Angående disposition av lappskolbordet i Jukkasjärvi
1937-01-22 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1937:65, Angående disposition av lappskolbordet i Jukkasjärvi
Dokumentets text
Kungl. Majlis ''proposition Nr 65.
1
Nr 65.
Kungl. Marits proposition till riksdagen angående disposition
av lappskolbordet i Jukkasjärvi; given Stockholms
slott den 22 januari 1937.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden
hemställt.
GUSTAF.
N. Quensel.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 22 januari 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,
Wigforss, Möller, Levinson, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och
chefen för jordbruksdepartementet anför härefter t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet,
statsrådet Quensel:
I proposition nr 97/1913 framlade Kungl. Majit för riksdagen riktlinjerna
för en omorganisation av det lapska skolväsendet, grundande sig
på en av biskopen i Luleå stift O. Bergqvist verkställd utredning. Enligt
denna skulle de dåvarande lappfolkskolorna, vilka voro anordnade
med helårsundervisning, indragas, i den mån lärartjänsterna vid desamma
bleve lediga, och ersättas av nya lappfolkskolor (nomadskolor)
med kortare undervisningstid. Den till lappfolkskolorna i Arjeplog,
Gällivare och Jukkasjärvi hörande boställs jorden borde, då skolorna in
Bihang
till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr 65.
1
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.
droges, försäljas och de därför influtna medlen disponeras för den nya
skolordningens genomförande. Vad åter anginge själva lappskolhusen i
Arjeplog och Jukkasjärvi borde de jämte nödigt utrymmesland bibehållas
för att tjäna som skollokaler och lärarbostäder för de nya fasta
lappskolorna, vilka vore föreslagna att förläggas på samma platser som
de gamla. Vederbörande departementschef framhöll (s. 66 i propositionen),
att något beslut örn försäljning av ovannämnda lappskolbord icke
syntes böra fattas, innan fullständig utredning förelåge om ifrågavarande
hemmans värde m. m. Det borde därför uppdragas åt vederbörande
myndigheter att föranstalta örn sådan utredning, på grund varav
framställning till riksdagen i ämnet sedermera syntes böra göras.
Riksdagen lämnade det sålunda framlagda förslaget utan erinran.
Slutliga avgöranden angående dispositionen av lappskolborden i Arjeplog
och Gällivare hava förut träffats av Kungl. Majit efter riksdagens
hörande. Beträffande lappskolbordet i Jukkasjärvi, Ve-t mantal krono
Jukkasjärvi nr 13 (131) i Jukkasjärvi socken, föreligger nu sådan utredning,
som i ovannämnda proposition åsyftades. Innan jag redogör för
denna utredning må erinras om följande.
I 1929 års åttonde huvudtitel framlade Kungl. Majit under punkten
196 (sid. 504 ff.) förslag angående dispositionen av lappskolbordet i
Arjeplog, innebärande i huvudsak följande. Skolbordets två huvudskiften
borde ställas under skogsstatens vård och förvaltning. Från det
ena skiftet skulle i första hand tillgodoses den fasta nomadskolans i
Arjeplog husbehov av byggnads- och ved virke. Skogsöverskottet skulle
försäljas och inflytande köpeskilling tillgodoföras förslagsanslaget till
lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål. Det andra skiftet
skulle reserveras för upplåtelse med nyttjanderätt och mot avgäld till
egna hem åt lappar, som upphört med renskötseln. De till skolbordet
hörande, å kronomark belägna ströängarna skulle inlösas av domänstyrelsen.
Lösenbeloppet borde jämväl tillgodoföras nämnda anslag. Å allmänningar
belägna ströängar skulle hembjudas allmänningsdelägarna till
inlösen eller, örn dessa ej önskade förvärva dem, försäljas till enskilda.
Lösen- eller köpeskillingsbeloppen skulle även i dessa fall komma berörda
anslag till godo.
I propositionen 157/1930 framlades vidare förslag angående dispositionen
av lappskolbordet i Gällivare. Därvid föreslogs, att av
det ena skiftet, gårdsskiftet, viss lott skulle få försäljas för att användas
till kyrkohärbärge åt Gällivarelapparna, vissa lotter försäljas till
Gällivare municipalsamhälle och vissa enskilda personer samt återstoden
försäljas å offentlig auktion. Skogsskiftet borde jämväl i detta fall
överföras till domänfonden mot ersättning. Samtliga försäljningsmedel
borde tillgodoföras ovannämnda anslag.
De av Kungl. Majit i enlighet med departementschefens hemställan
framlagda förslagen lämnades av riksdagen (skrivelserna 8 A/1929, sid.
80 och 98/1930) utan erinran.
3
Kungl. Marits proposition Nr 65.
Beträffande lappskolbordet i Jukkasjärvi förklarade Kungl.
