Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag örn, befordran med luftfartyg, m. m

39 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:5, Med förslag till lag örn, befordran med luftfartyg, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

1

Nr 5.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag örn,

befordran med luftfartyg, m. m.; given Stockholms

slott den 27 november 1936.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit bärmed

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade

förslag till lag örn befordran med luftfartyg,

dels ock äska riksdagens godkännande av härvid fogade, i Warschau den 12

oktober 1929 avslutade konvention rörande fastställande av vissa gemensamma

bestämmelser i fråga om internationell luftbefordran.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1937.

1 sami.

Nr 5.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Förslag

till

Lag

örn befordran med luftfartyg.

Härigenom förordnas som följer:

Lagens tillämpningsområde.

1 §•

Denna lag gäller befordran med luftfartyg av passagerare, resgods eller

gods, vilken utföres mot vederlag eller av lufttrafikföretag verkställes vederlagsfritt.

2 §.

Å luftbefordran, som utföres i enlighet med internationella överenskommelser

om postbefordran, äger denna lag icke tillämpning, ej heller å befordran,

som verkställes av lufttrafikföretag såsom första försök i syfte att upprätta

reguljär luftbefordringslinje, eller å befordran, som utföres under osedvanliga

förhållanden och faller utom normal utövning av lufttrafik.

Befordringshandlingar.

I. Biljett.

3 §•

Vid befordran av passagerare skall fraktföraren utfärda biljett, innehållande

följande uppgifter:

a. ort och dag för utfärdandet;

b. avgångsort och bestämmelseort;

c. avsedda mellanlandningar, fraktföraren obetaget att förbehålla sig rätt

till nödig ändring;

d. fraktförarens eller fraktförarnas namn och adress; samt

e. att befordringen utföres under den ansvarighet, som stadgas i denna lag.

Är biljett ej utfärdad, har den ej föreskrivet innehåll eller har den förkommit,

vare befordringsavtalet ändock gällande och underkastat bestämmelserna

i denna lag. Har fraktföraren mottagit passageraren utan att biljett utfärdats,

äge han likväl ej åberopa de bestämmelser, som utesluta eller begränsa hans

ansvarighet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

3

II. Resgodsbevis.

4 §.

Vid befordran av resgods, som passageraren lämnat i fraktförarens vård (inskrivet

resgods), skall denne utfärda resgodsbevis.

Resgodsbevis skall upprättas i två exemplar, det ena för passageraren, det

andra för fraktföraren. Beviset skall innehålla följande uppgifter:

a. ort och dag för utfärdandet;

b. avgångsort och bestämmelseort;

c. fraktförarens eller fraktförarnas namn och adress;

d. biljettens nummer;

e. att resgodset utlämnas till innehavaren av beviset;

f. kollinas antal och vikt;

g. belopp, som uppgivits i enlighet med 22 § andra stycket; samt

h. att befordringen utföres under den ansvarighet, som stadgas i denna lag.

År resgodsbevis ej utfärdat, har beviset ej föreskrivet innehåll eller har det

förkommit, vare befordringsavtalet ändock gällande och underkastat bestämmelserna

i denna lag. Har fraktföraren mottagit resgodset utan att resgodsbevis

utfärdats eller innehåller beviset icke de i andra stycket under d., f. och

h. föreskrivna uppgifter, åge han likväl ej åberopa de bestämmelser, som utesluta

eller begränsa hans ansvarighet.

III. Flygfraktsedel.

5 §•

Vid befordran av gods äge fraktföraren fordra, att avsändaren upprättar

och avlämnar en befordringshandling, betecknad flygfraktsedel. Avsändaren

äge fordra, att sådan handling mottages av fraktföraren.

År flygfraktsedel ej utfärdad, har den ej föreskrivet innehåll eller har den

förkommit, vare befordringsavtalet ändock gällande och, med det undantag som

följer av 9 §, underkastat bestämmelserna i denna lag.

6 §.

Flygfraktsedeln skall upprättas av avsändaren i tre originalexemplar och

avlämnas tillsammans med godset. Det första exemplaret skall förses med beteckningen

»för fraktföraren» och undertecknas av avsändaren. Det andra

exemplaret skall betecknas »för mottagaren»; det undertecknas av avsändaren

och fraktföraren samt åtföljer godset. Det tredje exemplaret undertecknas

av fraktföraren och återställes av honom till avsändaren efter godsets mottagande.

Fraktförarens underskrift skall tecknas vid godsets mottagande; den kan ersättas

med stämpel. Avsändarens underskrift kan vara tryckt eller ersättas

med stämpel.

Där fraktföraren på avsändarens begäran upprättat flygfraktsedeln, anses

han, där ej annat styrkes, hava handlat för avsändarens räkning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

7 §•

Avser befordringen flera kolli, skall avsändaren, där fraktföraren det begär,

upprätta särskilda flygfraktsedlar.

8 §•

Flygfraktsedeln skall innehålla följande uppgifter:

a. ort och dag för utfärdandet;

b. avgångsort och bestämmelseort;

c. avsedda mellanlandningar, fraktföraren obetaget att förbehålla sig rätt

till nödig ändring;

d. avsändarens namn och adress;

e. den förste fraktförarens namn och adress;

f. örn viss mottagare angives, hans namn och adress;

g. godsets art;

h. stycketal, förpackningssätt och kollinas särskilda märken eller nummer;

i. godsets vikt, myckenhet, rymd eller mått;

j. godsets och förpackningens synliga tillstånd;

k. frakten, örn den är bestämd, dag och ort för betalningen, så ock av vem

den skall erläggas;

l. örn godset sändes mot efterkrav, vederlaget för godset, så ock kostnad

som skall gäldas av mottagaren;

m. belopp, som uppgivits i enlighet med 22 § andra stycket;

n. i huru många exemplar flygfraktsedeln utfärdats;

o. handlingar, som avlämnats till fraktföraren att åtfölja flygfraktsedeln;
p.

befordringstiden och kortfattad uppgift å den avsedda vägen (via), såvitt

avtal därutinnan träffats; samt

q. att befordringen utföres under den ansvarighet, som stadgas i denna lag.

9 §.

Har fraktföraren mottagit godset utan att flygfraktsedel utfärdats eller innehåller

fraktsedeln icke de i 8 § a.—i. och q. föreskrivna uppgifter, åge han

icke åberopa de bestämmelser i denna lag, som utesluta eller begränsa hans

ansvarighet.

10 §.

Avsändaren svare för skada, som tillskyndas fraktföraren eller annan i

följd av att uppgifter rörande godset, vilka han upptagit i flygfraktsedeln,

ej hava föreskrivet innehåll eller eljest äro ofullständiga eller oriktiga.

11 §.

Flygfraktsedeln skall, där ej annat styrkes, gälla såsom bevis örn avtalets

slutande, örn mottagandet av godset och örn villkoren för befordringen.

Uppgifterna i flygfraktsedeln angående godsets vikt, mått, förpackning och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

5

stycketal skola, där ej annat styrkes, äga vitsord. Annan uppgift om godsets

myckenhet eller rymd samt uppgift örn dess tillstånd åge däremot ej vitsord

mot fraktföraren, med mindre han i avsändarens närvaro undersökt uppgiften

och därom tecknat intyg å flygfraktsedeln eller ock uppgiften avser godsets

synliga tillstånd.

Rätt att förfoga över godset oell godsets utlämnande.

12 §.

Mot uppfyllande av sina förpliktelser på grund av befordringsavtalet åge

avsändaren, där det kan ske utan skada för fraktföraren eller annan avsändare,

förfoga över godset genom att återtaga det å avgångs- eller bestämmelseflygplatsen,

stoppa det vid landning under resan, på bestämmelseorten eller

under resan låta utlämna det till annan än den i flygfraktsedeln angivne mottagaren

eller begära dess återsändande till avgångsflygplatsen; gälde dock

kostnad som därav kommer. Kan avsändarens order ej verkställas, skall fraktföraren

därom omedelbart underrätta honom.

Utför fraktföraren avsändarens order utan att dennes exemplar av flygfraktsedeln

företes, vare fraktföraren ansvarig för skada, som därigenom tillskyndas

rätte innehavaren av flygfraktsedeln, fraktföraren obetaget att söka

sitt åter av avsändaren.

Avsändarens rätt upphöre, då efter vad i 13 § stadgas mottagarens rätt inträder.

Vägrar mottagaren att mottaga fraktsedeln eller godset eller är han

icke att träffa, gånge rätten att förfoga över godset åter till avsändaren.

13 §.

När godset framkommit till bestämmelseorten, åge mottagaren, där ej annat

föranledes av vad i 12 § stadgas, av fraktföraren utfå flygfraktsedeln

och godset, därest han gäldar vad denne äger fordra och i övrigt fullgör de

befordringsvillkor, som angivits i flygfraktsedeln.

Där ej annat avtalats, skall fraktföraren, så snart godset framkommit, underrätta

mottagaren därom.

14 §.

Vidgår fraktföraren att godset förkommit eller har det ej framkommit

senast inom sju dagar efter det godset bort anlända, äge mottagaren mot fraktföraren

göra gällande de rättigheter, som härflyta ur befordringsavtalet.

15 §.

Förbehåll, som innefattar avvikelse från bestämmelserna i 12, 13 eller 14 §,

vare ej gällande, med mindre det intagits i flygfraktsedeln.

16 §.

Avsändaren vare pliktig att lämna de upplysningar och att vid flygfraktsedeln

foga de handlingar, som erfordras för att tull-, accis- och ordningsföre
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

skrifter må kunna fullgöras före godsets avlämnande till mottagaren. Skada i

följd av att sådan upplysning eller handling saknas, är ofullständig eller felaktig

vare avsändaren pliktig att ersätta, utan så är att fel eller försummelse

ligger fraktföraren eller hans folk till last.

Fraktföraren vare icke pliktig att undersöka, örn dessa upplysningar och

handlingar äro riktiga eller fullständiga.

Fraktförarens ansvarighet.

17 §.

Drabbas passagerare, ombord å luftfartyget eller vid påstigning eller avstigning,

av skada å person, vare fraktföraren, såvitt ej annat följer av vad

nedan stadgas, därför ansvarig.

18 §.

Förkommer, minskas eller skadas inskrivet resgods eller gods, medan det är

i fraktförarens vård, på flygplats, ombord på luftfartyg eller, vid landning

utanför flygplats, varhelst godset befinner sig, vare fraktföraren, med nedan

stadgade undantag, därför ansvarig.

Har på grund av befordringsavtalet vid lastning, avlämnande eller omlastning

befordran verkställts till lands eller sjöledes utanför flygplats, ligge å

fraktföraren att visa att skada, som drabbat resgodset eller godset, ej uppkommit

under den i första stycket avsedda tiden.

19 §.

För skada i följd av dröjsmål vid luftbefordran av passagerare, inskrivet

resgods eller gods vare fraktföraren ansvarig, där ej nedan annorlunda stadgas.

20 §.

Fraktföraren vare fri från ansvarighet, där antagas må, att skadan icke orsakats

genom fel eller försummelse av fraktföraren själv eller av hans folk i

tjänsten.

Samma lag vare, där vid befordran av inskrivet resgods eller gods skadan

tillkommit genom fel eller försummelse vid styrningen, förandet eller navigeringen

av luftfartyget och fel eller försummelse i annat hänseende ej föreligger.

21 §.

Har den, som lidit skadan, genom eget vållande därtill medverkat, varde ersättningen

jämkad efter ty skäligt prövas.

22 §.

Vid befordran av passagerare vare fraktförarens ansvarighet för envar av

dem begränsad till adertontusentvåhundrafemtio kronor; och må förty, där

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

7

ersättningen skall utgå i form av ränta, dennas kapitaliserade värde icke överskrida

sagda gräns. Avtal må dock träffas örn högre gräns för ansvarigheten.

Beträffande inskrivet resgods eller gods vare fraktförarens ansvarighet begränsad

till trettiosju kronor för kilogram. Har avsändaren vid godsets avlämnande

till fraktföraren särskilt uppgivit det intresse, som är förbundet

med befordringen, och guldit föreskriven tilläggsavgift, galle det uppgivna beloppet

såsom gräns för fraktförarens ansvarighet, där han ej visar, att avsändarens

intresse är lägre.

För resgods, som passageraren icke lämnat i fraktförarens vård, vare ansvarigheten

begränsad till sjuhundratrettio kronor för envar passagerare.

23 §.

Förbehåll, som innefattar inskränkning i fraktförarens ansvarighet eller bestämmer

lägre gräns därför än i 22 § sägs, vare ogiltigt.

24 §.

Där passagerare drabbats av skada å person, skall enligt de i strafflagen

stadgade grunder bestämmas vem ersättningen skall tillkomma och vad därunder

skall räknas.

25 §.

