arbetstillfällen i skogarna äro att

emotse, inskränka understödsverksamheten och sysselsättningen vid de statskommunala

reservarbetena till att huvudsakligen komma dem till godo, som

kunna antagas hava svårigheter att tillgodogöra sig dylika arbetstillfällen,

övriga arbetslösa, som anses böra bringas hjälp, har kommissionen för avsikt

att lämna sådan genom hänvisning till statliga reservarbeten eller, vad

ungdomen beträffar, till olika former av yrkesutbildning.

Kontantunderstödsverksamhetens geografiska fördelning framgår närmare

av tab. 38.

Enär statlig understödsverksamhet icke bedrevs vid den tidpunkt, då senaste

klientelundersökning företogs (31 juli 1936), kunna några jämförande

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

*Tab. 39. Antal arbetspliktstillämpande kommuner. Januari 1935—oktober 1936.

År och månad

Kommuner med

kontantunderstöds-

1935

verksamhet med

statsbidrag

Januari . . . .

.... 140

Februari . . . .

.... 145

Mars.....

.... 127

April.....

.... 97

Maj.....

.... 60

Juni . . . .

.... 23

Jnli......

.... 12

Augusti . . .

.... 14

September •. . .

.... 13

Oktober . . .

.... 15

November . .

.... 45

December . . ,

.... 76

1936

Januari . . .

.... 82

Februari . . .

.... 86

Mars . . . .

.... 74

April ....

.

.... 60

Maj.....

.... 14

Juni.....

Juli......

. . . . 51

Augusti . . .

September . .

Oktober . . .

.... 4

Kommuner tillämpande arbetsplikt

Städer

Landsbygd

Summa

10

19

29

10

17

27

14

13

27

11

14

25

4

17

21

2

4

6

3

3

_

3

3

—

2

2

_

4

4

3

7

10

3

11

14

3

14

17

3

14

17

4

13

17

8

8

16

5

9

14

—

2

2

_

1

1

—

—

—

1

1

uppgifter i år icke meddelas om understödsklientelets sammansättning ur

ålder ssynpunkter eller med hänsyn till yrkesgrupper.

Kvinnor, med undantag för sådana, som tillhöra gruppen husligt arbete,

kunna tillerkännas dagunderstöd. I praktiken hava emellertid endast några

få av det för övrigt ytterst ringa antalet hjälpsökande kvinnor kommit i åtnjutande

av dylik arbetslöshetshjälp, huvudsakligen i Stockholm samt därutöver

i tre andra städer.

Dagunderstöd lämnas företrädesvis i kontant form, men hjälpkungörelsens

bestämmelser, enligt vilka meddelande av hjälp in natura tillstädjes, ha

under året tillämpats av vissa kommuner.

Den omfattning, i vilken kommunerna begagnat sig av hjälpkungörelsens

föreskrifter örn arbetsplikt, belyses av tab. 39.

Under året ha följande städer, nämligen Norrköping, Kalmar, Oskarshamn,

Sölvesborg, Hälsingborg, Göteborg, Lysekil, Sundsvall och Härnö

sand medgivits rätt att lämna dagunderstöd till arbetslösa sjömän utan hemortsrätt

i vederbörande kommun. För denna understödsverksamhet har

staden åtnjutit statsbidrag med 75 %>, där ej högre procenttal av Kungl.

Maj:t medgivits.

Statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet utgår jämlikt gällande för- 1

1 Därav 1 kommun t. o. m. (Ion n/i. ,

» 4 kommuner t. o. m. den 18/7. På. grund av olika redovisningssätt stämma ej uppgif
terna

inbördes å. månadsrapporterna och statsbidragsansökningarna.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

fattningsföreskrift, där ej omständigheterna prövas föranleda lägre bidrag,

med 50 % av det utbetalade dagunderstödsbeloppet.

Till kontantunderstödsverksamhet har före den 19 juli 1935 icke ifrågakommit

lägre statsbidrag än 50 %. Bidrag har utgått med den procentsats,

som för olika kommuner fastställts att gälla för viss termin, vanligen kalenderhalvår.

Sedan Kungl. Majit genom sitt beslut den 19 juli 1935 fastställt ändrade

grunder för bestämmandet av bidragsprocenten till hjälpverksamhet och

då Kungl. Majit ej framställt erinran mot kommissionens i underdånig skrivelse

den 20 september 1935 uttalade åsikt, att de väsentligt förbättrade arbetslöshetsförhållandena

i vissa fall kunde för kontantunderstödsverksamhet

motivera även lägre statsbidrag än 50 %, medgiver kommissionen numera

vid beviljande av dagunderstödsverksamhet statsbidrag med enahanda procentsats,

som fastställts att utgå till arbetslöner vid inom kommun bedrivet

statskommunalt reservarbete, beviljat under löpande bidragstermin. Från

den 1 januari 1936 utgör kalenderåret bidragstermin på samma sätt som

beträffande statskommunala reservarbeten.

Anmärkas må i detta sammanhang, att kommissionen beslutat att statsbidraget

till dagunderstöd skall kunna från och med 1937 sänkas ända till

10 °/o. Kommissionen motiverade sitt beslut härom i en underdånig skrivelse

den 25 september 1936, vari på tal härom anfördes bl. a. följande:

»Den tanken har vid olika tillfällen varit å bane inom kommissionen, att statsbidraget

till kommuner i god ekonomisk ställning borde beskäras så starkt, att detsamma

allenast skulle komma att utgöra en ringa del, förslagsvis några få procent,

av kostnaderna för vederbörande hjälpform. En med denna närbesläktad tankegång

har också kommit till uttryck i ett uttalande av departementschefen i Kungl.

Majits proposition nr 266 till 1936 års riksdag, varuti anföres bland annat följande

(sid. 27): ''Vidare synes mig skäligt, att, då arbetslöshetens relativa omfattning inom

stora delar av landet ej ens under vintern kan antagas bliva av en sådan storleksordning,

att den motiverar mera betydande statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet

annat än vid samtidig förhandenvaro av högt skattetryck, statens andel i

kostnaderna för denna hjälpform under senare hälften av budgetåret kan beräknas

nedgå.’

Under stundande vinter torde sannolikt till följd av arbetslöshetens ökade omfattning

tillstånd att med bidrag av statsmedel anordna understödsverksamhet komma

att medgivas en del kommuner med låga skatter. Tidpunkten har därför nu synts

inne att taga ståndpunkt till frågan om den understa gräns för statsbidragsprocenten,

som lämpligen bör fixeras för dessa kommuner från och med 1937.

Kommissionen har jämväl beslutat, att i de fall, då fastställande av statsbidragets

storlek författningsenligt tillkommer densamma, i regel följa formelns utslag med

iakttagande av att procenttalet avrundas uppåt eller nedåt till närmast jämna femtal,

samt att härvid såsom lägsta procentsats fastställa siffran 10.»

Med hänsyn till omfattande arbetslöshet och hårt skattetryck ha vissa kommuner

under innevarande år i likhet med tidigare och efter samma grunder

som i fråga om arbetslöner vid statskommunala reservarbeten tillerkänts förhöjt

statsbidrag. Omfattningen härav framgår av tab. 40.

Dagunderstöden per dag och arbetslös, vilka efter olika orters reservarbetslön

samt den arbetslöses ålder och försörjningsplikt kunna variera mellan

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 302.

77

Tab. 40. Antal kommuner med över 50 % 1 statsbidrag till dagunderstöd.

Period

55 %

60 %

65 %

70 %

75 %

80 %

85 %

90 %

95 %

Summa

Städer

»/i 1934—,8/a 1935 . .

6

1

—

—

—

1

2

1

—

11

v*—81/ia 1935 ....

—

—

1

—

2

—

1

—

—

4

5

v 1—»Vi» 19361. . . .

—

1

3

—

1

—

Landsbygd.

Vi 1934—1“/i 1935 . .

3

9

8

6

4

9

5

6

31

81

Vs—:»Vi» 1935 ....

Vi—81/n 1936‘. . . .

3

7

6

4

3

4

7

5

19

58

2

3

9

3

8

6

1

4

11

47

Hela riket.

Vi 1934—S8/i 1935 . .

9

10

8

6

4

10

7

7

31

92

V»—81/is 1935 ....

Vi—!»Vis 19361....

3

7

7

4

5

4

8

5

19

62

2

4

12

3

9

6

1

4

11

52

0: 65 och 5: 33 kronor, ha i genomsnitt under året för hela landet uppgått till

2: 66 kronor, varav 1: 27 kronor i statsbidrag. Detta uppgår sålunda i genomsnitt

till 47.7 % av dagunderstödet. Motsvarande genomsnittssiffror föregående

år voro resp. 2: 60 kronor, 1: 57 kronor och 60.5 %.

b. Hyreshjälpverksamhet.

Omfattningen av den under året bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses

av tab. Al, vari angives det antal kommuner, som under året haft tillstånd

till sådan verksamhet.

Tab. 41. Antal kommuner med rätt att utdela liyreshjälp. Januari oktober 1986.

(J M.

*• ky'' april maj jani

Städer............... 20 20 13 2

Landsbygd.........■ ■ • 13_12_12_f_

Summa 36 32 25 3

Jämväl vad denna hjälpform beträffar, har det för kommissionen varit

möjligt att liksom 1935 genomföra successiva begränsningar, så att hyreshjälpverksamhet

icke alls behövt förekomma under tredje kvartalet.

c. Kommunal understödsverksamhet.

Hjälpformen kommunal understödsverksamhet har tidigare brukat öka i

betydelse och omfattning i samma mån, som den med statsbidrag bedrivna

understödsverksamheten under tider av förbättring på arbetsmarknaden begränsats

eller upphört. Denna tendens har dock numera ej gjort sig gäl- i

i Avser läget enligt Kungl. Maj:ts eller kommissionens beslut t. o. m. den 31 oktober 1936.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Tab. 42. Enderstödslinjens omfattning (kursdeltagare inbegripna) åren 1934—108G.

Hånad

Antal unde

med statsbidrag

rstöds tagare

med enbart

kommunala medel

Summa understöds- tagare

Procent av hela

antalet rapporte- rade arbetslösa

1934

1935

1936

1934

193a

1936

1934

1935

1936

1934

1935

1936

Januari . .

60,604

17,849

11,824

13,087

5,959

4,799

73,691

23,808

16,623

43.0

25.5

27.1

Febrnari . .

58,254

19,350

14,131

13,011

5,134

5,393

71,265

24,484

19,524

42.8

27.3

33.6

Mars . . .

57,439

17,999

13,864

9,745

4,153

4,744

67,175

22,152

18,608

41.9

26.5

35.0

April . . .

45,041

13,503

10,133

8,006

3,730

4,350

53,047

17,233

14,483

36.4

22.9

31.1

Maj ... .

31,605

5,038

3,188

5,186

2,875

2,566

36,791

7,913

5(754

31.6

12.9

16.6

Jnni ....

20,846

497

567

3,699

1,943

1,828

24,545

2,440

2,395

24.6

4.8

9.3

Juli ....

13,699

774

45

2,890

1,631

1,569

16,589

2,405

1,614

19.2

5.6

7.6

Augusti . .

9,710

509

33

2,633

1,991

1,758

12,343

2,500

1,791

14.9

6.0

8.6

September .

7,585

381

—

2,600

2,342

2,108

10,185

2,723

2,108

12.9

6.6

10.1

Oktober . .

8,175

997

172

2,618

3,769

2,667

10,793

4,766

2,839

12.7

10.1

11.5

November

11,040

3,653

4,135

4,309

15,175

7,962

16.5

14.7

December .

15,617

8,039

5,443

4,439

21,060

12,478

22.7

21.5

lande på samma sätt som förut. Under 1936 hava sålunda kommunernas

egna åtgärder på detta område haft betydligt mindre omfattning än den statssubventionerade

understödsverksamheten, så länge denna pågick (undantagandes

i juni). Även efter utgången av juni, då, såsom redan framhållits, statsbidrag

till denna hjälpform praktiskt taget indrogs, hava kommunerna, i den

mån de fortsatt tillhandahålla de arbetslösa dagunderstöd, finansierade med

enbart kommunala medel, bedrivit understödsverksamhet i förhållandevis

mindre skala än under närmast föregående år, bortsett från månaderna februari—april.

Minimisiffran under året understödda, något över 1,500, är att

anteckna i juli.

Närmare uppgifter rörande den kommunala understödsverksamheten återfinnas

i tab. 42.

d. Understödslinjens omfattning.

Sistnämnda tab. 42 meddelar även en sammanställning av vissa uppgifter

beträffande understödslinjen för tiden januari 1934—oktober 1936.

Tabellen ger vid en jämförelse med tab. 36 ostridigt vid handen, att understödslinjen

fortfarande intager en i förhållande till arbetslinjen underordnad

plats inom hjälpverksamheten, i det att bistånd genom understöd

under året beretts åt högst en tredjedel av samtliga hjälpsökande, när understödsverksamheten

varit som störst, eljest åt endast 5 å 10 °/o av hela klientelet.

Å andra sidan framgår av tabellen, att understödslinjen under samtliga

månader 1936 procentuellt betytt något mer än under 1935.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

79

3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har, jämfört med föregående år,

bedrivits i en till följd av nedgången i antalet anmälda arbetslösa minskad

skala. Åtgärderna ha i huvudsak anordnats efter samma riktlinjer

som under föregående år, varvid vid hjälpformernas inbördes avvägning

ungdomsreservarbetena ökats i förhållande till arbetslägren, vilka senare

samtidigt givits större yrkesbetoning. Den under oktober 1936 ater ökade

ungdomsarbetslösheten jämte skogsbrukets stegrade anspråk pa arbetskraft

ha föranlett en mindre utvidgning av den tidigare starkt minskade ungdomshjälpen

i kommissionens egen regi.

a. Kursverksamhet.

