Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 251) örn kommunalstyrelse på landet m. m

1937-02-12 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:89, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 251) örn kommunalstyrelse på landet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 89.

1

Nr 89.

Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till

lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen

den 6 juni 1930 (nr 251) örn kommunalstyrelse på

landet m. m.; given Stockholms slott den 12 februari

1937.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen den 6 juni 1930

(nr 251) om kommunalstyrelse på landet; samt

2) lag angående ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen den 6 juni 1930

(nr 259) örn församlingsstyrelse.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 89.

379 Si 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.is proposition nr 89.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 251)

örn kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att 17 och 37 §§ lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse

på landet skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

17 §.

1 mom. I kommun — — — kommunalstämmor hållas:

en under tiden från och med den 16--— i valnämnd;

en under tiden från och med den 1 — — — inkomststat; samt

en å sön- eller helgdag i december månad, dock ej å juldagen, för anställande

av val till de befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut

bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.

1 kommun---stadgade tiden.

2 mom. Extra kommunalstämma---det nödigt.

Envar, som---ej föras.

3 mom. Ordinarie kommunalstämma i december må beträffande kommunalstämma

eller kommunalstämmor under nästföljande år besluta, dels, med

iakttagande av vad i 1 mom. stadgas, å vilken dag ordinarie stämma skall

hållas eller att stämma, såvida hinder icke möter på grund av ärendes

brådskande natur, skall hållas å sön- eller helgdag, å söckendag eller å viss

veckodag, dels ock till vilken tid på dagen stämma skall utlysas.

37 §.

Angående ordinarie sammanträden av kommunalfullmäktige gäller vad i

17 § 1 mom. är stadgat örn kommunalstämmor i kommun, där kommunalfullmäktige

icke finnas; dock må, örn annat icke följer av beslut jämlikt

tredje stycket, ordinarie sammanträde i december hållas å annan dag än

sön- eller helgdag.

I övrigt---det nödigt.

Å ordinarie sammanträde i december må kommunalfullmäktige beträffande

sammanträde eller sammanträden under nästföljande år besluta, dels, med

iakttagande av vad i första stycket stadgas, å vilken dag ordinarie sammanträde

skall hållas eller att sammanträde, såvida hinder icke möter på grund av

ärendes brådskande natur, skall hållas å sön- eller helgdag, å söckendag

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 89. 3

eller å viss veckodag, dels ock till vilken tid på dagen sammanträde skall

utlysas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1937 men skall ej medföra rubbning

i tidigare fattat beslut angående dag för hållande av ordinarie stämma eller

sammanträde.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 89.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

örn församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas, att 14 och 34 §§ lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

14 §.

1 mom. I församling---kyrkostämmor hållas:

en före--— och förvaltning;

en under---församlingsbibliotek; samt

en å sön- eller helgdag före utgången av december månad, dock ej å

juldagen, för anställande av val till de befattningar inom församlingen,

vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.

2 mom. Extra kyrkostämma —--det nödigt.

Envar, som---ej föras.

3 mom. Den tredje ordinarie kyrkostämman under året må beträffande

kyrkostämma eller kyrkostämmor under nästföljande år besluta, dels, med

iakttagande av vad i 1 mom. stadgas, å vilken dag ordinarie stämma skall

hållas eller att stämma, såvida hinder icke möter på grund av ärendes

brådskande natur, skall hållas å sön- eller helgdag, å söckendag eller å viss

veckodag, dels ock till vilken tid på dagen stämma skall utlysas.

34 §.

Angående ordinarie sammanträden av kyrkofullmäktige gäller vad i 14 §

1 mom. är stadgat örn kyrkostämmor i församling, där kyrkofullmäktige

icke finnas; dock må, örn annat icke följer av beslut jämlikt tredje stycket,

det tredje ordinarie sammanträdet under året hållas å annan dag än söneller

helgdag.

I övrigt---det nödigt.

Ä tredje ordinarie sammanträdet under året må kyrkofullmäktige beträffande

sammanträde eller sammanträden under nästföljande år besluta, dels,

med iakttagande av vad i första stycket stadgas, å vilken dag ordinarie sammanträde

skall hållas eller att sammanträde, såvida hinder icke möter på grund

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

av ärendes brådskande natur, skall hållas å sön- eller helgdag, å söckendag

eller å viss veckodag, dels ock till vilken tid på dagen sammanträde skall

utlysas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1937 men skall ej medföra rubbning

i tidigare fattat beslut angående dag för hällande av ordinarie stämma

eller sammanträde. ,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 12 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel,

Forslund.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen

anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller,

fråga örn ändrade bestämmelser angående tider för offentliga stämmor m. m.

samt anför:

Gällande bestämmelser.

