Sök i Ratio Lex

Angående avskrivning av vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:7, Angående avskrivning av vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7-

1

Nr 7.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avskrivning av

vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp; given

Stockholms slott den 18 december 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Axel Pehrsson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den

18 december 1936.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson, anför:

Vid flera tillfällen före 1919 anvisades av riksdagen medel till domänstyrelsens

förfogande för flottledsbyggnader. De från statens sida i anslutning

härtill vidtagna åtgärderna för vattendrags flottbargörande avsågo i vissa

fall vattendrags reglering och upplåtande i enlighet med vederbörande författningar

till allmän flottning, men hänförde sig i andra fall till flottleder,

vilka på grund av särskilda förhållanden icke reglerats i dylik ordning (kronans

enskilda flottleder). I de förstnämnda fallen tillerkändes kronan i vederbörande

regleringsutslag rätt att av dc flottande såsom ersättning för

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 7 — 9. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

havda regleringskostnader utfå vissa årliga amorterings- och räntebelopp.

Jämväl i de senare fallen hava av de flottande för användande av kronans

flottleder uttagits vissa avgifter; detta huvudsakligen i samband med försäljning

av virke, avverkat invid sådana flottleder. De i såväl ena som andra

fallet inflytande avgifterna för flottningen fingo disponeras för samma ändamål

som de av riksdagen anvisade flottledsanslagen.

Vad beträffar frågan om domänstyrelsens räkenskaper m. m. över till flottleders

inrättande anvisade medel och till statsverket inflytande avgifter för

flottleder förklarade Kungl. Majit den 30 augusti 1912, bland annat, att det

skulle åligga domänstyrelsen att underställa Kungl. Maj: ts prövning frågor

såväl örn avskrivning av uti styrelsens räkenskaper uppförda kostnader för

reglering av flottleder, som ock — i förekommande fall och för särskilda

vattendrag — om befrielse för flottande att erlägga amorteringsavgift för från

kronans skogar inköpt virke, som framflottades i vattendrag, vilkas flottbargörande

bekostats av statsmedel, utan att reglering av desamma efter syn

jämlikt gällande flottningsstadga kommit till stånd.

I proposition den 9 januari 1919, nr 62, angående driftkostnader under

1920 för statens domäners fond föreslog Kungl. Majit, att riksdagen måtte

besluta, att det belopp av kronans fordringar för anläggningskostnader för

flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket efter närmare utredning funnes

kunna med säkerhet väntas bliva inbetalat, skulle vid 1920 års ingång

överföras till statens domäners fond såsom tillgång i denna fond. I skrivelse

den 11 juni 1919, nr 323, biföll riksdagen det i nämnda proposition framställda

förslaget, varefter Kungl. Majit — sedan domänstyrelsen inkommit

med utredning örn det belopp av kronans fordringar den 31 december 1919

för anläggningskostnader för flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket

kunde väntas med säkerhet bliva inbetalt (flottledsfondal) — den 19 juni

1919 förklarade, bland annat, att kronans kostnader för nybyggnad och underhåll

av flottleder skulle från och med 1920 bestridas av domänfondens

medel.

Den 13 april 1922 föreskrev Kungl. Majit dels att flottledsfonden vid utgången

av år 1919 skulle fastställas till ett belopp av 2,794,915 kronor 33 öre,

dels ock att för de kronans enskilda flottleder, vilkas värden inginge i flottledsfonden,

skulle av domänstyrelsen fastställas amorteringsplaner och utgå

amorteringsavgifter. Samtidigt medgav Kungl. Majit, att såsom driftkostnader

finge ur räkenskaperna avföras ett belopp av 709,408 kronor 54 öre,

som gäldats av flottledsanslaget, samt att det finge bero vid skett avförande

å vederbörande utgiftstitel av i flottleder under tiden intill utgången av 1919

nedlagda kostnader till ett sammanlagt belopp av 506,813 kronor 3 öre.

Sedermera har Kungl. Majit i anledning av framställningar i ämnet från

domänstyrelsen vid ett flertal tillfällen under åren 1923—1927 medgivit, att

nedskrivningar med vissa belopp finge företagas av domänstyrelsens såsom

tillgångar i flottledsfonden bokförda fordringar för utförda arbeten i vissa

flottleder.

