Sök i Ratio Lex

Angående disposition av lappskolbordet i Jukkasjärvi

1937-01-22 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:65, Angående disposition av lappskolbordet i Jukkasjärvi

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 65.

1

Nr 65.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående disposition

av lappskolbordet i Jukkasjärvi; given Stockholms

slott den 22 januari 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

GUSTAF.

N. Quensel.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 22 januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,

Wigforss, Möller, Levinson, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och

chefen för jordbruksdepartementet anför härefter t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet,

statsrådet Quensel:

I proposition nr 97/1913 framlade Kungl. Majit för riksdagen riktlinjerna

för en omorganisation av det lapska skolväsendet, grundande sig

på en av biskopen i Luleå stift O. Bergqvist verkställd utredning. Enligt

denna skulle de dåvarande lappfolkskolorna, vilka voro anordnade

med helårsundervisning, indragas, i den mån lärartjänsterna vid desamma

bleve lediga, och ersättas av nya lappfolkskolor (nomadskolor)

med kortare undervisningstid. Den till lappfolkskolorna i Arjeplog,

Gällivare och Jukkasjärvi hörande boställs jorden borde, då skolorna in
Bihang

till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr 65.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

droges, försäljas och de därför influtna medlen disponeras för den nya

skolordningens genomförande. Vad åter anginge själva lappskolhusen i

Arjeplog och Jukkasjärvi borde de jämte nödigt utrymmesland bibehållas

för att tjäna som skollokaler och lärarbostäder för de nya fasta

lappskolorna, vilka vore föreslagna att förläggas på samma platser som

de gamla. Vederbörande departementschef framhöll (s. 66 i propositionen),

att något beslut örn försäljning av ovannämnda lappskolbord icke

syntes böra fattas, innan fullständig utredning förelåge om ifrågavarande

hemmans värde m. m. Det borde därför uppdragas åt vederbörande

myndigheter att föranstalta örn sådan utredning, på grund varav

framställning till riksdagen i ämnet sedermera syntes böra göras.

Riksdagen lämnade det sålunda framlagda förslaget utan erinran.

Slutliga avgöranden angående dispositionen av lappskolborden i Arjeplog

och Gällivare hava förut träffats av Kungl. Majit efter riksdagens

hörande. Beträffande lappskolbordet i Jukkasjärvi, Ve-t mantal krono

Jukkasjärvi nr 13 (131) i Jukkasjärvi socken, föreligger nu sådan utredning,

som i ovannämnda proposition åsyftades. Innan jag redogör för

denna utredning må erinras om följande.

I 1929 års åttonde huvudtitel framlade Kungl. Majit under punkten

196 (sid. 504 ff.) förslag angående dispositionen av lappskolbordet i

Arjeplog, innebärande i huvudsak följande. Skolbordets två huvudskiften

borde ställas under skogsstatens vård och förvaltning. Från det

ena skiftet skulle i första hand tillgodoses den fasta nomadskolans i

Arjeplog husbehov av byggnads- och ved virke. Skogsöverskottet skulle

försäljas och inflytande köpeskilling tillgodoföras förslagsanslaget till

lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål. Det andra skiftet

skulle reserveras för upplåtelse med nyttjanderätt och mot avgäld till

egna hem åt lappar, som upphört med renskötseln. De till skolbordet

hörande, å kronomark belägna ströängarna skulle inlösas av domänstyrelsen.

Lösenbeloppet borde jämväl tillgodoföras nämnda anslag. Å allmänningar

belägna ströängar skulle hembjudas allmänningsdelägarna till

inlösen eller, örn dessa ej önskade förvärva dem, försäljas till enskilda.

Lösen- eller köpeskillingsbeloppen skulle även i dessa fall komma berörda

anslag till godo.

I propositionen 157/1930 framlades vidare förslag angående dispositionen

av lappskolbordet i Gällivare. Därvid föreslogs, att av

det ena skiftet, gårdsskiftet, viss lott skulle få försäljas för att användas

till kyrkohärbärge åt Gällivarelapparna, vissa lotter försäljas till

Gällivare municipalsamhälle och vissa enskilda personer samt återstoden

försäljas å offentlig auktion. Skogsskiftet borde jämväl i detta fall

överföras till domänfonden mot ersättning. Samtliga försäljningsmedel

borde tillgodoföras ovannämnda anslag.

De av Kungl. Majit i enlighet med departementschefens hemställan

framlagda förslagen lämnades av riksdagen (skrivelserna 8 A/1929, sid.

80 och 98/1930) utan erinran.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits proposition Nr 65.

Beträffande lappskolbordet i Jukkasjärvi förklarade Kungl.

Majit genom beslut den 15 december 1916, så vitt nu är ifråga, att

med värdering och förslag till framtida disposition av skolbordet finge

anstå, till dess den dåvarande innehavaren av detta boställe avgått från

sin tjänst.

