Sök i Ratio Lex

Angående anslag till rasbiologiska institutet för budgetåret 1937/1938

1937-01-29 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:75, Angående anslag till rasbiologiska institutet för budgetåret 1937/1938

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

1

Nr 75.

Kungl. Majis proposition till riksdagen angående anslag till

rasbiologiska institutet för budgetåret 1937/1938;

given Stockholms slott den 29 januari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maji Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Departementschefen, statsrådet Engberg, anför härefter:

Under punkt 105 av 1937 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition angående rasbiologiska

institutet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1937/1938

dels till Rasbiologiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag av 53,300

kronor;

dels till Rasbiologiska institutet: Omkostnader ett reservationsanslag av

20,000 kronor;

dels ock till Rasbiologiska institutet: Beredande av lolcaler åt institutet

ett reservationsanslag av 68,000 kronor.

Sedan utredningen i ärendet slutförts, anhåller jag att ånyo få anmäla

frågan för Kungl. Majit.

Bihang till riksdagens -protokoll 1037. 1 sami. Nr 75.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Marits ''proposition Nr 75.

Avlönings- och omkostnadsanslagen. Dessa anslag äro nu uppförda

med 54,100 kronor, respektive 15,000 kronor.

För rasbiologiska institutet gäller en av Kungl. Maj:t den 10 maj 1935

(nr 153) utfärdad förnyad stadga. Enligt densamma är institutet underställt

kanslern för rikets universitet och står under överinseende av en särskild

styrelse. Dess närmaste ledning utövas av en chef, vilken tillika är

professor i rasbiologi inom medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala.

Den icke-ordinarie personalen vid institutet utgöres dels av följande

tjänstemän å extra stat nämligen: en rasbiolog (B 28), en statistiker (B 24)

och en genealog (B 21), dels ock av erforderligt antal extra ordinarie och

extra befattningshavare. För institutet gällande avlönings- och omkostnadsstater

med tillhörande bestämmelser återfinnas i statsliggaren för budgetåret

1936/1937, sid. 396 f.

Institutets nuvarande organisation — tillämpad sedan den 1 juli 1935

— har fastställts av 1934 års riksdag, som i skrivelsen 143/1934 medgivit,

att institutet från nänmda tidpunkt finge omorganiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 23 februari 1934 angivits (se propositionen

155/1934).

Institutets arbetsuppgifter hade före omorganisationen övervägande varit

av antropologisk art. Vid omorganisationen förutsattes, att institutets verksamhet

skulle få en företrädesvis ärftlighetsmedicinsk inriktning. Ett av

institutets styrelse i skrivelse den 25 november 1932 härutinnan framlagt

arbetsprogram innebar i korthet följande:

Institutets huvuduppgift borde vara ärftlighetsmedicinska undersökningar

syftande till en rasbiologisk generalinventering av folkbeståndet.

Därvid skulle arbetet i första hand avse de verkliga psykiska folksjukdomarna,

främst sinnessjukdomarna, sinnesslöheten och epilepsien, men vidare

vissa ögonsjukdomar, dövstumheten och dövheten samt en del inom invärtesmedicinen

fallande konstitutionella sjukdomar. — En av institutets närmaste

uppgifter vore att lägga upp ett kartotek över de viktigaste grupperna

av sinnessjukdomar samt att med utgångspunkt därifrån igångsätta

en genealogisk inventering och registrering av därav berörda släkter och

bearbeta det sålunda erhållna materialet. På liknande sätt borde epileptiker-

och sinnesslöanstalter inventeras. — Vidare borde företagas kliniska

och ärftlighetsmedicinska undersökningar av geografiskt begränsade isolerade

befolkningsgrupper samt av kriminella. — Institutets kanske allra viktigaste

uppgift måste dock anses vara vetenskaplig forskning som grundval

för positiv rashygien. I framtiden måste en utomordentlig vikt komma att

läggas särskilt vid nativiteten hos olika biologiska grupper och det därmed

förbundna indirekta urvalet. Härtill behövdes grundläggande arbeten av

olika slag, framför allt studium av normalpsykiska egenskapers ärftlighet

och fördelning i befolkningsgrupper samt av miljöns betydelse för psykiska

egenskapers utveckling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits -proposition Nr 75. 3

Det sålunda skisserade programmet godtogs av departementschefen och

riksdagen.

Det må erinras, att Kungl. Majit den 15 maj 1936 utnämnt och förordnat

docenten vid universitetet i Uppsala, medicine doktorn G. Dahlberg att

från och med den 1 juni 1936 vara chef för rasbiologiska institutet, tillika

professor i rasbiologi vid nämnda universitet. Vidare må framhållas, att de

å institutets personalförteckning upptagna tre befattningarna å extra stat

för närvarande äro vakanta och uppehållas av vikarier. Ur det å institutets

stat upptagna anslaget för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal avlönas

två assistenter, ett kanslibiträde, ett skrivbiträde och en vaktmästare.

I en till kanslern ställd skrivelse av den 10 november 1936 har nu institutets

styrelse framlagt förslag till viss ytterligare omorganisation av institutet

och i samband därmed hemställt, att kanslern måtte föreslå anvisande

för budgetåret 1937/1938 av ett belopp av 51,100 kronor till avlöningar

och ett belopp av 18,000 kronor till omkostnader för institutet. I skrivelse

den 20 november 1936 har kanslern därefter på anförda skäl hemställt örn

anvisande av oförändrade anslag till nämnda ändamål, varjämte statskontoret

den 14 december 1936 avgivit utlåtande i ämnet.

