Sök i Ratio Lex

Angående nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan ävensom inredning av vissa lokaler inom fackavdelningen för elektroteknik m. m. vid högskolan

1937-01-29 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:74, Angående nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan ävensom inredning av vissa lokaler inom fackavdelningen för elektroteknik m. m. vid högskolan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 74-

1

Nr 74.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nybyggnad

för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska

högskolan ävensom inredning av vissa lokaler

inom fackavdelningen för elektroteknik m. m. vid

högskolan; given Stockholms slott den 29 januari 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 29 januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Föredragande departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:

Under utgifter för kapitalökning, bilaga 7, punkt 8, har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen, att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938

dels till Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska

högskolan ett reservationsanslag av 200,000 kronor,

dels ock till Inredande av vissa lokaler inom fackavdelningen för

elektroteknik m. m. vid tekniska högskolan ett reservationsanslag av

14,500 kronor.

Sedan utredningen i ämnet numera slutförts anhåller jag att ånyo få

anmäla dessa frågor för Kungl. Majit.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 74.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Marits -proposition Nr 74-

Vid 1911 års riksdag bragtes frågan om tekniska högskolans omorganisation

till avgörande. Den härmed i nära samband stående frågan

örn nybyggnad för högskolan löstes vid samma riksdag. Men medan

den år 1911 framlagda planen för högskolans omorganisation i allt väsentligt

då blev godkänd, i syfte att dess genomförande skulle äga rum

under de närmaste åren, fick nybyggnadstanken endast delvis verklighet.

Väl förelåg ett fullständigt förslag till nybyggnad å annan plats för

högskolan, men blott en del av förslaget blev då antaget och utfört.

Till grund för såväl omorganisationen som nybyggnadsverket låg ett

betänkande av en år! 1906 av Kungl. Maj:t tillsatt kommitté. Denna

kommittés förslag granskades av särskilda, av vederbörande departementschef

år 1910 tillkallade sakkunniga, och Kungl. Maj:ts framställning

till 1911 års riksdag anslöt sig i huvudsak till de sakkunnigas

mening.

Denna Kungl. Maj:ts framställning återfinnes i proposition nr 124/1911

angående omorganisation av tekniska högskolan m. m., ävensom lönereglering

för lektorer m. fl. befattningshavare vid Chalmers tekniska

läroanstalt m. m., till vilken jag här tillåter mig att i huvudsak hänvisa.

I nu förevarande sammanhang torde dock böra erinras om följande:

Det ursprungliga nybyggnadsförslaget avsåg uppförande på viss plats

å norra Djurgården invid Valhallavägen, nära Sofiahemmet och Östra

järnvägsstationen av en fullständig nybyggnad för högskolans samtliga

sju fackskolors alla årskurser, under beräkning av ett antal av 300 elever

i första årskursen; kostnaderna härför beräknades av kommittén till

9,312,398 kronor.

Huvudsakligen på grund av ändrade konjunkturer ansågo sig 1910

års sakkunniga kunna antaga en nedsättning i nämnda belopp med omkring

680,000 kronor; den av de sakkunniga beräknade kostnadssumman

för den fullständiga nybyggnaden utgjorde 8,628,560 kronor. Med anledning

av att fråga uppstått örn att utgiften skulle göras mindre kännbar

för statsverket genom att nybyggnaderna utfördes i skilda perioder,

i den mån sådant lämpligen kunde ske utan alltför stora olägenheter

för högskolan och dess utveckling, uppgjorde 1910 års sakkunniga ett

förslag till en första byggnadsetapp. Enligt detta förslag skulle på den

föreslagna platsen å norra Djurgården uppföras ett laboratorium för

fysik och elektroteknik, ett maskinlaboratorium, en byggnad för bergsvetenskap

och så stor del av en blivande huvudbyggnad, som erfordrades

för hörsalar, ritsalar, lärår- och samlingsrum m. m. för tredje och

fjärde årskurserna av fackavdelningarna för mekanik, skeppsbyggeri,

väg- och vattenbyggnad samt arkitektur, jämte nödiga byggnader för

centraluppvärmning m. m.

Detta de sakkunnigas förslag upptogs i Kungl. Maj:ts framställning, till

1911 års riksdag och beräknades därvid komma att draga en kostnad

av 4,766,188 kronor.

1911 års riksdag begränsade antalet nyinträdande elever vid tekniska

högskolan till 150 för år — mot tidigare beräknade 300 för år — och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition Nr 74-

beviljade för de av Kungl. Majit föreslagna byggnaderna ett anslag av

4,619,000 kronor, varvid nedsättningen berodde på de besparingar, som

på grund av det minskade elevantalet kunde göras i fråga om rit- och

hörsalar.

Första nybyggnadsetappen för tekniska högskolan kom sålunda att i

huvudsak omfatta nybyggnader för tredje och fjärde årskurserna inom

mekaniska, skeppsbyggnads-, elektrotekniska, bergsvetenskapliga, vägoch

vattenbyggnads- samt inom arkitekturfackskolorna, alltså inom alla

fackskolorna utom den kemiska, varvid hör- och ritsalar avpassades efter

150 nytillträdande studerande per år men de nya laboratorierna byggdes

så stora, att de blevo tillräckliga även om framdeles antalet nytillträdande

studerande skulle ökas ända till 300 för år. Å den gamla

högskoletomten vid Drottninggatan kommo alltså att i därvarande byggnader

kvarstanna hela fackskolan för kemisk teknologi samt första och

andra årskurserna i övriga fackskolor, varjämte därstädes fortfarande

inrymdes högskolans kansli, bibliotek m. m.

Av ovannämnda av 1911 års riksdag beviljade anslag å 4,619,000

kronor anvisades därefter av riksdagen

för år 1912 ................

» » 1913 ................

» » 1914 ................

» » 1915 ................

» » 1916 ................

» » 1917 återstående beloppet

kronor 300,000: —

» 750,000: —

» 750,000: —

» 1,000,000: —

» 1,400,000: — samt

» 419,000: —

Frågan örn fortsatt utbyggande av komplexet vid Valhallavägen förelädes

1916 års riksdag. Genom proposition nr 71/1916 framlade Kungl.

Majit nämligen förslag om uppförande av laboratoriebyggnad m. m. för

tekniska högskolans fackavdelning för kemisk teknologi. Riksdagen

beviljade för ändamålet ett belopp av 1,128,000 kronor. På grund av

det betydande valutafall, som inträdde, sedan kostnadsförslaget till den

kemiska institutionen uppgjorts, kom byggnadsanslaget emellertid att

väsentligt överskridas. I enlighet med därom av Kungl. Majit framställda

förslag beviljade 1919 och 1920 års riksdagar fyllnadsanslag för

arbetenas fullföljande och fullbordande å sammanlagt 2,485,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1920 gjorde högskolans styrelse framställning

örn uppförande av åtskilliga nybyggnader för högskolans räkning.

Styrelsens förslag, som utarbetats av professorn E. Lallerstedt i samråd

med högskolans lärarkollegium, omfattade nybyggnader för dels ett

huvudsakligen för första och andra årskurserna avsett H-formigt byggnadskomplex

mellan den förut uppförda huvudbyggnaden och den kemiska

institutionen, dels två huvudsakligen för kansli och bibliotek avsedda

flyglar mellan nämnda huvudbyggnad och Valhallavägen, dels ock

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

ett laboratorium för byggnadsstatik och byggnadsteknik norr om det

förut uppförda maskinlaboratoriet.

I proposition nr 179/1922 framlade Kungl. Majit förslag örn anvisande

av medel för utförande av den omförmälda H-byggnaden ävensom, i

samband härmed, vissa ändringsarbeten å redan befintliga byggnader.

Förslaget vann emellertid icke riksdagens bifall (riksdagens skrivelse nr

8 A/1922, punkt 106).

Frågan örn högskolans utbyggnad förelädes ånyo riksdagen år 1928,

då Kungl. Majit under punkten 126 i samma års åttonde huvudtitel

äskade ett belopp av 250,000 kronor till påbörjande av uppförandet av

en biblioteksbyggnad mellan huvudbyggnaden och Valhallavägen för en

beräknad kostnad, inklusive inredning och möblering, av högst 513,000

kronor. Kungl. Majits ifrågavarande förslag blev av riksdagen bifallet.

Till samma års riksdag avläts proposition nr 96/1928 angående beviljande

av medel till uppförande och inredning av ett flygtekniskt laboratorium,

vilket förslag emellertid av riksdagen avslogs (skrivelse nr

198/1928).

Sedan frågan örn uppförande, inredning och utrustning av ett flygtekniskt

laboratorium i omarbetat skick (proposition nr 49) förelagts

1930 års riksdag, beslöt riksdagen att i enlighet med Kungl. Majits förslag

för ifrågavarande ändamål bevilja ett anslag av 103,000 kronor.

Härefter föreläde Kungl. Majit genom proposition nr 82/1933 riksdagen

förslag örn beviljande av medel till uppförande och inredning av

en byggnad mellan huvudbyggnaden och Valhallavägen, inrymmande

kansli samt laboratorium för byggnadsstatik m. m., vilket förslag emellertid

icke vann riksdagens bifall (skrivelse nr 352/1933).

Till 1934 års riksdag gjorde Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning,

bilagan 6, punkten 12, förnyad framställning i ämnet. Förslaget

godkändes nu av riksdagen, som för ändamålet anvisade ett belopp

av 478,500 kronor.

Slutligen torde få erinras örn att, jämlikt ett av riksdagen godkänt

avtal mellan Kungl. Majit och svenska cellulosaföreningen, med av föreningen

till förfogande ställda medel uppförts en byggnad för undervisning

och forskning i cellulosateknik och träkemi, belägen intill högskolans

byggnadskomplex vid Valhallavägen.