Innehavaren av bostället, ordinarie lappfolkskolläraren E. A. Henriksson,

från trädde tjänsten med utgången av juni 1927. Med anledning

härav har nu länsstyrelsen i Norrbottens län föranstaltat om värdering

av skolbordet samt i skrivelser den 14 december 1932 och den 15 september

1933 framlagt förslag till dess framtida disposition. I sådant

syfte har länsstyrelsen dels inhämtat yttranden av nomadskolinspektören

samt vederbörande jägmästare och Överjägmästare, dels låtit genom

vederbörande landsfiskal med biträde av utsedda sakkunniga för arrendevärdering

av kronans jordbruksdomäner värdera skolbordet, dels ock

anskaffat utdrag av lagaskifteskartan för Jukkasjärvi by, omfattande

alla ägorna till ifrågavarande lappskolbord. Sedermera hava utlåtanden

i anledning av länsstyrelsens förslag avgivits den 21 december 1932 av

domkapitlet i Luleå, den 13 januari 1933 av skolöverstyrelsen, den 25

januari 1933 och den 10 augusti 1936 av domänstyrelsen, den 8 augusti

1933 av lantmäteristyrelsen, den 7 april 1936 av kammarkollegiet samt

den 29 maj 1936 av statskontoret.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Enligt avvittringshandlingarna utgör Jukkasjärvi bys totalareal 23.191,8615

hektar, omfattande dels det egentliga byområdet, bestående av inägojorden

och ett byn vid avvittringen tilldelat skogsanslag jämte impedimenter,

dels ock vissa byamännen tillhöriga, utom byområdet belägna

ströängar. Därjämte har byn del i en sockenallmänning, i handlingarna

benämnd »häradsallmänningen», varjämte finnes för samfällt

behov avsatt mark.

Den 6 juni 1921 fastställdes laga skifte å inrösningsjorden, inklusive

ströängarna, samt en del av avrösningsjorden till Jukkasjärvi by, varvid

för samfällt behov avsattes mark till åtskilliga ändamål. För

ifrågavarande lappskolbord utlades under litt. N ägolott i fyra skiften

jämte vissa ströängar. Skiftena och ströängarna, vilka samtliga äro

upptagna å ovannämnda, handlingarna i ärendet bifogade karta, innehålla

enligt delningsbeskrivningen den areal, som angives i nedan intagna

tablå. Ägolotten hade enligt delningsbeskrivningen en samfälld

areal av 347,4350 hektar, därav 117,6690 hektar inrösningsjord och

229,7660 hektar afrösningsjord. De skolbordet tilldelade ströängarna

vörö belägna dels inom kronopark och dels inom »häradsallmänningen»

och redovisas i delningsbeskrivningen med en areal av tillhopa 111,36

hektar, varav enbart på den inom allmänningen belägna ängen Puonovuoma

med två därinvid belägna smärre myrängar belöpa 92,37 hektar.

De ä kronans mark belägna, skolbordet tilldelade ströängarna mätte

i areal tillhopa 18,on hektar. Vid en år 1928 hållen förrättning enligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.

lagen den 22 juni 1921 om ströängars indragande till kronan har emellertid

beslutats, att från skolbordet skulle indragas de å kronoparken

Kiruna belägna, å lagaskifteskartan med nr 5388 b och 5389—5395 betecknade

ängarna med en areal av tillhopa 14,42 hektar. Fortfarande

hör emellertid till skolbordet en å kronopark belägen, från indragningen

undantagen ströäng örn 4,5 7 hektar (nr 5489 och 5490 å kartan), belägen

vid Torneälven norr om Kurravaara bys område, vilken ansetts kunna

med fördel brukas under hemmanet till årlig slåtter. Sedan såsom område

för den odling, som jämlikt nämnda lag skulle av kronan i vederlag

för de indragna ängarna bekostas, utsetts en trakt örn 1,40 hektar

å det vid laga skiftesförrättningen utlagda »andra skiftet», upprättades

odlingsplan, enligt vilken hela odlingskostnaden beräknades uppgå till

l, 820 kronor, samt utstakades å marken odlingsområdets yttergränser

m. m., varjämte upprättades kartskiss med beskrivning över sistnämnda

område. Slutligen avgav ströängsnämnden utlåtande, innehållande bland

annat bestämmelser om ordningen för odlingskostnadsbeloppets utbetalande.

Härutinnan har ströängsnämnden bestämt, att fastighetens ägare,

så snart beslutet örn ströängarnas indragande vunnit laga kraft, äger

utbekomma av odlingskostnaden Vs, när han anmäler sig ämna påbörja

odlingsarbetet, 2/ö, när han därav fullgjort så mycket, som enligt odlingsplanen

motsvarar halva kostnaden, samt återstående ä/5> då odlingsarbetet

är i sin helhet fullgjort.