Den möjlighet, som kommissionen genom beslut av 1934 års riksdag erhöll

att vid kursverksamhet lämna statsbidrag även för undervisningsmateriel,

har medverkat till genomförande av den under senare år ökade strävan

att anordna kurser för unga arbetslösa med mera praktiskt arbete än

tidigare; flertalet kurser lia samtidigt kunnat givas starkare yrkesbetoning

med grundligare utbildning. Under budgetåret 1935/1936 ha endast sex

kurser varit av uteslutande allmänbildande och teoretisk karaktär. Vid samtliga

övriga kurser har en större eller mindre del av kurstiden anslagits till

praktiska arbeten. Särskilt i städer och större samhällen med deras större

resurser beträffande lokaler, verktyg och lärarkrafter för yrkesarbete ha kurserna

ordnats i serie på sådant sätt, att elevernas lämplighet för det anordnade

arbetet — huvudsakligen mekaniskt arbete och snickeri — först prövats

vid kortare elementära kurser; de lämpliga eleverna ha därefter fått fortsätta

i en eller flera därpå följande kurser med mera djupgående utbildning.

En sådan intensifierad utbildning har med framgång prövats bl. a. av Göteborgs

stad, där den avslutats med ettåriga yrkeskurser. Efter att ha genomgått

dessa ha eleverna i stor utsträckning omedelbart vunnit stadigvarande

anställning i den öppna arbetsmarknaden. I en del fall ha elever redan under

pågående kurs utlovats arbete på villkor, att de komme att fortsätta och

avsluta sin utbildning i kursen.

Som ovan nämnts har det praktiska arbetet vid kurserna i regel utgjorts

av mekaniskt verkstadsarbete och träarbete, varvid det grövre snickeriet i

möjligaste mån givits företräde. Vid en kurs ha möbler till ett folkbibliotek

utförts. Bland ämnen, som ingått i övriga under budgetåret anordnade kurstyper,

förtjäna bl. a. att nämnas mjölkning, trädgårdsarbete, grunderna i

fältmätning samt elektrisk svetsning, i vilket sistnämnda arbete Stockholms

stad och Jukkasjärvi landskommun anordnat flera kurser.

Under budgetåret 1935/1936 beviljades till lärår- och kursledararvoden

kronor 143,890:57 och till undervisningsmateriel kronor 25,886:77. Under

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

den hittills förflutna delen av budgetåret 1936/1937 har kursverksamheten

haft en i förhållande till motsvarande tid föregående budgetår minskad omfattning.

Medan under tiden 1 juli—15 november 1935 till lärår- och kursledararvoden

beviljades kronor 32,247: — samt till undervisningsmateriel

kronor 6,238:—, har under samma tid i år behövt beviljas endast 2,250: —

resp. 321:09 kronor till sagda ändamål. De för 45 elever i Göteborgs stad

pågående ettåriga yrkeskurserna äro anordnade som öppna arbetsläger.

Den redovisade kursverksamheten, vilken brukar nå sina största dimensioner

under de senare vintermånaderna, omfattade den 31 oktober 1936 2

kurser med 30 deltagare från en stad. Härtill komma de nyssnämnda öppna

yrkeslägren. Kurserna, vilkas längd varierat från 3 till 13 veckor, ha i några

fall omedelbart följts av fortsättningskurser.

b. Frivillig arbetstjänst.

Det största antalet deltagare i frivillig arbetstjänst utgjordes under budgetåret

1935/1936 liksom under föregående år av arbetselever i statliga arbetsläger.

Statskommunala läger ha endast anordnats i ett par större städer.

Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses närmare av tab. 43,

i vilken vissa uppgifter rörande denna hjälpform sammanställts.

Tab. 43. Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Autal läger och arbetselever.

Statskommunala

arbetsläger

Statliga

arbetsläger

T i d

Läger-

anordnare

| Antal läger anordnade

av kommissionen

Antal

Antal

läger

Antal

elever

städer

lands-

kom-

muner

helt i

egen

regi

i samband

med skogs- v&rdsstyrel- ser eller hus- hållnings- sällskap

Summa,

elev-

plat-

ser

elever

elev-

dagar

vistelse- tid per

elev i

medeltal

(veckor)

1933/1934

24

870

12

9

14

7

21

925

1,513

93,625

9

1934/1935

13

400

5

1

25

2

27 |

1,600

3/621

356,798

14

1935/1936

Pågående

7

258

4

—

23

—

23 |

1,330

1,830''

146,217

11

81/io 1936

3

59

2

—

6

—

6 1

350

181

—

—

Liksom fallet varit och är beträffande kursverksamheten, har vid de statliga

arbetslägren en alltmera klart utformad yrkesutbildning anordnats.

Samtliga de nu pågående statliga arbetslägren meddela yrkesutbildning, därav

två i jordbruk och tre såsom yrkesskolor i dels mekaniskt verkstadsarbete

jämte smide, svetsning, ävensom bleck- och plåtslageri, dels ock möbel- och

grövre snickeri. De tre senare lägren äro belägna i Kopparbergs, Västernorrlands

och Västerbottens län och hava — såsom kommissionen framhållit i

sin budgetframställning den 27 mars 1936 — anordnats i avvaktan på realiserandet

av vissa planerade åtgärder i fråga om yrkesundervisning för ung
-

1 Av dessa elever lia 150 st. ander budgetåret även deltagit i statligt reservarbete.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

81

dom. Verksamheten vid arbetslägret Sandö i Västernorrlands län kommer

att övertagas av länets landsting.

Vid jordbrukslägret Lång i Värmlands län beredes med Kungl. Maj:ts bemyndigande

(den 14 februari 1936) arbetslös ungdom tillfälle till yrkesutbildning

i framför allt praktiskt jordbruksarbete.

Egendomen omfattar c:a 425 tunnland åker under eget bruk, varav ungefär

120 tunnland legat i mångårig vall. För jordbruksdriften finnas 12

hästar och 2 traktorer. Nötkreatursbesättningen består för närvarande av

45 kor och ett 20-tal ungdjur och kalvar.

Utbildningen har bedrivits på sådant sätt, att samtliga hänvisade så vitt

möjligt turvis fått deltaga i olika förekommande arbeten. Huvudvikten har

härvid lagts vid att alla ungdomar skulle få göra stall- och ladugårdsturer,

varigenom den vanligaste bristen i vissa färdigheter — ovanan vid att köra

hästar samt okunnigheten i mjölkning — kunde avhjälpas. Under stallfodringen

av nötkreaturen har utbildning lämnats såväl i maskin- som handmjölkning,

under betesgången endast i handmjölkning. Utom löpande jordbruksarbeten

ha i avsevärd utsträckning förekommit reparationsarbeten å byggnader,

arbete med täckdikning samt upprensning av öppna diken, underhåll av

inägovägar, arbete i smedja och slöjdverkstad för nytillverkning och reparation

av jordbruksinventarier m. m.

Under den tid, som förflutit sedan arrendetidens början, den 14 mars 1936,

ha till Lång hänvisats 211 ungdomar från alla delar av landet. 156 hava lämnat

arbetsplatsen sedan dess, därav 41 på grund av erhållet arbete i öppna

marknaden. I 42 fall har avgången berott på sjukdom, olämplighet för den

avsedda utbildningen m. m., medan de unga arbetslösa i återstående 73 fall

slutat på egen begäran. I denna sista grupp innefattas sannolikt ett antal,

som fått arbete i öppna marknaden, ehuru detta ej kommit att uppgivas som

avgångsorsak. Högsta antalet samtidigt hänvisade har utgjort 87, den 2

april 1936, lägsta antalet 30, den 1 oktober 1936.

Två nya statliga arbetsläger lia under budgetåret 1935/1936 igångsatts.

Samtliga icke-yrkesbetonade statliga arbetsläger äro för närvarande nedlagda,

en del såsom i-eserv.

Arbetselevernas sysselsättning har vid jordbrukslägren omfattat praktiskt

arbete; vid olämplig väderlek och under den mörkare årstiden avses att anordna

elementär teoretisk undervisning. Vid yrkesskolelägren har sysselsättningen

i början uteslutande varit praktiskt yrkesarbete; den omfattar numera

även härtill ansluten teoretisk yrkesundervisning.

Vid de övriga statliga arbetsläger, som tidigare under året anordnats, och

vilka även i stor utsträckning varit yrkesbetonade, lia eleverna liksom förut

sysselsatts med 6 timmars praktiskt arbete och 2 timmars undervisning samt

gymnastik och idrott per dag.

Arbetsobjekten ha vid de flesta av dessa arbetsläger omfattat enklare skogsoch

vägarbeten. Utbildning i mjölkning och ladugårdsskötsel har dessutom

för en del härför lämpliga elever varit anordnad vid fyra läger. Metallarbete

och smide, bleck- och plåtslageri samt träslöjd lia förekommit vid flera läger.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Bland övriga arbeten må nämnas skogsodlingsarbeten, basvägsbygge, iordningställande

av kulturbeten, dikning, reparation av äldre egnahemslägenheter,

anordnande av badplatser, branddammar, bryggor samt mötesplatser

vid och breddning av vägar, bastubyggen, trädgårdsarbeten i större skala,

mindre idrottsplaner, ordnande av turiststigar samt byggnadsarbeten i samband

med förflyttning av en hembygdsgård.

Vid det sedermera till ungdomsreservarbete omlagda arbetslägret Pengsjöby

i Västerbottens län har på platsen verkställts avverkning av timmer, försågning

och hyvling av detta samt alla arbeten för uppförande av egnahemsbyggnader

jämte diknings-, odlings- och vägarbeten.

Kockutbildning har varit anordnad vid flertalet arbetsläger. En del tidigare

statliga sådana ha omlagts till ungdomsreservarbeten.

c. Ungdomsreservarbeten.

Ungdomsreservarbeten ha under innevarande år bedrivits i något större

utsträckning än tidigare, medan som ovan nämnts de statliga arbetslägrens

omfattning minskats. 10 ungdomsreservarbetsplatser ha pågått under budgetåret

1935/1936, av vilka 6 tidigare utgjort statliga arbetsläger. I statliga

ungdomsreservarbeten deltogo under budgetåret 1935/1936 853 arbetslösa

under tillsammans 69,137 dagar. Medelvistelsetiden utgjorde sålunda 11.6

veckor (om sju dagar). Hösten 1936 har en ny ungdomsreservarbetsplats

öppnats, varjämte två sådana platser återupptagits, samtliga anordnade för

utbildning i skogsavverkning och för att ge en första övning i hanterandet av

de härvid vanliga redskapen. Denna utbildningsform har visat sig lämplig

med hänsyn till efterfrågan på arbetskraft i skogarna. Tre dylika s. k. huggarskolor

pågå för närvarande, en i örebro län, en i Västerbottens län och en

i Norrbottens län.

Ungdomsreservarbetet för anläggande av egna hem vid Pengsjöby i Västerbottens

län har fortsatt liksom även arbetet med anläggandet av en golfbana

vid Tylösand i Hallands län, av en idrottsplan vid den blivande gymnastikfolkhögskolan

vid Lillsved i Stockholms län samt av en idrottsplan vid Axvall

i Skaraborgs län. Tillsammans äro för närvarande sju ungdomsreservarbetsplatser

i gång. Arbetena vid Lillsved och Axvall beräknas bli avslutade

inom den närmaste tiden. De under år 1935 i samråd med vederbörande skogsvårdsstyrelse

såsom statligt arbetsläger utförda skogsodlingsarbetena vid

Målilla brandfält i Kalmar län ha under våren 1936 fortsatts och avslutats

såsom ungdomsreservarbete. Dessa arbeten ha under åren 1935 och 1936

huvudsakligen omfattat kultivering genom sådd av tillsammans 486 har

skogsmark. Härtill ha åtgått c:a 29,600 arbetstimmar och förbrukats 450

kg frö av tall och gran. Å kulturfältet har kommissionen utlagt provytor för

statens skogsförsöksanstalt.

Den till ungdomsreservarbetena hörande kursverksamheten har, då så varit

möjligt, liksom tidigare omfattat ämnen i anslutning till det praktiska arbetet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

83

Tab. 44. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning.

Åren 15)34-1936.

År och

månad

Antal del- tagare i kur-

Frivillig arbetstjänst

Antal

arbetslösa

Summa delta- gare i kurser,

ser med av

kommissio- nen beviljat

statsbidrag

Arbets- elever i

statliga

läger

Arbets- elever i

statskom.

läger

Summa

sysselsatta

vid ung- domsreserv- arbeten

frivillig arbets- tjänst och ung- domsreserv- arbeten

1934

Januari ....

4,091

261

184

445

_

4,536

Februari ....

5,077

348

212

560

—

5,637

Mars......

4,378

303

207

510

—

4,888

April......

2,836

512

288

800

—

3,636

Maj......

1,900

581

374

955

—

2,855

Juni......

1,400

608

219

827

—

2,227

Juli......

1,163

754

232

986

_

2,149

Augusti ....

988

840

207

1,047

—

2,035

September . . .

777

823

170

993

—

1,770

Oktober ....

1,099

830

130

960

34

2,093

November . . .

1,141

909

143

1,052

29

2,222

December....

