Angående nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan ävensom inredning av vissa lokaler inom fackavdelningen för elektroteknik m. m. vid högskolan
1937-01-29 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1937:74, Angående nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan ävensom inredning av vissa lokaler inom fackavdelningen för elektroteknik m. m. vid högskolan
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition Nr 74-
1
Nr 74.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nybyggnad
för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska
högskolan ävensom inredning av vissa lokaler
inom fackavdelningen för elektroteknik m. m. vid
högskolan; given Stockholms slott den 29 januari 1937.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 29 januari 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Föredragande departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:
Under utgifter för kapitalökning, bilaga 7, punkt 8, har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen, att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938
dels till Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska
högskolan ett reservationsanslag av 200,000 kronor,
dels ock till Inredande av vissa lokaler inom fackavdelningen för
elektroteknik m. m. vid tekniska högskolan ett reservationsanslag av
14,500 kronor.
Sedan utredningen i ämnet numera slutförts anhåller jag att ånyo få
anmäla dessa frågor för Kungl. Majit.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 74.
1
2
Kungl. Marits -proposition Nr 74-
Vid 1911 års riksdag bragtes frågan om tekniska högskolans omorganisation
till avgörande. Den härmed i nära samband stående frågan
örn nybyggnad för högskolan löstes vid samma riksdag. Men medan
den år 1911 framlagda planen för högskolans omorganisation i allt väsentligt
då blev godkänd, i syfte att dess genomförande skulle äga rum
under de närmaste åren, fick nybyggnadstanken endast delvis verklighet.
Väl förelåg ett fullständigt förslag till nybyggnad å annan plats för
högskolan, men blott en del av förslaget blev då antaget och utfört.
Till grund för såväl omorganisationen som nybyggnadsverket låg ett
betänkande av en år! 1906 av Kungl. Maj:t tillsatt kommitté. Denna
kommittés förslag granskades av särskilda, av vederbörande departementschef
år 1910 tillkallade sakkunniga, och Kungl. Maj:ts framställning
till 1911 års riksdag anslöt sig i huvudsak till de sakkunnigas
mening.
Denna Kungl. Maj:ts framställning återfinnes i proposition nr 124/1911
angående omorganisation av tekniska högskolan m. m., ävensom lönereglering
för lektorer m. fl. befattningshavare vid Chalmers tekniska
läroanstalt m. m., till vilken jag här tillåter mig att i huvudsak hänvisa.
I nu förevarande sammanhang torde dock böra erinras om följande:
Det ursprungliga nybyggnadsförslaget avsåg uppförande på viss plats
å norra Djurgården invid Valhallavägen, nära Sofiahemmet och Östra
järnvägsstationen av en fullständig nybyggnad för högskolans samtliga
sju fackskolors alla årskurser, under beräkning av ett antal av 300 elever
i första årskursen; kostnaderna härför beräknades av kommittén till
9,312,398 kronor.
Huvudsakligen på grund av ändrade konjunkturer ansågo sig 1910
års sakkunniga kunna antaga en nedsättning i nämnda belopp med omkring
680,000 kronor; den av de sakkunniga beräknade kostnadssumman
för den fullständiga nybyggnaden utgjorde 8,628,560 kronor. Med anledning
av att fråga uppstått örn att utgiften skulle göras mindre kännbar
för statsverket genom att nybyggnaderna utfördes i skilda perioder,
i den mån sådant lämpligen kunde ske utan alltför stora olägenheter
för högskolan och dess utveckling, uppgjorde 1910 års sakkunniga ett
förslag till en första byggnadsetapp. Enligt detta förslag skulle på den
föreslagna platsen å norra Djurgården uppföras ett laboratorium för
fysik och elektroteknik, ett maskinlaboratorium, en byggnad för bergsvetenskap
och så stor del av en blivande huvudbyggnad, som erfordrades
för hörsalar, ritsalar, lärår- och samlingsrum m. m. för tredje och
fjärde årskurserna av fackavdelningarna för mekanik, skeppsbyggeri,
väg- och vattenbyggnad samt arkitektur, jämte nödiga byggnader för
centraluppvärmning m. m.
Detta de sakkunnigas förslag upptogs i Kungl. Maj:ts framställning, till
1911 års riksdag och beräknades därvid komma att draga en kostnad
av 4,766,188 kronor.
1911 års riksdag begränsade antalet nyinträdande elever vid tekniska
högskolan till 150 för år — mot tidigare beräknade 300 för år — och
3
Kungl. Majlis proposition Nr 74-
beviljade för de av Kungl. Majit föreslagna byggnaderna ett anslag av
4,619,000 kronor, varvid nedsättningen berodde på de besparingar, som
på grund av det minskade elevantalet kunde göras i fråga om rit- och
hörsalar.
Första nybyggnadsetappen för tekniska högskolan kom sålunda att i
huvudsak omfatta nybyggnader för tredje och fjärde årskurserna inom
mekaniska, skeppsbyggnads-, elektrotekniska, bergsvetenskapliga, vägoch
vattenbyggnads- samt inom arkitekturfackskolorna, alltså inom alla
fackskolorna utom den kemiska, varvid hör- och ritsalar avpassades efter
150 nytillträdande studerande per år men de nya laboratorierna byggdes
så stora, att de blevo tillräckliga även om framdeles antalet nytillträdande
studerande skulle ökas ända till 300 för år. Å den gamla
högskoletomten vid Drottninggatan kommo alltså att i därvarande byggnader
kvarstanna hela fackskolan för kemisk teknologi samt första och
andra årskurserna i övriga fackskolor, varjämte därstädes fortfarande
inrymdes högskolans kansli, bibliotek m. m.
Av ovannämnda av 1911 års riksdag beviljade anslag å 4,619,000
kronor anvisades därefter av riksdagen
för år 1912 ................
» » 1913 ................
» » 1914 ................
» » 1915 ................
» » 1916 ................
» » 1917 återstående beloppet
kronor 300,000: —
» 750,000: —
» 750,000: —
» 1,000,000: —
» 1,400,000: — samt
» 419,000: —
Frågan örn fortsatt utbyggande av komplexet vid Valhallavägen förelädes
1916 års riksdag. Genom proposition nr 71/1916 framlade Kungl.
Majit nämligen förslag om uppförande av laboratoriebyggnad m. m. för
tekniska högskolans fackavdelning för kemisk teknologi. Riksdagen
beviljade för ändamålet ett belopp av 1,128,000 kronor. På grund av
det betydande valutafall, som inträdde, sedan kostnadsförslaget till den
kemiska institutionen uppgjorts, kom byggnadsanslaget emellertid att
väsentligt överskridas. I enlighet med därom av Kungl. Majit framställda
förslag beviljade 1919 och 1920 års riksdagar fyllnadsanslag för
arbetenas fullföljande och fullbordande å sammanlagt 2,485,000 kronor.
I skrivelse den 27 augusti 1920 gjorde högskolans styrelse framställning
örn uppförande av åtskilliga nybyggnader för högskolans räkning.
Styrelsens förslag, som utarbetats av professorn E. Lallerstedt i samråd
med högskolans lärarkollegium, omfattade nybyggnader för dels ett
huvudsakligen för första och andra årskurserna avsett H-formigt byggnadskomplex
mellan den förut uppförda huvudbyggnaden och den kemiska
institutionen, dels två huvudsakligen för kansli och bibliotek avsedda
flyglar mellan nämnda huvudbyggnad och Valhallavägen, dels ock
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
ett laboratorium för byggnadsstatik och byggnadsteknik norr om det
förut uppförda maskinlaboratoriet.
I proposition nr 179/1922 framlade Kungl. Majit förslag örn anvisande
av medel för utförande av den omförmälda H-byggnaden ävensom, i
samband härmed, vissa ändringsarbeten å redan befintliga byggnader.
Förslaget vann emellertid icke riksdagens bifall (riksdagens skrivelse nr
8 A/1922, punkt 106).
Frågan örn högskolans utbyggnad förelädes ånyo riksdagen år 1928,
då Kungl. Majit under punkten 126 i samma års åttonde huvudtitel
äskade ett belopp av 250,000 kronor till påbörjande av uppförandet av
en biblioteksbyggnad mellan huvudbyggnaden och Valhallavägen för en
beräknad kostnad, inklusive inredning och möblering, av högst 513,000
kronor. Kungl. Majits ifrågavarande förslag blev av riksdagen bifallet.
Till samma års riksdag avläts proposition nr 96/1928 angående beviljande
av medel till uppförande och inredning av ett flygtekniskt laboratorium,
vilket förslag emellertid av riksdagen avslogs (skrivelse nr
198/1928).
Sedan frågan örn uppförande, inredning och utrustning av ett flygtekniskt
laboratorium i omarbetat skick (proposition nr 49) förelagts
1930 års riksdag, beslöt riksdagen att i enlighet med Kungl. Majits förslag
för ifrågavarande ändamål bevilja ett anslag av 103,000 kronor.
Härefter föreläde Kungl. Majit genom proposition nr 82/1933 riksdagen
förslag örn beviljande av medel till uppförande och inredning av
en byggnad mellan huvudbyggnaden och Valhallavägen, inrymmande
kansli samt laboratorium för byggnadsstatik m. m., vilket förslag emellertid
icke vann riksdagens bifall (skrivelse nr 352/1933).
Till 1934 års riksdag gjorde Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning,
bilagan 6, punkten 12, förnyad framställning i ämnet. Förslaget
godkändes nu av riksdagen, som för ändamålet anvisade ett belopp
av 478,500 kronor.
Slutligen torde få erinras örn att, jämlikt ett av riksdagen godkänt
avtal mellan Kungl. Majit och svenska cellulosaföreningen, med av föreningen
till förfogande ställda medel uppförts en byggnad för undervisning
och forskning i cellulosateknik och träkemi, belägen intill högskolans
byggnadskomplex vid Valhallavägen.
