Angående tillämpning av civila tjänstepensionsreglementet å lärare vid statens undervisningsväsen
1937-05-07 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1937:315, Angående tillämpning av civila tjänstepensionsreglementet å lärare vid statens undervisningsväsen
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
1
Nr 315.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående tillämpning av
civila tjänstepensionsreglementet å lärare vid statens
undervisningsväsen; given Stockholms slott den 7 maj
1937.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 maj
1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel.
Efter gemensam beredning med cheferna för ecklesiastik- och handelsdepartementen
anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:
I proposition nr 271 har Kungl. Majit för årets riksdag framlagt förslag
örn lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter
m. m. Föredragande departementschefen har däri framhållit,
att det föreslagna nya avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid
statens undervisningsväsen med nödvändighet medför ändrade bestämmelser
i fråga om de för den berörda lärarpersonalen gällande pensionsförhållandena,
samt meddelat, att vad tjänstepensionen beträffade ett förslag till nya
bestämmelser var under utarbetande inom finansdepartementet, vilket förslag
var avsett att föreläggas innevarande års riksdag. Sedan erforderlig
beredning av denna pensionsfråga numera inom departementet slutförts
och därvid jämväl behandlats motsvarande spörsmål rörande navigationsBihang
till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 315.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
skolornas lärarpersonal, som i proposition nr 274 föreslagits erhålla lönereglering
efter samma huvudgrunder som lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. undervisningsanstalter, anhåller jag att få framlägga detta ärende för
Kungl. Majit.
För familjepension äga förevarande lärarkategorier i regel delaktighet i
statens pensionsanstalt, och härvidlag vill jag icke nu ifrågasätta någon ändring.
Jag har emellertid för avsikt att sedermera efter erforderlig utredning
framlägga förslag örn deras inordnande under allmänna familjepensionsreglementet.
Undantag från vad nu sagts utgör lärarpersonalen vid navigationsskolorna.
Denna äger för närvarande familjepensionsrätt i civilstatens
änke- och pupillkassa och kommer, vid bifall till vad jag har för avsikt att
härefter i tjänstepensionshänseende föreslå, att automatiskt inordnas under
allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser.
Nu gällande bestämmelser örn tjänstepension.
För de i nyssnämnda propositioner avhandlade personalgrupperna med
oreglerad avlöning äro vad ordinarie befattningshavare angår tjänstepensionsförhållandena
i allmänhet ordnade genom lagen den 11 oktober 1907
(nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Vissa grupper,
för vilka jag strax skall närmare redogöra, äro emellertid i stället underkastade
bestämmelserna i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för
statens pensionsanstalt.
Bestämmelserna i 1907 års pensionslag och därmed sammanhörande
författningar innehålla, såvitt här är av intresse, i huvudsak följande.
Rätt till pension tillkommer under de i lagen stadgade villkor envar ordinarie
innehavare av civil tjänst nied lön å stat, som blivit fastställd av Konungen
och riksdagen (1 §). Enligt därom särskilt utfärdade kungörelser äga
tillförordnade rektorer vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter
pensionsrätt på liknande villkor som medelst fullmakt utnämnda rektorer.
Där ej för viss tjänst särskilt pensionsunderlag finnes bestämt, gäller, att
pensionsunderlaget motsvarar för tjänst, med vilken jämte lön tjänstgöringspenningar
eller ortstillägg äro förenade, hela lönen och för annan tjänst
två tredjedelar av lönen. Pensionsunderlaget utgöres således enligt huvudregeln
ej av ett för varje befattning fixerat belopp utan kan ökas, i den mån
befattningshavaren intjänar ålderstillägg, som helt eller delvis ha karaktär
av lön (3 §). För vissa lärare äro pensionsunderlagen fixerade i vederbörande
kungörelser angående löne- och pensionsreglering (för de allmänna läroverken
återfinnas bestämmelserna i den år 1933 i sin helhet omtryckta kungörelsen
nr 251).
För Övningslärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och statens folkskoleseminarier gälla för fastställande av pensionsunderlag
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
3
särskilda regler, syftande till att giva lärare med särskilt låg avlöning något
högre underlag än enligt huvudbestämmelsen (kungörelse den 19 juni 1919,
nr 508). Dessa särskilda regler innebära
att pensionsunderlaget skall, om den på i kungörelsen närmare angivet
sätt beräknade årsavlöningen icke överstiger 700 kronor, utgöras av nämnda
årsavlöning;
att, om denna årsavlöning överstiger 700 kronor men icke 3,700 kronor,
pensionsunderlaget skall motsvara summan av 700 kronor och 2/3 av den
del av årsavlöningen, som överskjuter 700 kronor; samt
att, där nämnda årsavlöning överstiger 3,700 kronor, pensionsunderlaget
skall motsvara summan av det på en årsavlöning av 3,700 kronor sålunda
uträknade beloppet eller alltså 2,700 kronor och hälften av den del av årsavlöningen,
som överskjuter 3,700 kronor.
Pensionen är till sitt belopp antingen hel eller avkortad. Hel pension utgör
i regel samma belopp som det för tjänstinnehavaren vid tiden för hans
avgång från tjänsten gällande pensionsunderlaget men skall i vissa fall utgöra
medeltalet av de högsta underlag, som gällt under vart och ett av de senaste
fem åren före avgången (för vissa Övningslärare tages dock såsom regel
tioårigt medeltal). Avkortad pension utgår med viss del av hel pension
och beräknas på sätt i 7 § av lagen närmare föreskrives (4 §).
Lagen innehåller vissa bestämmelser örn minskning av pensionen under
tid, då pensionären tillika uppbär lön, arvode elier pension för annan statsanställning
(16 §).
Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder i regel för manlig lärare
vid uppnådda 65 levnads- och 33 tjänstår samt för kvinnlig lärare vid
60 levnads- och 30 tjänstår (5 §); från denna huvudregel stadgas dock ett flertal
i lagen närmare angivna undantag. Den myndighet, som äger att från
tjänsten avskeda, kan låta med avskedet anstå, därest och så länge tjänstinnehavaren
prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna,
dock icke i något fall längre tid än sammanlagt två år.
Enligt lagens bestämmelser kan skyldighet att avgå från tjänsten inträda
jämväl i andra fall än de förut nämnda (6 §). Sålunda föreskrives, att dylik
skyldighet åligger tjänstinnehavare, innan han uppnått pensionsåldern, därest
han, efter att under tre på varandra följande år på grund av sjukdom,
vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes vara för framtiden
oförmögen till tjänstgöring. Vidare förefinnes avgångsskyldighet för tjänstinnehavare,
som träffas av olycksfall i tjänsten, därest olycksfallet finnes
för framtiden medföra oförmåga till tjänstgöring. Därjämte äger Kungl.
Majit förklara avgångsskyldighet föreligga i fråga om tjänstinnehavare, som
befinnes på grund av sjukdom eller minskad arbetsförmåga vara urståndsatt
att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden och för vilken
tillika högst två år återstå till pensionsåldern.
Såsom tjänstår för pension räknas den tid, befattningshavaren innehaft
tjänst, som i lagen avses, ävensom den tid han innehaft annan stadstjänst.
Efter skälighetsprövning i den ordning Konungen föreskriver kan jämväl tid,
4
Kungl. Majlis proposition nr 315.
varunder tjänstinnehavaren utom statens tjänst förrättat arbete eller uppdrag,
helt eller delvis tillgodoräknas (17 §).