Har skada med uppsåt eller grov vårdslöshet orsakats av fraktföraren själv

eller av hans folk i tjänsten, äge han icke åberopa de bestämmelser i denna

lag, som utesluta eller begränsa hans ansvarighet.

f-''

26 §.

Mottages inskrivet resgods eller gods utan anmärkning, skall godset, där ej

annat styrkes, anses avlämnat i oskadat skick och i överensstämmelse med befordringshandlingen.

Örn skada eller minskning skall anmärkning göras hos fraktföraren omedelbart

efter upptäckten och senast, beträffande resgods, inom tre dagar samt,

beträffande gods, inom sju dagar från mottagandet. Vid dröjsmål skall anmärkning

framställas inom fjorton dagar från den dag, då avlämnande skedde.

Anmärkning skall göras genom anteckning på fraktförarens exemplar av

befordringshandlingen eller eljest i skrift, avsänd inom tid som i andra stycket

sägs.

27 §.

Har ej anmärkning enligt 26 § framställts inom tid som där sägs, vare rätten

till talan mot fraktföraren förlorad, utan så är att han förfarit svikligen.

28 §.

Talan örn ansvarighet skall föras vid rätten i den ort, där fraktföraren har

sitt hemvist, där hans huvudkontor eller det kontor finnes, genom vars medverkan

avtalet slutits, eller ock på bestämmelseorten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

29 §.

Varder ej talan om ansvarighet anhängiggjord inom två år från luftfartygets

ankomst till bestämmelseorten eller från den dag, då det skolat anlända

eller då befordringen avbröts, vare rätten till talan förlorad.

30 §.

Skall befordran, som enligt vad därom avtalats är att anse såsom en enhet,

utföras av flera fraktförare var efter annan, vare envar av dem, sedan han

mottagit passageraren, det inskrivna resgodset eller godset, ansvarig för den

del av befordringen, vars utförande ankommer på honom.

Vid befordran av inskrivet resgods eller gods må avsändaren jämväl hålla

sig till den förste fraktföraren och den som äger utfå godset till den siste,

ändå att skadan eller dröjsmålet inträffat, medan godset var i annan fraktförares

vård. Äro två fraktförare ansvariga efter vad nu sagts, svare de en

för båda och båda för en.

Sammansatt befordran.

31 §.

Där befordran skall utföras delvis med luftfartyg och delvis med annat befordringsmedel,

vare denna lag tillämplig allenast beträffande luftbefordringen.

Villkor, som avser befordringen med annat befordringsmedel, må intagas i

luftbefordringshandlingen.

Särskilda bestämmelser.

32 §.

Göres i befordringsavtal eller eljest innan skada timat, med avvikelse från

vad i denna lag stadgas, förbehåll örn tillämplig lag eller örn domstols behörighet,

vare det förbehåll utan verkan.

Skiljeavtal rörande skada som i denna lag avses vare, där avtal träffats

innan skadan timade, ej gällande med mindre avtalet angår befordran av gods

samt skiljemannaförfarandet skall äga rum i stat som är ansluten till den i

Warschau den 12 oktober 1929 avslutade konventionen örn internationell luftbefordran,

inom en i 28 § avsedd domstols domvärjo och med tillämpning av

vad lagen i sådan stat stadgar örn luftbefordran som i konventionen avses.

33 §.

Bestämmelserna i denna lag skola äga tillämpning jämväl å internationell

luftbefordran, vad i 24 § stadgas dock allenast där enligt i allmänhet gällande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

9

regler svensk lag skall komma till användning. Har stat, som är ansluten till

den i 32 § omförmälda konventionen, avgivit sådan förklaring, som avses i tilläggsprotokollet

till samma konvention, skall lagen ej äga tillämpning å internationell

luftbefordran, som utföres omedelbart av den staten.

Vid internationell luftbefordran skola de i 22 § angivna penningbeloppen

avse kronor i guld.

34 §.

Såvitt angår inrikes luftbefordran, äger Konungen meddela bestämmelser

avvikande från vad i 3 § första stycket, 4 § andra stycket samt 8 § stadgas

angående biljett, resgodsbevis och flygfraktsedel.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

CONVENTIO N

pour rUnilication de certaines

Regie» relatives an Transport

Aérien International.

CHAPITRE PREMIER.

Objet — Déflnitions.

Article premier.

1) La présente Convention s’applique

ä tout transport international de

personnes, bagages ou marchandises,

effectué pär aéronef contre rémunération.

Elle s’applique également aux

transports gratuits effectués par aéronef

par une entreprise de transports

aériens.

2) Est qualifié »transport international»,

au sens de la présente Convention,

tout transport dans lequel, d’aprés

les stipulations des parties, le point

de départ et le point de destination,

qu’il y ait ou non interruption de

transport ou transbordement, sont

situés soit sur le territoire de deux

Hautes Parties Contractantes, soit sur

le territoire d’une seule Haute Partie

Contractante, si une escale est prévue

dans un territoire soumis å la souveraineté,

ä la suzeraineté, au mandat

ou å 1’autorité d’une autre Puissance

méme non Contractante. Le transport

sans une telle escale entre les territoires

soumis å la souveraineté, ä la

suzeraineté, au mandat ou ä 1’autorité

de la méme Haute Partie Contractante

n’est pas considéré comme international

au sens de la présente Convention.

3) Le transport å exécuter pär plusieurs

transporteurs par air successifs

est censé constituer pour 1’application

de cette Convention un transport

unique lorsqu’il a été envisagé par les

parties comme une seule opération,

(Svensk text.)

KONVENTION

rörande fastställande av vissa

gemensamma bestämmelser i

fråga örn internationell luftbefordran.

KAPITEL I.

Föremål och definitioner.

Artikel 1.

1. Denna konvention gäller all internationell

befordran av personer, resgods

eller gods, vilken utföres med

luftfartyg mot vederlag. Den äger

tillämpning jämväl å vederlagsfri befordran,

som med luftfartyg utföres

av lufttrafikföretag.

2. Såsom internationell anses i denna

konvention befordran, då enligt

befordringsavtalet avgångsorten och

bestämmelseorten — oavsett örn befordringsavbrott

eller ombyte av fartyg

förekommer eller ej — ligga på två

höga fördragsslutande parters territorier.

Äro både avgångsorten och bestämmelseorten

belägna på en enda hög

fördragsslutande parts territorium, anses

befordringen jämväl såsom internationell,

såframt mellanlandning skall

äga rum på territorium, som är underkastat

annan stats suveränitet, överhöghet,

mandat eller myndighet, ändå

att denna stat icke är fördragsslutande.

Befordran, som utan sådan mellanlandning

företages mellan territorier

underkastade en och samma höga fördragsslutande

parts suveränitet, överhöghet,

mandat eller myndighet, anses

icke såsom internationell i denna konvention.

3. Befordran, som skall utföras av

flera luftfraktförare var efter annan,

anses, vare sig beträffande befordringen

slutits ett enda eller flera avtal,

vid tillämpning av denna konvention

såsom en enhet, där den av parterna så

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

11

qu’il ait été conclu sems la forme d’un

seul contrat ou (Tune série de contrats

et il ne perd pas son caractére international

par le fait qu’un seul contrat

ou une série de contrats doivent étre

exécutés intégralement dans un territoire

soumis å la souveraineté, ä la

suzeraineté, au mandat ou å l’autorité

d’une méme Haute Partie Gontran

tante.

Article 2.

1) La Convention s’applique aux

transports effectués par l’État ou les

autres personnes juridiques de droit

public, dans les conditions prévues ä

1’article ler.

2) Sont exceptés de 1’application de

la présente Convention les transports

effectués sous 1’empire de conventions

postales internationales.

CHAPITRE II.

Titres de transport.

Seetion I. — Billot de passage.

Artide 3.

1) Dans le transport de voyageurs,

le transporter est tenu de délivrer un

hillet de passage qui doit contenir les

mentions suivantes:

ä) le lieu et la date de Immission;

b) les points de départ et de destination

;

c) les arréts prévus, sous réserve

de la faeulté pour le transporteur de

stipuler qu’il pourra les modifier en

cas de nécessité et sans que cette modification

puisse faire perdre au transport

son caractére international;

d) le nom et 1’adresse du ou des

transporteurs;

e) 1’indication que le transport est

soumis au régime de la responsabilité

établi par la présente Convention.

2) L’absence, 1’irrégularité ou la

perte du hillet n’affecte ni 1’existence,

ni la validité du contrat de transport,

qui n’en sera pas moins soumis aux

régles de la présente Convention.

Toutefois si le transporteur accepte le

voyageur sans qu’il ait été délivré un

betraktats; befordringen förlorar icke

på den grund sin internationella karaktär,

att ett eller flera av avtalen

skola i sin helhet fullgöras inom territorium,

som är underkastat en och

samma höga fördragsslutande parts

suveränitet, överhöghet, mandat eller

myndighet.

Artikel 2.

1. Konventionen gäller, under de

i art. 1 angivna förutsättningar, jämväl

befordran, som utföres av stat,

kommun, annan sådan menighet eller

offentlig inrättning.

2. Konventionen gäller icke befordran,

som utföres i enlighet med internationella

postkonventioner.

KAPITEL II.

Beford ringshandlingar.

Avdelning I. Biljett.

Artikel 3.

1, Vid befordran av passagerare

skall fraktföraren utfärda biljett innehållande

följande uppgifter:

a. ort och dag för utfärdandet;

b. avgångsort och bestämmelseort;

c. avsedda mellanlandningar, fraktföraren

obetaget att förbehålla sig rätt

till nödig ändring, utan att befordringen

på den grund förlorar sin internationella

karaktär;

d. fraktförarens eller fraktförarnas

namn och adress; samt

e. att befordringen utföres under

den ansvarighet, som stadgas i denna

konvention.

2. Är biljett ej utfärdad, har den

ej föreskrivet innehåll eller har den

förkommit, vare befordringsavtalet ändock

gällande och underkastat bestämmelserna

i denna konvention. Har

fraktföraren mottagit passageraren

utan att biljett utfärdats, äge han

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

hillet de passage, il idarna pas le dock ej åberopa de bestämmelser i dendroit

de se prévaloir des dispositions na konvention, som utesluta eller bede

cette Convention qui excluent ou gränsa hans ansvarighet,

limitent sa responsabilité.

Section n. —- Bulletin de bagages.

Article 4.

1) Dans le transport de bagages,

autres que les ménus objets personnels

dont le voyageur conserve la garde, le

transporteur est tenu de délivrer un

bulletin de bagages.

2) Le bulletin de bagages est établi

en deux exemplaires, l’un pour le

voyageur, l’autre pour le transporteur.

3) Il dolt contenir les mentions suivantes:
a)

le lieu et la date de l’émission;

b) les points de départ et de destination;
c)

le nom et 1’adresse du ou des

transporteurs;

d) le numéro du hillet de passage;

e) 1’indication que la livraison des

bagages est faite au porteur du bulletin

;

f) le nombre et le poids des colis;

g) le montant de la valeur déclarée

conformément ä 1’article 22 alinéa 2;

h) 1’indication que le transport est

soumis au régime de la responsabilité

établi par la présente Convention.

4) L’absence, 1’irrégularité ou la

perte du bulletin n’affecte ni l’existence,

ni la validité du contrat de

transport qui n’en sera pas moins soumis

aux régles de la présente Convention.

Toutefois si le transporteur

accepte les bagages sans qu’il ait été

délivré un bulletin ou si le bulletin ne

contient pas les mentions indiquées

sous les lettres d), f), h), le transporteur

n’aura pas le drott de se prévaloir

des dispositions de cette Convention

qui excluent ou limitent sa

responsabilité.

Avdelning II. Resgodsbevis.

Artikel 4.

1. Vid befordran av annat resgods

än det, som passageraren behåller i sin

vård, skall fraktföraren utfärda resgodsbevis.

2. Resgodsbeviset utfärdas i två

exemplar, det ena för passageraren,

det andra för fraktföraren.

3. Beviset skall innehålla följande

uppgifter:

a. ort och dag för utfärdandet;

b. avgångsort och bestämmelseort;

c. fraktförarens eller fraktföramas

namn och adress;

d. biljettens nummer;

e. att resgodset utlämnas till innehavaren

av beviset;

f. kollinas antal och vikt;

g. belopp, som uppgivits i enlighet

med art. 22 andra stycket; samt

h. att befordringen utföres under

den ansvarighet, som stadgas i denna

konvention.

4. Är resgodsbevis ej utfärdat,

har beviset ej föreskrivet innehåll eller

har det förkommit, vare befordringsavtalet

ändock gällande och underkastat

bestämmelserna i denna konvention.

Har fraktföraren mottagit

resgodset utan att resgodsbevis utfärdats

eller innehåller beviset icke de

under d., f. och h. föreskrivna uppgifter,

åge han dock ej åberopa de bestämmelser

i denna konvention, som

utesluta eller begränsa hans ansvarighet.

Section IH. — Bettre de transport Avdelning m. Flygfraktsedel,

adrien.

