Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning örn ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 4 förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående postsparbanken

1937-01-15 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:42, Med förslag till förordning örn ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 4 förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående postsparbanken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl Majus proposition nr 42.

1

Nr 42.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

förordning örn ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och

4 förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående

postsparbanken; given Stockholms slott den 15 januari

1937.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av

§ 2 mom. 1 och 4 förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående postsparbanken.

GUSTAF.

Albert Forslund.

Bihang till riksdagens protokoll 1031. 1 sami. Nr 42_44

2531 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av § 2 morn. 1 och 4 förordningen den 21 juni 1922

(nr 277) angående postsparbanken1.

Härigenom förordnas, att § 2 mom. 1 och 4 förordningen den 21 juni

1922 angående postsparbanken skola erhålla ändrad lydelse på satt nedan

angives:

§2.

Mom. 1. Envar äger---i postsparbanken.

Insättning må icke ske annat än i helt krontal. En och samma peisons

tillgodohavande må ej ökas utöver 5,000 kronor eller, där fråga är om tillgodohavande

enligt motbok för insättning på grund av sparavtal, utöver

3,000 kronor annorledes än genom upplupen räntas läggande till kapitalet.

Då, efter vad i mom. 4 stadgas, för samma person utfärdats flera motböcker,

skall dock vad nyss är sagt gälla i fråga örn tillgodohavandet enligt varje

särskild motbok.

Mom. 4. En och---annan motbok.

Förutom motbok, varom i första stycket förmäles, må enskild person utbekomma

särskild motbok för insättning på grund ar sparar tal.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1937.

1 Senaste lydelse, se 1924: 342.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 42.

3

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson, Westman, Wigforss, Möller,

Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund:

Kungl. Maj:t har förut denna dag efter hemställan av chefen för socialdepartementet

beslutat genom proposition föreslå riksdagen, bland annat,

att till bidrag till propaganda för planmässigt sparande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 10,000 kronor. Enligt vad som framgår av

statsrådsprotokollet i nämnda ärende är anslaget avsett att användas såsom

bidrag till kostnader för av postsparbanken och de enskilda sparbankerna

bedriven gemensam propaganda för planmässigt sparande, och angivas i

statsrådsprotokollet de huvudsakliga riktlinjer, enligt vilka sådant sparande

lämpligen kan bedrivas. Härutinnan hänvisar jag till nyssnämnda proposition

och vill nu endast erinra, att enligt dessa riktlinjer den som vill bedriva

planmässigt sparande skall genom ett med postsparbanken eller enskild

sparbank träffat s. k. sparavtal åtaga sig att under viss tid å bestämda

terminer i sparbanken insätta minst ett visst angivet belopp men att insättningarna

skola upphöra sedan sparkapitalet, upplupna räntor oräknade, uppgår

till visst fastställt belopp, exempelvis 3,000 kronor; spararen obetaget

att i annan ordning hos banken insätta ytterligare belopp. A planmässigt

sparade medel bör lämpligen tillgodoräknas spararna något högre ränta än

<å annat sparkapital. I * * 4

I § 2 mom. 1 av förordningen den 21 juni 1932 (nr 277) angående postspar
banken,

enligt den lydelse nämnda paragraf erhållit genom förordning den

27 juni 1924 (nr 342), stadgas bland annat, att en och samma persons tillgodohavande

hos postsparbanken ej må ökas utöver 5,000 kronor annorledes än

genom upplupen räntas läggande till kapitalet. Då, efter vad i mom. 4 av samma

paragraf stadgas, för samma person utfärdats flera motböcker, skall dock

vad nyss sagts gälla i fråga om tillgodohavandet enligt varje särskild mot
bok.

Enligt mom. 2 skall vid första insättning, för såvitt icke Kungl. Maj:t

föreskrivit annat förfaringssätt, till insiittaren utan avgift utlämnas en motbok,

utfärdad till förmån för den, för vilken insättningen ägt rum. I mom.

4 stadgas, att en och samma person i allmänhet ej äger utbekomma mer än

opaginerad Kontrollera mot PDF

-i

Kungl. Majus proposition nr 42.

en motbok. Utan hinder därav, att motbok förut utfärdats, må ny motbok

utfärdas för den, till vilkens förmån medel insatts, med förbehåll i avseende

å medlens utbetalning, så ock för omyndig över sexton år, för vilken utfärdats

motbok å medel, varöver den omyndige ej själv äger förfoga. Har

i fråga örn medel, som stå under förvaltning av förmyndare eller god man,

förbehåll gjorts att medlen ej må uttagas utan överförmyndarens tillstånd,

åge jämväl förmyndaren eller gode mannen för insättning av medel utan

sådant förbehåll utfå annan motbok.

