Sök i Ratio Lex

Angående bestridande av kostnaderna för kaptenen i Livgrenadjärregementets reserv E. A. Clementz’ inbeordrande till tjänstgöring vid försvarsväsendet

1937-01-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:50, Angående bestridande av kostnaderna för kaptenen i Livgrenadjärregementets reserv E. A. Clementz’ inbeordrande till tjänstgöring vid försvarsväsendet

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

9

Nr 50.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bestridande

av kostnaderna för kaptenen i Livgrenadjärregementets

reserv E. A. Clementz’ inbeordrande till

tjänstgöring vid försvarsväsendet; given Stockholms

slott den 22 januari 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Janne Nilsson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 22 januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Departementschefen, statsrådet Nilsson anför:

I anledning av en från kaptenen i Livgrenadjärregementets reserv E. A.

Clementz inkommen ansökan anhåller jag få till behandling upptaga frågan

angående Clementz’ fortsatta inbeordrande till viss tjänstgöring. Därvid torde

jag till en början lämpligen böra erinra örn vissa förhållanden, som ligga

till grund för den ansökning, varom här är fråga.

Sedan befattningen såsom poliskommissarie vid fästningspolisen i Boden

187 »7

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 50.

ander sommaren 1919 förklarats till ansökan ledig, anmälde sig dåvarande

detektivkonstapeln vid Malmö poliskår, underlöjtnanten i Andra Livgrenadjärregementets

reserv E. A. Clementz telegrafiskt såsom sökande till befattningen.

Denna ansökan inkom till kommendanten i Boden före ansökningstidens

utgång, medan däremot tjänsteförteckning m. fl. till ansökningen

hörande handlingar inkommo först efter nämnda tid. Genom en den 15

september 1919 utfärdad fullmakt utnämnde och förordnade kommendanten

Clementz att från och med den 24 september 1919 vara poliskommissarie vid

fästningspolisen i Boden. Med anledning härav begärde och erhöll Clementz

avsked från sin dåvarande befattning vid poliskåren i Malmö samt inställde sig

till tjänstgöring i Boden. Sedan vissa av Clementz’ medsökande hos Kungl.

Majit anfört besvär över ifrågavarande utnämning, blev densamma emellertid

genom beslut den 31 december 1919 av Kungl. Majit upphävd på grund av att

Clementz, som inom laga tid anmält sig såsom sökande till poliskommissariebefattningen,

först efter ansökningstidens utgång inkommit med tjänsteförteckning

jämte övriga av honom till stöd för ansökningen åberopade handlingar.

Till följd av detta beslut blev Clementz ställd utan anställning.

Sedan Clementz år 1928 vid Stockholms rådhusrätt uttagit stämning å

Kungl. Majit och kronan och därvid yrkat ersättning för den skada, han

genom Kungl. Majits omförmälda beslut lidit, förklarade rådhusrätten genom

dom den 5 december 1928 kronan förpliktad att till honom utgiva ett skadeståndsbelopp

av 34,624 kronor 1 öre jämte ränta och rättegångskostnader.

Svea hovrätt, dit ifrågavarande mål fullföljdes, prövade emellertid genom

dom den 3 maj 1929 på anförda skäl rättvist att, med ändring av rådhusrättens

dom, ogilla Clementz’ i målet förda talan. Detta domslut blev sedermera

av Kungl. Majit i högsta domstolen fastställt.

I en inom andra kammaren vid 1930 års riksdag väckt motion (nr 387)

föreslogs sedermera, att riksdagen måtte medgiva, att ersättning i förevarande

avseende måtte få utgå till Clementz i enlighet med de grunder, som angivits

i Stockholms rådhusrätts förenämnda dom den 5 december 1928. I utlåtande

(nr 133) över denna motion anförde statsutskottet, att av den förebragta

utredningen syntes framgå, att Clementz utan eget förvållande genom

vissa av vederbörande myndigheter vidtagna åtgärder kommit att bliva lidande

och försatts i en sådan situation, att hans ekonomi blivit allvarligt rubbad.