Med skrivelse den 15 september 1935 gjorde tekniska högskolans
lärarkollegium framställning örn anslag till vissa nybyggnader vid högskolan.
Till grund för kollegiets hemställan låg en av högskolans rektor
uppgjord plan för högskolans fullständiga utbyggnad.
Enligt planen skulle byggnadsarbetena fördelas på flera olika etapper.
I. Det första utbyggnadsstadiet skulle påbörjas sommaren
1936 och omfatta följande ny- och ombyggnader:
opaginerad Kontrollera mot PDF
D
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7Jt.
A. Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik, uppvärmnings- och
ventilationsanordningar, mekanisk teknologi, byggnadshygien, teknisk
hygien, förbränningslära, textilteknik, industriell organisation samt hissoch
transportanordningar (omkring 1,089 m2, därav för textilteknik
190 m2).
B. Nybyggnad för anrikningslaboratorium (omkring 1,400 m2).
C. Nybyggnad för laboratorier för brobyggnad samt för vägbyggnad
och kommunikationsteknik (omkring 485 m2).
D. Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium (omkring 300 m2).
E. Ombyggnad av vindsutrymmen ovan bergsskolans byggnad för institutionerna
för mineralogi och metallografi ävensom ändringsarbeten
inom nuvarande lokalerna inom bergsskolebyggnaden för beredande av
ökat utrymme för järnets bearbetning och behandling m. m. (omkring
420 m2).
II. Det andra utbyggnadsstadiet skulle påbörjas sommaren
1937 och avse följande arbeten:
A. Ombyggnad av vindsutrymmen inom nuvarande byggnad för fackavdelningen
för elektroteknik för beredande av ytterligare utrymmen för
laboratoriesalar och samlingar m. m. för svagströmsteknik och i samband
därmed vissa ändringar av rumsdispositioner m. m. inom nuvarande
lokaler för fackavdelningen för elektroteknik.
B. Nybyggnad för laboratorium för högspänning och för överström.
C. Tillbyggnad till nuvarande institution för organisk kemi med förråd,
lagringsrum och förbränningsrum samt en vaktmästarbostad.
D. Tillbyggnad till nuvarande kemibyggnad för beredande av ökat
utrymme för institutionerna för värmeteknik och maskinlära samt läran
örn maskinelement II ävensom ändring av nuvarande laboratorium för
mekanisk teknologi till laboratorium för värmeteknik och maskinlära.
E. Ändring av och tillbyggnad till sal för kemiskt tekniska apparater.
F. Inredning av ledigblivna lokaler efter mekanisk teknologi för laboratorium
för värmeteknik, inredning av ledigblivna lokaler för förbränningslära
till utrymme för allmän geologi samt ändring av det efter
väglaboratoriets förflyttning ledigblivna utrymmet för förlängning av
vattenbyggnadslaboratoriets vattenränna.
III. Det tredje utbyggnadsstadiet, som skulle påbörjas sommaren
1938, vore avsett att omfatta:
A. Nybyggnad för laboratorier för institutionerna för pappersteknik,
jäsningslära samt vatten- och livsmedelskemi.
B. Inredning av en del nu befintliga lokaler inom laboratoriebyggnaden
för cellulosateknik och träkemi.
IV. Det fjärde utbyggnadsstadiet skulle påbörjas sommaren
1939, varunder skulle utföras:
A. Nybyggnad mellan den nuvarande huvudbyggnaden vid Valhallavägen
och kemibyggnaden (för korthetens skull och på grund av formen
benämnd H-byggnaden) för inrymmande av vissa laboratoriesalar i bottenvåningen
samt lärarrum, hörsalar, ritsalar m. m. för de båda lägre
årskurserna samt lokaler för hela lantmäteriundervisningen ävensom aula
och en del vaktmästarbostäder.
V. Det femte utbyggnadsstadiet, som skulle påbörjas år 1942,
skulle omfatta:
6 Kungl. Maj:ts -proposition Nr 74-
A. Nybyggnad för laboratorium med längre ränna för institutionen
för vattenbyggnad.
För bedömande av erforderliga kostnader samt klarläggande av byggnadernas
förläggning och lokalernas fördelning uppdrogs åt professorn
E. Lallerstedt att utföra kostnadsberäkningar och ritningar till byggnaderna
i första utbyggnadsstadiet. Enligt Lallerstedts förslag skulle
samtliga de ifrågasatta nybyggnaderna förläggas å norra Djurgården
tillhörande, odisponerad mark intill det förut till tekniska högskolan
upplåtna området. Nybyggnaden för laboratorier för gjuteriteknik m. m.
(I A), med vilken nybyggnaden för anrikningslaboratorium (I B) vore avsedd
att sammanbyggas, skulle förläggas utmed Drottning Kristinas väg.
Byggnaden skulle erhålla en längd av omkring 127 meter, därav 20
meters brytning mot högskolan. Laboratoriet för brobyggnad samt för
vägbyggnad och kommunikationsteknik (I C) skulle förläggas sydväst
örn högskolans flygtekniska laboratorium samt det byggnadsakustiska
laboratoriet (I D) norr örn flygtekniska laboratoriet. För den ifrågavarande
sammanbyggda, med I A och I B betecknade laboratoriebyggnaden
beräknade Lallerstedt följande kostnader:
Byggnadsarbeten..............................kronor 538,690
Målningsarbeten .............................. » 30,000
Planering, förslagsvis.......................... » 5,000
Rörledningar av skilda slag, inklusive arvoden....... » 75,000
Elektriska kraft- och belysningsledningar, inklusive arvoden
..................................... » 20,000
Hissanläggning, inklusive arvoden................. » 20,000
Traversanläggning, förslagsvis.................... » 15,000
Förbindelsegång, komplett...................... » 10,000
Ritningar, administration och kontroll.............. » 52,000
Oförutsedda kostnader......................... » 37,310
Summa kronor 803,000.
För de övriga i första utbyggnadsstadiet föreslagna ny- och ombyggnadsarbetena
— i utbyggnadsplanen betecknade I C, I D och I E — beräknade
Lallerstedt respektive 180,000 kronor, 72,000 kronor och 178,000
kronor. Kostnaderna för samtliga arbeten i första utbyggnadsstadiet
skulle alltså uppgå till sammanlagt 1,233,000 kronor.
För utrustning, möblering och flyttning beräknades av respektive institutionsföreståndare
sammanlagt ett belopp av 319,700 kronor i första
utbyggnadsstadiet, därav 223,200 kronor för laboratoriebyggnaden I A
och I B.
Approximativa kostnadsberäkningar för andra — fjärde utbyggnadsstadierna
verkställdes jämväl av Lallerstedt, som härvid kom till följande
beräknade belopp:
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Kungl. Majlis proposition Nr 7,j.
Andra utbyggnadsstadiet.......................kronor 1,108,000
Tredje » . . >.................... » 310,000
Fjärde » ....................... » 3,050,000
Lärarkollegiet anförde i sin förenämnda skrivelse bland annat följande:
Lärarkollegiet
hade funnit tungt vägande skäl föreligga för utförande
av de under första utbyggnadsstadiet angivna byggnaderna. Vid planernas
uppgörande hade hänsyn tagits till att samma studerandeantal
per år antoges i framtiden som för närvarande eller omkring 240 studerande.
För de till byggnad I A förlagda laboratorierna saknades för närvarande
lämpliga lokaler. Läroämnena för gjuteriteknik, uppvärmningsoch
ventilationsanordningar, mekanisk teknologi, byggnadshygien, teknisk
hygien, förbränningslära, textilteknik, industriell organisation samt hissoch
transportanordningar företrädde samtliga för svensk industri synnerligen
viktiga delar, vilka icke längre finge försummas. Forskningsarbeten
på laboratorier inom dessa grenar kunde giva anledning till ökat
uppsving inom viktiga områden och således vara till stor nytta för
landet.
Nybyggnaden för anrikningslaboratorium för institutionen för gruvvetenskap
vore påkallad dels av den omläggning inom anrikningsområdet,
som under senaste tid ägt rum och som gjorde nuvarande anrikningslaboratorium
olämpligt för såväl forskning som undervisning, särskilt
på grund av den alltför ringa höjden i det nuvarande laboratoriet.
Dessutom saknades i nuvarande byggnader lokaler för alla de apparater
och maskiner till stort värde, vilka för närvarande funnes. Dessa kunde
emellertid med fördel apteras i de lokaler, som bleve lediga, om nytt
anrikningslaboratorium inrättades. På så sätt kunde en dubbel fördel
vinnas genom byggandet av nytt anrikningslaboratorium, i det att såväl
institutionen för gruvvetenskap som institutionen för järnets bearbetning
och behandling bleve tillgodosedda i erforderlig grad.
Den under I C upptagna laboratoriebyggnaden för brobyggnad samt
för vägbyggnad och kommunikationsteknik vore erforderlig, enär för
hela det viktiga läroämnet brobyggnad icke funnes något som helst utrymme.
Visserligen hade en stor del laborationer blivit utförda ute på
brobyggnadsplatser i full skala, men en stor mängd undersökningar
kunde utföras i mindre skala. Vägbyggnadslaboratorium funnes för
närvarande, dock endast ett relativt litet rum, vilket dessutom stängde
utvidgningen av vattenbyggnadslaboratoriet. En utvidgning av detta
laboratorium i samband med utrymme för laborationer i kommunikationsteknik
vore därför, särskilt med hänsyn till den nutida omfattningen
av vägbyggnaden i landet, ett trängande behov.
Det under I D upptagna laboratoriet för byggnadsakustiska och vibrationstekniska
området vore av synnerligen stor betydelse för undersökningar
rörande ljudisolering inom byggnader samt inverkan på byggnader
av vibrationer från den allt kraftigare trafiken från bilar, spårvagnar
och järnvägar ävensom från skakande maskiner.