Indragningsförrättningen har den 18 juli 1929 förklarats lagakraftvunnen.

Länsstyrelsen har meddelat, att den sålunda föreskrivna odlingen ännu

icke verkställts, enär skolbordet, sedan ströängsnämndens beslut meddelats,

saknat innehavare, som kunnat förvänta att få njuta resultatet

av uppodlingen. Visserligen vore fastigheten utarrenderad, men endast

för kortare tid i avvaktan på föreskrifter örn dess framtida disposition.

Den värdering av lappskolbordet, varom länsstyrelsen föranstaltat,

ägde rum vid två särskilda förrättningar den 23 november och den 23

augusti 1930. Därvid antecknades bland annat, att skolbordets inägojord

och ängar arrenderades av ovannämnde Henriksson mot ett arrendebelopp

av 50 kronor för år. De olika skiften, vari skolbordet vid lagaskiftesförrättningen

utlagts, ävensom efter indragningen kvarvarande

ströängar samt skolbordets andelar i bysamfälligheten och sockenallmänningen

åsattes de värden, som framgå av nedanstående tablå:

»första skiftet»:

södra delen med skolbyggnaderna (ägofig. nr 303, 481—

483, 488 och del av 479), åker och äng, 1,4570 hektar kronor 2,180

norra delen (ägofig. nr 480, 490—492, 496 och del av

479), åker och äng, 0,62so hektar................. » 620

»andra skiftet» eller odlingsskiftet (ägofig. nr 731—733 och

del av nr 727 b), odlingsmark och åker, 2,6440 hektar . . » 200

»tredje skiftet» eller inägoskiftet vid Torneälven, 0,7200

hektar åker och äng samt 1,0260 hektar avrösningsjord » 700

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 5

»fjärde skiftet» eller skogsskiftet, 0,86 hektar äng (myr)

och 228,74 hektar avrösningsjord..................kronor 3,000

stråängen Puonovuoma med två därinvid belägna smärre

myrängar, belägna inom sockenallmänningen, tillhopa

92,37 hektar.................................. » 100

stråängen vid Vakka (ägofig. nr 5489 och 5490), belägen å

kronans mark, 4,57 hektar....................... » 130

del av Jukkasjärvi bys samfällda egendom............ » 620

» » » häradsallmänning......... »_350

Summa kronor 7,900

Därjämte värderades de å »första skiftets» södra del belägna byggnaderna

till sammanlagt 17,300 kronor.

I fråga örn lappskolbordets framtida disposition har länsstyrelsen

anfört i huvudsak följande:

Nomadskolinspektören hade med instämmande av vederbörande jägmästare

och Överjägmästare föreslagit, att den med staket inhägnade

södra delen av första skiftet jämte därå befintliga åbyggnader skulle

bibehållas under kronan för den till Jukkasjärvi by förlagda nomadskolans

behov, att fjärde skiftet eller skogsskiftet skulle ställas under

skogsstatens vård och förvaltning, samt att avkastningen därav, sedan

nomadskolans behov av ved, ris och gagnvirke tillgodosetts, skulle tillgodoföras

anslaget lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

ävensom att återstående delar av skolbordet skulle försäljas till högsta

möjliga pris och blivande köpeskilling tillgodoföras berörda anslag. De

till försäljning sålunda föreslagna delarna av skolbordet syntes icke

kunna tänkas bliva behövliga för tillgodoseende av något kronans behov

och torde ej heller på rationellt sätt kunna nyttiggöras i kronans ägo,

varför länsstyrelsen för sin del ville biträda förslaget örn dessas försäljning

med rätt för blivande köpare att tillgodogöra sig den vid ströängsindragningen

bestämda odlingsersättningen mot utförande av den odling,

som därvid blivit bestämd. Innan försäljning bomme till stånd, borde

de delar av skolbordet, som föreslagits skola bibehållas för nomadskolans

behov, frånskiljas stamfastigheten genom avstyckning. De till försäljning

föreslagna delarna av skolbordet hade enligt värderingsförrättningen

ett värde av 2,720 kronor. Förre lappfolkskolläraren Henriksson

hade hos länsstyrelsen hemställt att få förvärva hemmanet, och det torde

med hänsyn därtill, att det vore hans förtjänst, att fastigheten nu befunne

sig i den hävd, som den hade, icke få anses oberättigat, att han

erhölle företrädesrätt till förvärv av de delar därav, som eventuellt

komme att försäljas. De till försäljning föreslagna delarna av skolbordet

borde förty hemb judas åt Henriksson eller hans rättsägare mot en

köpeskilling av 2,720 kronor, samt, om hembudet icke begagnades, försäljas

till den högstbjudande för en köpeskilling, icke understigande

nyssnämnda belopp.

