Sök i Ratio Lex

Angående fortsatta åtgärder för främjande av sparsamhet bland skolungdomen

1937-01-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:44, Angående fortsatta åtgärder för främjande av sparsamhet bland skolungdomen

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

9

Nr 44.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fortsatta

åtgärder för främjande av sparsamhet bland

skolungdomen; given Stockholms slott den 15 januari

1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson, Westman, Wigforss, Möller,

Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Porslund.

Departementschefen, statsrådet Forslund anför:

Alltsedan år 1928 har riksdagen årligen, efter därom avlåten proposition,

lämnat medgivande till att generalpoststyrelsen för främjande av sparsamhet

finge intill visst belopp, till en början 50,000 kronor men från och med år

1930 60,000 kronor, av postmedel till skolungdom i riket utdela mindre

penningbelopp, insatta å motböcker med postsparbanken, dock högst 2 kronor

å varje bok. Aren 1931—1936 medgav riksdagen därjämte, att generalpoststyrelsen

finge av postmedel använda ett belopp av högst 1,000 kronor för

åtgärder, som till sitt syfte nära sammanhängde med ifrågavarande skolsparverksainhet.

Bihang till riksdagens protokoll 11)37. 1 sami. Nr 42—44.

i,9 37 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

Utdelningen av postsparbanksböcker Ilar skett enligt vissa allmänna riktlinjer.

som vid 1928 års riksdag uppdragits för ifrågavarande verksamhet

(riksdagens skrivelse nr 207).

I skrivelse den 13 november 1936 har generalpoststyrelsen gjort framställning

örn medgivande att jämväl under år 1937 för enahanda ändamål använda

postmedel. Styrelsen har till en början rörande omfattningen av den

av postsparbanken bedrivna skolsparverksamlieten lämnat följande redogörelse

:

Hittills hava postsparbanksböcker utdelats endast till folkskolebarn, och

första utdelningen ägde rum år 1928. De barn, som erhöllo böcker åren 1928

och 1929, torde nu i allmänhet hava avslutat sin skolgång, varför i det följande

till s. k. skolsparböcker endast hänföras sådana böcker, som utdelats från och

med år 1930. Då utdelningen varje år påbörjats först under höstterminen

och utdelningen av 1936 års anslag ännu icke är avslutad, hava i stort sett

endast de postsparbanksböcker, som utdelats under åren 1930—1935, kunnat

komma till användning för barnens egna insättningar av sparmedel. Under

dessa år hava utdelats tillhopa omkring 165,000 böcker med ett insatt gåvobelopp

av 2 kronor per bok eller sammanlagt 330,000 kronor. Böckerna hava

av barnen disponerats högst sex år (1930 års böcker) och lägst ett år (1935

års böcker). Å böckerna i fråga har genom barnens egna besparingar insatts

ett belopp, som inklusive räntor beräknas komma att vid 1936 års utgång

uppgå till i runt tal 2,150,000 kronor. Eesultatet av postsparbankens skolsparverksamhet

måste med hänsyn därtill, att densamma till övervägande delen

bedrives i landets fattigaste delar, där enskilda sparbanker icke finnas eller

hittills icke funnit lämpligt bedriva skolsparrörelse, anses fullt tillfredsställande,

och bör denna verksamhets fortbestånd tryggas genom att medel

för utdelning av postsparbanksböcker till skolbarn ställas till generalpoststyrelsens

förfogande även i fortsättningen.

Utdelningen av postsparbanksböcker vore, fortsätter styrelsen, ännu icke

avslutad för år 1936. Det ville dock synas, som örn nämnda års anslag icke

komme att behöva helt anlitas. Antalet utdelade skolsparböcker tenderade

nämligen att nedgå. Orsaken härtill vore att söka dels i det under de senare

åren starkt minskade barnantalet i skolorna, dels ock i den omständigheten,

att de enskilda sparbankerna i ökad omfattning intresserat sig för och bedreve

skolsparrörelse. Styrelsen funne sig med anledning därav böra föreslå,

att anslaget för utdelning av postsparbanksböcker till skolbarn minskades för

år 1937 från nuvarande 60,000 kronor till 50,000 kronor. Det för åtgärder, som

nära sammanhängde med skolsparverksamheten, hittills anvisade beloppet av

1,000 kronor för år hade, på sätt styrelsen utvecklat i sin skrivelse den 24

november 1930, då anslaget i fråga första gången begärdes, disponerats för

bestridande av vissa smärre med skolsparverksamhetens utövande förknippade

utgifter. Anledning förelåge icke att vidtaga någon ändring av ifrågavarande

belopp.

Generalpoststyrelsen har därefter ifrågasatt, att ärligt medgivande ai riksdagen

att använda visst belopp av postmedel till nu ifrågavarande ändamål

icke skulle behöva ske. Styrelsen har till stöd härför till en början

åberopat följande av särskilda sakkunniga i av dem den 26 oktober 1933

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

avgivet betänkande med utredning och förslag rörande rätt för sparbankerna

och postsparbanken att anlita ombud m. m. i ämnet gjort uttalande:

Enligt de sakkunnigas mening bör nu tillämpat förfaringssätt anses vara

onödigt omständligt. Även örn det under de första åren av postsparbankens

skolsparverksamhet var påkallat, med hänsyn jämväl till de enskilda sparbankernas

intressen, att underställa ärendet riksdagen, synes det böra i fortsättningen

vara tillräckligt betryggande, att, så länge av riksdagen prövade

och godkända grunder tillämpas, frågan avgöres av Kungl. Majit. Framställning

örn rätt att disponera vederbörligt belopp skulle i så fall göras av generalpoststyrelsen

vid avgivande av förslag till stat för postverkets driftkostnader

för det kommande året, varvid jämväl skulle lämnas kortfattad redogörelse

för skolsparrörelsens bedrivande, efter det nästföregående statförslag avgavs.