I skrivelse den 5 maj 1931 gjorde domänstyrelsen framställning örn en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

3

ytterligare nedskrivning av i flottledsfonden ingående fordringsbelopp med

851,804 kronor 66 öre, varav ett belopp av 182,585 kronor 1 öre hänförde

sig till fordringar, vilka uppstått i vissa flottleder efter flottledsfondens

inrättande och alltså icke uttryckligen omfattas av de uttalanden i avskrivningsfrågan,

som gjordes av 1919 års riksdag. Med anledning härav

hemställde Kungl. Majit i proposition nr 28 till 1932 års riksdag örn medgivande

för Kungl. Majit att besluta örn avskrivning jämväl i avseende å sådan

fordran för av domänstyrelsen i flottled bekostat arbete, vilken uppkommit

efter flottledsfondens inrättande. Riksdagen förklarade sig i skrivelse

den 2 mars 1932, nr 64, icke vilja för framtiden frånhända sig beslutanderätten

i fråga örn avskrivningar av flottledsfonden efter dess uppläggning tillgodokomna

fordringar men medgav, att Kungl. Majit finge besluta örn avskrivning

till sammanlagt belopp av 182,585 kronor 1 öre av kronans fordringar

i berörda, särskilt angivna flottleder.

I skrivelse den 30 maj 1933 gjorde domänstyrelsen framställning örn avskrivningar

av ytterligare vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp

till ett sammanlagt belopp av 827,610 kronor 85 öre. Av detta belopp utgjorde

218,855 kronor 86 öre sådana fordringar, som uppkommit efter flottledsfondens

bildande och för vars avskrivning sålunda fordrades riksdagens

medgivande. Med anledning härav hemställde Kungl. Majit i proposition nr

29 till 1934 års riksdag om medgivande för Kungl. Majit att besluta om avskrivning

till ett sammanlagt belopp av 218,855 kronor 86 öre av kronans

fordringar i vissa angivna flottleder. Riksdagen förklarade sig i skrivelse den

21 februari 1934, nr 37, ej hava något att erinra mot framställningen och

biföll ifrågavarande proposition.

I skrivelse den 11 november 1936 har domänstyrelsen hemställt örn avskrivningar

av ytterligare vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp.

Domänstyrelsen har härvid erinrat om att Kungl. Majit efter framställning

från styrelsen genom skilda beslut under åren 1923—1934 medgivit nedskrivningar

av flottledsfonden till ett sammanlagt belopp av 2,776,755 kronor

35 öre. Beträffande flottledsfondens ställning vid 1935 års slut har styrelsen

lämnat följande sifferuppgifter.

Fordringar i flottleder den 1/i 1935 .......

Debiterade räntor .......................

....... 45,306:84

1,028,678:01

Tillkommet genom utslag.................

....... 5,377:18

Överamorteringar .......................

....... 438:41

51,122:43

1,079,800: 44

Influtna amorteringsavgifter...............

Krediterade räntor.......................

....... 117,563:39

....... 507: —

Avföres enligt beslut.....................

....... 9,396:88

Återbetalda byggnadsförlag ...............

....... 717:55

128,184:82

Fordringar i flottleder den 81/iä 1935........................ 951,615:62

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

Domänfondens fordran hos flottledsfonden utgjorde den 1/i 1935 18,523: 68

Influtna amorteringsavgifter...................... 117,563: 39

Återbetalda byggnadsförlag...................... 717:55 118,280:94

Domänfondens skuld till flottledsfonden = flottledsfondens kontanta

tillgångar den 31/ia 1935 ............................ 99,752: 26.

Till belysning av vilka förhållanden, som föranlett behovet av ned- och

avskrivningar av kronans fordringar i vissa flottleder, har domänstyrelsen

erinrat, bland annat, att många flottleder utbyggts under dyrtid och härigenom

blivit dyrare än beräknats. Detta hade, framhåller styrelsen, medfört,

att under den på högkonjunkturen inom trävarumarknaden följande katastrofartade

nedgången i virkespriserna vissa flottleder med särskilt dyra

amorteringsavgifter ej utnyttjades i beräknad utsträckning, varigenom en

rationell av- och nedskrivning blivit ofrånkomlig. Vidare har styrelsen anfört:
Ett

mycket viktigt motiv för de föreslagna och företagna nedskrivningarna

hade tillika varit, att möjligheter härigenom vunnits för distriktssammanslagningar

i flottlederna, varigenom flottningskostnaderna för vattendragens

övre delar och bivatten ofta betydligt nedgått. Då kronoparkerna i stor utsträckning

vore belägna just vid dylika vattendrag med tidigare relativt höga

flottningskostnader, hade dylika distriktssammanslagningar varit till mycket

stor fördel, särskilt för kronan, genom förbättrade rotvärden samt genom

att möjliggöra tillvaratagandet av mindre värdefulla virkessortiment.