1,295

57 1

136

193»

—

1,488

1935

Januari ....

1,720

1,088

134

1,222

69

3,011

Februari ....

1,900

1,215

154

1,369

68

3,337

Mars......

2,083

1,182

124

1,306

57

3,446

April.....

Maj......

1,672

1,063

123

1,186

63

2,921

716

941

84

1,025

45

1,786

Juni......

248

613

70

683

—

931

Juli......

176

501

75

576

16

768

Augusti ....

109

317

79

396

64

569

September . . .

121

269

66

335

90

546

Oktober ....

190

299

52

351

177

718

November . . .

317

418

48

466

217

1,000

December....

354

269

49

318

237

909

1936

Januari ....

598

430

52

482

339

1419

Februari ....

826

487

51

538

397

1,761

Mars......

882

539

91

630

373

1,885

April.....

812

396

93

489

331

1,632

Maj......

287

372

80

452

293

1,032

Juni......

102

252

68

320

229

651

Juli......

45

205

56

261

205

511

Augusti ....

33

167

52

219

153

405

September . . .

—

164

53

217

142

359

Oktober ....

30

181

59

240

156

426

Två statskommunala ungdomsreservarbeten ha under året anordnats, nämligen

av Göteborgs stad (planterings- och enklare vägarbeten å Stora Varholmen)

och av Uddevalla stad (väganläggning till en större sportstugebyggnad),

vilket senare arbete nu pågår.

Vissa uppgifter rörande den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens

omfattning åren 1934—1936 återfinnas å tab. 44.

1 Nedgången i antalet deltagare beror på uppehåll i verksamheten vid flertalet statliga läger

mellan jul och nyår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 45. Totalantalet statligt och kommunalt lijillpta arbetslösa. Åren 1934—1986.

oo

Arbetslinjen

UnderstBdslinjen

Ungdomshjälpen

Summa hjälpta

År och månad

•

i statliga

reserv - arbeten

syssel- satta

i stats- kommu- nala re- servarbe- ten sys- selsatta

i kom- munala

reserv- arbeten

syssel

satta

Summa

% av

hela an- talet

hjälp- sökande

dag-

under-

stödda

med

stats-

bidrag

kom-

munalt

under-

stödda

Summa

% av

bela an-''

talet

hjälp- sökande

kurs-

del-

tagare

del- tagare i

frivillig

arbets- tj änst

i ung- doms- reserv- arbeten

syssel- satta

Summa

% av

hela an- talet

hjälp- sökande

Antal

% av

hela an- talet- hjälp- sökande

1934

Januari ....

18,598

13,879

10,546

43,023

25.1

56,083

13,087

69,170

40.3

4,091

430

4,521

2.6

116,714

68.0

April.....

21,935

12,277

6,028

45,240

31.0

42,223

8,006

50,229

34.5

2,836

800

—

3,636

2.5

99,105

68.0

Juli......

26,756

17,075

4,376

48,207

55.9

12,536

2,890

15,426

9,694

17.9

1,209

986

—

2,195

2.5

65,828

76.3

Oktober ....

23,639

14,187

3,995

41,821

49.3

7,076

2,618

11.4

1,164

994

—

2,158

2.6

53,673

63.3

1935

Januari ....

19,190

12,221

5,318

36,729

39.8

16,129

5,959

22,088

23.6

1,865

1,222

69

3,156

3.4

61,973

66.3

Februari ....

19,232

12,662

5,543

37,437

41.7

17,450

5,134

22,584

25.1

2,027

1,369

68

3,464

3.9

63,485

70.7

Mars......

19,392

12,851

4,674

36,917

44.2

15,962

4,153

20,115

24.1

2,192

1,306

57

3,555

4.2

60,587

72.5

April.....

17,345

11,780

3,455

32,580

43.4

11,859

3,730

15,589

20.7

1,740

1,186

63

2,989

4.0

51,158

68.1

Maj......

18,878

10,843

2,813

32,534

53.2

4,335

249

2,875

7,210

11.8

773

1,025

45

1,843

3.0

41,587

68.0

Juni......

20,398

10,168

2,697

33,263

65.0

1,943

2,192

4.3

307

683

—

990

1.9

36,445

71.2

Juli......

18,215

9,132

2,200

29,547

69.4

598

1,631

2,229

5.2

232

576

16

824

1.9

32,600

76.5

Augusti ....

16,288

8,325

2,551

27,164

65.1

400

1,991

2,391

5.7

166

396

64

626

1.6

30,181

72.3

September . . .

14,356

7,232

2,759

24,347

59.1

260

2,342

2,602

6.3

180

335

90

605

1.5

27,554

66.9

Oktober ....

13,320

6,626

2,833

22,779

48.4

807

3,769

4,576

9.7

253

351

177

781

1.7

28,136

59.8

November . . .

13,181

6,845

3,301

23,327

43.1

3,336

4,309

7,645

14.1

386

466

217

1,069

2.0

32,041

59.2

December....

11,389

6,207

3,154

20,750

35.8

7,685

4,439

12,124

20.9

422

318

237

977

1.7

33,851

58.4

1936

Januari ....

11,348

6.417

3,885

21,650

35.3

11,226

4,799

16,025

26.1

710

482

339

1,531

2.5

39,206

63.9

Februari ....

11,088

6,209

3,709

21,006

36.1

13,305

5,393

18,698

32.2

960

538

397

1,895

3.3

41,599

71.6

Mars......

10,171

5,865

3,468

19,504

36.7

12,982

4,744

17,726

33.8

1,019

630

373

2,022

3.8

39,252

73.8

April.....

9,140

5,631

2,672

17,443

37.4

9,321

4,350

13,671

29.3

868

489

331

1,688

3.6

32,802

70.3

Maj......

10^578

5,655

2,164

18,397

53.2

2,901

2,566

5,467

15.8

293

452

293

1,038

3.0

24,902

72.0

Juni......

10,453

4,940

1,929

17,322

67.0

465

1,828

2,293

8.9

107

320

229

656

2.5

20,271

78.4

Juli......

9,299

4,223

1,734

15,256

70.9

—

1,569

1,569

7.3

48

261

205

514

2.4

17,339

80.6

Augusti ....

8.184

3,438

1,673

13,295

64.0

—

1,758

1,758

8.5

33

219

153

405

1.9

15,458

74.4

September . . .

7,479

3,302

1,575

12,356

59.1

—

2,108

2,108

10.1

—

217

142

359

1.7

14,823

70.9

Oktober ....

7,001

3,181

1,702

11,884

48.1

142

2,667

2,809

11.4

30

240

156

426

1.7

15,119

61.2

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

85

4. Hjälpverksamhetens omfattning.

Tab. 45 å sid. 84 saint diagram 2, sid. 99, giva en överblick över hjälpverksamhetens

olika former och omfattning under de senare åren.

Av tabellen framgår, att totalantalet av stat och kommun hjälpta i förhållande

till hela antalet hjälpsökande arbetslösa under 1936 i stort sett varit

något större än under 1935, vilket givetvis hänger samman med svårigheten

att under en tid av starkt vikande arbetslöshet omedelbart anpassa begränsningsåtgärderna

efter växlingarna i arbetslöshetsläget. Bemärkas må vidare,

att procentsiffrorna över de hjälptas antal även innesluta uppgifter om de arbetslösa,

som lämnats bistånd enbart av kommunerna, vilka senare understundom

brustit i förmåga att snabbt vidtaga av utvecklingen betingade nedskärningar

av hjälpåtgärderna. Därjämte torde även böra tagas i betraktande den

inverkan på hjälpprocenten, som framkallats av den allmänna tendensen att i

ökat mått överflytta det allmännas hjälp på staten.

Av de förut i tab. 15 omnämnda icke hemortsberättigade arbetslösa, vilka

vid oktober månads utgång uppgingo till 188, hade 121 eller 64.4 °/o erhållit

hjälp. Motsvarande procenttal 1935 var 56.1.

Till belysande av arbetet å kommissionens centrala kansli må nämnas, att

antalet ingående skrivelser (vecko- och månadsrapporter ej medräknade) för

månaderna januari—oktober 1936 uppgick till omkring 100,000. Motsvarande

antal för angivna månader år 1935 utgjorde 134,000.

Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalens storlek (omfattande

såväl det centrala kansliet som arbetsplatserna) utgjorde i oktober

månad 1935 1,155 och i samma månad detta år 810. Av dessa voro 606 anställda

vid arbetsplatserna och arbetslägren och 204 vid kommissionens centrala

kansli mot 908 resp. 247 under samma månad 1935. Att större inskränkning

ej skett är beroende, dels på att kansliarbetets av reservarbetena

betingade volym krymper i långsammare takt än reservarbetsstyrkan, dels

på vissa personalkrävande extra arbetsuppgifter, som kommissionen haft att

utföra, bl. a. arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1936 och ny allmän

lönerevision.

5. Besvär snämnden för reserv arbetslöner.

Till den år 1933 inrättade besvärsnämnden för reservarbetslöner hade under

tiden 1 januari—31 oktober inkommit 21 klagomål. Under samma tid

hade sammanlagt till prövning upptagits och avgjorts 21 ärenden, varav 3 utgjorde

från föregående år balanserade sådana. Av de avgjorda ärendena ha

15 avsett reservarbetslöner och 6 av nämnden befunnits falla utanför dess befogenlietsområde.

15 ärenden ha av nämnden remitterats till kommissionen

för utredning och yttrande. Kommissionen har därvid i 5 fall höjt reservarbetslönen

samt i 2 fall, som gällt timlönen vid statskommunala reservarbeten,

förklarat sig icke ha något att erinra mot tillämpning av högre timlön vid

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

dessa arbeten än den fastställda normallönen för tidlönsarbete vid reservarbete

inom berörda kommuner. Nämnden har i 3 fall beslutat om höjning av

reservarbetslönen.

III. Lönerevisionen per den 1 januari 1937.

Den 31 oktober 1936 voro 1,529 orter lönesatta. Fördelningen på löneklasser

och kommuntyper framgår av tab. 46.

Tab. 4(1. Den 31 oktober 1936 gällande reservarbetslöner.

Reservarbetslön

kr

Städer och

köpingar

Municipal- och tätt

bebyggda samhällen

med annan lön än

huvndkommnnen

Lands-

kommuner

Summa

löne-

sättningar

8:-.........

1

1

7:60..........

_

1

1

7:20..........

5

6

2

13

6:80.........

5

_

5

6:40.........

12

2

1

15

6:—..........

24

6

5

35

5:60..........

25

2

7

34

5: 20..........

39

21

14

74

4:80..........

22

11

40

73

4:40..........

11

11

214

236

4: —..........

3

O

u

404

409

3:60..........

—

1

442

443

3:20..........

—

_

184

184

2:80..........

—

—

6

6

Samma

147

63

1,319

1,529

Allmän lönerevision verkställdes senast per den 1 maj 1934. Sedan dess

ha, framförallt under innevarande år, arbetsmarknadens lönevillkor undergått

justeringar. Sålunda ha icke oväsentliga förbättringar i lönevillkoren

genomförts vid ett flertal industrier, omfattande ett betydande antal arbetare,

och de för bestämmandet av reservarbetslönen i landskommuner betydelsefulla

löneavtalen inom jord- och skogsbruk ha undergått avsevärda

förändringar. Det inom stora delar av landet gällande kollektivavtalet för

jordbruket innebär, att de löneförmåner, som från och med den 1 november

1936 tillkomma arbetstagarna, ökats, framförallt i fråga om icke årsanställda

arbetare. Kommissionen har därför funnit sig böra föranstalta om revision

av samtliga reservarbetslöner.

Någon anledning att frångå den gällande löneskalan, med 40 öres intervaller,

har icke ansetts föreligga. Vid lönesättning av orter med huvudsakligen

likartade förhållanden och belägna inom samma landsända har man strävat

efter att såvitt möjligt erhålla samma lön för större områden.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

På grund av vad ovan anförts har i de rena jordbrukskommunerna i län,

varest kollektivavtal för jordbruket tillämpas, den avtalsenliga lönen blivit

normerande vid fastställandet av reservarbetslönen. Sa har varit fallet i

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Kristianstads,

Malmöhus, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,

Kopparbergs och Gävleborgs län, varest reservarbetslönen för dylika

kommuner satts till 4.80 kronor, utom i de tva sistnämnda länen, där lönen

bestämts till 5.20 kronor. I fråga örn de jordbrukskommuner i övriga delar

av landet, vilka nu behövt lönesättas, har, på grund av ovan omnämnda strävan

till enhetliga löner, reservarbetslönen bestämts till 4.40 kronor, sålunda

en löneklass lägre än i de kommuner, varest jordbruksavtalet tillämpas.

För blandade skogs- och jordbrukskommuner har i vissa fall det förhållandet

inträffat, att den avtalsenliga jordbrukslönen legat högre än motsvarande

lön inom skogsbruket, i vilket fall den senare lönen, där skogsbruket

varit av avsevärd omfattning, blivit den normerande.

Den omständigheten, att numera avsevärda delar av jordbruks- och skogsarbetsmarknaden

äro avtalsbundna, har möjliggjort en vidgad tillämpning

av principen örn enhetliga reservarbetslöner för största möjliga områden.

Detta utjämningsförfarande nödvändiggör emellertid, att ur vissa landskommuner

utbryta mera tätt bebodda samhällen och giva dem särskilda

löner. På grund av den betydande förhöjning av lönerna, som ägt rum i ett

stort antal landskommuner, har emellertid dylik utbrytning behövt förekomma

i ett jämförelsevis mindre antal fall.