Majit genom beslut den 15 december 1916, så vitt nu är ifråga, att
med värdering och förslag till framtida disposition av skolbordet finge
anstå, till dess den dåvarande innehavaren av detta boställe avgått från
sin tjänst.
Innehavaren av bostället, ordinarie lappfolkskolläraren E. A. Henriksson,
från trädde tjänsten med utgången av juni 1927. Med anledning
härav har nu länsstyrelsen i Norrbottens län föranstaltat om värdering
av skolbordet samt i skrivelser den 14 december 1932 och den 15 september
1933 framlagt förslag till dess framtida disposition. I sådant
syfte har länsstyrelsen dels inhämtat yttranden av nomadskolinspektören
samt vederbörande jägmästare och Överjägmästare, dels låtit genom
vederbörande landsfiskal med biträde av utsedda sakkunniga för arrendevärdering
av kronans jordbruksdomäner värdera skolbordet, dels ock
anskaffat utdrag av lagaskifteskartan för Jukkasjärvi by, omfattande
alla ägorna till ifrågavarande lappskolbord. Sedermera hava utlåtanden
i anledning av länsstyrelsens förslag avgivits den 21 december 1932 av
domkapitlet i Luleå, den 13 januari 1933 av skolöverstyrelsen, den 25
januari 1933 och den 10 augusti 1936 av domänstyrelsen, den 8 augusti
1933 av lantmäteristyrelsen, den 7 april 1936 av kammarkollegiet samt
den 29 maj 1936 av statskontoret.
Av handlingarna i ärendet inhämtas:
Enligt avvittringshandlingarna utgör Jukkasjärvi bys totalareal 23.191,8615
hektar, omfattande dels det egentliga byområdet, bestående av inägojorden
och ett byn vid avvittringen tilldelat skogsanslag jämte impedimenter,
dels ock vissa byamännen tillhöriga, utom byområdet belägna
ströängar. Därjämte har byn del i en sockenallmänning, i handlingarna
benämnd »häradsallmänningen», varjämte finnes för samfällt
behov avsatt mark.
Den 6 juni 1921 fastställdes laga skifte å inrösningsjorden, inklusive
ströängarna, samt en del av avrösningsjorden till Jukkasjärvi by, varvid
för samfällt behov avsattes mark till åtskilliga ändamål. För
ifrågavarande lappskolbord utlades under litt. N ägolott i fyra skiften
jämte vissa ströängar. Skiftena och ströängarna, vilka samtliga äro
upptagna å ovannämnda, handlingarna i ärendet bifogade karta, innehålla
enligt delningsbeskrivningen den areal, som angives i nedan intagna
tablå. Ägolotten hade enligt delningsbeskrivningen en samfälld
areal av 347,4350 hektar, därav 117,6690 hektar inrösningsjord och
229,7660 hektar afrösningsjord. De skolbordet tilldelade ströängarna
vörö belägna dels inom kronopark och dels inom »häradsallmänningen»
och redovisas i delningsbeskrivningen med en areal av tillhopa 111,36
hektar, varav enbart på den inom allmänningen belägna ängen Puonovuoma
med två därinvid belägna smärre myrängar belöpa 92,37 hektar.
De ä kronans mark belägna, skolbordet tilldelade ströängarna mätte
i areal tillhopa 18,on hektar. Vid en år 1928 hållen förrättning enligt
4
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.
lagen den 22 juni 1921 om ströängars indragande till kronan har emellertid
beslutats, att från skolbordet skulle indragas de å kronoparken
Kiruna belägna, å lagaskifteskartan med nr 5388 b och 5389—5395 betecknade
ängarna med en areal av tillhopa 14,42 hektar. Fortfarande
hör emellertid till skolbordet en å kronopark belägen, från indragningen
undantagen ströäng örn 4,5 7 hektar (nr 5489 och 5490 å kartan), belägen
vid Torneälven norr om Kurravaara bys område, vilken ansetts kunna
med fördel brukas under hemmanet till årlig slåtter. Sedan såsom område
för den odling, som jämlikt nämnda lag skulle av kronan i vederlag
för de indragna ängarna bekostas, utsetts en trakt örn 1,40 hektar
å det vid laga skiftesförrättningen utlagda »andra skiftet», upprättades
odlingsplan, enligt vilken hela odlingskostnaden beräknades uppgå till
l, 820 kronor, samt utstakades å marken odlingsområdets yttergränser
m. m., varjämte upprättades kartskiss med beskrivning över sistnämnda
område. Slutligen avgav ströängsnämnden utlåtande, innehållande bland
annat bestämmelser om ordningen för odlingskostnadsbeloppets utbetalande.
Härutinnan har ströängsnämnden bestämt, att fastighetens ägare,
så snart beslutet örn ströängarnas indragande vunnit laga kraft, äger
utbekomma av odlingskostnaden Vs, när han anmäler sig ämna påbörja
odlingsarbetet, 2/ö, när han därav fullgjort så mycket, som enligt odlingsplanen
motsvarar halva kostnaden, samt återstående ä/5> då odlingsarbetet
är i sin helhet fullgjort.
