Angående anordnande av provisoriska sekundärsjukhus inom den statliga sinnessjukvården
1937-05-07 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1937:314, Angående anordnande av provisoriska sekundärsjukhus inom den statliga sinnessjukvården
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
1
Nr 314.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande
av provisoriska sekundärsjukhus inom den
statliga sinnessjukvården; given Stockholms slott den
7 maj 1937.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 maj 1937.
Närvarande:
Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehbsson-Bramstorf, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och finansdepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga örn
anordnande av provisoriska sekundär sjukhus inom den statliga sinnessjukvården
samt anför:
På hemställan av chefen för justitiedepartementet har Kungl. Majit förut
denna dag beslutat avlåta proposition (nr 310) till riksdagen med förslag till
lag om förvaring och internering i säkerhetsanstalt m. m., innefattande, bland
annat, jämväl förslag till jämkning av gällande bestämmelser i sinnessjuklagen
den 19 september 1929 (nr 321) rörande straffriförklarades behandling.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 314.
1147 87
2
Kungl. Majus proposition nr 314.
I det vid nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden den 16 april 1937 har chefen för justitiedepartementet
framhållit — under åberopande av en i nämnda protokoll lämnad redogörelse
för de bestämmelser i sinnessjuklagen och stadgan angående sinnessjukvården
i riket, vilka närmare reglera sättet och ordningen för straffriförklarades
intagning å sinnessjukhus, m. m. — att i strid med sinnessjuklagens
syfte, enligt vilket de straffriförklarade i princip skola intagas för vård å de
vanliga sinnessjukhusen, straffriförklarade på grund av platsbristen på dessa
i stor utsträckning och ofta under lång tid måst kvarstanna å fångvårdens
starkt överbelagda sinnessjukavdelningar. Olägenheterna av nämnda förhållande
— anförde chefen för justitiedepartementet vidare — framträdde så
mycket starkare som dessa avdelningar, vilka i allmänhet vore inredda i vanliga
fångvårdsanstalten icke vore lämpade för beredande av verklig sinnessjukvård.
Att nu berörda ogynnsamma förhållanden uppstått hade sin grund
i att vårdbehovet för sinnessjuka, såväl straffriförklarade som andra, visat sig
större än som förutsetts. Det enda rationella botemedlet mot förenämnda
olägenheter vore uppenbarligen, att så många nya vårdplatser skapades, att
alla vårdbehövande sinnessjuka, oberoende av vilken kategori de tillhörde,
kunde erhålla tillfredsställande vård. Jämsides med inrättandet av nya vårdplatser
syntes man — enligt förenämnde departementschefs uttalande — böra
företaga sådana ändringar i lagstiftningen, som medgåve, att de straffriförklarade
i större utsträckning än hittills komme att erhålla vård å statens sinnessjukhus
i stället för att kvarhållas å fångvårdens sinnessjukavdelningar.
Sedan, på sätt jag inledningsvis anmärkt, frågan örn ändring i gällande lagstiftning
i de av chefen för justitiedepartementet sist åsyftade avseendena
förut denna dag prövats av Kungl. Majit, får jag i den följande framställningen
upptaga spörsmålet örn åtgärder, vilka jämsides med de åberopade, av
chefen för justitiedepartementet föreslagna författningsändringarna, må vidtagas
för att underlätta straffriförklarades intagning i enlighet med sinnessjuklagens
syfte å statens sinnessjukhus.
Jag vill då erinra, att medicinalstyrelsen i skrivelse den 4 maj 1937 framlagt
förslag om provisoriskt inrättande av ett antal statliga vårdplatser, avsedda
för å statens sinnessjukhus nu vårdade lugna patienter, genom vilka
platsers anordnande ett motsvarande antal straffriförklarade skulle kunna
överföras till sinnessjukhusen. I förenämnda skrivelse anmäler styrelsen, att
densamma i angivet syfte vidtagit en inventering av sådana i statens eller
landstings ägo befintliga lokaler, som enligt styrelsens förmenande kunde
vara lämpade att inom den närmaste tiden anordnas såsom statliga sekundärsjukhus.
Styrelsen hade därvid ansett sig i första hand endast böra reflektera
På byggnader, som vore så belägna, att ett smidigt utbyte av patienter med
ett statligt sinnessjukhus bleve möjligt. Ett hänsynstagande till önskvärdheten
av att få dessa sekundärsjukhus anknutna till de statliga sinnessjukhus,
där överbeläggningen och antalet anmälda exspektanter för närvarande vore
störst, hade emellertid — anmärker styrelsen — av flera skäl icke varit
möjligt. Den befogenhet att förordna örn förflyttning av för vård intagna
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
3
statliga sinnessjukhus emellan, som enligt sinnessjukvårdsstadgan tillkomme
medicinalstyrelsen, möjliggjorde emellertid den erforderliga utjämningen de
olika sjukhusen emellan av de föreslagna nya vårdplatserna.