Lönesättningen för städer och en del industrisamhällen har huvudsakligen

skett med ledning av timlönerna i vissa större för vårt näringsliv utmärkande

industrigrupper, i södra och mellersta Sverige speciellt verkstadsindustrien

samt i norra Sverige sågverksindustrien. Med hänsyn till de olika

ortsförliållandena variera dessa löner avsevärt från högst 8.40 kronor till

frånsett vissa obetydliga orter — 5.60 kronor.

Omprövning av lönerna har icke ansetts påkallad för det betydande antal

kommuner, inom vilka hjälpverksamhet för arbetslösa för närvarande icke

pågår. Sålunda ha av de 1,529 reservarbetslöner, som voro gällande den 31 oktober

1936, endast 232 omprövats. Lönesättningen har omfattat 221 kommuner

och 11 inom dessa kommuner belägna municipalsamhällen eller industriområden.

Beträffande lönernas fördelning i löneklasser hänvisas till tab. 47.

Förskjutningarna i jämförelse med nu gällande löner belysas av tab. 45.

Man finner därav, beträffande städer och stadsliknande samhällen, att av

68 orter 23 förblivit i oförändrat löneläge, medan 43 höjts en löneklass och

2 höjts två löneklasser. Av landsbygdens 164 löner lia endast 14 bibehållits

oförändrade, under det att 81 blivit föremål för höjning en löneklass, 62

två löneklasser och 7 tre löneklasser.

I intet fall har sålunda sänkning av den nuvarande reservarbetslönen förekommit,

och endast ett förhållandevis obetydligt antal kommuner har bibehållits

vid sin gamla lönenivå.

Från kommunerna insamlade primäruppgifter rörande löneläget å respek
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Tab. 47. Fördelning av de vid lönerevisionen per den 1 januari 1937 omprövade

reservarbetslönerna efter den fastställda lönens höjd.

Reservarbetslön

Städer och

köpingar

Municipal- och

tätt bebyggda

samhällen

Lands-

kommuner

Summa

8:40........

1

1

8:-........

1

_

]

7:60.........

2

1

2

5

7:90...........

1

1

6:80............

4

_

1

5

6:40.......

21

3

1

25

6:—......

15

_

_

15

5:60.........

8

4

7

19

5:20......• . .

2

3

35

40

4:80..........

2

_

75

77

4:40.......

4:—.....

—

_

43

43

Summa

57

11

164

232

Tab. 48. Resultaten av lönerevisionen per den 1 januari 1937. Kommuner.

A. Städer, köpingar, municipalsamhällen och vissa industriområden.

Reviderad reserv- arbetslön fr. o. m.

Vi 1937

Reservarbetslön gällande den 27

november 1936

8:-

7:60

7:20

6: 80

6: 40

6: —

5: 60

5: 20

4:80

4:40

3: 60

3:30

S:a

8: 40......

Q.

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

7: 60......

—

1

1

1

1

3

6:80......

_

_

3

1

_

_

_

z

1

4

6: 40......

—

—

—

—

10

14

—

—

—

—

_

_

24

6: -......

—

—

—

—

—

4

11

—

—

_

__

_

15

5: 60......

—

—

—

—

—

—

1

11

—

—

_

_

12

5: 20......

—

—

—

—

—

—

—

3

2

—

—

—

5

4: 80......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

2

Summa

1

1

3

4

11

18

12

14

2

2

—

—

68

B. Övriga landskommuner.

Reviderad reserv- arbetslön fr. o. m.

»/i 1937

Reservarbetslön gällande den 27 november 1936

7: 60

7: 20

6:80

6: 40

6: —

5:60

5:20

4:80

4: 40

4: —

3: 60

3:20

S:a

7: 60......

7:20......

6: 80......

6: 40......

6: —......

5: 60......

5: 20......

4: 80......

4: 40......

4:—......

Summa

II 1 II 1 1 1 1 1

" 1 1 1 1 II II 1

1 II 1 1 II 1 1 1

1

1

II II eli 1 1 1

2

4

1 1 »SI 1 1 1 1 1

12

46

1

22

10

1 II 1 1 1 lM8S 1

iiiiiiir i

2

1

1

7

35

75

43

—

2

—

1

1

5

6

23 59

32 31 4

164

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

tive orter avse den 1 september 1936. Vid ärendets prövning har kommissionen

emellertid, som ovan vidrörts, tagit hänsyn även till de förändringar

på lönemarknaden, som inträffat efter nyssnämnda dag.

De av lönerevisionen betingade förändringarna i reservarbetslönerna vid

kommissionens reservarbetsplatser framgå av tab. 49. Endast för 14 arbetsplatser

har den nuvarande lönen bibehållits, ökning med en löneklass

har skett vid 91, med två löneklasser vid 137 och med tre löneklasser vid

38 arbetsplatser.

Tab. 49. Resultaten av lönerevisionen per den 1 januari 1937. Statens arbetslöshets
-

kommissions reservarbetsplatser.

Reservarbetslön gällande den 27 november 1936

Reviderad reservarbetslön

fr. o. m.

Vi 1937

6:80 .

6:40 .

5: 60 .

5: 20 .

4:40 .

Summa

De nya lönerna äro fastställda att träda i kraft den 1 januari 1937 och

har arbetet med ärendets behandling forcerats i avsikt att av lönerevisionen

eventuellt betingade förändringar i ackordssättningen vid statliga och

statskommunala reservarbeten skola kunna tillämpas fran och med nämnda

dag.

IY. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader

under återstoden av innevarande budgetår.

Med ledning av gällande direktiv för hjälpverksamheten och vissa antaganden

rörande arbetslöshetens sannolika utveckling har kommissionen sökt

beräkna den omfattning, som de olika åtgärderna för den ofrivilliga arbetslöshetens

lindrande böra erhålla under återstoden av budgetåret 1936/1937

ävensom kostnaderna härför.

Kommissionen har i år liksom föregående år utgått från att hjälp i största

möjliga utsträckning bör beredas genom arbete. Den ytterligare förbättring,

arbetsmarknaden under 1936 undergått, torde också underlätta genomförandet

av en dylik hjälppolitik.

Anledning finnes emellertid att befara, att utvecklingen inom sågverksdistrikten

i såväl Västernorrlands som Norrbottens län lokalt kommer att

medföra nödvändigheten av dagunderstöds utlämnande i förhållandevis stor

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Tab. »0. Antal sysselsatta i och kostnaderna för statliga och statskoinmnnala reservarbeten

juli 1935—juni 1937.

(Beräknade uppgifter för tiden november 1936—jnni 1937.)

A n

tal sys

s e 1 s a t

t a i

Månad

statliga reservarbeten 1

statskommunala reserv- arbeten

Summa

1935-1936

1936-1937

1935-1936

1936-1937

1935-1936

1936-1937

Juli.......

18,215

10,500

9,132

4,223

27,347

14,723

Augusti......

16,288

9,500

8,325

3,438

24*613

12*938

September.....

14,356

8,650

7,232

3,302

21*588

1L952

Oktober......

13,320

7,800

6,626

3,162

19,946

10,962

November.....

13,181

7,500

6,845

3,000

20j026

10,500

December.....

11,389

7,000

6,207

3,000

17,596

io;ooo

Januari......

11,348

8,000

6.417

3,000

17,765

11,000

Februari.....

11,088

8,500

6,209

SjOOO

17j297

lljöOO

Mars.......

10,171

8,500

5,865

3,000

16,036

11,500

April.......

9,140

7,000

5,631

2,500

14,771

9,500

Maj.......

10,578

5,500

5,655

2,000

16,233

7,500

Juni.......

10,453

4,500

4,940

1,500

15j393

6,000

Medeltal

12,461

T,746

6,590

2,927

19,051

10,673

Kostnader för hud-

getår kronor c:a

35,250,000

21,800,000

12,020,000

5,000,000

47,270,000

26,800,000

utsträckning beträffande åtminstone vissa inom dessa län belägna kommuner.

Hjälpkungörelsens direktiv örn arbetslinjens företräde inom den under

kommissionens ledning bedrivna verksamheten ämnar kommissionen

emellertid tillämpa, vadan sålunda dagunderstödsverksamhet endast är avsedd

att ifrågakomma såsom supplement till arbetslinjen.

Vid ingången av nu löpande budgetår, den 1 juli 1936, stodo till kommissionens

förfogande dels uppkomna reservationer å de olika anslag, som anvisats

för budgetåret 1935/1936 under femte huvudtiteln till kontantunderstödsverksamhet

m. m. samt till statliga och statskommunala reservarbeten

jämte kommissionens behållning i riksbanken, som — efter avdrag av för

vissa ändamål reserverade belopp, avseende åtgärder till främjande av företagsverksamhet,

arvoden till sakkunniga i socialdepartementet, anslag till

viss yrkesundervisning, ävensom arvoden åt tillfälliga vägingenjörsassistenter

utgjorde c:a 4,000,000 kronor, dels av det reservationsanslag å

22,000,000 kronor, som av innevarande års riksdag anvisats till reservarbeten

och kontantunderstödsverksamhet m. m. — efter avdrag av 500,000 kronor,

som ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för företagsverksamhet — ett

här beräknat anslag av 21,500,000 kronor, dels slutligen enligt beslut av 1936

års riksdag ett tidigare för väglånefonden reserverat belopp å 2,000,000 kronor,

varav 1,479,800 kronor voro disponibla den 1 juli 1936 och ett i lån

utestående belopp a 520,200 kronor får, efter hand som medlen inflyta, användas

till bestridande av kostnaderna för hjälpverksamheten. Samman
1

Enligt styrkebeskeden; beträffande siffrorna enligt månadsrapporterna, se tab. 18 sid. 56.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

91

Tab. 51. Antal dagunderstödda och kostuaderna för dagunderstödsyerksamheten

juli 1935—juni 1937.

(Beräknade uppgifter för november 1936—juni 1937. Dagunderstöd för kursdeltagare ej inräknade).

Antal dagunderstödda

Månad

1935—1986

1936-1937

Juli.................

598

Augusti...............

400

—

September..............

260

—

Oktober...............

807

410

November..............

3,336

2,000

December..............

3,685

5,000

Januari...............

11,226

8,000

Februari...............

13,305

8,000

Mars................

12,982

6,000

April................

9,321

3,000

Maj.................

2,901

1,000

Juni.................

465

—

Medeltal

5,274

2,784

Kostnader för budgetår kronor c:a

2,630,0001

1,600,0001

Tab. 52. Antal deltagare i kurser, arbetsläger och ungdomsreservarbeten

samt kostnaderna för ungdomshjälpen juli 1936—juni 1937.

(Beräknade uppgifter för tiden november 1936—juni 1937.)

A D

tal de

[tagare i

År och månad

kurser

arbetsläger och ung- domsreservarbeten

Summa

statliga

stats-

kommunala

1936

Juli..........

48

382

84

514

Augusti.........

33

293

79

405

September.......

—

293

66

359

Oktober.........

30

319

11

360

November........

50

475

90

615

December.......

150

475

90

715

1937

Januari.........

200

450

90

740

Februari........

450

450

100

1,000

Mars..........

450

450

100

1,000

April..........

350

400

80

830

Maj..........

100

350

80

530

Juni..........

50

200

70

320

Medeltal

159

378

79

616

.Summa kostnad c:a

160,000

760,W)0

80,000

1,000,000

1 Inklusive hyreshjälpkostnader 200,000 kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 53. Sammanställning ay hjälpverksamhetens beräknade omfattning och utgifter

för arbetslinjen, understödslinjen och ungdomshjälpen. Budgetåret 1936/1937.

År och månad

Anta]

hjälpta

genom

Hela antalet

av staten

hjälpta

statliga och stats- kommunala

reservarbeten

dagunderstöd

(ej kursdel- tagare)

kurser, frivillig

arbetstjänst och

ungdomsreserv- arbeten

1936

Juli........

14,723

_

514

15,237

Augusti.......

12,938

—

405

13,343

September......

11,952

—

359

12,311

Oktober.......

10,962

410

360

11,732

November......

10,500

2,000

615

13,115

December......

10,000

5,000

715

15,715

1937

Januari.......

11,000

8,000

740

19,740

Februari......

11,500

8,000

1,000

20,500

Mars........

11,500

6,000

1,000

18,500

April........

9,500

3,000

830

13,330

Maj ........

7,500

1,000

530

9,030

Juni........

6,000

—

320

6,320

Medeltal

10,673

2,784

616

14,073

Kostnader för bud-

getår kronor

26,800,000

1,600,000

1,000,000

29,400,000

lagt kunna sålunda för hjälpverksamheten under innevarande budgetår anslag

på 27,500,000 kronor beräknas stå till förfogande.

Dessutom är att omnämna det förslagsanslag av 1,000,000 kronor, som

avsetts att täcka kostnaderna för kommissionens administration.

Kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten för månaderna

juli—oktober 1936 ävensom de sannolika kostnaderna för tiden november

1936—juni 1937 framgå av tab. 50.

Hänsyn har i dessa beräkningar ej tagits till ersättningar från uppdragsgivare

vid statliga reservarbeten.

Motsvarande kostnadsuppgifter för samma tidsperioder återfinnas beträffande

dagunderstödsverksamheten jämte hyreshjälp i tab. 51 och beträffande

kurser, arbetsläger och ungdomsreservarbeten i tab. 52, varjämte en

sammanställning gjorts i tab. 53 av kostnadsberäkningarna för budgetåret

1936/1937 beträffande hjälpverksamheten i dess helhet: arbets- och understödslinjerna

samt ungdomshjälpen.