Pensionsavgiften, som utgår under hela anställningstiden, är enligt lagen
ej fixerad till visst belopp för varje befattning utan utgår med viss procent
— lägst 3 och högst 6 — av det för befattningshavaren gällande pensionsunderlaget
(10 §).
I en särskild kungörelse den 12 april 1935 (nr 145) finnes föreskrivet, att
tillförordnad rektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarium,
statens småskoleseminarium eller tekniskt läroverk, vilken
efter minst tolv års förordnande å rektorsbefattning övergår till ordinarie
lärartjänst, må kunna bibehållas vid den med rektorsbefattningen förenade
pensionsrätten.
Tjänstepensionsvillkoren enligt reglementet för statens pensionsanstalt
äro i stort sett likartade med de ovan refererade, enligt
1907 års pensionslag gällande. Följande avvikelser torde förtjäna särskilt
nämnas:
a) Pensionsrätt tillkommer såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavare
med i författning fastställd minimiårsavlöning (§ 5).
b) Tjänstepensionsunderlaget utgör två tredjedelar av befattningens slutavlöning
(§ 23).
c) I årlig tjänstepensionsavgift erlägges av icke-ordinarie befattningshavare
i allmänhet 1 procent och av ordinarie befattningshavare 3 Vä procent av
tjänstepensionsunderlaget (§ 51).
d) Befattningshavare, som avgår i förtid utan att rätt till erhållande av
genast börjande tjänstepension föreligger, äger vid pensionsålderns uppnående
eller vid dessförinnan inträffad varaktig oförmåga till arbete komma
i åtnjutande av s. k. uppskjuten tjänstepension (§§ 20 och 31).
Å samtliga pensioner enligt 1907 års pensionslag och reglementet för statens
pensionsanstalt utgår dyrtidstillägg. I förekommande fall kunna även
erhållas pensionstillägg enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360) samt
pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
Förslag till nya bestämmelser om tjänstepension.
De i det föregående omnämnda, för riksdagen framlagda förslagen angående
lönereglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken m. fl. statliga
undervisningsanstalter gå i korthet ut på införande av lönebestämmelser,
som så nära som möjligt ansluta sig till de för allmänna civilförvaltningen
nu gällande. Med hänsyn till de inom undervisningsväsendet rådande
speciella förhållandena har det emellertid ansetts lämpligt att för lärarpersonalen
utarbeta särskilda avlöningsreglementen, ett för ordinarie och ett för
icke-ordinarie personal. Beträffande reglementsförslagens detaljer må här
framhållas, att i fråga örn nu anställda ordinarie lärare föreslås en be
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 315.
5
stämmelse om skyldighet för den, som blir underkastad det nya lönereglementet
för ordinarie lärare, att jämväl underkasta sig de ändrade
bestämmelser, som kunna varda utfärdade med avseende å såväl
egen pension som änke- och pupillpensionering. Jag kommer i det följande
in på vissa andra detaljbestämmelser i det nya reglementet, nämligen i den
mån sådana kunna giva anledning till särskilda överväganden i pensionshänseende.
Då de föreslagna nya lönebestämmelserna i det väsentliga ansluta sig till
de för allmänna civilförvaltningen nu gällande, är det naturligt att jämväl
vid utformningen av tjänstepensionsbestämmelserna utgå från de jämlikt
civila tjänstepensionsreglementet för sagda förvaltning gällande principerna.
Jag vill erinra örn, att det av 1930 års pensionssakkunniga den 5 september
1932 avgivna förslaget till civilt tjänstepensionsreglemente, vilket förslag i
väsentliga delar legat till grund för den slutliga utformningen av reglementet,
var avsett att omfatta jämväl befattningshavarna vid undervisningsväsendet,
att skolöverstyrelsen i avgivet utlåtande förklarat sig icke hava funnit anledning
till någon anmärkning av principiell innebörd gent emot pensionssakkunnigas
förslag samt att läroverkslärarnas riksförbund i en till Kungl.
Majit ingiven skrift hemställt om proposition till riksdagen angående pensionsreglering
på grundval av pensionssakkunnigas förslag för tjänstemän,
tillhörande den civila statsförvaltningen, däri inbegripna befattningshavare
vid de allmäna läroverken.
De beträffande avlöningsförmånerna förordade avvikelserna från allmänna
civilförvaltningens bestämmelser betinga såsom i det följande skall visas en
del särbestämmelser i pensionshänseende. Civila tjänstepensionsreglementet
kan sålunda icke bringas att direkt omfatta förevarande lärarpersonal utan
företagande av vissa omredigeringar och tillägg, vilka kunna minska reglementets
överskådlighet. För min del har jag därför för närvarande stannat
för att vilja föreslå utfärdande av en särskild kungörelse, vari dels föreskrives,
att civila tjänstepensionsreglementet skall i tillämpliga delar gälla jämväl
här ifrågavarande läraregrupper, och dels intagas de särbestämmelser,
som för dessas vidkommande äro påkallade. I samband med den revision
av tjänstepensionsreglementet, vartill den blivande avlöningsrevisionen torde
giva anledning, synes emellertid böra upptagas till övervägande, huruvida
ej förevarande lärarpersonal kan direkt inordnas under reglementet.
Såsom inledningsvis framhållits hava vissa av de utav löneregleringsförslaget
omfattade lärargrupperna i tjänstepensionshänseende underkastats reglementet
för statens pensionsanstalt. Anledningen härtill torde huvudsakligen
vara alt söka däri, att de ofta rekryterats bland kommunalt anställda
lärare m. fl. med delaktighet i statens pensionsanstalt eller denna anstalts
föregångare, och att man därför velat låta dem bibehållas vid delaktighet därstädes
även efter övergången i statstjänst, så alt de för pension skulle få tillgodoräkna
jämväl den föregående anställningstiden utanför statstjänsten, vilket
däremot icke kunnat ske, örn de fått pensioneras enligt civila pensionslagen
med dennas ursprungliga lydelse. Då emellertid de skäl, som dikterat
6
''Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
besluten om de nu avhandlade lärargruppernas bibehållande vid delaktighet
i statens pensionsanstalt, bortfalla, så snart civila tjänstepensionsreglementets
principer komma i tillämpning, och enär det får anses vara önskligt,
att inom statsförvaltningens olika grenar så vitt möjligt enhetliga pensionsbestämmelser
bliva rådande, har jag icke funnit skäl föreligga att göra undantag
för nämnda lärargrupper. Den lärarpersonal, som enligt vad jag sålunda
förordat skall överföras från reglementet för statens pensionsanstalt
till civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser, utgöres av övningsskollärare
vid högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna, rektorer och
lärare vid statens småskoleseminarier samt slutligen vissa vid personlig delaktighet
i anstalten bibehållna befattningshavare, nämligen sådana den 1
mars 1927 vid kommunal mellanskola anställda ordinarie ämneslärare, som
på grund av skolans ombildning till allmänt läroverk till detta överflyttats
såsom adjunkter eller ämneslärarinnor, samt vissa vid vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte anställda lärarinnor med förutvarande delaktighet
enligt reglementet för den i statens pensionsanstalt inordnade dövstumlärarnas
pensionsanstalt.
Jag övergår härefter till att redogöra för det huvudsakliga innehållet i civila
tjänstepensionsreglementet och att i samband därmed angiva i vad mån
enligt min mening vid reglementets tillämpning på den här avhandlade lärarpersonalen
särbestämmelser kunna vara påkallade.