Vidare har styrelsen i en till Kungl. Majit ställd skrivelse av den 25

augusti 1936 hemställt om ett anslag för nästkommande budgetår av 5,000

kronor till tryckning av vetenskapliga arbeten. Över sistnämnda framställning

har kanslern den 18 september 1936 avgivit utlåtande.

Frågan örn en ny omorganisation av institutet har väckts av

professorn Dahlberg i skrivelse den 20 augusti 1936 till institutets styrelse,

vari framhållits

att institutets tidigare verksamhet i huvudsak varit inriktad på rasforskning.

Den insamling och bearbetning av antropologiskt material, som institutet

dittills ägnat sig åt, vore nu i det närmaste slutfört. Det material, som

för närvarande funnes vid institutet, kunde giva personalen arbete endast

under en jämförelsevis kort tid. Under sådana omständigheter vore det nödvändigt

att påbörja insamling av nytt primärmaterial. Det anslag, som institutet

åtnjöte, vore emellertid otillräckligt för sådant ändamål. Endast

5,000 kronor vore tillgängliga därtill. Den personal, som funnes vid institutet,

vore dessutom utbildad till bearbetning av material och kunde ej användas

till materialinsamling.

Genom den organisation, som fastställts genom stadgan den 10 maj 1935,

hade institutet fått en fastare form. En organisation av sådan typ vore

emellertid knappast önskvärd för rasbiologiska institutet med dess karaktär

av enbart forskningsinstitut. Institutet kunde icke år från år arbeta

med samma uppgifter, vilka mera rutinmässigt handlades av personalen.

Verksamheten måste kunna inriktas på än den ena, än den andra undersökningen.

Detta innebure, att man måste hava en mera elastisk organisation,

som gåve möjlighet att vidtaga förändringar i personalens sammansättning

och som vidare möjliggjorde, att man i relativt stor utsträckning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

kunde anlita tillfälligt anställd personal, avsedd för speciella uppgifter. Det

vore särskilt nödvändigt, att tjänsterna ej vore bundna nu, då institutet

skulle ägna sig åt helt nya uppgifter, varför man i viss utsträckning måste

anställa oprövad arbetskraft.

Det vore alltså önskvärt att institutet dels finge en friare organisation,

dels ock möjlighet att använda en större del av sitt anslag för materialinsamling.

I det förra hänseendet framhölles, att institutet utan alltför stora svårigheter

kunde undvara två av de tre tjänstemännen å extra stat, nämligen

statistikern och genealogen. Dessa befattningar kunde förty indragas, varjämte

rasbiologens lön kunde nedsättas från nu 10,260 kronor till 6,000

kronor. Detta vore så mycket mer befogat, som det för närvarande syntes

svårt, för att inte säga omöjligt, att finna tillräckligt kvalificerade personer

till dessa tjänster. Genom dessa åtgärder kunde man utan anslagsökning få

medel tillgängliga till materialinsamling. Emellertid erfordrades då för

handhavandet av den närmaste arbetsledningen vid bearbetning av material

en befattning som byråföreståndare och assistent för statistik med en

lön av 3,900 kronor. Vidare vore det önskvärt, att vid institutet funnes

ytterligare tre assistentbefattningar med en lön för envar av 2,700 kronor,

nämligen för dels experimentella undersökningar, dels biblioteksgöromål

och dels kvalificerat räknearbete. Slutligen behövdes en vaktmästare med

en lön av 2,130 kronor.

Från det nuvarande anslaget till avlöningar örn 54,100 kronor

skulle genom de föreslagna åtgärderna frigöras ett belopp av 20,970 kronor,

vilket borde avses för tillfälligt anställd personal. För omkostnader

föresloges liksom hittills 15,000 kronor. De för institutet avsedda anslagsmedlen

utom chefens lön borde anvisas i form av ett reservationsanslag.

Till närmare belysning av nödvändigheten av en omorganisation av föreslagen

art har Dahlberg i en den 21 september 1936 dagtecknad skrift framlagt

förslag till ändrat arbetsprogram för institutet. Rörande innehållet i

sagda skrift ber jag få hänvisa till handlingarna i ärendet. Några huvudlinjer

i programmet må dock här antydas.

Dahlberg framhåller översiktsvis, att en väsentlig olikhet mellan hans

eget och det är 1932 framlagda programmet vore, att i det senare huvudvikten

lagts vid ärftlighetsundersökningar av psykiatrisk karaktär, speciellt

undersökningar över sinnessjukdomar. Dahlberg hade emellertid sedermera

visat, att sinnessjukdomar icke hade den centrala betydelse, man tidigare

på en del håll ansett. Genom en år 1933 företagen undersökning över fruktsamheten

hos sinnessjuka kvinnor hade Dahlberg nämligen kunnat konstatera,

att i genomsnitt dessa kvinnor före insjuknandet hade lägre fruktsamhet

än normala kvinnor i motsvarande ålder. Deras fruktsamhet efter

insjuknandet vore uppenbarligen ännu lägre, beroende på, att en stor del

av dem bleve omhändertagna. Dessa resultat hade bekräftats av en undersökning

på tyskt material, som bearbetats av docenten E. Essen-Möller.

Föreställningen om att man i nämnvärd utsträckning skulle kunna påverka

sinnessjukdomarnas utbredning genom arvshygieniska åtgärder vore

därför uppenbart överdriven.

