Angående förbättrade pensionsförmåner för förre lokomotivföraren J. F. Mattsson
1937-01-29 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1937:84, Angående förbättrade pensionsförmåner för förre lokomotivföraren J. F. Mattsson
Dokumentets text
Kungl. Ma]:ts proposition nr 84.
1
Nr 84.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förbättrade pensionsförmåner
för förre lokomotivföraren J. F. Mattsson;
given Stockholms slott den 29 januari 1937.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Mili allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
N. Quensel.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 29 januari
1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson," ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Möller, Levinson, Engrerg, Sköld,
Nilsson, Quensel, Forslund.
Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet
anför t. f. chefen för finansdepartementet, statsrådet Quensel:
I överensstämmelse med det mellan svenska staten genom järnvägsstyrelsen,
å ena, samt Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolag, å andra sidan,
ingångna kontraktet angående förvärvande för svenska statens räkning
av Mellersta Södermanlands järnväg m. m. överflyttades från och med den 1
juli 1932 i statens järnvägars tjänst, bland andra, vid nämnda enskilda järn
Bihang
till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 84. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 84.
väg anställde lokomotivmästaren Johan Ferdinand Mattsson, vilken hos
statens järnvägar erhöll ordinarie befattning såsom lokomotivförare.
Enligt föreskrift i § 8 mom. 3 i kontraktet åligger det statens järnvägar
att till Mattsson, vilken icke är delägare i pensionskassa, efter hans avgång
ur tjänst utbetala den pension, som enligt vid den enskilda järnvägen tilllämpade
grunder skulle till honom hava utgått.
Mattsson, vilken är född den 22 juli 1868 och antagits i ordinarie tjänst
vid den enskilda järnvägen den 1 juni 1907, har efter uppnådd ålder av 65
år avgått ur statens järnvägars tjänst med utgången av juli månad 1933,
därvid järnvägsstyrelsen med stöd av nyss berörda kontraktsbestämmelse förklarat
Mattsson berättigad att av trafikmedel uppbära en årlig pension till
belopp av 1,216 kronor, å vilken pension dyrtidstillägg ej utgår.
Hos Kungl. Maj:t har Mattsson anhållit, att han måtte, räknat från och
med dagen näst efter den, då han avgått ur statens järnvägars tjänst, få —
i stället för den honom av järnvägsstyrelsen på grund av förenämnda kontraktsbestämmelse
tillerkända pensionen — åtnjuta pension av trafikmedel
med belopp, svarande mot den statspension enligt de vid tiden för hans avgång
gällande pensionsbestämmelserna för ordinarie befattningshavare vid
kommunikationsverken, som skolat tillkomma honom, därest han varit pensionsberättigad
enligt dessa bestämmelser. Till stöd för sin framställning har
Mattsson åberopat, att beträffande honom enahanda förhållanden förelåge,
som föranlett 1934 och 1935 års riksdagar (riksd.skr. nr 281/1934 och 108/
1935) att åt vissa från anställning vid Hässleholm—Markaryds och Markaryd—Veinge
järnvägar till statens järnvägars tjänst överflyttade befattningshavare
bevilja pensionsförbättring enligt nyss angiven grund såsom kompensation
för inkomstminskning, varav de drabbats därigenom att de på grund
av övergången i statens järnvägars tjänst nödgats avgå tidigare än vad som
varit fallet, om de kvarstått i den enskilda järnvägens tjänst.
Vid Mattssons ansökning finnas fogade dels ett av förutvarande trafikchefen
vid Mellersta Södermanlands järnväg den 23 oktober 1936 avgivet intyg,
vari anföres, att det enskilda järnvägsbolaget avsett att bibehålla Mattsson,
som tjänstgjort såsom förman å maskinavdelningen, i tjänst utöver den annars
gängse pensionsåldern, så länge hans hälsa och krafter det medgivit,
samt att Mattsson, som fortfarande åtnjöte god hälsa och arbetsförmåga, sannolikt
alltjämt och tills vidare skulle hava fått kvarstå i tjänst, om järnvägen
bibehållits i bolagets ägo, dels ock ett av järnvägsläkaren B. Egerström likaledes
den 23 oktober 1936 utfärdat intyg, utvisande, att Mattsson vid en samma
dag företagen läkarundersökning befunnits vara vid sådant hälsotillstånd,
att han sannolikt fortfarande kunnat sköta sin förut innehavda tjänst vid den
enskilda järnvägen.
Järnvägsstyrelsen har i avgivet utlåtande framhållit, att Mattsson, som —
om Mellersta Södermanlands järnväg icke kommit att övertagas av statsverket
— kunnat räkna med att få kvarstå i sin befattning vid järnvägen, så
Kungl. Maj:ts proposition nr S4.
3
länge hans hälsa och krafter det medgivit, på grund av övergången i statens
järnvägars tjänst blivit skyldig avgå vid 65 års ålder och därigenom fått vidkännas
en avsevärd inkomstminskning samt att beträffande Mattsson samma
förhållanden förelåge som i fråga örn förenämnda anställningshavare vid
Hässleholm—Markaryds och Markaryd—Veinge järnvägar. Enligt styrelsens
mening borde Mattsson därför i likhet med vad som medgivits nyss omförmälda
anställningshavare komma i åtnjutande av förhöjd pension enligt
i ansökningen angiven beräkningsgrund.
I anslutning härtill har järnvägsstyrelsen hemställt, att Mattsson måtte
från och med dagen näst efter den, då han avgått ur tjänst, få åtnjuta en
årlig pension av 1,428 kronor för år, motsvarande det för lokomotivförartjänst
enligt 1920 års pensionslag för kommunikationsverken gällande statspensionsunderlaget,
1,624 kronor, reducerat med hänsyn till den för pension
beräkneliga tjänstetiden för Mattsson, 26 år 2 månader.
Då enahanda omständigheter, som åberopades till stöd för de av 1934 och
1935 års riksdagar lämnade medgivandena angående förbättrade pensionsförmåner’
för vissa förutvarande anställningshavare vid Hässleholm—Markaryds
och Markaryd—Veinge järnvägar, äro för handen i nu förevarande
fall, finner jag mig böra tillstyrka, att förhöjd pension beredes Mattsson i
enlighet med järnvägsstyrelsens förslag.
Enligt vad jag inhämtat finnes förutom Mattsson icke någon förutvarande
anställningshavare vid Mellersta Södermanlands järnväg, för vilken medgivande,
som här avses, kan ifrågakomma.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förre lokomotivföraren vid statens järnvägar Johan
Ferdinand Mattsson må, räknat från och med dagen näst
efter den, då han avgått ur tjänst, under återstående livstiden
åtnjuta pension, att utgå av trafikmedel, till belopp av
1,428 kronor för år.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ragnar Sundén.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1937:23 Utlåtande över besvären anförde direktionen över lärarinnornas pensionsanstalt, att direktionen vid prövning av Lämmerhirts pensionsfråga funnit kungörelsen den s. 19 i texten