Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel för inredande av ny sinnessjukavdelning vid centralfängelset i Malmö

1937-01-29 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:70, Angående anvisande av medel för inredande av ny sinnessjukavdelning vid centralfängelset i Malmö

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 70.

1

Nr 70.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anvisande av

medel för inredande av ny sinnessjukavdelning vid

centralfängelset i Malmö; given Stockholms slott den

29 januari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAR

K. G. Westman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Möller, Levinson, Engberg, Sköld,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, fråga örn anvisande av

medel för inredande av ny sinnessjukavdelning vid centralfängelset i Malmö

samt anför därvid följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 70.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

För närvarande finnas inom fångvården följande sinnessjukavdelningar,

nämligen:

vid centralfängelset å Långholmen............ 60 platser

» » » Härlanda.............. 10 »

» > i Malmö................. 10 >

» » » Härnösand............. 10 »

» » » Växjö ................. 16 ■»

» straffängelset » Jönköping.............. 60 »

» kronohäktet » Västervik.............. 35 »

» » » Ystad.................. 30 »

Summa 231 platser.

För sinnessjukvårdens räkning förfogar fångvårdsstyrelsen således över

sammanlagt 231 platser. Å sinnessjukavdelningarna intagas personer av

tre kategorier, nämligen dels häktade, beträffande vilkas sinnesbeskaffenhet

domstol förordnat om undersökning, dels straffriförklarade, vilka avbida

plats å sinnessjukhus, dels ock fångar, som under straffverkställigheten blivit

sinnessjuka eller sinnesoroliga. Straffriförklarade samt sinnessjuka och

sinnesoroliga fångar förvaras å samtliga avdelningar. Undersökningar av

sinnesbeskaffenheten verkställas å avdelningarna å Långholmen och Härlanda

samt i Malmö, Härnösand, Växjö och Västervik.

Det tillgängliga antalet platser har visat sig vara otillräckligt, beroende

huvudsakligen därpå, att antalet undersökningsfält och antalet straffriförklarade

ökats.

Antalet personer, som för undersökning av sinnesbeskaffenheten hänvisas

till fångvårdens sinnessjukavdelningar, befinner sig sedan flera år tillbaka

i så gott som oavbruten stegring, vilket närmare belyses av en sammanställning,

angivande antalet under vart och ett av åren 1930—1936 avgivna utlåtanden

rörande sinnesbeskaffenheten hos de å de olika avdelningarna till

undersökning intagna personerna.

Antal

Å r avgivna

utlåtanden

1930 ...................................... 134

1931 ...................................... 143

1932 ...................................... 231

1933 ...................................... 202

1934 . .. . .......... 275

1935 ...................................... 274

1936 (intill V12) ............................ 300.

Sedan år 1930 har alltså antalet vid fångvårdens sinnessjukavdelningar

verkställda undersökningar av häktade personers sinnesbeskaffenhet mer än

fördubblats.

Till upplysning angående den omfattning, i vilken utrymmena å fångvår
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

3

deus sinnessjukavdelningar under senare år tagits i anspråk av sfraffriförkla

rade, må hänvisas till följande beläggningssiffror.

ridpunkt, förklarade

Yl 1932.................................. Ilo

’/i 1933........................................ 130

Vi 1934..................................... 145

»/i 1935..................................... 127

Vi 1936................................... 124

>/4 s .......................................... 136

^jt > ................................... 154

1/n » ....................................... • 187

1/i2 s .......................................... 180

Av dessa siffror framgår, att antalet straffriförklarade väl tillfälligtvis kunnat

minskas något men att den allmänna tendensen avgjort går i riktning mot

en ökning. Särskilt under år 1936 har denna ökning varit påfallande.

I följande tablå lämnas en sammanställning av antalet intagna vid fångvårdens

sinnessjukavdelningar den 1 december 1936.

Sinnessjukavdelningen vid

Antal

I

Summa . i

undersök-

ningsfall

straffri-

förklarade

sinnes-

sjuka

’

Centralfängelset å Långholmen.........

28

16

8

. : .. :• .

52

»

å Härlanda ..........

10

3

—

13-

i Malmö..............

13

3

—

16 .

.

i Härnösand..........

11

6

—

17

>

i Växjö ..............

1

30

—

31 ..

| Straffängelset

i Jönköping ..........