Nomadskolinspektören har särskilt framhållit, att den del av första

skiftet, som föreslagits bibehållen under kronan, skulle användas till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.

skolgård, utrymmesland för lärarna och dylikt. Området borde helt stå

under domkapitlets förvaltning. Såsom särskilt skäl, varför inflytande

medel borde tillföras anslaget lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

har inspektören vidare framhållit, att det förelåge ett starkt

behov av att uppföra nya lokaler för vissa nomadskolor.

Domkapitlet och skolöverstyrelsen hava i sina ovannämnda utlåtanden

förordat bifall till länsstyrelsens framställning.

Domänstyrelsen har i sitt utlåtande den 25 januari 1933 förklarat sig

icke hava något att erinra mot vad länsstyrelsen föreslagit, särskilt beträffande

vården och förvaltningen av det skogsskifte, som ifrågasatts

att bibehållas för nomadskolans räkning. Emellertid syntes i det nådiga

beslutet böra föreskrivas, att vid avstyekningsförrättningen stamfastighetens

andelar i sockenallmänningen och bysamfälligheten skulle tilläggas

försäljningslotten.

Lantmäteristyrelsen har anfört bland annat:

Enligt förslaget skulle till skolfastigheten läggas all till hemmanet

enskilt hörande skogsmark med undantag av i »tredje skiftet» ingående

1,0260 hektar dylik mark, varigenom stamfastigheten, innefattande mesta

delen av den till jordbruk tjänliga jorden, komme att sakna nödig stödskog.

Såsom ersättning för sådan syntes icke kunna betraktas de till

sammanlagt 970 kronors värde taxerade andelarna i den oskiftade bysamfälhgheten

och häradsallmänningen, vilka andelar avsetts skola bibehallås

till stamfastigheten. Då under anförda förhållanden sistnämnda

fastighet icke lämpligen syntes kunna bestå såsom särskild fastighet,

motte i 19 kap. 3 § 2 mom. jorddelningslagen hinder mot berörda förslags

genomförande på sätt som avsetts.

Ett förfaringssätt, som däremot syntes kunna leda till realiserandet

av den uppgjorda planen för skolbordets disposition, vore följande:

Den till försäljning avsedda delen av fastigheten hembjödes Henriksson,

som enligt laga skifteshandlingarna vore ägare av fastigheten s/i28

mantal Jukkasjärvi 129 — omfattande, förutom l,i8so hektar odlad eller

odlingsbar inägojord, 61,68öo hektar avrösningsjord, huvudsakligen skogsmark

— eller annan ägare av fastighet i berörda by med tillräcklig

skog, varefter, örn försäljning komme till stånd, den försålda fastighetsdelen

avstyckades för sammanläggning med vederbörande köpares redan

innehavande fastighet.

Lantmäteristyrelsen tilläte sig påpeka den egendomligheten i de föreslagna

köpevillkoren, att odlingsskiftet (»andra skiftet»), varå odlingsarbete

skulle verkställas mot ovannämnda ersättning av 1,820 kronor,

skulle få förvärvas för det belopp av 200 kronor, vartill skiftet i befintligt

ouppodlat skick värderats och varigenom alltså köparen skulle gratis

lä njuta den genom odlingsarbetet vunna ökade avkastningen av samma

jordområde, beräknad motsvara en årlig höavkastning av 3,500 kg.

I anledning av vad lantmäteristyrelsen anfört har länsstyrelsen i sin

skrivelse den 15 september 1933 yttrat i huvudsak följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Innan länsstyrelsen avgivit sitt ovannämnda förslag, hade länsstyrelsen

under hand samrått med överlantmätaren i länet, huruvida föreskrifterna

i ovannämnda rum i jorddelningslagen kunde anses lägga

hinder i vägen för avstyckning på sätt länsstyrelsen föreslagit. På grund

av de uttalanden denne då gjort, hade länsstyrelsen ansett, att en avstyckning

pä föreslaget sätt borde kunna förverkligas, örn man utan att

formellt fasthålla vid de åberopade bestämmelserna i jorddelningslagen

toge hänsyn till de faktiska förhållandena. Utsikterna för bedrivande

av jordbruk efter ortens sed å stamfastigheten efter den ifrågasatta avstyckningen

syntes nämligen, förmenade länsstyrelsen, icke vara märkbart

mindre än för närvarande. Det kunde framhållas, att stamfastighetens

förutsatta delägarskap i Jukkasjärvi sockenallmänning medförde

den förmånen, att stamfastighetens landstingsskatt och bidrag till prästerskapets

avlöning gäldades av allmännings!''onden, varjämte ett bidrag

å för närvarande 10,000 kronor utginge till utgörande av den de väghållningsskyldiga

hemmanen inom socknen enligt lag påvilande tunga.

Länsstyrelsen erinrade tillika i detta sammanhang örn, att den avstyckning,

som lappskolbordet i Gällivare jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

18 mars 1932 undergått, rent formellt knappast kunde anses stå i överensstämmelse

med föreskrifterna i gällande jorddelningslag, ehuruväl den

på sätt den anbefallts och verkställts på ett lämpligt sätt tillgodosett

vad man velat ernå.