Reglementet är avsett att omfatta i stort sett all den ordinarie personal vid
civilförvaltningen, som erhåller avlöning enligt det år 1920 införda nya
lönesystemet. Genom reglementet har därjämte införts pensionsrätt för vissa
icke-ordinarie befattningshavare. Sålunda skall reglementet tillämpas på
extra ordinarie tjänstemän vid nyreglerade verk. Vidare har åt Kungl. Maj:t
lämnats befogenhet att besluta örn reglementets tillämpning dels å andra
icke-ordinarie tjänstemän vid dylika verk — tjänstemän å extra stat hava
med stöd härav givits pensionsrätt — dels ock, när särskilda skäl därtill
äro, å anställningshavare vid verk och inrättningar, som icke äro inordnade
under det nya lönesystemet (1 §).
Vad nu undervisningsväsendet beträffar torde reglementet böra omfatta
förutom ordinarie personal sådana lärare, som erhålla anställning såsom
extra ordinarie. Dessa senare uppfylla enligt min åsikt de krav, som i allmänhet
böra uppställas för pensionsrätt åt icke-ordinarie personal, nämligen
att denna skall vara antagen i mera stadigvarande anställning och för samma
eller likartade arbetsuppgifter, som åvila ordinarie personal, att den merendels
skall hava motsvarighet i ordinarie tjänst, samt att tjänstgöringen skall till omfattningen
ungefärligen motsvara den, som åligger jämförlig ordinarie personal
inom samma verk eller samma förvaltningsområde. Inrättande av lärartjänster
å extra stat föreslås ej i löneregleringspropositionerna.
I fråga om tjänstårsberäkning för pension har genom civila tjänstepensionsreglementet
en principiell omläggning av tidigare regler ägt rum. Enligt
de för allmänna civilförvaltningen gällande äldre bestämmelserna räk
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
7
nades tjänstår för pension icke blott för tid, varunder befattningshavaren
innehaft med pensionsrätt förenad befattning, utan även för extra ordinarie
anställning eller förordnande. Dessa bestämmelser medgåvo alltså tjänstårsberäkning
för praktiskt taget all tjänstgöring i statstjänst, oavsett örn anställningen
varit förenad med skyldighet att erlägga pensionsavgift eller ej.
I det civila tjänstepensionsreglementet har nu införts den huvudregeln, att
tjänstår räknas för tid, varunder tjänstemannen innehaft annan med pensionsrätt
förenad befattning i statens tjänst än beställning å reservstat vid
försvarsväsendet eller haft att vidkännas pensionsavdrag enligt bestämmelserna
i tjänstepensionsreglementet för arbetare eller för vilken erlagts avgift
för tjänstepensionering till av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt
eller pensionskassa (3 §). Den omläggning, som sålunda genomförts,
innebär, att tjänstårsberäkningen regelmässigt sammankopplas med avgiftsplikten
för egen pensionering. Denna omläggning har möjliggjorts genom
viss icke-ordinarie personals medtagande i pensioneringen, och den medför,
att vid pensionsförmånens avvägande hänsyn tages till tjänstemannens
egna bidrag till pensioneringskostnaderna. För den vid reglementets ikraftträdande
i tjänst varande personalen hava emellertid i fråga örn tjänstårsberäkningen
meddelats vissa övergångsbestämmelser, vilka innebära, dels att
ordinarie och extra ordinarie tjänstemän samt tjänstemän å extra stat få
räkna tjänstår enligt de regler, som omedelbart före reglementets ikraftträdande
gällde för ordinarie tjänstemän vid vederbörande förvaltningsgren,
dels att vad sålunda stadgats icke skall föranleda inskränkning av den enligt
3 § medgivna rätten till tjänstårsberäkning.
Även i vissa andra avseenden innehåller reglementet nyheter i fråga örn
tjänstårsberäkningen. Sålunda må såsom tjänstår icke medräknas tjänstgöringstid
efter uppnåendet av pensionsåldern, och för icke-ordinarie tjänsteman
med avkortad tjänstgöring skall en mot minskningen i tjänstgöringen
svarande avkortning ske vid tjänstårsberäkningen. Vidare hava föreskrifter
meddelats, som möjliggöra tillgodoräknande, helt eller delvis, av tid, varunder
tjänsteman i eller utom statens tjänst förrättat arbete eller uppdrag,
som icke faller under reglementets generella bestämmelser.
Vad sålunda i tjänstårsberäkningshänseende stadgats bör tillämpas jämväl
å lärarpersonalen, dock med vissa modifikationer beträffande Övningslärare.
Övningslärarna intaga en särställning i så måtto, att för flertalet av dem
avlöningen inom vissa gränser växlar med tjänstgöringens omfattning i veckotimmar
räknad. Enligt nu gällande bestämmelser är lönen fastställd med
hänsyn till det minsta antal undervisningstimmar i ämnet, som är bestämt
för ordinarie lärare vid det slag av läroanstalt, varom i varje enskilt fall är
fråga, och för tjänstgöring utöver nämnda antal timmar lämnas särskild ersättning
per veckotimme, vilken ersättning dock icke utgår för timmar över
visst maximum (i intet fall för timmar över 34). I det föreliggande förslaget
till nytt avlöningsreglemente introduceras nu ett annat system lör avlönande
av Övningslärare. Man utgår från en för lärare med 30 veckotimmar
avsedd avlöning, och för varje veckotimme, som över- eller understiger 30,
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
sker tillägg respektive avdrag å årslönen med tre procent, övningslärarna
förutsättas kunna hava högst 34 veckotimmars tjänstgöring, och i fråga örn
det avdrag, som göres å lönen då timantalet understiger 30, förordas i förslaget
till lönereglemente vissa närmare angivna begränsningar, syftande till
att garantera lärare med mycket få timmar viss minimilön; för lärare i gymnastik
med lek och idrott vid högre lärarinneseminariet och de allmänna
läroverken skall med hänsyn till arbetet med planläggandet och övervakandet
av ungdomens friluftsliv göras visst tillägg — högst tre timmar — till
det antal tjänstgöringstimmar, för vilket lön eljest beräknas. För lärare med
anställning i samma lönegrad vid mer än en staten tillhörig läroanstalt beräknas
avlöningen som örn tjänstgöringen vore förlagd till allenast en läroanstalt.
I pensionshänseende gäller för närvarande för dessa lärare, att pensionsunderlaget
enligt vissa i det föregående närmare beskrivna regler rättar sig
efter den med växlande antal veckotimmar varierande avlöningen, och hel
pension utgör medeltalet av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren
gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit närmast före avgången
med pension. 1930 års pensionssakkunniga förordade en i sina
grunddrag likartad regel för hänsynstagande till att en sådan befattningshavare
har kortare tjänstgöring än den normala. De sakkunniga uttalade
emellertid tillika, att det knappast torde böra ifrågakomma att öka pensionsunderlaget
över det för vederbörlig lönegrad fastställda beloppet, i händelse
tjänstgöringen skulle hava överstigit det för normalfallen beräknade veckotimantalet.
Enligt det antagna civila tjänstepensionsreglementet förekommer
hänsynstagande till kortare tjänstgöring allenast för icke-ordinarie befattningshavare
men sker för dem icke genom en motsvarande nedsättning av
pensionsunderlaget, utan där beaktas avkortningen av tjänstgöringen i stället
genom att vid tjänstårsberäkningen minska tjänstetiden med så stor del, som
svarar mot tjänstgöringens avkortning (en halvtidsamanuens får sålunda för
varje tjänstgöringsår tillgodoräkna sig allenast ett halvt tjänstår).