Styrelsen ville i detta sammanhang framhålla, att många av kronans reglerade

vattendrag, som vore belastade med oamorterade kostnader, alltjämt

vöre undantagna dylika distriktssammanslagningar. En förutsättning för

flottledernas införlivande med de stora distrikten med billigare flottningskostnader

vore nämligen, att skulderna bortfölle genom avskrivningar av förläggarens

oguldna kostnader.

Genom de dyrare flottningskostnaderna i flottleder med oamorterat anläggningskapital

hade dessutom, tack vare det allt mer ökade^ användandet

av lastbilar, som möjliggjorts genom en förbättrad vinterväghållning, förbikörning

av dylika vattendrag ägt rum till flottled med billigare flottningskostnad.

Förutsättning för att förstnämnda flottleder skulle komma till användning

vore därför att kostnaderna för i dem nedlagt virke nedbringades, sa

att det för virkesägaren ställde sig ekonomiskt fördelaktigare att flotta än

att köra virket fram till huvudvat tenö råget.

I vissa andra fall vore avskrivningar även motiverade genom de stora

skador, som genom häftiga vårflöden och våldsam isgång åsamkats gamla,

ännu ej amorterade flottledsbyggnader, och som härigenom helt måst slopas

och ersättas med nybyggnader.

Styrelsen har i anslutning till det anförda framlagt förslag om ytterligare

avskrivningar av kronans fordringar i vissa flottleder och flottledsdistrikt och

härom lämnat följande närmare redogörelse.

1. Livas älv nied bivattendrag, tillflöden till Råne älv.

Allmän flottled hade inrättats enligt regleringsutslag den 15 mars 1920. Regleringskostnaderna

hade i avsyningsutslag den 15 december 1927 fastställts

till 180,364 kronor. Genom ett senare utslag av den 12 april 1929 hade samt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

5

liga flottledsdistrikt sammanförts oell amorteringsavgiften för det gemensamma

distriktet bestämts tilli 1.6415 öre per kubikfot.

För virke, som häri nedflottats t. o. m. år 1935, hade amorteringsavgifter

erlagts, så att vid denna tidpunkt kvarstode 61,609 kronor 22 öre oamorterade.

Emellertid inträffade år 1934 häftigt vårflöde med våldsam isgång, som i

grund förstörde flottledsbyggnaderna. För flottningens bedrivande måste

därför vidlyftiga reparationsarbeten och nybyggnader utföras. Kostnaderna

härför uppginge under åren 1934 och 1935 till 23,553 kronor 17 öre, men för

ytterligare arbeten ansåges tillkomma omkring 35,000 kronor. Sammanlagda

kostnaden, cirka 58,553 kronor, konune att amorteras och belasta det

virke, som framdeles komme att här flottas.

Då de tidigare utförda flottledsbyggnaderna, som förut nämnts, blivit förstörda

och numera icke ägde något värde för flottningen, vore en avskrivning

av det ännu icke amorterade byggnadskapitalet 61,609 kronor 22 öre

fullt motiverad.

Då därjämte i huvudsak virke från kronans skogar beräknades komma att

flottas i denna flottled, komme verkningarna av föreslagen avskrivning i huvudsak

kronoparken^ till godo.

2. Lule älv ovanför Porjus.

Flottleden hade ordnats såsom kronans enskilda flottled. Enligt domänstvrelsens

beslut den 1 mars 1924 hade bestämts, att för det oamorterade

kostnadsbeloppet i denna flottled, den 1 mars 1924 bokfört till 34,467 kronor

88 öre, en avgift av 1.2 öre per flottningskubikfot skulle utgå.

Under åren 1924—1928 flottades virke till kronans såg vid Porjus. I amorteringsavgifter

hade influtit 18,993 kronor 94 öre, varefter återstode oamorterade

15,473 kronor 94 öre.

Sedan Kronsågen vid Porjus 1929 nedbrunnit och ej åter uppbyggts, hade

flottleden förlorat sin betydelse, varför de oguldna kostnaderna borde avskrivas.

Endast kronoskogar berördes av flottleden.