I sin framställning den 27 mars 1936 angående medelsbehovet för innevarande

budgetår beräknade kommissionen att i genomsnitt under budgetåret

skulle i statliga och statskommunala reservarbeten sysselsättas 7,750 resp.

5,000 man samt att hjälp genom kontantunderstöd eller åtgärder i anledning

av ungdomsarbetslösheten skulle lämnas 2,250 personer, vadan hjälpåtgärderna

i allt sålunda skulle komma att omfatta 15,000 man i genomsnitt under

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

budgetåret. Kommissionen utgick vid dessa beräkningar från en antagen

genomsnittssiffra för antalet hos kommittéerna anmälda arbetslösa av 35,000,

av vilka c:a 25,000 antogos vara omedelbart hjälpbehövande. Av dessa

förutsattes 10,000 komma att bispringas genom rent kommunala åtgärder.

I propositionen nr 266/1936 gav Kungl. Majit uttryck åt den uppfattningen,

att vissa jämkningar vore med hänsyn till den gynnsamma konjunkturutvecklingen

påkallade i dessa beräkningar. Sålunda syntes genomsnittsantalet

arbetslösa böra uppskattas till 25,000 under innevarande budgetår och den

statliga hjälpverksamheten böra planläggas att omfatta i genomsnitt 14,000

arbetslösa. Härav borde 5,100 man genomsnittligen beredas anställning

vid statliga och 3,500 man vid statskommunala reservarbeten. Genom kontantunderstödsverksamhet

och ungdomshjälp skulle vidare i genomsnitt

komma att bispringas 5,400 man. Av riksdagen äskades härför ett anslag

av 19,000,000 kronor.

I sin skrivelse nr 356/1936 förklarade sig riksdagen icke hava någon erinran

att framställa mot departementschefens beräkning av det antal arbetslösa,

som borde genom kommissionen hjälpas. Riksdagen ingick ej på frågan

om arbetslöshetshjälpens fördelning mellan olika hjälpformer men uttalade,

att möjlighet borde hållas öppen att inom ramen av gällande bestämmelser

företaga den avvägning mellan de olika hjålpformerna, som påkallades

av arbetslöshetssituationen och utvecklingen på arbetsmarknaden. Riksdagen

utginge härvid ifrån att kommissionen toge under övervägande, huruvida

det förändrade arbetslöshetsläget kunde påkalla någon jämkning i förhållandet

mellan de olika hjälpformerna. För att möjliggöra en så smidig

anpassning efter arbetslöshetsläget som möjligt ansåge sig riksdagen dock,

under hänvisning till dess tidigare gjorda uttalanden rörande företräde för

arbetslinjen, böra beräkna anslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. något högre än Kungl. Majit. Riksdagen upptog sålunda

anslaget till 22,000,000 kronor.

I överensstämmelse med hittills tillämpade principer och i anslutning till

den markering av arbetslinjens företräde inom hjälpverksamheten, som riksdagen

sålunda gjort i nyssberörda skrivelse nr 356/1936, har kommissionen

låtit sig angeläget vara att vid disponerandet av beviljade medel bereda reservarbetena

en jämväl av rådande arbetslöshetssituation motiverad förgrundsställning.

Då emellertid arbetsmarknaden utvecklat sig gynnsammare än vad kommissionen

beräknade i sin ovan åberopade underdåniga framställning den 27

mars 1936, har den förändrade arbetslöshetssituationen påkallat vissa jämkningar

i den av kommissionen då beräknade omfattningen av hjälpverksamheten.

I enlighet med riksdagens nyssnämnda uttalande beräknar kommissionen

vidare under innevarande budgetår en något annan avvägning av

hjälpen än i sin sagda framställning.

I fråga örn de statliga reservarbetena beräknade kommissionen, att under

årets tredje kvartal skulle sysselsättas i medeltal 11,000 man. Såsom framgår

av talj. 50, har detta medeltal i stället varit 9,550. Under den hittills

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

gångna delen av årets fjärde kvartal, då arbetslöshetssiffrorna varit i stigande,

har kommissionen däremot kunnat hålla antalet vid statliga reservarbeten

sysselsatta något högre än det förut beräknade medeltalet (7,000). Likaledes

torde det bliva tekniskt möjligt, att under första kvartalet 1937 —

den tid av budgetåret, då, enligt vad som plägar vara fallet, hjälpbehovet

torde bliva störst — giva arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena en

större omfattning än vad tidigare beräknades (c:a 8,330 man mot förut beräknade

6,000). Däremot finner sig kommissionen kunna utgå från att arbetslöshetssituationen

skall under andra kvartalet 1937 undergå en sådan

förbättring, att sagda arbetsstyrka kan hållas lägre än enligt beräkningarna

i mars 1935 (c:a 5,670 man mot förut beräknade 7,000). I genomsnitt för

hela året beräknas arbetsstyrkan vid dessa arbeten även nu till c:a 7,750

man.

Vad angår de statskommunala reservarbetena beräknade kommissionen i

sin förut omnämnda underdåniga framställning en genomsnittlig sysselsättning

under innevarande budgetår av 5,000 man. Oaktat kommissionen beviljat

inkomna ansökningar om dylika arbeten i den omfattning, som varit

av arbetslöshetsförhållandena påkallad, har arbetsstyrkan dock under den

hittills gångna delen av budgetåret i genomsnitt uppgått till endast c:a 3,700

man (tab. 50). Kommissionen beräknar nu, att under hela budgetåret skall

i genomsnitt vid statskommunala reservarbeten komma att sysselsättas c:a

2,900 man.

Vad slutligen beträffar understödsverksamheten och ungdomshjälpen, beräknar

kommissionen, att dessa hjälpformer i genomsnitt under budgetåret

skola få en något större omfattning (c:a 3,400 personer) än enligt framställningen

den 27 mars 1936 (c:a 2,250 personer).

Kommissionen, som i likhet med departementschefen räknar med att den

rapporterade arbetslösheten under budgetåret 1936/1937 skall genomsnittligen

komma att halla sig omkring siffran 25,000, har sålunda vid ovannämnda

approximativa avvägning mellan de olika hjälpformerna utgått från departementschefens

beräkning att i genomsnitt under budgetåret 14,000 arbetslösa

skulle beredas hjälp genom kommissionen.

Utgifterna för de statliga och statskommunala reservarbetena skulle enligt

tab. 50 beräknas uppgå till i runt tal 26,800,000 kronor.

Till bestridande av kostnaderna för kontantunderstödsverksamhet inkl. hyreshjälpverksamhet

skulle enligt tab. 51 behöva tagas i anspråk ett belopp

av 1,600,000 kronor. Vad angår den sistnämnda formen av hjälpverksamhet,

ha kostnaderna härför beräknats komma att bli något högre än tidigare

i förhållande till kostnaderna för dagunderstödsverksamheten, då den sistnämnda

i huvudsak torde komma att begränsas till den kategori av arbetslösa,

— familjeförsörjarna — som enligt hjälpkungörelsen kan erhålla liyreshjälp.

Kostnaderna för ungdomshjälpen, i vilken innefattas kostnader för kursverksamhet,

frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten, beräknas jämlikt

uppgifterna i tab. 52 till 1,000,000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

95

De totala utgifterna för kommissionens verksamhet under budgetåret

1936/1937 skulle enligt ovan utförda beräkningar komma att belöpa sig på

c:a 29,400,000 kronor. Till dessa utgifters bestridande stå, enligt vad förut

uppvisats, till förfogande sammanlagt 27,500,000 kronor. Följaktligen skulle

ett underskott å 1,900,000 kronor uppstå, därest verksamheten programenligt

fullföljes. Kommissionen har emellertid betydande fordringar innestående

hos ett stort antal uppdragsgivare. I vilken utsträckning likvid för

dessa fordringar må komma att inflyta under budgetåret, kan nu ej bedömas.

Med säkerhet kommer emellertid här nämnda underskott 1,900,000

kronor att sålunda täckas. Fördenskull torde de för hjälpverksamheten under

innevarande budgetår anvisade medlen bliva för sitt ändamål tillräckliga.

Kommissionen har dock härvid ej tagit hänsyn till den icke obetydliga

ökning av lönekontot för reservarbetena, som kan väntas bliva följden av

de nya, höjda reservarbetslönernas ikraftträdande med ingången av 1937.

Skulle det visa sig, att de inflytande likviderna för fordringar hos uppdragsgivarna

ej bliva tillräckliga att täcka även sagda merkostnader, anhåller

kommissionen att längre fram få återkomma med de förslag, som på

grund härav kunna befinnas påkallade.

I efterföljande sammanställning meddelas en översikt, hur de beräknade

kostnaderna för hjälpverksamheten under budgetåret fördela sig på de olika

anslagen.

Sammanställning

över beräknade inkomster och utgifter å anslaget till reservarbeten,

kontantunderstödsverksamliet in. m. budgetåret 1936/1937.

(Avrundade tal.)

Utgifter:

Kronor

Statliga reservarbeten.......................................... 21,800,000

Statskommunala reservarbeten .................................. 5,000,000

Dagunderstödsverksamhet (inkl. hyreshjälp) ...................... 1,600,000

Ungdomshjälpen .............................................. 1,000,000

Summa Kronor 29,400,000

Inkomster:

Kronor

Behållning i föregående års anslag efter frånräkning av för vissa

ändamål reserverade belopp................................... 4,000,000

Väglånefonden: Innestående belopp .................... 1,479,800

Utestående lån ........................ 520,200 2,000,000

Anvisade medel för budgetåret 1936/1937 efter avdrag av till Kungl.

Maj:ts disposition till företagsverksamhet ställt belopp kr. 500,000 21,500,000

Underskott, som beräknas bliva täckt av inbetalningar av uppdragsgivares

ersättningar för utförda arbeten........................ 1,900,000

Summa Kronor 29,400,000

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Kommissionen får sålunda anmäla, att densamma för närvarande icke finner

anledning att hos Kungl. Maj:t hemställa om utverkande av något anslag

för innevarande budgetår utöver de anslagsbelopp, som för närvarande stå

till förfogande för hjälpverksamheten.

Y. Medelsbehovet för budgetåret 1937/1938.

Med avseende på frågan om medelsbehovet för budgetåret 1937/1938 får

kommissionen anföra följande.

Arbetsmarknadens gynnsamma utveckling under innevarande år har, enligt

vad som framgår av redogörelsen för kommissionens verksamhet, möjliggjort

en successiv begränsning av hjälpåtgärderna. Såsom i det föregående

betonats, räknar kommissionen även med att denna tendens till minskad arbetslöshet

skall fortbestå under nästa budgetår.

Försiktigheten synes likväl bjuda, att man utgår ifrån att ett icke obetydligt

behov av hjälp även då skall föreligga.

För innevarande budgetår har kommissionen på sätt ovan angivits beräknat

hjälpverksamhetens totala kostnader till c:a 29,000,000 kronor. Med hänsyn

till det minskade hjälpbehov, varmed kommissionen räknar, lär ett betydligt

mindre belopp böra för nästkommande budgetår upptagas i staten.

Enligt kommissionens uppfattning synes det genomsnittliga antalet arbetslösa

personer, som bör beredas statlig arbetslöshetshjälp under nästkommande

budgetår, kunna preliminärt uppskattas till i genomsnitt 8,000. Dessa

beräknas fördelade på de olika hjälpformerna sålunda:

i statligt reservarbete .................................... 3,000 arbetslösa

i statskommunalt reservarbete.............................. 2,000 >

hjälpta genom kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp 3,000 »

Statens kostnader härför torde överslagsvis bliva:

statliga reservarbeten.................................... kronor 9,000,000

statskommunala reservarbeten............................ » 3,800,000

kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp............ » 2,200,000

Summa kronor 16,000,000

Kommissionen har i ovanstående preliminära kalkyl räknat med något

högre kostnader per dagsverke för såväl de statliga som de statskommunala

reservarbetena, vad de statliga reservarbetena angår väsentligen på grund av

omständigheter, som blivit berörda redan i den lämnade redogörelsen för arbetslinjen

under detta år. Att dagsverkskostnaden förutsatts bliva högre även

beträffande de statskommunala reservarbetena har sin förklaring i att dessa

under tider av sjunkande arbetslöshet som regel bedrivas företrädesvis på orter

med jämförelsevis höga löner eller procentuellt högt statsbidrag. Anmärkas

må vidare, att kommissionen i ovanstående beräkning jämväl sökt taga

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

97

hänsyn till den ökade dagsverkskostnad, som betingas av reservarbetslönens

höjning under 1937.

Det ifrågasatta beloppets storlek har givetvis också påverkats därav att

kommissionen förutsätter, att hjälpverksamhetens tyngdpunkt även under

nästa budgetår väsentligen kommer att läggas på arbetslinjen.

Vad slutligen angår kostnaderna för kommissionens centrala kansli möta

för närvarande svårigheter att mera bestämt fastställa storleken härav. Beaktas

må, att omfattningen av arbetsuppgifterna å kansliet icke omedelbart

följer arbetslöshetens variationer och att därjämte avvecklingen av de många

arbetsföretag, som igångsatts under arbetslöshetskrisen, kommer att fortsätta

även under 1937. Behov av en förhållandevis stor personal blir följaktligen

ofrånkomlig på de avdelningar, som närmast beröras av avvecklingsarbetet.

I avvaktan på möjligheten att utföra en närmare beräkning av ifrågavarande

kostnader har kommissionen ansett sig böra för ändamålet förslagsvis

upptaga ett belopp av 600,000 kronor.