Det funnes emellertid många problem, helt fallande utanför psykiatrien,

vilka hade ett större intresse. Under sådana omständigheter vore en en
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 75.

sidigt psykiatrisk inriktning av institutets arbete knappast önskvärd. Dahlberg

hade därför i sin skrift sökt antyda en del av de frågor, vilka för ögonblicket

framstode som mest betydelsefulla.

Sålunda vore det till en början nödvändigt att utföra grundläggande utredningar

av matematisk-statistisk art, för utrönande av de praktiskt sett

mest betydelsefulla processerna vid uppkomsten av ett folks arvssammansättning.

I första hand borde man utföra en utredning över vilka hållpunkter

för beräkningar, som i sådant syfte kunde erhållas ur officiell statistik

och ur redan utförda undersökningar. Andra mål för den arvsbiologiska

forskningen vore av mera direkt praktisk art. Det gällde att utreda, vad

arv och miljö betydde. I sådant syfte borde företagas en undersökning över

grupperna blinda, dövstumma, vanföra, fallandesjuka, sinnessjuka, sinnesslöa

och klent begåvade, vilka tillhopa representerade omkring 4,3 procent

av befolkningen.

Utom dessa mera centrala frågor inom den negativa arvshygienens område

borde företagas undersökningar av rent ärftlighetsmedicinsk art, berörande

vissa vanliga sjukdomar såsom tuberkulos, kräfta och åderförkalkning.

Ett tredje område, på vilket institutet kunde tänkas arbeta, hänförde sig

till experimentell forskning genom djurexperiment.

Det förslag till undersökningar, som sålunda framlagts, måste emellertid

betraktas som i alla avseenden provisoriskt och avsåge endast att belysa

en del av de möjligheter till vetenskapligt arbete, som nu förtjänade beaktande.

I sin ovannämnda skrivelse av den 10 november 1936 har institutets styrelse

anfört bland annat:

Det av chefen framlagda arbetsprogrammet funne styrelsen innefatta

viktiga rasbiologiska forskningsuppgifter, vilkas upptagande till bearbetning

förvisso skulle vara av värde. I jämförelse med 1932 års arbetsprogram

företedde detta program den skiljaktigheten, att det skänkte en större vikt

åt vissa forskningslinjer och betonade vissa särskilda uppgifter med en

något annan styrka. Sålunda hade det rent psykiatriska forskningsområdet

här fått en mera tillbakaträngd plats än i 1932 års program. Styrelsen ansåge

emellertid, att det nu framlagda programmet borde för den närmaste

tiden kunna läggas till grund för institutets verksamhet, framför allt av det

skälet, att det syntes bäst lämpa sig för de nu tillgängliga arbetskrafterna

och de för närvarande föreliggande förutsättningarna för arbetet inom institutet.

Det borde enligt styrelsens mening emellertid fattas allenast som

ett provisorium. Som grundval på lång sikt ansåge styrelsen nämligen, att

det 1932 framlagda arbetsprogrammet borde fasthållas; det beredde en

vidare och mer omfattande grund för det rasbiologiska forskningsarbetet

och öppnade större utvecklingsmöjligheter. Styrelsen ville därvid särskilt

framhålla, att den utveckling av institutet till flera avdelningar med parallella

arbetsuppgifter, som skisserats i 1932 års arbetsprogram, alltjämt

borde eftersträvas.

Dä styrelsen under förhandenvarande omständigheter alltså funné, att

det nu av den nye chefen framlagda arbetsprogrammet borde tills vidare

för den närmaste tiden kunna utgöra vägledning vid ordnandet av institutets

arbeten, hade styrelsen jämväl att från denna utgångspunkt fatta ställning

till det förslag örn jämkningar i institutets organisation, som chefen

gjort.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

Till den allmänna syftningen i förslaget ansåge sig styrelsen under föreliggande

omständigheter kunna ansluta sig. Förslaget syntes vara ägnat att

skapa lämpligare och smidigare arbetsmöjligheter för de framlagda arbetsuppgifternas

fyllande.

Även om styrelsen sålunda för närvarande funne det syfte, som chefen

med sitt förslag fattat i sikte, behjärtansvärt, ansåge styrelsen dock icke,

att härför så vittgående organisatoriska jämkningar som de av chefen föreslagna

vore oundgängliga. Styrelsen ville i stället framställa följande förslag.

De nu å institutets personalstat upptagna anslagsbeloppen behölles å

samma stat med undantag av ett belopp av 3,000 kronor, som överfördes

till omkostnadsstaten för att täcka sådana kostnader för materialinsamling,

som betingades av att vid annan institution anställd personal användes för

utförande av arbete utom tjänstetiden. Å personalstaten återstode därefter

51,100 kronor. För att nå det med det föreliggande förslaget avsedda syftet

vore det emellertid nödigt, att hela detta belopp, med undantag för chefens

avlöning, bleve tillgängligt för avlöning åt personal av den karaktär, som

chefen med sitt förslag åsyftat. Detta belopp borde därefter uppdelas i två

delar, varav en avsåge avlöning av befattningshavare av mera permanent

karaktär, vilka borde avlönas med arvoden, fastställda av Kungl. Maj:t.

En sådan anordning motsvarade närmast vad som i viss utsträckning

tillämpades å veterinärhögskolans stat. Förslagsvis syntes det ifrågavarande

beloppets storlek kunna i överensstämmelse med chefens förslag beräknas

på följande sätt.

Rasbiologen..........................med arvode 0,000 kronor

Assistent för statistik och byråföreståndare . » » 3,900 »

Assistent I......................... » » 2,700 »

* II......................... » » 2,700

» lil......................... » » 2,700 >

18,000 kronor.