3. Buviksbäcken, tillflöde till Urno älv.

Allmän flottled hade inrättats enligt regleringsutslag den 13 juni 1931.

Regleringskostnaderna hade i utslag den 16 oktober 1935 fastställts till 22,511

kronor 29 öre. Vid verkställda flottningar hade influtit 6,322 kronor 17 öre, vadan

återstode oguldet 16,189 kronor 12 öre. Amorteringsavgiften hade bestämts

till 2 öre per kubikfot.

Emellertid hade genom utslag av Norrbygdens vattendomstol den 28 juni

1933 och den 23 januari 1935 förordnats, att samtliga de till Ume älv och

Vindelälvens vattensystem hörande vattenområden, i vilka vid tiden för utslagen

vore inrättad allmän flottled, med undantag för en del av såväl Ume

älvs som Vindelälvens biflöden, skulle utgöra ett enda flottledsdistrikt. Bland

undantagen vore även Buviksbäcken, där de oguldna regleringskostnaderna

utgjorde enda hindret för införlivandet i det stora flottledsdistriktet.

Genom avskrivning av oamorterat belopp bortfölle detta hinder. Då införlivandet

medförde stora fördelar för kronan, som vore ende skogsägare

efter flottleden, föresloges att sagda kostnader avskreves.

4. Leduåns 4:e distrikt.

Leduån vore ett tillflöde till Bottniska viken inom Västerbottens län. Flottledens

övre del ovanför Nyåkerssjön hade ordnats genom domänstyrelsens

försorg enligt regleringsutslag den 18 maj 1921. Begleringskostnaderna för

4:e distriktet, delen Bjärtsjön till Vångsjön, vöre enligt utslag den 29 maj 1926

fastställda till 19,556 kronor 23 öre.

Detta distrikt av flottleden utbyggdes med hänsyn till en kronan tillhörig

såg vid Brattsbacka järnvägsstation intill Vångsjön. Sedan sågen 1928 nedlagts,

hade flottledsdistriktet förlorat sin huvudsakliga betydelse och endast

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

obetydligt använts. De vid 1928 års slut oamorterade kostnaderna, 13,111

kronor 1 öre, hade genom pålagda räntor ökat och vid 1935 års slut kvarstode

oguldna 13,473 kronor 18 öre. Avskrivning av detta belopp erfordrades.

5. Norsjöbäcken, näfsjöbacken, Häggsjöbäcken, tillflöden till Gide älv.

Utslags data, kostnader m. m. framginge av följande tablå.

F 1 o t t 1 e d

Reglerings-

utslags

datum

Avsynings-

utslags

datum

Byggnads-

kostnad

kr.

Oamorte- rad kost- nad «/n

1935

kr.

Fastställd

avgift

öre/kbft

Kostnad

t. o. m.

sortering

öre/kbft

Nordsjöbäcken..........

7A 1921

14/s 1929

26,362: 81

26,807: 42

2.0

8.0

Båtsjöbäcken............

21/i 1921

16/i 1924

8.147:41

7,998: 94

1.0

10.0

Häggsjöbäcken..........

31/5 1928

11 h 1929

73,597:13

15,257:99

2.5

9.1

Summa

—

—

108,107:35

50,064: 35

—

—

Norrbygdens vattendomstol hade genom utslag den 30 september 1935

förordnat, att större delen av flottledsdistrikten i Gide älv med biflöden skulle

sammanföras till endast tre flottledsdistrikt, omfattande, det första

Gide älv och dess biflöden ovan Flärkåns inflöde, det andra Flärkån med

dess biflöden samt det tredje Gide älv och dess biflöden från och med Flärkåns

inflöde.

Vid sammanslagningen hade undantagits bland annat nu ifrågavarande,

av kronan reglerade bivattendrag, då dessa varit belastade med oamorterade

kostnader av betydelse. En förutsättning för flottledernas införlivande

med de stora distrikten vore sålunda att skulderna bortfölle. Avskrivning av

nu oguldna kostnader föresloges. 1 huvudsak kronoskogar vore beroende av

flottlederna.

6. Rissjöbäcken och Övra Åseleån, tillflöden till Moälven.

Utslags data, kostnader m. m. framginge av följande tablå.

F 1 o t t 1 e d

Reglerings-

utslags

datum

Avsynings-

utslags

datum

Byggnads-

kostnad

kr.

Oamorte- rad kost- nad 31/l2

1935

kr.