Då nu lärarpersonalen inordnas under civila reglementets bestämmelser
bär jag vid valet mellan den för denna personal för närvarande gällande avkortningsregeln
och nya reglementets funnit det vara ur principiell synpunkt
riktigast att stanna för den senare, detta med hänsyn till, bland annat,
angelägenheten av att för skilda, under reglementet lydande personalgrupper
låta de mest grundläggande bestämmelserna vara såvitt möjligt likartade.
Särskilt med tanke pa förekommande övergång av befattningshavare
mellan olika grupper är detta av stor vikt.
Vid utfärdande av bestämmelser i ämnet bör iakttagas, dels att nämnda
regel för avkortning av tjänståren skall gälla jämväl ordinarie Övningslärare,
dels att avkortningen skall ske på samma sätt som beträffande avlöningen
(således med 3 procent för varje timme under 30), dels att — liksom i fråga
om lönen tillägg far göras för timmar över 30, dels att liknande avdrag
respektive tillägg skola företagas å pensionsavdraget, dels att för lärare med
anställning i samma lönegrad vid mer än en staten tillhörig läroanstalt be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
9
räkning av tjänstår och pensionsavdrag skall ske som om tjänstgöringen
vore förlagd till allenast en läroanstalt och dels slutligen att vid tillämpningen
av dessa bestämmelser hänsyn ej skall tagas till mer än sammanlagt
högst 34 veckotimmars tjänstgöring, däri inbegripen den för vissa gymnastiklärare
beräknade tjänstgöringstiden för ledande av ungdomens friluftsliv.
För övningslärarna bör därjämte med avseende å rätten att tillgodoräkna
tjänstetid före nya reglementets tillämpande å dem gälla den särbestämmelsen,
att för tid, varunder tjänstgöringen över- eller understigit 30
veckotimmar, de nya bestämmelserna örn 3-procentiga tillägg respektive
avdrag å tjänstårsberäkningen skola iakttagas.
Befattningshavarnas bidrag till pensioneringskostnaderna skola enligt reglementet
uttagas i form av pensionsavdrag å lönen från och med den dag,
då pensionsrätt vinnes, och intill utgången av den månad då befattningshavaren
uppnår trettio tjänstår eller dessförinnan inträder i pensionsåldern
(4 §). Särskilt redovisad pensionsavgift i tidigare bemärkelse förekommer
sålunda icke, utan lönerna skola enligt det nya systemet i lönestater och avlöningslistor
upptagas med de nettobelopp, som befattningshavarna äga uppbära.
Genom denna omläggning i riktning mot ett nettolönesystem har man
velat vinna bland annat en väsentlig förenkling i’pensioneringens administration
genom borttagande av det nuvarande bestyret med uppbörd och redovisning
av pensionsavgifter. Skyldigheten att vidkännas pensionsavdrag
upphör, som nämnts, efter trettio tjänstår; vid tjänstårsberäkningen för
fastställande av tidpunkten för avdragspliktens bortfallande må emellertid
tjänstår räknas endast i den mån för tjänstgöringstiden erlagts avgift för
tjänstepensionering. Med avseende å lärarpersonalen kan förtjäna understrykas,
att en Övningslärare med avkortad tjänstgöring, som visserligen
tjänstgjort i 30 år men på grund av tjänstgöringens avkortning ej får räkna
dessa såsom hela tjänstår, måste fortsätta att vidkännas pensionsavdrag,
till dess 30 tjänstår i pensionshänseende intjänats eller ock pensionsåldern
uppnåtts.
Reglementet innehåller vissa föreskrifter om minskning av pensionen, för
den händelse befattningshavaren vid avgången från sin tjänst åtnjuter eller
sedermera erhåller lön eller arvode för annan statstjänst eiler ock annan
pension för statsanslällning, allt till sådant belopp, att sammanlagda förmånerna
för år räknat överstiga 5,004 kronor (7 §). Så länge sådan annan förmån
åtnjutes, får lian enligt huvudregeln i civila tjänstepensionsreglementet
av pensionen uppbära allenast en tredjedel, men därutöver må i förekommande
fall utgå så mycket av den återstående delen av pensionen, att vad
vederbörande äger behålla ej understiger summan av den större förmånen
och en tredjedel av den mindre och ej heller understiger 5,004 kronor. Vid
tillämpningen av dessa föreskrifter skall emellertid iakttagas, dels att hänsyn
icke tages till pension, som utgår enligt gällande bestämmelser angående
pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal,
och dels att i fråga om icke-ordinarie tjänsteman, sorn innehar befattning
med avkortad tjänstgöring i två verk och erhåller pension för båda befatt
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
ningarna, sammanlagda beloppet av de båda pensionerna betraktas såsom
en pension. I proposition nr 305 till årets riksdag har föreslagits sådan omformulering
av dessa föreskrifter, att Kungl. Maj:t skall erhålla befogenhet
att i särskilda fall medgiva undantag från regeln att pensionen skall reduceras,
om tillika uppbäres lön eller arvode för annan statstjänst.
Vid överförande av lärarpersonalen på civila tjänstepensionsreglementet
torde få beaktas, att sagda föreskrift om icke-ordinarie tjänsteman, som innehar
befattning med avkortad tjänstgöring i två verk, bör gälla såväl ordinarie
som icke-ordinarie Övningslärare, samt att för dessa tillika bör utfärdas en
särbestämmelse av innebörd att lärare, som innehar mer än en sådan tjänst vid
statlig läroanstalt, ej för de sålunda innehavda tjänsterna må komma i åtnjutande
av högre sammanlagd pension än som motsvarar det högsta av pensionsunderlagen
för tjänsterna. Härjämte torde föreskrivas, alt de refererade
reduktionsreglerna skola tillämpas jämväl i det fall, då läraren tillika erhåller
lön eller pension för icke-statlig anställning, med vilken är förenad delaktighet
i statens pensionsanstalt, och därvid böra, om tillika militärt löne-, arvodes-
eller pensionsbelopp utgår, de för de statliga anställningarna utgående
förmånerna sammanslås och betraktas såsom en enhet.
Nu återgivna föreskrifter, som innefattas i reglementets första kapitel, äro
av mera allmän natur och gälla alla de kategorier av befattningshavare, å
vilka reglementet blir tillämpligt. De bestämmelser, som närmare reglera
pensionsunderlag och pensionsavdrag, pensionens beräkning, pensionsålder
och avgångsskyldighet m. m., äro i reglementet fördelade på tre olika kapitel,
nämligen ett för ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt
eller konstitutorial, ett för ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande,
samt ett för icke-ordinarie tjänstemän. För innehavare av domarämbeten
gälla vissa särskilda föreskrifter, men från dessa bortser jag vid
min redogörelse.
Vad då först angår ordinarie tjänstemän tillsatta med fullmakt
eller konstitutorial innehåller reglementet (12 §) beträffande
tjänstemans skyldighet att avgå från tjänsten den huvudregeln, att
sådan skyldighet inträder vid uppnådd pensionsålder; befogenhet är likväl
given den myndighet, som äger att från tjänsten avskeda, att medgiva anstånd
med avskedet, därest och så länge tjänstemannen prövas kunna på
tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall längre tid
än sammanlagt två år. Vidare är tjänsteman skyldig avgå, då han träffas
av olycksfall i tjänsten eller drabbas av sjukdom, vanförhet eller lyte, som
ej föranletts av olycksfall i tjänsten, allt under förutsättning att det behörigen
styrkes, att han är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta
sin tjänst samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan annan
befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig. Med sjukdom
såsom avgångsanledning har även likställts nedsatt arbetsförmåga. Någon
minimitid, under vilken oförmågan att sköta tjänsten skall hava fortvara
innan avgångsskyldighet inträder, är — i olikhet mot vad tidigare varit fallet
Kungl. Majlis proposition nr 315.
