Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse av vissa markområden till Karlsborgs kommun i Skaraborgs län och Sorsele kommun i Västerbottens lån

1937-02-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:86, Angående överlåtelse av vissa markområden till Karlsborgs kommun i Skaraborgs län och Sorsele kommun i Västerbottens lån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

1

Nr 86.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse av

vissa markområden till Karlsborgs kommun i Skaraborgs

län och Sorsele kommun i Västerbottens lån; given

Stockholms slott den 5 februari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o och 2:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 5 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet beträffande

ärendet under l:o här nedan anför chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Pehrsson-Bramstorp:

1 :o.

Sedan fråga uppkommit örn beredande av ekonomiskt vederlag åt Karlsborgs

kommun för det avbräck, kommunen åsamkades genom de minskBihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 86.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 86

ningar i därvarande militärförläggningar, som följde av den år 1925 beslutade

försvarsorganisationen, träffades den 18 och den 22 januari 1930 preliminärt

avtal mellan kasernkommittén å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar

samt Karlsborgs kommun om överlåtelse från kronan till kommunen utan

ersättning av ett markområde om cirka 535,000 kvadratmeter, beläget på

landtungan mellan Vättern och Bottensjön invid Karlsborgs fästning. Efter

framställning av domänstyrelsen förordnade emellertid Kungl. Majit genom

beslut den 12 december 1930, att av nyssnämnda mark ett område om cirka

7.672 hektar skulle från och med den 1 januari 1931 överlämnas till domänstyrelsens

förvaltning för att disponeras för uppförande av en sågverksanläggning

för domänverkets räkning. Med anledning av Kungl. Maj :ts förenämnda

beslut avgav kasernkommittén förnyat yttrande och förslag beträffande

frågan örn kompensation åt kommunen i följd av genomförandet av

1925 års riksdags beslut rörande försvarsväsendets omorganisation. Därvid

framhölls av kommittén, att förläggandet av det statliga sågverket till Karlsborg

måste medföra någon kompensation för de skedda militärindragningarna,

i följd varav kommunen icke längre borde tillerkännas så stor markareal,

som berörda avtal av år 1930 förutsatte. Kommittén föreslog därför,

bland annat, att kronan utöver det markområde, som redan ställts under domänstyrelsens

förvaltning, borde förbehålla sig viss ytterligare mark örn 4.9250

hektar, vilken emellertid tills vidare borde upplåtas såsom park till kommunen.

Enligt det mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å

ena, samt Karlsborgs kommun, å andra sidan, den 29 januari och den 4 februari

1931 ingångna avtal, vilket finnes såsom bilaga fogat vid Kungl. Majits

proposition nr 142 till 1931 års riksdag samt blivit godkänt av riksdagen enligt

skrivelse den 15 april 1931 och av Kungl. Majit genom beslut den 30

april 1931, har kronan till kommunen med full äganderätt utan ersättning

överlåtit mark om 41.4260 hektar, som närmare angivits å en vid avtalet fogad,

av länsarkitekten Allan Berglund åren 1927 och 1929 upprättad och av ingenjören

C. Hemgren år 1931 kompletterad karta innefattande »förslag till stadsplan

för Rödesund i Karlsborgs socken, Södra Vadsbro härad, Skaraborgs

län», men därvid förbehållit sig äganderätten till, bland annat, förenämnda

område örn 4.9250 hektar, vilket dock tillsvidare upplåtits till kommunen att

disponeras såsom parkområde.

I en till Kungl. Majit ställd, av länsstyrelsen i Skaraborgs län med skrivelse

den 12 maj 1936 överlämnad framställning har nu Karlsborgs kommun

hemställt örn överlåtelse till kommunen av förutnämnda kronan tillhöriga

områden örn respektive 7.672 hektar och 4.9250 hektar, båda belägna

mellan det å det s. k. Rödesundsområdet framdragna järnvägsspåret och

Bottensjön. Länsstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat yttranden från jägmästaren

i Tivedens revir, överjägmästaren i västra distriktet samt domänstyrelsen.

Till följd av remiss har härefter domänstyrelsen, efter hörande

av jägmästaren och överjägmästaren, den 23 september 1936 ånyo utlåtit

sig i ärendet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86■ 3

Till stöd för sin framställning har Karlsborgs kommun anfört väsentligen

följande.