Ombyggnad av vindar å bergsskolan enligt I E betingades särskilt av
nödig utvidgning för övningar i mineralogi, anordnande av rum för spe
-
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jf.
cialundersökningar samt ett rum för preparatorn. Med det stora antal
studerande, som numera önskade bedriva metallografiska studier, tilläte
det tillgängliga utrymmet icke utförandet av den stora mängden fysikaliskt-metallografiskt
betonade undersökningar, som undervisning och
forskning inom ämnet krävde. Nya lokaler vore därför nödvändiga.
Ln hel del ändrade dispositioner av rum inom nuvarande bergsskolebyggnaden
komme att i hög grad förbättra de nuvarande förhållandena.
Lärarkollegiet hemställde, att Kungl. Majit måtte föreslå 1936 års
riksdag att för utförande av de i första utbyggnadsstadiet ingående
byggnadsarbetena i överensstämmelse med de av professor Lallerstedt uppgjorda
ritningarna för budgetåret 1936/1937 anvisa sammanlagt 1,233,000
kronor ävensom att för samma budgetår för utrustning och möblering
m. m. av de nya lokalerna bevilja medel å tillhopa 319,700 kronor.
Styrelsen för tekniska högskolan tillstyrkte i skrivelse den 18 november
1935 bifall till framställningen utom i vad densamma avsåg nybyggnad
för laboratorier för institutionerna för brobyggnad samt för vägbyggnad
och kommunikationsteknik. Sedan fråga uppkommit örn inrättande
av ett gemensamt vägbyggnadslaboratorium för tekniska högskolan
och statens väginstitut, syntes det nämligen styrelsen, att resultatet
av härom pågående utredning borde avvaktas, innan man gåve
form åt den byggnad, som skulle inrymma laboratorier för ifrågavarande
ändamål.
I en till riksmarskalksämbetet ställd skrivelse, vid vilken fogats vederbörliga
ritningar och situationsplan, utvisande, bland annat, att för de
föreslagna byggnaderna I A och I B erfordrades ett område av omkring
4,800 kvadratmeter, anhöll rektor vid tekniska högskolan, att ämbetet
ville meddela, om från dess sida något förefunnes att erinra mot Lallerstedts
förslag eller om detta kunde godkännas med hänsyn till byggnadernas
förläggning och utformning. I anledning härav förklarade riksmarskalksämbetet
— under åberopande av vad intendenten för kungl.
Djurgården och generaldirektören I. Tengbom i ett av ämbetet överlämnat
utlåtande anfört i ärendet — sig icke hava något att erinra
mot byggnadernas förläggning, därest de i nämnda utlåtande angivna
modifikationerna bleve iakttagna.
Intendenten för kungl. Djurgården anförde i utlåtandet huvudsakligen
följande:
Vad avsåge nybyggnaden för laboratorier för gjuteriteknik m. m. samt
för anrikningslaboratorium (I A och I B) vore densamma avsedd att förläggas
utmed Drottning Kristinas väg. Sedan intendenten föranstaltat
örn utsättande å marken av byggnadens gränser, hade det vid den besiktning,
som av intendenten och Tengbom företagits, varvid även Lallerstedt
varit närvarande, befunnits, att gränsen för byggnaden i dess
södra del skulle komma omedelbart intill trottoarkanten vid Drottning
Kristinas väg. En förflyttning mot nordost hade därför ansetts nödvändig.
Enligt en av Lallerstedt därefter uppgjord situationsplan hade
byggnadens gräns mot nordost flyttats 3 meter, varigenom en mindre
9
Kungl. May.ts proposition Nr 7lh
förgård framför byggnaden erhållits och avståndet från den på sydvästra
sidan av Drottning Kristinas väg befintliga husväggen till den
ifrågasatta laboratoriebyggnadens bleve 28 meter i stället för enligt den
första situationsplanen 25 meter. Denna utökning måste anses så mycket
nödvändigare som framför husväggen å den sydvästra sidan befunnes
en cirka 7 meter bred förgård mot Drottning Kristinas väg, vilken
tillhörde tomten. Den disponibla bredden i denna del bleve sålunda i
verkligheten cirka 21 meter. Givetvis måste en omkring 127 meter lång
och från 13 till 16 meter hög byggnad komma att verka nedtryckande
för trakten, men då den ifrågavarande byggnaden behövde ligga i omedelbar
närhet av tekniska högskolan och annan lämplig mark å kungl.
Djurgården för denna byggnad här icke funnes, finge estetiska synpunkter
vika. Med den placering, byggnaden enligt senaste situationsplan
skulle komma att få, ansåge intendenten därför att i vad på djurgårdsförvaltningen
berodde icke något vore att däremot erinra. Beträffande
byggnadens utformning hade intendenten rådfört sig härom med Tengbom,
och komme byggnadsstyrelsen att vid sitt yttrande i ärendet lämna
de direktiv, som kunde anses erforderliga.
Mot väg- och brobyggnadslaboratoriets förläggning och utformning
vore från djurgårdsförvaltningens sida icke något att erinra.
Förläggning av det akustiska laboratoriet hade vid besiktningen befunnits
dels på grund av upplysning, att området vore mycket besökt
av allmänheten, dels ock av dess närhet till Röda Korsets sjukhem, icke
här böra ifrågakomma. Lämplig plats för detta laboratorium borde
kunna erhållas öster örn väg- och brobyggnadslaboratoriet. Enligt den
av Lallerstedt sedermera uppgjorda situationsplanen hade laboratoriet
emellertid förlagts 15 meter norr örn flyglaboratoriet och skulle dess
norra gräns komma att ligga 9 meter från den mycket trafikerade till
Ugglevikskällan ledande Bergvägen och 7 meter från det till Röda Korsets
sjukhem upplåtna området. Örn det utan olägenhet kunde ske,
syntes med hänsyn till eventuellt erforderlig utvidgning lämpligt och
även ur andra synpunkter önskvärt, att denna byggnad, därest den icke
kunde förläggas, såsom här ovan ifrågasatts, öster örn väg- och brobyggnadslaboratoriet,
i möjligaste mån tillbakaflyttades. Enligt meddelande
från tekniska högskolans rektor skulle inga arbeten i det byggnadsakustiska
laboratoriet utföras, som kunde medföra för omgivningen på minsta
sätt störande ljud. Mot byggnadens utformning vore från djurgårdsförvaltningens
sida icke något att erinra.
Mot förslaget till den första utbyggnadsetappen, sådant det förelåg
efter de i nyssnämnda utlåtande gjorda modifikationerna, förklarade sig
generaldirektören Tengbom i ett å utlåtandet tecknat yttrande intet
hava att erinra.
Efter anmodan av rektorsämbetet vid högskolan granskade byggnadsstyrelsen
de av Lallerstedt uppgjorda ritnings- och kostnadsförslagen
med avseende å första byggnadsstadiet samt avgav den 7 november 1935
till Kungl. Majit utlåtande i ärendet, varav inhämtas huvudsakligen
följande:
Vad först beträffade förläggningen inom tekniska högskolans område
av de föreslagna nybyggnaderna, hade byggnadsstyrelsen, efter samråd
10 Kungl. Marits proposition Nr 7J+.
med djurgårdsförvaltningen, funnit sig böra föreslå vissa jämkningar.
Sålunda vore det önskvärt, att den nya byggnaden för laboratorier för
gjuteriteknik m. m. (I A och I B) invid Drottning Kristinas väg förlädes
tre meter längre mot nordost, varigenom erhölles möjlighet att giva
denna väg en bredd av 28 meter i stället för avsedda 25 meter. Vidare
borde det byggnadsakustiska laboratoriet förflyttas från det föreslagna
läget sydväst örn det befintliga flygtekniska laboratoriet till en plats,
belägen på 15 meters avstånd norr örn detta. Härigenom bereddes möjlighet
att åtminstone tills vidare rädda den på den föreslagna platsen
befintliga vackra vegetationen, under det att laboratoriet ändock Lomme
på ett ur akustisk synpunkt betryggande avstånd från flygtekniska laboratoriet.
Beträffande den föreslagna utformningen av den med IA och I B
betecknade laboratoriebyggnaden hade byggnadsstyrelsen intet att erinra,
då förslaget inrymde olika möjligheter med avseende å lokalernas
planläggning och gruppering. De till 803,000 kronor beräknade kostnaderna
för byggnaden ansåge styrelsen vara för låga och böra höjas till
840,000 kronor enligt en inom styrelsens byggnadsbyrå upprättad kostnadsberäkning.
Denna kostnadsökning hänförde sig till ledningsarbeten
samt hiss- och traversanläggningar.
Enligt ifrågavarande kalkyl borde kostnaderna beräknas på följande
sätt:
Byggnadsarbeten....................
kronor
618,000
Ledningsarbeten:
Värme- och ventilationsanläggningar. . .
Gas-, vatten- och avloppsanläggningar .
Elektriska ledningar...............
kronor 45,000
» 29,000
» 30,000
104,000
Hissanläggningar....................
»
25,000
Traversanläggningar, spår m. m........
36,000
Planeringsarbeten...................
»
5,000
Ritningar, kontroll samt diverse administrationsutgifter
»
52,000
Summa kronor 840,000
Beträffande utformningen av den under I C angivna laboratoriebyggnaden
för väg- och brobyggnad m. m. hade styrelsen icke något att erinra,
men tilläte sig framhålla, att denna fråga borde ses i samband
med de byggnadsplaner, som förefunnes med avseende å statens väginstitut.
De till 180,000 kronor beräknade byggnadskostnaderna syntes
styrelsen enligt ovannämnda, inom styrelsen upprättade kostnadsberäkning
kunna minskas till 177,000 kronor.