Fastställd

avgift

öre/kbft

Kostnad

t. o. m.

sortering

öre/kbft

Rissjöbäcken............

l0/u 1920

2B/i2 1927

14,857: 31

21,776: 79

0.75

7.0

Ö. Åseleån..............

,0/u 1920

29/i2 1927

26,160:53

38,344: 27

1.0

7.2

Summa

—

41,017: 84

60,121: 06

_

—

Flottlederna hade genomgående förbikörts av virkesägarna ned till nedanförvarande

distrikt, Norra Anundsjöåns l:a distrikt.

En avskrivning av kostnaderna vore nödvändig, örn virke skulle nedläggas

i vattendragen och de utförda flottledsanordningarna komma till användning.

Genom avskrivningen möjliggjordes också, att dessa flottleder kunde

medtagas vid den distriktssammanslagning, som av Moälvens flottningsförening

planerades för Moälven med bivattendrag.

7. Gäddbäcken, Skirsjöbäcken, Korpån och Hocksjöbäcken, tillflöden till

Ångermanälven.

Av följande tablå framginge, vilka av kronans reglerade bivattendrag till

Ångermanälven, som hade oguldna regleringskostnader av betydenhet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

7

Flottled och distrikt

Reglerings-

utslags

datum

Avsynings-

utslags

datum

Byggnads-

kostnad

kr.

Oamorte- rad kost- nad S1/l2

1935

kr.

Fastställd

avgift

öre/kbft

Kostnad

t. o. m.

sortering

öre/kbft

Gäddbäcken .*...........

.»/s 1930

21/i 1934

16,015:90

17,029: 65

1.95

8.0

Skirsjöbäcken 1..........

,28/5 1922

6/s 1926

18,031: 06

13,079: 76

2.11

7.0

» 2..........

29/5 1922

6/9 1926

13,816: 88

11,131:43

1.76

6.7

Korpån ................

s0/9 1924

is/s 1929

47,128: 20

16,211: 47

1.44

7.5

Ho cksj Öbacken..........

29/4 1935

!°/* 1935

27,272: 31

14,325:49

1.0

5.7

Summa

—

—

122,204:35 71,777:80

—

—

Till nämnda flottleder kunde under amorteringstiden virke påräknas i huvudsak

endast från kronans skogar. Omkostnadernas nedbringande i dessa

vattendrag, där sammanlagda flottledskostnaderna nu vore jämförelsevis

höga, hade stor betydelse för virkestillsläppning samt flottning.

Därjämte möjliggjorde de oamorterade kostnadernas avskrivning, att av

kronan reglerade bivattendrag kunde medtagas vid den sammanslagning av

distrikten vid Ängermanälvens flottledssystem till stora enheter, som planerades

inom dess flottningsförening.

8. Fångån, tillflöde till Indalsälven.

Allmän flottled hade inrättats enligt regleringsutslag den 31 december 1919.

Regleringskostnaderna hade i avsyningsutslag den 9 april 1923 fastställts till

10,547 kronor 75 öre. Vid 1935 års slut kvarstode oamorterade 2,745 kronor

23 öre. Fastställd amorteringsavgift vore 15,2 öre per timmerenhet,

motsvarande omkring 1,5 öre per kubikfot.

Flottleden hade på sista tiden förbikörts, varför en avskrivning av oguldna

kostnader torde vara nödvändig, därest flottleden skulle bliva utnyttjad. Endast

virke från kronopark oell renbetesland kunde beräknas bliva tillfört densamma.

9. Kvarnån, tillflöde till Ljungan.

Allmän flottled hade inrättats enligt regleringsutslag den 31 december 1913.

Regleringskostnaderna hade i avsyningsutslag den 7 maj 1920 fastställts till

36,659 kronor 37 öre. Utgående amorteringsavgift vore i överensstämmelse

med för Ljungan fastställda indelningsgrunder 2,143 öre per styck samt 0,87

öre per kubikfot. Så gott som uteslutande virke från kronans skogar tillfördes

flottleden.

På grund av att enskilda virkesköpare i stor utsträckning på senare aren

förbikört flottleden, bade flottningskvantiteterna varit för små för att amortera

oguldna kostnader och dessa stege numera genom pålagda räntor. Vid

1932 års slut kvarstode oamorterade 15,682 kronor 83 öre, vilka vid 1935 års

utgång stigit till 16,271 kronor 51 öre. Genom avskrivning av sistnämnda

belopp kunde flottleden bättre utnyttjas, och smärre sortiment såsom sulfitoch

sulfatved nedläggas i flottleden, vilket nu ej läte sig göra.