Indragningsförrättningen har den 18 juli 1929 förklarats lagakraftvunnen.
Länsstyrelsen har meddelat, att den sålunda föreskrivna odlingen ännu
icke verkställts, enär skolbordet, sedan ströängsnämndens beslut meddelats,
saknat innehavare, som kunnat förvänta att få njuta resultatet
av uppodlingen. Visserligen vore fastigheten utarrenderad, men endast
för kortare tid i avvaktan på föreskrifter örn dess framtida disposition.
Den värdering av lappskolbordet, varom länsstyrelsen föranstaltat,
ägde rum vid två särskilda förrättningar den 23 november och den 23
augusti 1930. Därvid antecknades bland annat, att skolbordets inägojord
och ängar arrenderades av ovannämnde Henriksson mot ett arrendebelopp
av 50 kronor för år. De olika skiften, vari skolbordet vid lagaskiftesförrättningen
utlagts, ävensom efter indragningen kvarvarande
ströängar samt skolbordets andelar i bysamfälligheten och sockenallmänningen
åsattes de värden, som framgå av nedanstående tablå:
»första skiftet»:
södra delen med skolbyggnaderna (ägofig. nr 303, 481—
483, 488 och del av 479), åker och äng, 1,4570 hektar kronor 2,180
norra delen (ägofig. nr 480, 490—492, 496 och del av
479), åker och äng, 0,62so hektar................. » 620
»andra skiftet» eller odlingsskiftet (ägofig. nr 731—733 och
del av nr 727 b), odlingsmark och åker, 2,6440 hektar . . » 200
»tredje skiftet» eller inägoskiftet vid Torneälven, 0,7200
hektar åker och äng samt 1,0260 hektar avrösningsjord » 700
Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 5
»fjärde skiftet» eller skogsskiftet, 0,86 hektar äng (myr)
och 228,74 hektar avrösningsjord..................kronor 3,000
stråängen Puonovuoma med två därinvid belägna smärre
myrängar, belägna inom sockenallmänningen, tillhopa
92,37 hektar.................................. » 100
stråängen vid Vakka (ägofig. nr 5489 och 5490), belägen å
kronans mark, 4,57 hektar....................... » 130
del av Jukkasjärvi bys samfällda egendom............ » 620
» » » häradsallmänning......... »_350
Summa kronor 7,900
Därjämte värderades de å »första skiftets» södra del belägna byggnaderna
till sammanlagt 17,300 kronor.
I fråga örn lappskolbordets framtida disposition har länsstyrelsen
anfört i huvudsak följande:
Nomadskolinspektören hade med instämmande av vederbörande jägmästare
och Överjägmästare föreslagit, att den med staket inhägnade
södra delen av första skiftet jämte därå befintliga åbyggnader skulle
bibehållas under kronan för den till Jukkasjärvi by förlagda nomadskolans
behov, att fjärde skiftet eller skogsskiftet skulle ställas under
skogsstatens vård och förvaltning, samt att avkastningen därav, sedan
nomadskolans behov av ved, ris och gagnvirke tillgodosetts, skulle tillgodoföras
anslaget lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,
ävensom att återstående delar av skolbordet skulle försäljas till högsta
möjliga pris och blivande köpeskilling tillgodoföras berörda anslag. De
till försäljning sålunda föreslagna delarna av skolbordet syntes icke
kunna tänkas bliva behövliga för tillgodoseende av något kronans behov
och torde ej heller på rationellt sätt kunna nyttiggöras i kronans ägo,
varför länsstyrelsen för sin del ville biträda förslaget örn dessas försäljning
med rätt för blivande köpare att tillgodogöra sig den vid ströängsindragningen
bestämda odlingsersättningen mot utförande av den odling,
som därvid blivit bestämd. Innan försäljning bomme till stånd, borde
de delar av skolbordet, som föreslagits skola bibehållas för nomadskolans
behov, frånskiljas stamfastigheten genom avstyckning. De till försäljning
föreslagna delarna av skolbordet hade enligt värderingsförrättningen
ett värde av 2,720 kronor. Förre lappfolkskolläraren Henriksson
hade hos länsstyrelsen hemställt att få förvärva hemmanet, och det torde
med hänsyn därtill, att det vore hans förtjänst, att fastigheten nu befunne
sig i den hävd, som den hade, icke få anses oberättigat, att han
erhölle företrädesrätt till förvärv av de delar därav, som eventuellt
komme att försäljas. De till försäljning föreslagna delarna av skolbordet
borde förty hemb judas åt Henriksson eller hans rättsägare mot en
köpeskilling av 2,720 kronor, samt, om hembudet icke begagnades, försäljas
till den högstbjudande för en köpeskilling, icke understigande
nyssnämnda belopp.