Med skrivelse den 15 september 1935 gjorde tekniska högskolans

lärarkollegium framställning örn anslag till vissa nybyggnader vid högskolan.

Till grund för kollegiets hemställan låg en av högskolans rektor

uppgjord plan för högskolans fullständiga utbyggnad.

Enligt planen skulle byggnadsarbetena fördelas på flera olika etapper.

I. Det första utbyggnadsstadiet skulle påbörjas sommaren

1936 och omfatta följande ny- och ombyggnader:

opaginerad Kontrollera mot PDF

D

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7Jt.

A. Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik, uppvärmnings- och

ventilationsanordningar, mekanisk teknologi, byggnadshygien, teknisk

hygien, förbränningslära, textilteknik, industriell organisation samt hissoch

transportanordningar (omkring 1,089 m2, därav för textilteknik

190 m2).

B. Nybyggnad för anrikningslaboratorium (omkring 1,400 m2).

C. Nybyggnad för laboratorier för brobyggnad samt för vägbyggnad

och kommunikationsteknik (omkring 485 m2).

D. Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium (omkring 300 m2).

E. Ombyggnad av vindsutrymmen ovan bergsskolans byggnad för institutionerna

för mineralogi och metallografi ävensom ändringsarbeten

inom nuvarande lokalerna inom bergsskolebyggnaden för beredande av

ökat utrymme för järnets bearbetning och behandling m. m. (omkring

420 m2).

II. Det andra utbyggnadsstadiet skulle påbörjas sommaren

1937 och avse följande arbeten:

A. Ombyggnad av vindsutrymmen inom nuvarande byggnad för fackavdelningen

för elektroteknik för beredande av ytterligare utrymmen för

laboratoriesalar och samlingar m. m. för svagströmsteknik och i samband

därmed vissa ändringar av rumsdispositioner m. m. inom nuvarande

lokaler för fackavdelningen för elektroteknik.

B. Nybyggnad för laboratorium för högspänning och för överström.

C. Tillbyggnad till nuvarande institution för organisk kemi med förråd,

lagringsrum och förbränningsrum samt en vaktmästarbostad.

D. Tillbyggnad till nuvarande kemibyggnad för beredande av ökat

utrymme för institutionerna för värmeteknik och maskinlära samt läran

örn maskinelement II ävensom ändring av nuvarande laboratorium för

mekanisk teknologi till laboratorium för värmeteknik och maskinlära.

E. Ändring av och tillbyggnad till sal för kemiskt tekniska apparater.

F. Inredning av ledigblivna lokaler efter mekanisk teknologi för laboratorium

för värmeteknik, inredning av ledigblivna lokaler för förbränningslära

till utrymme för allmän geologi samt ändring av det efter

väglaboratoriets förflyttning ledigblivna utrymmet för förlängning av

vattenbyggnadslaboratoriets vattenränna.

III. Det tredje utbyggnadsstadiet, som skulle påbörjas sommaren

1938, vore avsett att omfatta:

A. Nybyggnad för laboratorier för institutionerna för pappersteknik,

jäsningslära samt vatten- och livsmedelskemi.

B. Inredning av en del nu befintliga lokaler inom laboratoriebyggnaden

för cellulosateknik och träkemi.

IV. Det fjärde utbyggnadsstadiet skulle påbörjas sommaren

1939, varunder skulle utföras:

A. Nybyggnad mellan den nuvarande huvudbyggnaden vid Valhallavägen

och kemibyggnaden (för korthetens skull och på grund av formen

benämnd H-byggnaden) för inrymmande av vissa laboratoriesalar i bottenvåningen

samt lärarrum, hörsalar, ritsalar m. m. för de båda lägre

årskurserna samt lokaler för hela lantmäteriundervisningen ävensom aula

och en del vaktmästarbostäder.

V. Det femte utbyggnadsstadiet, som skulle påbörjas år 1942,

skulle omfatta:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts -proposition Nr 74-

A. Nybyggnad för laboratorium med längre ränna för institutionen

för vattenbyggnad.

För bedömande av erforderliga kostnader samt klarläggande av byggnadernas

förläggning och lokalernas fördelning uppdrogs åt professorn

E. Lallerstedt att utföra kostnadsberäkningar och ritningar till byggnaderna

i första utbyggnadsstadiet. Enligt Lallerstedts förslag skulle

samtliga de ifrågasatta nybyggnaderna förläggas å norra Djurgården

tillhörande, odisponerad mark intill det förut till tekniska högskolan

upplåtna området. Nybyggnaden för laboratorier för gjuteriteknik m. m.

(I A), med vilken nybyggnaden för anrikningslaboratorium (I B) vore avsedd

att sammanbyggas, skulle förläggas utmed Drottning Kristinas väg.

Byggnaden skulle erhålla en längd av omkring 127 meter, därav 20

meters brytning mot högskolan. Laboratoriet för brobyggnad samt för

vägbyggnad och kommunikationsteknik (I C) skulle förläggas sydväst

örn högskolans flygtekniska laboratorium samt det byggnadsakustiska

laboratoriet (I D) norr örn flygtekniska laboratoriet. För den ifrågavarande

sammanbyggda, med I A och I B betecknade laboratoriebyggnaden

beräknade Lallerstedt följande kostnader:

Byggnadsarbeten..............................kronor 538,690

Målningsarbeten .............................. » 30,000

Planering, förslagsvis.......................... » 5,000

Rörledningar av skilda slag, inklusive arvoden....... » 75,000

Elektriska kraft- och belysningsledningar, inklusive arvoden

..................................... » 20,000

Hissanläggning, inklusive arvoden................. » 20,000

Traversanläggning, förslagsvis.................... » 15,000

Förbindelsegång, komplett...................... » 10,000

Ritningar, administration och kontroll.............. » 52,000

Oförutsedda kostnader......................... » 37,310

Summa kronor 803,000.

För de övriga i första utbyggnadsstadiet föreslagna ny- och ombyggnadsarbetena

— i utbyggnadsplanen betecknade I C, I D och I E — beräknade

Lallerstedt respektive 180,000 kronor, 72,000 kronor och 178,000

kronor. Kostnaderna för samtliga arbeten i första utbyggnadsstadiet

skulle alltså uppgå till sammanlagt 1,233,000 kronor.

För utrustning, möblering och flyttning beräknades av respektive institutionsföreståndare

sammanlagt ett belopp av 319,700 kronor i första

utbyggnadsstadiet, därav 223,200 kronor för laboratoriebyggnaden I A

och I B.

Approximativa kostnadsberäkningar för andra — fjärde utbyggnadsstadierna

verkställdes jämväl av Lallerstedt, som härvid kom till följande

beräknade belopp:

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majlis proposition Nr 7,j.

Andra utbyggnadsstadiet.......................kronor 1,108,000

Tredje » . . >.................... » 310,000

Fjärde » ....................... » 3,050,000

Lärarkollegiet anförde i sin förenämnda skrivelse bland annat följande:
Lärarkollegiet

hade funnit tungt vägande skäl föreligga för utförande

av de under första utbyggnadsstadiet angivna byggnaderna. Vid planernas

uppgörande hade hänsyn tagits till att samma studerandeantal

per år antoges i framtiden som för närvarande eller omkring 240 studerande.

För de till byggnad I A förlagda laboratorierna saknades för närvarande

lämpliga lokaler. Läroämnena för gjuteriteknik, uppvärmningsoch

ventilationsanordningar, mekanisk teknologi, byggnadshygien, teknisk

hygien, förbränningslära, textilteknik, industriell organisation samt hissoch

transportanordningar företrädde samtliga för svensk industri synnerligen

viktiga delar, vilka icke längre finge försummas. Forskningsarbeten

på laboratorier inom dessa grenar kunde giva anledning till ökat

uppsving inom viktiga områden och således vara till stor nytta för

landet.

Nybyggnaden för anrikningslaboratorium för institutionen för gruvvetenskap

vore påkallad dels av den omläggning inom anrikningsområdet,

som under senaste tid ägt rum och som gjorde nuvarande anrikningslaboratorium

olämpligt för såväl forskning som undervisning, särskilt

på grund av den alltför ringa höjden i det nuvarande laboratoriet.

Dessutom saknades i nuvarande byggnader lokaler för alla de apparater

och maskiner till stort värde, vilka för närvarande funnes. Dessa kunde

emellertid med fördel apteras i de lokaler, som bleve lediga, om nytt

anrikningslaboratorium inrättades. På så sätt kunde en dubbel fördel

vinnas genom byggandet av nytt anrikningslaboratorium, i det att såväl

institutionen för gruvvetenskap som institutionen för järnets bearbetning

och behandling bleve tillgodosedda i erforderlig grad.

Den under I C upptagna laboratoriebyggnaden för brobyggnad samt

för vägbyggnad och kommunikationsteknik vore erforderlig, enär för

hela det viktiga läroämnet brobyggnad icke funnes något som helst utrymme.

Visserligen hade en stor del laborationer blivit utförda ute på

brobyggnadsplatser i full skala, men en stor mängd undersökningar

kunde utföras i mindre skala. Vägbyggnadslaboratorium funnes för

närvarande, dock endast ett relativt litet rum, vilket dessutom stängde

utvidgningen av vattenbyggnadslaboratoriet. En utvidgning av detta

laboratorium i samband med utrymme för laborationer i kommunikationsteknik

vore därför, särskilt med hänsyn till den nutida omfattningen

av vägbyggnaden i landet, ett trängande behov.

Det under I D upptagna laboratoriet för byggnadsakustiska och vibrationstekniska

området vore av synnerligen stor betydelse för undersökningar

rörande ljudisolering inom byggnader samt inverkan på byggnader

av vibrationer från den allt kraftigare trafiken från bilar, spårvagnar

och järnvägar ävensom från skakande maskiner.