På dessa tjänster skulle beräknas dyrtidstillägg på vanligt sätt.

För anställande av annan personal återstode därefter 20,100 kronor, som

för närvarande syntes vara tillfyllest. Av detta belopp skulle främst avlönas

personal, som insamlade material och som utförde bearbetning av material.

Denna post syntes ej behöva uppdelas i grundavlöningar och avlöningsförhöjningar,

då tjänster av den art, som nödvändiggjorde en sådan uppdelning,

ej komme att finnas vid institutet. I denna post inginge också ett anslag

till avlöning av vaktmästare. Då det beräknades, att institutet skulle

erhålla nya lokaler under budgetåret 1937/1938, och då det vore svårt att

beräkna, i vilken utsträckning en vaktmästare finge sysselsättning vid institutet,

syntes det vara lämpligast att ej mera slutgiltigt bestämma dennes

lön. Under denna post komme för övrigt ersättning till tillfälligt anställd

personal av olika slag. Viss tid av budgetåret behövdes tillfälligt anställda

tjänstemän på olika platser för insamling av primäruppgifter. En annan tid

behövde personalen på institutet utökas med biträden för beräkningar. För

en viss undersökning kunde det vara nödvändigt anlita en expert under

kortare eller längre tid. Utgifter av denna art skulle bestridas under denna

anslagspost.

Styrelsen föresloge, att som förut anslagsbeloppet för omkostnader, be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

räknat till 18,000 kronor, betraktades som särskilt reservationsanslag, och

att institutets styrelse erhölle rätt att på en post göra minskning och på en

annan ökning, endast olnkostnadsstatens slutsumma icke överskredes.

Kanslern har i sin ovannämnda skrivelse den 20 november 1936 anfört:

Ett av syftemålen med den nuvarande organisationen hade varit att tillförsäkra

institutets vetenskapligt utbildade befattningshavare ställningen

som tjänstemän å extra stat och vissa av dess övriga funktionärer ställningen

av extra ordinarie befattningshavare. Därigenom att institutet

kunde bereda sina tjänstemän en jämförelsevis trygg ställning samt rätt till

löneklassuppflyttning och pension, borde det bliva möjligt för institutets

chef att förvärva och behålla en väl kvalificerad medarbetarstab. Enligt

Dahlbergs förslag skulle samtliga befattningshavare — även kvinnliga biträden

och vaktmästare — vara arvodestagare.

Kanslern kunde icke finna den omständigheten, att institutets nuvarande

chef ansett sig ej kunna i vissa avseenden godtaga det för institutet upprättade,

av statsmakterna nyligen gillade arbetsprogrammet samt på viktiga

punkter underkänt den för detta programs genomförande beslutade

organisationen, utgöra tillräckligt skäl att utan förnyad utredning företaga

de av chefen föreslagna förändringarna i omförmälda hänseenden. Kanslern

ansåge sig därför ej kunna tillstyrka, att de till institutet utgående medlen

disponerades på i styrelsens skrivelse angivet sätt. Kanslern hemställde

förty örn oförändrade anslag för budgetåret 1937/1938.

Statskontoret framhåller i sitt utlåtande,

att omorganisationsförslaget innebure, att den av statsmakterna efter

noggrant övervägande nyligen beslutade organisationen av institutet skulle

i grund omstöpas till och med redan innan densamma hunnit träda i full

verksamhet. I det säregna läge, som genom detta initiativ uppkommit, syntes

det statskontoret, som givetvis funne det svårt att bedöma, huru på

det mest ändamålsenliga sättet verksamheten vid institutet borde ordnas

och organisationen utformas, vara synnerligen tveksamt, huru lämpligen

borde förfaras. Såsom förhållandena utvecklat sig förefölle det visserligen

ämbetsverket, som om åtskilliga skäl talade för den föreslagna omläggningen.

På den knapphändiga utredning, som förebragts, och mot kanslerns

avstyrkande ansåge sig statskontoret dock icke kunna tillstyrka ett frångående

av nu gällande organisation. Å andra sidan föreställde sig ämbetsverket,

att det vore skäligen meningslöst att fullfölja verksamheten på nuvarande

grundval, vars ändamålsenlighet utdömts av institutets chef och,

under föreliggande omständigheter, jämväl av institutets styrelse. Statsverket

skulle därigenom tillskyndas utgifter utan motsvarande nytta.

Vid sådant förhållande syntes annan utväg knappast stå till buds än att

frågan örn rasbiologiska institutets verksamhet och organisation gjordes till

föremål för förnyad förutsättningslös utredning med biträde jämväl av

utanför institutet stående krafter. Såvitt möjligt syntes denna utredning

böra så bedrivas, att frågan kunde underställas 1937 års riksdag. Därest

detta icke läte sig göra, syntes i avbidan på utredningens slutförande verksamheten

under nästkommande budgetår böra ■— utan ändring i princip

av organisationen — i största möjliga utsträckning inskränkas samt de

tjänster, vilka icke vöre för arbetets uppehållande i sagda begränsade omfattning

oundgängligen erforderliga, lämnas obesatta.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

Beträffande behovet av anslag till tryckning av vetenskapliga

arbeten har institutets styrelse i sin ovannämnda skrivelse den

25 augusti 1936 yttrat,

att institutets undersökning av lapparnas rasbeskaffenhet väntades bliva

slutfört under innevarande budgetår. Delvis vore undersökningen redan

tryckt (primärtabeller, klichéer) med hjälp av tidigare anslag för samma

ändamål. Dessa anslag vore dock ej tillräckliga för säkerställande av hela

arbetets tryckning. Dessutom erfordrades anslag för tryckning av andra

vetenskapliga arbeten, som väntades bliva färdiga under budgetåret. Arbeten

av mindre omfattning kunde man utan särskild kostnad trycka i

vetenskapliga tidskrifter. Till större arbeten förelåge emellertid ej denna

möjlighet. Ett särskilt anslag för tryckning av vetenskapliga arbeten syntes

ur denna synpunkt vara särskilt väl motiverad.

