Sök i Ratio Lex

Angående tillämpning av civila tjänstepensionsreglementet å lärare vid statens undervisningsväsen

1937-05-07 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:315, Angående tillämpning av civila tjänstepensionsreglementet å lärare vid statens undervisningsväsen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

1

Nr 315.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående tillämpning av

civila tjänstepensionsreglementet å lärare vid statens

undervisningsväsen; given Stockholms slott den 7 maj

1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 maj

1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel.

Efter gemensam beredning med cheferna för ecklesiastik- och handelsdepartementen

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

I proposition nr 271 har Kungl. Majit för årets riksdag framlagt förslag

örn lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter

m. m. Föredragande departementschefen har däri framhållit,

att det föreslagna nya avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid

statens undervisningsväsen med nödvändighet medför ändrade bestämmelser

i fråga om de för den berörda lärarpersonalen gällande pensionsförhållandena,

samt meddelat, att vad tjänstepensionen beträffade ett förslag till nya

bestämmelser var under utarbetande inom finansdepartementet, vilket förslag

var avsett att föreläggas innevarande års riksdag. Sedan erforderlig

beredning av denna pensionsfråga numera inom departementet slutförts

och därvid jämväl behandlats motsvarande spörsmål rörande navigationsBihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 315.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

skolornas lärarpersonal, som i proposition nr 274 föreslagits erhålla lönereglering

efter samma huvudgrunder som lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. undervisningsanstalter, anhåller jag att få framlägga detta ärende för

Kungl. Majit.

För familjepension äga förevarande lärarkategorier i regel delaktighet i

statens pensionsanstalt, och härvidlag vill jag icke nu ifrågasätta någon ändring.

Jag har emellertid för avsikt att sedermera efter erforderlig utredning

framlägga förslag örn deras inordnande under allmänna familjepensionsreglementet.

Undantag från vad nu sagts utgör lärarpersonalen vid navigationsskolorna.

Denna äger för närvarande familjepensionsrätt i civilstatens

änke- och pupillkassa och kommer, vid bifall till vad jag har för avsikt att

härefter i tjänstepensionshänseende föreslå, att automatiskt inordnas under

allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser.

Nu gällande bestämmelser örn tjänstepension.

För de i nyssnämnda propositioner avhandlade personalgrupperna med

oreglerad avlöning äro vad ordinarie befattningshavare angår tjänstepensionsförhållandena

i allmänhet ordnade genom lagen den 11 oktober 1907

(nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Vissa grupper,

för vilka jag strax skall närmare redogöra, äro emellertid i stället underkastade

bestämmelserna i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för

statens pensionsanstalt.

Bestämmelserna i 1907 års pensionslag och därmed sammanhörande

författningar innehålla, såvitt här är av intresse, i huvudsak följande.

Rätt till pension tillkommer under de i lagen stadgade villkor envar ordinarie

innehavare av civil tjänst nied lön å stat, som blivit fastställd av Konungen

och riksdagen (1 §). Enligt därom särskilt utfärdade kungörelser äga

tillförordnade rektorer vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter

pensionsrätt på liknande villkor som medelst fullmakt utnämnda rektorer.

Där ej för viss tjänst särskilt pensionsunderlag finnes bestämt, gäller, att

pensionsunderlaget motsvarar för tjänst, med vilken jämte lön tjänstgöringspenningar

eller ortstillägg äro förenade, hela lönen och för annan tjänst

två tredjedelar av lönen. Pensionsunderlaget utgöres således enligt huvudregeln

ej av ett för varje befattning fixerat belopp utan kan ökas, i den mån

befattningshavaren intjänar ålderstillägg, som helt eller delvis ha karaktär

av lön (3 §). För vissa lärare äro pensionsunderlagen fixerade i vederbörande

kungörelser angående löne- och pensionsreglering (för de allmänna läroverken

återfinnas bestämmelserna i den år 1933 i sin helhet omtryckta kungörelsen

nr 251).

För Övningslärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och statens folkskoleseminarier gälla för fastställande av pensionsunderlag

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

3

särskilda regler, syftande till att giva lärare med särskilt låg avlöning något

högre underlag än enligt huvudbestämmelsen (kungörelse den 19 juni 1919,

nr 508). Dessa särskilda regler innebära

att pensionsunderlaget skall, om den på i kungörelsen närmare angivet

sätt beräknade årsavlöningen icke överstiger 700 kronor, utgöras av nämnda

årsavlöning;

att, om denna årsavlöning överstiger 700 kronor men icke 3,700 kronor,

pensionsunderlaget skall motsvara summan av 700 kronor och 2/3 av den

del av årsavlöningen, som överskjuter 700 kronor; samt

att, där nämnda årsavlöning överstiger 3,700 kronor, pensionsunderlaget

skall motsvara summan av det på en årsavlöning av 3,700 kronor sålunda

uträknade beloppet eller alltså 2,700 kronor och hälften av den del av årsavlöningen,

som överskjuter 3,700 kronor.

Pensionen är till sitt belopp antingen hel eller avkortad. Hel pension utgör

i regel samma belopp som det för tjänstinnehavaren vid tiden för hans

avgång från tjänsten gällande pensionsunderlaget men skall i vissa fall utgöra

medeltalet av de högsta underlag, som gällt under vart och ett av de senaste

fem åren före avgången (för vissa Övningslärare tages dock såsom regel

tioårigt medeltal). Avkortad pension utgår med viss del av hel pension

och beräknas på sätt i 7 § av lagen närmare föreskrives (4 §).

Lagen innehåller vissa bestämmelser örn minskning av pensionen under

tid, då pensionären tillika uppbär lön, arvode elier pension för annan statsanställning

(16 §).

Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder i regel för manlig lärare

vid uppnådda 65 levnads- och 33 tjänstår samt för kvinnlig lärare vid

60 levnads- och 30 tjänstår (5 §); från denna huvudregel stadgas dock ett flertal

i lagen närmare angivna undantag. Den myndighet, som äger att från

tjänsten avskeda, kan låta med avskedet anstå, därest och så länge tjänstinnehavaren

prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna,

dock icke i något fall längre tid än sammanlagt två år.

Enligt lagens bestämmelser kan skyldighet att avgå från tjänsten inträda

jämväl i andra fall än de förut nämnda (6 §). Sålunda föreskrives, att dylik

skyldighet åligger tjänstinnehavare, innan han uppnått pensionsåldern, därest

han, efter att under tre på varandra följande år på grund av sjukdom,

vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes vara för framtiden

oförmögen till tjänstgöring. Vidare förefinnes avgångsskyldighet för tjänstinnehavare,

som träffas av olycksfall i tjänsten, därest olycksfallet finnes

för framtiden medföra oförmåga till tjänstgöring. Därjämte äger Kungl.

Majit förklara avgångsskyldighet föreligga i fråga om tjänstinnehavare, som

befinnes på grund av sjukdom eller minskad arbetsförmåga vara urståndsatt

att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden och för vilken

tillika högst två år återstå till pensionsåldern.

Såsom tjänstår för pension räknas den tid, befattningshavaren innehaft

tjänst, som i lagen avses, ävensom den tid han innehaft annan stadstjänst.

Efter skälighetsprövning i den ordning Konungen föreskriver kan jämväl tid,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 315.

varunder tjänstinnehavaren utom statens tjänst förrättat arbete eller uppdrag,

helt eller delvis tillgodoräknas (17 §).