Nomadskolinspektören har särskilt framhållit, att den del av första
skiftet, som föreslagits bibehållen under kronan, skulle användas till
6 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.
skolgård, utrymmesland för lärarna och dylikt. Området borde helt stå
under domkapitlets förvaltning. Såsom särskilt skäl, varför inflytande
medel borde tillföras anslaget lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,
har inspektören vidare framhållit, att det förelåge ett starkt
behov av att uppföra nya lokaler för vissa nomadskolor.
Domkapitlet och skolöverstyrelsen hava i sina ovannämnda utlåtanden
förordat bifall till länsstyrelsens framställning.
Domänstyrelsen har i sitt utlåtande den 25 januari 1933 förklarat sig
icke hava något att erinra mot vad länsstyrelsen föreslagit, särskilt beträffande
vården och förvaltningen av det skogsskifte, som ifrågasatts
att bibehållas för nomadskolans räkning. Emellertid syntes i det nådiga
beslutet böra föreskrivas, att vid avstyekningsförrättningen stamfastighetens
andelar i sockenallmänningen och bysamfälligheten skulle tilläggas
försäljningslotten.
Lantmäteristyrelsen har anfört bland annat:
Enligt förslaget skulle till skolfastigheten läggas all till hemmanet
enskilt hörande skogsmark med undantag av i »tredje skiftet» ingående
1,0260 hektar dylik mark, varigenom stamfastigheten, innefattande mesta
delen av den till jordbruk tjänliga jorden, komme att sakna nödig stödskog.
Såsom ersättning för sådan syntes icke kunna betraktas de till
sammanlagt 970 kronors värde taxerade andelarna i den oskiftade bysamfälhgheten
och häradsallmänningen, vilka andelar avsetts skola bibehallås
till stamfastigheten. Då under anförda förhållanden sistnämnda
fastighet icke lämpligen syntes kunna bestå såsom särskild fastighet,
motte i 19 kap. 3 § 2 mom. jorddelningslagen hinder mot berörda förslags
genomförande på sätt som avsetts.
Ett förfaringssätt, som däremot syntes kunna leda till realiserandet
av den uppgjorda planen för skolbordets disposition, vore följande:
Den till försäljning avsedda delen av fastigheten hembjödes Henriksson,
som enligt laga skifteshandlingarna vore ägare av fastigheten s/i28
mantal Jukkasjärvi 129 — omfattande, förutom l,i8so hektar odlad eller
odlingsbar inägojord, 61,68öo hektar avrösningsjord, huvudsakligen skogsmark
— eller annan ägare av fastighet i berörda by med tillräcklig
skog, varefter, örn försäljning komme till stånd, den försålda fastighetsdelen
avstyckades för sammanläggning med vederbörande köpares redan
innehavande fastighet.
Lantmäteristyrelsen tilläte sig påpeka den egendomligheten i de föreslagna
köpevillkoren, att odlingsskiftet (»andra skiftet»), varå odlingsarbete
skulle verkställas mot ovannämnda ersättning av 1,820 kronor,
skulle få förvärvas för det belopp av 200 kronor, vartill skiftet i befintligt
ouppodlat skick värderats och varigenom alltså köparen skulle gratis
lä njuta den genom odlingsarbetet vunna ökade avkastningen av samma
jordområde, beräknad motsvara en årlig höavkastning av 3,500 kg.
I anledning av vad lantmäteristyrelsen anfört har länsstyrelsen i sin
skrivelse den 15 september 1933 yttrat i huvudsak följande:
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.
Innan länsstyrelsen avgivit sitt ovannämnda förslag, hade länsstyrelsen
under hand samrått med överlantmätaren i länet, huruvida föreskrifterna
i ovannämnda rum i jorddelningslagen kunde anses lägga
hinder i vägen för avstyckning på sätt länsstyrelsen föreslagit. På grund
av de uttalanden denne då gjort, hade länsstyrelsen ansett, att en avstyckning
pä föreslaget sätt borde kunna förverkligas, örn man utan att
formellt fasthålla vid de åberopade bestämmelserna i jorddelningslagen
toge hänsyn till de faktiska förhållandena. Utsikterna för bedrivande
av jordbruk efter ortens sed å stamfastigheten efter den ifrågasatta avstyckningen
syntes nämligen, förmenade länsstyrelsen, icke vara märkbart
mindre än för närvarande. Det kunde framhållas, att stamfastighetens
förutsatta delägarskap i Jukkasjärvi sockenallmänning medförde
den förmånen, att stamfastighetens landstingsskatt och bidrag till prästerskapets
avlöning gäldades av allmännings!''onden, varjämte ett bidrag
å för närvarande 10,000 kronor utginge till utgörande av den de väghållningsskyldiga
hemmanen inom socknen enligt lag påvilande tunga.