Artide 5. Artikel 5.

1) Tout transporteur de marchan- 1. Vid befordran av gods åge

dises a le droit de demander å l’expé- fraktföraren fordra, att avsändaren

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 5.

13

diteur 1’établissement et la remise d’un

titre appelé: «lettre de transport

aérien»; tout expéditeur a le droit de

demander au transporteur 1’acceptation

de ce document.

2) Toutefois, 1’absence, 1’irrégularité

ou la perte de ce titre n’affecte ni

1’existence, ni la validité du contrat

de transport qui n’en sera pas moins

soumis aux régles de la présente Convention,

sous réserve des dispositions

de 1’article 9.

Artide 6.

1) La lettre de transport aérien est

établie par 1’expéditeur en trois exemplaires

originaux et remise avec la

marchandise.

2) Le premier exemplaire pörte la

mention «pour le transporteur»; il est

signé pär 1’expéditeur. Le deuxiéme

exemplaire pörte la mention «pour le

destinataire»; il est signé par l’expéditeur

et le transporteur et il accompagne

la marchandise. Le troisiéme

exemplaire est signé par le transporteur

et remis par lui å 1’expéditeur

aprés acceptation de la marchandise.

3) La signature du transporteur

doit étre apposée dés l’acceptation de

la marchandise.

4) La signature du transporteur

peut étre remplacée par un timbre;

celle de 1’expéditeur peut étre imprimée

ou remplacée pär un timbre.

5) Si, å la demande de 1’expéditeur,

le transporteur établit la lettre de

transport aérien, il est considéré

jusqu’å preuve contraire, comme agissant

pour le compte de 1’expéditeur.

Artide 7.

Le transporteur de marchandises a

le droit de demander ä 1’expéditeur

1’établissement de lettres de transport

aérien différentes lorsqu’il y a plusieurs

edis.

Artide 8.

La lettre de transport aérien doit

contenir les mentions suivantes:

a) le lieu ou le document a été créé

et la date ä laquelle il a été établi;

upprättar och avlämnar en befordringshandling,

betecknad flygfraktsedel.

Avsändaren äge fordra att sådan

handling mottages av fraktföraren.

2. Är flygfraktsedel ej utfärdad,

har den ej föreskrivet innehåll eller

har den förkommit, vare befordringsavtalet

ändock gällande och, med det

undantag som följer av art. 9, underkastat

bestämmelserna i denna konvention.

Artikel 6.

1. Flygfraktsedeln upprättas av

avsändaren i tre originalexemplar och

avlämnas tillsammans med godset.

2. Det första exemplaret skall förses

med beteckningen »för fraktföraren»

och undertecknas av avsändaren.

Det andra exemplaret skall betecknas

»för mottagaren»; det undertecknas

av avsändaren och fraktföraren samt

åtföljer godset. Det tredje exemplaret

undertecknas av fraktföraren och

återställes av honom till avsändaren

efter godsets mottagande.

3. Fraktförarens underskrift skall

tecknas vid godsets mottagande.

4. Fraktförarens underskrift kan

ersättas med stämpel, avsändarens kan

vara tryckt eller ersättas med stämpel.

5. Där fraktföraren på avsändarens

begäran upprättat flygfraktsedeln,

anses han, där ej annat styrkes,

hava handlat för avsändarens räkning.

Artikel 7.

Fraktföraren äge fordra, att avsändaren

upprättar särskilda flygfraktsedlar,

då befordringen avser flera

kolli.

Artikel 8.

Flygfraktsedeln skall innehålla följande

uppgifter:

a. ort och dag för utfärdandet;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

b) les points de départ et de destination;
c)

les arréts prévus, sous réserve de

la faculté, pour le transporteur, de

stipuler qu’il pourra les modifier en

cas de nécessité et sans que cette modification

puisse faire perdre au transport

son caractére international;

d) le nom et l’adresse de l’expéditeur;
e)

le nom et 1’adresse du premier

transporteur;

f) le nom et 1’adresse du destinataire,

s’il y a lieu;

g) la nature de la marchandise;

h) le nombre, le mode d’emballage,

les marques particuliéres ou les numéros

des cobs;

i) le poids, la quantité, le volume

ou les dimensions de la marchandise;

j) l’état apparent de la marchandise

et de 1’emballage;

k) le pris du transport s’il est stipulé,

la date et le lieu de paiement et

la personne qui doit payer;

l) si 1’envoi est fait contre remboursement,

le prix des marchandises et,

éventuellement, le montant des frais;

m) le montant de la valeur déclarée

conformément å l’article 22, alinéa 2;

n) le nombre d’exemplaires de la

lettre de transport aérien;

o) les documents transmis au transporteur

pour accompagner la lettre de

transport aérien;

p) le délai de transport et 1’indication

sommaire de la voie ä suivre

(via) s’ils ont été stipulés;

q) 1’indication que le transport est

soumis au régime de la responsabilité

établi par la présente Convention.

Article 9.

Si le transporteur accepte des marchandises

sans qu’il ait été établi une

lettre de transport aérien, ou si celleci

ne contient pas toutes les mentions

indiquées par 1’article 8 [a) ä i) inclusivement

et q)], le transporteur

n’aura pas le droit de se prévaloir des

dispositions de cette Convention qui

excluent ou limitent sa responsabilité.

b. avgångsort och bestämmelseort;

c. avsedda mellanlandningar, fraktföraren

obetaget att förbehålla sig rätt

till nödig ändring, utan att befordringen

på den grund förlorar sin internationella

karaktär;

d. avsändarens namn och adress;

e. den förste fraktförarens namn och

adress ;

f. örn viss mottagare angives, hans

namn och adress;

g. godsets art;

h. stycketal, förpackningssätt och

kollinas särskilda märken eller nummer;
i.

godsets vikt, myckenhet, rymd eller

mått;

j. godsets och förpackningens synliga

tillstånd;

k. frakten, örn den är bestämd, dag

och ort för betalningen, så ock av vem

den skall erläggas;

l. örn godset sändes mot efterkrav,

vederlaget för godset, så ock kostnad

som skall gäldas av mottagaren;

m. belopp, som uppgivits i enlighet

med art. 22 andra stycket;

n. i huru många exemplar flygfraktsedeln

utfärdats;

o. handlingar, som avlämnats till

fraktföraren att åtfölja flygfraktsedeln;
p.

befordringstiden och kortfattad

uppgift å den avsedda vägen (via),

såvitt avtal därutinnan träffats; samt

q. att befordringen utföres under

den ansvarighet, som stadgas i denna

konvention.

Artikel 9.

Har fraktföraren mottagit godset

utan att flygfraktsedel utfärdats eller

innehåller fraktsedeln icke de i art.

8 a.—i. och q. föreskrivna uppgifter,

åge han icke åberopa de bestämmelser

i denna konvention, som utesluta eller

begränsa hans ansvarighet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

15

Article 10.

1) L’expéditeur est responsable de

1’exactitude des indications et déclarations

concernant la marchandise qu’il

inscrit dans la lettre de transport

aérien.

2) Il supportera la responsabilité de

tout dommage subi par le transporteur

ou toute autre personne å raison de ses

indications et déclarations irréguliéres,

inexactes ou incomplétes.

Artide 11.

1) La lettre de transport aérien fait

foi, jusqu’ä preuve contraire, de la

conclusion du contrat, de la reception

de la marchandise et des conditions du

transport.

2) Les énonciations de la lettre de

transport aérien, relatives au poids,

aux dimensions et å 1’emballåge de la

marchandise ainsi qu’au nombre des

colis font foi jusqu’ä preuve contraire;

celles relatives å la quantité, au volume

et å 1’état de la marchandise ne

font preuve contre le transporteur

qu’autant que la vérification en a été

faite par lui en presence de l’expéditeur,

et constatée sur la lettre de

transport aérien, ou qu’il s’agit d’énonciations

relatives å l’état apparent de

la marchandise.

Artide 12.

1) L’expéditeur a le droit, sous la

condition d’exécuter toutes les obligations

résultant du contrat de transport,

de disposer de la marchandise, soit en

la retirant ä 1’aérodrome de départ ou

de destination, soit en 1’arrétant en

cours de route lors d’un atterrissage,

soit en la faisant délivrer au lieu de

destination ou en cours de route ä

une personne autre que le destinataire

indiqué sur la lettre de transport

aérien, soit en demandant son retour

å l’aérodrome de départ, pour autant

que 1’exercice de ce droit ne pörte

préjudice ni au transporteur, ni aux

autres expéditeurs et avec 1’obligation

de rembourser les frais qui en résultent.

Artikel 10.

1. För riktigheten av de uppgifter

rörande godset, som avsändaren upptager

i flygfraktsedeln, vare han ansvarig.

2. Avsändaren svare för skada,

som tillskyndas fraktföraren eller annan

på grund av att avsändarens uppgifter

ej hava föreskrivet innehåll eller

eljest äro ofullständiga eller oriktiga.

Artikel 11.

1. Flygfraktsedeln skall, där ej

annat styrkes, gälla såsom bevis om

avtalets slutande, om mottagandet av

godset och om villkoren för befordringen.

2. Uppgifterna i flygfraktsedeln

angående godsets vikt, mått, förpackning

och stycketal skola, där ej annat

styrkes, äga vitsord. Annan uppgift

om godsets myckenhet eller rymd samt

uppgift örn dess tillstånd åge däremot

ej vitsord mot fraktföraren, med mindre

han i avsändarens närvaro undersökt

uppgiften och därom tecknat intyg

å flygfraktsedeln eller ock uppgiften

avser godsets synliga tillstånd.

Artikel 12.

1. Där avsändaren uppfyller sina

förpliktelser på grund av befordringsavtalet,

åge han rätt att förfoga

över godset genom att återtaga det

från avgångs- eller bestämmelseflygplatsen,

genom att stoppa det vid landning

under resan, genom att på bestämmelseorten

eller under resan låta

utlämna det till annan än den i flygfraktsedeln

angivne mottagaren eller

genom att begära dess återsändande

till avgångsflygplatsen. Denna rätt

må avsändaren utöva endast såvitt

ej därigenom skada uppstår för fraktföraren

eller annan avsändare; och

gälde avsändaren kostnad, som därav

kommer.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 5.

2) Dans le cas ou 1''exécution des

ordres de 1’expéditeur est impossible,

le transporteur dolt Ten aviser immédiatement.

3) Si le transporteur se conforme

aux ordres de disposition de 1’expéditeur,

sans exiger la production de l’exemplaire

de la lettre de transport

aérien délivré å celui-ci, il sera

responsable, sauf son recours contre

1’expéditeur, du préjudice qui pourrait

étre causé par ce fait å celui qui est

réguliérement en possession de la

lettre de transport aérien.

4) Le droit de 1’expéditeur cesse au

moment ou celui du destinataire commence,

conformément å 1’article 13 cidessous.

Toutefois, si le destinataire

refuse la lettre de transport ou la marchandise,

ou s’il ne peut étre atteint,

1’expéditeur reprend son droit de disposition.

Article 13.

1) Sauf dans les cas indiqués å

1’article précédent, le destinataire a le

droit, dés 1’arrivée de la marchandise

au point de destination, de demander

au transporteur de lui remettre la

lettre de transport aérien et de lui

Hyrer la marchandise contre le parment

du montant des créances et

contre l’exécution des conditions de

transport indiquées dans la lettre de

transport aérien.

2) Sauf stipulation contraire, le

transporteur dolt aviser le destinataire

dés 1’arrivée de la marchandise.

3) Si la perte de la marchandise

est reconnue par le transporteur ou

si, å 1’expiration d’un délai de sept

jours apres quille aurait du arriver,

la marchandise n’est pas arrivée, le

destinataire est autorisé å faire valoir

vis-å-vis du transporteur les droits résultant

du contrat de transport.

Artide 14.

L’expéditeur et le destinataire peuvent

faire valoir tous les droits qui

leur sont respectivement conférés par

les artides 12 et 13, chacun en son

2. Kan avsändarens order ej verkställas,

skall fraktföraren därom omedelbart

underrätta honom.

3. Utför fraktföraren avsändarens

order utan att dennes exemplar av

flygfraktsedeln företes, vare fraktföraren

ansvarig för skada, som därigenom

tillskyndas rätte innehavaren

av flygfraktsedeln, fraktföraren obetaget

att söka sitt åter av avsändaren.

4. Avsändarens rätt upphöre, då

efter vad i art. 13 stadgas mottagarens

rätt inträder. Vägrar mottagaren

att mottaga fraktsedeln eller godset

eller är han icke att träffa, gånge rätten

att förfoga över godset åter till

avsändaren.

Artikel 13.

1. När godset framkommit till bestämmelseorten,

äge mottagaren, där

ej annat föranledes av vad i art. 12

stadgas, fordra att fraktföraren till

honom utlämnar flygfraktsedeln och

godset mot det att han gäldar vad

fraktföraren äger fordra och i övrigt

fullgör de befordringsvillkor, som angivits

i flygfraktsedeln.