Pensionsavgiften, som utgår under hela anställningstiden, är enligt lagen

ej fixerad till visst belopp för varje befattning utan utgår med viss procent

— lägst 3 och högst 6 — av det för befattningshavaren gällande pensionsunderlaget

(10 §).

I en särskild kungörelse den 12 april 1935 (nr 145) finnes föreskrivet, att

tillförordnad rektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarium,

statens småskoleseminarium eller tekniskt läroverk, vilken

efter minst tolv års förordnande å rektorsbefattning övergår till ordinarie

lärartjänst, må kunna bibehållas vid den med rektorsbefattningen förenade

pensionsrätten.

Tjänstepensionsvillkoren enligt reglementet för statens pensionsanstalt

äro i stort sett likartade med de ovan refererade, enligt

1907 års pensionslag gällande. Följande avvikelser torde förtjäna särskilt

nämnas:

a) Pensionsrätt tillkommer såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavare

med i författning fastställd minimiårsavlöning (§ 5).

b) Tjänstepensionsunderlaget utgör två tredjedelar av befattningens slutavlöning

(§ 23).

c) I årlig tjänstepensionsavgift erlägges av icke-ordinarie befattningshavare

i allmänhet 1 procent och av ordinarie befattningshavare 3 Vä procent av

tjänstepensionsunderlaget (§ 51).

d) Befattningshavare, som avgår i förtid utan att rätt till erhållande av

genast börjande tjänstepension föreligger, äger vid pensionsålderns uppnående

eller vid dessförinnan inträffad varaktig oförmåga till arbete komma

i åtnjutande av s. k. uppskjuten tjänstepension (§§ 20 och 31).

Å samtliga pensioner enligt 1907 års pensionslag och reglementet för statens

pensionsanstalt utgår dyrtidstillägg. I förekommande fall kunna även

erhållas pensionstillägg enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360) samt

pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Förslag till nya bestämmelser om tjänstepension.

De i det föregående omnämnda, för riksdagen framlagda förslagen angående

lönereglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken m. fl. statliga

undervisningsanstalter gå i korthet ut på införande av lönebestämmelser,

som så nära som möjligt ansluta sig till de för allmänna civilförvaltningen

nu gällande. Med hänsyn till de inom undervisningsväsendet rådande

speciella förhållandena har det emellertid ansetts lämpligt att för lärarpersonalen

utarbeta särskilda avlöningsreglementen, ett för ordinarie och ett för

icke-ordinarie personal. Beträffande reglementsförslagens detaljer må här

framhållas, att i fråga örn nu anställda ordinarie lärare föreslås en be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

5

stämmelse om skyldighet för den, som blir underkastad det nya lönereglementet

för ordinarie lärare, att jämväl underkasta sig de ändrade

bestämmelser, som kunna varda utfärdade med avseende å såväl

egen pension som änke- och pupillpensionering. Jag kommer i det följande

in på vissa andra detaljbestämmelser i det nya reglementet, nämligen i den

mån sådana kunna giva anledning till särskilda överväganden i pensionshänseende.

Då de föreslagna nya lönebestämmelserna i det väsentliga ansluta sig till

de för allmänna civilförvaltningen nu gällande, är det naturligt att jämväl

vid utformningen av tjänstepensionsbestämmelserna utgå från de jämlikt

civila tjänstepensionsreglementet för sagda förvaltning gällande principerna.

Jag vill erinra örn, att det av 1930 års pensionssakkunniga den 5 september

1932 avgivna förslaget till civilt tjänstepensionsreglemente, vilket förslag i

väsentliga delar legat till grund för den slutliga utformningen av reglementet,

var avsett att omfatta jämväl befattningshavarna vid undervisningsväsendet,

att skolöverstyrelsen i avgivet utlåtande förklarat sig icke hava funnit anledning

till någon anmärkning av principiell innebörd gent emot pensionssakkunnigas

förslag samt att läroverkslärarnas riksförbund i en till Kungl.

Majit ingiven skrift hemställt om proposition till riksdagen angående pensionsreglering

på grundval av pensionssakkunnigas förslag för tjänstemän,

tillhörande den civila statsförvaltningen, däri inbegripna befattningshavare

vid de allmäna läroverken.

De beträffande avlöningsförmånerna förordade avvikelserna från allmänna

civilförvaltningens bestämmelser betinga såsom i det följande skall visas en

del särbestämmelser i pensionshänseende. Civila tjänstepensionsreglementet

kan sålunda icke bringas att direkt omfatta förevarande lärarpersonal utan

företagande av vissa omredigeringar och tillägg, vilka kunna minska reglementets

överskådlighet. För min del har jag därför för närvarande stannat

för att vilja föreslå utfärdande av en särskild kungörelse, vari dels föreskrives,

att civila tjänstepensionsreglementet skall i tillämpliga delar gälla jämväl

här ifrågavarande läraregrupper, och dels intagas de särbestämmelser,

som för dessas vidkommande äro påkallade. I samband med den revision

av tjänstepensionsreglementet, vartill den blivande avlöningsrevisionen torde

giva anledning, synes emellertid böra upptagas till övervägande, huruvida

ej förevarande lärarpersonal kan direkt inordnas under reglementet.

Såsom inledningsvis framhållits hava vissa av de utav löneregleringsförslaget

omfattade lärargrupperna i tjänstepensionshänseende underkastats reglementet

för statens pensionsanstalt. Anledningen härtill torde huvudsakligen

vara alt söka däri, att de ofta rekryterats bland kommunalt anställda

lärare m. fl. med delaktighet i statens pensionsanstalt eller denna anstalts

föregångare, och att man därför velat låta dem bibehållas vid delaktighet därstädes

även efter övergången i statstjänst, så alt de för pension skulle få tillgodoräkna

jämväl den föregående anställningstiden utanför statstjänsten, vilket

däremot icke kunnat ske, örn de fått pensioneras enligt civila pensionslagen

med dennas ursprungliga lydelse. Då emellertid de skäl, som dikterat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

''Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

besluten om de nu avhandlade lärargruppernas bibehållande vid delaktighet

i statens pensionsanstalt, bortfalla, så snart civila tjänstepensionsreglementets

principer komma i tillämpning, och enär det får anses vara önskligt,

att inom statsförvaltningens olika grenar så vitt möjligt enhetliga pensionsbestämmelser

bliva rådande, har jag icke funnit skäl föreligga att göra undantag

för nämnda lärargrupper. Den lärarpersonal, som enligt vad jag sålunda

förordat skall överföras från reglementet för statens pensionsanstalt

till civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser, utgöres av övningsskollärare

vid högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna, rektorer och

lärare vid statens småskoleseminarier samt slutligen vissa vid personlig delaktighet

i anstalten bibehållna befattningshavare, nämligen sådana den 1

mars 1927 vid kommunal mellanskola anställda ordinarie ämneslärare, som

på grund av skolans ombildning till allmänt läroverk till detta överflyttats

såsom adjunkter eller ämneslärarinnor, samt vissa vid vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte anställda lärarinnor med förutvarande delaktighet

enligt reglementet för den i statens pensionsanstalt inordnade dövstumlärarnas

pensionsanstalt.

Jag övergår härefter till att redogöra för det huvudsakliga innehållet i civila

tjänstepensionsreglementet och att i samband därmed angiva i vad mån

enligt min mening vid reglementets tillämpning på den här avhandlade lärarpersonalen

särbestämmelser kunna vara påkallade.