Såsom bilagor till denna framställning fogas fyra tablåer och översikter

m. m., avseende

dels tvenne diagram rörande arbetslösheten och hjälpverksamheten (bil. 1);

dels uppgift om de hjälpsökande arbetslösas fördelifing efter län och yrken

den 31/io 1936 (bil. 2);

dels översikt över kommissionens ekonomiska ställning den 3% 1936 (bil. 3).

Under åberopande av det ovan anförda och med förmälan, att kommissionen

avser att som vanligt under vårens lopp ingiva en kompletterande framställning

i anslagsfrågan, får statens arbetslöshetskommission anmäla, att

medelsbehovet för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid

arbetslöshet för budgetåret 1937/1938 synes kunna preliminärt uppskattas

till 15,000,000 kronor, vartill skulle komma 600,000 kronor till bestridande

av kommissionens administrationskostnader. I

I behandlingen av detta ärende hava, förutom undertecknad Huss, ordförande,

deltagit ledamöterna Valsinger, Hagman, Bergman, Carell, Falk och

Brodén.

Stockholm den 4 december 1936.

Underdånigst

På Statens Arbetslöshetskommissions vägnar:

GUNNAR HUSS.

G. H. Nordström.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302.

7

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 99

Bilaga 1.

Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1986.

Antal

200000

150000

100000

50000

Jan. 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

Antal

60000-

50000.

40000-

30000-

20000-

10000

Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på olika hjälpformer.

September 1935—oktober 1936.

I statliga reservarbeten sysselsatta

I statskommnnala >

Dagunderstödda med

statsbidrag

Ungdomshjälp

Kommunalt hjälpta

Ohjälpta

Sept. Okt. Nov. Dea. Jan. Febr. Mars April Maj

1935 1936

Juni Juli Äng. Sept.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

De hjälpsökande arbetslösas fördelning

Yrkesgrupp

Stockholms

stad

Stockholms

län

Uppsala

län

Söderman-

lands län

Östergöt-

lands län

Jönköpings

län

Kronobergs

län

Kalmar

län

Gotlands

län

Blekinge

län

Kristian- stads län

Jordbruk och skogshushållning:

Jordbruk..............

35

36

7

6

17

8

1

9

2

6

3

Skogshushållning..........

—

16

4

1

—

—

—

10

—

1

—

Industri och hantverk:

Malmbrytning...........

2

2

1

—

—

—

—

—

—

3

—

Metall- och maskinindustri.....

237

87

35

23

39

16

4

146

2

46

9

Jord- och stenindustri........

16

11

20

3

6

9

80

90

4

359

11

Stenindustri...........

5

10

2

2

1

8

5

54

3

343

li

Glasindustri...........

1

—

—

1

1

—

63

17

—

1

—

Övriga industrier tillhörande grupp E

10

1

18

—

4

1

12

19

1

15

—

Trävaruindustri...........

42

66

47

30

9

66

22

83

3

14

2

Pappers- och grafisk industri ....

29

11

2

3

33

3

—

—

—

1

—

Livsmedelsindustri.........

79

24

10

13

12

14

2

36

3

14

6

Textil- och beklädnadsindustri ....

15

2

—

4

35

10

—

2

—

4

2

Läder-, hår- och gummivaruindustri .

41

8

7

2

13

16

1

4

1

11

6

Kemisk-teknisk industri.......

14

—

—

—

1

52

—

3

—

1

—

Byggnadsverksamhet........

509

108

41

8

95

21

7

36

14

49

4

Husbyggnadsarbete........

89

51

17

4

40

5

—

3

14

9

3

Väg-,gatu- o. vattenbyggnadsarbete etc.

420

57

24

4

55

16

7

33

—

40

1

Kraft- och värmeproduktion.....

33

5

1

1

4

5

3

1

1

1

2

Sjöfart och fiske..........

58

17

3

4

14

1

—

52

1

38

5

Handel, samfärdsel och allmän tjänst:

Kontorsarbete...........

112

4

3

2

3

6

1

2

—

3

—

Affärs- och lagerarbete.......

309

23

11

6

43

13

—

13

3

16

1

Landtransport...........

379

61

7

12

25

29

5

21

5

20

2

Hotell- och restaurangrörelse.....

133

4

1

1

3

2

—

5

—

1

2

Litterärt och konstnärligt arbete . . .

46

1

—

—

1

—

—

—

1

—

—

Förvaltning och undervisning ....

36

7

—

1

2

—

—

1

1

77

—

Sjukvård och hygien........

14

—

—

1

—

—

—

1

—

1

—

Husligt arbete............

37

1

—

—

2

—

—

—

—

—

—

Arbete, ej hauf ärligt till annan grupp:

Diversearbete............

362

246

53

81

112

169

123

218

46

439

43

Ungdom utan särskild utbildning . . .

2

7

6

—

—

1

1

18

5

1

1

Summa

2,540

747

259

202

469

441

250

751

92

1,106

99

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

101

Bilaga 2.

efter län och yrken den 31 oktober 1936.

Malmö stad

Malmöhns

län i övrigt

Hallands

län

Göteborgs

stad

Göteb. o. Boh.

län i övrigt

Älvsborgs

län

Skaraborgs

län

Värmlands

län

Örebro

län

Västman-

lands län

Kopparbergs

län

Gävleborgs

län

Västernorr-

lands län

Jämtlands

län

Väster-

bottens län

Norrbottens

län

Summa

Hela

riket

Därav

Städer

Lands-

bygd

9

19

5

11

14

12

4

22

5

17

26

25

8

4

30

341

147

194

—

—

—

—

—

2

—

115

7

—

14

42

223

5

3

38

481

5

476

1

3

49

3

104

_

260

428

4

424

72

127

51

280

42

47

15

37

48

4

41

75

28

5

2

21

1,539

1,198

341

8

105

83

16

1,678

11

6

90

7

3

—

17

33

5

1

4

2,676

349

2,327

2

4

83

6

1,655

6

—

14

5

—

—

4

4

2

—

4

2,233

195

2,038

—

1

—

1

—

—

—

66

i

2

—

—

24

—

—

—

179

27

152

6

100

—

9

23

5

6

10

i

1

—

13

5

3

1

—

264

127

137

13

10

17

131

26

17

15

105

8

1

66

366

1,282

1

202

500

3,144

764

2,380

3

10

1

36

8

19

2

25

5

—

18

14

326

18

12

8

587

148

439

27

65

17

77

27

11

11

16

17

1

4

16

18

1

2

11

534

451

83

13

12

15

26

55

17

—

6

2

—

1

5

1

—

—

—

227

206

21

20

38

14

23

13

15

2

9

57

—

1

8

7

1

1

3

322

288

34

40

20

—

17

70

59

71

—

2

—

—

—

2

—

—

—

352

307

45

194

83

92

84

145

124

11

189

33

1

39

79

195

9

41

144

2,355

1,385

970

128

69

8

84

48

22

1

8

12

—

4

7

3

1

17

26

673

559

114

66

14

84

—

97

102

10

181

21

1

35

72

192

8

24

118

1,682

826

856

18

14

2

7

3

—

3

1

3

—

—

3

7

—

—

2

120

101

19

32

43

15

78

52

1

5

9

6

1

2

19

41

—

4

9

510

387

123

7

9

3

67

1

2

2

8

5

1

6

10

4

_

2

3

266

251

15

50

53

20

167

17

10

10

15

15

1

4

28

25

3

1

17

874

809

65

70

73

25

106

41

12

8

28

19

—

6

36

46

7

6

53

1,102

914

188

10

9

2

45

—

—

3

4

3

—

1

3

1

2

—

3

238

230

8

2

2

2

4

—

1

—

_

1

—

—

—

—

—

1

1

63

59

4

2

11

1

11

4

1

3

3

2

—

—

6

1

1

—

3

174

161

13

—

3

1

5

27

26

1

2

1

—

2

45

44

1

411

385

96

527

349

205

107

424

257

38

286

427

1,015

66

242

838

7,565

3,817

3,748

—

—

7

—

71

12

11

36

29

—

74

44

196

10

76

134

742

70

672

1,003 1,092 469

1,7''20|2,617

578

289

1,146

580

54

684 ]l,224 8,477| 142

600 2,082 24,712 12,121 12,591

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Översikt över Statens Arbetslöshetskommissions

Tillgångar.

I. I statskontoret innestäende belopp:

A. För staa samida till statens arbetslöshets kommission, Litt.

V. B. U

1) Anslag för löpande budgetär................ 1,000,000

2) Anvisat ytterligare belopp................ 260,000

1,260,000

3) Disponerat ''/’ 1935—so/e 1936 ............... 1,260,000

B. Reservationsanslag till kontantunderstödsverksamhet m. m.,

Litt V. B. 15

1) Återstående den 1/7 1935 å föregående budgetårs anslag* . . . 8,064,487

2) Anslag för löpande budgetår............... 2,000,000

3) återbetalat anslag.................... 11,612

90

39

10,076,100:29

4) Disponerat >/» 1935—* 1 30 3/6 1936 ......... 4,866,312:121

5) Överfört till anslaget V. B. 16 enl. Kungl. Maj:ts

beslut.................... 1,700,000: — 6,566,312:128

C. Reservationsanslaq till statliga och statskom.res.arb., Litt.

V. B. 16

1) Anslag för löpande budgetår............... 32,000,000: —

2) Överfört från anslaget V. B. 15 enligt Kungl. Maj:ts beslut . 1,700,000: —

3) Förstärkningsanslag överfört från förslagsansl. till oförutsedda

utgifter (1935/1936: XII)................. 11,000,000: —

44,700,000

4) Disponerat 1/i 1935—1s% 1936 ............... 43,627,210

3,509,788:17

1,072,789:60

n. 1 arbetslöshetskommissionen innestäende belopp:

A. Kassa- och bankbehållningar

1) Litt. V. B. 14................

2) . V. B. 15................

3) » V. B. 16................

B. Till betalning förfallna fordringar

1) Litt. V. B. 15

a) Hos kommuner för dagunderstöd vid friv. arbets
-

tjänst.................. 3,062:83

b) Sos diverse personer............ 615: 85

2) Litt. V.B. 16

a) Hos vägstyrelser m. fl. för utförda arbeten . . 1,285,361: 31

b) > domänstyrelsen för avlön. m. m. . . .1

c) > kommuner för ortstillägg......[• 210,989:89

d) » diverse personer...........J

C. Förskottsmedel för redovisning

a) Vid statk arb.platser............ 675,958: 55

b) > » arb.läger och ungdomsreservarbeten 23,160:80

D. Inventarier

Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggn.inv. m. m.

a) Vid statk res.arbeten............ 1,931,000: —

b) > > arb.läger och ungdomsreservarbeten 101,000: —

E. Väglånefonden

Utestående lån

52,269: 80

883,005: 65

1,242,181: 47 2,177,456:92

3,678:68

1,496,351: 20

699,119:35

2,032,000: — 4,231,149:23

520.200: -

_ Kronor 11,511,388:92

* Dessutom lån utlämnade till:

1) Tännäs kommun — enl. kungl, brev 6/n 1931, kr. 3,000:—; utbet. nov. 1931.

2) A.B. Halmförädling, Vadstena — enl. kungl, brev 13/s 1934, kr. 35,000:—; utbet. «/* 1934.

3) A.B. Svenska Fryserierna, Göteborg — enl. kungl, brev 24/s 1934, kr. 100,000: —; utbet. 19/e 1934.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

103

ekonomiska ställning den 30 juni 1936.

Skill der.

Bilaga 3.

L Ar medel hos statskontoret reserverade belopp:

A. Reservationsanslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m.,

Litt. V.B. 15

1) Väzlånefonden: disponibla medel............. 1,479,800: —

Utlämnade län..................... 520,200: —

Upplnpna räntor 1931—1935 ......................

2) Diverse myndigheter:

a) Till befrämjande av företagsverksamhet (2,000,000: —)

Resterande belopp; diverse myndigheter...............

b) Övriga ändamål

Resterande belopp; diverse myndigheter...............

B. Reservationsanslaget till statliga och statskom. reservarbeten, Litt. V. B. 16

Till befrämjande av företagsverksamhet (1,000,000: —)

Resterande belopp; diverse myndigheter................