I fråga örn den såsom I D betecknade nybyggnaden för ett byggnadsakustiskt
laboratorium hade styrelsen intet annat att erinra än att, likaledes
enligt nämnda kostnadsberäkning, byggnadskostnaderna borde höjas
från 72,000 till 75,000 kronor.
Vad slutligen beträffade den föreslagna om- och påbyggnaden av bergsskolans
lokaler (I E) hade styrelsen icke annat att erinra, än att kostnaderna
borde höjas från 178,000 till 179,000 kronor.
Utöver vad ovan anförts beträffande de av tekniska högskolan framlagda
kostnadsberäkningarna, finge byggnadsstyrelsen framhålla, att i
dessa ej upptagits några kostnader för utvändiga ledningar, vilka enligt
ovannämnda, inom styrelsen verkställda beräkning belöpte sig till 16,000
Kungl. Maj:ts proposition Nr 71+. 11
kronor, vartill komma en post för elektromotorpump i maskincentralen
å 3,000 kronor.
De av högskolan till 1,233,000 kronor beräknade byggnadskostnaderna
för de i det första byggnadsstadiet ingående arbetena borde alltså höjas
till 1,290,000 kronor.
De till sammanlagt 319,000 kronor beräknade kostnaderna för teknisk
utrustning, möblering och flyttning kunde av byggnadsstyrelsen ej i sin
helhet närmare bedömas.
Lärarkollegiets ovannämnda förslag föranledde icke något förslag från
Kungl. Majit till 1936 års riksdag.
Med skrivelse den 28 september 1936 har styrelsen jör tekniska högskolan
överlämnat av lärarkollegiet gjorda framställningar örn anslag
för budgetåret 1937/1938 till fortsatt utbyggande av högskolan, vari
lärarkollegiet i stort sett framlagt samma byggnadsprogram som i lärarkollegiets
medelsäskanden till 1936 års riksdag.
Lärarkollegiet anför bland annat följande:
För den tekniska högskoleundervisningens rationella bedrivande vore
det nödvändigt att i första hand utöka laboratorierna vid Valhallavägen
å för sådant ändamål tidigare avsedd mark samt att först därefter fullfölja
den tidigare planen att överflytta den i byggnaderna vid Drottninggatan
bedrivna undervisningen till nya byggnader vid Valhallavägen
(undervisningen inom hela fackavdelningen för lantmäteri samt inom
samtliga övriga fackavdelningars båda lägre årskurser).
Högskolans avdelningskollegier, kollegienämnd och lärarkollegium hade
ingående diskuterat dessa frågor och därvid verkställt utredning rörande
framtida utbyggnadsbehov, vilken utredning tidigare överlämnats till
Kungl. Majit i samband med framställningar angående anslagsäskanden
för budgetåret 1936/1937.
På grund av att begäran örn anslag för utförande av nya byggnader,
ombyggnader och ändringar blivit sent inlämnad, hade frågan icke upptagits
i statsverkspropositionen till 1936 års riksdag.
Lärarkollegiet återkomma därför nu till frågan och hade beslutat ingå
med samma framställning som föregående år, dock med den minskning,
som betingades därav att det föreslagna utrymmet för institutionen för
vägbyggnad utginge på grund av den beslutade nybyggnaden för statens
väginstitut. I denna nybyggnad, som skulle förläggas i omedelbar närhet
av tekniska högskolan, hade nämligen utrymme för högskolans väglaboratorium
beretts. På grund av den trångboddhet, som förefunnes
inom nuvarande lokalerna för fackavdelningen för elektroteknik hade
lärarkollegiet däremot beslutat ingå med framställning örn ett belopp
av 14,500 kronor för beredande av ökade laboratorieutrymmen inom
fackavdelningen för elektroteknik genom vissa ändringar av nu befintliga
lokaler. Härigenom skulle några av de arbeten, som upptagits
under andra utbyggnadsstadiet (II Å), överflyttas till första utbyggnadsstadiet.
De föreslagna ändringarna inom den elektrotekniska fackavdelningen
bestode däri, att nuvarande utrymmen för samlingar frigjordes genom
samlingarnas utflyttande och anordnande i skåp i korridorerna. De frigjorda
utrymmena skulle inredas huvudsakligen till laboratorier.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.
Lärarkollegiet ville i detta sammanhang framhålla betydelsen av att
anslag för möbler, utrustning och flyttning lämnades samtidigt med anslagen
till byggnaderna, ty, även örn det toge ett års tid att utföra
byggnaderna, så måste dock anstalter vidtagas i mycket god tid, särskilt
då det gällde anskaffande av utrustning, som delvis toge lång tid
att färdigställa. Det vore således av vikt, att ifrågavarande anslag samtidigt
beviljades, så att man ej behövde äventyra, att färdigställda lokaler
av brist på erforderlig utrustning ej omedelbart kunde utnyttjas.
Lärarkollegiet hemställde, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1937 års
riksdag att ej mindre för budgetåret 1937/1938 dels till uppförande av
i nedanstående tablå angivna nybyggnader i huvudsaklig överensstämmelse
med de av Lallerstedt uppgjorda och av byggnadsstyrelsen godkända
ritningarna anvisa i tablån angivna belopp, dels ock till utrustning,
möblering och flyttning anvisa här nedan i tablån upptagna belopp,
än även medgiva, att erforderlig mark måtte upplåtas till högskolan
för uppförande av de byggnader, som nu föreslagits belägna utanför det
område, som tidigare tilldelats högskolan.
Byggna-
dens
beteck-
Ändamål
Bygg-
nads-
kostnad
Utrust-
ning
Möble-
ring
Flytt-
ning
Summa
ning
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
I A
Gjuteriteknik...........
4,500
17,300
31,000
2,000
1.500
2,700
2,000
2.500
1,100
Uppvärmnings- och ventilations- anordningar ..........
Mekanisk teknologi.......
3,000
Byggnadshygien och teknisk
hygien..............
500,000
Förbränningslära.........
2,000
600
—
Textilteknik...........
15,000
—
—
Industriell organisation.....
3,000
1,000
-
Hiss- och transportanordningar
12,000
1,500
500
500,000
86,800
11,800
4,600
603,200
I B
Anrikningslaboratorium.....
303,000
90,000
3,000
27,000
423,000
I C
Brobyggnad och .........
j-129,000
r 12,000
2,500
500
kommunikationsteknik ....
\ 19,000
2,000
500
129,000
31,000
4,500
1,000
165,500
I D
Akustiskt laboratorium.....
72,000
5,000
2,300
200
79,500
I E
Örn- och tillbyggnad av bergs- skolan ..............
178,000
10,600
2,300
9,100
200,000
I F
Ändring av lokaler inom fack- avdelningen för elektroteknik
14,500
_
_
_
14,500
Summa kronor)
1,485,700
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jh
Högskolans styrelse har anfört följande:
Styrelsen hade ägnat ingående uppmärksamhet och granskning åt det
förslag till fortsatt utbyggnad av tekniska högskolan, närmast det första
utbyggnadsstadiet, varom framställning hade avlåtits redan hösten 1935,
och som lärarkollegiet nu ånyo hemställt måtte upptagas i anslagsbegäran
till riksdagen. Styrelsen hade sålunda verkställt undersökningar,
huruvida icke reduktioner och besparingar eventuellt skulle kunna åstadkommas.
Det hade emellertid befunnits, att de nu ifrågasatta lokalutrymmena
vore i hög grad av behovet påkallade. Styrelsen hade med
tillfredsställelse konstaterat, att den tilltänkta nybyggnaden för en grupp,
huvudsakligen till det mekaniska området hörande ämnen, planlagts så,
att inredningen utan svårighet kunde anpassas efter omständigheterna
och möjliggöra ett samordnande mellan dessa närbesläktade ämnen, så
att det samfällda utrymmet kunde på mest lämpliga och ekonomiska
sätt utnyttjas. Styrelsen ville enträget hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå i937 års riksdag att besluta örn och bevilja anslag till de nybyggnader
med tillhörande utrustning, möblering m. m., som innefattades
i första utbyggnadsstadiet av lärarkollegiets nu föreliggande hemställan.
Styrelsen ville ifrågasätta, att de erforderliga anslagen för nybyggnadsändamål
foges av lånemedel enligt samma grunder, som gällde
för förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond. Eventuellt kunde
motsvarande anordning också genomföras beträffande anslag till fasta
maskiner.
Byggnadsstyrelsen har den 5 november 1936 avgivit utlåtande över
tekniska högskolans nu föreliggande anslagsäskanden och härvid anfört,
att byggnadsstyrelsen i sin med skrivelse den 10 september 1936 till
chefen för kommunikationsdepartementet överlämnade plan för statens
byggnadsverksamhet under femårsperioden 1937/1942 framhållit, att styrelsen,
innan frågan örn Chalmers tekniska instituts omorganisation
blivit avgjord, funne det vanskligt att fatta bestämd ståndpunkt till
den då föreliggande, av tekniska högskolans styrelse framlagda planen
för högskolans utbyggnad, i vilken plan de nu föreslagna byggnadsarbetena
inginge som ett första led.
Byggnadsstyrelsen funne sig alltjämt icke kunna göra något uttalande,
huruvida de nu avsedda byggnadsarbetena borde komma till utförande
i föreslagen utsträckning under budgetåret 1937/1938.
Under utgifter för kapitalökning, bilagan 6, punkten 8, bär jag framhållit,
att av de byggnadsfrågor, som innefattades i den av lärarkollegiet
uppgjorda utbyggnadsplanen för tekniska högskolan, syntes i första hand
böra upptagas till prövning de framställda äskandena om medel till uppförande
av en ny byggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m., och
för ett anrikningslabora tori lim ävensom vissa ändringar inom lokalerna
för fackavdelningen för elektroteknik. Jag framhöll vidare, att föreliggande
frågor tarvade ytterligare utredning. Den för frågornas prövning
erforderliga ytterligare utredningen innefattas i en av högskolans
rektor överlämnad promemoria, varav inhämtas huvudsakligen följande:
14
Kungl. Marits ''proposition Nr 7Jt.
Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. och
för ett anrikningslaboratorium.
Ifrågavarande byggnad motsvarade de till ett komplex sammanförda
byggnaderna IA och IB i högskolans riksdagspetita för budgetåret
1937/1938 och avsåge att utgöra ett hemvist för sådana institutioner,
vilka för närvarande saknade eller hade otillräckliga utrymmen.
Byggnaden vore föreslagen som tvåvåningsbyggnad med källare under
en del av densamma. Den bärande stommen skulle utföras av tegel i
fasaderna samt en rad pelare inuti byggnaden med ett peiaravstånd av
i genomsnitt 7 meter. Rumshöjden vore antagen till omkring 4 meter
med undantag för de delar, som ginge genom två våningar.
Byggnadens sammanlagda fasadlängd mot Drottning Kristinas väg
vore cirka 127 meter och dess invändiga breddmått omkring 15 meter.
Genom byggnadssättet vunnes den fördelen, att i framtiden eventuellt
behövliga ändringar utan svårigheter kunde genomföras.
I byggnaden IA skulle beredas lokaler för följande institutioner,
nämligen:
1) gjuteriteknik,
2) uppvärmnings- och ventilationsanordningar,
3) mekanisk teknologi,
4) byggnadshygien,
5) teknisk hygien,
6) förbränningslära,
7) textilteknik,
8) industriell organisation samt
9) hiss- och transportanordningar.
Byggnaden I B skulle avses för anrikningslaboratorium.
Det måste med skärpa framhållas, att det icke vore möjligt att ens
nödtorftigt fylla de krav på forskning och undervisning, som borde
kunna ställas på landets högsta tekniska läroanstalt, örn icke de här
framförda önskemålen rörande denna nya laboratoriebyggnad bleve med
det snaraste tillgodosedda. De nuvarande förhållandena vore att betrakta
som bedrövliga, och högskolan hade redan sedan länge haft dessa
önskemål bland sina främsta.
Byggnaden I A.
1. Lokaler för institutionen för gjuteriteknik.
Inom högskolans byggnader hade tidigare intet utrymme reserverats
för gjuteriteknik, emedan detta läroämne vid tidpunkten för planerande
av utbyggnaderna vid Valhallavägen, vilka färdigställdes år 1917, icke
ingått i högskolans läroplaner. Undervisning i gjuteriteknik som särskilt
läroämne påbörjades först år 1921. För att nödtorftigt kunna bedriva
laborationsövningar hade gjuteri tekniken varit inhyst inom två från
varandra rätt avlägsna rum inom bergsskolan, det ena inom institutionen
för gruvvetenskap, för tillverkning av formar, och det andra inom institutionen
för järnets metallurgi. På båda dessa ställen vore utrymmet
trångt och till stor olägenhet för de institutioner, inom vilka gjuteritekniken
inhysts. Avståndet mellan lokalerna vore även till stor olägenhet,
varjämte övningarna i gjuteriteknik vore till hinders för under
-
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7jf.
visningen och forskningen i de båda andra läroämnena. Det hade därför
länge varit ett önskemål att kunna förskaffa gjuteri tekniken egna och
ändamålsenliga lokaler. Detta hade emellertid fått anstå på grund av
andra ännu mera trängande behov.
I den nu föreslagna laboratoriebyggnaden I A hade upptagits ett utrymme
av omkring 210 kvadratmeter för en övningssal, där den nu i
institutionens ägo befintliga kupolugnen skulle uppställas, ett lärarrum
av omkring 20 kvadratmeter och ett rum för samlingar av likaledes
omkring 20 kvadratmeter. Enligt institutionsföreståndarens uppgifter
skulle nyanskaffning av en fläkt till kupolugnen, en degelugn med fläkt,
en travers samt pumpar och en del smärre tillbehör behövas för att
utnyttja lokalerna för högskolans behov. För denna nyanskaffning erfordrades
4,500 kronor enligt den av institutionsföreståndaren utförda
och av avdelningskollegiet för maskinbyggnad och mekanisk teknologi
tillstyrkta kostnadsberäkningen ävensom 1,500 kronor för möbler och
1,100 kronor för flyttning och uppmontering av nuvarande utrustning.
2. Lokaler för institutionen för värme- och ventilationsanordningar.
Denna institution saknade för närvarande laboratorielokaler. Den
enda lokal som stöde till buds vore ett mindre lärarrum, inhyst inom
den för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad avgränsade delen
av högskolans byggnader vid Valhallavägen, således inom en fackavdelning,
inom vilken ingen undervisning bedreves i ifrågavarande läroämne.
Nämnda lärarrum vore av sådan beskaffenhet, att laborationer där icke
kunde försiggå. Fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad hade
dessutom behov av ifrågavarande utrymme, vilket även vore beläget på
långt avstånd från fackavdelningen för maskinbyggnad och mekanisk
teknologi, där egentligen undervisningen i värme- och ventilationsanordningar
hörde hemma.
Särskild undervisning i ifrågavarande läroämne hade påbörjats vid
högskolan först år 1915, då byggnaderna vid Valhallavägen redan varit
påbörjade. Det hade då icke funnits någon möjlighet att inrymma
laboratorium för ifrågavarande ändamål. Det hade dessutom ansetts
lämpligt att låta någon tid förlöpa för vinnande av erfarenheter. Läroämnet
vore särskilt i vårt land med dess varierande och ofta svåra klimatiska
förhållanden av mycket stor betydelse. Även om man icke
ansåge det nödvändigt att inrätta en professur i ämnet, som föreslagits
av svenska värme- och sanitetstekniska föreningen, så måste dock forskning
och tidsenlig undervisning i värme- och ventilationsanordningar
anses som ett trängande behov. Man hade utomlands särskilt i Amerika
nedlagt enorma belopp på detta område. Det måste därför anses
vara på tiden att nu föreslagna, blygsamma anordningar möjliggjordes,
för att högskolan måtte sättas i tillfälle att göra en insats på detta
betydelsefulla område. Att högskolan icke tidigare framkommit med
förslag i ärendet hade berott därpå, att andra viktigare frågor måst
gå före.
I det nu framlagda förslaget hade upptagits ett utrymme av omkring
140 kvadratmeter för laboratorium och omkring 25 kvadratmeter för
samlingar i bottenvåningen samt omkring .‘35 kvadratmeter för kylmaskineri
i källaren.
16
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr lif.
Enligt en av institutionsföreståndaren uppgjord och av avdelningskollegiet
för maskinbyggnad och mekanisk teknologi tillstyrkt kostnadsberäkning
skulle för laboratoriets utrustning erfordras 17,300 kronor för
provningsanordning för pannor, rörledningar, pumpar, armatur, diverse
instrument, kylmaskineri och fläkt samt 2,700 kronor för möbler och
verktyg. Sedan laboratoriet färdigställts skulle för bedrivande av arbetet
på laboratoriet erfordras 1,700 kronor till det årliga anslaget för
samlingar och laborationer.
Det hade ställts i utsikt, att en del armatur och utrustning skulle
komma att skänkas till högskolan, örn laboratoriet komme till stånd,
och det vore på grund härav det ovan angivna beloppet till utrustning
hade kunnat hållas lågt.
3. Lokaler för institutionen för mekanisk teknologi.
För närvarande funnes lokaler för mekanisk teknologi inom högskolans
laboratoriebyggnad vid Valhallavägen. Dessa lokaler utgjordes av
ett assistentrum och en laboratoriesal örn cirka 20 kvadratmeter, respektive
330 kvadratmeter eller tillsammans omkring 350 kvadratmeter.
Dessa lokaler vore otidsenliga i så måtto, att det genom den böjda takformen
vore synnerligen svårt och dyrbart att anordna erforderlig takrörelse,
med de ändrings-, och injusteringsbehov, som förelåge. Dessutom
vore lokalerna att betrakta som väl knappt tilltagna. I den nu föreslagna
laboratoriebyggnaden I A hade förutsatts en golvyta av omkring
420 kvadratmeter, således obetydligt större än den nuvarande. Till
jämförelse finge nämnas, att motsvarande institution i Danmarks Tekniske
Ilöiskole upptoge en högst avsevärt större yta.
Den huvudsakliga anledningen till att nya lokaler föreslagits för mekanisk
teknologi vore emellertid den, att institutionen för värmeteknik
och maskinlära vore helt i avsaknad av laboratorielokaler, samt att dylika
lokaler borde förläggas helst i omedelbar anslutning till laboratoriet
för ångteknik dels för samarbetets skull och dels emedan tillgång
till ångledningar vore nödvändig. Nuvarande laboratorier för mekanisk
teknologi vore belägna omedelbart invid ångtekniska laboratoriet, och
golvytans storlek passade för ett laboratorium för värmeteknik och
maskinlära. Det vore därför ur alla synpunkter lämpligast att inrymma
laboratoriet för mekanisk teknologi i den nu föreslagna nybyggnaden
samt att inreda de efter denna institution ledigblivna lokalerna till laboratorium
för värmeteknik och maskinlära.
Anledningen till att intet laboratorium för värmeteknik och maskinlära
kommit till stånd i den nu befintliga laboratoriebyggnaden vore
den, att professuren i värmeteknik och maskinlära tillkommit först flera
år efter det nämnda laboratoriebyggnad blivit färdig. Erfarenheten
under de gångna åren hade visat, att ett laboratorium för denna professur
i ett tillämpat ämne vore oundgängligen nödvändigt. I det nu
planerade andra utbyggnadsstadiet hade förutsatts, att ett dylikt laboratorium
skulle inredas.