11
— icke stadgad i reglementet. Bestämmelserna om avgångsskyldighet på
grund av sjukdom och nedsatt arbetsförmåga m. m. hava vidare kompletterats
med en föreskrift av innebörd att tjänsteman, som av annan anledning
befinnes urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,
må av Kungl. Maj:t förklaras skyldig att avgå från tjänsten,
därest han uppnått en levnadsålder som med högst feni år understiger pensionsåldern.
Reglerna för beräkning av pensionsförmånen (ålderspension, invalidpension,
sjukpension) hava utformats i nära anslutning till de tidigare pensionshestämmelserna
för civilförvaltningen, dock med bl. a. den ändring i förhållande
till 1907 års civila pensionslag, att antalet tjänstår för hel pension
såsom regel bestämts till trettio; för närvarande fordras ju av flertalet lärare
trettiotre tjänstår. En tjänstålder av trettio år gäller enligt civila tjänstepensionsreglementet
för alla tjänster utom ett fåtal, vilka upptagits i Bilaga
A till reglementet och för vilka tjänståldern bestämts till tjugufem år. Sistnämnda
befattningar äro huvudsakligen sådana, för vilka antingen stadgats
en särskilt låg pensionsålder eller utbildningstiden regelmässigt är så lång,
att en lägre tjänstålder än den normala ansetts påkallad.
Innehar tjänstemannen fullt antal tjänstår, utgår vid ålders- och sjukpensionering
hel pension, som motsvarar pensionsunderlagets belopp, såvida
icke den befattning, varifrån avgång sker, innehafts under kortare tid än
tre år, i vilket fall hel pension utgör medeltalet av de högsta pensionsunderlag,
vilka under vart och ett av de senast förflutna tre åren före avgången
varit gällande för honom. Räknar tjänstemannen ej fullt antal tjänstår, sker
proportionell avkortning av pensionen på sådant sätt, att pensionsbeloppet
minskas med V120 eller, där för hel pension erfordras allenast tjugufem tjänstår,
med Vioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
trettio respektive tjugufem. Beträffande sjukpension skall emellertid
iakttagas, att denna oberoende av antalet tjänstår skall utgå med lägst 75
procent av hel pension, men att beloppet av sjukpensionen dock icke må
överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit tjänstemannen, om
han med oförändrat pensionsunderlag kvarstått i sin befattning till pensionsåldern.
Invalidpensionen är alltid lika med pensionsunderlaget (13—16 §§).
Vid överförande av dessa bestämmelser på lärarpersonalen är att beakta,
att för ordinarie Övningslärare med kortare tjänstgöringstid än 30 veckotimmar
böra i fråga om beräkning av invalid- och sjukpensioners belopp
gälla regler, syftande till att — på liknande sätt som i reglementet stadgats
för icke-ordinarie tjänstemän med avkortad tjänstgöring — taga hänsyn till
att tjänstgöringstiden är kortare än den normala.
Man har vidare att taga ställning till frågan huruvida för några befattningar
bör för hel pension fordras allenast 25 tjänstår. Vad lärarpersonalen
angår gäller denna tjänstålder för närvarande allenast för vissa lärarinnetjänster
vid blindanstalterna. Som jag emellertid i det följande kommer att
för dessa lärarinnor föreslå höjning av pensionsåldern från nuvarande 55
år till 60 år, torde — örn detta förslag antages — av dessa lärarinnor hädan
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
efter kunna och böra krävas 30 tjänstår. Då det enligt mitt förmenande ej
heller föreligger skäl att för några av de befattningshavare vid läroverken
etc., av vilka för närvarande kräves mer än 25 tjänstår, införa den lägre
tjänståldern, får jag alltså förorda, att för de här avhandlade befattningshavargrupperna
tjänståldern för hel pension genomgående bestämmes till
30 år.
Pensionsunderlagen utgöra i regel s/3 av slutlönen på A-ort för vederbörande
befattningar (18 §).
För undervisningsväsendets vidkommande torde några undantag från sagda
regel ej behöva ifrågakomma. För lärare, inplacerade å den föreslagna
löneplanen L, böra sålunda tillämpas samma pensionsunderlag som för motsvarande
lönegrader i den för allmänna civilförvaltningen gällande löneplanen
B. Vad särskilt angår Övningslärare med kortare tjänstgöringstid än 30
veckotimmar vill jag här erinra därom, att jag nyss för dem, för hänsynstagande
till minskningen i tjänstgöringen, förordat en övergång från det för
närvarande gällande systemet med avkortning av pensionsunderlaget till ett
system med avkortning vid tjänstårsberäkningen. Härvid försvinner visserligen
det förut omnämnda, nu tillämpade förmånliga beräkningssättet
i fråga om pensionsunderlag för lärare med färre veckotimmar men i
stället vinnes genom tjänstårsberäkningen i stort sett en liknande effekt
som med det nuvarande systemet. Enligt vad jag föreslagit skall nämligen
tid, då tjänstgöringen omfattat mindre än 30 veckotimmar, vid
tjänstårsberäkningen minskas med 3 procent för varje timme, som understiger
30, och denna regel medför, att minskningen i tjänstår ej blir fullt
lika stor som minskningen i timantalet (för att dessa minskningar skulle
bliva lika stora, borde man reducera tjänståren med 3 l/3 procent i stället
för med 3 procent för varje felande veckotimme). Sålunda medräknas tjänstetid,
varunder tjänstgöringen omfattat 15 veckotimmar, till (100—3 X
15 =) 55 procent, medan tjänstgöringen utgjort allenast 50 procent av den
normala, och vid 9 timmars undervisning erhålles för varje tjänstgöringsår
(100 — 3 X 21 =) 37 procent av ett tjänstår, fastän tjänstgöringen varit
inskränkt till 30 procent av normal sådan. Till undvikande av att de nya
reglerna för pensionens beräkning skulle medföra minskning i pensionsförmånernas
belopp i jämförelse med nuvarande bestämmelser, vill jag föreslå
införande av en övergångsbestämmelse av innebörd, att sådan minskning
ej må inträda för lärare, som vid löneregleringens ikraftträdande äro
i ordinarie tjänst anställda. Vid tillämpningen av denna bestämmelse böra
i pensionsförmånerna enligt äldre föreskrifter i förekommande fall inräknas
jämväl utgående pensionstillägg och pensionsförhöjning.
De pensionsavdrag, som befattningshavarna få vidkännas å avlöningen,
finnas angivna i reglementet för de olika i detsamma fastställda pensionsunderlagen
(18 §). För manliga befattningshavare variera avdragen, i procent
av underlagen räknat, mellan 2.7 för det lägsta och 6.0 för det högsta
underlaget, och för kvinnliga befattningshavare växla avdragen mellan respektive
2.9 och 6.3 procent.