10. Björkän, tillflöde till Ljusnan.

Allmän flottled bade inrättats enligt regleringsutslag den 16 augusti 1913.

Regleringskostnaderna bade i avsyningsutslag den 25 mars 1918 samt den 29

april 1925 fastställts till inalles 38,741 kronor 47 öre. Utgående amorteringsavgift

vore 1,7 öre per kubikfot. Virke uteslutande från kronans skogar tillfördes

flottleden.

Även bär hade förbikörningar de senare åren ägt rum, så att oguldna kostnader,

vilka vidi 1931 års slut nedbringats till 16,765 kronor 32 öre, vid 1935

års utgång stigit till 20,378 kronor 36 öre. Avskrivning härav vore nödvändig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

11. Oppsjöån och Ulvkisbodn, tillflöden till Fängsjöns flottled tillhörande

Nedre Dalälvens vattensystem och flottningsförening.

Ifrågavarande vattendrag hade ordnats som kronans enskilda flottleder

och även flottats som sådana. På ansökan av domänstyrelsen påginge handläggning

av mål angående flottledernas ordnande såsom allmänna flottleder.

Därest inga byggnadskostnader kvarstode oguldna, torde man kunna påräkna,

att de båda flottlederna bleve sammanförda med Fängsjöns flottledsdistrikt,

vilket för flottledernas utnyttjande samt tillgodogörandet av kronans

intilliggande skogar vore av stort värde.

Virke så gott som uteslutande från kronans skogar, kunde påräknas bliva

nedlagt i vattendragen. Oguldna byggnadskostnader uppginge i Oppsjöån till

21,641 kronor 44 öre samt i Ulvkisboån till 12,558 kronor 10 öre.

Efter denna redogörelse för de särskilda flottleder, i vilka avskrivning av

oguldet byggnadskapital vore nödvändigt, har domänstyrelsen för vinnande

av bättre överskådlighet lämnat följande sammandrag, upptagande flottledernas

namn och de till avskrivning ifrågasatta belolppen:

Livasälven med bivattendrag........................ kronor 61,609: 22

Lule älv ovan Porjus .............................. » 15,473: 94

Buviksbäcken .................................... » 16,189: 12

Leduåns 4:e distrikt................................ » 13,473: 18

Norsjöbäcken ...................................... » 26,807:42

Båtsjöbäcken...................................... » 7,998: 94

Häggsjöbäcken ....................................* » 15,257: 99

Rissjöbäcken ....................................... » 21,776: 79

Övra Åseleån...................................... » 38,344:27

Gäddbäcken....................................... » 17,029:65

Skirsjöbäckens l:a distrikt .......................... » 13,079: 76

Skir sjöbäckens 2:a distrikt......................... » 11,131: 43

Korpån............................................ » 16,211:47

Hocksjöbäcken.................................... » 14,325: 49

Fångån ........................................... » 2,745: 23

Kvarnån ........................................... » 16,271:51

Björkän .......................................... » 20,378: 36

Oppsjöån ......................................... » 21,641:44

Ulvkisboån ........................................ » 12,558: 10

Summa kronor 362,303: 31.

Domänstyrelsens skrivelse utmynnar i hemställan, att flottledsfonden måtte

få nedskrivas med kronans den 31 december 1935 oguldna fordringar i

de i förenämnda sammandrag upptagna flottlederna med ett sammanlagt belopp

av 362,303 kronor 31 öre, styrelsen dock obetaget att därest, innan

Kungl. Maj:ts beslut i ärendet meddelats, domänfonden eljest tillkommande

amorteringsavgifter skulle i dessa flottleder utdebiteras, uppbära desamma.

Enligt vad domänstyrelsen anfört synas av de föreslagna nedskrivningarna

av flottledsfonden följande belopp utgöra sådana fordringar, som uppkom
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Metias proposition nr 7.

9

mit efter fondens bildande och för vilkas avskrivning riksdagens medgivande

sålunda skulle erfordras:

Buviksbäcken .................................... kronor

Leduåns 4:e distrikt .............................. »

Norsjöbäcken .................................... »

Båtsjöbäcken .................................... »

Rissjöbäcken...................................... »

Övra Åseleån .................................... »

Gäddbäcken ...................................... »

Skirsjöbäckens Ira distrikt.......................... »

Skirsjöbäckens 2:a distrikt.......................... »

Korpån .......................................... »

Hocksjöbäcken.................................... »

Oppsjöån ........................................ »

Ulvkisboån ...................................... »

Summa kronor 230,567:06.