Reglementet är avsett att omfatta i stort sett all den ordinarie personal vid

civilförvaltningen, som erhåller avlöning enligt det år 1920 införda nya

lönesystemet. Genom reglementet har därjämte införts pensionsrätt för vissa

icke-ordinarie befattningshavare. Sålunda skall reglementet tillämpas på

extra ordinarie tjänstemän vid nyreglerade verk. Vidare har åt Kungl. Maj:t

lämnats befogenhet att besluta örn reglementets tillämpning dels å andra

icke-ordinarie tjänstemän vid dylika verk — tjänstemän å extra stat hava

med stöd härav givits pensionsrätt — dels ock, när särskilda skäl därtill

äro, å anställningshavare vid verk och inrättningar, som icke äro inordnade

under det nya lönesystemet (1 §).

Vad nu undervisningsväsendet beträffar torde reglementet böra omfatta

förutom ordinarie personal sådana lärare, som erhålla anställning såsom

extra ordinarie. Dessa senare uppfylla enligt min åsikt de krav, som i allmänhet

böra uppställas för pensionsrätt åt icke-ordinarie personal, nämligen

att denna skall vara antagen i mera stadigvarande anställning och för samma

eller likartade arbetsuppgifter, som åvila ordinarie personal, att den merendels

skall hava motsvarighet i ordinarie tjänst, samt att tjänstgöringen skall till omfattningen

ungefärligen motsvara den, som åligger jämförlig ordinarie personal

inom samma verk eller samma förvaltningsområde. Inrättande av lärartjänster

å extra stat föreslås ej i löneregleringspropositionerna.

I fråga om tjänstårsberäkning för pension har genom civila tjänstepensionsreglementet

en principiell omläggning av tidigare regler ägt rum. Enligt

de för allmänna civilförvaltningen gällande äldre bestämmelserna räk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

7

nades tjänstår för pension icke blott för tid, varunder befattningshavaren

innehaft med pensionsrätt förenad befattning, utan även för extra ordinarie

anställning eller förordnande. Dessa bestämmelser medgåvo alltså tjänstårsberäkning

för praktiskt taget all tjänstgöring i statstjänst, oavsett örn anställningen

varit förenad med skyldighet att erlägga pensionsavgift eller ej.

I det civila tjänstepensionsreglementet har nu införts den huvudregeln, att

tjänstår räknas för tid, varunder tjänstemannen innehaft annan med pensionsrätt

förenad befattning i statens tjänst än beställning å reservstat vid

försvarsväsendet eller haft att vidkännas pensionsavdrag enligt bestämmelserna

i tjänstepensionsreglementet för arbetare eller för vilken erlagts avgift

för tjänstepensionering till av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt

eller pensionskassa (3 §). Den omläggning, som sålunda genomförts,

innebär, att tjänstårsberäkningen regelmässigt sammankopplas med avgiftsplikten

för egen pensionering. Denna omläggning har möjliggjorts genom

viss icke-ordinarie personals medtagande i pensioneringen, och den medför,

att vid pensionsförmånens avvägande hänsyn tages till tjänstemannens

egna bidrag till pensioneringskostnaderna. För den vid reglementets ikraftträdande

i tjänst varande personalen hava emellertid i fråga örn tjänstårsberäkningen

meddelats vissa övergångsbestämmelser, vilka innebära, dels att

ordinarie och extra ordinarie tjänstemän samt tjänstemän å extra stat få

räkna tjänstår enligt de regler, som omedelbart före reglementets ikraftträdande

gällde för ordinarie tjänstemän vid vederbörande förvaltningsgren,

dels att vad sålunda stadgats icke skall föranleda inskränkning av den enligt

3 § medgivna rätten till tjänstårsberäkning.

Även i vissa andra avseenden innehåller reglementet nyheter i fråga örn

tjänstårsberäkningen. Sålunda må såsom tjänstår icke medräknas tjänstgöringstid

efter uppnåendet av pensionsåldern, och för icke-ordinarie tjänsteman

med avkortad tjänstgöring skall en mot minskningen i tjänstgöringen

svarande avkortning ske vid tjänstårsberäkningen. Vidare hava föreskrifter

meddelats, som möjliggöra tillgodoräknande, helt eller delvis, av tid, varunder

tjänsteman i eller utom statens tjänst förrättat arbete eller uppdrag,

som icke faller under reglementets generella bestämmelser.

Vad sålunda i tjänstårsberäkningshänseende stadgats bör tillämpas jämväl

å lärarpersonalen, dock med vissa modifikationer beträffande Övningslärare.

Övningslärarna intaga en särställning i så måtto, att för flertalet av dem

avlöningen inom vissa gränser växlar med tjänstgöringens omfattning i veckotimmar

räknad. Enligt nu gällande bestämmelser är lönen fastställd med

hänsyn till det minsta antal undervisningstimmar i ämnet, som är bestämt

för ordinarie lärare vid det slag av läroanstalt, varom i varje enskilt fall är

fråga, och för tjänstgöring utöver nämnda antal timmar lämnas särskild ersättning

per veckotimme, vilken ersättning dock icke utgår för timmar över

visst maximum (i intet fall för timmar över 34). I det föreliggande förslaget

till nytt avlöningsreglemente introduceras nu ett annat system lör avlönande

av Övningslärare. Man utgår från en för lärare med 30 veckotimmar

avsedd avlöning, och för varje veckotimme, som över- eller understiger 30,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

sker tillägg respektive avdrag å årslönen med tre procent, övningslärarna

förutsättas kunna hava högst 34 veckotimmars tjänstgöring, och i fråga örn

det avdrag, som göres å lönen då timantalet understiger 30, förordas i förslaget

till lönereglemente vissa närmare angivna begränsningar, syftande till

att garantera lärare med mycket få timmar viss minimilön; för lärare i gymnastik

med lek och idrott vid högre lärarinneseminariet och de allmänna

läroverken skall med hänsyn till arbetet med planläggandet och övervakandet

av ungdomens friluftsliv göras visst tillägg — högst tre timmar — till

det antal tjänstgöringstimmar, för vilket lön eljest beräknas. För lärare med

anställning i samma lönegrad vid mer än en staten tillhörig läroanstalt beräknas

avlöningen som örn tjänstgöringen vore förlagd till allenast en läroanstalt.

I pensionshänseende gäller för närvarande för dessa lärare, att pensionsunderlaget

enligt vissa i det föregående närmare beskrivna regler rättar sig

efter den med växlande antal veckotimmar varierande avlöningen, och hel

pension utgör medeltalet av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren

gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit närmast före avgången

med pension. 1930 års pensionssakkunniga förordade en i sina

grunddrag likartad regel för hänsynstagande till att en sådan befattningshavare

har kortare tjänstgöring än den normala. De sakkunniga uttalade

emellertid tillika, att det knappast torde böra ifrågakomma att öka pensionsunderlaget

över det för vederbörlig lönegrad fastställda beloppet, i händelse

tjänstgöringen skulle hava överstigit det för normalfallen beräknade veckotimantalet.

Enligt det antagna civila tjänstepensionsreglementet förekommer

hänsynstagande till kortare tjänstgöring allenast för icke-ordinarie befattningshavare

men sker för dem icke genom en motsvarande nedsättning av

pensionsunderlaget, utan där beaktas avkortningen av tjänstgöringen i stället

genom att vid tjänstårsberäkningen minska tjänstetiden med så stor del, som

svarar mot tjänstgöringens avkortning (en halvtidsamanuens får sålunda för

varje tjänstgöringsår tillgodoräkna sig allenast ett halvt tjänstår).