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
13
För lärarpersonalen böra samma pensionsavdrag tillämpas, dock med
den avvikelsen att i fråga om Övningslärare avdragen böra minskas respektive
ökas med 3 procent för varje veckotimme under respektive över 30; efter
företagen sådan jämkning av pensionsavdragen torde dessa, örn de icke äro
i helt krontal delbara med tre, böra jämkas till närmast högre sålunda delbara
tal. Vid fastställande av pensionsavdrag för Övningslärare med tjänst
i samma lönegrad vid mer än en statlig läroanstalt bör avdraget bestämmas
som om hela tjänstgöringen vore förlagd till endast en läroanstalt, och vidare
bör i intet fall för Övningslärare beräknas pensionsavdrag för mer än sammanlagt
34 veckotimmar.
Med avseende å pensionsålder gäller för närvarande vad lärarpersonalen
vid läroverk m. fl. beträffar, att denna i allmänhet är bestämd till 65 år för
manlig och 60 år för kvinnlig befattningshavare. Undantag från denna regel
utgöra
a) med 62 års pensionsålder: manliga gymnastik- eller musiklärare vid
de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna
samt alla manliga lärare vid blindundervisningsanstalterna,
b) med 60 års pensionsålder: manliga lärare vid småskoleseminarier samt
manliga övningsskollärare vid högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna,
c) med 55 års pensionsålder: ämneslärarinna vid blindundervisningsanstalterna
samt sådan vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte anställd ämneslärarinna eller slöjdlärarinna, som äger pensionsrätt enligt
1907 års civila pensionslag.
I civila tjänstepensionsreglementet hava med avseende å pensionsåldrar
nya betraktelsesätt i viss mån kommit till uttryck (19 §). Sålunda har i stort
sett genomförts en allmän sänkning av pensionsåldrarna, vilka härjämte i
princip gjorts lika för manliga och kvinnliga befattningshavare, och vidare
har införts den huvudregeln, att pensionsåldern skall bestämmas av löneställningen
på sådant sätt, att tjänster i lönegraderna 1—12 hänföras till en lägre
åldersgrupp med en pensionsålder av 60 år, medan befattningar i högre löneställning
sammanföras till en högre åldersgrupp med en pensionsålder av 65
år. Från denna regel för fördelningen på åldersgrupper hava emellertid beträffande
åtskilliga befattningar eller befattningsgrupper stadgats undantag i
såväl sänkande som höjande riktning. För ett stort antal befattningar, som
enligt huvudregeln skulle tillhöra den lägre pensionsåldersgruppen, har därvid
pensionsåldern fastställts till 63 år.
Då lärarna överföras på civila tjänstepensionsreglementet föreligger enligt
min mening ej anledning att avvika från reglementets i det föregående
omnämnda huvudprinciper i pensionsåldershänseende. Ett sådant ställningstagande
medför bland annat, a.tt den hittillsvarande regelmässiga pensionsåldern
för kvinnliga lärare, 60 år, ändras till 65 år och sålunda blir
densamma som för manliga lärare.
Med avseende å undantag från de allmänna pensionsåldersreglerna vill
jag förorda följande.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 315.
De manliga lärare, för vilka för närvarande gäller en pensionsålder av
62 år, anser jag böra i stort sett bibehållas vid en sådan undantagsställning.
Dock vill jag föreslå en jämkning av pensionsåldern med ett år, så att denna
kommer att sammanfalla med den ålder, 63 år, som i pensionsreglementet
bestämts för de fall, där en pensionsålder mellan 60 och 65 år ansetts påkallad.
En dylik jämkning föreslogs för övrigt även av 1930 års pensionssakkunniga.
De manliga lärare, som nu ha en pensionsålder av 60 år, torde i allmänhet
böra bibehållas därvid, delta med hänsyn till deras nära samband med
folkskolornas lärarpersonal, för vilken sagda pensionsålder gäller. Vissa
ändringar synas emellertid böra vidtagas. Sålunda vill jag föreslå, att de
lärare vid småskoleseminarium, vilka besitta den till införande föreslagna
högre kompetensen (= läroverksadjunkts eller därmed likställd) få samma
pensionsålder som läroverksadjunkt, således 65 år; att i samband härmed
jämväl höja pensionsåldern för kvarvarande lärare utan den högre kompetensen
torde ej böra komma i fråga, detta även av det särskilda skälet att
man ej genom en höjning av dessas pensionsålder bör j#erligare fördröja
genomförandet av kompetensreformen. Också med avseende å rektorer utan
den högre kompetensen förutsätter jag, att kvarstående i tjänst efter 60 års
ålder i regel ej skall medgivas. Vidare synes det mig lämpligt att för Övningslärare
vid småskoleseminariet- föreskriva samma pensionsålder som för
motsvarande lärare vid folkskoleseminarierna.
Vad härefter angår undantagsåldrar för kvinnliga lärare kan jag, i enlighet
med mitt principiella ståndpunktstagande till dessa spörsmål, inskränka mig
till att i korthet förorda, att härvidlag i allmänhet utfärdas samma föreskrifter
som för motsvarande manliga lärare; för lärarinnor i hushållsgöromål
och i kvinnlig slöjd, vilka ju sakna direkt motsvarighet bland manliga lärare,
bör enligt mitt förmenande pensionsåldern regelmässigt vara 65 år. De
enda kvinnliga lärare, som jag vill giva en särställning i förhållande till manliga,
utgöras av sådana vid läroanstalterna för blinda samt vid vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte. Abnormundervisningen torde få
anses stå på gränsen till sjukvård och vara med sådan jämförlig i fråga om
tjänstgöringens slitande beskaffenhet, och jag anser det därför påkallat, att
man där — liksom inom sjukvården — i vissa fall håller pensionsåldern
något lägre för kvinnlig än för manlig arbetskraft. Det förefaller mig dock
icke nödvändigt att sätta pensionsåldern så lågt som vid den för flertalet
ifrågavarande lärarinnor nu gällande, 55 år, utan jag vill — i likhet med
1930 års pensionssakkunniga — föreslå 60 år för lärarinna i kunskapsämne
vid läroanstalt för blinda och för lärarinnorna vid vårdanstalten i Lund
samt 63 år för övningslärarinna vid läroanstalt för blinda.
Enligt civila tjänstepensionsreglementet inträder pensionsåldern vid utgången
av den månad, varunder föreskriven ålder uppnås.
För undervisningsväsendets del utgör det en olägenhet, att lärare uppnå
pensionsåldern och nödgas avgå under pågående lästermin, och därför beviljas
ofta anstånd med avskedet till terminens eller läsårets slut; ansökan
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
15
härom måste dock i varje särskilt fall göras hos den myndighet, som äger
meddela avsked, således vad ordinarie lärare beträffar i allmänhet hos
Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill synes det mig kunna vara praktiskt att för
lärarpersonalen lämna föreskrift om att pensionsåldern skall anses inträda
vid utgången av det kalenderhalvår, varunder föreskriven ålder uppnås.
Det må erinras om att i militära tjänstepensionsreglementet influtit ett
härom påminnande stadgande, enligt vilket för försvarsväsendets befattningshavare
pensionsåldern skall inträda vid utgången av mars månad, örn den
såsom pensionsålder stadgade levnadsåldern uppnås under tiden 1 oktober
-—31 mars, men eljest vid utgången av september månad.