16,189:

12

13,473:

18

26,807:

42

7,998:

94

21,776:

79

38,344:

27

17,029:

65

13,079:

76

11,131:

43

16,211:

47

14,325:

49

21,641:

44

12,558:

10

Domänstyrelsen har framhållit, att styrelsen vid bifall till här återgivna

framställning komme att tillse, att den sammanslagning av flottledsdistrikt,

som i framställningen berörts, bleve i behörig ordning genomförd.

Statskontoret har i infordrat utlåtande den 11 november 1936 anfört bland

annat följande.

Domänstyrelsens föreliggande framställning örn avskrivning av viss del av

kronans fordringar för verkställda arbeten i de i framställningen angivna

allmänna flottleder innebure, att kronan skulle avstå från sin rätt att få

dessa fordringar ersatta genom de å flottgodset lagda amorteringsavgifterna.

Då såsom domänstyrelsen påvisat den föreslagna avskrivningen torde få anses

vara ekonomiskt fördelaktig för statsverket, tillstyrkte statskontoret bifall

till domänstyrelsens hemställan.

De kronans fordringar, tillhopa 362,303 kronor 31 öre, om vilkas avskrivning

här vore fråga, vore dels sådana, som uppkommit före flottledsfondens

inrättande och vilkas värden alltså tillförts fonden genom Kungl. Maj:ts

brev den 13 april 1922, dels ock sådana, som uppstått efter uppläggandet

av nämnda fond.

Vidkommande förstnämnda kategori fordringar torde desamma hava kunnat

avskrivas redan i samband med förslaget till fastställande av flottledsfondens

storlek, varför Kungl. Maj:t — i likhet med vad tidigare skett —

torde vara oförhindrad att utan riksdagens hörande låta verkställa de av domänstyrelsen

föreslagna avskrivningarna.

De fordringar åter, som uppkommit efter flottledsfondens uppläggande,

torde icke utan riksdagens medgivande kunna avskrivas.

Statskontoret hade intet att erinra mot att medgivande lämnades domän

styrelsen att uppbära sådana domänfonden tillkommande amorteringsavgifter,

som skulle, innan beslut i detta ärende meddelats, uppdebiteras å ifrågavarande

flottleder.

Såsom i ärendet erinrats torde de av flottledsfondens ifrågavarande fordringar,

vilka uppstått efter uppläggandet av nämnda fond, icke kunna avskri
-

Departemenls
chejen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

vas utan riksdagens medgivande. Sistberörda fordringar avse flottlederna

Buviksbäcken, Leduåns 4:e distrikt, Norsjöbäcken, Båtsjöbäcken, Rissjöbäcken,

Övra Åseleån, Gäddbäcken, Skirsjöbäckens l:a distrikt, Skirsjöbäckens

2:a distrikt, Korpån, Hocksjöbäcken, Oppsjöån och Ulvkisboån till ett sammanlagt

belopp av 230,567 kronor 6 öre. Jag biträder domänstyrelsens av

statskontoret tillstyrkta förslag beträffande dessa fordringars avskrivning.

Biksdagens samtycke härtill torde alltså böra inhämtas.

Vad angår de övriga av domänstyrelsen till avskrivning ifrågasatta fordringarna,

tillhopa 131,736 kronor 25 öre, lärer Kungl. Maj:t äga att ensam

besluta med avseende å dessa. Jag torde sedermera, efter ytterligare prövning,

få ånyo anmäla ärendet i denna del.

Under åberopande av det anförda hemställer jag nu, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må äga besluta om avskrivning till ett

sammanlagt belopp av 230,567 kronor 6 öre av kronans fordringar

i flottlederna Buviksbäcken, Leduåns 4:e distrikt, Norsjöbäcken,

Båtsjöbäcken, Bissjöbäcken, Övra Åseleån, Gäddbäcken,

Skirsjöbäckens lia distrikt, Skirsjöbäckens 2:a distrikt,

Korpån, Hocksjöbäcken, Oppsjöån och Ulvkisboån.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:79 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående avskrivning av vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp. s. 5 i texten
  2. JoU 1937:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning av vissa i flottleds fonden ingående fordringsbelopp. s. 1 i texten