Kanslern har förordat bifall till styrelsens ifrågavarande framställning.

Engångsanslag till beredande av lokaler. Institutet är för närvarande

provisoriskt förlagt till förutvarande Upplands artilleriregementes sjukhus.

I universitetsberedningens den 18 december 1933 avgivna, till grund för

den förutnämnda propositionen 155/1934 liggande utredning framhålles

bland annat, (sid. 24 i propositionen) att det måste anses vara ett viktigt

önskemål, att institutet — som vid sistnämnda tidpunkt var förlagt till dels

en förhyrd våning om 5 rum, dels ock ytterligare 5 rum i den åt universitetet

av staten upplåtna gamla seminariebyggnaden i Uppsala — erhölle rymligare

och på ett ställe belägna lokaler. Beredningen föreslog i sådant hänseende,

att antingen den gamla seminariebyggnaden eller hygienisk-bakteriologiska

institutionens dåvarande byggnad, vilka båda lokaler enligt beredningens

mening kunde godtagas, apterades för institutets behov. Kostnaden

för den sistnämnda lokalens iordningställande för sådant ändamål

hade av arkitekten V. Holmgren approximativt beräknats till 9,400 kronor,

om reparationen endast skulle omfatta de 2 nedre våningarna, och till

31,400 kronor, om den även skulle utsträckas till vindsvåningen.

I skrivelse den 25 augusti 1936 har nu institutets styrelse anhållit, att

Kungl. Majit måtte föreslå 1937 års riksdag att anvisa tillhopa 68,000

kronor för omändring och inredning av hygienisk-bakteriologiska institutionens

byggnader till lokaler för institutet i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Holmgren utförda ritningar och kostnadsberäkningar. I

skrivelse den 23 november 1936 har styrelsen därefter — med bifogande fev

förnyade ritningar och kostnadsberäkningar, utförda av G. Ingelman —

anhållit, att det tidigare begärda anslaget måtte höjas med 16,200 kronor

till 84,200 kronor. I ärendet hava utlåtanden avgivits den 18 september och

den 27 november 1936 av kanslern och den 10 december 1936 av byggnadsstyrelsen.

I sin förstnämnda framställning har mstitutets styrelse till

stöd för förslaget anfört huvudsakligen följande:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

I skrivelse den 4 maj 1935 hade akademiska konsistoriet i Uppsala som

lokaler för institutet anvisat den byggnad, vari för det dåvarande hygieniskbakteriologiska

institutionen varit inrymd, från den tidpunkt, då institutionen

kunde inflyttas i under byggnad varande lokaler för densamma.

Byggnaden befunne sig emellertid i ett sådant tillstånd, att grundliga

reparationsarbeten måste förutsättas bliva utförda, innan rasbiologiska institutet

kunde taga den i bruk, varförutom vissa omändringar och nyinredningar

måste tillkomma för att tillgodose institutets behov.

Vad först reparationsarbetena beträffade, hade bottenvåningen i ett flertal

år varit använd till djurstallar, varigenom fukt inträngt i väggarna och

dessutom en besvärande lukt bitit sig fast i desamma. Fukten förutsatte

vissa ommurningar, och lukten syntes ej möjlig att avlägsna utan att helt

borttaga all puts från murarnas insidor och ersätta den med ny. Golven

bestode av cement, vilket nödvändiggjorde inläggning av nya golv. Värmeledningsanläggningen

vore i denna våning av provisorisk art och måste

ersättas med ny sådan. Alldenstund centralvärmeledning införts i byggnaden

i dess helhet, vore de gamla murarna för tidigare eldstäder och rökgångar

överflödiga och borde för utrymmes vinnande helt avlägsnas.

Stadgan för institutet föreskreve bland annat, att regelbundet återkommande

undervisning i rasbiologi skulle meddelas i form av såväl föreläsningar

som kurser. För anordnande av denna undervisning erfordrades, att

visst åskådningsmaterial funnes tillgängligt, och detsamma kunde icke

utan stora olägenheter transporteras fram och tillbaka för varje tillfälle.

Sålunda syntes det bliva ofrånkomligt, att tillgång funnes till egen föreläsningssal

å institutet.

Huru än verksamheten vid institutet i fortsättningen komme att inriktas,

måste ett rasbiologiskt institut dock vara försett med ett tjänligt rum för

antropologisk fotografering.

Inom ramen av förut inrett utrymme av byggnaden syntes emellertid ej

vara möjligt att anordna vare sig lämplig lokal för föreläsningar eller rum,

lämpat för fotografering, varförutom de båda inredda våningarna vore

helt behövliga för andra ändamål. Man hade därför att räkna med att även

vindsvåningen måste inredas, vilket förut ej varit fallet. I vindsvåningen

syntes det möjligt att inreda såväl lämplig föreläsningssal med anslutet

förberedelserum som användbart rum för fotografering med anslutet mörkrum

och kopieringsrum samt därutöver tre mindre arbetsrum.