Då nu lärarpersonalen inordnas under civila reglementets bestämmelser

bär jag vid valet mellan den för denna personal för närvarande gällande avkortningsregeln

och nya reglementets funnit det vara ur principiell synpunkt

riktigast att stanna för den senare, detta med hänsyn till, bland annat,

angelägenheten av att för skilda, under reglementet lydande personalgrupper

låta de mest grundläggande bestämmelserna vara såvitt möjligt likartade.

Särskilt med tanke pa förekommande övergång av befattningshavare

mellan olika grupper är detta av stor vikt.

Vid utfärdande av bestämmelser i ämnet bör iakttagas, dels att nämnda

regel för avkortning av tjänståren skall gälla jämväl ordinarie Övningslärare,

dels att avkortningen skall ske på samma sätt som beträffande avlöningen

(således med 3 procent för varje timme under 30), dels att — liksom i fråga

om lönen tillägg far göras för timmar över 30, dels att liknande avdrag

respektive tillägg skola företagas å pensionsavdraget, dels att för lärare med

anställning i samma lönegrad vid mer än en staten tillhörig läroanstalt be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

9

räkning av tjänstår och pensionsavdrag skall ske som om tjänstgöringen

vore förlagd till allenast en läroanstalt och dels slutligen att vid tillämpningen

av dessa bestämmelser hänsyn ej skall tagas till mer än sammanlagt

högst 34 veckotimmars tjänstgöring, däri inbegripen den för vissa gymnastiklärare

beräknade tjänstgöringstiden för ledande av ungdomens friluftsliv.

För övningslärarna bör därjämte med avseende å rätten att tillgodoräkna

tjänstetid före nya reglementets tillämpande å dem gälla den särbestämmelsen,

att för tid, varunder tjänstgöringen över- eller understigit 30

veckotimmar, de nya bestämmelserna örn 3-procentiga tillägg respektive

avdrag å tjänstårsberäkningen skola iakttagas.

Befattningshavarnas bidrag till pensioneringskostnaderna skola enligt reglementet

uttagas i form av pensionsavdrag å lönen från och med den dag,

då pensionsrätt vinnes, och intill utgången av den månad då befattningshavaren

uppnår trettio tjänstår eller dessförinnan inträder i pensionsåldern

(4 §). Särskilt redovisad pensionsavgift i tidigare bemärkelse förekommer

sålunda icke, utan lönerna skola enligt det nya systemet i lönestater och avlöningslistor

upptagas med de nettobelopp, som befattningshavarna äga uppbära.

Genom denna omläggning i riktning mot ett nettolönesystem har man

velat vinna bland annat en väsentlig förenkling i’pensioneringens administration

genom borttagande av det nuvarande bestyret med uppbörd och redovisning

av pensionsavgifter. Skyldigheten att vidkännas pensionsavdrag

upphör, som nämnts, efter trettio tjänstår; vid tjänstårsberäkningen för

fastställande av tidpunkten för avdragspliktens bortfallande må emellertid

tjänstår räknas endast i den mån för tjänstgöringstiden erlagts avgift för

tjänstepensionering. Med avseende å lärarpersonalen kan förtjäna understrykas,

att en Övningslärare med avkortad tjänstgöring, som visserligen

tjänstgjort i 30 år men på grund av tjänstgöringens avkortning ej får räkna

dessa såsom hela tjänstår, måste fortsätta att vidkännas pensionsavdrag,

till dess 30 tjänstår i pensionshänseende intjänats eller ock pensionsåldern

uppnåtts.

Reglementet innehåller vissa föreskrifter om minskning av pensionen, för

den händelse befattningshavaren vid avgången från sin tjänst åtnjuter eller

sedermera erhåller lön eller arvode för annan statstjänst eiler ock annan

pension för statsanslällning, allt till sådant belopp, att sammanlagda förmånerna

för år räknat överstiga 5,004 kronor (7 §). Så länge sådan annan förmån

åtnjutes, får lian enligt huvudregeln i civila tjänstepensionsreglementet

av pensionen uppbära allenast en tredjedel, men därutöver må i förekommande

fall utgå så mycket av den återstående delen av pensionen, att vad

vederbörande äger behålla ej understiger summan av den större förmånen

och en tredjedel av den mindre och ej heller understiger 5,004 kronor. Vid

tillämpningen av dessa föreskrifter skall emellertid iakttagas, dels att hänsyn

icke tages till pension, som utgår enligt gällande bestämmelser angående

pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal,

och dels att i fråga om icke-ordinarie tjänsteman, sorn innehar befattning

med avkortad tjänstgöring i två verk och erhåller pension för båda befatt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

ningarna, sammanlagda beloppet av de båda pensionerna betraktas såsom

en pension. I proposition nr 305 till årets riksdag har föreslagits sådan omformulering

av dessa föreskrifter, att Kungl. Maj:t skall erhålla befogenhet

att i särskilda fall medgiva undantag från regeln att pensionen skall reduceras,

om tillika uppbäres lön eller arvode för annan statstjänst.

Vid överförande av lärarpersonalen på civila tjänstepensionsreglementet

torde få beaktas, att sagda föreskrift om icke-ordinarie tjänsteman, som innehar

befattning med avkortad tjänstgöring i två verk, bör gälla såväl ordinarie

som icke-ordinarie Övningslärare, samt att för dessa tillika bör utfärdas en

särbestämmelse av innebörd att lärare, som innehar mer än en sådan tjänst vid

statlig läroanstalt, ej för de sålunda innehavda tjänsterna må komma i åtnjutande

av högre sammanlagd pension än som motsvarar det högsta av pensionsunderlagen

för tjänsterna. Härjämte torde föreskrivas, alt de refererade

reduktionsreglerna skola tillämpas jämväl i det fall, då läraren tillika erhåller

lön eller pension för icke-statlig anställning, med vilken är förenad delaktighet

i statens pensionsanstalt, och därvid böra, om tillika militärt löne-, arvodes-

eller pensionsbelopp utgår, de för de statliga anställningarna utgående

förmånerna sammanslås och betraktas såsom en enhet.

Nu återgivna föreskrifter, som innefattas i reglementets första kapitel, äro

av mera allmän natur och gälla alla de kategorier av befattningshavare, å

vilka reglementet blir tillämpligt. De bestämmelser, som närmare reglera

pensionsunderlag och pensionsavdrag, pensionens beräkning, pensionsålder

och avgångsskyldighet m. m., äro i reglementet fördelade på tre olika kapitel,

nämligen ett för ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt

eller konstitutorial, ett för ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande,

samt ett för icke-ordinarie tjänstemän. För innehavare av domarämbeten

gälla vissa särskilda föreskrifter, men från dessa bortser jag vid

min redogörelse.