—

67

5

72 -.

Kronohäktet

i Västervik...........

19

23

9

51

>

i Ystad ..............

—

32

.2

34

1 ..... .

Summa

82

180

24

280

I underdånig skrivelse den 12 december 1936 har fångvårdsstyrelsen hemställt,

att av det för budgetåret 1936/1937 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter finge för anordnande av ny sinnessjukavdelning vid centralfängelset

i Malmö, i huvudsaklig överensstämmelse nied av fångvårdsstyrelsens

biträdande arkitekt upprättad ritning av den 2 oktober 1936 jämte

kostnadsberäkning av den 8 december 193(5, anvisas ett belopp av högst

25,000 kronor.

Till stöd för sin hemställan har fångvårdsstyrelsen anfört följande:

Då det ordinära antalet vårdplatser vid fångvårdens sinnessjukavdelningar

uppginge till 231 och antalet intagna överstege 280, förelåge för närvarande

en överbeläggning med över 50 intagna. Härtill komme ytterligare eU.tjugotal

sinnessjuka fångar eller på fri fot varande straffriförklarade, som an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

mälts till erhållande av plats på fångvårdens sinnessjukavdelningar men till

följd av platsbristen ännu icke kunnat mottagas.

Det torde utan vidare inses, att med en överbeläggning av nu angiven omfattning

uppstode missförhållanden i olika avseenden. Då de vanliga förläggningslokalerna

inom avdelningarna icke försloge, måste andra tillgängliga

utrymmen tagas i anspråk, även om de icke lämpade sig för ändamålet.

Fängelseledningen nödgades vidare belägga sovrummen inom avdelningarna

med ett större antal intagna än vad utrymmet egentligen medgåve; enmansrum

vore sålunda i stor utsträckning belagda med två patienter. Att under

dylika förhållanden åvägabringa en lämplig behandling av de intagna

eller särskilja dem i grupper efter vårdbehov, lynne, föregående vandel m. m.

vore många gånger fullständigt omöjligt. Förhållandena på kronohäktet i

Västervik vore synnerligen belysande. Å denna anstalt hade under hösten

1936 vårdats i regel 50 intagna, ehuru det ordinära antalet platser uppginge

till endast 35. Både för de intagna och för personalen medförde en dylik

överbeläggning nära nog olidliga påfrestningar. Även vid sinnessjukavdelningarna

å Härlanda och i Malmö vore förhållandena synnerligen otillfredsställande.

Dessa avdelningar, ursprungligen avsedda för kroppssjuka, hade

under senare år helt måst tagas i anspråk för sinnessjukvårdens behov.

Frånsett det olämpliga i att fängelser av denna storleksordning icke ägde

tillgång till särskild sjukavdelning för kroppsligt sjuka, vore avdelningarna

så trånga och i övrigt av sådan beskaffenhet att de icke i längden kunde i

den omfattning, som nu skedde, användas för sinnessjukvård. De saknade

nämligen både dagrum och arbetssalar; de intagna måste därför även under

dagen vistas i sina sovrum, där de sysselsattes med arbete, så långt detta

läte sig göra.

Bristen på platser medförde betydande nackdelar även i andra hänseenden.

Styrelsen ville sålunda framhålla, att rannsakningsfångar, som hänvisats

till undersökning av sinnesbeskaffenheten, ofta finge vänta avsevärd

tid i vanligt häkte, innan de kunde intagas i sinnessjukavdelning. Detta föranledde

i sin tur dröjsmål med utlåtandenas avgivande och därmed förlängd

rannsakningstid för den häktade. Platsbristen hade vidare till följd, att

sinnessjuka eller sinnesoroliga fångar endast i synnerligen trängande fall

kunde beredas den vård som deras hälsotillstånd krävde. Vidare vore att

märka, att fångvården under nuvarande förhållanden först efter lång tidsutdräkt

kunde för vård mottaga sådana personer, vilka — utan att vara häktade

—- blivit straffriförklarade och vore i behov av sinnessjukvård och för

vilka plats ej kunnat beredas å de vanliga sinnessjukhusen.