Landskommuner i allmänhet.

I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, skola jämlikt 17 § 1 mom.

lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse på landet årligen hållas tre ordinarie

kommunalstämmor, en under tiden från och med den 16 mars till och

med den 30 april, en under tiden från och med den 1 oktober till och med den

15 november samt en i december månad. I kommun inom de fyra nordligaste

länen må de två förstnämnda stämmorna hållas högst fjorton dagar före eller

högst fjorton dagar efter nyss angivna tider. Ordinarie stämman i december

må beträffande ordinarie stämma eller stämmor under nästföljande år besluta,

å vilken dag sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall

hållas å sön- eller helgdag. I sådan kommun skall vidare enligt 17 § 2 mom.

extra kommunalstämma i vissa fall hållas.

Även i kommun, där kommunalfullmäktige finnas, skall kommunalstämma

hållas i vissa fall (18 §).

Kungörelse örn kommunalstämma skall utfärdas av ordföranden eller, vid

hinder för honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift

om tid för stämman (19 §).

Kan ärende, som handlägges å kommunalstämma, icke å den utsatta dagen

bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan dag. Örn stämmans fortsättande

skall, därest stämman så besluter, kungörelse i vanlig ordning utfärdas.

Beslutes icke sådan kungörelse, har ordföranden att, innan stämman

upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva tid för den fortsatta

stämman. Begäres vid ärendes behandling å kommunalstämma bordläggning

av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall

ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och i

vanlig ordning kungöra (21 §).

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Angående ordinarie kommunalfullmähtigsammanträden gäller vad i 17 §

1 mom. är stadgat örn kommunalstämmor i kommun, där kommunalfullmäktige

icke finnas. Sammanträden med kommunalfullmäktige hållas även i

vissa andra fall (37 §).

Kungörelse örn kommunalfullmäktigsammanträde utfärdas av ordföranden

eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd

uppgift örn tid för sammanträdet (38 §).

Municipalsamhället!.

De bestämmelser, som enligt vad i det föregående angivits gälla i fråga örn

kommunalstämmor och kommunalfullmäktigsammanträden, äga jämlikt 88 §

lagen örn kommunalstyrelse på landet motsvarande tillämpning beträffande

municipalstämmor och municipalftdlmäktigsammanträden.

Städer.

Enligt 7 § lagen den 6 juni 1930 örn kommunal styrelse i stad skall stadskommuns

beslutanderätt utövas av stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga.

Stadsfullmäktige finnas för närvarande i rikets samtliga städer.

Ordinarie stadsfullmäktigsammanträden skola hållas enligt ordning, som bestämmes

av fullmäktige (19 § första stycket). I vissa fall skall extra sammanträde

hållas (19 § fjärde stycket).

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde utfärdas av ordföranden eller,

vid hinder för honom, av vice ordföranden. Kallelsen skall innehålla bestämd

uppgift örn tid för sammanträdet (20 §).

Kyrkliga kommuner.

T församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, skola enligt 14 § 1 mom.

lagen den 6 juni 1930 örn församlingsstyrelse årligen hållas tre ordinarie

kyrkostämmor, en före utgången av maj månad, en under tiden från och med

den 1 oktober till och med den 15 november samt en före utgången av december

månad. Den tredje ordinarie kyrkostämman under året må beträffande

ordinarie stämma eller stämmor under nästföljande år besluta, å vilken dag

sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall hållas å sön- eller helgdag.

I vissa fall skall vidare enligt 14 § 2 mom. extra kyrkostämma hållas i

sådan församling.

Även i församling, där kyrkofullmäktige finnas, skall kyrkostämma hållas

i vissa fall (15 §).

Kungörelse örn kyrkostämma utfärdas av ordföranden eller, vid hinder för

honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift om tid för

stämman (16 §).

I 18 § finnas beträffande ärende å kyrkostämma föreskrivna samma bestämmelser

rörande dess behandling å senare dag, som enligt 21 § lagen örn kommunalstyrelse

på landet gälla i fråga örn ärende å kommunalstämma.

Angående ordinarie kyrkofullmälctigsammanträden gäller vad i 14 § 1 mom.

lagen örn församlingsstyrelse är stadgat om kyrkostämmor i församling, där

kyrkofullmäktige icke finnas. Sammanträden med kyrkofullmäktige hållas

även i vissa andra fall (34 §).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 89.

Kungörelse om kyrkofullmäktigsammanträde utfärdas av ordföranden

eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd

uppgift örn tid för sammanträdet (35 §).