Fortsättningsvis anför styrelsen:
Styrelsen ville i första hand med hänsyn härtill föreslå förhyrande av de
respektive landsting tillhöriga epidemisjukhusen i Enköping
och Mjölby, vilka styrelsen planerat såsom sekundärsjukhus anslutna
till Ulleråkers och Birgittas sjukhus. Det förra vore i försvarligt skick, men
saknade centraluppvärmning och w.-c., det senare vore i synnerligen gott
skick. Inom det förra syntes emellertid ej annan förändring behöva vidtagas
än insättande av en större kokspis. Det patientmaterial, som vore avsett att
vårdas å dessa sekundärsjukhus, vore av sådan natur, att centraluppvärmning
ur säkerhetssynpunkt icke kunde anses påkallad vid en provisorisk användning
av byggnaden. Inom båda torde dock låsanordning böra insättas i de
befintliga fönsterbågarna i en del av rummen. Båda de ifrågavarande byggnaderna
hade av medicinalrådet Björck och överinspektören Brundin besiktigats
och kunde beläggas med cirka 36 respektive 48 lugna manliga patienter.
Läkarevården avsåges tillgodosedd genom regelbundna besök från modersjukhuset.
Senast den 1 juli 1937 beräknades det nya S : t Olofs sjukhus i
Visby tagas i bruk. Därmed skulle det gamla inne i staden befintliga sjukhuset,
som för närvarande vore belagt med patienter, helt utrymmas. Med nu
rådande överbeläggning, 112 patienter å det officiella antalet vårdplatser av
63, och därtill huvudsakligen oroliga eller halvoroliga patienter måste sjukhuset
betecknas såsom i hög grad otillfredsställande. Enligt styrelsens förmenande
skulle det emellertid ytterligare något eller några år kunna tjänstgöra
såsom sekundärsjukhus för lugna patienter, därest beläggningen avsevärt
nedbringades, enligt gjord utredning till cirka 75 vårdplatser. Styrelsen hade
vid fastställande av denna preliminära siffra tagit hänsyn till att ett antal
personalrum kunde beläggas med patienter, vilket för övrigt i viss utsträckning
redan skett, sedan personalbostäder blivit tillgängliga vid det nya sjukhuset.
Genom vidtagande av nu föreslagna åtgärder, anför styrelsen vidare, skulle
omkring den 1 juli 1937 kunna beredas sammanlagt cirka 160 nya statliga
vårdplatser. Styrelsen framhåller emellertid, att ytterligare vårdplatsutrymmen
skulle kunna beredas dels från och med den 1 oktober 1937 å Svea
ingenjör skårs fästningskompanis kasernetablissemang
i Vaxholm, som efter nämnda datum icke vidare komme att användas
för truppförläggning, dels ock å den s. k. H å g a k o 1 o n i e n, som tillhörde
åkerbrukskolonien Hall inom Östertälje kommun. I sistanförda avseenden
uttalar styrelsen följande.
Svea ingenjör skårs kasern, som av styrelsen besiktigats,
skulle väl lämpa sig för en temporär användning såsom sekundärsjukhus för
nu ifrågavarande patientmaterial. Därest densamma med tillhörande smärre
byggnader finge disponeras för sinnessjukvård, skulle inom densamma kunna
beredas plats för 110 ä 120 patienter. Vissa förändringar av fönster samt inläggande
av linoleummattor å de starkt förslitna golven bleve dock ofrånkomligt,
varjämte badrum måste anordnas. Köket vore i försvarligt skick och
syntes utan förändring kunna funktionera för det föreslagna nya ändamålet.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
— En på platsen boende psykiatriskt skolad läkare syntes dock styrelsen böra
anställas vid ett sinnessjukhus av denna storlek.
Vad anginge Håg a kolonien, som jämväl av styrelsen besiktigats, vore
denna från sjukvårdssynpunkt mycket väl belägen men däremot vore kommunikationerna
för närvarande ej särskilt goda. Till närmaste stationen, Östertälje,
vore dock endast 5 km. Byggnaden kunde i befintligt skick icke lämna
plats för mer än högst 30 sjuka, enär det stora flertalet sovrum endast vore avsedda
för en patient. Genom de tunna brädväggarnas nedtagande mellan en
del av dessa enkelrum skulle emellertid utan stora kostnader sovsalar kunna
åstadkommas, varigenom beläggningen med lugna, lättskötta sinnessjuka enligt
styrelsens beräkning borde kunna bliva 36 å 40. De erforderliga förändringarna
krävde ringa tid för sitt genomförande, varför huset inom relativt
kort tid skulle kunna tagas i bruk. Enligt medicinalstyrelsens förmenande
syntes ett hit förlagt sekundärsjukhus, även det avsett för män, lämpligast
böra anslutas till Sundby sjukhus vid Strängnäs. Medicinalstyrelsen hade
under hand hos ordföranden i styrelsen för åkerbrukskolonien Hall förhört
sig örn möjligheten av ett förhyrande av ifrågavarande byggnad jämte erforderlig
tomt och hade muntligt löfte örn eventuell upplåtelse lämnats.