Vad då först angår ordinarie tjänstemän tillsatta med fullmakt

eller konstitutorial innehåller reglementet (12 §) beträffande

tjänstemans skyldighet att avgå från tjänsten den huvudregeln, att

sådan skyldighet inträder vid uppnådd pensionsålder; befogenhet är likväl

given den myndighet, som äger att från tjänsten avskeda, att medgiva anstånd

med avskedet, därest och så länge tjänstemannen prövas kunna på

tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall längre tid

än sammanlagt två år. Vidare är tjänsteman skyldig avgå, då han träffas

av olycksfall i tjänsten eller drabbas av sjukdom, vanförhet eller lyte, som

ej föranletts av olycksfall i tjänsten, allt under förutsättning att det behörigen

styrkes, att han är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta

sin tjänst samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan annan

befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig. Med sjukdom

såsom avgångsanledning har även likställts nedsatt arbetsförmåga. Någon

minimitid, under vilken oförmågan att sköta tjänsten skall hava fortvara

innan avgångsskyldighet inträder, är — i olikhet mot vad tidigare varit fallet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 315.

11

— icke stadgad i reglementet. Bestämmelserna om avgångsskyldighet på

grund av sjukdom och nedsatt arbetsförmåga m. m. hava vidare kompletterats

med en föreskrift av innebörd att tjänsteman, som av annan anledning

befinnes urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,

må av Kungl. Maj:t förklaras skyldig att avgå från tjänsten,

därest han uppnått en levnadsålder som med högst feni år understiger pensionsåldern.

Reglerna för beräkning av pensionsförmånen (ålderspension, invalidpension,

sjukpension) hava utformats i nära anslutning till de tidigare pensionshestämmelserna

för civilförvaltningen, dock med bl. a. den ändring i förhållande

till 1907 års civila pensionslag, att antalet tjänstår för hel pension

såsom regel bestämts till trettio; för närvarande fordras ju av flertalet lärare

trettiotre tjänstår. En tjänstålder av trettio år gäller enligt civila tjänstepensionsreglementet

för alla tjänster utom ett fåtal, vilka upptagits i Bilaga

A till reglementet och för vilka tjänståldern bestämts till tjugufem år. Sistnämnda

befattningar äro huvudsakligen sådana, för vilka antingen stadgats

en särskilt låg pensionsålder eller utbildningstiden regelmässigt är så lång,

att en lägre tjänstålder än den normala ansetts påkallad.

Innehar tjänstemannen fullt antal tjänstår, utgår vid ålders- och sjukpensionering

hel pension, som motsvarar pensionsunderlagets belopp, såvida

icke den befattning, varifrån avgång sker, innehafts under kortare tid än

tre år, i vilket fall hel pension utgör medeltalet av de högsta pensionsunderlag,

vilka under vart och ett av de senast förflutna tre åren före avgången

varit gällande för honom. Räknar tjänstemannen ej fullt antal tjänstår, sker

proportionell avkortning av pensionen på sådant sätt, att pensionsbeloppet

minskas med V120 eller, där för hel pension erfordras allenast tjugufem tjänstår,

med Vioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

trettio respektive tjugufem. Beträffande sjukpension skall emellertid

iakttagas, att denna oberoende av antalet tjänstår skall utgå med lägst 75

procent av hel pension, men att beloppet av sjukpensionen dock icke må

överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit tjänstemannen, om

han med oförändrat pensionsunderlag kvarstått i sin befattning till pensionsåldern.

Invalidpensionen är alltid lika med pensionsunderlaget (13—16 §§).

Vid överförande av dessa bestämmelser på lärarpersonalen är att beakta,

att för ordinarie Övningslärare med kortare tjänstgöringstid än 30 veckotimmar

böra i fråga om beräkning av invalid- och sjukpensioners belopp

gälla regler, syftande till att — på liknande sätt som i reglementet stadgats

för icke-ordinarie tjänstemän med avkortad tjänstgöring — taga hänsyn till

att tjänstgöringstiden är kortare än den normala.

Man har vidare att taga ställning till frågan huruvida för några befattningar

bör för hel pension fordras allenast 25 tjänstår. Vad lärarpersonalen

angår gäller denna tjänstålder för närvarande allenast för vissa lärarinnetjänster

vid blindanstalterna. Som jag emellertid i det följande kommer att

för dessa lärarinnor föreslå höjning av pensionsåldern från nuvarande 55

år till 60 år, torde — örn detta förslag antages — av dessa lärarinnor hädan
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

efter kunna och böra krävas 30 tjänstår. Då det enligt mitt förmenande ej

heller föreligger skäl att för några av de befattningshavare vid läroverken

etc., av vilka för närvarande kräves mer än 25 tjänstår, införa den lägre

tjänståldern, får jag alltså förorda, att för de här avhandlade befattningshavargrupperna

tjänståldern för hel pension genomgående bestämmes till

30 år.

Pensionsunderlagen utgöra i regel s/3 av slutlönen på A-ort för vederbörande

befattningar (18 §).

För undervisningsväsendets vidkommande torde några undantag från sagda

regel ej behöva ifrågakomma. För lärare, inplacerade å den föreslagna

löneplanen L, böra sålunda tillämpas samma pensionsunderlag som för motsvarande

lönegrader i den för allmänna civilförvaltningen gällande löneplanen

B. Vad särskilt angår Övningslärare med kortare tjänstgöringstid än 30

veckotimmar vill jag här erinra därom, att jag nyss för dem, för hänsynstagande

till minskningen i tjänstgöringen, förordat en övergång från det för

närvarande gällande systemet med avkortning av pensionsunderlaget till ett

system med avkortning vid tjänstårsberäkningen. Härvid försvinner visserligen

det förut omnämnda, nu tillämpade förmånliga beräkningssättet

i fråga om pensionsunderlag för lärare med färre veckotimmar men i

stället vinnes genom tjänstårsberäkningen i stort sett en liknande effekt

som med det nuvarande systemet. Enligt vad jag föreslagit skall nämligen

tid, då tjänstgöringen omfattat mindre än 30 veckotimmar, vid

tjänstårsberäkningen minskas med 3 procent för varje timme, som understiger

30, och denna regel medför, att minskningen i tjänstår ej blir fullt

lika stor som minskningen i timantalet (för att dessa minskningar skulle

bliva lika stora, borde man reducera tjänståren med 3 l/3 procent i stället

för med 3 procent för varje felande veckotimme). Sålunda medräknas tjänstetid,

varunder tjänstgöringen omfattat 15 veckotimmar, till (100—3 X

15 =) 55 procent, medan tjänstgöringen utgjort allenast 50 procent av den

normala, och vid 9 timmars undervisning erhålles för varje tjänstgöringsår

(100 — 3 X 21 =) 37 procent av ett tjänstår, fastän tjänstgöringen varit

inskränkt till 30 procent av normal sådan. Till undvikande av att de nya

reglerna för pensionens beräkning skulle medföra minskning i pensionsförmånernas

belopp i jämförelse med nuvarande bestämmelser, vill jag föreslå

införande av en övergångsbestämmelse av innebörd, att sådan minskning

ej må inträda för lärare, som vid löneregleringens ikraftträdande äro

i ordinarie tjänst anställda. Vid tillämpningen av denna bestämmelse böra

i pensionsförmånerna enligt äldre föreskrifter i förekommande fall inräknas

jämväl utgående pensionstillägg och pensionsförhöjning.