Den utrustning, som för närvarande funnes inom institutionen för
mekanisk teknologi, vöre i mycket stor utsträckning att beteckna som
föråldrad, detta delvis beroende därpå att anslagen till institutionen
varit mycket knappt tilltagna, då professuren stått på vakans alltsedan
17
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
år 1923, och att nyanskaffningar därför ej kunnat ske. Man vågade
nu hoppas på att professuren skulle bliva tillsatt under år 1937. För
att sätta den efter flera års inknappning bristfälliga utrustningen i bättre
stånd hade institutionsföreståndaren uppgjort förslag om anskaffandet
av nya maskiner och apparater i viss utsträckning för en kostnad av
124,000 kronor, att anskaffas under en tid av 5 år, därav under första
året för ett belopp av 31,000 kronor.
Flyttningskostnader för nu befintlig utrustning, som i rätt stor utsträckning
bestode av maskiner, hade beräknats till 3,000 kronor.
Angående möbleringskostnaderna finge anföras, att den möblering som
för närvarande funnes för institutionen för mekanisk teknologi, skulle
lämpligen övertagas av den institution, värmeteknik och maskinlära,
som sedermera avsåges att övertaga lokalerna. För möblering av två
tjänsterum för institutionen för mekanisk teknologi jämte skåp för förvaring
av maskindelar och apparater hade beräknats 2,000 kronor.
4. Lokaler för institutionen för byggnadshygien.
Denna institution saknade för närvarande utrymme inom högskolebyggnaderna.
I den nu föreslagna byggnaden IA hade upptagits ett
utrymme av omkring 50 kvadratmeter för samlingar samt omkring 17
kvadratmeter för ett lärarrum i våningen 1 trappa upp. Det måste
anses fördelaktigt, att dessa lokaler komme i omedelbar närhet av lokalerna
för teknisk hygien och för uppvärmning och ventilation, vilket
bleve fallet i den ifrågavarande nya byggnaden. Föreslaget utrymme
av 50 kvadratmeter måste anses såsom mycket rimligt, emedan de för
ändamålet erforderliga föremålen i samlingarna, såsom apparater för
varmvattenberedning, w.c.-stolar, attiralj för kök, badrum och tvättstugor,
vore skrymmande.
Läroämnet vore avsett särskilt för arkitekter samt väg- och vattenbyggare.
_ . . .
För möblering, instrumentskåp, hyllor och dylikt hade av institutionsföreståndaren
föreslagits och av lärarkollegiet tillstyrkts ett belopp av
2,500 kronor och för instrumentering 2,000 kronor. Föremål för samlingar
samt instrumentering hade förutsatts att i ganska stor utsträckning
erhållas i form av gåvor, och hade sådana redan utlovats. Det
hade därför varit möjligt att hålla kostnaderna för anskaffning låga.
5. Lokaler för institutionen för teknisk hygien.
Detta läroämne, som för närvarande saknade lokal inom högskolebyggnaderna,
omfattade bland annat frågan örn arbetarskydd, hälsovådliga
yrken, oskadliggörande av damm och giftiga gaser samt olycksfall
i arbete. Det hade i förslaget till nybyggnaden I A endast upptagits
ett lärarrum om cirka 17 kvadratmeter, emedan man förutsatt, att
utrymmet för samlingar samt laboratoriet för uppvärmnings- och ventilationsanordningar
i erforderlig grad skulle kunna utnyttjas, om lärarrummet
förlädes i närheten av dessa lokaler, vilket också gjorts i förslaget.
Då erforderlig undervisningsmateriel kunde anskaffas genom anslag
till samlingar och laborationer samt genom i utsikt ställda gåvor,
hade särskilt anslag för sådant ändamål icke upptagits, och erforderliga
möbler kunde anskaffas från högskolans förråd.
Bihang till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr 7//.
2
18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jf.
6. Lokaler för institutionen för förbränningslära.
Institutionen för förbränningslära disponerade tillfälligt ett rum inom
fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad, som numera hade behov
av detsamma. Det vore dessutom att märka, att detta rum icke vore
inrättat som laboratorium, i det att ledningar för gas och vatten samt
dragskåp saknades. Det vore således icke lämpligt för ändamålet och
vöre dessutom beläget på stort avstånd från de fackavdelningar, inom
vilka undervisning i läroämnet vore avsedd. Undervisning i förbränningslära
lämnades nämligen inom fackavdelningarna för maskinbyggnad
och mekanisk teknologi samt för skeppsbyggnad och icke för väg- och
vattenbyggnad.
Speciallärarbefattningen i förbränningslära hade icke varit förutsedd
vid den tidpunkt, då nuvarande laboratoriebyggnader för högskolan
planerades.
I den nu föreslagna laboratoriebyggnaden I A hade upptagits omkring
75 kvadratmeter för laboratorium och omkring 25 kvadratmeter för ett
lärarrum.
Den utrustning, som för närvarande funnes, vore synnerligen obetydlig
och till stor del föråldrad, och för att bringa undervisningen upp på
önskvärd nivå vore det nödvändigt inköpa temperaturmätningsinstrument,
bombkalorimeter samt apparater för bränsleanalysering och för
gasanalysering. Enligt ett av institutionsföreståndaren uppgjort och
av avdelningskollegiet för maskinbyggnad och mekanisk teknologi tillstyrkt
kostnadsförslag skulle härför erfordras ett anslag av 2,000 kronor.
För erforderlig komplettering av möblering hade beräknats ett belopp
av 600 kronor.
7. Lokaler för institutionen för textilteknik.
För detta viktiga läroämne saknades alltjämt lärarbefattning vid tekniska
högskolan, trots det välmotiverade framställningar därom upprepade
gånger gjorts. Lärarkollegiet har i sina riksdagspetita även för
budgetåret 1937/1938 ingått med hemställan om en sådan befattning.
Under avvaktan på inrättandet av en speciallärarbefattning i textilteknik
hade högskolans kollegienämnd beslutat att för läroåret 1936/1937
anordna en tillfällig kurs i ämnet.
Ett värdefullt laboratorium för textilteknik funnes inrättat i Borås,
och högskolan hade tidigare förvissat sig örn möjligheterna för ett samarbete.
Det vöre icke meningen att anordna något laboratorium av
ens tillnärmelsevis denna storlek vid tekniska högskolan. I det nu framlagda
förslaget till laboratoriebyggnad hade nämligen endast upptagits
ett rum för uppställning av mikroskop samt arbetsbord och stolar. Utrustningen
skulle endast bestå av mikroskop och en del smärre mätapparater.
Lärarkollegiet hade ingått med framställning örn samma
belopp för utrustning som föregående år, nämligen 15,000 kronor. I
samband härmed erfordrades ett utrustningsanslag av 5,000 kronor och
ett anslag till samlingar och laborationer i enlighet med vad som framginge
i den del av högskolans riksdagspetita, som gällde speciallärarbefattningar.
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J+.
Om speciallärarbefattning och således ordinarie undervisning i textilteknik
icke av statsmakterna skulle beviljas, borde det nu föreslagna
utrymmet om cirka 200 kvadratmeter icke slopas utan bibehållas såsom
ett väl behövligt reservutrymme. Byggnaden vore föreslagen såsom en
stombyggnad med ytterväggar och bärande pelare och kunde således
med lätthet apteras för skilda ändamål och dessutom kunde omgrupperingar
i den inre planlösningen lätt utföras.
8. Lokaler för institutionen för industriell organisation.
För detta läroämne stöde för närvarande inga lokaler till disposition.
Ämnet, som vore av synnerligen stor betydelse för driftsingenjörer inom
industrien, studerades inom fackavdelningarna för maskinbyggnad och
mekanisk teknologi, skeppsbyggnad, elektroteknik, kemi och kemisk teknologi
samt bergsvetenskap. För övningar inom ämnet erfordrades särskilda
lokaler med viss apparatutrustning för produktionsplanering och
materialkontroll, arbetsanalys och tidsstudier.
För sådant ändamål hade föreslagits ett rum örn cirka 80 kvadratmeter
samt ett lärarrum om 15 å 20 kvadratmeter.
Från institutionsföreståndaren hade inlämnats förslag till inköp av
erforderliga apparater för sammanlagt 3,000 kronor. För möblering
hade beräknats ett belopp av 1,000 kronor.
9. Lokaler för institutionen för hiss- och transportanordningar.
För denna institution saknades för närvarande lämpliga laboratorielokaler.
En provisorisk hissanordning av relativt gammalmodigt slag
funnes inrymd i otillräckligt utrymme inom lokalerna för institutionen
för ångteknik, som därav vållades vissa olägenheter. Det framhölles av
institutionsföreståndare, hurusom det för vårt land med sina höga stålkvaliteter
vore av vikt, att särskilt linforskning kunde bedrivas inom
landet. Utländska forskningsinstitut torde icke hava direkt anledning
syssla med linor av svenskt material. Det vore därför sannolikt, att
forskningen inom landet kunde leda till påvisandet av så väsentliga
fördelar vid det svenska stålets användning i linor till hissar, kranar
och dylikt, att det vore av betydelse för vår stållineindustri. Även ur andra
synpunkter vore linforskning av betydelse för hiss- och transportväsendet.
Inom ett laboratorium för ifrågavarande institution, inom
vilken traverser av olika slag skulle prövas, vore det även nödvändigt
att anordningar för traverser förefunnes dels för den direkta undervisningen,
som därigenom bleve mera levande, dels för examensarbeten,
dels ock för forskningsändamål.