Av det anförda torde framgå, att sinnessjukvården vid fångvården nu befunne

sig i ett synnerligen bekymmersamt läge. Att detta icke vore av snart

övergående natur franninge även av den omständigheten, att enligt vad

styrelsen under hand inhämtat det icke torde vara att förvänta, att sinnessjukhusen

skulle kunna mottaga ett så stort antal straffriförklarade, att

platsbristen vid fångvårdens sinnessjukavdelningar härigenom skulle kunna

hävas. Under sådana förhållanden funne styrelsen det vara oundgängligen

nödvändigt, att åtgärder omedelbart vidtoges för att öka antalet för sinnessjukvård

avsedda platser inom fångvården.

Vidare har fångvårdsstyrelsen erinrat om av styrelsen tidigare väckta förslag

om anordnande av nya sinnessjukavdelningar. Styrelsen anför härom

följande:

I en till Kungl. Maj:t den 3 december 1930 ingiven promemoria hade styrelsen

hemställt om utverkande av medel till uppförande av ny sinnessjuk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 70.

avdelning vid centralfängelset å Härlanda, varvid bland annat sinnessjukavdelningen

i Malmö skulle nedläggas. Den nya avdelningen å Härlanda

hade i denna promemoria beräknats för samma platsantal — 56 —

som den då under uppförande varande sinnessjukavdelningen vid centralfängelset

å Långholmen. Kostnaderna för avdelningens uppförande hade

uppskattats till 437,000 kronor. I anförande till statsrådsprotokollet den 3

januari 1931 (andra huvudtiteln sid. 49) förklarade sig departementschefen

emellertid icke beredd att tillstyrka det av fångvårdsstyrelsen begärda anslaget.

I utlåtande den 11 maj 1934 över statens organisationsnämnds utredning

och förslag angående fångvårdens framtida ordnande hade styrelsen så tillvida

frångått sitt nyssnämnda förslag som styrelsen hemställt, att den planerade

sinnessjukavdelningen i stället måtte förläggas till centralfängelset i

Malmö. Som skäl för denna ståndpunkt hade styrelsen anfört följande. Antalet

rättspsykiatriska undersökningar från det tättbefolkade södra Sverige

vore mycket stort, vadan dessa undersökningars förläggande till anstalt i

mellersta eller västra Sverige skulle medföra ganska betydande transportkostnader.

Dessutom hade från representanter för psykiatrien framställts

önskemålet att för undervisningen och den vetenskapliga forskningen vid

Lunds universitet på nära håll hava tillgång till en sinnessjukavdelning, där

rättspsykiatriska undersökningar ägde rum. Sistnämnda förslag om uppförande

av en sinnessjukavdelning vid centralfängelset i Malmö hade icke

föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Efter det styrelsen erinrat om att Kungl. Majit genom beslut den 25 oktober

1935 uppdragit åt fångvårdsstyrelsen att i samråd med sakkunniga

för revision av bland annat förvarings- och interneringslagarna verkställa

förberedande utredning angående möjligheten att i anslutning till en planerad

ny förvarings- och interneringsanstalt inrätta en sinnessjukavdelning för

fångvården, anför styrelsen vidare:

Då det torde komma att dröja avsevärd tid, innan det slutliga resultatet

av en dylik utredning förelåge, hade styrelsen undersökt, i vad mån en ökning

av antalet vårdplatser kunde erhållas genom omändring av redan befintliga

fängelser eller avdelningar av fängelser. Härvid hade styrelsen uppmärksammat,

att en möjlighet nu yppat sig till inredande av en sinnessjukavdelning

vid centralfängelset i Malmö. Vid ifrågavarande centralfängelse

hade hösten 1936 tagits i bruk den verkstadsbyggnad, till vars uppförande

1934 års riksdag anvisat medel. Första våningen i fängelsebyggnaden, i vilken

snickeriverkstaden dittills varit belägen, bleve härigenom obehövlig för

sitt ursprungliga ändamål. Denna våning innehölle sammanlagt 32 celler.

Den nya sinnessjukavdelningen .skulle enligt styrelsens förslag förläggas till

denna vånings södra flygel, omfattande 16 celler, varjämte även vissa intillliggande

rum skulle tagas i anspråk för avdelningen.