Styrelsen framhåller slutligen, att ett temporärt beläggande av den omkring
den 1 juli 1937 färdigblivande nya paviljongen vid Vipeholms sjukhus,
avsedd för 150 svårskötta obildbara kvinnor, med manliga sinnessjuka på en
gång skulle kunna avverka hela den nu befintliga överbeläggningen å fångvårdens
manliga sinnessjukavdelningar. Styrelsen anser sig dock böra framhålla,
att denna paviljongs beläggning enligt plan med kvinnliga patienter
komme att så avlasta de statliga sinnessjukhusens kvinnoavdelningar, att flertalet
å fångvårdens sinnessjukavdelningar nu vårdade kvinnliga exspektanter
inom kort skulle kunna emottagas å statliga sinnessjukhus.
Härefter övergår styrelsen till att lämna en redogörelse för de preliminära
åtgärder, vilka av styrelsen vidtagits för möjliggörande av de föreslagna åtgärderna,
Epideminämnden i Östergötlands län hade därvid förklarat sig medgiva
ett förhyrande av epidemisjukhuset i Mjölby intill den tidpunkt, då
detsamma kunde bliva erforderligt för landstingets eget behov för anordnande
av ett planlagt kommunalt vårdhem för sinnessjuka, och hade
epideminämnden i skrivelse den 3 maj 1937 betingat sig en årshyra av 5,000
kronor. Styrelsen hade vidare hos Uppsala läns landsting förhört sig örn möjligheten
att förhyra epidemisjukhuset i Enköping och den ersättning som
därför kunde komma att begäras, men hade styrelsen ännu icke erhållit svar å
nämnda förfrågan.
Yid det preliminära beräknandet av de ifrågasatta avdelningarna av
sekundärsjukhusnatur i Enköping, Mjölby och Visby hade styrelsen — anföres
vidare — utgått från ett sammanlagt platsantal av 159. Från denna utgångspunkt
har styrelsen beräknat kostnaderna för budgetåret 1937/1938
till i uppåt avrundat tal 245,000 kronor enligt följande sammanställning,
därvid av styrelsen emellertid anmäldes, att i förenämnda summa ingå
engångskostnader med cirka 65,000 kronor, varav cirka 55,000 kronor beräknats
för inventarieutrustning av olika slag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
5
Beräknade kostnader för utrustning och drift under hudgetåret 193711938 av
159 provisoriska sekundärsjukhusplatser och en personal av cirka
40 befattningshavare:
cirka kronor 10,000: —
Utrustning (sängar, linne, kläder etc. 159 X 350) ............ » 55,650: —
Utspisning m. m. (159 + 40) X 1.25 X 365 ..................... » 90,793:75
Medicin ..................................................................... » 1,590: —
Löner ........................................................................ » 76,776: —
Erforderliga förändringar av byggnaderna ............ cirka » 10,000: —
Summa kronor 244,809: 75
Styrelsen anför i detta sammanhang, att styrelsen tagit under övervägande,
huruvida icke en del av de inventarier, som finnas å den nedlagda karantänsplatsen
Fejan, skulle kunna komma till användning vid utrustningen av dessa
provisoriska sjukhus, vilket för sådant fall skulle kunna något nedbringa de
ovan angivna engångskostnaderna. De inventarier och utredningspersedlar,
som eventuellt komme att anskaffas, kunde emellertid — anmärker styrelsen
—- efter de provisoriska avdelningarnas nedläggande helt och hållet komma
till användning vid respektive modersjukhus.
Den av styrelsen gjorda preliminära beräkningen över antalet erforderlig
personal och dennas fördelning på olika kategorier framgår av följande
översikt:
E. o. förestånderska av 2:a klass ........................ 1
E. o. översköterskor .......................................... 3
E. o. skötare ................................................... 8
E. o. sköterskor ................................................ 22
Manlig ekonomist av 2:a klass ........................... 1
Kvinnliga ekonomister av 2:a klass ..................... 2
» » » 4:e » ..................... 2
Styrelsen framhåller i anslutning härtill, att det jämförelsevis höga antalet
personal torde visa sig erforderligt på grund av de särskilda anstalternas
relativt ringa storlek. Av styrelsen anföres slutligen, att inkomsterna av
ifrågavarande sekundäravdelningars drift beräknats uppgå till i avrundat tal
100,000 kronor, därav 75,000 kronor i vårdavgifter och 25,000 kronor såsom
ersättning för av personalen åtnjuten kost, bostadsförmån m. m.