Ombyggnad av vindar å bergsskolan enligt I E betingades särskilt av

nödig utvidgning för övningar i mineralogi, anordnande av rum för spe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jf.

cialundersökningar samt ett rum för preparatorn. Med det stora antal

studerande, som numera önskade bedriva metallografiska studier, tilläte

det tillgängliga utrymmet icke utförandet av den stora mängden fysikaliskt-metallografiskt

betonade undersökningar, som undervisning och

forskning inom ämnet krävde. Nya lokaler vore därför nödvändiga.

Ln hel del ändrade dispositioner av rum inom nuvarande bergsskolebyggnaden

komme att i hög grad förbättra de nuvarande förhållandena.

Lärarkollegiet hemställde, att Kungl. Majit måtte föreslå 1936 års

riksdag att för utförande av de i första utbyggnadsstadiet ingående

byggnadsarbetena i överensstämmelse med de av professor Lallerstedt uppgjorda

ritningarna för budgetåret 1936/1937 anvisa sammanlagt 1,233,000

kronor ävensom att för samma budgetår för utrustning och möblering

m. m. av de nya lokalerna bevilja medel å tillhopa 319,700 kronor.

Styrelsen för tekniska högskolan tillstyrkte i skrivelse den 18 november

1935 bifall till framställningen utom i vad densamma avsåg nybyggnad

för laboratorier för institutionerna för brobyggnad samt för vägbyggnad

och kommunikationsteknik. Sedan fråga uppkommit örn inrättande

av ett gemensamt vägbyggnadslaboratorium för tekniska högskolan

och statens väginstitut, syntes det nämligen styrelsen, att resultatet

av härom pågående utredning borde avvaktas, innan man gåve

form åt den byggnad, som skulle inrymma laboratorier för ifrågavarande

ändamål.

I en till riksmarskalksämbetet ställd skrivelse, vid vilken fogats vederbörliga

ritningar och situationsplan, utvisande, bland annat, att för de

föreslagna byggnaderna I A och I B erfordrades ett område av omkring

4,800 kvadratmeter, anhöll rektor vid tekniska högskolan, att ämbetet

ville meddela, om från dess sida något förefunnes att erinra mot Lallerstedts

förslag eller om detta kunde godkännas med hänsyn till byggnadernas

förläggning och utformning. I anledning härav förklarade riksmarskalksämbetet

— under åberopande av vad intendenten för kungl.

Djurgården och generaldirektören I. Tengbom i ett av ämbetet överlämnat

utlåtande anfört i ärendet — sig icke hava något att erinra

mot byggnadernas förläggning, därest de i nämnda utlåtande angivna

modifikationerna bleve iakttagna.

Intendenten för kungl. Djurgården anförde i utlåtandet huvudsakligen

följande:

Vad avsåge nybyggnaden för laboratorier för gjuteriteknik m. m. samt

för anrikningslaboratorium (I A och I B) vore densamma avsedd att förläggas

utmed Drottning Kristinas väg. Sedan intendenten föranstaltat

örn utsättande å marken av byggnadens gränser, hade det vid den besiktning,

som av intendenten och Tengbom företagits, varvid även Lallerstedt

varit närvarande, befunnits, att gränsen för byggnaden i dess

södra del skulle komma omedelbart intill trottoarkanten vid Drottning

Kristinas väg. En förflyttning mot nordost hade därför ansetts nödvändig.

Enligt en av Lallerstedt därefter uppgjord situationsplan hade

byggnadens gräns mot nordost flyttats 3 meter, varigenom en mindre

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition Nr 7lh

förgård framför byggnaden erhållits och avståndet från den på sydvästra

sidan av Drottning Kristinas väg befintliga husväggen till den

ifrågasatta laboratoriebyggnadens bleve 28 meter i stället för enligt den

första situationsplanen 25 meter. Denna utökning måste anses så mycket

nödvändigare som framför husväggen å den sydvästra sidan befunnes

en cirka 7 meter bred förgård mot Drottning Kristinas väg, vilken

tillhörde tomten. Den disponibla bredden i denna del bleve sålunda i

verkligheten cirka 21 meter. Givetvis måste en omkring 127 meter lång

och från 13 till 16 meter hög byggnad komma att verka nedtryckande

för trakten, men då den ifrågavarande byggnaden behövde ligga i omedelbar

närhet av tekniska högskolan och annan lämplig mark å kungl.

Djurgården för denna byggnad här icke funnes, finge estetiska synpunkter

vika. Med den placering, byggnaden enligt senaste situationsplan

skulle komma att få, ansåge intendenten därför att i vad på djurgårdsförvaltningen

berodde icke något vore att däremot erinra. Beträffande

byggnadens utformning hade intendenten rådfört sig härom med Tengbom,

och komme byggnadsstyrelsen att vid sitt yttrande i ärendet lämna

de direktiv, som kunde anses erforderliga.

Mot väg- och brobyggnadslaboratoriets förläggning och utformning

vore från djurgårdsförvaltningens sida icke något att erinra.

Förläggning av det akustiska laboratoriet hade vid besiktningen befunnits

dels på grund av upplysning, att området vore mycket besökt

av allmänheten, dels ock av dess närhet till Röda Korsets sjukhem, icke

här böra ifrågakomma. Lämplig plats för detta laboratorium borde

kunna erhållas öster örn väg- och brobyggnadslaboratoriet. Enligt den

av Lallerstedt sedermera uppgjorda situationsplanen hade laboratoriet

emellertid förlagts 15 meter norr örn flyglaboratoriet och skulle dess

norra gräns komma att ligga 9 meter från den mycket trafikerade till

Ugglevikskällan ledande Bergvägen och 7 meter från det till Röda Korsets

sjukhem upplåtna området. Örn det utan olägenhet kunde ske,

syntes med hänsyn till eventuellt erforderlig utvidgning lämpligt och

även ur andra synpunkter önskvärt, att denna byggnad, därest den icke

kunde förläggas, såsom här ovan ifrågasatts, öster örn väg- och brobyggnadslaboratoriet,

i möjligaste mån tillbakaflyttades. Enligt meddelande

från tekniska högskolans rektor skulle inga arbeten i det byggnadsakustiska

laboratoriet utföras, som kunde medföra för omgivningen på minsta

sätt störande ljud. Mot byggnadens utformning vore från djurgårdsförvaltningens

sida icke något att erinra.

Mot förslaget till den första utbyggnadsetappen, sådant det förelåg

efter de i nyssnämnda utlåtande gjorda modifikationerna, förklarade sig

generaldirektören Tengbom i ett å utlåtandet tecknat yttrande intet

hava att erinra.

Efter anmodan av rektorsämbetet vid högskolan granskade byggnadsstyrelsen

de av Lallerstedt uppgjorda ritnings- och kostnadsförslagen

med avseende å första byggnadsstadiet samt avgav den 7 november 1935

till Kungl. Majit utlåtande i ärendet, varav inhämtas huvudsakligen

följande:

Vad först beträffade förläggningen inom tekniska högskolans område

av de föreslagna nybyggnaderna, hade byggnadsstyrelsen, efter samråd

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Marits proposition Nr 7J+.

med djurgårdsförvaltningen, funnit sig böra föreslå vissa jämkningar.

Sålunda vore det önskvärt, att den nya byggnaden för laboratorier för

gjuteriteknik m. m. (I A och I B) invid Drottning Kristinas väg förlädes

tre meter längre mot nordost, varigenom erhölles möjlighet att giva

denna väg en bredd av 28 meter i stället för avsedda 25 meter. Vidare

borde det byggnadsakustiska laboratoriet förflyttas från det föreslagna

läget sydväst örn det befintliga flygtekniska laboratoriet till en plats,

belägen på 15 meters avstånd norr örn detta. Härigenom bereddes möjlighet

att åtminstone tills vidare rädda den på den föreslagna platsen

befintliga vackra vegetationen, under det att laboratoriet ändock Lomme

på ett ur akustisk synpunkt betryggande avstånd från flygtekniska laboratoriet.

Beträffande den föreslagna utformningen av den med IA och I B

betecknade laboratoriebyggnaden hade byggnadsstyrelsen intet att erinra,

då förslaget inrymde olika möjligheter med avseende å lokalernas

planläggning och gruppering. De till 803,000 kronor beräknade kostnaderna

för byggnaden ansåge styrelsen vara för låga och böra höjas till

840,000 kronor enligt en inom styrelsens byggnadsbyrå upprättad kostnadsberäkning.

Denna kostnadsökning hänförde sig till ledningsarbeten

samt hiss- och traversanläggningar.

Enligt ifrågavarande kalkyl borde kostnaderna beräknas på följande

sätt:

Byggnadsarbeten....................

kronor

618,000

Ledningsarbeten:

Värme- och ventilationsanläggningar. . .

Gas-, vatten- och avloppsanläggningar .

Elektriska ledningar...............

kronor 45,000

» 29,000

» 30,000

104,000

Hissanläggningar....................

»

25,000

Traversanläggningar, spår m. m........

36,000

Planeringsarbeten...................

»

5,000

Ritningar, kontroll samt diverse administrationsutgifter

»

52,000

Summa kronor 840,000

Beträffande utformningen av den under I C angivna laboratoriebyggnaden

för väg- och brobyggnad m. m. hade styrelsen icke något att erinra,

men tilläte sig framhålla, att denna fråga borde ses i samband

med de byggnadsplaner, som förefunnes med avseende å statens väginstitut.

De till 180,000 kronor beräknade byggnadskostnaderna syntes

styrelsen enligt ovannämnda, inom styrelsen upprättade kostnadsberäkning

kunna minskas till 177,000 kronor.