Beträffande de omändringsarbeten, sorn erfordras för att göra flygeln användbar

såsom sinnessjukavdelning, hänvisar styrelsen i sin skrivelse till

ritning och arbetsbeskrivningar, som utarbetats av styrelsens biträde i byggnadsärenden,

arkitekten G. Birch-Lindgren. Styrelsen anför angående förslaget:
Enligt

detta förslag skulle södra flygeln avskiljas från våningen i övrigt

genom ett särskilt järnparti. De nuvarande cellfönstren skulle huggas ned

till brösthöjd genom att sänkas 72 cm. Cellerna vöre tillräckligt stora för att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

kunna beläggas med två eller tre personer. För oroliga patienter eller andra,

som krävde noggrannare tillsyn, kunde genom borttagande av en mellanvägg

anordnas en övervakningssal med fem platser. — Korridoren skulle

användas som dagrum och arbetssal. För att den del av korridoren, som

läge närmast byggnadens mitt, skulle erhålla tillräckligt med ljus, skulle

mellanväggen mellan korridoren och två av de nuvarande cellerna huggas

hort. Nödiga utrymmen för toiletter m. m. erhölles i två närmast ingången

belägna celler. I angränsande rum skulle inredas lokaler för läkare, sjukvårdspersonal

m. lii. Dörren på södra gaveln ledde ut till två gårdar. Dessa

kunde efter vissa planeringsarbeten lii. lii., innefattande bland annat rivandet

av de där befintliga fånggårdarna, tjäna som uppehållsplats för patienterna

under utomhusvistelse. Antalet platser i den nya avdelningen beräknades

till 26. Man kunde emellertid räkna med att ytterligare ett tiotal patienter

kunde örn dagen vistas på sinnessjukavdelningen; nattetid skulle dessa

patienter, i likhet nied vad som redan praktiserats vid åtskilliga sinnessjukavdelningar,

förvaras i vanliga celler i fängelsebyggnaden. Avdelningen

skulle härigenom få en vårdkapacitet av omkring 36 platser. Då kroppssjukhuset

emellertid med tillkomsten av en ny sinnessjukavdelning ånyo

skulle användas för sitt ursprungliga ändamål, stannade nettotillskottet av

platser vid omkring 26. Kostnaderna för avdelningens iordningställande

hade enligt Birch-Lindgrens kostnadsberäkning uppskattats till 25,000 kronor.

Även örn avdelningen framdeles skulle bliva obehövlig såsom sinnessjukavdelning

inom fångvården, kunde densamma utan större ändringsarbeten användas

till förvaring av vanliga fångar.

Beträffande sättet för bestridande av ifrågavarande kostnad — 25,000

kronor — anför styrelsen, under framhållande av nödvändigheten att sinnessjukavdelningen

iordningställes redan under innevarande budgetår, följande:

Genom brev den 12 juni 1936 angående riksdagens skrivelse, nr 169, i

anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till inkomst- och utgiftsstat

för statens allmänna fastiglietsfond för budgetåret 1936/1937 m. m. hade

Kungl. Maj :t medgivit, att fångvårdsstyrelsen finge av anslagsposten i nämnda

stat under Utgifter till reparations- och underhållskostnader m. m. för

fastighetsfonden tillhörande fastigheter, Fångvårdsstyrelsens delfond, å

535,000 kronor disponera högst 285,000 kronor för ordinarie reparationsoch

underhållskostnader lii. lii. för delfonden tillhörande fastigheter. Enligt

skrivelse den 11 juni 1936 till justitiedepartementet med generalplan för

underhålls- m. fl. arbeten vid statens fångvårdsanstalter under budgetåret

1936/1937 att bestridas av statens allmänna fastiglietsfond vore av nämnda

belopp, 285,000 kronor, 35,000 kronor avsedda för onera, varjämte kostnaderna

för de i den nied nämnda skrivelse framlagda generalplanen upptagna

arbetena, i den mån de vore avsedda att bestridas av anslagsposten

å 285,000 kronor, beräknats till 170,000 kronor. De sålunda disponerade

medlen uppginge alltså till (35,000 + 170.000) 205,000 kronor. Vad härefter

återstode, 80,000 kronor, vore enligt styrelsens beräkningar — även nied

hänsyn till de från budgetåret 1935/1936 reserverade (besparade) medlen,

som styrelsen ägde disponera — icke mer än vad som oundgängligen erfordrades

för utförande av reparations- och underhållsarbeten m. m. och för

att styrelsen skulle hava till sitt förfogande nödigt belopp, därest någon opåräknad

reparation skulle behöva vidtagas vid någon fångvårdsanstalt. Genom

brev den 14 augusti 1936 hade Kungl. Majit dessutom medgivit, att av

det i inkomst- och utgiftsstaten för fastighetsfonden för budgetåret 1936/1937

för fångvårdsstyrelsens delfond anvisade beloppet för reparations- och un
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