Skulle likväl Kungl. Majit anse den av länsstyrelsen föreslagna avstyckningen

icke böra äga rum, syntes emellertid lämpligast, att stamfastigheten

tilldelades särskilt skogsanslag på det sätt, att lämplig del

av skogsskiftet tillädes densamma. För att icke de åtgärder, som måste

vidtagas i och för försäljningen, skulle bliva allt för kostsamma, så ville

länsstyrelsen i sådant fall föreslå, att det skulle lämnas åt förrättningsmännen

att vid blivande avstyckning bestämma storleken av den skogsmark,

som sålunda borde tilläggas stamfastigheten, ävensom att värdera

denna.

Vad lantmäteristyrelsen anmärkt emot länsstyrelsens förslag, att blivande

köpare skulle få uppbära av ströängsnämnden bestämd odlingsersättning,

1,820 kronor, mot skyldighet att verkställa av ströängsnämnden

bestämd nyodling å skolbordet såsom ersättning för de från skolbordet

indragna ströängarna, ägde berättigande. Länsstyrelsen hade

nämligen vid avgivandet av sitt förslag i denna del förbisett, att de indragna

ströängarnas värde icke inginge i det uppskattnings värde, som

förrättningsmännen åsatt de till försäljning föreslagna delarna av skolbordet.

Länsstyrelsen återtoge därför sitt förslag i denna del.

Länsstyrelsen ville vidare utöver vad länsstyrelsen tidigare anfört

framhålla, att Henriksson under de omkring fyrtio år, han såsom lappfolkskollärare

i Jukkasjärvi innehaft skolbordet, genom idogt arbete utökat

hemmanets odlade jord och bragt densamma i en efter ortsförhållandena

mycket god hävd. Det måste enligt länsstyrelsens mening under

sådana förhållanden anses synnerligen rimligt, att hail hembjödes förvärvet

av hemmanet för att på så sätt kunna åt sig och sina söner

säkerställa avkastningen av det mångåriga arbete, som lian nedlagt å

detsamma. Det föreslagna förvärvet skulle vara välbehövligt lör komplettering

av det ofullständiga jordbruk, som Henriksson ägde i byn.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.

Kammarkollegiet har inhämtat yttrande av vederbörande jordbrukskonsulent,

vilken med hänsyn till den fastställda odlingsersättningen

föreslagit en höjning av det uppskattade värdet av det s. k. andra skiftet

eller odlingsskiftet med 1,500 kronor till 1,700 kronor.

Konsulenten har anfört:

Den för uppodling avsedda marken vore av så stenbunden och tungodlad

beskaffenhet, att det för dess uppodling och begödsling enligt fastställda

normer beviljade anslaget icke komme att täcka mer än på sin

höjd av verkliga kostnaden. Uppodling och begödsling av en så stor

areal fastmarksjord som 1,40 hektar på en gång, vore en mycket vansklig

sak för en mindre bemedlad jordbrukare; en obemedlad person kunde

aldrig gå i land med en sådan uppgift. För närvarande erhölle jordägare

jämlikt kungörelsen 498/1934 för tilläggsodlingar på ofullständiga

jordbruk i statsbidrag högst 250 kronor per hektar och för 1,40 hektar

sålunda högst 350 kronor, med vilket belopp ströängsbidraget under alla

förhållanden syntes böra minskas, när det bleve fråga om dess värde

för= en, som skulle köpa jorden.

Å andra sidan syntes det av värderingsnämnden åsätta värdet, 200

kronor, av skiftet i betraktande av dess gynnsamma läge vara väl lågt.

Detta läge. förbättrades ytterligare, då landsväg komme att byggas från

Jukkasjärvi till Paksuniemi, enär denna väg komme att direkt beröra

skiftet.

Med stöd av vad anförts ville konsulenten som sin uppfattning uttala,

att det beviljade ströängsbidraget icke erbjöde mot dess kontantbelopp

svarande förmån för köparen, men då å andra sidan värderingsnämndens

uppskattning syntes hava hållits i underkant av jordens och

skogens närvarande realisationsvärde, föresloges, att det av värderingsnämnden

åsätta värdet på andra skiftet höjdes för ströängsbidraget med

1,500 kronor och att som villkor för försäljningen uppställdes, att köparen

åtoge sig skyldigheten att mot åtnjutande av det beviljade bidraget

uppodla och begödsla det för uppodling avsedda området.

Rörande fastighetens disposition anslöte sig konsulenten till de skäl,

som länsstyrelsen anfört för hembud åt Henriksson. Dessa skäl syntes

nämligen vara fullt bärande och de påkallade än större beaktande, då

hänsyn toges därtill, att Henriksson haft en stor barnskara att vårda

och uppfostra.