Länsstyrelsen erinrade tillika i detta sammanhang örn, att den avstyckning,
som lappskolbordet i Gällivare jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den
18 mars 1932 undergått, rent formellt knappast kunde anses stå i överensstämmelse
med föreskrifterna i gällande jorddelningslag, ehuruväl den
på sätt den anbefallts och verkställts på ett lämpligt sätt tillgodosett
vad man velat ernå.
Skulle likväl Kungl. Majit anse den av länsstyrelsen föreslagna avstyckningen
icke böra äga rum, syntes emellertid lämpligast, att stamfastigheten
tilldelades särskilt skogsanslag på det sätt, att lämplig del
av skogsskiftet tillädes densamma. För att icke de åtgärder, som måste
vidtagas i och för försäljningen, skulle bliva allt för kostsamma, så ville
länsstyrelsen i sådant fall föreslå, att det skulle lämnas åt förrättningsmännen
att vid blivande avstyckning bestämma storleken av den skogsmark,
som sålunda borde tilläggas stamfastigheten, ävensom att värdera
denna.
Vad lantmäteristyrelsen anmärkt emot länsstyrelsens förslag, att blivande
köpare skulle få uppbära av ströängsnämnden bestämd odlingsersättning,
1,820 kronor, mot skyldighet att verkställa av ströängsnämnden
bestämd nyodling å skolbordet såsom ersättning för de från skolbordet
indragna ströängarna, ägde berättigande. Länsstyrelsen hade
nämligen vid avgivandet av sitt förslag i denna del förbisett, att de indragna
ströängarnas värde icke inginge i det uppskattnings värde, som
förrättningsmännen åsatt de till försäljning föreslagna delarna av skolbordet.
Länsstyrelsen återtoge därför sitt förslag i denna del.
Länsstyrelsen ville vidare utöver vad länsstyrelsen tidigare anfört
framhålla, att Henriksson under de omkring fyrtio år, han såsom lappfolkskollärare
i Jukkasjärvi innehaft skolbordet, genom idogt arbete utökat
hemmanets odlade jord och bragt densamma i en efter ortsförhållandena
mycket god hävd. Det måste enligt länsstyrelsens mening under
sådana förhållanden anses synnerligen rimligt, att hail hembjödes förvärvet
av hemmanet för att på så sätt kunna åt sig och sina söner
säkerställa avkastningen av det mångåriga arbete, som lian nedlagt å
detsamma. Det föreslagna förvärvet skulle vara välbehövligt lör komplettering
av det ofullständiga jordbruk, som Henriksson ägde i byn.
8
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.
Kammarkollegiet har inhämtat yttrande av vederbörande jordbrukskonsulent,
vilken med hänsyn till den fastställda odlingsersättningen
föreslagit en höjning av det uppskattade värdet av det s. k. andra skiftet
eller odlingsskiftet med 1,500 kronor till 1,700 kronor.
Konsulenten har anfört:
Den för uppodling avsedda marken vore av så stenbunden och tungodlad
beskaffenhet, att det för dess uppodling och begödsling enligt fastställda
normer beviljade anslaget icke komme att täcka mer än på sin
höjd av verkliga kostnaden. Uppodling och begödsling av en så stor
areal fastmarksjord som 1,40 hektar på en gång, vore en mycket vansklig
sak för en mindre bemedlad jordbrukare; en obemedlad person kunde
aldrig gå i land med en sådan uppgift. För närvarande erhölle jordägare
jämlikt kungörelsen 498/1934 för tilläggsodlingar på ofullständiga
jordbruk i statsbidrag högst 250 kronor per hektar och för 1,40 hektar
sålunda högst 350 kronor, med vilket belopp ströängsbidraget under alla
förhållanden syntes böra minskas, när det bleve fråga om dess värde
för= en, som skulle köpa jorden.
Å andra sidan syntes det av värderingsnämnden åsätta värdet, 200
kronor, av skiftet i betraktande av dess gynnsamma läge vara väl lågt.
Detta läge. förbättrades ytterligare, då landsväg komme att byggas från
Jukkasjärvi till Paksuniemi, enär denna väg komme att direkt beröra
skiftet.
Med stöd av vad anförts ville konsulenten som sin uppfattning uttala,
att det beviljade ströängsbidraget icke erbjöde mot dess kontantbelopp
svarande förmån för köparen, men då å andra sidan värderingsnämndens
uppskattning syntes hava hållits i underkant av jordens och
skogens närvarande realisationsvärde, föresloges, att det av värderingsnämnden
åsätta värdet på andra skiftet höjdes för ströängsbidraget med
1,500 kronor och att som villkor för försäljningen uppställdes, att köparen
åtoge sig skyldigheten att mot åtnjutande av det beviljade bidraget
uppodla och begödsla det för uppodling avsedda området.
Rörande fastighetens disposition anslöte sig konsulenten till de skäl,
som länsstyrelsen anfört för hembud åt Henriksson. Dessa skäl syntes
nämligen vara fullt bärande och de påkallade än större beaktande, då
hänsyn toges därtill, att Henriksson haft en stor barnskara att vårda
och uppfostra.