7

derhållskostnader m. m. finge användas tillhopa högst 15,000 kronor för

anordnande av vattenklosetter m. m. för vissa bostadshus vid centralfängelset

å Härlanda. Det torde därför vara nödvändigt, att särskilda medel anvisades

för ifrågavarande omändringsarbeten vid centralfängelset i Malmö;

med hänsyn till arbetets brådskande natur syntes det erforderliga beloppet

böra utgå av det för budgetåret 1936/1937 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter.

Vidkommande den merutgift för personalkostnader, som kunde uppkomma

genom den föreslagna sinnessjukavdelningens inrättande, bar styrelsen

i sin nu förevarande skrivelse framhållit:

För närvarande funnes vid sinnessjukavdelningen vid centralfängelset i

Malmö anställd en sinnessjukläkare med ett årligt arvode av högst 1,000 kronor,

vilket arvode utginge av den å avlöningsstaten för fångvårdsstaten upptagna

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit. Därjämte ägde lian uppbära ersättning med 70 kronor för

varje av honom utförd rättspsykiatrisk undersökning, vilken ersättning utginge

från den i sistnämnda anslagspost ingående delposten å 12,700 kronor

till ersättning åt fängelseläkare för rättspsykiatriska undersökningar. I skrivelse

den 12 september 1936 med anslagsäskanden för budgetåret 1937/

1938 hade fångvårdsstyrelsen föreslagit, att ifrågavarande arvode skulle från

och med den 1 juli 1937 höjas till 2,000 kronor, vartill liksom hittills skulle

komma den särskilda ersättningen för varje undersökning. Tillkomsten av

en ny sinnessjukavdelning syntes åtminstone icke till en början behöva föranleda

höjning av det till sinnessjukläkaren föreslagna arvodet. Det ökade

antalet undersökningsfall nödvändiggjorde emellertid anställande av en biträdande

sinnessjukläkare med en avlöning, motsvarande vad som för närvarande

utginge till biträdande sinnessjukläkare vid centralfängelset å Långholmen.

Styrelsen torde få, när avdelningen vore färdig att tagas i bruk,

hos Kungl. Majit göra hemställan om anvisande av medel till avlönande av

ifrågavarande biträdande sinnessjukläkare. Den nya sinnessjukavdelningen

krävde större vårdpersonal än den nuvarande. Avlönandet av det ökade antalet

befattningshavare torde emellertid kunna ske med anlitande av anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal vid fångvårdsstaten.

Medicinalstyrelsen, vars yttrande fångvårdsstyrelsen inhämtat, har förklarat

att styrelsen ej hade något att erinra mot den föreslagna planlösningen,

dock att beläggningen om möjligt borde inskränkas till 22 patienter, varmed

medicinalstyrelsen enligt vad fångvårdsstyrelsen inhämtat avsett beläggningen

å sovrummen. Medicinalstyrelsen såge på grund av den vid statens

sinnessjukhus rådande platsbristen icke någon möjlighet att under de

närmaste åren i större utsträckning än vad hitintills skett bereda plats för

det sig alltmera ökade antalet straffriförklarade; och tillstyrkte medicinalstyrelsen

med hänsyn därtill förslagets snara genomförande.

I till fångvårdsstyrelsen avgivet yttrande har byggnadsstyrelsen förklarat,

att byggnadsstyrelsen icke hade något att erinra beträffande förslaget, men

har byggnadsstyrelsen vad angår den föreliggande kostnadsberäkningen

framhållit, att i densamma icke upptagits några poster för ritningar, kontroll

och administration, vilka kostnader dock möjligen syntes kunna rymmas

inom den beräknade totalsumman å 25,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört har fångvårdsstyrelsen

erinrat, att det jämlikt gällande arbetsordning ålåge styrelsens biträdande

arkitekt att utan särskilt arvode uppgöra ifrågavarande ritningar samt

att kostnaderna för kontroll och administration av arbetet rymdes inom det

angivna beloppet 25,000 kronor.