2. Där ej annat avtalats, skall

fraktföraren, så snart godset framkommit,

underrätta mottagaren därom.

3. Vidgår fraktföraren att godset

förkommit eller har det ej framkommit

senast inom sju dagar efter

det godset bort anlända, äge mottagaren

mot fraktföraren göra gällande

de rättigheter, som härflyta ur befordringsavtalet.

Artikel 14.

Avsändaren och mottagaren kunna,

evad de handla å egna eller å annans

vägnar, i eget namn göra gällande

dem enligt art. 12 och 13 tillkommande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

17

propre nom, qu’il agisse dans son

propre intérét ou dans 1’intérét d’autrui,

å condition d’exécuter les obligations

que le contrat impose.

Article 15.

1) Les articles 12, 13 et 14 ne porten!

aucun préjudice ni aux rapports

de 1’expéditeur et du destinataire

entre eux, ni aux rapports des tiers

dont les droits proviennent, soit de

1’expéditeur1, soit du destinataire.

2) Toute clause dérogeant aux stipulation

des articles 12, 13 et 14 doit

étre inscrite dans la lettre de transport

aérien.

Artide 16.

1) L’expéditeur est tenu de fournir

les renseignements et de joindre ä la

lettre de transport aérien les documents

qui, avant la remise de la marchandise

au destinataire, sont nécessaires

å 1’accomplissement des formalités

de douane, d’octroi ou de police.

L’expéditeur est responsable envers le

transporteur de tous dommages qui

pourraient résulter de 1’absence, de

1’insuffisance ou de 1’irrégularité de

ees renseignements et piéces, sauf le

cas de taute de la part du transporteur

ou de ses préposés.

2) Le transporteur n’est pas tenu

d’examiner si ees renseignements et

documents sont exaets ou suffisants.

CHAPITRE III.

Responsabilité du transporteur.

Artide 17.

Le transporteur est responsable du

dominage survenu en cas de mort, de

blessure ou de toute autre lésion corporelle

subie par un voyageur lorsque

1’accident qui a causé le dommage s’est

produit å bord de 1’aéronef ou au cours

de toutes opérations d’embarquement et

de débarquement.

1 I dea officiella texten står, på grand av redaktionsfel,

»transporteur».

Bihang till riksdagens protokoll 19,V. 1

rättigheter mot det att de uppfylla

de förpliktelser avtalet ålägger dem.

Artikel 15.

1. Art. 12, 13 och 14 beröra icke

förhållandet mellan avsändaren och

mottagaren, ej heller förhållandet till

tredje man, vars rätt härleder sig från

avsändaren eller mottagaren.

2. Förbehåll, som innefattar avvikelse

från bestämmelserna i art. 12, 13

eller 14, skall intagas i flygfraktsedeln.

Artikel 16.

1. Avsändaren vare pliktig att

lämna de upplysningar och att vid.

flygfraktsedeln foga de handlingar,

som erfordras för att tull-, accis- och

ordningsföreskrifter må kunna fullgöras

före godsets avlämnande till

mottagaren. Skada i följd av att sådan

upplysning eller handling saknas,

är ofullständig eller felaktig vare

avsändaren pliktig att ersätta, utan

så är att fel eller försummelse ligger

fraktföraren eller hans folk till last.

2. Fraktföraren vare icke pliktig att

undersöka, om dessa upplysningar och

handlingar äro riktiga eller fullständiga.

KAPITEL III.

Fraktförarens ansvarighet.

Artikel 17.

Drabbas passagerare av skada å

person till följd av händelse, som inträffat

ombord å luftfartyget eller

vid påstigning eller avstigning, vare

fraktföraren därför ansvarig.

sami. Nr 5.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Article 18.

1) Le transporter est responsable

du dommage survenu en cas de destination,

perte ou avarie de bagages

enregistrés ou de marcbandises lorsque

1’événement qui a causé le dommage

s’est produit pendant le transport

aérien.

2) Le transport aérien, au sens de

1’alinéa précédent, comprend la période

pendant laquelle les bagages ou marcbandises

se trouvent sous la garde du

transporteur, que ce soit dans un aérodrome

ou ä bord d’un aéronef ou dans

un lieu quelconque en cas d’atterrissage

en dehors d’un aérodrome.

3) La période du transport aérien

ne couvre aucun transport terrestre,

maritime ou fluvial effectué en dehors

d’un aérodrome. Toutefois lorsqu’un

tel transport est effectué dans l’exécution

du contrat de transport aérien en

vue du chargement, de la livraison ou

du transbordement, tout dommage est

présumé, sauf preuve contraire, résulter

d’un événement survenu pendant le

transport aérien.

Artide 19.

Le transporteur est responsable du

dommage résultant d’un retard dans le

transport aérien de voyageurs, bagages

ou marchandises.

Artide 20.

1) Le transporteur n’est pas responsable

s’il prouve que lui et ses préposés

ont pris toutes les mesures nécessaires

pour éviter le dommage ou qu’il

leur était impossible de les prendre.

2) Dans les transports de marchandises

et de bagages, le transporteur

n’est pas responsable, s’il prouve que

le dommage provient d’une faute de

pilotage, de conduite de 1’aéronef ou

de navigation, et que, ä tous autres

égards, lui et ses préposés ont pris

toutes les mesures nécessaires pour

éviter le dommage.

Artikel 18.

1. Förkommer, minskas eller skadas

inskrivet resgods eller gods till

följd av händelse, som inträffat under

luftbefordran, vare fraktföraren därför

ansvarig.

2. Vid tillämpning av föregående

stycke anses luftbefordringen omfatta

den tid, under vilken resgodset eller

godset är i fraktförarens vård, på

flygplats, ombord på luftfartyg eller,

vid landning utanför flygplats,

varhelst godset befinner sig.

3. Luftbefordringen omfattar icke

befordran till lands eller sjöledes utanför

flygplats. Utföres jämlikt luftbefordringsavtalet

sådan befordran

vid lastning, avlämnande eller omlastning,

skall dock, där ej annat styrkes,

uppkommen skada anses härröra

av händelse, som inträffat under luftbefordringen.

Artikel 19.

Fraktföraren vare ansvarig för skada

i följd av dröjsmål vid luftbefordran

av passagerare, inskrivet resgods

eller gods.

Artikel 20.

1. Fraktföraren vare fri från ansvarighet,

örn han visar, att han och

hans folk vidtagit alla nödiga åtgärder

för att undvika skadan eller att

detta varit dem omöjligt.

2. Vid befordran av gods och inskrivet

resgods vare fraktföraren fri

från ansvarighet, örn han visar, att

skadan härrör av fel vid styrningen,

förandet eller navigeringen av luftfartyget

och att i övrigt han och hans

folk vidtagit alla nödiga åtgärder till

undvikande av skadan.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

19

Article 21.

Dans le cas ou le transporteur

falt la preuve que la taute de la personne

lésée a causé le dommage ou

y a contribué, le tribunal pourra, conformément

aux dispositions de sa

propre loi, écarter ou atténuer la

responsabilité du transporteur.

Artide 22.

1) Dans le transport des personnes,

la responsabilité du transporteur envers

chaque voyageur est limitée å la somme

de cent vingt-cinq mille francs.

Dans le cas ou, d’aprés la loi du tribunal

saisi, 1’indemnité peut étre fixée

sous forare de rente, le capital de la

rente ne peut dépasser cette limite.

Toutefois par une convention spéciale

avec le transporteur, le voyageur

pourra fixer une limite de responsabilité

plus élevée.

2) Dans le transport de bagages enregistrés

et de marchandises, la responsabilité

du transporteur est limitée

ä la somme de deux cent cinquante

francs par kilogramme, sauf déclaration

spéciale d’intérét å la livraison

faite par 1’expéditeur au moment de

la remise du colis au transporteur et

moyennant le paiement dune taxe

supplémentaire éventuelle. Dans ce

cas, le transporteur sera tenu de payer

jusqu’ä concurrence de la somme déclarée,

ä moms qu’il ne prouve quille

est supérieure å 1’intérét réel de l’expéditeur

å la livraison.

3) En ce qui conceme les objets

dont le voyageur conserve la garde, la

responsabilité du transporteur est

limitée å cinq mille francs pär

voyageur.

4) Les sommes indiquées ci-dessus

sont considérées comme se rapportant

au franc franqais constitué par

soixante-cinq et demie milligrammes

d’or au titre de neuf cents milliémes

de fin. Elles pourront étre converties

dans chaque monnaie nationale en

chiffres ronds.

Artikel 21.

Visar fraktföraren, att den, som

lidit skadan, genom eget vållande orsakat

skadan eller medverkat därtill,

må rätten, i enlighet med sitt eget

lands lag, jämka ersättningen.

Artikel 22.

1. Vid befordran av passagerare

vare fraktförarens ansvarighet för en

var av dem begränsad till etthundratjugufemtusen

francs. Kan enligt lagen

i det land, där målet är anhängigt,

ersättningen bestämmas att utgå

i form av ränta, må dennas kapitaliserade

värde icke överskrida sagda

gräns. Genom avtal mellan fraktföraren

och passageraren må dock högre

gräns för ansvarigheten bestämmas.

2. Vid befordran av inskrivet resgods

eller gods vare fraktförarens ansvarighet

begränsad till tvåhundrafemtio

francs för kilogram. Denna begränsning

gälle ej, om avsändaren vid

godsets avlämnande till fraktföraren

särskilt uppgivit det intresse, som är

förbundet med befordringen, och guldit

föreskriven tilläggsavgift. Belopp,

som sålunda uppgivits, gälle såsom

gräns för fraktförarens ansvarighet,

där han ej visar, att avsändarens intresse

är lägre.

3. För resgods, som passageraren

behåller i sin vård, vare ansvarigheten

begränsad till femtusen francs för envar

passagerare.

4. Med franc förstås i denna artikel

fransk franc av sextiofem och

ett halvt milligram guld av niohundra

tusendelars finhet. Beloppen må omräknas

till annat lands mynt i runt

tal.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition nr 5.

Article 23.

Toute clause tendant ä exonérer le

transporteur de sa responsabilité ou ä

établir une limite inférieuie å celle

qui est fixée dans la présente Convention

est nulle et de nul effet, mais la

nullité de cette clause n’entraine pas

la nullité du contrat qui reste soumis

aux dispositions de la présente Convention.

Article 24.

1) Dans les cas prévus aux artides

18 et 19 toute action en responsabilité,

å quelque titre que ce soit, ne peut

étre exercée que dans les conditions

et limites prévues par la présente Convention.

2) Dans les cas prévus å 1’article

17, s’appliquent également les dispositions

de 1’alinéa précédent, sans préjudice

de la détermination des personnes

qui ont le droit d’agir et de

leurs droits respectifs.

Article 25.

1) Le transporteur n’aura pas le

droit de se prévaloir des dispositions

de la présente Convention qui excluent

ou limitent sa responsabilité, si le dommage

provient de son dol ou d’une

taute qui, d’aprés la loi du tribunal

saisi, est considérée comme équivalente

au dol.

2) Ce droit lui sera également refusé

si le dommage a été causé dans

les mémes conditions par un de ses

préposés agissant dans 1’exercice de

ses fonctions.

Article 26.

1) La réception des bagages et marcbandises

sans protestation par le

destinataire constituera présomption,

sauf preuve contraire, que les marchandises

ont été livrées en bon état

et conformément au titre de transport.

2) En cas d’avarie le destinataire

doit adresser au transporteur une protestation

immédiatement apres la découverte

de 1’avarie et, au plus tard,

Artikel 23.

Avtal i syfte att befria fraktföraren

från hans ansvarighet eller att bestämma

lägre gräns än enligt denna

konvention vare ogiltigt, men befordringsavtalet

vare likväl gällande och

underkastat konventionens föreskrifter.

Artikel 24.

1. I fall, som avses i art. 18 och

19, må talan örn ansvarighet, på vad

grund det vara må, föras endast under

de villkor och med de begränsningar,

som stadgas i denna konvention.

2. Yad i första stycket sägs gälle

jämväl i fall, som avses i art. 17.

Frågan vem rätt till ersättning tillkommer

och örn rättighetens innebörd

beröres ej av denna konvention.

Artikel 25.

1. Har fraktföraren orsakat skadan

med uppsåt eller genom sådan

vårdslöshet, som enligt lagen i den

stat där målet är anhängigt är att

likställa med uppsåt, åge han icke

åberopa de bestämmelser i denna konvention,

som utesluta eller begränsa

hans ansvarighet.

2. Vad i första stycket stadgas

skall ock äga tillämpning, örn skadan,

såsom där sägs, orsakats av hans

folk i tjänsten.

Artikel 26.