Då den tilltänkta sågverksanläggningen ej torde komma till stånd, hade

Karlsborgs kommun gått miste örn såväl påräknat större antal skattekronor

som även flera arbetstillfällen. Samhället hade som en följd härav en jämförelsevis

stor arbetslöshet. Det till Karlsborgs kommun förut överlämnade

området vore nu försett med gator och avlopp, varjämte stadsplan upprättats

och tomtindelning gjorts. Då därtill komme, att de flesta tomterna

vöre bebyggda eller försålda, skulle samhället inom kort tid bliva i avsaknad

av lämplig tomtmark för fortsatt utvidgning.

Av handlingarna i ärendet må i övrigt här återgivas följande.

Jägmästaren i Tivedens revir har ej haft något att erinra mot den ifrågasatta

upplåtelsen i och för sig av det under domänstyrelsens förvaltning

ställda markområdet om 7.672 hektar. Dock borde av detsamma ett område

om 1.63 hektar, som å en av jägmästaren upprättad skiss betecknats med

bokstäverna C, D, E, F och inramats med grön färg, bibehållas i kronans

ägo för att användas såsom upplagsplats för domänverket.

Överjägmästaren i västra distriktet har i sitt vid länsstyrelsens skrivelse

fogade yttrande ansett, att utöver det av jägmästaren föreslagna området

ett norr därom beläget, å skissen med bokstäverna A, B, C, D betecknat

område om 1.22 hektar borde bibehållas i kronans ägo och förbehållas

domänverket. Sistnämnda område vore sankt och lågt beläget, varför

kommunen icke torde hava något större intresse av detsamma. Av det område,

som kommunen förklarat sig önska förvärva, borde sålunda endast

det å samma skiss med bokstäverna E, F, G, H betecknade området om

4.69 hektar överlåtas till kommunen.

Domänstyrelsen har i sitt yttrande till länsstyrelsen i Skaraborgs län förklarat,

att någon sågverksanläggning vid Karlsborg åtminstone tills vidare ej

torde komma till stånd samt att det till domänstyrelsen överlämnade området

ej ansåges behövligt för angivna ändamål. Emellertid hade domänstyrelsen

funnit sig böra såsom upplagsplats för domänverkets räkning reservera det

å den av jägmästaren i Tivedens revir upprättade kartskissen med bokstäverna

C, D, E, F betecknade området örn 1.63 hektar, därvid domänstyrelsen

förklarat sig intet hava att erinra mot överlåtelse av återstoden av den under

domänstyrelsens förvaltning ställda marken, dock under villkor att kronan

förbehölles rätt till väg i huvudsak utmed järnvägsspåret över det å samma

kartskiss med bokstäverna A, B, C, D betecknade området till en vid Göta

kanal varande lastbrygga.

Karlsborgs kommun har i huvudsak godkänt domänstyrelsens nu ifrågavarande

förslag.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har anfört i huvudsak följande.

Länsstyrelsen hade vid besök å platsen funnit, att, efter det berörda förslag

till stadsplan den 9 juli 1931 fastställts beträffande området öster örn

det å omförmälda, av länsarkitekten Berglund upprättade karta angivna,

för järnväg avsedda området, sådant förslaget i nämnda del funnes å samma

karta hämera angivet, samt länsstyrelsen genom beslut den 20 juli 1934

fastställt ett av Berglund upprättat förslag till utvidgning av planen beträffande

viss väster örn järnvägsområdet belägen mark, byggnadsverksamheten

och markexploateringen för byggnadsändamål fortgått och alltjämt fortginge

i raskt tempo. Enligt vad länsstyrelsen vidare inhämtat hade sålunda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 86-