2,000,000: - 132,620: 06

87,223:69

55,911:27

894,090:16

II. Förslagsanslag till statens arbetslöshetskommisslon, Litt. V. B. 14:

Överskott att återleverera till statskontoret................. 52,269:80

III. I statliga reservarbeten bundna tillgångar:

Fordringar, inventarier och arbetsplatsernas förskottsmedel.......... 4,231,149: 23

IT. Till disposition för verksamheten står:

A. Av medel hos statskontoret

Reservationsanslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m.,

Litt. Y. B. 15. ..................... 1,234,033:15

Reservationsanslaget till statliga och statskom. reservarbeten,

Litt. V.B. 16 ...................... 178,699:44

B. Av medel hos kommissionen

Förslagsanslaget till statens arbetslöshetskommission, Litt. V.B. 14 —: —

Reservationsanslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m.,

Litt. V.B. 15 ...................... 1,403,205:65

Reservationsanslaget till statliga och statskom. reservarbeten,

Litt. V. B. 16 ...................... 1,242,181:47 4,058,119: 71

Kronor 11,511,888:92

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskominunala reservarbeten,

ringdö m sreservarbeten

Län och städer

Statliga

reserv-

arbeten

Stats-

kommunala

reserv-

arbeten

Understöd

''l

3

4

243,916

1,462,063

437,794

3,201,792

392,882

17,671

31,019

14,382

1,089

—

245,259

15,254

—

87,358

_

704,389

86,621

626

3,359

3,854

6,222

—

53,937

26,627

449,845

45,829

423

5,733

212,186

—

1,911,058

140,610

297

1,751,980

121,376

—

7,860

133,472

2,857

1,659,162

442,269

42,736

5,596

43,273

—

1,604

62,405

1,380

2,402,978

450,893

16,648

1,374,012

190,755

_

—

31,300

39,735

205

96,168

2,287

3,927

62,959

6,741

10,703

384,606

94,433

1,065,416

373,887

41,933

3,850

83,107

2,452

534,666

42,381

1,351

58,879

319,192

333,556

—

235,411

—

124,715

15,302

3,961,205

709,465

253,879

—

7,930

2,902,823

236,935

5,320

405,353

187,368

9,983

24,238

38,955

8,590

2,143,353

492,728

27,684

2,657

61,581

7,160

1,613,592

155,487

20,077

3,725

13,076

_

706,444

122,343

—

1,991,882

586,743

34,353

5,934

45,950

8,115

1,358,196

563,414

119,397

—

H0,190

12,252

2,774,593

2,120,097

791,099

849,580

140,045

—

512,864

290,391

10,216

2,219,075

276,432

159,119

36,907,463

12,002,280

2,574,658 |

Stockholms stad ...............................

Stockholms län.................................

Uppsala stad...................................

Uppsala län i övrigt ...........................

Eskilstuna stad.................................

Södermanlands län i övrigt.....................

Linköpings stad...............................

Norrköpings stad...............................

Östergötlands län i övrigt.......................

Jönköpings stad ...............................

Jönköpings län i övrigt ........................

Kronobergs län ................................

Kalmar stad...................................

Kalmar län i övrigt............................

Gotlands län...................................

Karlskrona stad................................

Blekinge län i övrigt...........................

Kristianstads län..............................

Hälsingborgs stad..............................

Landskrona stad...............................

Lunds stad....................................

Malmö stad....................................

Malmöhus län i övrigt ..........................

Halmstads stad.................................

Hallands län i övrigt............................

Göteborgs stad..................................

Mölndals stad ..................................

Uddevalla stad..................................

Göteborgs och Bohus län i övrigt................

Borås stad......................................

Älvsborgs län i övrigt...........................

Skaraborgs län..................................

Karlstads stad..................................

Värmlands län i övrigt..........................

Örebro stad ....................................

Örebro län i övrigt..............................

Västerås stad....................................

Västmanlands län i övrigt.......................

Kopparbergs län................................

Gävle stad......................................

Gävleborgs län i övrigt..........................

Sundsvalls stad.................................

Västernorrlands län i övrigt.....................

Jämtlands län ..................................

Västerbottens län...............................

Norrbottens län................................

Hela riket

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

105

Bilaga B.

understödsverksamhet, hyreshjälp, kurser, frmllig arbetstjänst och

under tiden 1h 1935—8% 1936.

Hyreshjälp

Kurser,

frivillig

arbetstjänst,

ungdo msre- servarbeten

Summa

Invånarantal

den Vi 1936

Medeltalet

arbetslösa

Vt 35—30/6 36

Utbetalat

i kron

invånare

statsbidrag

□r per

arbetslös

5

6

7

8

9

10

11

69,515

148,165

2,361,453

533,884

4.024

4:42

586:84

900

80,743

3,693,988

271,110

1,557

13: 63

2,372:50

46,490

33,924

169

1:37

275:09

_

50,551

311,064

105,213

558

2: 96

557: 46

_

87,358

35,685

58

2:45

1,506:17

_

_

791,636

153,197

310

5:17

2,553: 66

_

_

13,435

32,919

123

0: 41

109:23

4,464

_

85,028

67,194

540

1:27

157:46

_

496,097

212,216

318

2:34

1,560:05

_

_

217,919

33,320

258

6: 54

841:39

_

699

2,052,664

202,703

580

10:13

3,539: 08

_

_

1,873,356

154,549

651

12:12

2,877: 66

_

_

144,189

20,691

262

6: 97

550:34

2,339

53,148

2,199,654

211,227

1,268

10: 41

1,734:74

_

48,869

58,049

117

0: 84

417:68

_

1,970

67,359

28,434

340

2:37

198:11

_

32,072

2,902,591

117,881

2,018

24: 62

1,438:35

_

_

1,564,767

248,587

495

6:29

3,161:15

5,817

16,258

93,110

58,968

505

1:58

184: 38

98,660

19,274

199

5:12

495:78

798

_

74,425

25,878

144

2:88

516:84

18,134

10,719

518,595

141,485

1,236

3:67

419:58

2^904

10*485

1,494,625

273,329

1,135

5:47

1,316:85

192

89,601

25,911

307

3: 46

290: 91

147,940

726,338

126,452

375

5:74

1,936:90

55,061

85^940

852,628

258,387

2,847

3:30

299:48

_

235,411

16,646

289

14:14

814:57

2,618

11,162

153,797

15,676

285

9:81

539: 64

6,846

s;eio

4,935,005

179,199

3,736

27:54

1,320:93

7,930

43,365

18

0:18

440: 56

_

12,902

3,157^980

278,068

974

11:36

3,242: 28

_

31421

634,125

240,777

642

2: 63

987:73

_

71,783

26,535

218

2: 71

329: 28

259

177,060

2,841,084

246,747

2,516

11:51

1,129:21

301

6,391

78,090

39,186

315

1:99

247: 90

488

159,508

1,949,152

179,759

981

10:84

1,986: 90

16,801

32,569

52

0:52

323: 10

_

33,956

862,743

129,440

275

6: 67

3,137:25

_

59^212

2,672,190

248,930

1,996

10: 73

1,338:77

388

60,387

39,366

335

1:53

180: 26

2,573

116,314

2,159,894

241,730

2,517

8:94

858:12

i;556

23,998

18,506

145

1:30

165:50

33,050

143,856

5,862,695

263,516

6,163

22: 25

951:27

_

13,626

1,003,251

136,540

669

7:35

1,499: 63

_

81,042

894,513

214,914

1,307

4:16

684: 40

8,519

105,964

2,769,109

207,553

3,208

13: 34

863: 19

216,722

1,594,714

1 53,21)5,837

(1,249,489

47,035

8:53

1,133:11

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

ungdomsreservarbeten

Län och städer

Statliga

reserv-

arbeten

Stats-

kommunala

reserv-

arbeten

Understöd

1

2

3

4

Stockholms stad................................

82,725

1,551,461

183,714

119,528

83,408

1,548

Stockholms län ................................

Uppsala stad....................................

Uppsala län i övrigt............................

37,903

282

Eskilstuna stad ................................

Södermanlands län i övrigt......................

382,432

23,431

Linköpings stad ................................

587

Norrköpings stad................................

7,694

3,778

63,501

45,680

64,665

58,854

173,058

9,118

28,743

123,730

25,999

1,622

Östergötlands län i övrigt........................

149,098

250

Jönköpings stad ................................

Jönköpings län i övrigt..........................

1,077,108

895,721

Kronobergs län ................................

Kalmar stad....................................

679

Kalmar län i övrigt ............................

822,919

25

5,516

Gotlands län....................................

Karlskrona stad ................................

Blekinge län i övrigt............................

951,946

653,919

Kristianstads län................................

Hälsingborgs stad ..............................

10,331

Landskrona stad................................

40,637

64,605

195,165

91,054

22,928

13,724

98,804

142,488

91,135

397,842

Lunds stad ....................................

Malmö stad ....................................

10,144

4,973

598

Malmöhus län i övrigt..........................

544,151

600

Halmstads stad ................................

Hallands län i övrigt............................

225,623

20,928

Göteborgs stad..................................

68,163

Mölndals stad ..................................

Uddevalla stad..................................

2,057

14,555

Göteborgs och Bohus län i övrigt................

Borås stad......................................

2,342,601

Älvsborgs län i övrigt ..........................

1,251,228

206,897

2,128

645,774

138,256

61,139

1,097

1,167

1,205

3,212

89

Skaraborgs län..................................

Karlstads stad ..................................

Värmlands län i övrigt..........................

Örebro stad ....................................

182,612

24,231

54,038

6,261

64,561

390,894

26,550

271,902

1,087

949,963

108,826

82,334

153,695

Örebro län i övrigt............................

755,329

1,543

Västerås stad ..................................

Västmanlands län i övrigt ......................

Kopparbergs län................................

Gävle stad.................................

320,014

855,663

1,030

901,733

2,108

1,991

6,590

1,261

157,629

1,144

22,720

Gävleborgs län i övrigt..........................

Sundsvalls stad ................................

Västernorrlands län i övrigt......................

1,362,126

396,969

235,666

1,045,388

Jämtlands län..................................

Västerbottens län ..............................

Norrbottens län ................................

Hela riket

17,681,452

4,644,127

406,364

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

107

Bilaga C.

uiiderstödsTerksamhet, hyreshjälp, kurser, frivillig arbetstjänst och

under tiden, Vt 1936—”/a 1937.

Hyreshjälp

Kurser,

frivillig

arbetstjänst,

ungdomsre-

servarbeten

Summa

Invånarantal

‘/i 1936

Medeltalet

arbetslösa

Vt 36- 28/2 37

Utbetalat

i krono

invånare

tatsbidrag

r per

arbetslös

5

6

7

8

9

10

11

26,035

40,222

416,104

533,884

2,680

0:78

155: 26

34,971

1,707,508

271,110

736

6:30

2,319: 98

_

_

_

33,924

159

—

—

_

5,160

43,345

105,213

170

0: 41

254:97

_

_

_

35,685

29

—

—

_

_

405,863

153,197

193

2: 65

2,102:92

_

_

587

32,919

92

0:02

6:38

_

4,410

13,726

67,194

451

0:20

30:43

_

_

152,876

212,216

85

0: 72

1,798:54

_

_

63,751

33,320

144

1: 91

442:72

_

_

1,122,788

202,703

341

5: 54

3,292:63

_

_

960,386

154,549

287

6:21

3,346: 29

_

_

59,533

20,691

196

2:88

303:74

261

5,196

1,006,950

211,227

636

4:77

1,583: 25

_

9,143

58,049

127

0:16

71:99

_

_

28,743

28,434

249

1:01

115: 43

_

950

1,076,626

117,881

928

9: 13

1,160:16

_

679,918

248,587

200

2: 74

3,399:59

863

1,186

12,380

58,968

446

0:21

27:76

_

_

40,637

19,274

166

2:11

244:80

_

_

64,750

25,878

178

2:50

363:76

6,928

2,114

214,351

141,485

1,130

1:52

189: 69

695

_

640,873

273,329

664

2:34

965:17

_

24,126

25,911

266

0:93

90:70

_

110,873

350,220

126,452

245

2: 77

1,429: 47

10,136

44,788

242,819

258,387

1,807

0: 94

134:38

_

142,488

16,646

206

8: 56

691: 69

492

4,926

98,610

15,676

269

6: 29

366:58

550

5,653

2,761,201

179,199

2,331

15: 41

1,184:56

_

—

43,365

67

—

—

_

3

1,390,584

278,068

575

5: —

2,418: 41

_

22,449

291,652

240,777

333

1:21

875:83

_

_

3,333

26,535

168

0:13

19:84

_

141,612

973,210

246,747

923

3: 94

1,054: 40

_

1,553

25,873

39,186

260

0: 66

99: 51

461

61,921

873,292

179,759

337

4: 86

2,591:37

_

_

6,261

32,569

8

0: 19

782: 63

_

3.140

387,715

129,440

77

3: —

5,035: 26

_

75,797

1,324,462

248,930

662

5: 32

2,000: 70

_

_

29,571

39,366

267

0:75

110: 75

767

12,082

1,193,074

241,730

928

4:94

1,285: 64

_

2,348

18,506

96

0:13

24:46

18,806

75,647

2,564,171

263,516

3,733

9: 73

686: 89

_

_

505,795

136,540

138

3: 70

3,665:18

_

97,279

416,423

214,914

580

1:94

717:97

4,178

62,937

1,288,918

207,553

1,969

6: 21

654: 61

70,172

814,869

28,616,984

6,249,489

26,582

8: 78

890:13

opaginerad Kontrollera mot PDF

103

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Sammanställning per den 31 december 1936 ar statliga

Antal

företag

Härav

Ändamål

Slut-

förda

Total-

kostnader

Under

utfö-

rande

Total-

kostnader

Allmänna vägar (inkl. gator) ........

87

11

242,450

75

13,264,986

Broar..............................

1

—

—

1

52,500

Kanaler och andra inre vattenvägar

(inkl. Hotti ed sanläggningar m. m.) ..

3

_

_

3

3,952,600

Skogsförbättrande åtgärder (nyplante- ringar, återplanteringar, domänsty- relsens vägar och dikningsarbeten)..

3

2

67,950

1

27,900

Dricksvatten- och avloppsledningsar- beten ............................

1

_

_

1

86,000

Flygfält ............................

3

—

—

2

192,100

Andra arbeten......................

15

6

214,355

9

381,270

Summa

113

19

624,755

92

17,957,356

Sammanställning per den 31 december 1936 ay statliga

Antal

företag

Härav

Ändamål

Slut-

förda

Total-

kostnader

Under

utfö-

rande

Total-

kostnader

Allmänna vägar (inkl. gator) ........

14

1

1,250

13

645,160

Järnvägsanläggningar................