1. Mottages inskrivet resgods eller

gods utan anmärkning från mottagarens

sida, skall det, där ej annat styrkes,

anses avlämnat i oskadat skick

och i överensstämmelse med befordringshandlingen.

2. Örn skada eller minskning gore

mottagaren anmärkning hos fraktföraren

omedelbart efter upptäckten och

senast, beträffande resgods, inom tre

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

21

dans un délai de trens jours pour les

bagages et de sept jours pour les marchandises

ä da ter de leur réception.

En cas de retard, la protestation devra

étre faite au plus tard dans les quatorze

jours ä dater du jour ou le bagage

ou la marchandise auront été mis

å sa disposition.

3) Toute protestation doit étre faite

par réserve inscrite sur le titre de

transport ou par un autre écrit expédié

dans le délai prévu pour cette

protestation.

4) A défaut de protestation dans

les délais prévus, toutes actions contre

le transporteur sont irrecevables, sauf

le cas de fraude de celui-ci.

Article 27.

En cas de décés du débiteur Faction

en responsabilité dans les limites prévues

par la présente Convention

s’exerce contre ses ayantsdroit.

Article 28.

1) faction en responsabilité devra

étre portée, au choix du demandeur,

dans le territoire d’une des Hautes

Parties Contractantes, soit devant le

tribunal du domicile du transporteur,

du siége principal de son exploitation

ou du lieu ou il posséde un etablissement

par le soin duquel le contrat

a été conclu, soit devant le tribunal du

lieu de destination.

2) La procédure sera réglée par la

loi du tribunal saisi.

Article 29.

1) L’action en responsabilité doit

étre intentée, sous peine de déchéance,

dans le délai de deux ans ä compter

de 1’arrivée å destination ou du jour

ou Faéronef aurait du arriver, ou de

1’arrét du transport.

2) Le mode du calcul du délai est

déterminé par la loi du tribunal saisi.

Article 30.

1) Dans les cas de transport régis,

par la définition du troisiéme alinéa

dagar samt, beträffande gods, inom sju

dagar från mottagandet. Vid dröjsmål

skall anmärkning framställas inom

fjorton dagar från den dag, då avlämnande

skedde.

3. Anmärkning skall göras genom

anteckning på befordringshandlingen

eller eljest i skrift, avsänd inom tid

som i andra stycket sägs.

4. Har ej anmärkning framställts

inom föreskriven tid, vare rätten till

talan mot fraktföraren förlorad, utan

så är att han förfarit svikligen.

Artikel 27.

Har gäldenären avlidit, må mot

hans rättsinnehavare talan föras örn

ersättning enligt denna konvention.

Artikel 28.

1. Talan örn ansvarighet skall föras

inom en av de höga fördragsslutande

parternas territorium, enligt kärandens

val, antingen där fraktföraren

har sitt hemvist, där hans huvudkontor

eller det kontor finnes, genom

vars medverkan avtalet slutits, eller

ock på bestämmelseorten.

2. I avseende å förfarandet gälle

lagen i den stat, där målet är anhängigt.

Artikel 29.

1. Talan örn ansvarighet skall, vid

äventyr av talans förlust, anhängiggöras

inom två år från luftfartygets

ankomst till bestämmelseorten eller

från den dag, då det skolat anlända

eller då befordringen avbröts.

2. Tiden räknas enligt lagen i den

stat, där målet är anhängigt.

Artikel 30.

1. Skall befordran, i fall som i

art. 1 tredje stycket avses, utföras av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

de 1’article premier, ä exécuter par

divers transporteurs successifs, chaque

transporteur acceptant des voyageurs,

des bagages ou des marchandises est

soumis aux régles établies par cette

Convention, et est censé étre une des

parties contractantes du contrat de

transport, pour autant que ce contrat

ait trait å la partie du transport effectuée

sous son contröle.

2) Au cas d’un tel transport, le

voyageur ou ses ayants droit ne pourront

recourir que contre le transporteur

ayant effectué le transport au

cours duquel 1’accident ou le retard

s’est produit, sauf dans le cas ou, par

stipulation expresse, le premier transporteur

aura assuré la responsabilité

pour tout le voyage.

3) S’il s’agit de bagages ou de marchandises,

1’expéditeur aura recours

contre le premier transporteur et le

destinataire qui a le droit å la délivrance

contre le dernier, et l’un et

l’autre pourront, en outre, agir contre

le transporteur ayant effectué le transport

au cours duquel la destruction, la

perte, 1’avarie ou le retard se sont produits.

Ces transporteurs seront solidairement

responsables envers l’expéditeur

et le destinataire.

CHAPITRE IV.

Dispositions relatives aux transports

combinés.

Article 31.

1) Dans le cas de transports combinés

effectués en partie par air et en

partie par tout autre moyen de transport,

les stipulations de la présente

Convention ne s’appliquent qu’au

transport aérien et si celui-ci répond

aux conditions de 1’article premier.

2) Rien dans la présente Convention

n’empéche les parties, dans le cas

de transports combinés, d’insérer dans

le titre de transport aérien des conditions

relatives å d’autres modes de

transport, å condition que les stipulations

de la présente Convention soient

respectées en ce qui concerne le transport

par air.

flera fraktförare var efter annan, galle

för varje fraktförare, som mottagit

passageraren, det inskrivna resgodset

eller godset, bestämmelserna i denna

konvention, och vare, såvitt befordringsavtalet

rör den del av befordringen

vars utförande ankommer på honom,

så ansett, som hade han slutit

avtalet.

2. Passagerare eller hans rättsinnehavare

kan vid befordran, som i första

stycket avses, föra talan allenast

mot den fraktförare, som utfört den

del av befordringen varunder skadan

eller dröjsmålet inträffat, utan så är

att den förste fraktföraren uttryckligen

åtagit sig ansvarighet för hela

resan.

3. Vid befordran av inskrivet resgods

eller gods må avsändaren hålla

sig till den förste fraktföraren och

den som äger utfå godset till den siste.

Båda må därjämte föra talan mot

fraktförare, som utfört den del av befordringen

under vilken förlusten,

minskningen, skadan eller dröjsmålet

uppstått. Dessa fraktförare svare, en

för båda och båda för en, i förhållande

till avsändaren och den som äger utfå

godset.

KAPITEL IV.

Sammansatt befordran.

Artikel 31.

1. Där befordran skall utföras delvis

med luftfartyg och delvis med

annat befordringsmedel, gälle bestämmelserna

i denna konvention allenast

beträffande luftbefordringen och detta

endast såvida denna uppfyller villkoren

i art. 1.

2. Utan hinder av denna konvention

må vid sammansatt befordran i

luftbefordringshandlingen intagas villkor

rörande befordringen med annat

befordringsmedel, förutsatt att konventionens

bestämmelser iakttagas i

vad avser luftbefordringen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

CHAPITRE V.

Dispositions générales et flnales.

Article 32.

Sont milles toutes clauses du contrat

de transport et toutes conventions

particuliéres antérieures au dommage

par lesquelles les parties dérogeraient

aux régles de la présente Convention

soit par une détermination de la loi

applicable, soit par une modification

des régles de compétence. Toutefois,

dans le transport des marchandises,

les clauses d’arbitrage sont admises,

dans les limites de la présente Convention,

lorsque 1’arbitrage doit s’effectuer

dans les lieux de compétence

des tribunaux prévus ä l’article 28

alinéa 1.

Artide 33.

Rien dans la présente Convention

ne peut empécher un transporteur de

refuser la conclusion d’un contrat de

transport ou de formuler des réglements

qui ne sont pas en contradiction

avec les dispositions de la présente

Convention.

Artide 34.

La présente Convention n’est applicable

ni aux transports aériens internationaux

exécutés ä titre de premiers

essais par des entreprises de navigation

aérienne en vue de 1’établissement

de lignes réguliéres de navigation

aérienne ni aux transports effectués

dans des circonstances extraordinaires

en dehors de toute opération normale

de 1’exploitation aérienne.

Artide 35.

Lorsque dans la présente Convention

il est question de jours, il s’agit

de jours courants et non de jours

ouvrables.

Artide 36.

La présente Convention est rédigée

en francis en un seul exemplaire qui

restera déposé aux archives du Mi
-

KAPITEL V.

Slutbestämmelser.

Artikel 32.

Ogiltig vare bestämmelse i befordringsavtalet

och annan överenskommelse,

som träffats innan skadan timat,

varigenom avvikelse skett från

denna konvention genom bestämmelse

örn tillämplig lag eller örn domstols

behörighet. Såvitt angår befordran av

gods vare skiljeavtal gällande, där

skiljemannaförfarandet skall äga rum

inom en i art. 28 första stycket avsedd

domstols domvärjo och saken avgöras

med tillämpning av bestämmelserna i

denna konvention.

Artikel 33.

Utan hinder av denna konvention

äge fraktförare vägra att sluta befordringsavtal,

så ock fastställa befordringsvillkor,

som icke stå i strid

med konventionen.

Artikel 34.

Denna konvention äger icke tillämpning

å internationell luftbefordran,

som utföres såsom första försök av

lufttrafikföretag i syfte att upprätta

reguljär luftbefordringslinje, ej heller

å befordran, som utföres under osedvanliga

förhållanden och faller utom

normal utövning av lufttrafik.

Artikel 35.

Med dagar förstås i denna konvention

löpande dagar och icke arbetsdagar.

Artikel 36.

Denna konvention är avfattad på

franska språket i ett enda exemplar,

som skall vara deponerat i polska ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

nistére des Affaires Etrangéres de Pologne,

et dont une copie certifiée conforme

sera transmise par les soins du

Gouvernement Polonais au Gouvernement

de chacune des Hautes Parties

Contractantes.

Article 37.

1) La présente Conveution sera ratifiée.

Les instruments de ratification

seront déposés aux archives du

Ministére des Affaires Etrangéres de

Pologne, qui en notifiera le dépöt au

Gouvernement de chacune des Hautes

Parties Contractantes.

2) Des que la présente Convention

aura été ratifiée par cinq des Hautes

Parties Contractantes, elle entrera en

vigueur entre Elles le quatre-vingtdixiéme

jour apres le dépöt de la

cinquiéme ratification. Ultérieurement

elle entrera en vigueur entre les Hautes

Parties Contractantes qui l’auront

ratifiée et la Haute Partie Contractante

qui déposera son instrument de

ratification le quatre-vingt-dixiéme

jour apres son dépöt.

3) Il appartiendra au Gouvernement

de la République de Pologne de notifier

au Gouvernement de chacune des

Hautes Parties Contractantes la date

de l’entrée en vigueur de la présente

Convention ainsi que la date du dépöt

de chaque ratification.

Artide 38.

1) La présente Convention, apres

son entrée en vigueur, restera ouverte

å 1’adhésion de tous les Etats.

2) L’adhésion sera effectuée par

une notification adressée au Gouvernement

de la République de Pologne, qui

en fera part au Gouvernement de

chacune des Hautes Parties Contractantes.

3) L’adhésion produira ses ef fets k

partir du quatre-vingt-dixiéme jour

aprés la notification faite au Gouvernement

de la République de Pologne.

rikesministeriets arkiv och varav en

bestyrkt avskrift genom polska regeringens

försorg skall översändas till

envar av de höga fördragsslutande

parternas regeringar.

Artikel 37.

1. Denna konvention skall ratificeras.

Ratifikationsinstrumenten skola

deponeras i polska utrikesministeriets

arkiv; det åligger ministeriet att

örn skedd deponering underrätta envar

av de höga fördragsslutande parternas

regeringar.

2. Så snart denna konvention ratificerats

av fem av de höga fördragsslutande

parterna, skall den träda i

kraft dem emellan den nittionde dagen

efter deponerandet av det femte

ratifikationsinstrumentet. Mellan de

höga fördragsslutande parter, som ratificerat

den, och den höga fördragsslutande

part, som senare deponerar

sitt ratifikationsinstrument, skall den

träda i kraft å nittionde dagen efter

det deponerande av dess ratifikationsinstrument

ägt rum.

3. Det skall tillkomma Republiken

Polens regering att underrätta envar

av de höga fördragsslutande parternas

regeringar örn dagen för ikraftträdandet

av denna konvention liksom

örn dagen för deponerandet av varje

särskilt ratifikationsinstrument.

Artikel 38.

1. Sedan denna konvention trätt i

kraft, står den för alla stater öppen

för anslutning.

2. Anslutning skall ske genom notifikation

riktad till Republiken Polens

regering, som skall delgiva den envar

av de höga fördragsslutande parternas

regeringar.

3. Anslutning skall medföra verkan

från och med den nittionde dagen

efter det notifikation skett till Republiken

Polens regering.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

25

Article 39.

1) Chacune des Hautes Parties

Contractantes pourra dénoncer la présente

Convention pär une notification

faite au Gouvernement de la République

de Pologne, qui en avisera immédiatement

le Gouvernement de cliacune

des Hautes Parties Contractantes.