Visserligen skulle fastigheten mycket väl kunna disponeras för beredande

av en jordbrukslägenhet för någon lappfamilj, som måste övergå

till bofast levnadssätt, men dels syntes det principiellt betänkligt att

disponera jord för lappar i byar med stort behov av jord för byns eget

folkö ver skott, och dels syntes Henrikssons hemställan äga så starkt fog

för sig, att denna hemställan borde beaktas.

Med hänsyn till de planer på nomadundervisningens omläggning, som

för närvarande vore å bane, syntes dock den nuvarande nomadskolinspektörens

uppfattning böra inhämtas, huruvida den för nomadskolans

behov i föreliggande förslag separerade södra delen av inägoskiftet vore

tillräcklig för den nya skolplanens realiserande, innan försäljning av fastigheten

ägde rum.

Nomadskolinspektören har i anledning av jordbrukskonsulentens nu

återgivna uttalande yttrat,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

att de nya skolplanerna beträffande nomadskolan i Jukkasjärvi vore,

att vissa nya lokaler skulle uppföras å skolområdet. Skollokalerna vore

för bristfälliga för att längre kunna tjäna sitt ändamål; några ordentliga

lärarbostäder funnes ej och hushållskåtorna kunde i längden ej användas

för matlagning, tvätt, läxläsning och som sovrum. De vore av

läkare utdömda som hälsovådliga. I följd härav vore meningen att

uppföra en särskild byggnad för matlagning, läxläsning m. m., varvid

de gamla kåtorna efter renovering vore ämnade att användas endast

som sovlokaler. Södra delen av första skiftet vore emellertid tillfyllest

för skolans behov, även om planerade nybyggnader bleve verklighet. —

Inspektören underströk vidare nödvändigheten av att nomadskolans

behov av ved, ris och gagnvirke tillgodosåges på sätt som i handlingarna

föreslagits.

Det må i detta sammanhang anmärkas, att Henriksson enligt uppgift

numera avlidit, men att hans änka, Anna-Lisa Henriksson, i skrivelse

till kammarkollegiet den 26 mars 1936 förklarat sig önska för stärbhusets

räkning inköpa ifrågavarande, till försäljning föreslagna delar av

skolbordet.

Kammarkollegiet har i sitt ovannämnda utlåtande den 7 april 1936

anfört i huvudsak följande:

På av jordbrukskonsulenten anförda grunder syntes värdet av andra

eller odlingsskiftet böra höjas med 1,500 kronor till 1,700 kronor. Ehuru

vissa skäl talade för att de delar av lappskolbordet, vilka icke vidare

vore behövliga för skoländamål — nämligen del av första skiftet samt

andra och tredje skiftena ävensom ströängarna och andelar i samfällighet

och allmänning — avsattes för upplåtelse av lägenheter åt lappar,

som upphört med renskötsel, ville kollegiet med hänsyn till vad i ärendet

blivit upplyst icke motsätta sig, att nämnda delar av skolbordet i

första hand hembjödes numera avlidne förre lappfolkskolläraren E. A. Henrikssons

stärbhus. Detta hade i skrivelse till kollegiet den 26 mars 1936

förklarat sig villigt inköpa desamma för en köpeskilling av (2,720 +

1,500 =) 4,220 kronor.

Vad anginge fjärde eller skogsskiftet syntes detta böra bibehållas under

det blivande skolområdet. För att vid dylikt förfarande möjliggöra beredandet

av nödigt skogsanslag åt den del av skolbordet, som skulle

försäljas, borde sagda försäljningslott, såsom lantmäteristyrelsen föreslagit,

avstyckas för sammanläggning med stärbhusdelägarnas redan innehavda

fastighet. Kostnaderna för avstyckningsförrättningen syntes därvid

böra gäldas av statsverket genom avdrag å köpeskillingen.

I övrigt hade kollegiet intet att erinra mot länsstyrelsens förslag.

Kollegiet hemställde alltså, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen

att, sedan den angivna södra delen av första skiftet samt skogsskiftet

undantagits för skoländamål, återstående delar av skolbordet jämte

dettas andelar i bysamfällighet och sockenallmänning genom länsstyrelsen

mot en köpeskilling av 4,220 kronor skulle försäljas till delägarna

i Henrikssons stärbhus för sammanläggning med dessas redan innehavda

fastighet i Jukkasjärvi by, att blivande köpeskilling skulle kontant er
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

läggas å tillträdesdagen, vilken borde bestämmas av länsstyrelsen, att

köparen ensam skulle bestrida alla med köpet förenade kostnader —

utom för avstyckning av försäljningslotten — ävensom alla å tiden från

och med tillträdesdagen å lotten belöpande skatter och onera, att det

skulle åligga blivande köpare att verkställa föreskriven odling å andra

skiftet mot utbekommande av härför bestämd ersättning samt att såväl

eventuell behållen avkastning av försäljningsområdet som inflytande

köpeskilling, efter avdrag av med försäljningen förenade kostnader,

skulle tillgodoföras anslaget till nomadskolor, omkostnader.