Visserligen skulle fastigheten mycket väl kunna disponeras för beredande
av en jordbrukslägenhet för någon lappfamilj, som måste övergå
till bofast levnadssätt, men dels syntes det principiellt betänkligt att
disponera jord för lappar i byar med stort behov av jord för byns eget
folkö ver skott, och dels syntes Henrikssons hemställan äga så starkt fog
för sig, att denna hemställan borde beaktas.
Med hänsyn till de planer på nomadundervisningens omläggning, som
för närvarande vore å bane, syntes dock den nuvarande nomadskolinspektörens
uppfattning böra inhämtas, huruvida den för nomadskolans
behov i föreliggande förslag separerade södra delen av inägoskiftet vore
tillräcklig för den nya skolplanens realiserande, innan försäljning av fastigheten
ägde rum.
Nomadskolinspektören har i anledning av jordbrukskonsulentens nu
återgivna uttalande yttrat,
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.
att de nya skolplanerna beträffande nomadskolan i Jukkasjärvi vore,
att vissa nya lokaler skulle uppföras å skolområdet. Skollokalerna vore
för bristfälliga för att längre kunna tjäna sitt ändamål; några ordentliga
lärarbostäder funnes ej och hushållskåtorna kunde i längden ej användas
för matlagning, tvätt, läxläsning och som sovrum. De vore av
läkare utdömda som hälsovådliga. I följd härav vore meningen att
uppföra en särskild byggnad för matlagning, läxläsning m. m., varvid
de gamla kåtorna efter renovering vore ämnade att användas endast
som sovlokaler. Södra delen av första skiftet vore emellertid tillfyllest
för skolans behov, även om planerade nybyggnader bleve verklighet. —
Inspektören underströk vidare nödvändigheten av att nomadskolans
behov av ved, ris och gagnvirke tillgodosåges på sätt som i handlingarna
föreslagits.
Det må i detta sammanhang anmärkas, att Henriksson enligt uppgift
numera avlidit, men att hans änka, Anna-Lisa Henriksson, i skrivelse
till kammarkollegiet den 26 mars 1936 förklarat sig önska för stärbhusets
räkning inköpa ifrågavarande, till försäljning föreslagna delar av
skolbordet.
Kammarkollegiet har i sitt ovannämnda utlåtande den 7 april 1936
anfört i huvudsak följande:
På av jordbrukskonsulenten anförda grunder syntes värdet av andra
eller odlingsskiftet böra höjas med 1,500 kronor till 1,700 kronor. Ehuru
vissa skäl talade för att de delar av lappskolbordet, vilka icke vidare
vore behövliga för skoländamål — nämligen del av första skiftet samt
andra och tredje skiftena ävensom ströängarna och andelar i samfällighet
och allmänning — avsattes för upplåtelse av lägenheter åt lappar,
som upphört med renskötsel, ville kollegiet med hänsyn till vad i ärendet
blivit upplyst icke motsätta sig, att nämnda delar av skolbordet i
första hand hembjödes numera avlidne förre lappfolkskolläraren E. A. Henrikssons
stärbhus. Detta hade i skrivelse till kollegiet den 26 mars 1936
förklarat sig villigt inköpa desamma för en köpeskilling av (2,720 +
1,500 =) 4,220 kronor.
Vad anginge fjärde eller skogsskiftet syntes detta böra bibehållas under
det blivande skolområdet. För att vid dylikt förfarande möjliggöra beredandet
av nödigt skogsanslag åt den del av skolbordet, som skulle
försäljas, borde sagda försäljningslott, såsom lantmäteristyrelsen föreslagit,
avstyckas för sammanläggning med stärbhusdelägarnas redan innehavda
fastighet. Kostnaderna för avstyckningsförrättningen syntes därvid
böra gäldas av statsverket genom avdrag å köpeskillingen.
I övrigt hade kollegiet intet att erinra mot länsstyrelsens förslag.
Kollegiet hemställde alltså, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen
att, sedan den angivna södra delen av första skiftet samt skogsskiftet
undantagits för skoländamål, återstående delar av skolbordet jämte
dettas andelar i bysamfällighet och sockenallmänning genom länsstyrelsen
mot en köpeskilling av 4,220 kronor skulle försäljas till delägarna
i Henrikssons stärbhus för sammanläggning med dessas redan innehavda
fastighet i Jukkasjärvi by, att blivande köpeskilling skulle kontant er
-
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.
läggas å tillträdesdagen, vilken borde bestämmas av länsstyrelsen, att
köparen ensam skulle bestrida alla med köpet förenade kostnader —
utom för avstyckning av försäljningslotten — ävensom alla å tiden från
och med tillträdesdagen å lotten belöpande skatter och onera, att det
skulle åligga blivande köpare att verkställa föreskriven odling å andra
skiftet mot utbekommande av härför bestämd ersättning samt att såväl
eventuell behållen avkastning av försäljningsområdet som inflytande
köpeskilling, efter avdrag av med försäljningen förenade kostnader,
skulle tillgodoföras anslaget till nomadskolor, omkostnader.