I sin till innevarande års riksdag avgivna berättelse hava riksdagens revisorer

fäst uppmärksamheten på bristen på vårdplatser å fångvårdens sinnessjukavdelningar.

Revisorerna framhålla att, förutom hygieniska och andra

olägenheter, bristen på vårdplatser medförde även andra nackdelar. Sålunda

måste rannsakningsfångar, som hänvisats till undersökning ifråga om

sinnesbeskaffenheten, ofta vänta avsevärd tid i vanligt häkte, innan de kunde

intagas å sinnessjukavdelning. Härav uppkomme dröjsmål med utlåtandenas

avgivande och därmed förlängd rannsakningstid för den häktade.

Platsbristen hade vidare till följd, att sinnessjuka eller sinnesoroliga fångar

endast i ringa omfattning kunde beredas den vård som deras hälsotillstånd

krävde, samt att fångvården vanligen endast efter lång tidsutdräkt kunde

mottaga sådana personer, vilka utan att vara häktade blivit straffriförklarade

och vore i behov av sinnessjukvård och för vilka plats ej kunnat beredas

å de vanliga sinnessjukhusen. Revisorerna, som funne de nuvarande förhållandena

i avseende å den av fångvårdsstyrelsen omhänderhavda sinnessjukvården

i angivna hänseende mindre tillfredsställande, ansåge sig icke

kunna underlåta att framhålla behovet av att en förbättring inom nämnda

område komme till stånd. Detta kunde givetvis ernås antingen genom inredande

av nya sinnessjukavdelningar i fängelserna eller utbyggande av redan

befintliga avdelningar. En annan utväg erbjöde en centralisering till en särskild

anstalt av nämnda vård och dess avskiljande från den allmänna sinnessjukvården,

vilket ur såväl ekonomiska- som vårdsynpunkter ansetts kunna

innebära vissa fördelar.

I avgivet utlåtande över statsrevisorernas uttalande har fångvårdsstyrelsen

åberopat sin förberörda framställning till Kungl. Majit den 12 december 1936

angående inredande av ny sinnessjukavdelning vid centralfängelset i Malmö

samt har vidare meddelat, att styrelsen för närvarande undersökte, huruvida

ytterligare en sinnessjukavdelning kunde anordnas vid någon fångvårdsanstalt.

Närmast skulle kronohäktet i Nyköping eller straffängelset i Vänersborg

komma i fråga. Fångvårdsstyrelsen har emellertid framhållit, att nu

angivna åtgärder enligt fångvårdsstyrelsens mening kunde bereda endast tillfälliga

lättnader. Hur frågan om förvarande av straffriförklarade m. fl. slutgiltigt

skulle ordnas, bleve beroende på resultatet av pågående utredningar,

bland annat den förut omnämnda, av Kungl. Majit den 25 oktober 1935 anbefallda

utredningen. I samband med sistnämnda utredning torde böra undersökas

i vad mån nu gällande bestämmelser angående intagande å sinnessjukhus

(72 § i stadgan den 19 september 1929 angående sinnessjukvården i

riket; jfr riksdagens skrivelse den 10 mars 1931, nr 2 A, sid. 12) borde ändras

för att möjliggöra, att straffriförklarade kunde snabbare än vad nu vore fal
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 70. 9

let överföras från sinnessjukavdelning vid fångvården till allmänt sinnessjukhus.

Vid behandlingen i statsverkspropositionen till 1930 års riksdag av frågan Departementsom

det platsbehov å fångvårdens sinnessjukavdelningar, som följde av den chefenvid

närmast föregående riksdag antagna nya sinnessjuklagen, berördes jämväl

sinnessjukavdelningen vid Malmöfängelset. Med anledning av ett framkommet

förslag att rättspsykiatriska undersökningar ej vidare skulle äga

rum å nämnda sinnessjukavdelning och ej heller å sinnessjukavdelningen

vid Härlandafängelset, uttalade dåvarande departementschefen (andra huvudtiteln

sid. 51) att dessa sinnessjukavdelningar fortfarande efter sinnessjuklagens

ikraftträdande borde tills vidare till dess erfarenhet vunnits användas

för dylika undersökningar. Ett skäl härför vore att vid avdelningarna

redan funnes läkare med erforderliga kvalifikationer. Emellertid framhölls

samtidigt, att denna anordning — vardera avdelningen omfattade allenast

10 platser men möjlighet funnes att provisoriskt inrätta ytterligare 5 — endast

vore provisorisk samt att det vore antagligt att, när större erfarenhet

vunnits örn sinnessjuklagens verkningar på nu ifrågavarande områden, vid

ettdera av dessa fängelser måste anordnas större sinnessjukavdelning.