Stadgan föreskreve vidare, att samlingar av primärmaterial, släkttavlor,

bearbetningar, fotografier, preparat och dylikt borde, omsorgsfullt registrerade

och ordnade, förvaras i institutets arkiv, vilket örn möjligt borde så

inrättas, att det kunde tjäna som grundval för ett blivande svenskt rasbiologiskt

museum. Nu syntes det finnas möjlighet att inrätta erforderlig

och betryggande arkivlokal genom att i bottenvåningen och i våningen en

trappa upp taga i anspråk inre hälften av rummet närmast norr örn trappan,

vilket emellertid förutsatte vissa valvförstärkningar samt insättandet

av två brandfria dörrar. Frånsett fördelen av att vid arbetsplatsen kunna

förvara egna, för det pågående arbetet behövliga arkivalier, skulle det med

hänsyn till den gcneologiska forskning, som styrelsen räknade med skola

komma till stand, vara av ett mycket stort värde för arbetet, örn institutet

inom egna lokaler hade tillgång till eget betryggande arkiv för förvaring

av till läns rekvirerade kyrkoböcker och andra arkivhandlingar, som erfordrades

för undersökningarna. Därför hade styrelsen också frän denna

synpunkt räknat med ali egen arkivlokal borde inrättas inom institutet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 75.

Vad dispositionen av lokalerna för övrigt beträffade hade styrelsen tänkt

sig, att i bottenvåningen ett rum skulle användas till museilokal, tre mindre

rum upplåtas till assistenterna samt ett återstående större rum för statistiska

biträden. Av våningen en trappa upp skulle ett rum med förrum tagas i

anspråk för chefen, ett rum för expeditionen, tre mindre rum för förutvarande

chefen, rasbiologen och främmande forskare samt slutligen en större

sal användas som biblioteksrum.

Kostnaderna för ovan nämnda reparations- och ändringsarbeten hade

efter verkställd utredning beräknats, vad bottenvåningen och våningen en

trappa upp (inklusive inredning av arkivrum) beträffade, till 22,200 kronor,

och vad vindsvåningen samt kostnaderna för nedrivning av gamla, numera

obehövliga murar i alla våningarna beträffade, till 40,000 kronor.

Det till patologiska institutionen hörande gravkapellet, som även skulle

överlämnas till institutet, hade styrelsen räknat vara behövligt för att tjäna

som arkivlokal för förvaring av sådana arkivhandlingar, som icke behövdes

för det pågående arbetet. För att gravkapellet skulle kunna godkännas som

arkiv fordrades emellertid dels vissa murningsarbeten m. m., dels anläggning

för uppvärmning, vilket senare man tänkt sig ske medelst kulvert från centralanläggningen

i huvudbyggnaden. Dessa arbeten hade beräknats draga

en kostnad av 5,800 kronor.

Sammanlagda kostnaderna utgjorde alltså (22,200 -f- 40,000 5,800 =)

68,000 kronor.

Isin förnyade framställning anför institutets styrelse till

stöd för det förhöjda anslagsäskandet,

att på grund av prisförskjutningar, som ägt rum sedan 1935, samt vidare

med hänsyn till det av den nuvarande chefen utarbetade nya arbetsprogrammet,

vilket bland annat inrymde användande av experimentella undersökningsmetoder,

den av arkitekten Holmgren år 1935 utarbetade ombyggnadsplanen

underkastats förnyad granskning och omarbetning. Det hade

därvid, på sätt av arbetsbeskrivning och ritningar framginge, visat sig önskvärt

med ett något högre anslag än tidigare beräknats.

Styrelsen framhölle slutligen, att såsom svar på en förfrågan hos arméförvaltningens

fortifikationsdepartement meddelats, att institutet icke efter

den 1 oktober 1937 kunde påräkna fortsatt upplåtelse av de av institutet för

närvarande disponerade lokalerna.

Kanslern, som i sitt förra utlåtande tillstyrkt ett anslag av 68,000 kronor

till nu förevarande ändamål, har i sitt utlåtande över sistnämnda framställning

framhållit

att då den av Holmgren företagna utredningen verkställts så sent som

år 1935, syntes större delen av den beräknade kostnadsökningen å 16,200

kronor hänföra sig till vidtagna ändringar i det tidigare uppgjorda programmet

för fastighetens iordningställande. Under förutsättning att den granskning

av det reviderade förslaget, vilken kanslern förutsatte komma att äga

rum genom byggnadsstyrelsen, gåve vid handen, att förslaget innebure förbättringar,

som svarade mot den ökade kostnaden, ville kanslern emellertid

tillstyrka styrelsens nu gjorda hemställan.

Byggnadsstyrelsen, som i utlåtande den 10 oktober 1935 förklarat sig intet

hava att erinra mot det år 1935 begärda anslaget å 68,000 kronor, har i sitt

utlåtande den 10 december 1936 yttrat i huvudsak följande:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

Det föreliggande förslaget till lösande av institutets lokalfråga avveke

avsevärt från det förslag till iordningställande av ifrågavarande byggnad

för institutet, varöver byggnadsstyrelsen, efter att i samråd med institutet

hava reviderat detsamma, avgivit underdånigt utlåtande den 10 oktober

1935. Sålunda hade nu i byggnaden inrymts djurstall och vaktmästarbostad,

varjämte i stället för föreläsningssal anordnats arbetsrum å vinden. Vidare

hade en del genomgripande förändringar i byggnadsstommen vidtagits. Den

befintliga stentrappan hade sålunda ersatts med en ny bekvämare trappa av

sten, bottenvåningens golv hade höjts och portalen ändrats, vissa fönster

hade igensatts och andra fönster utökats, varjämte en påbyggnad anbringats

på taket mot gården. Det föreslagna anordnandet av arkiv i gravkapellet

hade däremot slopats.