Med hänsyn särskilt till linundersökningar måste laboratorielokalen
hava stor höjd och i det utarbetade förslaget hade föreslagits ett balkongförsett
rum med omkring 160 kvadratmeter yta och gående genom
bottenvåningen och våningen 1 trappa upp och fortsättande upp till
takets undre kontur, således med en höjd av 10 ä 11 meter.
Institutionsföreståndaren hade beräknat erforderlig utrustning till ett
belopp av 12,000 kronor. För möblering hade beräknats 1,500 kronor.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
10. Övriga lokaler.
För byggnadens användning hade i källaren beretts plats för en
gemensam kraftcentral om cirka 40 kvadratmeter samt förrådslokaler
om cirka 280 kvadratmeter.
I våningen 1 trappa upp hade dessutom inretts en föreläsningssal för
50 å 60 åhörare, emedan det för ett så stort antal institutioner kunde
anses nödvändigt att tillgång funnes till föreläsningssal, detta även
med hänsyn till att demonstrationsföremålen därvid ej behövde föras
utanför byggnaden.
För korridorer och trappor hade sedvanliga utrymmen beretts. Korridorbredden
vore 2,2 meter och trappbredden 1,5 meter.
Byggnaden I B.
Denna byggnad, som avsåges att sammanbyggas med byggnaden I A,
skulle i sin helhet tagas i anspråk av institutionen för gruvvetenskap
(laboratorium för anrikning). En förbindelsebrygga till den del av huvudbyggnaden,
som inrymde fackavdelningen för bergsvetenskap, hade
planerats.
Lokaler för anrikningslaboratorium.
För närvarande funnes i högskolans bergsvetenskapliga avdelning ett
anrikningslaboratorium med ett ytinnehåll av omkring 1,000 kvadratmeter.
Den i laboratoriet befintliga utrustningen hade på sin tid skänkts
av för bergshanteringen intresserade personer.
Undervisningen och forskningen inom de ämnesområden, som vid tekniska
högskolan representerades av institutionen för järnets bearbetning
och behandling, fordrade dels laboratorielokaler för området järnets
samt i viss utsträckning även andra metallers bearbetning, det mest omfattande
inom professuren och inrymmande varmvalsning och varmsmidning,
varm- och kallpressning samt kallvalsning och kalldragning,
och dels laboratorielokaler för ämnesområdet metallernas behandling,
bestående i värmebehandling samt mekanisk och kemisk ytbehandling.
Genom anslag av 1931 och 1932 års riksdagar beviljades institutionen
medel för inredandet av ett värmebehandlingslaboratorium i oinredda
lokaler inom högskolebyggnaderna. Ännu saknade institutionen dock
laboratorielokaler för arbetet inom bearbetningsområdet, vilka vore lika
nödvändiga för fyllandet av institutionens uppgift som en del av tekniska
högskolan. Dylika bearbetningslaboratorier funnes vid praktiskt
taget alla utländska högskolor, där motsvarande undervisning förekomme,
och de hade där motiverats av samma skäl, som här gjorde ett laboratorium
så behövligt, nämligen dels de ökade fordringarna på den utexaminerade
ingenjörens kunskapsmått och förtrogenhet med den moderna
tekniken och dess hjälpmedel samt dels behovet av undersökningar
å framför allt nya material för deras tillverkning, formgivning
och provning, vilka undersökningar av kostnads- och andra skäl icke
kunde förläggas till järnverkens i stor skala arbetande bearbetningsavdelningar.
För möjligheten att få till stånd undersökning och forskning inom
bearbetningsområdet hade järnverken och enskilda personer visat ett
21
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
stort intresse. Detta hade bland annat tagit sig formen av gåvor av
maskinell utrustning för ett bearbetningslaboratorium, och en betydande
utrustning, representerande ett värde av omkring 80,000 kronor, läge
nu lagrad, respektive vore under tillverkning. I väntan på lokaler kunde
densamma dock icke uppställas.
Sedan det nuvarande anrikningslaboratoriet byggdes år 1917, hade
förhållandena inom bergshanteringen förändrats avsevärt. Från att tidigare
hava haft betydelse endast för vissa malmer, vore anrikningen numera
allmänt införd vid gruvfälten, och många fyndigheter kunde bearbetas
med fördel endast därigenom, att den brutna malmens metallhalt
genom en omfattande anrikning på ett billigt sätt höjts till en för
den metallurgiska behandlingen lämplig proeenthalt. Det vore även att
förutse, att denna anrikningens betydelse komme att ökas under de närmaste
årtiondena. Exempelvis komme den att i många fall vara avgörande
för de nyupptäckta fyndigheternas i Västerbotten bearbetning och
ekonomiska tillgodogörande. Den gren av anrikningen, som därvid särskilt
komme att göra sig gällande, vore den sa kallade flotationsanrikningen,
som nu endast i ringa grad vöre representerad med apparater
och dylikt inom det nuvarande anrikningslaboratoriet.
Med de nu skildrade förhållandena för ögonen syntes det vara självfallet,
att kraven på utrymmen och anordningar för undervisningen och
forskningen inom detta område av bergshanteringen hade vuxit och
ytterligare komme att växa, medförande behovet av ökat utrymme och
förbättrad apparatur. Det nuvarande anrikningslaboratoriets utrymmen
och höjdförhållanden tilläte dock ej, att för den moderna flotationsanrikningen
behövliga apparater inbyggdes. Samtidigt kunde de apparater,
som vore avsedda för studium av något äldre anrikningsmetoder, ej
slopas, då dessa metoder ännu hade sitt fulla berättigande för vissa
malmer. De äldre magnetiska metoderna syntes dessutom komma att
få en helt ny användning för vissa metallurgiska ändamål, såsom järnsvampstillverkningen.
Enda möjligheten för att anrikningslaboratoriet
skulle kunna fylla berättigade krav på övnings- och forskningsmöjligheter
för anrikningstekniken i sin helhet vore därför en omfattande utvidgning
av lokalerna såväl i höjdled som vad utrymmet i plan beträffade.
Det vore sålunda fullt tydligt, att institutionen för gruvvetenskap vore
i behov av högre och större lokaler för anrikningslaboratorium, samt
att institutionen för järnets bearbetning och behandling tarvade nya
lokaler. Den billigaste och fördelaktigaste lösningen erhölles genom att
nya lokaler utfördes för anrikningslaboratoriet samt att järnets bearbetning
och behandling finge övertaga de efter nuvarande anrikningslaboratorium
ledigblivna lokalerna. Härigenom skulle båda laboratorierna
bliva tillfredsställande ordnade för lång tid framåt och på ett bättre
sätt, än örn bearbetningslaboratoriet byggdes nytt och anrikningslaboratoriet
om- och tillbyggdes i dess nu inklämda läge. Vid en om- och
tillbyggnad måste ej blott ökade utrymmen skaffas och större höjd utvinnas
utan även de transportsvårigheter, som nu förefunnes, da malm
och andra materialier skulle tillföras laboratoriet, avlägsnas. Att lösa
denna sistnämnda fråga erli jäde vid det gamla laboratoriet avsevärda
svårigheter, men den kunde lätt lösas vid byggandet av ett nytt laboratorium.
22
Kungl. Maj:ts -proposition Nr 7J+.
Det nya anrikningslaboratoriet utgjorde den östliga delen av den
föreslagna byggnadslängan utefter Drottning Kristinas väg. De av Lallerstedt
utförda ritningarna utvisade en undre våning för materialier och
krossning om cirka 670 kvadratmeter samt en övre genomgående hög,
balkongförsedd våning för själva laboratoriet med en golvyta (exkl. balkongen)
av omkring 670 kvadratmeter.
Som ovan nämnts avsåges utnyttjandet av de gamla apparaterna,
men en del nyanskaffning vore ofrånkomlig. För maskiner och apparater
beräknades ett belopp av 38,000 kronor erforderligt. Vidare krävdes
fickor, rännor och rörledningar för en kostnad av 16,000 kronor samt
motorer för en kostnad av 17,000 kronor, varjämte för diverse behov
och oförutsedda ändamål borde beräknas 3,000 kronor eller alltså tillhopa
74,000 kronor.
Då laboratoriet med hänsyn till driftkostnaderna avsåges att utrustas
med växelström, måste en del nu befintliga instrument och motorer, som
vore avsedda för likström, utbytas. Detta beräknades draga en kostnad
av 16,000 kronor.
För rivning och flyttning av maskiner och apparater hade beräknats
ett belopp av 27,000 kronor och för möblering 3,000 kronor.
De i samband med beviljandet av ifrågavarande laboratoriebyggnad
erforderliga kostnaderna skulle alltså bliva
för utrustning................................kronor 74,000
» utbyte av motorer m. m. för växelström......... » 16,000
* rivning och flyttning av maskiner och apparater . . » 27,000
* möblering.............................. . . . » 3,000
Summa kronor 120,000.
Ändring av lokaler inom fackavdelningen för elektroteknik.
På grund av den stora utvecklingen på det elektrotekniska området
vore det nödvändigt att anordna ökade laboratorieutrymmen inom den
elektrotekniska fackavdelningen, detta också med hänsyn till den alltmer
ökade tillströmningen av studerande. I avvaktan på större nybyggnaders
planerande hade möjligheterna undersökts att inom de nuvarande
byggnaderna erhålla ökat utrymme. Ehuru måhända mindre tilltalande
hade man därvid funnit enda möjligheten vara att i korridorerna utflytta
samlingarna och därstädes förvara desamma i för ändamålet avsedda
skåp med glasdörrar. Det arbete, som sålunda framhölles i högskolans
petita till 1937 års riksdag, avsåge tillverkning av dessa skåp
ävensom anskaffande, och uppsättande av laboratoriebord, laboratorieskåp
och laboratoriebänkar.
Dessa arbeten vore av betydelse särskilt med hänsyn till den föreslagna
professuren i telegrafi och telefoni.