tomtindelning ägt rum och fastställts beträffande så gott som all den kommunen

tillhöriga för bostadsändamål avsedda marken inom ifrågavarande

område och hade tomterna därstädes jämväl till största delen bebyggts

eller försålts för bebyggande. Med hänsyn därtill torde behovet av ytterligare

byggnadsmark få anses tämligen trängande, om ej samhällets utveckling

skulle stäckas. Av det nu till förvärvande ifrågasatta markområdet

vore visserligen en stor del och särskilt den norra delen på grund av sin

sänka belägenhet mindre lämpad för bebyggande med bostadshus men

syntes däremot kunna reserveras för mindre industri, för vilket ändamål

lämplig mark öster om järnvägen ej funnes. Områdets södra del, som vore

något högre belägen, upptoges i förstnämnda stadsplaneförslag delvis av

kvarter för bostadsändamål och syntes därför lämplig, vilket även vore

fallet med den utmed järnvägslinjen belägna delen av den mellanliggande

marken. Samhället saknade därjämte erforderlig mark för parkområden

m. m., och behovet därav kunde genom det ifrågasatta förvärvet i viss utsträckning

tillgodoses. Länsstyrelsen ansåge därför kommunens framställning

örn ytterligare markförvärv välgrundad. Med anledning av domänstyrelsens

i ärendet framställda, av kommunen utan anmärkning lämnade

förslag torde emellertid det å förberörda kartskiss med bokstäverna C, D,

E, F betecknade området örn 1.63 hektar alltjämt böra förbehållas kronan

för domänverkets räkning. Länsstyrelsen tillstyrkte fördenskull, att de å

sagda skiss med bokstäverna A, B, C, D och É, F, G, H betecknade områdena

med en areal av tillhopa 5.01 hektar ävensom det söder därom belägna

området om 4.9250 hektar måtte av kronan med full äganderätt överlåtas

till kommunen. Enligt länsstyrelsens mening borde någon ersättning

för dessa områden icke utgå — någon sådan hade icke heller från domänstyrelsens

sida ifrågasatts — utan skulle kommunen därigenom beredas en

till synes skälig kompensation för att den i utsikt ställda sågverksanläggningen

icke kommit till utförande. För överlåtelsen syntes böra i tillämpliga

delar gälla samma villkor, som angåves i avtalet av den 29 januari

och den 4 februari 1931. Därjämte syntes förbehåll böra göras om rätt till

väg på sätt domänstyrelsen hemställt.

I yttrande till domänstyrelsen den 1 juli 1936 har över jägmästaren bestämt

vidhållit sitt tidigare förslag om att jämväl förberörda område örn

1.22 hektar borde bibehållas i kronans ägo. Skulle likväl nämnda område

komma att avstås till kommunen, borde enligt överjägmästarens mening

nödig mark mellan punkterna A och B å kartskissen förbehållas kronan

för åstadkommande av vägförbindelse till minst 5 meters bredd mellan diken

från området C, D, E, F fram till Rödesunds järnvägsbrygga.

Domänstyrelsen har i utlåtandet den 23 september 1936 anfört bland

annat följande.

Med hänsyn till överjägmästarens bestämt framförda förslag att för tillgodoseende

av domänverkets framtida behov undantaga ytterligare mark

vid Rödesund ansåge styrelsen, att — förutom området C, D, E, F å skissen

— jämväl området A, B, C, D borde för domänverkets räkning bibehållas

i kronans ägo. Däremot hade styrelsen icke något att erinra mot

att området E, F, G, H överlätes till Karlsborgs kommun.

Kommunalfullmäktige i Karlsborgs kommun hava härefter i skrivelse

till länsstyrelsen i Skaraborgs län godtagit domänstyrelsens i utlåtandet

den 23 september 1936 framlagda förslag till områdets disposition.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 86.

5

I likhet med domänstyrelsen anser jag, att av det genom Kungl. Maj:ts Departement*

beslut den 12 december 1930 till domänstyrelsens förvaltning överlämnade chetenmarkområdet

om 7.672 hektar allenast ett område om cirka 4.69 hektar

bör med äganderätt upplåtas till Karlsborgs kommun. Sistnämnda område

motsvarar södra delen av det med röd färg inramade området å det

av länsarkitekten Allan Berglund år 1927 upprättade förslaget till stadsplan

för Rödesund. Den återstående delen av ifrågavarande område torde

böra bibehållas i kronans ägo, då den alltjämt kan komma att behövas

för domänverkets räkning. Jämväl det nu såsom park upplåtna området

om 4.9250 hektar — å förslaget till stadsplan inramat med grön

färg — synes mig utan att något kronans intresse trädes för nära kunna

med full äganderätt upplåtas till Karlsborgs kommun. Någon ersättning

för de till överlåtelse nu föreslagna områdena synes icke böra utgå. I övrigt

torde för överlåtelsen i tillämpliga delar böra gälla samma villkor som

angivits i förenämnda avtal av den 29 januari och den 4 februari 1931.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till Karlsborgs kommun må med full äganderätt utan