Departementschefen.
önskemålet att å statens sinnessjukhus bereda tillräckliga och tillfredsställande
vårdmöjligheter åt de straffriförklarade sinnessjuka gör sig gällande
med stor styrka. De av chefen för justitiedepartementet föreslagna reformerna
beträffande ordningen för intagande av straffriförklarade å statens sinnessjukhus
ha till syfte att underlätta tillgodoseendet av detta önskemål. Vid
sidan av de sålunda föreslagna författningsändringarna torde åtgärder böra
vidtagas för att utvidga sinnessjukhusorganisationens kapacitet och därigenom
motverka att den ökade intagningen av straffriförklarade å statens sinnessjukhus
medför minskning av vårdmöjligheterna för övriga sinnessjuka. I detta
6
Kungl. Majus proposition nr 314.
syfte böra enligt min mening provisoriska anordningar komma till stånd.
Medicinalstyrelsen har närmare övervägt sättet för denna angelägenhets
ordnande och framlagt olika förslag, varigenom en sådan utökning skulle kunna
uppnås under nästa budgetår. För dessa har jag i det föregående redogjort.
Jag anser mig icke nu böra taga slutlig ställning till frågan, åt vilken eller vilka
av de föreslagna alternativa lösningarna företräde bör givas. Såvitt jag kan
se, lär syftet kunna nås på olika vägar. Sannolikt torde i första hand
böra ifrågakomma den anordning, till vilken de gjorda kostnadsberäkningarna
närmast hänföra sig. Enligt denna skulle provisoriska sjukhus för lugnare
sinnessjuka anordnas dels i ett pär förhyrda epidemisjukhus, dels i de nuvarande
av S:t Olofs sjukhus disponerade lokalerna. Härigenom skulle vinnas
tillgång till sammanlagt 159 platser. Principiellt skulle de provisoriska sjukhusen
organiseras såsom sekundärsjukhus i anslutning till nuvarande sinnessjukhus.
Denna anordning anser jag välbetänkt. Vid sådant förhållande lär
det få anses naturligt, att driften i ekonomiskt avseende sammanhålles med
det sjukhus, till vilket vederbörande provisoriska sekundärsjukhus kommer
att anknytas. Riksdagens medgivande till att driftkostnaderna, däri inräknade
eventuella lokalhyror, få bestridas av vederbörande anslag till statens sinnessjukhus
torde böra inhämtas. Kostnadsökningen för budgetåret 1937/1938 kar
uppskattats till omkring 180,000 kronor, mot vilket belopp dock svarar en
ökning av inkomsterna, beräknad till 100,000 kronor.
Vad angår kostnaderna för sekundärsjukhusens utrustning hava dessa beräknats
till 55,000 kronor. Svårare är givetvis att i nuvarande läge uppskatta
de kostnader, som kunna föranledas av disponibla lokalers apterande för
ändamålet. Medicinalstyrelsen har i fråga örn det av styrelsen närmast
åsyftade alternativet angivit sagda kostnader till 10,000 kronor. Endast under
förutsättning att den ledigblivande kasernbyggnaden i Vaxholm skall ifrågakomma
torde berörda kostnader komma att uppgå till högre belopp. Medel
för inredning och anskaffande av utrustning böra stå till förfogande under
nästa budgetår. Anslag för ändamålet torde därför böra äskas av riksdagen.
Med hänsyn till omöjligheten att nu med säkerhet bedöma medelsbehovet
torde anslaget, vilket bör erhålla reservationsanslags natur, beräknas med
nödig marginal och upptagas till 100,000 kronor.
Medel för ändamålet hava icke beräknats å riksstaten för budgetåret
1937/1938. Chefen för finansdepartementet torde senare få anmäla frågan örn
sättet för täckande av det nu äskade anslaget.
Under åberopande av det anförda och med framhållande av att proposition
i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas utan hinder av
att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade
tiden gått till ända, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att
dels medgiva att för uppehållande under budgetåret 1937/1938
av provisoriska sekundärsjukhus i anknytning till det eller de
statens sinnessjukhus, som Kungl. Majit bestämmer må disponeras
för sagda budgetår anvisade anslag till statens sinnessjukhus:
avlöningar och omkostnader,
7
Kungl. Maj-.ts proposition nr 314.
dels ock till utrustning och, i förekommande fall, inredning av
sådana sekundär sjukhus för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 100,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Henry Rooth.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1937:196 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av provisoriska sekundär sjuk hus inom den statliga sinnessjukvården. s. 3 i texten