Följande omflyttningar planerades. Rummet för samlingar m. m.
(nedre botten, rum 138) innanför fjärde årskursens ritsal skulle användas
för de studerandes bibliotek. Rummet för samlingar 1 trappa upp (nr
253) skulle ordnas som laboratorium för specialarbeten. Rummet för
de studerandes bibliotek 3 trappor upp (nr 463) skulle omändras till
laboratorium för telegrafi och telefoni. Samlingarna skulle flyttas ut i
korridorerna, och för detta ändamål skulle dels glasmontrerna i nuva
-
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
rande samlingar göras om så, att de kunde flyttas ut och i huvudsak
ställas utefter väggarna i korridorerna, dels ock nya skåp tillverkas.
(Det bleve sammanlagt bortåt 50 meter skåpfasad, varav den ena hälften
bleve omändrade och den andra hälften nytillverkade skåp. Skåpen
skulle förses med lås och belysningsanordningar.)
Kostnaderna för dessa omändringar komme att betingas av följande
arbeten:
1) omändring av befintliga glasskåp samt tillverkning av nya skåp
inklusive ordnande av belysning i skåpen;
2) indragning av ledningar i rum 463, komplettering av ledningssystemet
i rum 253, inklusive ny belysningsarmatur i alla lokalerna;
3) fönsterbänkar, laboratoriebord och laboratorieskåp i rum 463 och 253;
4) omflyttning, ordnande och etikettering av samlingarna vid den nya
uppställningen i skyltskåp i korridorerna.
Kostnaderna för dessa arbeten kunde beräknas på följande sätt:
Inredning av rum 463 (48 m2).
Laboratorieledningar (likström och växelström,
växelbara ledningar)...........kronor 530
Laboratoriebord, skåp m. m............ » 1,920
Belysningsledningar och armatur........ » 150 kronor 2,600
Glasmontrer i korridorerna.
Utflyttning och omändring av befintliga glasmontrer
från rum 253 till uppställning utefter
korridorernas väggar (35 löpmeter).
Tillverkning av nya skåp för 11 löpmeter.
Samtliga skåp låsbara. Kostnad enligt
verkstadens beräkningar.............kronor 2,500
Belysningsanordningar för skåpen och ledningar
........................... » 2,300
Inredning av rum 253 (115 m2).
Laboratorieledningar (likström, växelström,
växelbara ledningar).................kronor 2,600
Laboratoriebord, skåp m. m............ » 2,400
Belysningsarmatur ................... » 150
Inredning av mörkrum 2 trappor upp..............
Diverse flyttningskostnader.......................
Summa kronor 14,500.
4,800
5,150
1,200
750
Med anledning av vad byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande den 5 november
1936 anfört, får jag framhålla, att tekniska högskolans anslagsäskanden,
i vad de avse nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik
m. m. samt anrikningslaboratorium ävensom ändringsarbeten inom fackavdelningen
för elektroteknik, icke stå i något samband med frågan om
omorganisationen av Chalmers tekniska institut. Det torde därför av
Departe
mentschefen.
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
denna anledning icke möta hinder att nu upptaga nämnda byggnadsfrågor
till avgörande. Till övriga delar av byggnadsprogrammet anser
jag mig för närvarande icke böra taga ställning.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, skulle vid Drottning
Kristinas väg uppföras en byggnad, som skulle inrymma såväl laboratorier
för gjuteriteknik m. m. som ett anrikning slaboratorium. Den förebragta
utredningen har utvisat, att bärande skäl kunna anföras för att
ifrågavarande nybyggnad kommer till stånd. De institutioner, som äro
avsedda att förläggas inom byggnaden, äro för närvarande antingen i
avsaknad av lokaler eller disponera inom högskolans huvudkomplex sådana
utrymmen, som äro otjänliga för sitt ändamål. Vid personligt
besök å högskolan har jag förvissat mig örn att arbetsförhållandena i
de nu för ändamålet till buds stående lokalerna äro otillfredsställande.
Såsom högskolans rektor i sin utredande promemoria framhållit, måste
vidare på grund av bristande utrymme viss maskinell utrustning, uppskattad
till ett värde av omkring 80,000 kronor, vilken såsom gåva överlämnats
till högskolan, förvaras lagrad. Ett utnyttjande i studiesyfte
av denna dyrbara materiel måste betraktas såsom ett synnerligen eftersträvansvärt
önskemål. Genom den föreslagna nybyggnaden kan utrymme
beredas för ifrågavarande utrustnings uppställande och utnyttjande.
För den högre tekniska undervisningens fruktbärande bedrivande
är tillgången på tillfredsställande laboratorieutrymmen ett livsvillkor.
De brister i nämnda avseende, som jag konstaterat vid mitt besök å
högskolan, äro i ögonenfallande och jag anser mig därför böra tillstyrka,
att medel äskas av riksdagen för nästkommande budgetår för igångsättande
av arbetet med uppförande av den föreslagna nybyggnaden.
Kostnaderna för den nu ifrågakommande nybyggnaden hava av professor
Lallerstedt beräknats till 803,000 kronor och av byggnadsstyrelsen
till 840,000 kronor. Härtill komma kostnader för utrustning, möblering
och flyttning, vilka av tekniska högskolans lärarkollegium uppskattats
till respektive 176,800 kronor, 14,800 kronor och 31,600 kronor eller tillhopa
223,200 kronor. Enligt dessa beräkningar skulle sammanlagda
kostnaden för nybyggnaden jämte utrustning, inredning och flyttningskostnader
komma att uppgå till 1,026,200 kronor alternativt 1,063,200
kronor.
Ett beskärande av planen för ifrågavarande byggnad synes icke i
annan mån kunna ifrågasättas, än att det för institutionen för textilteknik
avsedda utrymmet om 190 kvadratmeter kunde anses böra bortfalla
med hänsyn till att jag — såsom framgår av punkten 108 i innevarande
års åttonde huvudtitel — icke funnit mig böra tillstyrka högskolans
förslag om inrättande av en speciallärartjänst i textilteknik. I
sin förenämnda promemoria har högskolans rektor anfört, att därest
ordinarie undervisning i textilteknik icke av statsmakterna skulle be
-
25
Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
viljas, det föreslagna utrymmet i allt fall borde bibehållas såsom ett
välbehövligt reservutrymme. Jag har under hand inhämtat, att ökat
utrymme vore önskvärt exempelvis för institutionen för mätteknik, vilken
för närvarande är inrymd inom institutionen för maskinelement och
där disponerar trånga och otillfredsställande lokaler. Med hänsyn till
vad sålunda upplysts har jag icke velat föreslå någon inskränkning av
byggnadens omfattning.
Beträffande de egentliga byggnadskostnadernas storlek torde försiktigheten
bjuda att räkna med det av byggnadsstyrelsen angivna beloppet,
840,000 kronor.
Vidkommande de till 223,200 kronor uppskattade kostnaderna för utrustning
och inredning m. m. får jag framhålla, att nämnda kostnader,
i den mån de icke avse fast inredning, icke böra påföras statens allmänna
fastighetsfond utan utgå av andra medel. Närmare utredning
härom torde framdeles böra av högskolan förebringas. Då — såsom jag
under punkten 115 i åttonde huvudtiteln framhållit — färdigställandet
av ifrågavarande byggnad kommer att taga avsevärd tid i anspråk och
till följd härav några medel till utrustning m. m. av lokalerna icke synas
behöva beräknas på riksstaten för nästa budgetår, saknar jag anledning
att nu närmare ingå på denna fråga.
Vad åter angår det belopp, som för de egentliga byggnadskostnaderna
bör äskas på riksstaten för budgetåret 1937/1938, har jag inhämtat, att
utarbetande av definitiva byggnadsritningar, infordrande av entreprenadanbud
m. m. komma att taga så pass lång tid i anspråk, att byggnadsarbetena
icke i full utsträckning kunna påbörjas, förrän en del av nästa
budgetår förflutit. Med hänsyn härtill anser jag ett belopp av 200,000
kronor vara tillfyllest för arbetenas igångsättande.
Den föreslagna nybyggnaden skulle förläggas vid Drottning Kristinas
väg å norra Djurgården tillhörande odisponerad mark intill det förut
till tekniska högskolan upplåtna området vid Valhallavägen. Enligt
den i ärendet förebragta utredningen skulle för ändamålet ställas till
tekniska högskolans förfogande ett område av omkring 4,800 kvadratmeter.
Riksmarskalksämbetet och djurgårdsförvaltningen hava, under
förutsättning av vissa modifikationer i fråga örn byggnadens belägenhet,
vilka modifikationer sedermera i förslaget iakttagits, icke haft något att
erinra mot att ifrågavarande område upplåtes för ändamålet. Den föreslagna
platsen för nybyggnaden synes mig lämplig.
Vad härefter angår högskolans förslag örn anvisande av medel till
inredande av vissa lokaler m. m. inom fackavdelningen för elektroteknik
har jag funnit det innebära en praktisk lösning av frågan örn beredande
av behövligt ökat utrymme för fackavdelningen. Emot de till
14,500 kronor beräknade kostnaderna har jag icke funnit anledning till
erinran.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 7J+.
3
26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att
dels — under medgivande, att förberörda, vid Drottning
Kristinas väg å norra Djurgården belägna område
av omkring 4,800 kvadratmeter må på de närmare villkor,
Kungl. Majit bestämmer upplåtas till tekniska högskolan
— till Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik
m. m. vid tekniska högskolan i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet föreliggande, av professorn
E. Lallerstedt uppgjorda ritningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 200,000;
dels ock till Inredande av vissa lokaler inom fackavdelningen
för elektroteknik m. m. vid tekniska högskolan
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av..............................kronor 14,500.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Tunberg.
Stockholm 1937, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
870309
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan ävensom inre s. 7 i texten