ersättning överlåtas dels ett område om 4.69 hektar, utgörande

södra delen av det med röd färg inramade området å

ett av länsarkitekten Allan Berglund år 1927 upprättat förslag

till stadsplan för Rödesund i Karlsborgs socken, Södra

Vadsbo härad, Skaraborgs län, dels ock ett å nämnda förslag

till stadsplan med grön färg inramat område örn 4.9250

hektar.

2:o.

Den 28 augusti 1885 medgav Kungl. Majit, att vid då pågående avvittring

inom Sorsele socken av Västerbottens län erforderligt område till, bland annat,

kyrkostad finge från kronans mark utan äganderätt upplåtas åt socknemännen

att av dem avgiftsfritt för omförmälda ändamål disponeras, under

de villkor länsstyrelsen i länet kunde finna lämpligt föreskriva. I enlighet

härmed avsattes genom länsstyrelsens avvittringsutslag den 15 januari 1887

till kyrkostad för socknen ett område om 149.45 kvadratrevar (= 13.1743

hektar).

Jämlikt beslut av 1902 och 1918 års riksdagar (1902: prop. nr 19; R. skr.

nr 38; 1918: prop. nr 19; R. skr. nr 317) har Kungl. Majit efter särskilda av

Sorsele socknemän därom gjorda ansökningar av ifrågavarande kyrkostad

till Sorsele kommun på vissa närmare angivna villkor under äganderätt

avgiftsfritt upplåtit dels den 2 maj 1902 ett område örn 7.0882 hektar, dels

ock den 14 juni 1918 ett område örn 4.7150 hektar. Ifrågavarande upplåtelser

hava tillkommit för att tillgodose behovet inom kommunen av centralt belägen,

för upplåtelser till bostadslägenheter lämplig mark.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

Enligt kammarkollegiets beslut den 16 maj 1918 har det år 1902 från

kyrkostaden upplåtna området, för vilket länsstyrelsen i länet i enlighet

med vid upplåtelsen angivna villkor genom utslag den 3 mars 1903 fastställt

en av kommissionslantmätaren T. Bergman uppgjord och av Sorsele socknemän

antagen regleringsplan, upptagits i jordeboken för Sorsele socken bland

skatteegendomar, jordlägenheter, med benämningen Kyrkostaden nr 2. Den

sålunda bildade fastigheten har i jordregistret införts under beteckningen

Kyrkostaden 2\ därvid dess areal angivils till 7.0524 hektar. Kammarkollegiets

nyssnämnda beslut innefattade jämväl föreskrift därom, att den övriga

delen av det vid avvittringen i Sorsele socken till kyrkostad avsatta

området skulle upptagas i jordeboken för Sorsele socken bland kronoegendomar

under enskild disposition, jordlägenheter, med benämningen Kyrkostaden

nr 1 samt anteckning: »Innehaves avgiftsfritt av Sorsele församling».

1 jordregistret har denna återstående del av kyrkostaden införts under beteckningen

Kyrkostaden l1, vars areal rätteligen utgör 6.1216 hektar.

För det år 1918 upplåtna området örn 4.7150 hektar (del av Kyrkostaden l1)

har länsstyrelsen i utslag den 16 september 1921 fastställt ett år 1920 av distriktslantmätaren

K. Köhler upprättat regleringsförslag. I jordregistret har

området, med undantag av mark, som avsatts för vägar och gator, införts såsom

avsöndringar från fastigheten Kyrkostaden l1 under beteckningarna

Kyrkostaden l2—l27.