Tidigare förslag till ändrade bestämmelser.

1930 års riksdag.

Till grund för nu gällande lagstiftning ligga de genom propositionerna

nr 99 och 100 till 1930 års riksdag avlåtna förslagen till en i huvudsak formell

revision av då gällande kommunaiförfattningar. I anledning av propositionerna

väcktes motioner, innehållande förslag till ändringar av betydelse i

förevarande sammanhang.

I motionerna II: 405 och II: 404, båda av herr Ericson i Boxholm m. fl.,

yrkades, att bestämmelser matte införas därom, att i kommun, respektive församling

årets tredje ordinarie stämma — vilken, enligt propositionerna, beträffande

ordinarie stämma eller stämmor under nästföljande år ägde besluta,

å vilken dag sådan stämma skulle hållas eller huruvida stämma skulle hållas

å sön- eller helgdag — skulle, intill dess stämman annorlunda beslutade,

hållas å sön- eller helgdag. Såsom motivering anfördes:

Enligt propositionernas förslag kunde kommunens röstberättigade själva

avgöra, å vilka dagar nästföljande års stämmor skulle hållas. Örn emellertid

decemberstämman icke hölles på en sådan dag, att flertalet av kommunens

röstberättigade kunde närvara, förbleve ju denna bestämmelse i sin helhet

illusorisk. Ute på den rena landsbygden förefunnes ett flertal bevis örn, att

decemberstämmor, liksom även alla stämmor, regelmässigt hölles å dagar, då

de flesta, som innehade arbetsförrättningar, icke kunde närvara; ehuru framställning

till vederbörande kommunalstämmoordförande gjorts att hålla

speciellt decemberstämman på sön- eller helgdag, hade förändringar i denna

regelmässiga praxis icke kunnat åstadkommas. Det syntes därutav välmotiverat

att få denna bestämmelse ändrad dithän, att kommunens röstberättigade

innevånare icke kunde undanhållas rätten att, örn de så önskade, utöva

sitt medborgerliga inflytande. Genom föreskrift i lagen, att de ordinarie

decemberstämmorna, vilka i övrigt hade en hel del viktiga val att förrätta,

skulle hållas å sön- eller helgdag, kunde syftet med bestämmelsen icke bortelimineras.

Känt vore att ett flertal kommuner holle sina stämmor på vardagskvällar,

en tid som kommunernas innevånare ansett vara särskilt lämplig

för deras del. En föreskrift att ovillkorligen hålla decemberstämmorna på

sön- eller helgdag, skulle givetvis för dessa kommuner verka i otillfredsställande

riktning. Örn man emellertid i lagtexten inskreve orden »intill dess

stämman annorlunda beslutar» skulle icke dessa kommuner hindras att i fortsättningen

hålla även decemberstämmorna på för dem mera lämpliga tider

än sön- och helgdagar.

I motionerna II: 453 och II: 454, båda av herr Hage, yrkades införande

av stadgande^ att, där särskilt beslut ej fattats, stämma skulle hållas å söneller

helgdag, som stämmans ordförande bestämde. Såsom motivering härtill

anfördes, att det ur många synpunkter sett torde vara önskligt, att stämmor

i allmänhet hölles på sön- eller helgdag.

Konstitutionsutskottet erinrade (utlåtanden nr 30 och 31) därom, att enligt

då gällande, i propositionerna nr 99 och 100 bibehållna bestämmelser den

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 89.

tredje ordinarie kommunal- respektive kyrkostämman under året kunde besluta,

å vilken dag de ordinarie stämmorna under nästföljande år skulle hållas

eller huruvida sådan stämma skulle utsättas till sön- eller helgdag. Denna

stämmans beslutanderätt torde medföra att, da viss dag, respektive sön- eller

helgdag, för stämmans medlemmar framstode som lämpligast för stämmans

hållande, särskilt beslut i frågan fattades. Utskottet avstyrkte därför

motionerna. — I reservationer tillstyrktes motionen II: 453 av nio ledamöter

(herr Sävström m. fl.) samt motionen II: 454 av atta ledamöter (heir Sävström

m. fl.).

Riksdagen biföll utskottets förslag.

1936 års riksdag.

I motionen II: 520 av herr Hermansson m. fl. framställdes förslag, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning

och förslag till sådan ändring av nu gällande kommunalförfattningar angående

tiden för offentliga stämmor, att de kommunala samfundens medlemmar i

största möjliga omfattning bereddes tillfälle att deltaga i dessa stämmor.