2) La dénonciation produira ses

effets six mois apres la notification

de la dénonciation et seulement ä

1’égard de la Partie qui y aura procédé.

Artide 40.

1) Les Hautes Parties Contractantes

pourront, au moment de la signature,

du dépot des ratifications, ou

de leur adhésion, déclarer que l’acceptation

qu’Elles donnent å la présente

Convention ne s’applique pas ä tout

ou partie de leurs colonies, protectorats,

territoires sous mandat, ou tout

autre territoire soumis å leur souveraineté

ou å leur autorité, ou å tout

autre territoire sous suzeraineté.

2) En conséquence Elles pourront

ultérieurement adhérer séparément au

nom de tout ou partie de leurs colonies,

protectorats, territoires sous mandats,

ou tout autre territoire soumis å

leur souveraineté ou å leur autorité,

ou tout territoire sous suzeraineté

ainsi exelus de leur déclaration originelle.

3) Elles pourront aussi, en se conformant

ä ses dispositions, dénoncer la

présente Convention séparément ou

pour tout ou partie de leurs colonies,

protectorats, territoires sous mandat,

ou tout autre territoire soumis å leur

souveraineté ou ä leur autorité, ou

tout autre territoire sous suzeraineté.

Artide 41.

Chacune des Hautes Parties Contractantes

aura la faeulté au plus töt

deux ans apres la mise en vigueur de

la présente Convention de provoquer

Artikel 39.

1. Envar av de höga fördragsamtande

parterna skall kunna uppsäga

denna konvention genom notifikation

till Republiken Polens regering, som

därom omedelbart skall underrätta envar

av de höga fördragsslutandé parternas

regeringar.

2. Uppsägning skall medföra verkan

sex månader efter notifikationen

av uppsägningen och allenast beträffande

part, som företagit densamma.

Artikel 40.

1. De höga fördragsslutandé parterna

åge, vid undertecknande, vid deponerande

av ratifikationsinstrumenten

eller vid anslutning till konventionen,

förklara, att de undantaga

samtliga eller vissa angivna av sina

kolonier, protektorat, territorier under

mandat eller annat territorium underkastat

deras suveränitet, myndighet

eller överhöghet.

2. Likaså åge de senare ansluta

sig särskilt, för samtliga eller vissa

angivna av sina kolonier, protektorat,

territorier under mandat eller annat

territorium underkastat deras suveränitet,

myndighet eller överhöghet, som

undantagits i deras ursprungliga förklaring.

3. De äge även, under iakttagande

av konventionens bestämmelser, uppsäga

densamma särskilt beträffande

samtliga eller vissa angivna av sina kolonier,

protektorat, territorier under

mandat eller annat territorium underkastat

deras suveränitet, myndighet

eller överhöghet.

Artikel 41.

Envar av de höga fördragsslutande

parterna äge, dock ej tidigare än

två år efter det denna konvention trätt

i kraft, påfordra sammankallande av

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

la reunion d’une nouvelle Conférence

Internationale dans le but de rechercher

les améliorations qui pourraient

étre apportées å la présente Convention.

Elle s’adressera dans ce but au

Gouvernement de la République Francaise

qui prendra les mesures nécessaires

pour préparer cette Conférence.

La présente Convention, faite å

Varsovie le 12 Octobre 1929, restera

ouverte ä la signature jusqu’au 31

janvier 1930.

Frotocole additionnel.

Ad article 2.

Les Hautes Parties Contractantes

se réservent le droit de déclarer au

moment de la ratification ou de l’adhésion

que 1’article 2 alinéa premier, de

la présente Convention, ne s’appliquera

pas aux transports internationaux

aériens effectués directement par

1’État, ses colonies, protectorats, territoires

sous mandats ou tout autre

territoire sous sa souveraineté, sa

suzeraineté ou son autorité.

ny internationell konferens i syfte att

undersöka, vilka förbättringar kunna

införas i konventionen. Den skall

i sådant syfte hänvända sig till Franska

Republikens regering, som skall

vidtaga nödiga åtgärder för att förbereda

denna konferens.

Denna konvention, upprättad i

Warschau den 12 oktober 1929, skall

stå öppen för undertecknande till den

31 januari 1930.

Tilläggsprotokoll.

Till artikel 2.

De höga fördragsslutande parterna

förbehålla sig rätt att vid ratifikationen

eller anslutningen förklara, att

art. 2 första stycket i denna konvention

icke skall äga tillämpning på internationell

luftbefordran, som utföres

direkt av staten, dess kolonier, protektorat,

territorier under mandat eller

annat territorium under dess suveränitet,

överhöghet eller myndighet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

27

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Särö den 18 juli

1935.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, statsråden Schlyter, Wigforss, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler ett av presidenten

B. Ekeberg och hovrättsrådet H. Wikander i egenskap av särskilt tillkallade

sakkunniga för beredning av lagstiftning i anledning av vissa lufträttskonventioner

utarbetat, av motiv åtföljt förslag till lag örn befordran med

luftfartyg samt hemställer, att lagrådets utlåtande över nämnda lagförslag

måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom

utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Bernt Nilsson.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 19 juni

1936.

Närvarande:

justitierådet Appelberg,

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Geijer,

Bagge.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den 18 juli 1935,

hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till

lag orri befordran med luftfartyg.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Erik Hagbergh.

Förslaget föranledde följande yttranden.

1 §■

Lagrådet:

I förevarande paragraf liksom i åtskilliga andra av de föreslagna lagrummen

användes uttrycket gods i betydelse av vad som är föremål för befordran

enligt flygfraktsedel. Att sålunda i en speciell bemärkelse begagna ett ord

vilket i vårt språkbruk har helt allmän innebörd kan näppeligen anses lämpligt

och kan vålla förvirring. I detta avseende må erinras att i vissa av de

föreslagna stadgandena (t. ex. 22 § andra stycket och 30 § andra stycket) där

man velat sammanfatta »gods» i förslagets mening och inskrivet resgods, uttrycket

godset måst tillgripas. Lagrådet ifrågasätter därför huruvida icke —

därest med hänsyn till den specifika betydelse ordet fraktgods fått inom järnvägsrätten

detsamma ej finnes lämpligt — uttrycket flygfraktgods bör kunna

komma till användning på de ställen i förslaget där uttrycket gods begagnas

i ovan först angivna betydelse.

S §.

Lagrådet:

I motiven till förevarande paragraf säges att ehuru, såsom av 6 § första

stycket i förslaget framgår, fraktsedeln i regel utfärdas i tre exemplar, flera

sådana kunna förekomma, ett ämne som dock icke närmare regleras av konventionen.

Härtill kan dock erinras att detta uttalande i varje fall icke synes

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

29

böra så förstås att mer än ett exemplar må utgivas till avsändaren. Ett

utställande till honom av två eller flera originalexemplar skulle icke stå i god

överensstämmelse med syftet med bestämmelserna i andra stycket av 12 §.

10 §.

Justitieråden Geijer och Bagge:

De delegerade hava, efter vad det vill synas med rätta, antagit att andra

stycket i konventionens art. 10 måste tolkas i överensstämmelse med det första

och att således orden »rörande godset» där äro underförstådda. De delegerade

hava tillika gjort gällande att den stora strängheten i förevarande särskilda ansvarighetsregel

— ansvarigheten inträder oberoende av avsändarens oaktsamhet

samt utan begränsning till beloppet — finner sin naturliga förklaring i de särskilda

risker som vid lufttrafik äro förenade med att uppgifter ej hava föreskrivet

innehåll eller eljest äro ofullständiga eller oriktiga. En sådan särskild

risk vid lufttransporten torde icke kunna uppkomma genom att t. ex. mottagarens

adress angives felaktigt i flygfraktsedeln. En felaktighet sådan som

den nu berörda synes icke kunna för fraktföraren medföra annan olägenhet än

det av Aerotransport påpekade besväret vid efterforskningar och nödvändigheten

att under längre eller kortare tid omhändertaga godset. Men den föreslagna

bestämmelsen i förevarande paragraf att avsändaren ansvarar för skada

i följd av oriktiga uppgifter »vilka han upptagit i flygfraktsedeln» synes angiva,

att alla uppgifter som härstamma från avsändaren och således även uppgift

örn mottagarens adress falla under stadgandet. Detta synes icke överensstämma

med den av de delegerade angivna grunden för den strängare ansvarigheten,

liksom det ej heller stämmer väl överens med de delegerades ovan

angivna tolkning av konventionstexten. Vi hemställa därför att i paragrafen

upptages den begränsning som torde ligga i orden »rörande godset».

12 §.

Lagrådet:

Bestämmelsen i konventionens art. 12 första stycket att avsändaren äger

återtaga godset på flygplatsen å bestämmelseorten, i förening med stadgandena

i samma artikels fjärde stycke att avsändarens rätt upphör då mottagarens

rätt i överensstämmelse med art. 13 börjar samt i art. 13 att, när godset framkommit

till bestämmelseorten, mottagaren äger, utom i de fall som angivas i

art. 12, begära fraktsedelns och godsets utlämnande, synes närmast antyda att

avsändaren skulle jämväl efter godsets ankomst till bestämmelseorten äga utan

därom tidigare givet meddelande återtaga godset från fraktföraren. I tredje

stycket av förevarande paragraf utsäges emellertid, utan annat förbehåll än

det i sista punkten gjorda, att avsändarens rätt upphör då godset framkommer

till bestämmelseorten. Enligt detta stadgande synes avsändarens rätt till förfogande

över godset å bestämmelseorten förutsätta att meddelande som nyss

sagts kommit fraktföraren till handa innan godset framkommit. Huruvida

konventionen avser att fastställa denna mening, varigenom man skulle göra

avsteg från järnvägsfrukträtten sådan den utformats genom Bernkonventionen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

— vilken varit en utgångspunkt för bestämmelserna i förevarande avsnitt —

synes tvivelaktigt. Tillgängliga protokoll och anteckningar rörande förarbetena,

i vilka svensk expert endast undantagsvis deltagit, lämna härutinnan

ingen ledning. Det torde vid sådant förhållande vara lämpligast att vid paragrafens

avfattning så nära som möjligt följa konventionstexten.

20 §.

Lagrådet: ^ r

Med hänsyn till lydelsen av art. 20 andra stycket i konventionen torde till

andra stycket i förevarande paragraf böra göras tillägg av innebörd att det där

sagda ej gäller örn det icke visas att fraktföraren och hans folk i övrigt vidtagit

alla nödiga åtgärder till förekommande av skada.

22 §.

Lagrådet:

De här upptagna bestämmelserna rörande maximibegränsning av fraktförarens

ansvarighet hava hänförts till kronor i guld. Beträffande sådan internationell

befordran som avses i luftbefordringskonventionen har denna anordning

betingats därav att konventionen räknar med en i guld fastställd värdeenhet.

Vad angår den inrikes lufttrafiken har, på sätt framgår av utredningen i ärendet,

ifrågasatts huruvida den faktiska förhöjning av maximigränsen som läge i

dess bestämmande i guld vore motiverad. De delegerade hava emellertid, med

erkännande av det ur viss synpunkt befogade i vad sålunda erinrats, ansett det

vara att föredraga att icke göra åtskillnad mellan olika slag av trafik.

Lämpligheten härav synes kunna sättas i fråga, särskilt i betraktande av att

på ett närliggande område — det sjörättsliga befraktningsavtalet — en motsatt

åsikt numera gjort sig gällande. Vid behandling innevarande år av Kungl.

Maj:ts proposition nr 133 med förslag till lag örn ändring i vissa delar av

sjölagen m. m. har nämligen riksdagen förklarat sig icke kunna godkänna förslaget

i vad därigenom konossementskonventionens på guldmyntfot baserade

begränsningsregel beträffande bortfraktarens ansvar för inlastat gods gjorts

tillämplig även å inrikes sjöfart. Enligt den av riksdagen härutinnan antagna,

av Kungl. Maj:t godkända lagändringen skall i stället i fråga örn inrikes

fart den svenska kronans faktiska värde läggas till grund för regelns

tillämpning. Då tillräckliga skäl näppeligen föreligga att i förevarande avseende

införa skiljaktiga bestämmelser för luftfart och sjöfart, vill lagrådet

hemställa att de i paragrafens första, andra och tredje stycken förekommande

orden »i guld» måtte utgå. Vid bifall härtill bör i 33 § beträffande där avsedd

luftbefordran intagas föreskrift att de i nu förevarande paragraf angivna

beloppen skola räknas i guld.

26 §.

Lagrådet:

Stadgandet i andra stycket att vid dröjsmål anmärkning skall framställas

inom fjorton dagar från den dag, då avlämnandet bort ske, stämmer icke med

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

31

konventionstexten. Enligt denna skall tiden räknas från den dag avlämnandet

skett. En jämkning av lagtexten som bringar denna till överensstämmelse

med konventionen torde böra vidtagas.

32 §.