Även örn hans ersättningsanspråk gentemot kronan genom Kungl. Majits

dom lämnats utan bifall, syntes dock starka billighetsskäl kunna anföras

för att någon gottgörelse lämnades Clementz för de förluster, som drabbats

honom. Utskottet hade därför velat föreslå, att Kungl. Majit erhölle benryndigande

att, därest Clementz visade, att han träffat ackord med sina

fordringsägare, till honom från anslaget till oförutsedda utgifter utbetala ett

ett belopp av 20,000 kronor.

Såsom framgår av riksdagens skrivelse till Konungen den 13 maj 1930,

nr 213, blev detta statsutskottets förslag av riksdagen bifallet.

Vid behandlingen i riksdagen år 1930 av frågan örn ersättning åt Clementz

hade framhållits angelägenheten av att Clementz skulle kunna beredas någon

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

sysselsättning inom statsförvaltningen, så att han därigenom erliölle möjlighet

att försörja sig och sin familj. Under åberopande därav anhöll Clementz

uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 juni 1930 att erhålla anställning

i statens tjänst samt att, intill dess denna fråga hunnit ordnas, bliva

inbeordrad i militärtjänst.

Med anledning av denna ansökning medgav Kungl. Majit genom beslut

den 25 juli 1930, att Clementz finge, enligt eget åtagande, i kommandoväg

inbeordras till tjänstgöring under år 1930 vid truppförband, där behov av

ökad befälstillgång förelåge, med rätt för honom att därvid åtnjuta förmåner

enligt de i förordningen den 23 september 1927 angående befäl och civilmilitär

personal i arméns reserver angivna grunder. Däremot fann Kungl.

Majit, efter att hava inhämtat yttranden i ärendet från vissa myndigheter,

genom beslut den 23 januari 1931 ansökningen i övrigt icke föranleda någon

Kungl. Majits vidare åtgärd.

På grund av Kungl. Majits förenämnda beslut den 25 juli 1930 inbeordrades

Clementz genom generalorder samma dag till tjänstgöring vid Livgrenadjärregementet

och med stöd av särskilda beslut, senast den 31

januari 1936, har Clementz, som den 12 december 1930 utnämnts till kapten

i nämnda regementes reserv, sedermera oavbrutet inbeordrats till fortsatt

tjänstgöring vid regementet, sista gången tillsvidare intill den 1 juli 1937.

De härav föranledda kostnaderna hava förklarats skola bestridas av lantförsvarets

anslag till extra utgifter.

I skrivelse den 25 september 1936 har nu Clementz, under anförande, bland

annat, att han, som den 11 juni 1937 uppnådde 50 års ålder, numera icke

hade några möjligheter att på annat verksamhetsområde än militärtjänsten

eller vad Kungl. Majit eljest kunde komma att anvisa skaffa utkomst för sig

och sin familj, hemställt, att han måtte bliva inbeordrad till tjänstgöring vid

Livgrenadjärregementet för en tidrymd av ytterligare 10 år, räknat från den

1 juli 1937, eller till den tidpunkt, då han enligt det militära tjänstepensionsreglementet

skolat inträda i pensionsåldern, därest han innehaft tjänst

såsom poliskommissarie vid fästningspolisen i Boden.

I yttrande i ärendet den 8 oktober 1936 har chefen för Livgrenadjärregementet,

med vilken chefen för östra brigaden instämt, meddelat, att tjänstgöring

fortfarande kunde beredas Clementz vid regementet och att denna

tjänstgöring skulle vara till fördel för detsamma.

Arméförvaltningens civila departement har i utlåtande i ärendet den 30

oktober 1936 anfört, bland annat:

På grund av de beträffande sökanden föreliggande särskilda förhållanden

anser arméförvaltningens civila departement skäligt, att tillfälle beredes

sökanden till fortsatt tjänstgöring efter den 1 juli 1937.