Skulle däremot ändring påkallas i fråga om grunderna för beloppets beräknande

eller för skolsparverksamhetens handhavande, synes riksdagens medgivande

böra inhämtas.

I anslutning härtill anför generalpoststyrelsen:

Av de av Kungl. Majit och riksdagen hittills anvisade medlen hade det

belopp, som icke förbrukats under visst år, i första hand tagits i anspråk

under det därpå följande året. Därest så icke kunnat ske, hade några medel

för utdelning ej funnits tillgängliga i början av varje år, innan Kungl. Maj:ts

och riksdagens beslut förelegat. Anslagets uppdelning på två år vore emellertid

ur räkenskapssynpunkt mindre lämpligt. Därest medel till skolsparverksamhetens

bedrivande anvisades i samma ordning som övriga anslag å postverkets

driftkostnadsstat, behövde någon reservation av ej utdelade medel

till ett kommande år icke äga rum och det under visst år i räkenskaperna

avförda beloppet skulle komma att överensstämma med vad under året utdelats.

Då en omläggning på sätt de sakkunniga föreslagit sålunda innebure

påtagliga fördelar, ville generalpoststyrelsen framhålla önskvärdheten av att

riksdagens bemyndigande utverkades för Kungl. Maj:t att framdeles besluta

i fråga om anslaget till skolsparverksamhet i likhet med vad som skedde beträffande

övriga anslag å postverkets driftkostnadsstat.

Generalpoststyrelsen, som utgår från att frågan örn anvisande av för år

1937 erforderligt anslagsbelopp under alla förhållanden måste föreläggas

riksdagen till avgörande, hemställer, att Kungl. Maj :t ville utverka riksdagens

medgivande för styrelsen att för fortsatt främjande av sparsamhet få av postmedel

använda dels intill ett belopp av femtiotusen kronor för utdelning enligt

nu gällande huvudgrunder till skolungdom i riket av mindre penningbelopp,

insatta å motböcker med postsparbanken, dock högst två kronor å varje bok,

dels ock ett belopp av högst ettusen kronor för åtgärder, som till sitt syfte

nära sammanhänga med berörda skolsparverksamhet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har riksdagen under en följd

av år medgivit, att generalpoststyrelsen för främjande av sparsamhet bland skolungdomen

må använda visst belopp av postmedel. Under åren 1931—1936

har beloppet utgjort 61,000 kronor, därav 60,000 kronor för direkt utdelning

till skolungdomen och 1,000 kronor för vissa därmed sammanhängande åtgärder.

Med hänsyn bland annat till det numera minskade barnantalet i skolorna

har generalpoststyrelsen beriiknat det för nu ifrågavarande verksamhet under

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

år 1937 erforderliga beloppet kunna minskas med 10,000 kronor till 51,000

kronor. Då av styrelsens redogörelse framgår, att resultatet av skolsparrörelsen

får anses tillfredsställande, vill jag tillstyrka, att det för rörelsens

fortsatta bedrivande under innevarande år erforderliga bemyndigandet utverkas

av riksdagen.

Styrelsen har jämväl ifrågasatt, att spörsmålet örn fortsättande av ifrågavarande

verksamhet framdeles icke skulle behöva årligen underställas riksdagen

utan att Kungl. Majit i samband med fastställande av postverkets

driftkostnadsstat skulle äga fatta beslut i ämnet. Då ifrågavarande verksamhet

numera får anses hava vunnit stadga i enlighet med de av riksdagen år

1928 fastställda huvudgrunderna och det, vid fortsatt tillämpning av nämnda

huvudgrunder, näppeligen kan bliva fråga örn någon mera avsevärd höjning i

förhållande till de belopp riksdagen tidigare beviljat, synes det innebära en icke

nödvändig omgång att årligen framlägga frågan för riksdagen. Jag vill därför

tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtas till vad generalpoststyrelsen

ifrågasatt. Vid bifall till detta förslag skulle det alltså ankomma på Kungl.

Majit att årligen bestämma det belopp, som av generalpoststyrelsen må för

ändamålet disponeras. Skulle det framdeles visa sig lämpligt, att för verksamhetens

bedrivande andra grunder än de, som av riksdagen prövats och

godkänts, böra tillämpas, skulle alltså fråga härom underställas riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att generalpoststyrelsen för fortsatt främjande

av sparsamhet under år 1937 må av postmedel ej mindre till ett

belopp av högst 50,000 kronor och enligt nu gällande huvudgrunder

till skolungdom i riket utdela mindre penningbelopp

insatta å motböcker med postsparbanken, dock högst två kronor

å varje bok, än även använda ett belopp av högst 1,000

kronor för åtgärder, som till sitt syfte nära sammanhänga med

berörda skolsparverksamhet,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att för tiden efter år 1937

bestämma det belopp, som generalpoststyrelsen enligt nämnda

huvudgrunder må av postmedel årligen disponera för nu ifrågavarande

ändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:152 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kronans deltagande i en andra reglering av sjön Torrön. a1 i texten
  2. SU 1937:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatta åtgärder för främjande av sparsamhet bland skolungdomen. s. 10 i texten