Sök i Ratio Lex

Angående anskaffande au nya maskiner för myntoch justeringsverkets räkning

1937-01-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:59, Angående anskaffande au nya maskiner för myntoch justeringsverkets räkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

1

Nr 59.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anskaffande au

nya maskiner för mynt- och justeringsverkets räkning;

given Stockholms slott den 22 januari 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag au protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinsons, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I skrivelse den 28 augusti 1936 örn anslag för budgetåret 1937/1938 har

mynt- och justeringsverket bland annat hemställt om anvisande under ämbetsverkets

omkostnadsanslag för nästkommande budgetår av medel för anskaffande

av en mindre präglingspress och en fräsmaskin.

I skrivelse den 3 december 1936 har verket sedermera hemställt om medel

för anskaffande av ytterligare en präglingspress.

I anledning av nämnda framställningar har jag i årets statsverksproposition

(sjunde huvudtiteln, punkt 29) framhållit, att jag med hänsyn till föreliggande

behov av förnyelse av verkets maskinutrustning funne mig kunna

tillstyrka bifall till framställningarna. Då det syntes av omständigheterna

påkallat, alt nya maskiner för mynt- och justeringsverkets räkning anskaffaBihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 59.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Departements
chefen.

des utan tidsutdräkt, förordade jag emellertid samtidigt, att anslaget till oförutsedda

utgifter skulle anlitas för ändamålet. Jag anhåller, att nu få återkomma

till denna fråga.

Beträffande behovet av den mindre präglingspressen och fräsmaskinen anförde

mynt- och justeringsverket i skrivelsen den 28 augusti 1936 huvudsakligen

följande.

På grund av den exceptionellt stora myntning, som under de senare åren

utförts, samt de extra påfrestningar, som åstadkoms genom jubileumsmynten

till riksdagens femhundraårsfest m. m., har verkets gamla maskinpark blivit

hårt sliten. Av präglingsmaskiner äger verket en större för prägling av tvåkronor,

enkronor och femöringar samt två mindre maskiner för smärre

mynt. Dessa maskiner äro moderna och kunna under normala tider tillgodose

behovet. Såsom reserv för dessa står en större maskin, anskaffad år

1857, och nu i så dåligt skick, att den knappast utan fara för olyckor kan användas.

Ett par mindre maskiner från samma tid äro i ännu sämre skick,

varför hela den gamla uppsättningen av präglingsmaskiner nu bör definitivt

nedskrotas. Behövliga för mötande av större myntbehov och såsom oundgängliga

reserver vid reparationer äro en större och en mindre präglingspress.

Verket anser, att under budgetåret 1937/1938 måste anskaffas åtminstone

den mindre av dessa. Kostnaden torde komma att uppgå till 7,000

kronor.

I verkets reparationsverkstad, där dessutom tillverkas mynt- och medaljstampar

samt justeringsmaterial för justerarna och verkets behov, äro maskinerna

mestadels mycket gamla och hårt slitna. En förnyelse bör ske, och

särskilt äro en svarv och en fräsmaskin nödvändiga att anskaffa. Av dessa

är anskaffningen av den sistnämnda mest brådskande. Kostnaden uppgår

till 10,000 kronor.

I skrivelsen den 3 december 1936 har ämbetsverket därefter framhållit, att

verket vid sin nyssberörda framställning utgått från den förutsättningen, att

den osedvanligt stora efterfrågan å skiljemynt relativt snart skulle minskas

och att utbyte av maskiner skulle kunna ske i ett lugnt tempo. Efterfrågan

å skiljemynt hade emellertid snarare ökats än minskats, och såvitt nu kunde

bedömas syntes det icke heller under år 1937 kunna bliva tal örn någon större

lättnad. Med hänsyn härtill har mynt- och justeringsverket sett sig nödsakat

hemställa örn anvisande av medel till båda de nämnda präglingspressarna,

enär det eljest måste betraktas såsom mycket ovisst, om verket under

den närmare framtiden skulle kunna tillgodose myntbehovet. Ämbetsverket

fortsätter:

På grund av industriens starka sysselsättning äro de nu fordrade leveranstiderna

å maskiner synnerligen långa, varför det är av största vikt, att beställning

kan göras snarast, örn maskinerna skola kunna komma till nytta

under höstsäsongen. Enligt infordrade offerter uppgå kostnaderna för den

stora pressen jämte motor och montering m. m. till omkring 33,000 kronor

och kostnaderna för den mindre pressen till omkring 7,000 kronor eller sammanlagt

till 40,000 kronor.

Den ovanligt stora efterfrågan på skiljemynt som under de senaste åren

framträtt, har nödvändiggjort en kraftig ökning av mynt- och justeringsver

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

3

kets mynttillverkning. Medan sammanlagda namnvärdet av tillverkningen

under ettvart av åren 1932 och 1933 uppgick till omkring 1.9 miljon kronor,

utgjorde samma värde under år 1934 i runt tal 2.4 miljoner kronor och under

år 1935 drygt 6.1 miljoner kronor, varav 3.3 miljoner kronor motsvarade

värdet av det femkronors skiljemynt, som präglades i samband med högtidiighållandet

av riksdagens 500-årsminne. Under år 1936 uppnåddes ett värde

av nära 5.8 miljoner kronor. Oaktat denna betydande ökning av tillverkningen

lia svårigheter alltjämt och, på senare tid, i stigande utsträckning

gjort sig gällande att tillmötesgå anspråken på skiljemynt. Från såväl riksbankens

som mynt- och justeringsverkets sida har utväxlingen av skiljemynt

tidvis måst begränsas. För riksbankens del har utvecklingen medfört, att

bankens behållning av silver- och kopparnickelmynt successivt nedgått.

Medelvärdet av nämnda behållning vid utgången av varje månad översteg

under åren 1932 och 1933 6.5 miljoner kronor, men sjönk under åren 1934,

1935 och 1936 till respektive 5.4, 3.4 och 2.6 miljoner kronor. Vid utgången

av december månad 1936 utgjorde behållningen allenast 1.6 miljon kronor.

Av vad mynt- och justeringsverket anfört framgår, att en förnyelse av verkets

maskinutrustning är påkallad redan med hänsyn till verkets normala

behov. Då genom anskaffandet av ifrågavarande präglingspressar möjlighet

skulle beredas mynt- och justeringsverket att ytterligare öka mynttillverkningen,

är det under rådande förhållanden lämpligt, att dessa anskaffas utan

tidsutdräkt. Detsamma gäller fräsmaskinen, som bland annat är avsedd för

reparationer å de för myntningen erforderliga maskinerna och tillverkning

av verktyg till dessa maskiner.

Enligt mynt- och justeringsverkets beräkningar uppgå kostnaderna för

ifrågavarande tre maskiner till sammanlagt omkring 50,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett belopp av högst 50,000 kronor må av förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter tagas i anspråk för anskaffande

av nya maskiner för mynt- och justeringsverkets räkning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga lill detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1937:22 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anskaffande av nya maskiner för myntoch justeringsverkets räkning. s. 1 i texten