1

1

21,200

—

—

Dricksvatten- och avloppsledningsar- beten ..........................

3

_

_

3

361,700

Flygfält ............................

3

—

—

3

772,000

Andra arbeten......................

2

2

29,500

—

—

Summa

23

4

51,950

19

1,778,860

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

109

Bilaga D.

reservarbeten, som avtalats under tiden ''/? 1935—so/e 1936.

Summa

totalkost-

nader

H ä

r a v

Av summa totalkostnader

belöpa å

Best

m. ej

påb.

Total-

kostnader

Av

statsmedel

Från andra

Arbetslöner

Material

m. m.

1

35,300

13,542,736

12,172,409

1,370,327

10,292,480

3,250,256

—

—

52,500

49,875

2,625

39,900

12,600

—

—

3,952,600

3,952,600

—

3,241,132

711,468

—

—

95,850

95,850

—

92,016

3,834

_

_

86,000

86,000

—

65,360

20,640

1

152,400

344,500

344,500

—

285,935

58,565

—

—

595,625

591,250

4,375

488,413

107,212

2

187,700

18,669,811

17,292,484

1,377,327

14,505,236

4,164,575

Bilaga E.

reservarbeten, som avtalats under tiden ''/t—sl/ia 1936.

Summa

totalkost-

nader

H ä

r a v

Av summa totalkostnader

belöpa å

Besk

m. ej

påb.

Total-

kostnader

Av

statsmedel

Från andra

Arbetslöner

Material

m. m.

_

646,410

615,212

31,198

491,272

155,138

—

—

21,200

21,200

—

17,384

3,816

_

_

361,700

311,700

50,000

274,892

86,808

_

—

772,000

772,000

—

640,760

131,240

—

—

29,500

29,500

—

24,190

5,310

—

—

1,830,810

1,749,612

81,198

1,448,498

882,312

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Sammanställning per den 31 december 1936 av statskommunala

Här-

Slag av arbeten

Antal

före-

tag

Slutförda

Under utförande

Antal

Totalkostnad

Antal

Totalkostnad

a) 1) Allmänna vägar (inkl. gator)......

68

16

740,485

51

4,856,440

2) Broar..........................

1

1

16,500

—

—

b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spår- vägar)

1) järnvägsanläggningar ............

2) Skenfria korsningar..............

—

—

—

—

—

c) Understöd åt jordbruket för jordförbätt- ringar m. m.

1) Utdikningar....................

4

2

23,720

1

22,000

2) bevattningsanläggningar..........

—

—

—

—

—

3) uppförande eller förbättring av bo- stadshus på landsbygden.........

_

_

_

4) av andra byggnader därstädes ....

—

—

—

—

—

5) gödselvårdsanläggningar..........

—

—

—

—

—

6) enskilda vägar..................

24

12

193,085

12

360,335

7) anläggande av nya samhällen samt

—

—

—

—

—

8) andra koloniseringsåtgärder ......

1

—

—

1

12,200

d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.

flodregleringar, skyddsåtgärder mot

översvämningar, flottledsanläggningar

m. m.)............................

10,550

e) Skogsförbättrande åtgärder (nyplante-

ringar, återplanteringar m. m.)......

1

1

3,400

—

—

f) Dricksvatten- och avtoppsledningsarbeten

64

48

1,333,860

16

1,797,490

g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar (inkl.

hamnarnas mekaniska utrustning)....

2

1

18,700

1

33,820

h) Flyganläggningar

1) flyghamnar ....................

—

—

—

—

—

2) flygfält ........................

—

—

—

—

—

i) Byggnadsföretag

1) byggnader för offentliga myndig- heter ..........................

2) bostadsbyggnadsföretag i städer och

stadsliknande samhällen ..........

3) andra byggnadsföretag...........

—

—

—

—

—

j) 1) Elektriska installationer...........

—

—

_

_

_

2) kraftverk........................

—

—

—

—

—

3) kraftöverföringsanläggningar.......

1

1

32,000

—

—

k) 1) Gasverk.........................

—

—

_

_

_

2) anläggningar för distribution av gas

på långa distanser................

—

—

126,200

_

90,800

1) Arbeten berörande:

1) telegraf.........................

—

—

—

—

—

2) telefon..........................

—

—

—

—

—

3) radio...........................

—

—

—

—

—

m) Andra arbeten

1) restaurerings- och fornvårdsarbeten

5

4

42,030

1

17,200

2) arkivarbeten....................

3

2

38,000

1

25,000

3) brandbrunnar...................

3

3

45,000

—

580

4) idrottsplatser ....................

17

13

242,425

4

534,440

5) kyrkogårdar ....................

12

7

74,950

5

188,930

6) skol- och lekplaner..............

2

2

25,595

—

—

7) övriga arbeten..................

17

9

164,105

8

557,180

Summa

225

122

3,120,055

101

8,506,965

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

lil

Bilaga F.

reservarbeten, som beviljats under tiden ''A 1935—s% 1936.

a v

Summa total- kostnader

H ä

r a v

Av summa tot.kostn. belöpa

Beslutade men ej

påbörjade

av statsmedel

från andra

å arbetslöner

å material

m. m.

Antal

Totalkostnad

1

77,000

5,673,925

4,163,575

1,510,350

3,773,580

1,900,345

16,500

10,575

5,925

11,490

5,010

1

960

46,680

22,845

23,835

32,980

13,700

—

—

553,420

360,865

192,555

407,190

146,230

—

—

12,200

8,970

3,230

10,000

2,200

—

—

10,550

8,440

2,110

10,550

—

—

—

3,400

2,915

485

2,700

700

—

—

3,131,350

1,428,690

1,702,660

1,689,950

1,441,400

—

—

52,520

25,890

26,630

29,550

22,970

1 IMMI

—

32,000

23,310

8,690

22,400

9,600

—

—

217,000

153,920

63,080

158,500

58,500

—

—

59,230

35,565

23,665

44,040

15,190

—

—

63,000

17,600

45,400

50,000

13,000

—

—

45,580

22,095

23,485

32,280

13,300

—

—

776,865

254,170

522,695

440,815

336,050

—

—

263,880

174,095

89,785

184,885

78,995

—

—

25,595

14,590

11,005

14,570

11,025

—

721,285

189,305

631,980

426,210

295,075

2

77,900

11,704,980

0,917,415

4,787,505

7,341,090

4,868,290

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Sammanställning per den 31 december 1936 ay stats kommunala

Antal

före-

tag

Här-

Slag ar arbeten

Slutförda

Under utförande

Antal

Totalkostnad

Antal

Totalkostnad

a) 1. Allmänna vägar (inkl. gator)......

12

_

241,100

10

784,265

2. Broar............................

—

—

1,300

—

—

b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spår- vägar)

1. järnvägsanläggningar.............

2. skenfria korsningar...............

—

—

2,200

—

—

c) Understöd ål jordbruket för jordförbättrin- gar m. m.

1. utdikningar......................

2. bevattningsanläggningar ..........

—

—

—

—

—

3. uppförande eller förbättring av bo- stadshus på landsbygden..........

_

_

_

_

_

4. av andra byggnader därstädes ....

—

—

—

—

—

5. gödselvårdsanläggningar ..........

—

—

—

—

335,805

6. enskilda vägar....................

19

2

22,285

16

7. anläggande av nya samhällen samt

—

—

—

—

—

8. andra koloniseringsåtgärder.......

—

—

—

—

—

d) Kanaler och andra inre vattenvägar

(inkl. flodregleringar, skyddsåtgärder

mot översvämningar, flottledsanlägg- ningar m. m.) ......................

e) Skogsjörbättrande åtgärder (nyplante- ringar, återplanteringar m. m.).......

—

—

—

—

—

f) Dricksvatten- och auloppsledningsarbeten

16

1

49,320

10

311,510

g) Haus- och flodhamnar, fiskehamnar

(inkl. hamnarnas mekaniska utrust- ning)...............................

1

1

21,300

h) Flyganläggningar

1. flyghamnar......................

_

_

_

2. flygfält..........................

1

—

—

1

1,225,000

i) Byggnadsföretag

1. byggnader för offentliga myndigheter

_

_

_

_

_

2. bostadsbyggnadsföretag i städer och

stadsliknande samhällen..........

_

_

_

_

_

3. andra byggnadsföretag............

—

—

—

—

—

j) 1. Elektriska installationer...........

—

—

—

—

—

2. kraftverk.........................

—

—

—

—

—

3. kraftöverföringsanläggningar........

—

—

—

—

—

k) 1. Gasverk..........................

—

—

—

—

—

2. anläggningar för distribution av gas

på långa distanser................

—

—

—

—

—

1) Arbeten berörande:

1. telegraf..........................

_

_

_

_

2. telefon...........................

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

m) Andra arbeten

1. restaurerings- och fornvårdsarbeten

2. arkivarbeten.....................

—

—

—

—

—

3. brandbrunnar....................

1

—

—

—

—

4. idrottsplatser.....................

2

—

980

—

38,195

5. kyrkogårdar......................

1

—

1,480

1,375

1

57,130

6. skol- och lekplaner...............

—

—

—

—

7. övriga arbeten...................

3

2

45,440

1

54,100

Summa

56

5

365,480

40

2,827,305

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

113

Bilaga O.

reservarbeten, som beviljats under tiden Vv—S1/i8 1936.

a v

H ä r

a v

Av summa tot. kostn, belöpa

Beslutade men ej

påbörjade

Antal 1 Totalkostnad

Summa1 total*

kostnader

av statsmedel

från andra

å arbetslöner

å material

m. m.

2

63,570

1,088,935

776,685

312,250

735,040

353,895 !

1,300

850

450

1,100

200

!

—

—

2,200

1,100

1,100

1,540

660 J

_

_

_

—

—

—

—

—

—

---

_

_

L _

—

—

—

1

7,600

365,690

234,560

131,130

246,530

119,160

—

—

—

—

—

—

"

—

—

—

—

—

—

—

_

_

—

—

—

—

5

397,700

758,530

406,755

351,775

378,110

380,420

—

—

21,300

12,380

8,920

16,000

5,300

—

—

1,225,000

642,870

582,130

690,000

535,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

1

2,310

2,310

730

1,580

1,130

1,180

2

41,000

80,175

33,735

46,440

37,675

42,500

58|610

49,705

8,905

45,710

12,900

1,375

1,075

300

875

500

—

99,540

29,410

70,130

57,400

42,140

11

512,180

8,704,065

2,180,855

1,515,110

2,211,110

1,403,855

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami.

Nr 302.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Bilaga H.

P. M. med uppgifter om dispositionen av medel till främjande av

företagsverksamhet.

Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel av

anslaget till statliga och statskon,munala reservarbeten (1935/1936: V. B. 16) och anslaget till reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m. (1936/1937: V. B. 18) ha sedan den 8 maj 1936

enligt särskilda av Kungl Majit meddelade beslut anvisats:

till utförande av viss utfyllning i Karlskrona stads hamn ...................... 201,800 kr.

» uppehållande av drift vid Noraströms ångsåg................................ 15,000 >

» premier åt fiskare som deltagit i sillfiske vid Island år 1936 20,000 »

* anläggande av enklare väg- och broförbindelser inom Västerbottens län ...... 250,000 >

» förbättrande av ofullständiga jordbruk inom Blekinge län .................... 100,000 >

1 uppehållande av drift vid E. Sparmanns företag för tillverkning av flygplan .. 25.000 >

» sänkning av Båtforsen i Åby älv, Byske socken.............................. 19,500 »

> arbetslösa tjänstemäns arbetsanskaffning förening u. p. a..................... 15,000 >

646,300 kr.

Tidigare hava från dessa medel, sammanlagt utgörande 1,500,000 kr., anvisats tillhopa 355,000

kronor, vadan för närvarande till Kungl. Majits förfogande står ett belopp av (1,500,000—355,000

—646,300) 498,700 kronor.

Av detta belopp har emellertid avsetts att preliminärt bestrida de för budgetåret 1936/1937

beräknade kostnaderna för Lyckebyåns reglering, 250,000 kr. (Se prop. nr 265/1936 sid. 100).

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

115

Innehållsförteckning.

Sid.

Propositionen............................ 1

Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet.......................... 2

Ifrågasatta författningsändringar.................... 4

Av riksdagen påkallade utredningar................... 6

Arbetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1936 ........ 6

I. Arbetslinjen.......................... 7

II. Understödslinjen........................12

III. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.......17

IV. Arbetslöshetshjälpens totala omfattning..............18

Arbetslöshetsläget...........................21

Anslagsbehovet under budgetåret 1937/1938 m. m.............21

Hemställan.............................33

Bilaga A. Statens arbetslöshetskommissions skrivelse den 4 december 1936

med framställning angående medelsbehovet för budgetåret

1937/1938 37

B. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reserv
arbeten

m. m. 1/1 1935—“/s 1936 ............ 104

C. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reserv
arbeten

m. m. 1/7 1936—28/2 1937 ............ 106

D. Sammanställning av statliga reservarbeten 1/7 1935—30/6 1936 . 108

E. Sammanställning av statliga reservarbeten 1/7—n/12 1936 .... 108

F. Sammanställning av statskommunala reservarbeten 1/7 1935—3%

1936 ......................... 110

G. Sammanställning av statskommunala reservarbeten 1/7—3l/ia 1936 112

H. P. M. med uppgifter örn dispositionen av medel till främjande

av företagsverksamhet.................114

t

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:467 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverk a1 i texten
  2. SU 1937:194 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m. j s. 9 i texten