De pensionsavdrag, som befattningshavarna få vidkännas å avlöningen,

finnas angivna i reglementet för de olika i detsamma fastställda pensionsunderlagen

(18 §). För manliga befattningshavare variera avdragen, i procent

av underlagen räknat, mellan 2.7 för det lägsta och 6.0 för det högsta

underlaget, och för kvinnliga befattningshavare växla avdragen mellan respektive

2.9 och 6.3 procent.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

13

För lärarpersonalen böra samma pensionsavdrag tillämpas, dock med

den avvikelsen att i fråga om Övningslärare avdragen böra minskas respektive

ökas med 3 procent för varje veckotimme under respektive över 30; efter

företagen sådan jämkning av pensionsavdragen torde dessa, örn de icke äro

i helt krontal delbara med tre, böra jämkas till närmast högre sålunda delbara

tal. Vid fastställande av pensionsavdrag för Övningslärare med tjänst

i samma lönegrad vid mer än en statlig läroanstalt bör avdraget bestämmas

som om hela tjänstgöringen vore förlagd till endast en läroanstalt, och vidare

bör i intet fall för Övningslärare beräknas pensionsavdrag för mer än sammanlagt

34 veckotimmar.

Med avseende å pensionsålder gäller för närvarande vad lärarpersonalen

vid läroverk m. fl. beträffar, att denna i allmänhet är bestämd till 65 år för

manlig och 60 år för kvinnlig befattningshavare. Undantag från denna regel

utgöra

a) med 62 års pensionsålder: manliga gymnastik- eller musiklärare vid

de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna

samt alla manliga lärare vid blindundervisningsanstalterna,

b) med 60 års pensionsålder: manliga lärare vid småskoleseminarier samt

manliga övningsskollärare vid högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna,

c) med 55 års pensionsålder: ämneslärarinna vid blindundervisningsanstalterna

samt sådan vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte anställd ämneslärarinna eller slöjdlärarinna, som äger pensionsrätt enligt

1907 års civila pensionslag.

I civila tjänstepensionsreglementet hava med avseende å pensionsåldrar

nya betraktelsesätt i viss mån kommit till uttryck (19 §). Sålunda har i stort

sett genomförts en allmän sänkning av pensionsåldrarna, vilka härjämte i

princip gjorts lika för manliga och kvinnliga befattningshavare, och vidare

har införts den huvudregeln, att pensionsåldern skall bestämmas av löneställningen

på sådant sätt, att tjänster i lönegraderna 1—12 hänföras till en lägre

åldersgrupp med en pensionsålder av 60 år, medan befattningar i högre löneställning

sammanföras till en högre åldersgrupp med en pensionsålder av 65

år. Från denna regel för fördelningen på åldersgrupper hava emellertid beträffande

åtskilliga befattningar eller befattningsgrupper stadgats undantag i

såväl sänkande som höjande riktning. För ett stort antal befattningar, som

enligt huvudregeln skulle tillhöra den lägre pensionsåldersgruppen, har därvid

pensionsåldern fastställts till 63 år.

Då lärarna överföras på civila tjänstepensionsreglementet föreligger enligt

min mening ej anledning att avvika från reglementets i det föregående

omnämnda huvudprinciper i pensionsåldershänseende. Ett sådant ställningstagande

medför bland annat, a.tt den hittillsvarande regelmässiga pensionsåldern

för kvinnliga lärare, 60 år, ändras till 65 år och sålunda blir

densamma som för manliga lärare.

Med avseende å undantag från de allmänna pensionsåldersreglerna vill

jag förorda följande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

De manliga lärare, för vilka för närvarande gäller en pensionsålder av

62 år, anser jag böra i stort sett bibehållas vid en sådan undantagsställning.

Dock vill jag föreslå en jämkning av pensionsåldern med ett år, så att denna

kommer att sammanfalla med den ålder, 63 år, som i pensionsreglementet

bestämts för de fall, där en pensionsålder mellan 60 och 65 år ansetts påkallad.

En dylik jämkning föreslogs för övrigt även av 1930 års pensionssakkunniga.

De manliga lärare, som nu ha en pensionsålder av 60 år, torde i allmänhet

böra bibehållas därvid, delta med hänsyn till deras nära samband med

folkskolornas lärarpersonal, för vilken sagda pensionsålder gäller. Vissa

ändringar synas emellertid böra vidtagas. Sålunda vill jag föreslå, att de

lärare vid småskoleseminarium, vilka besitta den till införande föreslagna

högre kompetensen (= läroverksadjunkts eller därmed likställd) få samma

pensionsålder som läroverksadjunkt, således 65 år; att i samband härmed

jämväl höja pensionsåldern för kvarvarande lärare utan den högre kompetensen

torde ej böra komma i fråga, detta även av det särskilda skälet att

man ej genom en höjning av dessas pensionsålder bör j#erligare fördröja

genomförandet av kompetensreformen. Också med avseende å rektorer utan

den högre kompetensen förutsätter jag, att kvarstående i tjänst efter 60 års

ålder i regel ej skall medgivas. Vidare synes det mig lämpligt att för Övningslärare

vid småskoleseminariet- föreskriva samma pensionsålder som för

motsvarande lärare vid folkskoleseminarierna.

Vad härefter angår undantagsåldrar för kvinnliga lärare kan jag, i enlighet

med mitt principiella ståndpunktstagande till dessa spörsmål, inskränka mig

till att i korthet förorda, att härvidlag i allmänhet utfärdas samma föreskrifter

som för motsvarande manliga lärare; för lärarinnor i hushållsgöromål

och i kvinnlig slöjd, vilka ju sakna direkt motsvarighet bland manliga lärare,

bör enligt mitt förmenande pensionsåldern regelmässigt vara 65 år. De

enda kvinnliga lärare, som jag vill giva en särställning i förhållande till manliga,

utgöras av sådana vid läroanstalterna för blinda samt vid vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte. Abnormundervisningen torde få

anses stå på gränsen till sjukvård och vara med sådan jämförlig i fråga om

tjänstgöringens slitande beskaffenhet, och jag anser det därför påkallat, att

man där — liksom inom sjukvården — i vissa fall håller pensionsåldern

något lägre för kvinnlig än för manlig arbetskraft. Det förefaller mig dock

icke nödvändigt att sätta pensionsåldern så lågt som vid den för flertalet

ifrågavarande lärarinnor nu gällande, 55 år, utan jag vill — i likhet med

1930 års pensionssakkunniga — föreslå 60 år för lärarinna i kunskapsämne

vid läroanstalt för blinda och för lärarinnorna vid vårdanstalten i Lund

samt 63 år för övningslärarinna vid läroanstalt för blinda.

Enligt civila tjänstepensionsreglementet inträder pensionsåldern vid utgången

av den månad, varunder föreskriven ålder uppnås.

För undervisningsväsendets del utgör det en olägenhet, att lärare uppnå

pensionsåldern och nödgas avgå under pågående lästermin, och därför beviljas

ofta anstånd med avskedet till terminens eller läsårets slut; ansökan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

15

härom måste dock i varje särskilt fall göras hos den myndighet, som äger

meddela avsked, således vad ordinarie lärare beträffar i allmänhet hos

Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill synes det mig kunna vara praktiskt att för

lärarpersonalen lämna föreskrift om att pensionsåldern skall anses inträda

vid utgången av det kalenderhalvår, varunder föreskriven ålder uppnås.

Det må erinras om att i militära tjänstepensionsreglementet influtit ett

härom påminnande stadgande, enligt vilket för försvarsväsendets befattningshavare

pensionsåldern skall inträda vid utgången av mars månad, örn den

såsom pensionsålder stadgade levnadsåldern uppnås under tiden 1 oktober

-—31 mars, men eljest vid utgången av september månad.