Skogsskiftet borde ställas under domänverkets vård och förvaltning.
Statskontoret har i sitt utlåtande — under erinran örn innehållet i
propositionen 97/1913 — framhållit,
att i anslutning till i nämnda proposition framlagda grunder för
nomadskoleväsendets omorganisation vid försäljningar från lappskolborden
i Arjeplog och Gällivare inflytande försäljningsmedel tagits till
uppbörd å förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,
så länge kostnaderna för nomadskoleväsendet bestritts från
detta anslag, och därefter å förslagsanslaget till omkostnader vid nomadskolorna.
Genom denna redovisning, yttrar statskontoret vidare, hade försäljningsmedlen
visserligen formellt hänförts till nomadskoleväsendet. Då
emellertid uppbördsmedlen i betraktande av anslagens natur icke haft
någon betydelse för medelstillgången å anslagen utan endast påverkat
belastningen av kassafonden, syntes i verkligheten icke kunna sägas att
berörda medel disponerats för något särskilt ändamål. Något egentligt
skäl att i fortsättningen taga dylika försäljningsmedel till uppbörd å
anslaget till omkostnader för nomadskoleväsendet syntes vid sådant
förhållande icke föreligga, liksom ej heller för att huvudsakligen med
tanke på nomadskoleväsendets ekonomiska förhållanden vidtaga en försäljning
av ett lappskolbord.
Närmast till hands syntes i nu förevarande fall vara att införliva
lappskolbordet i Jukkasjärvi med domänfonden, vilket skulle medföra,
att den kapitaltillgång, som representerades av skolbordet, bevarades
och icke förbrukades för löpande utgifter. Ansåges emellertid en försäljning
böra komma till stånd, borde denna givetvis äga rum på det
för statsverket fördelaktigaste sättet. Ur denna synpunkt vore det angeläget
dels att försäljningslotten utbjödes å offentlig auktion, dels att
densamma kunde bliva föremål för avstyckning som självständigt jordbruk.
För vinnande av sistnämnda syfte borde det skogsskifte, som
avsetts för täckande av nomadskolans behov av vedbrand m. m., tillläggas
försäljningslotten. Hinder härför syntes icke möta, då nomadskolans
berörda behov utan olägenhet syntes kunna tillgodoses genom
medelsanvisningar å anslaget till nomadskolornas omkostnader. De skäl,
som anförts för att försäljningen skulle ske under hand till stärbhuset
efter förra lappfolkskolläraren Henriksson, kunde statskontoret icke finna
böra få vara avgörande, särskilt med hänsyn till att så avsevärd tid
förflutit, sedan skolbordet undergått värdering. Därest försäljning komme
till stånd, ville statskontoret — under hänvisning till vad ovan anförts
— föreslå, att de inflytande försäljningsmedlen toges till uppbörd å
inkomsttiteln »Alli Diverse inkomster».
11
Kungl. Martts proposition Nr 65.
Slutligen har domänstyrelsen i sitt förnyade utlåtande den 10 augusti
1936 tillstyrkt det av kammarkollegiet i dess ovannämnda utlåtande
avgivna förslaget till disposition av ifrågavarande lappskolbord.
Av ovannämnda proposition 97/1913 framgår, att en av förutsättningarna
för den föreslagna omorganisationen av nomadskoleväsendet varit,
att de dittillsvarande lappfolkskolorna skulle indragas och de s. k. lappskolbord
en försäljas, varvid inflytande medel skulle disponeras för den
nya skolordningens genomförande. I enlighet härmed hava ock, som ovan
nämnts, slutliga beslut träffats rörande dispositionen av två av de tre
ifrågavarande lappskolborden och förekommande försäljningsmedel tagits
till uppbörd å förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,
så länge kostnaderna för nomadskoleväsendet bestredos
från detta anslag, samt därefter å förslagsanslaget till nomadskolor,
omkostnader. Statskontoret har framhållit, att på grund av dessa anslags
natur av förslagsanslag det likväl icke kunde sägas, att försäljningsmedlen
kommit nomadskoleväsendet till godo, varför en huvudsakligen
med tanke på nomadskoleväsendets ekonomiska förhållanden
vidtagen försäljning av det ännu kvarvarande skolbordet i Jukkasjärvi
ur denna synpunkt kunde synas opåkallad. I anslutning härtill har
statskontoret ifrågasatt ett införlivande av ifrågavarande lappskolbord
med domänfonden, vilket skulle medföra, att den kapitaltillgång, som
representerades av skolbordet, bevarades och icke förbrukades till löpande
utgifter.