Lagrådet:

Enligt art. 32 andra punkten skola, utan binder av det i första punkten upptagna

stadgandet att vissa avtalsbestämmelser innefattande avvikelse från

konventionen i fråga om tillämplig lag eller om domstols behörighet äro ogiltiga,

skiljeavtal angående befordran av annat gods än resgods vara inom gränserna

för konventionen gällande, såvida skiljemannaförfarandet skall äga rum

inom en i art. 28 första stycket avsedd domstols domvärjo. I lagtexten bar

detta kommit till uttryck så att — medan första stycket i förevarande paragraf,

vilket motsvarar första punkten i art. 32, i motsats till denna icke berör frågan

örn skiljeavtals giltighet — i paragrafens andra stycke gives en föreskrift

örn skiljeavtals ogiltighet, där avtalet träffats innan skadan timade,

tillika med en därtill knuten undantagsbestämmelse, anslutande sig till art.

32 andra punkten. Den i lagförslaget upptagna regeln örn dylika skiljeavtals

ogiltighet har emellertid en betydligt större räckvidd än motsvarande

regel i konventionen, i det att förslaget avser icke blott den i konventionens

mening internationella trafiken utan också annan, såväl inrikes som utrikes, lufttrafik.

En så vidsträckt regel passar knappast väl tillsammans med en undantagsbestämmelse

som är utformad med hänsyn endast till den i sagda mening

internationella trafiken. Vad angår den sistnämnda är man bunden av

konventionen och en regel begränsad till att avse allenast denna bör därför

givas och insättas i 33 §, där den torde hava sin naturliga plats. I fråga örn

den övriga trafiken synes tveksamt i vad mån skiljeavtal slutna före skadans

inträffande böra godkännas. Lämpligast synes vara att medgiva sådana avtal

giltighet endast då det gäller gods som befordras enligt flygfraktsedel men

icke göra giltigheten beroende av inom vilken domstols domvärjo skiljemannaförfarandet

skall äga rum. En bestämmelse av denna innebörd torde därför

böra införas såsom andra stycke i förevarande paragraf.

33 §.

Lagrådet:

Därest vad lagrådet föreslagit rörande ändringar i 22 och 32 §§ vinner beaktande,

erfordras, på sätt av lagrådet anförts, jämväl komplettering i vissa

avseenden av bestämmelserna i nu förevarande paragraf.

Ur protokollet:

Hagnar Kihlgren.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj: t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 27 november 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson, Westman, Wigforss, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson,

Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för kommunikationsdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Westman, lagrådets den 19 juni 1936 avgivna utlåtande över det till

lagrådet den 18 juli 1935 remitterade förslaget till lag om befordran med luftfartyg.

Föredraganden anför:

»Ifrågavarande lagförslag utgör ett första resultat av det lagstiftningsarbete

på lufträttens område, som påbörjades jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 27

oktober 1933 och av sakkunniga inom departementet — presidenten B. Ekeberg

och hovrättsrådet H. Wikander — bedrivits i samråd med delegerade för

Danmark, Finland och Norge. De sakkunniga hava den 29 juni 1935 avlämnat

förslag till, bland annat, lag örn befordran med luftfartyg (statens off. utr.

1936:54).

Den närmaste anledningen till igångsättandet av nämnda arbete var uppkommen

fråga örn tillträdande av den i Warschau den 12 oktober 1929 avslutade

konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i

fråga örn internationell luftbefordran.

Redan år 1925 sammanträdde i Paris på inbjudan av den franska regeringen

den första konferensen för luftprivaträtt. Vid denna var jämväl Sverige

representerat. Såsom vid inbjudningen framhölls, äro de särskilda staternas

lagar icke i stånd att tillfredsställande lösa alla de rättsliga spörsmål, som

uppkomma vid internationell luftfart. Med avseende å internationell befordran

måste sålunda besvaras frågan, vilken lag som skall tillämpas därå. Även örn

denna fråga löses genom en konvention, kvarstå dock de olägenheter, som ligga

i att olika materiella rättsregler skulle gälla allteftersom den ena eller den

andra lagen bleve tillämplig. Därtill kommer, att en dylik lösning ej i

samma mån främjar den rättsliga utvecklingen på lufttransportens område

som en enhetlig materiell reglering.

Redan från början inriktade man sig därför på att genom en konvention

åstadkomma enhetliga materiella rättsregler rörande det lufträttsliga fraktavtalet.

Under 1925 års konferens utarbetades sålunda ett förslag till konven
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

33

tion angående fraktförarens ansvarighet vid internationell befordran med luftfartyg.

Arbetet fullföljdes därefter under åren 1926, 1927 och 1928 av den för

luftprivaträttens utveckling bildade ''Comité International Technique d’Experts

Juridiques Aériens’ (C. I. T. E. J. A.) Denna sakkunnigkommitté behandlade

samtidigt med spörsmålen örn fraktförarens ansvarighet vid internationell

luftbefordran även frågan örn befordringshandlingarna vid dylik befordran.

Vid sakkunnigkommitténs sammanträde i Madrid 1928 uppnåddes enighet örn

ett utkast till internationell konvention rörande dessa ämnen och beslöts, att

utkastet skulle överlämnas till den franska regeringen för samråd med andra

regeringar i syfte att få till stånd en andra konferens för luftprivaträtt.

En sådan konferens ägde också rum i Warschau i oktober 1929, varvid

ett trettiotal stater, däribland Sverige, voro representerade. Vid konferensen

antogs förutnämnda konvention rörande fastställande av vissa gemensamma

bestämmelser i fråga örn internationell luftbefordran. Konventionen bar biträtts

av Amerikas förenta stater, Belgien, Brasilien, Danzig, Frankrike, Irländska

fristaten, Italien, Jugoslavien, Lettland, Liechtenstein, Mexiko, Nederländerna,

Polen, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Spanien, Storbritannien och

Norra Irland, Tjeckoslovakien, Tyskland och Ungern.

önskvärdheten av att genom konventionens biträdande ernå överensstämmelse

i ifrågavarande delar av lufträtten med de stora luftfartsidkande nationerna

ligger i öppen dag och har från flera håll vitsordats. Kommerskollegium

har sålunda i ett yttrande i mars 1933 understrukit betydelsen av att,

bland annat, de frågor rörande lufttrafiken, som beröras i konventionen, gjorts

till föremål för internationell reglering samt framhållit angelägenheten av

att från svensk sida verksamheten för lufträttens internationalisering i görligaste

mån stöddes. Luftfartsmyndigheten har ock gjort framställning örn

ratificering av luftbefordringskonventionen.

Huvudsyftet med nu ifrågavarande förslag till lag om befordran med luftfartyg

är att möjliggöra Sveriges biträdande av luftbefordringskonventionen.

Åt förslaget har emellertid givits sådan avfattning, att jämväl inrikes

luftbefordran principiellt faller in under detsamma, låt vara att beträffande

sådan befordran föreslås viss rätt för Kungl. Maj :t att medgiva dispens.

Efter avgivandet av lagrådets utlåtande över lagförslaget har, för bibehållande

så vitt möjligt av tidigare uppnådd överensstämmelse med föreliggande

lagtexter för de övriga nordiska länderna, förhandlingar förts mellan de svenska

sakkunniga och delegerade för Danmark och Finland; i Norge har

redan den 12 juni 1936 utfärdats lag i ämnet. De sakkunniga hava därefter

genom skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 november 1936, med förmälan att

under nämnda förhandlingar dryftats de anmärkningar som lagrådet eller

dess särskilda ledamöter framställt mot lagförslaget och att enighet därvid

uppnåtts örn att på ett antal punkter föreslå ändring i anledning av anmärkningarna,

överlämnat en sammanställning av de ändringar i den svenska lagtexten

som påkallades av en anslutning till de sålunda vunna resultaten.

Bihany till riksdagens protokoll 19117. 1 sami. Nr 5. i!

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kunni. Maj.ts proposition nr 5.

Det föreliggande lagförslagets huvudgrunder kunna i korthet

sammanfattas sålunda.

I en första huvudavdelning angives lagens tillämpningsområde. Motsvarande

regler i konventionen äro upptagna i art. 1, 2 och 34. En förutsättning

för att lagen överhuvud skall bliva tillämplig är sålunda, att befordringen

äger rum på grund av ett befordringsavtal. Vidare måste befordringen antingen

ske mot vederlag eller ock, örn vederlag icke skall utgå, utföras av

ett lufttrafikföretag. Lagen äger dock icke tillämpning å befordran, som verkställes

av lufttrafikföretag såsom första försök i syfte att upprätta reguljär

luftbefordringslinje, ej heller å befordran, som utföres under osedvanliga förhållanden

och faller utom normal utövning av lufttrafik. Sistnämnda undantag

från lagförslagets tillämpningsområde äger en viss motsvarighet å sjörättens

område i stadgandet i 6 § lagen den 5 juni 1936 i anledning av Sveriges

tillträde till 1924 års internationella konvention rörande konossement,

den så kallade konossementslagen.

Följande huvudavdelning återgiver luftbefordringskonventionens bestämmelser

i art. 3—11 örn befordring shandlingar: biljett, resgodsbevis och flygfraktsedel.

Vid avfattandet av luftbefordringskonventionens berörda bestämmelser

har ledning hämtats dels från förut omnämnda konossementskonvention

dels, och framför allt, från 1924 års Bernkonventioner angående godsbefordran

å järnväg samt angående befordran å järnväg av resande och resgods.

Av bestämmelserna i denna avdelning är den mot art. 11 i luftbefordringskonventionen

svarande 11 § i förslaget den mest betydelsefulla. Med denna bestämmelse

tages nämligen ståndpunkt till ett av frakträttens mest centrala

spörsmål, det örn befordringshandlingens rättsliga natur. Den tysk-skandinavi

ska sjörätten, å ena, och järnvägsrätten, å andra sidan, intaga härutinnan väsentligen

olika ståndpunkter. Enligt 161 § sjölagen, sådan paragrafen lyder

enligt 1936 års sjörättslagstiftning, gäller sålunda, att för riktigheten av uppgift

som i konossement intagits rörande godset bortfraktaren är ansvarig, där

ej i konossementet anmärkts, att uppgiften är avlastarens eller att dess riktighet

är bortfraktaren okänd, eller däri gjorts annat sådant förbehåll eller ock mottagaren

måst inse att uppgiftens riktighet icke undersökts av bortfraktaren.

Konossementet är, med andra ord, icke ett bevismedel angående rättsförhållandet

mellan avlastare och bortfraktare utan i stället en utfästelse av bortfraktaren

till lastemottagaren. Enligt järnvägsrätten åter är fraktsedeln att anse

allenast såsom ett bevis örn fraktavtalet. I valet mellan den tysk-skandinaviska

konossementsuppfattningen och den järnvägsrättsliga fraktsedelskonstruktionen

har luftbefordringskonventionen i det väsentliga anslutit sig

till den senare. Det föreskrives sålunda, att flygfraktsedeln skall, där ej annat

styrkes, gälla såsom bevis örn avtalets slutande, örn mottagandet av godset

och örn villkoren för befordringen; att uppgifterna i flygfraktsedeln angående

godsets vikt, mått, förpackning och stycketal skola, där ej annat styrkes, äga

vitsord; samt att annan uppgift örn godsets myckenhet eller rymd samt uppgift

örn dess tillstånd ej äger vitsord mot fraktföraren, med mindre han i avsän
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 5.

35

(larens närvaro undersökt den oell därom tecknat intyg å flygfraktsedeln eller

ock uppgiften avser godsets sjmliga tillstånd.

Med rubriken ''Rätt att förfoga över godset och godsets utlämnande’ äro i

följande huvudavdelning av lagförslaget — omfattande dess 12—16 §§ -—

sammanförda av luftbefordringskonventionen påkallade bestämmelser rörande

dessa spörsmål (art. 12—16). Här har det till en början gällt att bestämma,

vilka ändringar i fraktavtalet som skola kunna påkallas gentemot fraktföraren.

Angeläget har även varit att avgöra, huru länge rätten att påkalla sådana

ändringar tillkommer avsändaren och när den övergår till mottagaren. Liksom

enligt järnvägsrätten fraktsedelsdubbletten är gestaltad så, att den äger

en mot konossementet i viss mån svarande betydelse för omsättning av gods.

har det nämligen legat vikt uppå att vid luftbefordran så reglera förhållandet

mellan avsändare och mottagare, att flygfraktsedeln kan fylla en motsvarande

uppgift med avseende å gods, som befordras med luftfartyg. Regleringen i

detta avseende är av betydelse, bland annat, för ett för omsättningen så betydelsefullt

stadgande som bestämmelsen i 16 § köplagen, att örn vid försändningsköp

för godsets försändande fram till bestämmelseorten utfärdas fraktsedel,

som är så inrättad att säljar.en efter dess utgivande till köparen ej äger förfoga

över godset, och köpet är att hänföra till handelsköp, godset skall anses

sålt att betalas emot nämnda handling efter vad i 71 § köplagen sägs.