Civila tjänstepensionsreglementet innehåller i pensionsåldershänseende
vissa övergångsbestämmelser för befattningshavare, som i och med reglementets
antagande fått pensionsåldern för sin befattning sänkt. Som jag emellertid
vad de nu ifrågavarande lärarkategorierna beträffar ej i något fall föreslagit
sänkning av pensionsåldern, saknar jag anledning att beröra sagda
bestämmelser. För de fall, där i samband med reglementets antagande pensionsåldern
höjdes, ansågs det ej erforderligt att i reglementet införa några
övergångsbestämmelser.
I fråga om möjlighet för befattningshavare, som avgår innan rätt till utfående
av pension inträtt, att erhålla gottgörelse för erlagda pensionsavgifter
(pensionsavdrag) och fullgjord tjänstgöring innehåller civila tjänstepensionsreglementet
betydelsefulla nyheter, nämligen bestämmelserna om förtidspension
och örn uppskjuten livränta (17 och 22 §§), vilka böra tillämpas
jämväl å lärarpersonalen.
Med avseende å förtidspension gäller, att tjänsteman, som tidigast fem år
före pensionsåldern frivilligt avgår ur tjänst, av Kungl. Maj:t kan medgivas
rätt att komma i åtnjutande av sådan pension, under förutsättning att han
innehar minst trettio tjänstår samt att avgången finnes icke vara stridande
mot statens intressen. Denna pension motsvarar hel ålderpension men skall
för tiden intill dess tjänstemannen uppnår pensionsåldern vara minskad med
Viso för varje full fjärdedel av år, varmed tjänstemannens levnadsålder vid
avgången understiger pensionsåldern.
Rätt till uppskjuten livränta tillkommer envar tjänsteman, som avgår utan
rätt till pension, vare sig avgången är frivillig eller tjänstemannen blivit dömd
till avsättning eller till följd av tjänstefel skilts från tjänsten; i de två senare
fallen sker dock viss reduktion av livräntans belopp. Livränteförmånen, som
beräknas försäkringstekniskt enligt i kungörelse den 15 november 1935
(nr 581) givna närmare föreskrifter, är i princip så avvägd, att den motsvarar
icke blott tjänstemannens egna bidrag till pensionskostnaden utan även den
del av pensionen, som intjänats enbart genom tjänstgöringen eller — örn
man hellre vill uttrycka saken på sådant sätt — som mera direkt utgår av
.statsmedel. Därest antalet tjänstår vid avgången understiger trettio, minskas
emellertid den intjänta pensionen med två procent för varje felande helt
tjänstår.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
Reglementets tredje kapitel innehåller bestämmelser örn ordinarie
tjänstemän, som tillsättas genom förordnande.
I fråga om avgångsskyldighet gäller för sådan tjänsteman, att han är pliktig
att efter beslut av Kungl. Majit frånträda förordnandet, om han till följd
av sjukdom befinnes oförmögen att i fortsättningen på tillfredsställande sätt
sköta sin tjänst (23 §).
Beträffande rätt till pension föreskrives följande.
Hel pension (= pensionsunderlaget) tillkommer vid avgången ur statens
tjänst sådan tjänsteman, som antingen under minst tolv år innehaft förordnande
å sin befattning eller ock, oavsett tjänstetidens längd, befunnits på
grund av olycksfall i tjänsten vara oförmögen att i fortsättningen på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst (24 § 1 morn.).
Avkortad pension, motsvarande pensionsunderlaget minskat med ettuse i
kronor, kan erhållas, om tjänstemannen, innan förordnande å befattningen
innehafts under tolv år, avgår ur statens tjänst antingen på grund av att förordnandet
utlöper utan att efterföljas av förnyat sådant eller på grund därav
att han befunnits vara till följd av sjukdom, som ej föranletts av olycksfall
i tjänsten, oförmögen att i fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta
sin tjänst. Även för det fall att tjänstemannen eljest dessförinnan utan egen
begäran nödgas lämna statstjänsten kan sådan avkortad pension utgå (24 §
2 morn.).
Örn tjänsteman vid förordnandes upphörande övergår till annan tjänst
med pensionsrätt enligt reglementet, skall för honom i pensionshänseende
gälla vad för den tjänsten finnes stadgat, såvida icke förordnandet fortgått
under minst tolv år, i vilket fall han äger rätt att, efter därom gjord an
mälan, bibehållas vid oförändrat pensionsunderlag och pensionsavdrag (24 §
4 mom.).
Vad lärarpersonalen beträffar torde de i förevarande kapitel intagna be
stämmelserna böra tillämpas å rektorsbefattningarna, vilka ju enligt löneregleringsförslaget
avses komma att tillsättas medelst förordnande på viss
tid.
Uti 7 § 5 mom. av det föreslagna avlöningsreglementet finnes införd en
föreskrift av innebörd att rektorsbefattningarna skola anses tillhöra följande
lönegrader, nämligen:
a) befattningarna vid högre lärarinneseminariet, de högre allmänna läroverken,
folkskoleseminarierna, institutet och förskolan för blinda samt de
tekniska läroverken 30 lönegraden;
b) befattningarna vid realskolorna, småskoleseminarierna och vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte 27 lönegraden; samt
c) befattningarna vid hantverksskolorna för blinda 25 lönegraden.
I löneregleringspropositionen har vidare utsagts, att angivandet av dessa
lönegrader skett med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla en utgångspunkt
för bestämmandet av rektorernas pensioner. Pensionsunderlagen för
rektorsbefattningarna böra i anslutning härtill utgöras av de belopp, som enligt
pensionsreglementet bliva gällande för ordinarie befattningshavare i de
Kungl. Maj:ts proposition nr 315. 17
angivna lönegraderna, och även motsvarande pensionsavdrag böra för deni
tillämpas.
Rektor vid navigationsskola har i propositionen nr 274 föreslagits erhålla
samma löneställning som rektor vid realskola och bör därför jämväl i fråga
om pensionsunderlag och pensionsavdrag likställas med realskolerektor.
Förslaget till lönereglemente innehåller i 5 § 2 mom. en bestämmelse örn
att lärare, som förordnats att uppehålla rektorsbefattning men vilkens förordnande
upphör, övergår till sin innehavande ordinarie lärarbefattning.
Med avseende å innebörden av denna bestämmelse må här framhållas, att
en rektor, som lämnar rektoratet innan han uppnått den för hans lärarbefattning
fastställda pensionsåldern eller utan att förutsättningarna för erhållande
av invalid- eller sjukpension föreligga, skall på grund av sagda bestämmelse
vara pliktig återgå till förut innehavd lärarbefattning och således
icke hava rätt att i stället tillträda pension jämlikt de nyss refererade stadgandena
i 24 § 1 och 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet.
Jag vill här erinra örn att enligt civila tjänstepensionsreglementet viss pensionsålder
ej blir för rektorstjänsterna gällande. Jag förutsätter emellertid,
att i framtiden rektorsförordnande i regel ej skall komma att utsträckas utöver
den nu tillämpade pensionsåldern; dock bör för rektorer vid småskoleseminarier,
för den händelse de inneha adjunkts- eller därmed likställd
kompetens, avgångsåldern vara 65 år i stället för nuvarande 60 år.
Såsom jag vid min redogörelse för de nu gällande pensionsbestämmelserna
nämnde har för flertalet av de här ifrågavarande läroanstalternas förordnade
rektorer genom en särskild kungörelse nr 145/1935 redan införts möjlighet
till sådant kvarstående vid rektors pensionsrätt, som stadgas i civila
tjänstepensionsreglementets nyssberörda 24 § 4 mom. Denna möjlighet har
också i en del fall begagnats och man har därför att nu taga ställning till frågan
vilken pensionsrätt som för sådana befattningshavare skall gälla, sedan
den nya löneregleringen för dem trätt i tillämpning och lärarpersonalen blivit
underkastad civila tjänstepensionsreglementets bestiimmelser. Jag vill i
sådant hänseende förorda, att de nya pensionsbestämmelserna genomgående
bliva gällande, således även i vad dessa avse pensionsunderlag och pensionsavdrag.