I fråga örn den såsom I D betecknade nybyggnaden för ett byggnadsakustiskt

laboratorium hade styrelsen intet annat att erinra än att, likaledes

enligt nämnda kostnadsberäkning, byggnadskostnaderna borde höjas

från 72,000 till 75,000 kronor.

Vad slutligen beträffade den föreslagna om- och påbyggnaden av bergsskolans

lokaler (I E) hade styrelsen icke annat att erinra, än att kostnaderna

borde höjas från 178,000 till 179,000 kronor.

Utöver vad ovan anförts beträffande de av tekniska högskolan framlagda

kostnadsberäkningarna, finge byggnadsstyrelsen framhålla, att i

dessa ej upptagits några kostnader för utvändiga ledningar, vilka enligt

ovannämnda, inom styrelsen verkställda beräkning belöpte sig till 16,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 71+. 11

kronor, vartill komma en post för elektromotorpump i maskincentralen

å 3,000 kronor.

De av högskolan till 1,233,000 kronor beräknade byggnadskostnaderna

för de i det första byggnadsstadiet ingående arbetena borde alltså höjas

till 1,290,000 kronor.

De till sammanlagt 319,000 kronor beräknade kostnaderna för teknisk

utrustning, möblering och flyttning kunde av byggnadsstyrelsen ej i sin

helhet närmare bedömas.

Lärarkollegiets ovannämnda förslag föranledde icke något förslag från

Kungl. Majit till 1936 års riksdag.

Med skrivelse den 28 september 1936 har styrelsen jör tekniska högskolan

överlämnat av lärarkollegiet gjorda framställningar örn anslag

för budgetåret 1937/1938 till fortsatt utbyggande av högskolan, vari

lärarkollegiet i stort sett framlagt samma byggnadsprogram som i lärarkollegiets

medelsäskanden till 1936 års riksdag.

Lärarkollegiet anför bland annat följande:

För den tekniska högskoleundervisningens rationella bedrivande vore

det nödvändigt att i första hand utöka laboratorierna vid Valhallavägen

å för sådant ändamål tidigare avsedd mark samt att först därefter fullfölja

den tidigare planen att överflytta den i byggnaderna vid Drottninggatan

bedrivna undervisningen till nya byggnader vid Valhallavägen

(undervisningen inom hela fackavdelningen för lantmäteri samt inom

samtliga övriga fackavdelningars båda lägre årskurser).

Högskolans avdelningskollegier, kollegienämnd och lärarkollegium hade

ingående diskuterat dessa frågor och därvid verkställt utredning rörande

framtida utbyggnadsbehov, vilken utredning tidigare överlämnats till

Kungl. Majit i samband med framställningar angående anslagsäskanden

för budgetåret 1936/1937.

På grund av att begäran örn anslag för utförande av nya byggnader,

ombyggnader och ändringar blivit sent inlämnad, hade frågan icke upptagits

i statsverkspropositionen till 1936 års riksdag.

Lärarkollegiet återkomma därför nu till frågan och hade beslutat ingå

med samma framställning som föregående år, dock med den minskning,

som betingades därav att det föreslagna utrymmet för institutionen för

vägbyggnad utginge på grund av den beslutade nybyggnaden för statens

väginstitut. I denna nybyggnad, som skulle förläggas i omedelbar närhet

av tekniska högskolan, hade nämligen utrymme för högskolans väglaboratorium

beretts. På grund av den trångboddhet, som förefunnes

inom nuvarande lokalerna för fackavdelningen för elektroteknik hade

lärarkollegiet däremot beslutat ingå med framställning örn ett belopp

av 14,500 kronor för beredande av ökade laboratorieutrymmen inom

fackavdelningen för elektroteknik genom vissa ändringar av nu befintliga

lokaler. Härigenom skulle några av de arbeten, som upptagits

under andra utbyggnadsstadiet (II Å), överflyttas till första utbyggnadsstadiet.

De föreslagna ändringarna inom den elektrotekniska fackavdelningen

bestode däri, att nuvarande utrymmen för samlingar frigjordes genom

samlingarnas utflyttande och anordnande i skåp i korridorerna. De frigjorda

utrymmena skulle inredas huvudsakligen till laboratorier.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.

Lärarkollegiet ville i detta sammanhang framhålla betydelsen av att

anslag för möbler, utrustning och flyttning lämnades samtidigt med anslagen

till byggnaderna, ty, även örn det toge ett års tid att utföra

byggnaderna, så måste dock anstalter vidtagas i mycket god tid, särskilt

då det gällde anskaffande av utrustning, som delvis toge lång tid

att färdigställa. Det vore således av vikt, att ifrågavarande anslag samtidigt

beviljades, så att man ej behövde äventyra, att färdigställda lokaler

av brist på erforderlig utrustning ej omedelbart kunde utnyttjas.

Lärarkollegiet hemställde, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1937 års

riksdag att ej mindre för budgetåret 1937/1938 dels till uppförande av

i nedanstående tablå angivna nybyggnader i huvudsaklig överensstämmelse

med de av Lallerstedt uppgjorda och av byggnadsstyrelsen godkända

ritningarna anvisa i tablån angivna belopp, dels ock till utrustning,

möblering och flyttning anvisa här nedan i tablån upptagna belopp,

än även medgiva, att erforderlig mark måtte upplåtas till högskolan

för uppförande av de byggnader, som nu föreslagits belägna utanför det

område, som tidigare tilldelats högskolan.

Byggna-

dens

beteck-

Ändamål

Bygg-

nads-

kostnad

Utrust-

ning

Möble-

ring

Flytt-

ning

Summa

ning

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

I A

Gjuteriteknik...........

4,500

17,300

31,000

2,000

1.500

2,700

2,000

2.500

1,100

Uppvärmnings- och ventilations- anordningar ..........

Mekanisk teknologi.......

3,000

Byggnadshygien och teknisk

hygien..............

500,000

Förbränningslära.........

2,000

600

—

Textilteknik...........

15,000

—

—

Industriell organisation.....

3,000

1,000

-

Hiss- och transportanordningar

12,000

1,500

500

500,000

86,800

11,800

4,600

603,200

I B

Anrikningslaboratorium.....

303,000

90,000

3,000

27,000

423,000

I C

Brobyggnad och .........

j-129,000

r 12,000

2,500

500

kommunikationsteknik ....

\ 19,000

2,000

500

129,000

31,000

4,500

1,000

165,500

I D

Akustiskt laboratorium.....

72,000

5,000

2,300

200

79,500

I E

Örn- och tillbyggnad av bergs- skolan ..............

178,000

10,600

2,300

9,100

200,000

I F

Ändring av lokaler inom fack- avdelningen för elektroteknik

14,500

_

_

_

14,500

Summa kronor)

1,485,700

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jh

Högskolans styrelse har anfört följande:

Styrelsen hade ägnat ingående uppmärksamhet och granskning åt det

förslag till fortsatt utbyggnad av tekniska högskolan, närmast det första

utbyggnadsstadiet, varom framställning hade avlåtits redan hösten 1935,

och som lärarkollegiet nu ånyo hemställt måtte upptagas i anslagsbegäran

till riksdagen. Styrelsen hade sålunda verkställt undersökningar,

huruvida icke reduktioner och besparingar eventuellt skulle kunna åstadkommas.

Det hade emellertid befunnits, att de nu ifrågasatta lokalutrymmena

vore i hög grad av behovet påkallade. Styrelsen hade med

tillfredsställelse konstaterat, att den tilltänkta nybyggnaden för en grupp,

huvudsakligen till det mekaniska området hörande ämnen, planlagts så,

att inredningen utan svårighet kunde anpassas efter omständigheterna

och möjliggöra ett samordnande mellan dessa närbesläktade ämnen, så

att det samfällda utrymmet kunde på mest lämpliga och ekonomiska

sätt utnyttjas. Styrelsen ville enträget hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå i937 års riksdag att besluta örn och bevilja anslag till de nybyggnader

med tillhörande utrustning, möblering m. m., som innefattades

i första utbyggnadsstadiet av lärarkollegiets nu föreliggande hemställan.

Styrelsen ville ifrågasätta, att de erforderliga anslagen för nybyggnadsändamål

foges av lånemedel enligt samma grunder, som gällde

för förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond. Eventuellt kunde

motsvarande anordning också genomföras beträffande anslag till fasta

maskiner.

Byggnadsstyrelsen har den 5 november 1936 avgivit utlåtande över

tekniska högskolans nu föreliggande anslagsäskanden och härvid anfört,

att byggnadsstyrelsen i sin med skrivelse den 10 september 1936 till

chefen för kommunikationsdepartementet överlämnade plan för statens

byggnadsverksamhet under femårsperioden 1937/1942 framhållit, att styrelsen,

innan frågan örn Chalmers tekniska instituts omorganisation

blivit avgjord, funne det vanskligt att fatta bestämd ståndpunkt till

den då föreliggande, av tekniska högskolans styrelse framlagda planen

för högskolans utbyggnad, i vilken plan de nu föreslagna byggnadsarbetena

inginge som ett första led.

Byggnadsstyrelsen funne sig alltjämt icke kunna göra något uttalande,

huruvida de nu avsedda byggnadsarbetena borde komma till utförande

i föreslagen utsträckning under budgetåret 1937/1938.

Under utgifter för kapitalökning, bilagan 6, punkten 8, bär jag framhållit,

att av de byggnadsfrågor, som innefattades i den av lärarkollegiet

uppgjorda utbyggnadsplanen för tekniska högskolan, syntes i första hand

böra upptagas till prövning de framställda äskandena om medel till uppförande

av en ny byggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m., och

för ett anrikningslabora tori lim ävensom vissa ändringar inom lokalerna

för fackavdelningen för elektroteknik. Jag framhöll vidare, att föreliggande

frågor tarvade ytterligare utredning. Den för frågornas prövning

erforderliga ytterligare utredningen innefattas i en av högskolans

rektor överlämnad promemoria, varav inhämtas huvudsakligen följande:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Marits ''proposition Nr 7Jt.

Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. och

för ett anrikningslaboratorium.

Ifrågavarande byggnad motsvarade de till ett komplex sammanförda

byggnaderna IA och IB i högskolans riksdagspetita för budgetåret

1937/1938 och avsåge att utgöra ett hemvist för sådana institutioner,

vilka för närvarande saknade eller hade otillräckliga utrymmen.

Byggnaden vore föreslagen som tvåvåningsbyggnad med källare under

en del av densamma. Den bärande stommen skulle utföras av tegel i

fasaderna samt en rad pelare inuti byggnaden med ett peiaravstånd av

i genomsnitt 7 meter. Rumshöjden vore antagen till omkring 4 meter

med undantag för de delar, som ginge genom två våningar.

Byggnadens sammanlagda fasadlängd mot Drottning Kristinas väg

vore cirka 127 meter och dess invändiga breddmått omkring 15 meter.

Genom byggnadssättet vunnes den fördelen, att i framtiden eventuellt

behövliga ändringar utan svårigheter kunde genomföras.

I byggnaden IA skulle beredas lokaler för följande institutioner,

nämligen:

1) gjuteriteknik,

2) uppvärmnings- och ventilationsanordningar,

3) mekanisk teknologi,

4) byggnadshygien,

5) teknisk hygien,

6) förbränningslära,

7) textilteknik,

8) industriell organisation samt

9) hiss- och transportanordningar.

Byggnaden I B skulle avses för anrikningslaboratorium.

Det måste med skärpa framhållas, att det icke vore möjligt att ens

nödtorftigt fylla de krav på forskning och undervisning, som borde

kunna ställas på landets högsta tekniska läroanstalt, örn icke de här

framförda önskemålen rörande denna nya laboratoriebyggnad bleve med

det snaraste tillgodosedda. De nuvarande förhållandena vore att betrakta

som bedrövliga, och högskolan hade redan sedan länge haft dessa

önskemål bland sina främsta.

Byggnaden I A.

1. Lokaler för institutionen för gjuteriteknik.

Inom högskolans byggnader hade tidigare intet utrymme reserverats

för gjuteriteknik, emedan detta läroämne vid tidpunkten för planerande

av utbyggnaderna vid Valhallavägen, vilka färdigställdes år 1917, icke

ingått i högskolans läroplaner. Undervisning i gjuteriteknik som särskilt

läroämne påbörjades först år 1921. För att nödtorftigt kunna bedriva

laborationsövningar hade gjuteri tekniken varit inhyst inom två från

varandra rätt avlägsna rum inom bergsskolan, det ena inom institutionen

för gruvvetenskap, för tillverkning av formar, och det andra inom institutionen

för järnets metallurgi. På båda dessa ställen vore utrymmet

trångt och till stor olägenhet för de institutioner, inom vilka gjuteritekniken

inhysts. Avståndet mellan lokalerna vore även till stor olägenhet,

varjämte övningarna i gjuteriteknik vore till hinders för under
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7jf.

visningen och forskningen i de båda andra läroämnena. Det hade därför

länge varit ett önskemål att kunna förskaffa gjuteri tekniken egna och

ändamålsenliga lokaler. Detta hade emellertid fått anstå på grund av

andra ännu mera trängande behov.

I den nu föreslagna laboratoriebyggnaden I A hade upptagits ett utrymme

av omkring 210 kvadratmeter för en övningssal, där den nu i

institutionens ägo befintliga kupolugnen skulle uppställas, ett lärarrum

av omkring 20 kvadratmeter och ett rum för samlingar av likaledes

omkring 20 kvadratmeter. Enligt institutionsföreståndarens uppgifter

skulle nyanskaffning av en fläkt till kupolugnen, en degelugn med fläkt,

en travers samt pumpar och en del smärre tillbehör behövas för att

utnyttja lokalerna för högskolans behov. För denna nyanskaffning erfordrades

4,500 kronor enligt den av institutionsföreståndaren utförda

och av avdelningskollegiet för maskinbyggnad och mekanisk teknologi

tillstyrkta kostnadsberäkningen ävensom 1,500 kronor för möbler och

1,100 kronor för flyttning och uppmontering av nuvarande utrustning.

2. Lokaler för institutionen för värme- och ventilationsanordningar.

Denna institution saknade för närvarande laboratorielokaler. Den

enda lokal som stöde till buds vore ett mindre lärarrum, inhyst inom

den för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad avgränsade delen

av högskolans byggnader vid Valhallavägen, således inom en fackavdelning,

inom vilken ingen undervisning bedreves i ifrågavarande läroämne.

Nämnda lärarrum vore av sådan beskaffenhet, att laborationer där icke

kunde försiggå. Fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad hade

dessutom behov av ifrågavarande utrymme, vilket även vore beläget på

långt avstånd från fackavdelningen för maskinbyggnad och mekanisk

teknologi, där egentligen undervisningen i värme- och ventilationsanordningar

hörde hemma.

Särskild undervisning i ifrågavarande läroämne hade påbörjats vid

högskolan först år 1915, då byggnaderna vid Valhallavägen redan varit

påbörjade. Det hade då icke funnits någon möjlighet att inrymma

laboratorium för ifrågavarande ändamål. Det hade dessutom ansetts

lämpligt att låta någon tid förlöpa för vinnande av erfarenheter. Läroämnet

vore särskilt i vårt land med dess varierande och ofta svåra klimatiska

förhållanden av mycket stor betydelse. Även om man icke

ansåge det nödvändigt att inrätta en professur i ämnet, som föreslagits

av svenska värme- och sanitetstekniska föreningen, så måste dock forskning

och tidsenlig undervisning i värme- och ventilationsanordningar

anses som ett trängande behov. Man hade utomlands särskilt i Amerika

nedlagt enorma belopp på detta område. Det måste därför anses

vara på tiden att nu föreslagna, blygsamma anordningar möjliggjordes,

för att högskolan måtte sättas i tillfälle att göra en insats på detta

betydelsefulla område. Att högskolan icke tidigare framkommit med

förslag i ärendet hade berott därpå, att andra viktigare frågor måst

gå före.

I det nu framlagda förslaget hade upptagits ett utrymme av omkring

140 kvadratmeter för laboratorium och omkring 25 kvadratmeter för

samlingar i bottenvåningen samt omkring .‘35 kvadratmeter för kylmaskineri

i källaren.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr lif.

Enligt en av institutionsföreståndaren uppgjord och av avdelningskollegiet

för maskinbyggnad och mekanisk teknologi tillstyrkt kostnadsberäkning

skulle för laboratoriets utrustning erfordras 17,300 kronor för

provningsanordning för pannor, rörledningar, pumpar, armatur, diverse

instrument, kylmaskineri och fläkt samt 2,700 kronor för möbler och

verktyg. Sedan laboratoriet färdigställts skulle för bedrivande av arbetet

på laboratoriet erfordras 1,700 kronor till det årliga anslaget för

samlingar och laborationer.

Det hade ställts i utsikt, att en del armatur och utrustning skulle

komma att skänkas till högskolan, örn laboratoriet komme till stånd,

och det vore på grund härav det ovan angivna beloppet till utrustning

hade kunnat hållas lågt.

3. Lokaler för institutionen för mekanisk teknologi.

För närvarande funnes lokaler för mekanisk teknologi inom högskolans

laboratoriebyggnad vid Valhallavägen. Dessa lokaler utgjordes av

ett assistentrum och en laboratoriesal örn cirka 20 kvadratmeter, respektive

330 kvadratmeter eller tillsammans omkring 350 kvadratmeter.

Dessa lokaler vore otidsenliga i så måtto, att det genom den böjda takformen

vore synnerligen svårt och dyrbart att anordna erforderlig takrörelse,

med de ändrings-, och injusteringsbehov, som förelåge. Dessutom

vore lokalerna att betrakta som väl knappt tilltagna. I den nu föreslagna

laboratoriebyggnaden I A hade förutsatts en golvyta av omkring

420 kvadratmeter, således obetydligt större än den nuvarande. Till

jämförelse finge nämnas, att motsvarande institution i Danmarks Tekniske

Ilöiskole upptoge en högst avsevärt större yta.

Den huvudsakliga anledningen till att nya lokaler föreslagits för mekanisk

teknologi vore emellertid den, att institutionen för värmeteknik

och maskinlära vore helt i avsaknad av laboratorielokaler, samt att dylika

lokaler borde förläggas helst i omedelbar anslutning till laboratoriet

för ångteknik dels för samarbetets skull och dels emedan tillgång

till ångledningar vore nödvändig. Nuvarande laboratorier för mekanisk

teknologi vore belägna omedelbart invid ångtekniska laboratoriet, och

golvytans storlek passade för ett laboratorium för värmeteknik och

maskinlära. Det vore därför ur alla synpunkter lämpligast att inrymma

laboratoriet för mekanisk teknologi i den nu föreslagna nybyggnaden

samt att inreda de efter denna institution ledigblivna lokalerna till laboratorium

för värmeteknik och maskinlära.

Anledningen till att intet laboratorium för värmeteknik och maskinlära

kommit till stånd i den nu befintliga laboratoriebyggnaden vore

den, att professuren i värmeteknik och maskinlära tillkommit först flera

år efter det nämnda laboratoriebyggnad blivit färdig. Erfarenheten

under de gångna åren hade visat, att ett laboratorium för denna professur

i ett tillämpat ämne vore oundgängligen nödvändigt. I det nu

planerade andra utbyggnadsstadiet hade förutsatts, att ett dylikt laboratorium

skulle inredas.