Till stöd för detta förslag anfördes, bland annat:

Flertalet av våra landskommuner vore på grund av sitt låga invånareantal

befriade från skyldigheten att välja kommunalfullmäktige, och det vore endast

ett jämförelsevis litet fåtal av de mindre kommunerna, som beslutat att frivilligt

införa fullmäktiginstitutionen. Inom de allra flesta av dessa mindre

kommuner tillkomme det alltså kommunernas röstberättigade medlemmar

att å kommunalstämma direkt besluta örn alla kommunala angelägenheter.

Vidkommande de kyrkliga angelägenheternas avgörande, vöre endast de

allra största församlingarna tvungna att överlåta den väsentliga beslutanderätten

på kyrkofullmäktige. Till följd därav avgjordes fortfarande de

kyrkliga angelägenheterna inom det stora flertalet församlingar ^ inom

vårt land genom direkta beslut å allmän kyrkostämma. Det vore således

en betydande del av de kommunala och kyrkliga ärendena, som förekomme

till omedelbart avgörande vid kommunal- och kyrkostämmorna.

Dessa stämmor hölles emellertid mycket ofta på sådana tider, att stora

grupper av kommunernas eller församlingarnas röstberättigade medlemmar

vore av sitt förvärvsarbete hindrade att närvara vid desamma, vilket innebure,

att de utestängdes från möjligheten att utöva sin kommunala yttrandeoch

rösträtt.

Nu gällande kommunallagar föreskreve beträffande tiden för kommunaloch

kyrkostämmor, att årets sista ordinarie stämma kunde besluta, å vilka

dagar stämmorna under nästföljande år skulle hållas eller huruvida stämma

skulle hållas å sön- eller helgdag. Denna bestämmelse utnyttjades mångenstädes

på det sättet, att såväl decemberstämman som övriga stämmor hölles

på vanlig arbetstid, så att endast det mindretal av de röstberättigade, som

kunde självständigt bestämma över sin lid, ägde möjlighet att deltaga i

stämmoförhandlingarna. Det gåves mer än nog av exempel, som visade, hulén

liten minoritetsgrupp genom ett hänsynslöst utnyttjande av de styrandes

rättighet att bestämma tiden för kommunal- och kyrkostämmorna faktiskt

kunde utestänga det stora flertalet av en kommuns medlemmar från allt in

flytande på kommunens eller församlingens allmänna angelägenheter.

'' Det svenska folket skulle enligt statsmakternas beslut äga allmän och lika

rösträtt även i kommunalt hänseende. Det borde därför vara statsmakternas

skyldighet att bereda de röstberättigade medborgarna även i de små kommunerna

tillfälle att utan allt för stora uppoffringar och besvär utöva sin kom
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

munala rösträtt och bevaka sina kommunalpolitiska intressen. Detta syftemål

torde enklast och lättast kunna nas genom en ändring av kommunallagarna,

som föreskreve, att de offentliga stämmorna skulle hållas på sön- eller°helgdagar

eller eljest på sådan tid, då åtminstone det allra största flertalet av

kommunernas medlemmar icke vore upptagna av sitt arbete. En lagändring i

här antydd riktning skulle icke kränka den kommunala självbestämningsrätten,

tagen i dess verkliga mening.

Konstitutionsutskottet anförde i utlåtande nr 12, bland annat:

Med hänsyn till de synnerligen olikartade förhållandena i skilda delar av

landet läte det sig över huvud icke göra att fastställa någon viss för alla kommuner

gemensam dag såsom den för de offentliga stämmorna lämpligaste.

Det borde anses självklart, att dessa stämmor utsattes till sådana dagar, då

största möjliga antal röstberättigade med minsta möjliga olägenhet kunde närvara

vid desamma. Inom vissa kommuner torde sön- och helgdagar vara att

föredraga, inom andra åter kunde utsättandet av offentliga stämmor till söneller

helgdag i allmänhet betraktas såsom mindre lämpligt och i stället en

söckendag, exempelvis efter den vanliga arbetstidens slut, vara den för flertalet

lägligaste tiden. Men då i vissa fall syntes ha inträffat, att behörig hänsyn

icke tagits till det stora flertalet röstberättigade, funne utskottet önskvärt,

att en lagändring skedde till förekommande därav, t. ex. genom föreskrift,''

att den sista ordinarie stämman under året, som hade att bestämma örn tiden

för nästa års stämmor, skulle äga rum å viss dag. De röstberättigade bleve

därigenom tillförsäkrade en verklig möjlighet att i varje kommun eller församling

själva avgöra, vilka dagar och tider för nästföljande års stämmor, som

vore för dem lägligast. Utskottet, som haft under övervägande olika möjligheter,

då det gällt att föreslå en ur angivna synpunkter lämplig dag och tid

för hållandet av den sista ordinarie stämman under året, hade likväl funnit

sig icke kunna utan närmare utredning av frågan i detta hänseende nu framställa

något förslag.