I skrivelse den 8 mars 1935 hava nu kommunalfullmäktige i Sorsele socken

hos Kungl. Maj :t gjort framställning örn att jämväl återstående delen av

den till kyrkostad avsatta marken (Kyrkostaden l1) med en uppgiven areal av

1.127 hektar måtte överlåtas till Sorsele kommun på enahanda grunder som

vid 1918 års överlåtelse. Å en framställningen bifogad, av Gunnar Ågren

år 1934 kopierad karta har sagda fastighetsdel betecknats med bokstaven b.

Till stöd härför har framhållits, att å det nu till upplåtelse ifrågasatta

området några kyrkstugor ej uppförts och ej heller komme att uppföras,

enär kommunikationerna inom socknen i högsta grad förbättrats och bilvägar

både sommar och vinter funnes i alla riktningar från moderkvrkan i

församlingen. Överlätes området till kommunen, skulle fem bostadslägenheter

å detsamma kunna försäljas, varigenom kommunens utveckling skulle

främjas.

Över kommunens framställning har länsstyrelsen i Västerbottens län, till

följd av remiss, den 26 september 1936 avgivit utlåtande, därvid fogats yttranden

från överlantmätaren och länsarkitekten i länet.

Länsarkitekten har ansett, att det behov av kyrkostad, som tidigare förefunnits,

numera, antagligen på grund av kommunikationernas utveckling,

försvunnit. Under sådana förhållanden syntes det lämpligt att överlåta ifrågavarande

område till kommunen för bostadsändamål.

Överlantmätaren har anfört bland annat följande.

Å en av överlantmätaren P. Wagenius år 1921 upprättad karta angåves det

med kommunens ansökning avsedda området innehålla en areal av 1.2270

hektar, vilken areal sålunda utgjorde den kronan tillhöriga återstoden av den

ursprungliga kyrkostaden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86-

7

Fastigheten Kyrkostaden l1 vore helt belägen inom gränserna för det nyligen

bildade Sorsele municipalsamhälle. Bebyggelsen inom samhället hade

kommit att koncentrera sig till dels ett område mellan järnvägen och Lillån,

dels den s. k. kyrkostaden. Erfarenheten från ett flertal samhällen i

länet syntes giya vid handen, att förekomsten av för kyrkostadsändamål reserverade

områden med central belägenhet inom orter med pågående bebyggelse

verkade hindrande eller störande på bebyggelsens naturliga utbredningsförlopp.

En överlåtelse till kommunen av det nu ifrågavarande området

skulle undanröja den svårighet att på lämpligaste sätt disponera området,

som eljest skulle förefinnas vid framtida upprättande av stadsplan

för samhället. Dispositionsrätten till området tillkomme redan Sorsele socken,

varför en överlåtelse av detsamma med äganderätt icke syntes kunna

medföra avsevärd olägenhet för kronan. Med hänsyn till områdets centrala

belägenhet inom municipalsamhället syntes några särskilda villkor för områdets

bebyggande icke behöva uppställas vid överlåtelsen. De förhållanden,

varom kännedom borde ligga till grund för uppställande av sådana villkor,

läte sig nämligen knappast förutses annat än i samband med upprättande

av stadsplan för större del av samhället. Intill dess så hade skett, vore området

även i kommunens hand underkastat nödiga inskränkningar i rätten till

bebyggande.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot bifall till framställningen.

Förevarande framställning finner jag mig böra tillstyrka. Upplåtelsen tor -Departements.

de enligt bestämmande framdeles av Kungl. Maj:t böra i tillämpliga delar cAe/enske

under samma villkor, som föreskrivits i Kungl. Majlis omförmälda beslut

den 14 juni 1918.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av den ursprungliga kyrkostaden i Sorsele socken av

Västerbottens län den kronan tillhöriga återstoden om 1.2270

hektar (Kyrkostaden l1) ■— betecknad med bokstaven b å en

i ärendet företedd, av Gunnar Ågren år 1934 kopierad karta

— må upplåtas till Sorsele kommun med äganderätt utan lösen

samt i huvudsak på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj :t

kan komma att föreskriva.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

i de under l:o och 2:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar bifall

till vad departementschefen hemställt samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av vissa markområden till Karlsborgs kommun i Skaraborgs län och Sorsele k a1 i texten
  2. JoU 1937:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överlåtelse av vissa markområden till Karlsborgs kommun i Skaraborgs län och Sorsele kommun i Väster a1 i texten