Den omständigheten, att sökanden den 11 juni 1937 uppnår 50 års ålder

och alltså — därest han vore kapten på aktiv stat — skulle komma att inträda

i pensionsåldern från och med den 1 oktober 1937, lärer icke utgöra

hinder mot att sökanden jämväl för därefter fullgjord tjänstgöring kommer

i åtnjutande av avlöning enligt hittills tillämpade grunder. Även kapten på

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

aktiv stat kan efter inträde i pensionsåldern tagas i anspråk för tjänstgöring,

exempelvis i för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, därvid förmånerna

av pension och arvode ungefärligen motsvara den vederbörande

före avskedet tillkommande lönen.

Huruvida sökanden må komma att i fortsättningen disponeras för trupptjänst

eller efter regementschefens bestämmande tagas i anspråk för annan

tjänst, torde i detta sammanhang sakna betydelse.

För sökanden skulle givetvis ett ordnande av hans tjänstgöring för en

längre tid framåt medföra en ökad trygghetskänsla. Det synes departementet

behjärtansvärt, att åtgärder vidtagas i ändamål, att sökanden erhåller

visshet örn, att fortsatt tjänstgöring kan under här avsedd tid beredas honom.

Det torde i detta sammanhang få erinras örn, att pensionsavgången beställningshavare,

som förordnats uppehålla för pensionerad personal avsedd

arvodesbefattning, kan bibehållas i tjänstgöring intill den 1 oktober det

kalenderår, under vilket han uppnår 60 år.

Därest efter anmälan till riksdagen åtgärder komma att vidtagas i det i

ansökningen angivna syftet, torde jämväl böra tagas under övervägande,

huruvida icke med tjänstgöringen förenade kostnader må för framtiden kunna

bestridas av lantförsvarets ordinarie avlöningsanslag i stället för, såsom hittills

skett, av anslaget till extra utgifter.

I likhet med arméförvaltningens civila departement anser jag med hänsyn

till de i detta fall föreliggande särskilda omständigheterna skäligt, att

Clementz jämväl efter den 1 juli 1937, då den tid utgår, för vilken han för

närvarande är inbeordrad till militärtjänstgöring, beredes tillfälle till fortsatt

dylik tjänstgöring. Såsom av chefens för Livgrenadjärregementet yttrande

i ärendet framgår kan dylik tjänstgöring ordnas för honom vid nämnda

regemente.

Därest Clementz icke blivit skild från den poliskommissariebefattning,

till vilken han utnämndes år 1919, skulle han enligt bestämmelserna i

militära tjänstepensionsreglementet den 17 maj 1935 (nr 167) hava ägt

kvarstå i tjänsten till den 1 oktober det år, då han uppnådde 60 års

ålder, eller alltså, då han är född den 11 juni 1887, till den 1 oktober 1947.

Det synes mig därför skäligt, att han erhåller möjlighet till fortsatt tjänstgöring

vid försvarsväsendet intill sistnämnda tidpunkt.

Härvid torde Clementz liksom hittills böra komma i åtnjutande av avlöning

enligt de grunder, som angivas i 1927 års reservbefälsförordning.

Därest han efter uppnåendet av 55 års ålder kommer i åtnjutande av pension

såsom reservofficer, bör dock avlöningen minskas med ett mot pensionen

svarande belopp.

De av Clementz’ inbeordrande till militärtjänstgöring föranledda kostnaderna

torde, på sätt arméförvaltningens civila departement föreslagit, från

och med den 1 juli 1937 böra bestridas från de anslag, från vilka motsvarande

kostnader för personal på aktiv stat utgå. Härtill lärer riksdagens

medgivande böra inhämtas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 50.

att de kostnader, som må föranledas av kaptenen i Livgrenadjärregementets

reserv E. A. Clementz’ inbeordrande till

tjänstgöring vid försvarsväsendet, må från och med den 1 juli

1937 bestridas från de anslag, från vilka motsvarande kostnader

för personal på aktiv stat utgå.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Kinnander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1937:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bestridande av kostnaderna för kaptenen i Livgrenadjårregementets reserv E. A. Clementz’ inbeordrand s. 11 i texten