Civila tjänstepensionsreglementet innehåller i pensionsåldershänseende

vissa övergångsbestämmelser för befattningshavare, som i och med reglementets

antagande fått pensionsåldern för sin befattning sänkt. Som jag emellertid

vad de nu ifrågavarande lärarkategorierna beträffar ej i något fall föreslagit

sänkning av pensionsåldern, saknar jag anledning att beröra sagda

bestämmelser. För de fall, där i samband med reglementets antagande pensionsåldern

höjdes, ansågs det ej erforderligt att i reglementet införa några

övergångsbestämmelser.

I fråga om möjlighet för befattningshavare, som avgår innan rätt till utfående

av pension inträtt, att erhålla gottgörelse för erlagda pensionsavgifter

(pensionsavdrag) och fullgjord tjänstgöring innehåller civila tjänstepensionsreglementet

betydelsefulla nyheter, nämligen bestämmelserna om förtidspension

och örn uppskjuten livränta (17 och 22 §§), vilka böra tillämpas

jämväl å lärarpersonalen.

Med avseende å förtidspension gäller, att tjänsteman, som tidigast fem år

före pensionsåldern frivilligt avgår ur tjänst, av Kungl. Maj:t kan medgivas

rätt att komma i åtnjutande av sådan pension, under förutsättning att han

innehar minst trettio tjänstår samt att avgången finnes icke vara stridande

mot statens intressen. Denna pension motsvarar hel ålderpension men skall

för tiden intill dess tjänstemannen uppnår pensionsåldern vara minskad med

Viso för varje full fjärdedel av år, varmed tjänstemannens levnadsålder vid

avgången understiger pensionsåldern.

Rätt till uppskjuten livränta tillkommer envar tjänsteman, som avgår utan

rätt till pension, vare sig avgången är frivillig eller tjänstemannen blivit dömd

till avsättning eller till följd av tjänstefel skilts från tjänsten; i de två senare

fallen sker dock viss reduktion av livräntans belopp. Livränteförmånen, som

beräknas försäkringstekniskt enligt i kungörelse den 15 november 1935

(nr 581) givna närmare föreskrifter, är i princip så avvägd, att den motsvarar

icke blott tjänstemannens egna bidrag till pensionskostnaden utan även den

del av pensionen, som intjänats enbart genom tjänstgöringen eller — örn

man hellre vill uttrycka saken på sådant sätt — som mera direkt utgår av

.statsmedel. Därest antalet tjänstår vid avgången understiger trettio, minskas

emellertid den intjänta pensionen med två procent för varje felande helt

tjänstår.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Reglementets tredje kapitel innehåller bestämmelser örn ordinarie

tjänstemän, som tillsättas genom förordnande.

I fråga om avgångsskyldighet gäller för sådan tjänsteman, att han är pliktig

att efter beslut av Kungl. Majit frånträda förordnandet, om han till följd

av sjukdom befinnes oförmögen att i fortsättningen på tillfredsställande sätt

sköta sin tjänst (23 §).

Beträffande rätt till pension föreskrives följande.

Hel pension (= pensionsunderlaget) tillkommer vid avgången ur statens

tjänst sådan tjänsteman, som antingen under minst tolv år innehaft förordnande

å sin befattning eller ock, oavsett tjänstetidens längd, befunnits på

grund av olycksfall i tjänsten vara oförmögen att i fortsättningen på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst (24 § 1 morn.).

Avkortad pension, motsvarande pensionsunderlaget minskat med ettuse i

kronor, kan erhållas, om tjänstemannen, innan förordnande å befattningen

innehafts under tolv år, avgår ur statens tjänst antingen på grund av att förordnandet

utlöper utan att efterföljas av förnyat sådant eller på grund därav

att han befunnits vara till följd av sjukdom, som ej föranletts av olycksfall

i tjänsten, oförmögen att i fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta

sin tjänst. Även för det fall att tjänstemannen eljest dessförinnan utan egen

begäran nödgas lämna statstjänsten kan sådan avkortad pension utgå (24 §

2 morn.).

Örn tjänsteman vid förordnandes upphörande övergår till annan tjänst

med pensionsrätt enligt reglementet, skall för honom i pensionshänseende

gälla vad för den tjänsten finnes stadgat, såvida icke förordnandet fortgått

under minst tolv år, i vilket fall han äger rätt att, efter därom gjord an

mälan, bibehållas vid oförändrat pensionsunderlag och pensionsavdrag (24 §

4 mom.).

Vad lärarpersonalen beträffar torde de i förevarande kapitel intagna be

stämmelserna böra tillämpas å rektorsbefattningarna, vilka ju enligt löneregleringsförslaget

avses komma att tillsättas medelst förordnande på viss

tid.

Uti 7 § 5 mom. av det föreslagna avlöningsreglementet finnes införd en

föreskrift av innebörd att rektorsbefattningarna skola anses tillhöra följande

lönegrader, nämligen:

a) befattningarna vid högre lärarinneseminariet, de högre allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, institutet och förskolan för blinda samt de

tekniska läroverken 30 lönegraden;

b) befattningarna vid realskolorna, småskoleseminarierna och vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte 27 lönegraden; samt

c) befattningarna vid hantverksskolorna för blinda 25 lönegraden.

I löneregleringspropositionen har vidare utsagts, att angivandet av dessa

lönegrader skett med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla en utgångspunkt

för bestämmandet av rektorernas pensioner. Pensionsunderlagen för

rektorsbefattningarna böra i anslutning härtill utgöras av de belopp, som enligt

pensionsreglementet bliva gällande för ordinarie befattningshavare i de

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 315. 17

angivna lönegraderna, och även motsvarande pensionsavdrag böra för deni

tillämpas.

Rektor vid navigationsskola har i propositionen nr 274 föreslagits erhålla

samma löneställning som rektor vid realskola och bör därför jämväl i fråga

om pensionsunderlag och pensionsavdrag likställas med realskolerektor.

Förslaget till lönereglemente innehåller i 5 § 2 mom. en bestämmelse örn

att lärare, som förordnats att uppehålla rektorsbefattning men vilkens förordnande

upphör, övergår till sin innehavande ordinarie lärarbefattning.

Med avseende å innebörden av denna bestämmelse må här framhållas, att

en rektor, som lämnar rektoratet innan han uppnått den för hans lärarbefattning

fastställda pensionsåldern eller utan att förutsättningarna för erhållande

av invalid- eller sjukpension föreligga, skall på grund av sagda bestämmelse

vara pliktig återgå till förut innehavd lärarbefattning och således

icke hava rätt att i stället tillträda pension jämlikt de nyss refererade stadgandena

i 24 § 1 och 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet.

Jag vill här erinra örn att enligt civila tjänstepensionsreglementet viss pensionsålder

ej blir för rektorstjänsterna gällande. Jag förutsätter emellertid,

att i framtiden rektorsförordnande i regel ej skall komma att utsträckas utöver

den nu tillämpade pensionsåldern; dock bör för rektorer vid småskoleseminarier,

för den händelse de inneha adjunkts- eller därmed likställd

kompetens, avgångsåldern vara 65 år i stället för nuvarande 60 år.