Det kan möjligen förefalla, som om detta förslag innebure ett frångående
av den vanligen följda principen, att de genom en lönereglering införda
förmånerna ej skola komma jämväl därförut avgångna befattningshavare
till godo. Emellertid äro befattningshavarna fortfarande i tjänst, ehuru i
annan befattning, och den nämnda särskilda kungörelsen torde hava syftat
till ett undvikande av att en sådan befattningshavare, som här avses, skall
erhålla lägre pensionsförmåner än om han kvarstått vid rektorsförordnandet.
Frågan är för övrigt av ringa ekonomisk räckvidd, och ett beslut i enlighet
med vad jag förordat skulle dessutom bidraga till större enhetlighet samt
bättre tillrättalägga förutsättningarna för en blivande tillämpning av allmänna
familjepensionsreglementet.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 315. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
För i c k e-o r din arie befattningshavare gälla enligt civila tjänstepensionsreglementets
fjärde kapitel bestämmelser av i huvudsak samma innebörd
som för ordinarie befattningshavare, vilka tillsättas medelst fullmakt eller
konstitutorial. Den viktigaste avvikelsen från nämnda bestämmelser är —
förutom vad jag härutinnan tidigare berört — att såsom förutsättning för rätt
till sjukpension gäller, att befattningshavaren vid avgången skall kunna räkna
minst tio tjänstår (26 §). Pensionsunderlag och pensionsavdrag äro för extra
ordinarie befattningshavare bestämda i samma relation till slutlönen, som
gäller för ordinarie tjänsteman, och alltså i de olika lönegraderna lika med
pensionsunderlag och pensionsavdrag för ordinarie tjänsteman i lönegrad
med närmast lägre ordningsnummer.
För lärarna böra enahanda bestämmelser tillämpas.
Beträffande övergångsbestämmelser får jag, utöver vad därom i det föregående
utsagts, anföra följande.
Civila tjänstepensionsreglementet innehåller under rubriken övergångsbestämmelser
bland annat det stadgandet (6 morn.), att vid tillämpning av föreskriften
i 14 § 2 mom. rörande medeltalsberäkning av pensionsunderlag
skall för tid innan reglementet blivit för tjänstemannen gällande räknas med
det pensionsunderlag, som vid pensioneringstillfället är fastställt för den
tjänst, han under nämnda tid innehaft, eller för därmed närmast jämförlig
tjänst. Denna bestämmelse bör givetvis tillämpas jämväl å lärarpersonalen.
Härefter har jag att till behandling upptaga frågan i vad mån för lärarna
särskilda övergångsstadganden kunna vara erforderliga.
Jag vill därvid först erinra om att i det framlagda förslaget till lärarlönereglemente
intagits en bestämmelse (32 § 1 mom.) av innehåll att lärare,
som icke är pliktig underkasta sig det nya reglementet, må kunna efter därom
gjord anmälan bibehållas vid honom enligt dittills gällande ordinarie
stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom — i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension — vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom.
I vederbörande löneregleringsproposition har föreslagits, att kvinnlig lärare
skall placeras i samma lönegrad som manlig sådan, men det är icke avsett,
att detta omedelbart skall träda i tillämpning, utan övergångsvis skall lärarinna
uppbära lön enligt en löneplan, som för varje ifrågakommande lönegrad
skall under tiden intill den 1 juli 1940 genomgående ligga två löneklasser
och under de följande 3 åren genomgående ligga en löneklass lägre än
motsvarande lönegrad i den vanliga löneplanen. Med hänsyn härtill kunde
det vara anledning att överväga, örn icke för lärarinnor, som avgå med pension
redan under sagda övergångstid och således ej hinna komma upp till
den för deras tjänster avsedda normala löncställningen, pensionsbeloppet
borde bestämmas under beaktande av övergångsanordningarna i lönehänseende.
Emellertid anser jag med beaktande av motiven för och innebörden i
den föreslagna övergångsanordningen skäligt, att för ifrågavarande lärarinnor
pensionen skall bestämmas på samma sätt som för de efter övergångstidens
Kungl. Maj:ts proposition nr 315.
19
slut avgående lärarinnorna. Härav bör givetvis följa, att även samma peilsionsavdrag
skola gälla.
Genom kungörelser den 19 september 1929 (nr 289) och den 30 juni 1936
(nr 442) har för vissa av vidtagna organisatoriska förändringar berörda ordinarie
Övningslärare vid allmänna läroverk respektive vid folkskoleseminarier
föreskrivits, bland annat, att pensionsunderlag och pensionsavgifter
för dem skola beräknas ej efter den faktiska tjänstgöringen utan efter en
tjänstgöring av i respektive kungörelser närmare angiven omfattning. Dessa
kungörelser tarva för att jämväl efter de nya pensionsbestämmelsernas
ikraftträdande kunna tjäna sitt syfte viss omredigering av formell art. Liknande
förhållande föreligger beträffande teckningslärarna vid seminariet i
Luleå J. A. Lydh och vid seminariet i Karlstad J. E. R. Nyreen.
Såsom tidigare nämnts kunna å de enligt nuvarande bestämmelser utgående
pensionerna erhållas pensionstillägg jämlikt kungörelsen den 15 juni
1922 (nr 360) samt pensionsförhöjning jämlikt kungörelsen den 18 juni 1925
(nr 280) allt i enlighet med i kungörelserna närmare angivna bestämmelser.
A pensioner, som beviljas på grundval av de genom löneregleringen ändrade
pensionsunderlagen, böra sådana tilläggsförmåner däremot ej erhållas.
Utfärdande av särskild föreskrift härom är emellertid ej erforderligt. Dyrtidstillägg
kommer att å de nya pensionerna utgå efter samma grunder som
å de enligt äldre bestämmelser beviljade.
Slutligen må nämnas, att ett bifall till de förslag, jag i det föregående
framlagt, bör föranleda viss ändring i 1907 års lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension samt reglementet för statens pensionsanstalt.
Till dessa ändringar har jag emellertid för avsikt att återkomma i annat
sammanhang.
Kostnaderna för pension och uppskjuten livränta, som beviljas enligt här
förordade grunder, böra bestridas av riksstatsanslaget till pensionering av
civila tjänstinnehavare.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels besluta, att civila tjänstepensionsreglementet skall,
med vissa avvikelser och tillägg i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående förordats, äga tillämpning å
lärare, underkastade föreskrifterna i avlöningsreglementet
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen, ävensom
å extra ordinarie lärare, som erhålla avlöning enligt av
Kungl. Maj:t i anslutning till sagda avlöningsreglemente utfärdade
avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie personal;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda härför erforderliga
föreskrifter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 315.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Ma.j:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Ragnar Sundén.
378019. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1937:448 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående tillämpning av civila tjänstepensionsreglementet a lärare vid statens undervisningsväs a1 i texten
- BU 1937:81 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilllåmpning av civila tjånstepensionsreglementet å lärare vid statens undervisningsväsen. s. 1 i texten
- BU 1937:82 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 11 oktober 1907 s. 4 i texten