Skogsskiftet borde ställas under domänverkets vård och förvaltning.

Statskontoret har i sitt utlåtande — under erinran örn innehållet i

propositionen 97/1913 — framhållit,

att i anslutning till i nämnda proposition framlagda grunder för

nomadskoleväsendets omorganisation vid försäljningar från lappskolborden

i Arjeplog och Gällivare inflytande försäljningsmedel tagits till

uppbörd å förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

så länge kostnaderna för nomadskoleväsendet bestritts från

detta anslag, och därefter å förslagsanslaget till omkostnader vid nomadskolorna.

Genom denna redovisning, yttrar statskontoret vidare, hade försäljningsmedlen

visserligen formellt hänförts till nomadskoleväsendet. Då

emellertid uppbördsmedlen i betraktande av anslagens natur icke haft

någon betydelse för medelstillgången å anslagen utan endast påverkat

belastningen av kassafonden, syntes i verkligheten icke kunna sägas att

berörda medel disponerats för något särskilt ändamål. Något egentligt

skäl att i fortsättningen taga dylika försäljningsmedel till uppbörd å

anslaget till omkostnader för nomadskoleväsendet syntes vid sådant

förhållande icke föreligga, liksom ej heller för att huvudsakligen med

tanke på nomadskoleväsendets ekonomiska förhållanden vidtaga en försäljning

av ett lappskolbord.

Närmast till hands syntes i nu förevarande fall vara att införliva

lappskolbordet i Jukkasjärvi med domänfonden, vilket skulle medföra,

att den kapitaltillgång, som representerades av skolbordet, bevarades

och icke förbrukades för löpande utgifter. Ansåges emellertid en försäljning

böra komma till stånd, borde denna givetvis äga rum på det

för statsverket fördelaktigaste sättet. Ur denna synpunkt vore det angeläget

dels att försäljningslotten utbjödes å offentlig auktion, dels att

densamma kunde bliva föremål för avstyckning som självständigt jordbruk.

För vinnande av sistnämnda syfte borde det skogsskifte, som

avsetts för täckande av nomadskolans behov av vedbrand m. m., tillläggas

försäljningslotten. Hinder härför syntes icke möta, då nomadskolans

berörda behov utan olägenhet syntes kunna tillgodoses genom

medelsanvisningar å anslaget till nomadskolornas omkostnader. De skäl,

som anförts för att försäljningen skulle ske under hand till stärbhuset

efter förra lappfolkskolläraren Henriksson, kunde statskontoret icke finna

böra få vara avgörande, särskilt med hänsyn till att så avsevärd tid

förflutit, sedan skolbordet undergått värdering. Därest försäljning komme

till stånd, ville statskontoret — under hänvisning till vad ovan anförts

— föreslå, att de inflytande försäljningsmedlen toges till uppbörd å

inkomsttiteln »Alli Diverse inkomster».

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Martts proposition Nr 65.

Slutligen har domänstyrelsen i sitt förnyade utlåtande den 10 augusti

1936 tillstyrkt det av kammarkollegiet i dess ovannämnda utlåtande

avgivna förslaget till disposition av ifrågavarande lappskolbord.

Av ovannämnda proposition 97/1913 framgår, att en av förutsättningarna

för den föreslagna omorganisationen av nomadskoleväsendet varit,

att de dittillsvarande lappfolkskolorna skulle indragas och de s. k. lappskolbord

en försäljas, varvid inflytande medel skulle disponeras för den

nya skolordningens genomförande. I enlighet härmed hava ock, som ovan

nämnts, slutliga beslut träffats rörande dispositionen av två av de tre

ifrågavarande lappskolborden och förekommande försäljningsmedel tagits

till uppbörd å förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

så länge kostnaderna för nomadskoleväsendet bestredos

från detta anslag, samt därefter å förslagsanslaget till nomadskolor,

omkostnader. Statskontoret har framhållit, att på grund av dessa anslags

natur av förslagsanslag det likväl icke kunde sägas, att försäljningsmedlen

kommit nomadskoleväsendet till godo, varför en huvudsakligen

med tanke på nomadskoleväsendets ekonomiska förhållanden

vidtagen försäljning av det ännu kvarvarande skolbordet i Jukkasjärvi

ur denna synpunkt kunde synas opåkallad. I anslutning härtill har

statskontoret ifrågasatt ett införlivande av ifrågavarande lappskolbord

med domänfonden, vilket skulle medföra, att den kapitaltillgång, som

representerades av skolbordet, bevarades och icke förbrukades till löpande

utgifter.