Ehuru vad statskontoret sålunda yttrat i princip synes riktigt, har
jag likväl av skäl, som framgå av det följande, icke ansett mig böra
förorda en lösning av frågan om skolbordets disposition helt efter denna
linje.
Av utredningen framgår, att viss del av lappskolbordet i Jukkasjärvi
är behövlig för den därstädes förlagda fasta nomadskolans räkning.
Detta gäller i första hand den södra delen av det i handlingarna såsom
»första skiftet» betecknade området. Länsstyrelsen har ock, med tillstyrkan
av de flesta av de hörda myndigheterna, föreslagit, att denna
del av nämnda skifte skulle bibehållas under kronan för nomadskolans
i Jukkasjärvi räkning. Detta förslag synes stå i överensstämmelse med
syftet med ovan antydda förutsättning för nomadskoleväsendets omorganisation,
varför jag ansett mig böra förorda bifall till detsamma.
Området bör undergå avstyckning och ställas under domkapitlets förvaltning.
Vad därefter angår den återstående, norra delen av första skiftet samt
andra och tredje skiftena, synas dessa områden icke behövliga vare sig
för något nomadskoleväsendets behov eller för annat statligt ändamål.
Ur principiell synpunkt kunde områdena ifråga synas böra bibehållas un
-
Departe
mentschefen.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.
der kronan och tillföras domänfonden. Emellertid har jag funnit de framförda
skälen för ett hem bjudande av områdena till förre lappfolkskollärare]!
Henrikssons stärbhus förtjänta av beaktande. Det synes mig nämligen
i hög grad behjärtansvärt, att stärbhuset — enligt uppgift hade
Henriksson 12 barn — i enlighet med uttalad önskan beredes tillfälle att
draga nytta av det avsevärda odlingsarbete, som Henriksson under sin
livstid synes hava nedlagt å skolbordet. En försäljning av dessa områden
till stärbhuset skulle givetvis öka de försörjningsmöjligheter för
stärbhusdelägarna, som den dem förut tillhöriga fastigheten kan erbjuda.
— Jag tillstyrker sålunda bifall till förslaget om hembjudande av nu ifrågavarande
fastighetsdelar till stärbhuset för sammanläggning med stärbhusets
förut innehavda fastighet i Jukkasjärvi by. Mot det av kammarkollegiet
föreslagna försäljningsvärdet, 4,220 kronor, har jag icke funnit
anledning till erinran. Såsom villkor för försäljningen torde böra föreskrivas,
bland annat, att det skall åligga köparen att verkställa föreskriven
odling å andra skiftet mot utbekommande av härför bestämd
ersättning.
Skulle emellertid en försäljning till stärbhuset icke komma till stånd,
synas ifrågavarande fastighetsdelar böra införlivas med domänfonden.
På av lantmäteristyrelsen anförda grunder torde en avstyckning av ifrågavarande
fastighetsdelar, som omfatta blott obetydlig skogsareal, till en
självständig fastighet icke lämpligen böra äga rum.
Beträffande slutligen det återstående, fjärde skiftet eller skogsskiftet,
har länsstyrelsen föreslagit, att detsamma skulle ställas under domänverkets
förvaltning för att i första hand användas för tillgodoseende
av den nuvarande nomadskolans behov av bränsle och virke; eventuellt
återstående avkastning skulle försäljas och försäljningsmedlen tillgodoföras
vederbörande, för nomadskoleväsendet avsedda riksstatsanslag.
På sätt statskontoret framhållit lärer emellertid nomadskolans berörda
behov utan olägenhet kunna tillgodoses genom medelsanvisningar å förslagsanslaget
Nomadskolor: Omkostnader. Den lämpliga lösningen synes
därför vara, att skogsskiftet införlivas med domänfonden. Det torde
framdeles böra tagas under övervägande, huruvida icke i anslutning till
vad nu föreslagits vissa ändringar i motsvarande hänseenden böra vidtagas
i fråga om de redan tidigare meddelade dispositionsbestämmelserna
beträffande lappskolborden i Arjeplog och Gällivare.
I likhet med vad som skett ifråga om nyssnämnda två lappskolbord
torde domänverket böra utgiva ersättning för de områden, verket kommer
att övertaga. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles,
efter verkställd utredning, fastställa storleken av detta ersättningsbelopp.
På av statskontoret anförda skäl torde sagda ersättningsbelopp ävensom
behållningen av inflytande försäljningsmedel böra tagas till uppbörd
å inkomsttiteln »Diverse inkomster».
13
Kungl. Martts proposition Nr 65.
I anslutning till vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att lappskolbordet i Jukkasjärvi må disponeras
i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i
det föregående angivit samt att härigenom inflytande
medel må tagas till uppbörd å inkomsttiteln »Diverse
inkomster».
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
C. A. Charpentier.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1937:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition av lappskolbordet i Jukkasjärvi. a1 i texten
- SU 1937:82 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående disposition av lappskolbordet i Jukkasjärvi. s. 1 i texten