Såsom jag vid min redogörelse för de nu gällande pensionsbestämmelserna

nämnde har för flertalet av de här ifrågavarande läroanstalternas förordnade

rektorer genom en särskild kungörelse nr 145/1935 redan införts möjlighet

till sådant kvarstående vid rektors pensionsrätt, som stadgas i civila

tjänstepensionsreglementets nyssberörda 24 § 4 mom. Denna möjlighet har

också i en del fall begagnats och man har därför att nu taga ställning till frågan

vilken pensionsrätt som för sådana befattningshavare skall gälla, sedan

den nya löneregleringen för dem trätt i tillämpning och lärarpersonalen blivit

underkastad civila tjänstepensionsreglementets bestiimmelser. Jag vill i

sådant hänseende förorda, att de nya pensionsbestämmelserna genomgående

bliva gällande, således även i vad dessa avse pensionsunderlag och pensionsavdrag.

Det kan möjligen förefalla, som om detta förslag innebure ett frångående

av den vanligen följda principen, att de genom en lönereglering införda

förmånerna ej skola komma jämväl därförut avgångna befattningshavare

till godo. Emellertid äro befattningshavarna fortfarande i tjänst, ehuru i

annan befattning, och den nämnda särskilda kungörelsen torde hava syftat

till ett undvikande av att en sådan befattningshavare, som här avses, skall

erhålla lägre pensionsförmåner än om han kvarstått vid rektorsförordnandet.

Frågan är för övrigt av ringa ekonomisk räckvidd, och ett beslut i enlighet

med vad jag förordat skulle dessutom bidraga till större enhetlighet samt

bättre tillrättalägga förutsättningarna för en blivande tillämpning av allmänna

familjepensionsreglementet.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 315. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

För i c k e-o r din arie befattningshavare gälla enligt civila tjänstepensionsreglementets

fjärde kapitel bestämmelser av i huvudsak samma innebörd

som för ordinarie befattningshavare, vilka tillsättas medelst fullmakt eller

konstitutorial. Den viktigaste avvikelsen från nämnda bestämmelser är —

förutom vad jag härutinnan tidigare berört — att såsom förutsättning för rätt

till sjukpension gäller, att befattningshavaren vid avgången skall kunna räkna

minst tio tjänstår (26 §). Pensionsunderlag och pensionsavdrag äro för extra

ordinarie befattningshavare bestämda i samma relation till slutlönen, som

gäller för ordinarie tjänsteman, och alltså i de olika lönegraderna lika med

pensionsunderlag och pensionsavdrag för ordinarie tjänsteman i lönegrad

med närmast lägre ordningsnummer.

För lärarna böra enahanda bestämmelser tillämpas.

Beträffande övergångsbestämmelser får jag, utöver vad därom i det föregående

utsagts, anföra följande.

Civila tjänstepensionsreglementet innehåller under rubriken övergångsbestämmelser

bland annat det stadgandet (6 morn.), att vid tillämpning av föreskriften

i 14 § 2 mom. rörande medeltalsberäkning av pensionsunderlag

skall för tid innan reglementet blivit för tjänstemannen gällande räknas med

det pensionsunderlag, som vid pensioneringstillfället är fastställt för den

tjänst, han under nämnda tid innehaft, eller för därmed närmast jämförlig

tjänst. Denna bestämmelse bör givetvis tillämpas jämväl å lärarpersonalen.

Härefter har jag att till behandling upptaga frågan i vad mån för lärarna

särskilda övergångsstadganden kunna vara erforderliga.

Jag vill därvid först erinra om att i det framlagda förslaget till lärarlönereglemente

intagits en bestämmelse (32 § 1 mom.) av innehåll att lärare,

som icke är pliktig underkasta sig det nya reglementet, må kunna efter därom

gjord anmälan bibehållas vid honom enligt dittills gällande ordinarie

stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom — i den mån ej annat föranledes

av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension — vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom.

I vederbörande löneregleringsproposition har föreslagits, att kvinnlig lärare

skall placeras i samma lönegrad som manlig sådan, men det är icke avsett,

att detta omedelbart skall träda i tillämpning, utan övergångsvis skall lärarinna

uppbära lön enligt en löneplan, som för varje ifrågakommande lönegrad

skall under tiden intill den 1 juli 1940 genomgående ligga två löneklasser

och under de följande 3 åren genomgående ligga en löneklass lägre än

motsvarande lönegrad i den vanliga löneplanen. Med hänsyn härtill kunde

det vara anledning att överväga, örn icke för lärarinnor, som avgå med pension

redan under sagda övergångstid och således ej hinna komma upp till

den för deras tjänster avsedda normala löncställningen, pensionsbeloppet

borde bestämmas under beaktande av övergångsanordningarna i lönehänseende.

Emellertid anser jag med beaktande av motiven för och innebörden i

den föreslagna övergångsanordningen skäligt, att för ifrågavarande lärarinnor

pensionen skall bestämmas på samma sätt som för de efter övergångstidens

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

19

slut avgående lärarinnorna. Härav bör givetvis följa, att även samma peilsionsavdrag

skola gälla.

Genom kungörelser den 19 september 1929 (nr 289) och den 30 juni 1936

(nr 442) har för vissa av vidtagna organisatoriska förändringar berörda ordinarie

Övningslärare vid allmänna läroverk respektive vid folkskoleseminarier

föreskrivits, bland annat, att pensionsunderlag och pensionsavgifter

för dem skola beräknas ej efter den faktiska tjänstgöringen utan efter en

tjänstgöring av i respektive kungörelser närmare angiven omfattning. Dessa

kungörelser tarva för att jämväl efter de nya pensionsbestämmelsernas

ikraftträdande kunna tjäna sitt syfte viss omredigering av formell art. Liknande

förhållande föreligger beträffande teckningslärarna vid seminariet i

Luleå J. A. Lydh och vid seminariet i Karlstad J. E. R. Nyreen.

Såsom tidigare nämnts kunna å de enligt nuvarande bestämmelser utgående

pensionerna erhållas pensionstillägg jämlikt kungörelsen den 15 juni

1922 (nr 360) samt pensionsförhöjning jämlikt kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 280) allt i enlighet med i kungörelserna närmare angivna bestämmelser.

A pensioner, som beviljas på grundval av de genom löneregleringen ändrade

pensionsunderlagen, böra sådana tilläggsförmåner däremot ej erhållas.

Utfärdande av särskild föreskrift härom är emellertid ej erforderligt. Dyrtidstillägg

kommer att å de nya pensionerna utgå efter samma grunder som

å de enligt äldre bestämmelser beviljade.

Slutligen må nämnas, att ett bifall till de förslag, jag i det föregående

framlagt, bör föranleda viss ändring i 1907 års lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension samt reglementet för statens pensionsanstalt.

Till dessa ändringar har jag emellertid för avsikt att återkomma i annat

sammanhang.

Kostnaderna för pension och uppskjuten livränta, som beviljas enligt här

förordade grunder, böra bestridas av riksstatsanslaget till pensionering av

civila tjänstinnehavare.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att civila tjänstepensionsreglementet skall,

med vissa avvikelser och tillägg i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående förordats, äga tillämpning å

lärare, underkastade föreskrifterna i avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen, ävensom

å extra ordinarie lärare, som erhålla avlöning enligt av

Kungl. Maj:t i anslutning till sagda avlöningsreglemente utfärdade

avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie personal;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda härför erforderliga

föreskrifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Ma.j:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ragnar Sundén.

378019. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:448 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående tillämpning av civila tjänstepensionsreglementet a lärare vid statens undervisningsväs a1 i texten
  2. BU 1937:81 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilllåmpning av civila tjånstepensionsreglementet å lärare vid statens undervisningsväsen. s. 1 i texten
  3. BU 1937:82 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 11 oktober 1907 s. 4 i texten