Den utrustning, som för närvarande funnes inom institutionen för

mekanisk teknologi, vöre i mycket stor utsträckning att beteckna som

föråldrad, detta delvis beroende därpå att anslagen till institutionen

varit mycket knappt tilltagna, då professuren stått på vakans alltsedan

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

år 1923, och att nyanskaffningar därför ej kunnat ske. Man vågade

nu hoppas på att professuren skulle bliva tillsatt under år 1937. För

att sätta den efter flera års inknappning bristfälliga utrustningen i bättre

stånd hade institutionsföreståndaren uppgjort förslag om anskaffandet

av nya maskiner och apparater i viss utsträckning för en kostnad av

124,000 kronor, att anskaffas under en tid av 5 år, därav under första

året för ett belopp av 31,000 kronor.

Flyttningskostnader för nu befintlig utrustning, som i rätt stor utsträckning

bestode av maskiner, hade beräknats till 3,000 kronor.

Angående möbleringskostnaderna finge anföras, att den möblering som

för närvarande funnes för institutionen för mekanisk teknologi, skulle

lämpligen övertagas av den institution, värmeteknik och maskinlära,

som sedermera avsåges att övertaga lokalerna. För möblering av två

tjänsterum för institutionen för mekanisk teknologi jämte skåp för förvaring

av maskindelar och apparater hade beräknats 2,000 kronor.

4. Lokaler för institutionen för byggnadshygien.

Denna institution saknade för närvarande utrymme inom högskolebyggnaderna.

I den nu föreslagna byggnaden IA hade upptagits ett

utrymme av omkring 50 kvadratmeter för samlingar samt omkring 17

kvadratmeter för ett lärarrum i våningen 1 trappa upp. Det måste

anses fördelaktigt, att dessa lokaler komme i omedelbar närhet av lokalerna

för teknisk hygien och för uppvärmning och ventilation, vilket

bleve fallet i den ifrågavarande nya byggnaden. Föreslaget utrymme

av 50 kvadratmeter måste anses såsom mycket rimligt, emedan de för

ändamålet erforderliga föremålen i samlingarna, såsom apparater för

varmvattenberedning, w.c.-stolar, attiralj för kök, badrum och tvättstugor,

vore skrymmande.

Läroämnet vore avsett särskilt för arkitekter samt väg- och vattenbyggare.

_ . . .

För möblering, instrumentskåp, hyllor och dylikt hade av institutionsföreståndaren

föreslagits och av lärarkollegiet tillstyrkts ett belopp av

2,500 kronor och för instrumentering 2,000 kronor. Föremål för samlingar

samt instrumentering hade förutsatts att i ganska stor utsträckning

erhållas i form av gåvor, och hade sådana redan utlovats. Det

hade därför varit möjligt att hålla kostnaderna för anskaffning låga.

5. Lokaler för institutionen för teknisk hygien.

Detta läroämne, som för närvarande saknade lokal inom högskolebyggnaderna,

omfattade bland annat frågan örn arbetarskydd, hälsovådliga

yrken, oskadliggörande av damm och giftiga gaser samt olycksfall

i arbete. Det hade i förslaget till nybyggnaden I A endast upptagits

ett lärarrum om cirka 17 kvadratmeter, emedan man förutsatt, att

utrymmet för samlingar samt laboratoriet för uppvärmnings- och ventilationsanordningar

i erforderlig grad skulle kunna utnyttjas, om lärarrummet

förlädes i närheten av dessa lokaler, vilket också gjorts i förslaget.

Då erforderlig undervisningsmateriel kunde anskaffas genom anslag

till samlingar och laborationer samt genom i utsikt ställda gåvor,

hade särskilt anslag för sådant ändamål icke upptagits, och erforderliga

möbler kunde anskaffas från högskolans förråd.

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr 7//.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jf.

6. Lokaler för institutionen för förbränningslära.

Institutionen för förbränningslära disponerade tillfälligt ett rum inom

fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad, som numera hade behov

av detsamma. Det vore dessutom att märka, att detta rum icke vore

inrättat som laboratorium, i det att ledningar för gas och vatten samt

dragskåp saknades. Det vore således icke lämpligt för ändamålet och

vöre dessutom beläget på stort avstånd från de fackavdelningar, inom

vilka undervisning i läroämnet vore avsedd. Undervisning i förbränningslära

lämnades nämligen inom fackavdelningarna för maskinbyggnad

och mekanisk teknologi samt för skeppsbyggnad och icke för väg- och

vattenbyggnad.

Speciallärarbefattningen i förbränningslära hade icke varit förutsedd

vid den tidpunkt, då nuvarande laboratoriebyggnader för högskolan

planerades.

I den nu föreslagna laboratoriebyggnaden I A hade upptagits omkring

75 kvadratmeter för laboratorium och omkring 25 kvadratmeter för ett

lärarrum.

Den utrustning, som för närvarande funnes, vore synnerligen obetydlig

och till stor del föråldrad, och för att bringa undervisningen upp på

önskvärd nivå vore det nödvändigt inköpa temperaturmätningsinstrument,

bombkalorimeter samt apparater för bränsleanalysering och för

gasanalysering. Enligt ett av institutionsföreståndaren uppgjort och

av avdelningskollegiet för maskinbyggnad och mekanisk teknologi tillstyrkt

kostnadsförslag skulle härför erfordras ett anslag av 2,000 kronor.

För erforderlig komplettering av möblering hade beräknats ett belopp

av 600 kronor.

7. Lokaler för institutionen för textilteknik.

För detta viktiga läroämne saknades alltjämt lärarbefattning vid tekniska

högskolan, trots det välmotiverade framställningar därom upprepade

gånger gjorts. Lärarkollegiet har i sina riksdagspetita även för

budgetåret 1937/1938 ingått med hemställan om en sådan befattning.

Under avvaktan på inrättandet av en speciallärarbefattning i textilteknik

hade högskolans kollegienämnd beslutat att för läroåret 1936/1937

anordna en tillfällig kurs i ämnet.

Ett värdefullt laboratorium för textilteknik funnes inrättat i Borås,

och högskolan hade tidigare förvissat sig örn möjligheterna för ett samarbete.

Det vöre icke meningen att anordna något laboratorium av

ens tillnärmelsevis denna storlek vid tekniska högskolan. I det nu framlagda

förslaget till laboratoriebyggnad hade nämligen endast upptagits

ett rum för uppställning av mikroskop samt arbetsbord och stolar. Utrustningen

skulle endast bestå av mikroskop och en del smärre mätapparater.

Lärarkollegiet hade ingått med framställning örn samma

belopp för utrustning som föregående år, nämligen 15,000 kronor. I

samband härmed erfordrades ett utrustningsanslag av 5,000 kronor och

ett anslag till samlingar och laborationer i enlighet med vad som framginge

i den del av högskolans riksdagspetita, som gällde speciallärarbefattningar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J+.

Om speciallärarbefattning och således ordinarie undervisning i textilteknik

icke av statsmakterna skulle beviljas, borde det nu föreslagna

utrymmet om cirka 200 kvadratmeter icke slopas utan bibehållas såsom

ett väl behövligt reservutrymme. Byggnaden vore föreslagen såsom en

stombyggnad med ytterväggar och bärande pelare och kunde således

med lätthet apteras för skilda ändamål och dessutom kunde omgrupperingar

i den inre planlösningen lätt utföras.

8. Lokaler för institutionen för industriell organisation.

För detta läroämne stöde för närvarande inga lokaler till disposition.

Ämnet, som vore av synnerligen stor betydelse för driftsingenjörer inom

industrien, studerades inom fackavdelningarna för maskinbyggnad och

mekanisk teknologi, skeppsbyggnad, elektroteknik, kemi och kemisk teknologi

samt bergsvetenskap. För övningar inom ämnet erfordrades särskilda

lokaler med viss apparatutrustning för produktionsplanering och

materialkontroll, arbetsanalys och tidsstudier.

För sådant ändamål hade föreslagits ett rum örn cirka 80 kvadratmeter

samt ett lärarrum om 15 å 20 kvadratmeter.

Från institutionsföreståndaren hade inlämnats förslag till inköp av

erforderliga apparater för sammanlagt 3,000 kronor. För möblering

hade beräknats ett belopp av 1,000 kronor.

9. Lokaler för institutionen för hiss- och transportanordningar.

För denna institution saknades för närvarande lämpliga laboratorielokaler.

En provisorisk hissanordning av relativt gammalmodigt slag

funnes inrymd i otillräckligt utrymme inom lokalerna för institutionen

för ångteknik, som därav vållades vissa olägenheter. Det framhölles av

institutionsföreståndare, hurusom det för vårt land med sina höga stålkvaliteter

vore av vikt, att särskilt linforskning kunde bedrivas inom

landet. Utländska forskningsinstitut torde icke hava direkt anledning

syssla med linor av svenskt material. Det vore därför sannolikt, att

forskningen inom landet kunde leda till påvisandet av så väsentliga

fördelar vid det svenska stålets användning i linor till hissar, kranar

och dylikt, att det vore av betydelse för vår stållineindustri. Även ur andra

synpunkter vore linforskning av betydelse för hiss- och transportväsendet.

Inom ett laboratorium för ifrågavarande institution, inom

vilken traverser av olika slag skulle prövas, vore det även nödvändigt

att anordningar för traverser förefunnes dels för den direkta undervisningen,

som därigenom bleve mera levande, dels för examensarbeten,

dels ock för forskningsändamål.