Såsom framgår av de förut angivna siffrorna angående beläggningen å

fångvårdens sinnessjukavdelningar har det tillgängliga antalet platser å dessa

visat sig otillräckligt. Genom den starka ökningen av antalet undersökningsfall

och straffriförklarade under år 1936 ha förhållandena blivit

sådana, att omedelbara åtgärder äro nödvändiga för avhjälpande av den

värsta platsbristen. En gynnsam omständighet är därvid, att möjlighet finnes

att inom den nuvarande fängelsebyggnaden i Malmö åstadkomma rymligare

lokaler för den till detta fängelse förlagda sinnessjukavdelningen. Denna

avdelning är för närvarande inrymd i lokaler som äro avsedda för

kroppssjuka. I fängelset intagna fångar som drabbas av kroppssjukdomar

måste därför förvaras i vanliga celler. De lokaler som användas för sinnessjukavdelningen

utgöras av fyra rum, förenade genom en smal korridor.

Ett av rummen användes av läkaren, de övriga för förvaring av de å

avdelningen intagna. Med den stora överbeläggning som för närvarande finnes

måste i dessa rum förvaras ett väsentligt större antal än det för vilket

rummen äro beräknade. Härtill kommer att dagrum helt saknas. De med

den sålunda rådande trängseln förenade olägenheterna belysas närmare av

fångvårdsstyrelsen i dess ifrågavarande framställning.

Det av fångvårdsstyrelsen framlagda, av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen

tillstyrkta förslaget till beredande av ökat platsutrymme för sinnessjukavdelningen

vid Malmöfängelset synes mig böra utan uppskov

genomföras. Det är att märka att de lokaler i fängelsets första våning, som

ha använts såsom snickeriverkstad, innan den nya verkstadsbyggnaden under

hösten 1936 blev färdig, och som nu åtminstone delvis skulle avses för

sinnessjukavdelningen, under alla förhållanden böra iordningställas för

fångförvaring. De nu föreslagna arbetena bliva alltså ej utan nytta för den

Di lulli// till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 70. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

händelse sinnessjukavdelningen framdeles —• på grund av omorganisation

av sinnessjukvården inom fångvården eller av annan anledning — skulle

komma att förflyttas. I detta sammanhang må uttryckligen framhållas

att ■— såsom torde framgå redan av det förut sagda — ett bifall till fångvårdsstyrelsens

förslag icke innefattar något ställningstagande till frågan om

det slutliga ordnandet av sinnessjukvården inom fångvården.

Lika med fångvårdsstyrelsen anser jag de föreslagna arbetena vara så

brådskande att det för innevarande budgetår anvisade anslaget till oförutsedda

utgifter bör anlitas för bestridandet av kostnaderna.

Den utökning av vårdpersonalen som lärer bliva nödvändig, när den föreslagna

nya avdelningen blir färdig att tagas i bruk, möjliggöres genom anlitande

av den under fångvårdsstaten^ avlöningsanslag uppförda anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt, därest biträdande sinnessjukläkare

skulle behöva anställas, den under samma anslag uppförda anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Det lärer ankomma på Kungl. Maj:t att härutinnan lämna fångvårdsstyrelsen

erforderliga bemyndiganden. Det erinras, att i årets statsverksproposition

(andra huvudtiteln sid. 68) föreslås en höjning av det fasta arvodet till

sinnessjukläkaren vid Malmöfängelset från 1,000 kronor till 2,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att till bestridande av kostnaderna för inredande av ny

sinnessjukavdelning vid centralfängelset i Malmö må tagas i

anspråk ett belopp av högst 25,000 kronor från det för budgetåret

1936/1937 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Tage Evers.

Stockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

370485

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. 1LU 1937:65 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förvaring och internering i såkerhetsanstalt, m. m. s. 31 i texten
  2. SU 1937:27 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anvisande av medel för inredande av ny sinnessjukavdelning vid centralfängelset i Malmö. s. 4 i texten