Byggnadsstyrelsen, som icke kunde bedöma, huruvida den nu föreslagna

dispositionen av byggnaden kunde vara att föredraga framför den tidigare

föreslagna, ville emellertid framhålla, att det sista förslaget icke uppgjorts

på sakkunnigt sätt. För tids vinnande hade styrelsen därför efter studier på

platsen låtit bearbeta förslaget. De åtgärder, som styrelsen icke funnit direkt

nödvändiga, hade därvid uteslutits. Med hänsyn till att en del av vinden

behövde tågås i anspråk för bibliotek, hade det synts lämpligast att redan nu

inreda vinden i dess helhet. Det sålunda föreliggande preliminära förslaget

hade godkänts av institutets föreståndare, som förklarat lokalerna tillräckliga

för institutets behov icke endast med dess nuvarande personal utan även

efter en ifrågasatt omorganisation.

Enligt institutets förslag skulle den befintliga värmeledningen bibehållas

och värmeledningssystemet utökas att omfatta även vindsvåningen, varjämte

delar av vatten- och avloppsledningarna skulle bibehållas. Byggnadsstyrelsen

ville emellertid föreslå, att nya ledningar droges för såväl värme

som vatten och avlopp, vilket styrelsen ansåge avgjort vara att föredraga

på grund av det gamla ledningssystemets bristfällighet.

t)et av styrelsen uppgjorda förslaget hade kostnadsberäknats till 76,000

kronor eller 8,000 kronor mer än institutets ursprungliga förslag. Kostnadsökningen

hänförde sig i huvudsak till de nya ledningssystemen.

Sedan rasbiologiska institutet på grundval av 1934 års riksdags beslut

fått sin nuvarande organisation utformad, har, såsom av utredningen framgår,

institutets styrelse efter framställning av institutets nye chef, professorn

G. Dahlberg nu framlagt förslag till en icke oväsentlig omgestaltning av

organisationen, avsedd att läggas till grund för forskningsarbetet vid institutet

för åtminstone den närmaste framtiden. Det torde icke kunna förnekas,

att de skäl, som anförts till stöd för förslaget, äro förtjänta att tagas

i allvarligt övervägande. Emellertid lärer, såsom från kanslerns och statskontorets

sida framhållits, en förnyad grundlig utredning vara nödvändig,

innan definitiv ståndpunkt kan tågås till frågan om en eventuell, förnyad

omläggning av institutets organisation. Det må i detta sammanhang framhållas,

att en omorganisation, därest en sådan finnes påkallad, icke ur praktisk

synpunkt lärer mota några svårigheter dels på grund av att institutets

tre tjänster å extra stat för närvarande uppehållas av vikarier, och dels enär

institutet nu står inför avslutandet av ett sedan lång tid tillbaka pågående

större arbete.

Departe
mentschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

Då jag sålunda förutsätter, att frågan om eventuell omorganisation av

institutet hänskjutes till särskild utredning, ifrågasätter jag för nästkommande

budgetår icke någon väsentligare förändring i det nu utgående anslaget

till avlöningar. Emellertid har jag med hänsyn till vad institutets

nye chef anfört blivit övertygad om önskvärdheten av att institutet redan

för nästa budgetår beredes tillgång till ökade medel för insamling av material,

enär eljest arbetsmöjligheterna vid institutet komma att i avsevärd

grad försvåras. Sådan tillgång synes kunna vinnas inom ramen för de åt

institutet nu anvisade anslagsmedlen. Jag vill erinra, att Kungl. Majit den

20 november 1936 medgivit, att bland annat befattningen såsom statistiker

må tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnar, uppehållas

med vikarie med rätt för vikarien att åtnjuta samtliga med befattningen

förenade avlöningsförmåner. Enligt vad jag inhämtat, är det icke heller

för nästa budgetår erforderligt, att ifrågavarande befattning på vanligt sätt

tillsättes. Fastmer har det från institutets sida gjorts gällande, att befattningen

skulle kunna redan nu indragas och de därigenom besparade lönemedlen

tillgodoföras annan anslagspost och komma materialinsamlingen

til! godo. Ehuru mycket talar för att den utredning rörande institutets omorganisation,

som enligt det ovanstående bör företagas, kan utmynna i ett

förslag i denna riktning, anser jag det icke tillrådligt att föregripa utredningen

genom att nu slopa ifrågavarande befattning. Jag finner det vara

att föredraga, att riksdagen på grund av de föreliggande särskilda förhållandena

bemyndigar Kungl. Majit att — därest det skulle visa sig, att ifrågavarande

statistikertjänst icke behöver under nästa budgetår eller del därav

uppehållas — använda därigenom besparade avlöningsmedel till förstärkning

av delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

Denna delpost synes kunna tagas i anspråk jämväl för avlönande av

sådana biträden, som äro anställda vid annan institution men av institutet

tagas i anspråk för materialinsamling.

