Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tilllämpningen av 13 § andra stgcket lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 193A och av §§ 9 och 17 lagen om rikets mynt den 30 maj 1873

1937-05-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:320, Med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tilllämpningen av 13 § andra stgcket lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 193A och av §§ 9 och 17 lagen om rikets mynt den 30 maj 1873

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 320.

5

Nr 320.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

rätt för Konungen att i vissa fall inställa tilllämpningen

av 13 § andra stgcket lagen för Sveriges

riksbank den 30 juni 193A och av §§ 9 och 17 lagen

om rikets mynt den 30 maj 1873; given Stockholms

slott den 7 maj 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa

fall inställa tillämpningen av 13 § andra stycket lagen för Sveriges riksbank

den 30 juni 1934 (nr 437) och av §§ 9 och 17 lagen örn rikets mynt den 30

maj 1873 (nr 31).

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 320-

Förslag

till

Lag

angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen

av 13 § andra stycket lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934

(nr 437) och av §§ 9 och 17 lagen om rikets mynt den 30 maj

1873 (nr 31).1

Härigenom förordnas som följer:

Om sådant med hänsyn till utomordentliga omständigheter prövas nödigt,

må Konungen, på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd

jämväl med fullmäktige i riksgäldskontoret,

ej mindre för viss tid fritaga riksbanken från den enligt 13 § andra stycket

lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934 riksbanken åliggande skyldigheten

att inlösa guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket

avlämnas,

än även förklara, att bestämmelserna i §§ 9 och 17 lagen om rikets mynt

den 30 maj 1873, öm rätt för en var, som vid myntverket inlämnar guld, att

därför erhålla guldmynt och om vissa för Norge och Danmark präglade

mynts likställdhet i angivna avseenden med rikets mynt, under viss tid icke

skola äga tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och gäller till

och med den 31 januari 1938. Av Konungen jämlikt denna lag meddelad

bestämmelse må ej äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag.

1 Senaste lydelse av § 9 se 1881:35 och av § 17 se 1920:309.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 320.

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 maj

1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I 10 § andra stycket av den numera upphävda lagen för Sveriges riksbank

den 12 maj 1897 stadgades, att guld i plants, som för riksbankens räkning

till myntverket avlämnades, skulle av riksbanken inlösas med guldets värde i

svenskt mynt efter avdrag för myntningskostnad. I den nu gällande lagen

för Sveriges riksbank den 30 juni 1934, vilken trätt i kraft den 1 januari

1935, finnes motsvarande stadgande intaget i 13 § andra stycket.

Enligt § 9 lagen örn rikets mynt den 30 maj 1873 äger envar, som vid rikets

myntverk till myntning inlämnar guld, att därför mot stadgade avgifter

erhålla tjugukronestycken eller tiokronestycken.

Av § 17 sistnämnda lag framgår, att åtskilliga i samma lag införda stadganden

om rikets mynt, dess giltighet som betalningsmedel samt dess inväxling

och utgivande av statens kassor skola, på sätt mellan Sverige, Norge

och Danmark avslutade konventioner förmå, även gälla om de i överensstämmelse

med samma konventioner för Norge och Danmark präglade mynt.

I proposition (nr 259) till 1932 års riksdag framlade Kungl. Maj:t — i enlighet

med framställning av fullmäktige i riksbanken — förslag till lag angående

rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra

stycket lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av §§ 9 och 17 lagen

om rikets mynt den 30 maj 1873. Vid anmälan av propositionen anförde

föredragande departementschefen, att han lika med fullmäktige i riksbanken

funne försiktigheten bjuda, att möjlighet bereddes Kungl. Majit att, där

sådant efter riksdagens avslutande påkallades av inträffade utomordentliga

omständigheter, sätta ifrågavarande stadganden i riksbankslagen och myntlagen

ur kraft för viss tid, samt att det syntes lämpligt att lagens giltighet

utsträcktes till dess viss kortare tid förflutit efter det 1933 års riksdag samlats.

Lagen, vilken antogs av riksdagen (riksdagens skrivelse nr 320) och

utfärdades den 17 juni 1932 (nr 214), föreskrev i enlighet härmed, att örn

sådant med hänsyn till utomordentliga omständigheter prövades nödigt, Konungen

ägde att, på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd

jämväl med fullmäktige i riksgäldskontoret, ej mindre för viss tid fritaga

riksbanken från den enligt 10 § andra stycket lagen för Sveriges riksbank

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 320•

Departements
chefen.

deri 12 maj 1897 riksbanken åliggande skyldigheten att inlösa guld i plants,

som för riksbankens räkning till myntverket avlämnas, ån även förklara,

att bestämmelserna i §§ 9 och 17 lagen om rikets mynt den 30 maj 1873, örn

rätt för en var, som vid myntverket inlämnar guld, att därför erhålla guldmynt,

och om vissa för Norge och Danmark präglade mynts likställdhet i

angivna avseenden med rikets mynt, under viss tid icke skulle äga tillämpning.

Lagen trädde i kraft den 19 juni 1932 och gällde till och med den 31

januari 1933.

Jämväl följande års riksdagar antogo av Kungl. Maj:t framlagda förslag

till lagar av motsvarande innehåll som den i det föregående nämnda. Den senaste

lagen i ämnet, som utfärdades den 12 juni 1936 (nr 275), trädde i kraft

den 16 juni 1936 samt gällde till och med den 31 januari 1937.

Ingen av de här avsedda lagarna blev under sin giltighetstid tillämpad.

I skrivelse den 30 april 1937 ha fullmäktige i riksbanken hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte även till innevarande års riksdag framlägga förslag till

lag av det innehåll, som här förut angivits.

Här ifrågavarande beredskapslagstiftning utformades ursprungligen i eif

läge, då man, efter övergången till fri myntfot i ett flertal länder, måste räkna

med möjligheten ej endast av en depreciering av kronan i förhållande till

det legala guldvärdet utan även av en appreciering i förhållande till detta

värde. Sistnämnda möjlighet torde nu kunna lämnas ur räkningen och här

ifrågavarande lagstiftning synes därför ur denna synpunkt för närvarande ej

nödvändig. Då den tillsammans med de bestämmelser om befrielse för riksbanken

från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, om

vilkas förnyelse framställning göres i propositionen nr 318, reglerar det svenska

penningväsendets rättsliga ställning till guldet under nuvarande period av

fri valuta och då bankofullmäktige hemställt om lagstiftningens förnyelse,

har jag likväl funnit mig böra förorda, att för riksdagen nu framlägges förslag

till lag av enahanda innehåll som de vid senaste fem riksdagar antagna.

Den nya lagen synes böra gälla till utgången av januari månad 1938.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att upprättat förslag

till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen

av 13 § andra stycket lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934 (nr

437) och av §§ 9 och 17 lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 (nr 31) måtte

i proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Sundén.

378009. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:330 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 13 § a1 i texten
  2. BU 1937:69 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 13 § andra stycke s. 11 i texten