Med hänsyn särskilt till linundersökningar måste laboratorielokalen

hava stor höjd och i det utarbetade förslaget hade föreslagits ett balkongförsett

rum med omkring 160 kvadratmeter yta och gående genom

bottenvåningen och våningen 1 trappa upp och fortsättande upp till

takets undre kontur, således med en höjd av 10 ä 11 meter.

Institutionsföreståndaren hade beräknat erforderlig utrustning till ett

belopp av 12,000 kronor. För möblering hade beräknats 1,500 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

10. Övriga lokaler.

För byggnadens användning hade i källaren beretts plats för en

gemensam kraftcentral om cirka 40 kvadratmeter samt förrådslokaler

om cirka 280 kvadratmeter.

I våningen 1 trappa upp hade dessutom inretts en föreläsningssal för

50 å 60 åhörare, emedan det för ett så stort antal institutioner kunde

anses nödvändigt att tillgång funnes till föreläsningssal, detta även

med hänsyn till att demonstrationsföremålen därvid ej behövde föras

utanför byggnaden.

För korridorer och trappor hade sedvanliga utrymmen beretts. Korridorbredden

vore 2,2 meter och trappbredden 1,5 meter.

Byggnaden I B.

Denna byggnad, som avsåges att sammanbyggas med byggnaden I A,

skulle i sin helhet tagas i anspråk av institutionen för gruvvetenskap

(laboratorium för anrikning). En förbindelsebrygga till den del av huvudbyggnaden,

som inrymde fackavdelningen för bergsvetenskap, hade

planerats.

Lokaler för anrikningslaboratorium.

För närvarande funnes i högskolans bergsvetenskapliga avdelning ett

anrikningslaboratorium med ett ytinnehåll av omkring 1,000 kvadratmeter.

Den i laboratoriet befintliga utrustningen hade på sin tid skänkts

av för bergshanteringen intresserade personer.

Undervisningen och forskningen inom de ämnesområden, som vid tekniska

högskolan representerades av institutionen för järnets bearbetning

och behandling, fordrade dels laboratorielokaler för området järnets

samt i viss utsträckning även andra metallers bearbetning, det mest omfattande

inom professuren och inrymmande varmvalsning och varmsmidning,

varm- och kallpressning samt kallvalsning och kalldragning,

och dels laboratorielokaler för ämnesområdet metallernas behandling,

bestående i värmebehandling samt mekanisk och kemisk ytbehandling.

Genom anslag av 1931 och 1932 års riksdagar beviljades institutionen

medel för inredandet av ett värmebehandlingslaboratorium i oinredda

lokaler inom högskolebyggnaderna. Ännu saknade institutionen dock

laboratorielokaler för arbetet inom bearbetningsområdet, vilka vore lika

nödvändiga för fyllandet av institutionens uppgift som en del av tekniska

högskolan. Dylika bearbetningslaboratorier funnes vid praktiskt

taget alla utländska högskolor, där motsvarande undervisning förekomme,

och de hade där motiverats av samma skäl, som här gjorde ett laboratorium

så behövligt, nämligen dels de ökade fordringarna på den utexaminerade

ingenjörens kunskapsmått och förtrogenhet med den moderna

tekniken och dess hjälpmedel samt dels behovet av undersökningar

å framför allt nya material för deras tillverkning, formgivning

och provning, vilka undersökningar av kostnads- och andra skäl icke

kunde förläggas till järnverkens i stor skala arbetande bearbetningsavdelningar.

För möjligheten att få till stånd undersökning och forskning inom

bearbetningsområdet hade järnverken och enskilda personer visat ett

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

stort intresse. Detta hade bland annat tagit sig formen av gåvor av

maskinell utrustning för ett bearbetningslaboratorium, och en betydande

utrustning, representerande ett värde av omkring 80,000 kronor, läge

nu lagrad, respektive vore under tillverkning. I väntan på lokaler kunde

densamma dock icke uppställas.

Sedan det nuvarande anrikningslaboratoriet byggdes år 1917, hade

förhållandena inom bergshanteringen förändrats avsevärt. Från att tidigare

hava haft betydelse endast för vissa malmer, vore anrikningen numera

allmänt införd vid gruvfälten, och många fyndigheter kunde bearbetas

med fördel endast därigenom, att den brutna malmens metallhalt

genom en omfattande anrikning på ett billigt sätt höjts till en för

den metallurgiska behandlingen lämplig proeenthalt. Det vore även att

förutse, att denna anrikningens betydelse komme att ökas under de närmaste

årtiondena. Exempelvis komme den att i många fall vara avgörande

för de nyupptäckta fyndigheternas i Västerbotten bearbetning och

ekonomiska tillgodogörande. Den gren av anrikningen, som därvid särskilt

komme att göra sig gällande, vore den sa kallade flotationsanrikningen,

som nu endast i ringa grad vöre representerad med apparater

och dylikt inom det nuvarande anrikningslaboratoriet.

Med de nu skildrade förhållandena för ögonen syntes det vara självfallet,

att kraven på utrymmen och anordningar för undervisningen och

forskningen inom detta område av bergshanteringen hade vuxit och

ytterligare komme att växa, medförande behovet av ökat utrymme och

förbättrad apparatur. Det nuvarande anrikningslaboratoriets utrymmen

och höjdförhållanden tilläte dock ej, att för den moderna flotationsanrikningen

behövliga apparater inbyggdes. Samtidigt kunde de apparater,

som vore avsedda för studium av något äldre anrikningsmetoder, ej

slopas, då dessa metoder ännu hade sitt fulla berättigande för vissa

malmer. De äldre magnetiska metoderna syntes dessutom komma att

få en helt ny användning för vissa metallurgiska ändamål, såsom järnsvampstillverkningen.

Enda möjligheten för att anrikningslaboratoriet

skulle kunna fylla berättigade krav på övnings- och forskningsmöjligheter

för anrikningstekniken i sin helhet vore därför en omfattande utvidgning

av lokalerna såväl i höjdled som vad utrymmet i plan beträffade.

Det vore sålunda fullt tydligt, att institutionen för gruvvetenskap vore

i behov av högre och större lokaler för anrikningslaboratorium, samt

att institutionen för järnets bearbetning och behandling tarvade nya

lokaler. Den billigaste och fördelaktigaste lösningen erhölles genom att

nya lokaler utfördes för anrikningslaboratoriet samt att järnets bearbetning

och behandling finge övertaga de efter nuvarande anrikningslaboratorium

ledigblivna lokalerna. Härigenom skulle båda laboratorierna

bliva tillfredsställande ordnade för lång tid framåt och på ett bättre

sätt, än örn bearbetningslaboratoriet byggdes nytt och anrikningslaboratoriet

om- och tillbyggdes i dess nu inklämda läge. Vid en om- och

tillbyggnad måste ej blott ökade utrymmen skaffas och större höjd utvinnas

utan även de transportsvårigheter, som nu förefunnes, da malm

och andra materialier skulle tillföras laboratoriet, avlägsnas. Att lösa

denna sistnämnda fråga erli jäde vid det gamla laboratoriet avsevärda

svårigheter, men den kunde lätt lösas vid byggandet av ett nytt laboratorium.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 7J+.

Det nya anrikningslaboratoriet utgjorde den östliga delen av den

föreslagna byggnadslängan utefter Drottning Kristinas väg. De av Lallerstedt

utförda ritningarna utvisade en undre våning för materialier och

krossning om cirka 670 kvadratmeter samt en övre genomgående hög,

balkongförsedd våning för själva laboratoriet med en golvyta (exkl. balkongen)

av omkring 670 kvadratmeter.

Som ovan nämnts avsåges utnyttjandet av de gamla apparaterna,

men en del nyanskaffning vore ofrånkomlig. För maskiner och apparater

beräknades ett belopp av 38,000 kronor erforderligt. Vidare krävdes

fickor, rännor och rörledningar för en kostnad av 16,000 kronor samt

motorer för en kostnad av 17,000 kronor, varjämte för diverse behov

och oförutsedda ändamål borde beräknas 3,000 kronor eller alltså tillhopa

74,000 kronor.

Då laboratoriet med hänsyn till driftkostnaderna avsåges att utrustas

med växelström, måste en del nu befintliga instrument och motorer, som

vore avsedda för likström, utbytas. Detta beräknades draga en kostnad

av 16,000 kronor.

För rivning och flyttning av maskiner och apparater hade beräknats

ett belopp av 27,000 kronor och för möblering 3,000 kronor.

De i samband med beviljandet av ifrågavarande laboratoriebyggnad

erforderliga kostnaderna skulle alltså bliva

för utrustning................................kronor 74,000

» utbyte av motorer m. m. för växelström......... » 16,000

* rivning och flyttning av maskiner och apparater . . » 27,000

* möblering.............................. . . . » 3,000

Summa kronor 120,000.

Ändring av lokaler inom fackavdelningen för elektroteknik.

På grund av den stora utvecklingen på det elektrotekniska området

vore det nödvändigt att anordna ökade laboratorieutrymmen inom den

elektrotekniska fackavdelningen, detta också med hänsyn till den alltmer

ökade tillströmningen av studerande. I avvaktan på större nybyggnaders

planerande hade möjligheterna undersökts att inom de nuvarande

byggnaderna erhålla ökat utrymme. Ehuru måhända mindre tilltalande

hade man därvid funnit enda möjligheten vara att i korridorerna utflytta

samlingarna och därstädes förvara desamma i för ändamålet avsedda

skåp med glasdörrar. Det arbete, som sålunda framhölles i högskolans

petita till 1937 års riksdag, avsåge tillverkning av dessa skåp

ävensom anskaffande, och uppsättande av laboratoriebord, laboratorieskåp

och laboratoriebänkar.

Dessa arbeten vore av betydelse särskilt med hänsyn till den föreslagna

professuren i telegrafi och telefoni.