Ehuru vad statskontoret sålunda yttrat i princip synes riktigt, har

jag likväl av skäl, som framgå av det följande, icke ansett mig böra

förorda en lösning av frågan om skolbordets disposition helt efter denna

linje.

Av utredningen framgår, att viss del av lappskolbordet i Jukkasjärvi

är behövlig för den därstädes förlagda fasta nomadskolans räkning.

Detta gäller i första hand den södra delen av det i handlingarna såsom

»första skiftet» betecknade området. Länsstyrelsen har ock, med tillstyrkan

av de flesta av de hörda myndigheterna, föreslagit, att denna

del av nämnda skifte skulle bibehållas under kronan för nomadskolans

i Jukkasjärvi räkning. Detta förslag synes stå i överensstämmelse med

syftet med ovan antydda förutsättning för nomadskoleväsendets omorganisation,

varför jag ansett mig böra förorda bifall till detsamma.

Området bör undergå avstyckning och ställas under domkapitlets förvaltning.

Vad därefter angår den återstående, norra delen av första skiftet samt

andra och tredje skiftena, synas dessa områden icke behövliga vare sig

för något nomadskoleväsendets behov eller för annat statligt ändamål.

Ur principiell synpunkt kunde områdena ifråga synas böra bibehållas un
-

Departe
mentschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

der kronan och tillföras domänfonden. Emellertid har jag funnit de framförda

skälen för ett hem bjudande av områdena till förre lappfolkskollärare]!

Henrikssons stärbhus förtjänta av beaktande. Det synes mig nämligen

i hög grad behjärtansvärt, att stärbhuset — enligt uppgift hade

Henriksson 12 barn — i enlighet med uttalad önskan beredes tillfälle att

draga nytta av det avsevärda odlingsarbete, som Henriksson under sin

livstid synes hava nedlagt å skolbordet. En försäljning av dessa områden

till stärbhuset skulle givetvis öka de försörjningsmöjligheter för

stärbhusdelägarna, som den dem förut tillhöriga fastigheten kan erbjuda.

— Jag tillstyrker sålunda bifall till förslaget om hembjudande av nu ifrågavarande

fastighetsdelar till stärbhuset för sammanläggning med stärbhusets

förut innehavda fastighet i Jukkasjärvi by. Mot det av kammarkollegiet

föreslagna försäljningsvärdet, 4,220 kronor, har jag icke funnit

anledning till erinran. Såsom villkor för försäljningen torde böra föreskrivas,

bland annat, att det skall åligga köparen att verkställa föreskriven

odling å andra skiftet mot utbekommande av härför bestämd

ersättning.

Skulle emellertid en försäljning till stärbhuset icke komma till stånd,

synas ifrågavarande fastighetsdelar böra införlivas med domänfonden.

På av lantmäteristyrelsen anförda grunder torde en avstyckning av ifrågavarande

fastighetsdelar, som omfatta blott obetydlig skogsareal, till en

självständig fastighet icke lämpligen böra äga rum.

Beträffande slutligen det återstående, fjärde skiftet eller skogsskiftet,

har länsstyrelsen föreslagit, att detsamma skulle ställas under domänverkets

förvaltning för att i första hand användas för tillgodoseende

av den nuvarande nomadskolans behov av bränsle och virke; eventuellt

återstående avkastning skulle försäljas och försäljningsmedlen tillgodoföras

vederbörande, för nomadskoleväsendet avsedda riksstatsanslag.

På sätt statskontoret framhållit lärer emellertid nomadskolans berörda

behov utan olägenhet kunna tillgodoses genom medelsanvisningar å förslagsanslaget

Nomadskolor: Omkostnader. Den lämpliga lösningen synes

därför vara, att skogsskiftet införlivas med domänfonden. Det torde

framdeles böra tagas under övervägande, huruvida icke i anslutning till

vad nu föreslagits vissa ändringar i motsvarande hänseenden böra vidtagas

i fråga om de redan tidigare meddelade dispositionsbestämmelserna

beträffande lappskolborden i Arjeplog och Gällivare.

I likhet med vad som skett ifråga om nyssnämnda två lappskolbord

torde domänverket böra utgiva ersättning för de områden, verket kommer

att övertaga. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles,

efter verkställd utredning, fastställa storleken av detta ersättningsbelopp.

På av statskontoret anförda skäl torde sagda ersättningsbelopp ävensom

behållningen av inflytande försäljningsmedel böra tagas till uppbörd

å inkomsttiteln »Diverse inkomster».

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Martts proposition Nr 65.

I anslutning till vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att lappskolbordet i Jukkasjärvi må disponeras

i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i

det föregående angivit samt att härigenom inflytande

medel må tagas till uppbörd å inkomsttiteln »Diverse

inkomster».

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition av lappskolbordet i Jukkasjärvi. a1 i texten
  2. SU 1937:82 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående disposition av lappskolbordet i Jukkasjärvi. s. 1 i texten