Det tidigare i dag av chefen för socialdepartementet anmälda förslaget

grundar sig i huvudsak på ett av befolkningskommissionen avgivet betänkande

med förslag angående, bland annat, planmässigt sparande. Över betänkandet

i denna del har efter remiss yttrande avgivits av, bland andra, generalpoststyrelsen,

som funnit förslaget beaktansvärt och förklarat sig villig att för

postsparbankens vidkommande lämna sin medverkan till detsammas realiserande.

Sedermera har generalpoststyrelsen i skrivelse den 11 december 1936

erinrat, att postsparbanksförordningen måste undergå vissa smärre ändringar

för att postsparbanken skulle kunna igångsätta den ifrågasatta nya sparverksamheten.

Styrelsen har härutinnan anfört följande:

För den, som komme att träffa avtal med postsparbanken örn planmässigt

sparande, måste givetvis utfärdas särskild motbok, av vilken framginge, att

densamma avsåge insättningar enligt överenskommen sparplan. Särskild motbok

för detta ändamål erfordrades jämväl med hänsyn därtill att på medel,

som insattes i denna ordning, skulle beräknas högre ränta än å vanliga

sparmedel. Med anledning därav borde till § 2 mom. 4 fogas ett nytt stycke,

innefattande bestämmelser örn att person, utöver vanlig motbok, ägde utbekomma

särskild motbok för insättning på grund av sparavtal.

Enligt befolkningskommissionens förslag skulle på sparmedel, som insatts

å motbok för planmässigt sparande, den ifrågasatta högre räntan få beräknas

å ett belopp av högst 3,000 kronor. Generalpoststyrelsen ansåge för sin

del det föreslagna maximibeloppet lämpligt. Därest sagda beloppsgräns fastställdes,

borde i § 2 mom. 1 intagas bestämmelse örn, att tillgodohavandet

å dylik motbok ej finge ökas utöver 3,000 kronor annorledes än genom upplupen

räntas läggande till kapitalet.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställde generalpoststyrelsen örn

sådan ändring av postsparbanksförordningen,

att § 2 mom. 1 gåves följande ändrade lydelse (nytillkomna delar kursiverade)

:

»Envar äger att för egen räkning eller till förmån för annan (enskild person,

firma, förening eller dylikt) insätta medel i postsparbanken.

Insättning må icke ske annat än i helt krontal. En och samma persons

tillgodohavande må ej ökas utöver 5,000 kronor annorledes än genom upplupen

räntas läggande till kapitalet. Då, efter vad i mom. 4 första stycket

stadgas, för samma person utfärdats flera motböcker, skall dock vad nyss

är sagt gälla i fråga örn tillgodohavandet enligt varje särskild motbok.

Vad i nästföregående stycke sägs i fråga om tillgodohavande skall icke äga

tillämpning beträffande motbok, som utfärdats för insättning på grund av spar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majus proposition nr 42.

avtal. Ä dylik motbok må tillgodohavandet ej ökas utöver 3,000 kronor annorledes

än genom upplupen räntas läggande till kapitalets

samt att till § 2 mom. 4 fogades ett nytt stycke så lydande:

»Förutom motbok, varom i nästföregående stycke förmäles, må person utbekomma

särskild motbok för insättning på grund av spar avtals

Av den tidigare redogörelsen torde framgå, att vissa bestämmelser i § 2

mom. 1 och 4 postsparbanksförordningen utgöra hinder för postsparbanken

att mottaga och förränta planmässigt sparade medel i enlighet

med de riktlinjer, som tidigare i dag angivits av chefen för socialdepartementet.

I likhet med generalpoststyrelsen finner jag därför nämnda båda

moment böra ändras. Mot den sakliga innebörden av styrelsens förslag har

jag ingen erinran att framställa. I formellt hänseende torde dock en viss

förenkling kunna ske i förslaget, såvitt avser ändrad lydelse av mom. 1, varjämte

jag förordar en sådan formulering av det nya stycket i mom. 4, att

därav framgår att särskild motbok för insättning på grund av sparavtal kan

utlämnas endast till enskild person. Författningsändringarna synas böra

träda i kraft vid ingången av nästkommande budgetår.

Föredraganden hemställer härefter, att ett i enlighet med vad sålunda

anförts upprättat förslag till förordning örn ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och

4 förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående postsparbanken måtte genom

proposition föreläggas riksdagen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:440 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Martts proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 4 förordningen den 21 juni 19 a1 i texten