Följande omflyttningar planerades. Rummet för samlingar m. m.

(nedre botten, rum 138) innanför fjärde årskursens ritsal skulle användas

för de studerandes bibliotek. Rummet för samlingar 1 trappa upp (nr

253) skulle ordnas som laboratorium för specialarbeten. Rummet för

de studerandes bibliotek 3 trappor upp (nr 463) skulle omändras till

laboratorium för telegrafi och telefoni. Samlingarna skulle flyttas ut i

korridorerna, och för detta ändamål skulle dels glasmontrerna i nuva
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

rande samlingar göras om så, att de kunde flyttas ut och i huvudsak

ställas utefter väggarna i korridorerna, dels ock nya skåp tillverkas.

(Det bleve sammanlagt bortåt 50 meter skåpfasad, varav den ena hälften

bleve omändrade och den andra hälften nytillverkade skåp. Skåpen

skulle förses med lås och belysningsanordningar.)

Kostnaderna för dessa omändringar komme att betingas av följande

arbeten:

1) omändring av befintliga glasskåp samt tillverkning av nya skåp

inklusive ordnande av belysning i skåpen;

2) indragning av ledningar i rum 463, komplettering av ledningssystemet

i rum 253, inklusive ny belysningsarmatur i alla lokalerna;

3) fönsterbänkar, laboratoriebord och laboratorieskåp i rum 463 och 253;

4) omflyttning, ordnande och etikettering av samlingarna vid den nya

uppställningen i skyltskåp i korridorerna.

Kostnaderna för dessa arbeten kunde beräknas på följande sätt:

Inredning av rum 463 (48 m2).

Laboratorieledningar (likström och växelström,

växelbara ledningar)...........kronor 530

Laboratoriebord, skåp m. m............ » 1,920

Belysningsledningar och armatur........ » 150 kronor 2,600

Glasmontrer i korridorerna.

Utflyttning och omändring av befintliga glasmontrer

från rum 253 till uppställning utefter

korridorernas väggar (35 löpmeter).

Tillverkning av nya skåp för 11 löpmeter.

Samtliga skåp låsbara. Kostnad enligt

verkstadens beräkningar.............kronor 2,500

Belysningsanordningar för skåpen och ledningar

........................... » 2,300

Inredning av rum 253 (115 m2).

Laboratorieledningar (likström, växelström,

växelbara ledningar).................kronor 2,600

Laboratoriebord, skåp m. m............ » 2,400

Belysningsarmatur ................... » 150

Inredning av mörkrum 2 trappor upp..............

Diverse flyttningskostnader.......................

Summa kronor 14,500.

4,800

5,150

1,200

750

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande den 5 november

1936 anfört, får jag framhålla, att tekniska högskolans anslagsäskanden,

i vad de avse nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik

m. m. samt anrikningslaboratorium ävensom ändringsarbeten inom fackavdelningen

för elektroteknik, icke stå i något samband med frågan om

omorganisationen av Chalmers tekniska institut. Det torde därför av

Departe
mentschefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

denna anledning icke möta hinder att nu upptaga nämnda byggnadsfrågor

till avgörande. Till övriga delar av byggnadsprogrammet anser

jag mig för närvarande icke böra taga ställning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, skulle vid Drottning

Kristinas väg uppföras en byggnad, som skulle inrymma såväl laboratorier

för gjuteriteknik m. m. som ett anrikning slaboratorium. Den förebragta

utredningen har utvisat, att bärande skäl kunna anföras för att

ifrågavarande nybyggnad kommer till stånd. De institutioner, som äro

avsedda att förläggas inom byggnaden, äro för närvarande antingen i

avsaknad av lokaler eller disponera inom högskolans huvudkomplex sådana

utrymmen, som äro otjänliga för sitt ändamål. Vid personligt

besök å högskolan har jag förvissat mig örn att arbetsförhållandena i

de nu för ändamålet till buds stående lokalerna äro otillfredsställande.

Såsom högskolans rektor i sin utredande promemoria framhållit, måste

vidare på grund av bristande utrymme viss maskinell utrustning, uppskattad

till ett värde av omkring 80,000 kronor, vilken såsom gåva överlämnats

till högskolan, förvaras lagrad. Ett utnyttjande i studiesyfte

av denna dyrbara materiel måste betraktas såsom ett synnerligen eftersträvansvärt

önskemål. Genom den föreslagna nybyggnaden kan utrymme

beredas för ifrågavarande utrustnings uppställande och utnyttjande.

För den högre tekniska undervisningens fruktbärande bedrivande

är tillgången på tillfredsställande laboratorieutrymmen ett livsvillkor.

De brister i nämnda avseende, som jag konstaterat vid mitt besök å

högskolan, äro i ögonenfallande och jag anser mig därför böra tillstyrka,

att medel äskas av riksdagen för nästkommande budgetår för igångsättande

av arbetet med uppförande av den föreslagna nybyggnaden.

Kostnaderna för den nu ifrågakommande nybyggnaden hava av professor

Lallerstedt beräknats till 803,000 kronor och av byggnadsstyrelsen

till 840,000 kronor. Härtill komma kostnader för utrustning, möblering

och flyttning, vilka av tekniska högskolans lärarkollegium uppskattats

till respektive 176,800 kronor, 14,800 kronor och 31,600 kronor eller tillhopa

223,200 kronor. Enligt dessa beräkningar skulle sammanlagda

kostnaden för nybyggnaden jämte utrustning, inredning och flyttningskostnader

komma att uppgå till 1,026,200 kronor alternativt 1,063,200

kronor.

Ett beskärande av planen för ifrågavarande byggnad synes icke i

annan mån kunna ifrågasättas, än att det för institutionen för textilteknik

avsedda utrymmet om 190 kvadratmeter kunde anses böra bortfalla

med hänsyn till att jag — såsom framgår av punkten 108 i innevarande

års åttonde huvudtitel — icke funnit mig böra tillstyrka högskolans

förslag om inrättande av en speciallärartjänst i textilteknik. I

sin förenämnda promemoria har högskolans rektor anfört, att därest

ordinarie undervisning i textilteknik icke av statsmakterna skulle be
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

viljas, det föreslagna utrymmet i allt fall borde bibehållas såsom ett

välbehövligt reservutrymme. Jag har under hand inhämtat, att ökat

utrymme vore önskvärt exempelvis för institutionen för mätteknik, vilken

för närvarande är inrymd inom institutionen för maskinelement och

där disponerar trånga och otillfredsställande lokaler. Med hänsyn till

vad sålunda upplysts har jag icke velat föreslå någon inskränkning av

byggnadens omfattning.

Beträffande de egentliga byggnadskostnadernas storlek torde försiktigheten

bjuda att räkna med det av byggnadsstyrelsen angivna beloppet,

840,000 kronor.

Vidkommande de till 223,200 kronor uppskattade kostnaderna för utrustning

och inredning m. m. får jag framhålla, att nämnda kostnader,

i den mån de icke avse fast inredning, icke böra påföras statens allmänna

fastighetsfond utan utgå av andra medel. Närmare utredning

härom torde framdeles böra av högskolan förebringas. Då — såsom jag

under punkten 115 i åttonde huvudtiteln framhållit — färdigställandet

av ifrågavarande byggnad kommer att taga avsevärd tid i anspråk och

till följd härav några medel till utrustning m. m. av lokalerna icke synas

behöva beräknas på riksstaten för nästa budgetår, saknar jag anledning

att nu närmare ingå på denna fråga.

Vad åter angår det belopp, som för de egentliga byggnadskostnaderna

bör äskas på riksstaten för budgetåret 1937/1938, har jag inhämtat, att

utarbetande av definitiva byggnadsritningar, infordrande av entreprenadanbud

m. m. komma att taga så pass lång tid i anspråk, att byggnadsarbetena

icke i full utsträckning kunna påbörjas, förrän en del av nästa

budgetår förflutit. Med hänsyn härtill anser jag ett belopp av 200,000

kronor vara tillfyllest för arbetenas igångsättande.

Den föreslagna nybyggnaden skulle förläggas vid Drottning Kristinas

väg å norra Djurgården tillhörande odisponerad mark intill det förut

till tekniska högskolan upplåtna området vid Valhallavägen. Enligt

den i ärendet förebragta utredningen skulle för ändamålet ställas till

tekniska högskolans förfogande ett område av omkring 4,800 kvadratmeter.

Riksmarskalksämbetet och djurgårdsförvaltningen hava, under

förutsättning av vissa modifikationer i fråga örn byggnadens belägenhet,

vilka modifikationer sedermera i förslaget iakttagits, icke haft något att

erinra mot att ifrågavarande område upplåtes för ändamålet. Den föreslagna

platsen för nybyggnaden synes mig lämplig.

Vad härefter angår högskolans förslag örn anvisande av medel till

inredande av vissa lokaler m. m. inom fackavdelningen för elektroteknik

har jag funnit det innebära en praktisk lösning av frågan örn beredande

av behövligt ökat utrymme för fackavdelningen. Emot de till

14,500 kronor beräknade kostnaderna har jag icke funnit anledning till

erinran.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 7J+.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels — under medgivande, att förberörda, vid Drottning

Kristinas väg å norra Djurgården belägna område

av omkring 4,800 kvadratmeter må på de närmare villkor,

Kungl. Majit bestämmer upplåtas till tekniska högskolan

— till Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik

m. m. vid tekniska högskolan i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet föreliggande, av professorn

E. Lallerstedt uppgjorda ritningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 200,000;

dels ock till Inredande av vissa lokaler inom fackavdelningen

för elektroteknik m. m. vid tekniska högskolan

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av..............................kronor 14,500.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Tunberg.

Stockholm 1937, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

870309

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan ävensom inre s. 7 i texten