Den i avlöningsstaten uppförda anslagsposten å förslagsvis 24,700 kronor

till avlöningar till tjänstemän å extra stat bör minskas med summan av

familjepensionsavdragen för de från anslagsposten avlönade tjänstemännen,

d. v. s. med i nedåt avrundat tal 800 kronor till 23,900 kronor. Delposten

å 15,200 kronor till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal

bör sänkas med 60 procent av familjepensionsavdragen, eller med i avrundat

tal 200 kronor till 15,000 kronor. Ä andra sidan bör i avlöningsstaten

uppföras en ny, förslagsvis beräknad anslagspost till särskilda löneförmåner

till icke-ordinarie befattningshavare å nämnda belopp av 200 kronor. Förslagsanslaget

till avlöningar bör alltså för budgetåret 1937/1938 uppföras

med (54,100 — 800 — 200 + 200 =) 53,300 kronor.

Beträffande åter reservationsanslaget till omkostnader ifrågasätter

jag för nästkommande budgetår icke annan förändring, än som betingas av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

behovet av ökat anslag till tryckning av vetenskapliga arbeten. I detta hänseende

förordar jag bifall till styrelsens av kanslern tillstyrkta förslag om

anvisande av 5,000 kronor för budgetåret 1937/1938. Nämnda belopp torde

böra anvisas under omkostnadsanslaget i form av höjning av den i omkostnadsstaten

uppförda anslagsposten till publikationstryck från 1,000 kronor

till 6,000 kronor. Jag betraktar denna anslagsökning såsom tillfällig, då den

till avsevärd del torde vara betingad av utgivandet av det förutnämnda

arbetet angående lapparnas rasbeskaffenhet. Frågan örn den normala storleken

av institutets tryckningsanslag torde bliva föremål för övervägande

vid den tilltänkta nya utredningen angående institutets organisation.

Omkostnadsanslaget bör alltså för budgetåret 1937/1938 uppföras med

(15,000 + 5,000 =) 20,000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle omkostnadsstaten för budgetåret

1937/1938 få följande utseende:

1. Reseersättningar till personal vid institutet samt till

ordförande och ledamöter i institutets styrelse......kronor 7,000

2. Expenser................................... » 5,000

3. Publikationstryck............................ » 6,000

4. Övriga utgifter:

a. Böcker och tidskrifter............kronor 1,500

b. Instrument och annan utrustning . . »_500 » 2,000

Summa kronor 20,000.

Vad slutligen angår institutets lokalfråga framgår av vad förut

anförts, att det är nödvändigt att nu lösa densamma, ehuru det otvivelaktigt

varit bättre, om härmed kunnat få anstå, till dess ovanberörda utrednings

resultat blivit framlagda och prövade. Hygienisk-bakteriologiska

institutionens förutvarande lokaler synas vara väl lämpade att inrymma institutet.

Det är dock erforderligt att anvisa ett icke obetydligt belopp för

lokalernas ändamålsenliga iordningställande, därvid hänsyn i största möjliga

omfattning bör tagas till institutets önskemål ifråga om inredningen.

Det ursprungliga, av byggnadsstyrelsen godkända ombyggnadsförslaget

slutade å en summa av 68,000 kronor, varav ett belopp av 5,800 kronor belöpte

å vissa ändringsarbeten i det förutvarande gravkapellet. Byggnadsstyrelsens

senare i samråd med institutets chef uppgjorda förslag slutar

å en summa av 76,000 kronor, därvid gravkapellet förutsatts icke komma

att tagas i anspråk. Även bortsett från sistnämnda omständighet innebär

det senare förslaget åtskilliga skiljaktigheter från det förra. Enligt vad jag

inhämtat torde emellertid de i det senare förslaget realiserade önskemålen

i allt väsentligt kunna tillgodoses inom den ursprungligen beräknade kostnadsramen,

68,000 kronor, varför jag tillstyrker, att till förevarande ändamål

för nästkommande budgetår anvisas ett reservationsanslag å sistnämnda

belopp. Jag vill dock framhålla önskvärdheten av att vid omändrings
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

arbetenas genomförande såvitt möjligt får anstå med sådana anordningar,

som kunna anses innebära ett föregripande av den förutnämnda utredningen

angående institutets organisation. Arbetena torde därför böra tills

vidare inskränkas till sådana åtgärder, som äro oundgängligen nödvändiga

för institutets inhysande i de nya lokalerna och som kunna verkställas oberoende

av huru organisationsfrågan kommer att utfalla.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till institutets chef, tillika professor i rasbiologi

vid universitetet i Uppsala:

Lön.......................kronor 8,000

Ålderstillägg................ » 1,000

Anm.: Ålderstillägget utgår efter 5 års

tjänstgöring.

Tjänstgöringspenningar........ » 4,00013,000

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis

..............................23,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......kronor 15,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............... »_1,200 16,200

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän . . ......................... 200

Summa förslagsanslag kronor 53,300;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att — därest det skulle

befinnas ej vara erforderligt att under budgetåret 1937/

1938 uppehålla den å personalförteckningen för rasbiologiska

institutet uppförda tjänsten som statistiker i lönegraden

B 24 — använda den på ifrågavarande tjänst belöpande

delen av anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å

extra stat till förstärkning av delposten till grundavlöningar

m. m. till övrig icke-ordinarie personal;

dels till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av kronor 53,300;

dels till Rasbiologiska institutet: Omkostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

kronor 20,000;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Marits proposition Nr 75.

dels ock till Rasbiologiska institutet: Beredande av lokaler

åt institutet för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av.................... kronor 68,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Tunberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:187 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till rasbiologiska institutet för budgetåret 1937/1938. s. 5 i texten