Sök i Ratio Lex

Angående pension åt förre extra polismannen H. E. Isberg

1937-01-22 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:61, Angående pension åt förre extra polismannen H. E. Isberg

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

5

Nr 61.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt förre

extra polismannen H. E. Isberg; given Stockholms

slott den 22 januari 1937.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 januari

1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:ts prövning fråga örn pension

åt förre extra polismannen Hans Elis Isberg.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Isberg är född den 19 augusti 1870 och således 66 år gammal;

att han under tiden 1 oktober 1913—31 december 1914 varit av länsstyrelsen

i örebro län förordnad att med polismans befogenhet och skydd biträda

kronobetjäningen vid upprätthållande av ordning och säkerhet vid Stråssa

och närmaste trakten däromkring ävensom vid då pågående järnvägsbyggnad

mellan Storå och Stråssa;

att han under åren 1915—1931 enligt förordnanden av förenämnda länsstyrelse

innehaft anställning såsom extra polisman med huvudstation i Stråssa;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

att han under sin tjänstetid såsom biträde åt kronobe^äning och såsom

extra polisman åtnjutit avlöning, som utgått med belopp, för år räknat, och

bestritts på sätt, som nedan angives, nämligen

1

Å r

Av Stråssa gruve

aktiebolag (åren

1913—1919) eller

trafikaktiebolaget

Grängesberg—

Oxelösund

(åren 1920—1931)

Av Rams- bergs socken

Av stats- medel (för- utom dyrtids- tillägg)

Summa

1913 och 1914..................

1,200

1,200

1915 och 1916.................

400

200

600

1,200

1917 ..........................

400

300

700

1,400

1918 ........................

1,400

—

—

1,400

1919 .....................

1,250

—

1,000

2,250

1920-1923 ....................

1,650

—

1,000

2,650

1924 och 1925..................

1,320

—

1,000

2,320

1926-1931 ....................

1,320

—

1,200

2,520

samt att Isberg av trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund från och

med den 1 januari 1935 tillerkänts understöd tills vidare av 400 kronor för

år jämte förmån av fri bostad och lyse eller, därest nämnda naturaförmåner

ej skulle till honom utgå, av 600 kronor för år.

Länsstyrelsen i örebro län har, med föranledande av en av Isberg hos länsstyrelsen

gjord, den 16 december 1935 dagtecknad ansökning, hemställt örn

utverkande åt Isberg av pension av statsmedel.

Landsfiskalen i Lindes distrikt har i ärendet framhållit, bland annat, att

Isberg, som bestritt sin befattning såsom extra polisman på ett utmärkt och

nitiskt sätt, för sin utkomst vore helt beroende av honom tillkommande pensionsförmåner.

Statskontoret har i ärendet anfört i huvudsak följande:

Under ungefärligen samma förhållanden som i detta fall föreligga har riksdagen

vid flera tillfällen beviljat pension åt polisman, till vilkens avlönande

bidrag utgått av statsmedel. Därvid har som villkor plägat uppställas, att

bidrag till vederbörandes pensionering lämnas även från annat håll.

Enligt de grunder, som pläga tillämpas för avpassande av pensionsbelopp

i liknande fall, synes man böra beträffande Isberg räkna med ett pensionsunderlag,

motsvarande 2/3 av avlöningen, 2,520 kronor, eller 1,680 kronor,

samt, enär Isberg vid avgången från befattningen den 31 december 1931

endast innehade 18 fulla tjänstår, reducera pensionen till (18/30 X 1,680—)

1,008 kronor. Efter en ytterligare reducering med 10 procent av sistnämnda

belopp med hänsyn till att Isberg icke själv bidragit till sin pensionering och

efter avrundning till närmast högre med 12 jämnt delbara tal skulle det slutliga

pensionsbeloppet uppgå till 912 kronor. Med denna utgångspunkt lärer,

då trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund beviljat Isberg en pension å

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61. "

600 kronor, den årliga pensionen av statsmedel böra utgöra högst 312 kronor.

I allmänhet har riksdagen medgivit, att dyrtidstillägg må utgå å det pensionsbelopp,

som skall bestridas av statsmedel, endast under förutsättning att

sådan förmån jämväl utbetalas å den pension, som från annat håll åtnjutes.

Då emellertid i nu förevarande fall den av förutnämnda bolag åt Isberg beviljade

pensionen är jämförelsevis stor i förhållande till beloppet av bolagets

bidrag till hans avlöning, vore det knappast rimligt att kräva, att bolaget

skulle, utöver redan beviljad pension, därjämte utgiva särskild tilläggsförmån.

Under åberopande av vad sålunda anförts har statskontoret hemställt,

att Isberg måtte från och med ingången av december 1935, under vilken månad

han till länsstyrelsen inkommit med framställning om pension, komma

i åtnjutande av en årlig pension av statsmedel å 312 kronor, under villkor att

pension till minst 600 kronor för år utginge från trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,

samt att å ifrågavarande pension av statsmedel måtte få

utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, som vore eller kunde varda fastställda

för pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst, med iakttagande att

dyrtidstillägget skulle beräknas å det sammanlagda pensionsbeloppet men

utgå allenast med vad som av det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöpte

å den av statsmedel utgående delen av pensionsbeloppet.

Med hänsyn till föreliggande förhållanden anser jag mig böra tillstyrka, att

—- i enlighet med vad som skett i vissa tidigare liknande fall — staten lämnar

sin medverkan till Isbergs pensionering. Mot vad statskontoret i sådant hänseende

föreslagit har jag icke funnit anledning till annan erinran än att det

synes mig skäligt, att Isberg får uppbära dyrtidstillägg å hela det pensionsbelopp,

912 kronor, varav statskontoret ansett Isberg böra komma i åtnjutande,

samt att detta dyrtidstillägg i sin helhet bestrides av statsmedel.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att förre extra polismannen Hans Elis Isberg må,

räknat från och med den 1 december 1935, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 312 kronor, under

villkor att understöd till värde av minst 600 kronor för år

utgår från trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,

dels ock att dyrtidstillägg må för Isberg beräknas å ett belopp

av 912 kronor för år.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. ./. Arrhenius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1937:23 Utlåtande över besvären anförde direktionen över lärarinnornas pensionsanstalt, att direktionen vid prövning av Lämmerhirts pensionsfråga funnit kungörelsen den s. 9 i texten