Lagförslagets mest centrala del är följande huvudavdelning. Den omfattar

förslagets 17—30 §§ (motsvarande art. 17—30 i konventionen) och reglerar

fraktförarens ansvarighet för skada å person (17 §), för förlust eller minskning

av eller skada å resgods eller gods (18 §) samt för dröjsmål (19 §),

med andra ord just de spörsmål som främst legat till grund för strävandena

att genom en internationell konvention på lufträttens område uppnå ensartade

materiella regler. Av stor betydelse är även 20 §, som angiver vilka omständigheter

fraktföraren äger åberopa till sitt fritagande från ansvarighet. Den

allmänna regeln är härvid den, att frihet från ansvarighet inträder, där fel eller

försummelse hos fraktföraren och hans folk i tjänsten icke föreligger. Motsvarande

grundsats gäller för sjörättens del enligt 118 § sjölagen i den lydelse

lagrummet äger enligt 1936 års sjörättslagstiftning. Beträffande befordran

av inskrivet resgods och gods uppställes emellertid ytterligare en befrielsegrund.

Bortfraktaren blir nämligen fri från ansvarighet, örn skadan tillkommit

genom fel eller försummelse vid styrningen, förandet eller navigeringen

av luftfartyget. En motsvarighet härtill finnes på sjörättens område i fråga

örn godsbefordran, i det att exempelvis enligt 4 § 2 mom. första stycket a. i

konossementslagen gäller att bortfraktaren är fri från ansvarighet för skada

i följd av fel eller försummelse, vartill befälhavaren, någon av besättningen,

lots eller ock annan, som utför arbete i fartygets tjänst, gjort sig skjddig vid

navigeringen eller handhavandet av fartyget.

På sätt i viss utsträckning skett på sjörättens och järnvägsrättens områden

äro vidare i 22 § upptagna ett antal maximeringsbestämmelser rörande den

ersättning, som fraktföraren kan bliva skyldig utgiva.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Genom 23 § uppställes för det lufträttsliga befordringsavtalet en regel, vartill

motsvarighet finnes å sjörättens område. I nämnda paragraf stadgas nämligen,

att förbehåll, som innefattar inskränkning i fraktförarens ansvarighet

eller bestämmer lägre gräns därför än i 22 § sägs, är ogiltigt. Härigenom

har man velat även beträffande lufttrafiken undvika de olägenheter, som avtalsfrihet

i detta avseende skulle kunna medföra.

Avdelningen örn fraktförarens ansvarighet innehåller dessutom bestämmelser,

bland annat, örn medverkande vållande å trafikantens sida, örn utvidgning

av fraktförarens ansvarighet vid förekomsten av uppsåt eller grov vårdslöshet

hos fraktföraren eller hans folk i tjänsten, om reklamation och preskription,

om forum samt örn ansvarigheten vid så kallad successivbefordran, det

vill säga luftbefordran utförd av flera fraktförare var efter annan.

I 31 §, vilken motsvarar art. 31 i konventionen, beröres det för närvarande

i hög grad aktuella ämnet om sammansatt befordran eller kombinerad transport.

Då detta ämne under senare år upptagits till ytterligare övervägande

inom såväl järnvägs- som lufträtten, har man, på sätt ock skett vid utarbetandet

av 1936 års sjölagstiftning, måst begränsa sig till en knapphändig behandling

av ämnet.

I förslagets sista huvudavdelning — omfattande 32—34 §§, varav 32 § motsvarar

art. 32 i konventionen ■— äro under rubriken ’Särskilda bestämmelser’

upptagna vissa kompletterande stadganden. Av 33 § framgår, att -— såsom

redan antytts — lagen skall bliva tillämplig jämväl å inrikes luftbefordran.

Konungen äger emellertid, enligt 34 § i förslaget, såvitt angår sådan luftbefordran

meddela bestämmelser avvikande från vad i vissa lagrum stadgas

angående innehållet i biljett, resgodsbevis eller flygfrakts.edel. Av 33 § följer

emellertid vidare, att lagen skall äga tillämpning icke endast å

sådan internationell befordran som luftbefordringskonventionen avser, utan

även å annan internationell luftbefordran. Detta har föranletts av en önskan att

förebygga, att lagregler komme att saknas i fråga örn luftbefordran mellan

Sverige och en icke-konventionsstat.

Anmärkas må vidare, att lagförslagets genomförande icke ansetts påkalla

ändringar å andra lagstiftningområden.»

Efter redogörelse för lagrådets utlåtande anför departementschefen

ytterligare:

»Beträffande 10 § i förslaget hava tvenne lagrådets ledamöter hemställt,

att den i paragrafen stadgade ansvarighetsregeln rörande ofullständiga eller

oriktiga uppgifter måtte begränsas till att avse endast sådana uppgifter, som

röra godset. Såsom de sakkunniga framhållit, lider konventionens motsvarande

bestämmelse, dess art. 10, av viss otydlighet, enär dess första men ej dess

andra stycke upptager dylik begränsning. De sakkunniga hava emellertid

antagit, att det andra stycket bör tolkas i enlighet med det första, en uppfattning

vartill även nämnda ledamöter av lagrådet anslutit sig. Såsom inom lagrådet

erinrats, synes det ock naturligast att begränsa regeln till de fall, där

dess stränghet är motiverad av de särskilda risker som vid lufttrafik äro för
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Muj:ts proposition nr 5.

37

.enade med att uppgifter ej hava föreskrivet innehåll eller eljest äro ofullständiga

eller oriktiga. Sådana särskilda risker torde emellertid inträda allenast

på grund av uppgifter rörande godset, men ej exempelvis till följd av att mottagarens

adress är oriktigt angiven. Med hänsyn härtill har ändring i paragrafen

vidtagits i antydda begränsande riktning.

I överensstämmelse med lagrådets hemställan beträffande 12 § har det synts

lämpligt att vid paragrafens slutliga avfattning så nära som möjligt följa

konventionen.

Då enligt 20 § andra stycket i det remitterade förslaget för tillämpning av

den där stadgade grunden för befrielse från ansvarighet förutsättes, att ''skadan

tillkommit genom fel eller försummelse vid styrningen, förandet eller navigeringen

av luftfartyget’, lärer väl redan däri ligga, att av omständigheterna

måste framgå att fraktföraren och hans folk i övrigt vidtagit alla nödiga åtgärder

till förebyggande av skada. Till förekommande av varje tvekan härutinnan

Ilar emellertid, såsom lagrådet förordat, paragrafen förtydligats genom

ett tillägg i sådant hänseende.

Med avseende h 22 § i förslaget föreligger den tveksamma frågan, huruvida

de där upptagna bestämmelserna rörande maximibegränsning böra beträffande

ali luftbefordran hänföras till kronor i guld eller ej. Beträffande sadan

internationell befordran, som avses i luftbefordringskonventionen, är väl oeftergivligt

att bestämma begränsningen till kronor i guld. Med avseende åter å

särskilt inrikes lufttrafik kunna olika synpunkter göras gällande. De sakkunniga

hava anfört, att, med hänsyn till det mindre tilltalande däri, att

örn till exempel skada å person under en luftfärd från Stockholm drabbade en

resande till Köpenhamn och en resande till Malmö, ansvarsbegränsningen skulle

beräknas efter kronor i guld för den förre men ej för den senare, de ansett

det vara att föredraga att icke göra åtskillnad mellan olika slag av trafik.

Lagrådet åter bär ifrågasatt lämpligheten härav och därvid framhållit, att

beträffande det sjörättsliga befraktningsavtalet på riksdagens föranledande

bortfraktarens ansvarighet för inlastat gods i inrikes fart ej hänförts till kronor

i guld. Erinras må örn stadgandena i 122 § andra stycket, 171 § tredje stycket,

172 § och 173 § andra stycket sjölagen i deras lydelse enligt lagen den 5 juni

1936. Bland våra grannländer har i Norge, där såsom förut nämnts ett lagförslag

motsvarande det nu ifrågavarande redan antagits, ansvarsbegränsningen

bestämts i guldvärde även i fråga örn den inhemska lufttrafiken. Av de underhandlingar,

som ägt rum mellan de svenska, danska och finska delegerade, har

f ramgått, att man i Danmark vidhåller den tidigare intagna ståndpunkten att i

förevarande hänseende ej göra skillnad mellan olika slags trafik, under det att

man i Finland föredragit en anslutning till vad lagrådet förordat. Visserligen

synes den av lagrådet åberopade analogien med sjölagen icke vara fullt bindande,

då internationell och inhemsk luftfart äga en tendens att övergå i varandra

på ett helt annat sätt än förhållandet är med befordran på sjörättens område,

vartill kommer att den rent inhemska luftfarten ej på långt när har en

mot den inländska sjöfarten svarande betydelse. Dessutom är det ännu ovisst,

huruvida den av den svenska riksdagen å sjörättens område gjorda skillnaden

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kunyl. Maj:ts proposition nr 5.

i ifrågavarande hänseende mellan inländsk och utländsk trafik kommer att

vinna efterföljd i våra grannländer. Emellertid torde, åtminstone för närvarande,

tillräckliga skäl icke föreligga att avvika från den princip, som kom

till uttryck genom 1936 års sjölagstiftning, nämligen att vid inrikes trafik

bestämma ansvarsbegränsningen i kronor och ej i kronor i guld. I förevarande

paragraf hava därför orden ''i guld’ ej upptagits. Till härav påkallat särskilt

stadgande beträffande den internationella trafiken återkommer jag vid 33 §.

26 § i förslaget har jämkats i enlighet med lagrådets hemställan.

Såsom lagrådet vid 32 § i förslaget framhållit, har den i förslaget upptagna

regeln om vissa skiljeavtals ogiltighet, bland annat därest skiljemannaförfarandet

icke skall äga rum inom konventionsstat, en betydligt större räckvidd

än motsvarande regel i luftbefordringskonventionen, i det att i förslaget

regeln avser icke blott den i konventionens mening internationella trafiken,

utan också annan, såväl inrikes som utrikes, lufttrafik. Beträffande trafik

som icke är internationell i konventionens mening har lagrådet förordat att

icke göra giltigheten beroende av inom vilken domstols domvärjo skiljemannaförfarandet

skall äga rum. Olägenhet av den i paragrafen upptagna bestämmelsen

torde emellertid icke vara att befara med avseende å inrikes trafik.

Beträffande den utrikes trafiken är att märka att luftbefordringskonventionen

numera vunnit stor anslutning och att den snart nog torde reglera all den internationella

luftbefordran, som för vårt land kan vara av betydelse. Härtill

kommer, att de befordringsvillkor som antagits av International Air Träffa

Association, till vilken förening lufttrafikföretagen så gott som undantagslöst

äro anslutna, uppgjorts på grundval av luftbefordringskonventionen. Frågan

örn förslagets tillämpning på sådan utrikes trafik, som icke är internationell

i konventionens mening, äger därför övervägande teoretiskt intresse.

På grund av det nu anförda har det icke synts erforderligt att beträffande

en punkt av den underordnade betydelse som den nu ifrågavarande avvika

från grundsatsen örn förslagets ovanberörda principiellt allmänna giltighet.

I enlighet med lagrådets hemställan har till 33 § fogats ett andra stycke

av det innehåll, att vid internationell luftbefordran de i 22 § angivna penningbeloppen

avse kronor i guld. Tillägget har sin grund däri, att — såsom vid

22 § anförts — vid den inhemska lufttrafiken ansvarighetsgränsen icke bestämts

i kronor i guld, men att ett motsatt förfaringssätt på grund av konventionens

ståndpunkt är oeftergivligt beträffande sådan internationell befordran

som avses i luftbefordringskonventionen.

Lagrådet har ur formell synpunkt erinrat, att det kunde ifrågasättas, huruvida

icke å de ställen i förslaget, där gods som befordras enligt flygfraktsedel

betecknas med uttrycket gods, detta uttryck borde utbytas mot uttrycket

flygfraktgods. Då förslagets beteckning emellertid är den i praxis

hävdvunna beträffande såväl järnvägs- som luftbefordran samt praktiska olägenheter

knappast kunna befaras följa av att i ett pär av förslagets stadganden

ordet gods för korthetens skull använts jämväl såsom en sammanfattande

beteckning å resgods och gods som befordras enligt flygfraktsedel, har änd
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 5.

39

ring härutinnan ej vidtagits. Däremot hava i förslaget gjorts några andra

smärre redaktionella jämkningar.»

Föredraganden hemställer, att Kungl. Majit måtte genom proposition dels,

jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga ifrågavarande

förslag till lag om befordran med luftfartyg, dels ock äska riksdagens godkännande

av luftbefordringskonventionen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Tage Evers.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:36 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om befordran med luftfartyg, m. m. a1 i texten
  2. 1LU 1937:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om befordran med luftfartyg, m. m. s. 1 i texten