Med hänsyn till den betydelse, som enligt utskottets mening icke kunde

fi ånkännas berörda fråga, hemställde utskottet, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Majit måtte anhålla om utredning och förslag till sådan ändring av

nu gällande kommunalförfattningar angående tider för offentliga stämmor,

att kommunernas medlemmar i största möjliga omfattning bereddes tillfälle

att deltaga i dessa stämmor. — I reservation av fyra ledamöter (herr G. A.

Björkman m. fl.) avstyrktes motionen.

Riksdagen biföll utskottets hemställan (skrivelse nr 61).

Förberedande behandling av 1936 års

riksdagsskrivelse inom socialdepar
mentet.

I anledning av 1936 års riksdagsskrivelse utarbetades inom socialdepartementet

en »promemoria angående tider för offentliga stämmor m. m.» jämte

utkast till lagar angående ändrad lydelse av dels 17 och 37 §§ lagen örn

kommunalstyrelse på landet dels ock 14 och 34 §§ lagen örn församlingsstyrelse.

över promemorian och lagutkasten avgåvos sedermera efter remiss yttranden

av samtliga länsstyrelser ävensom av svenska stadsförbundet och

svenska landskommunernas förbund. Vid utlåtanden av länsstyrelserna i

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majds proposition nr 89.

Uppsala, Skaraborgs och Värmlands län funnos fogade yttranden i ämnet

från ett antal kommunala myndigheter m. fl.

Förenämnda lagutkast, vilka torde få som bilaga (Bilaga A) fogas vid

statsrådsprotokollet i detta ärende, hava därefter varit föremål för överarbetning

inom socialdepartementet. Jag övergår nu till nämnda överarbetade

förslag.

Departemental örsl ag et.

Allmän motivering.

Promemorian.

De vid promemorian fogade lagutkasten inneburo, att den tredje ordinarie

kommunal- eller kyrkostämman skulle hållas å sön- eller helgdag, samt

att nämnda stämma skulle beträffande stämma eller stämmor under nästföljande

år äga besluta, å vilken dag ordinarie stämma skulle hållas, att

jämväl annan stämma än ordinarie stämma i december skulle, såvida hinder

icke mötte på grund av ärendes brådskande natur, hållas å sön- eller helgdag,

ävensom till vilken tid på dagen stämma skulle utlysas.

Till de beträffande ordinarie sammanträden av kommunal- eller kyrkofullmäktige

nu gällande bestämmelserna hade fogats det undantaget, att det tredje

ordinarie sammanträdet finge hållas å annan dag än sön- eller helgdag, detta

dock såvida annat icke följde av samtidigt föreslagna nya bestämmelser därom,

att fullmäktige å det tredje ordinarie sammanträdet ägde besluta, å vilken

dag under nästföljande år ordinarie sammanträde skulle hållas, samt att

sammanträde skulle, såvida hinder icke mötte på grund av ärendes brådskande

natur, hållas å sön- eller helgdag, ävensom bestämma vilken tid på

dagen sammanträde skulle äga rum.

I övergångsbestämmelserna föreslogs, att lagarnas ikraftträdande ej skulle

medföra rubbning i tidigare fattat beslut angående dag för hållande av ordinarie

stämma eller sammanträde.

I promemorian lämnades vissa statistiska uppgifter, av vilka

framgick, att vid år 1934 hållna kommunal-, municipal- och kyrkofullmäktigval

fullmäktige icke funnos i 1,273 av rikets 2,414 landskommuner, i lil

av rikets 209 municipalsamhällen samt i 2,155 av rikets 2,554 församlingar.

Efter redogörelse för gällande rätt och tidigare förslag till ändrade bestämmelser

anfördes i promemorian såsom riktlinjer för en reform:

Till en god demokratisk ordning hör bland annat, att val och sammankomster,

vid vilka medborgarna äga utöva den dem tillkommande medbestämmanderätten

vid handhavandet av de samhälleliga angelägenheterna,

hållas å tider, då största antalet röstberättigade kan förväntas äga möjlighet

att deltaga i valen och sammankomsterna. För tillgodoseende av detta krav

gäller numera beträffande exempelvis andrakammarvalen och flertalet kommunala

representantval, att dessa skola hållas å söndag, alltså å en för de

flesta röstberättigade arbetsfri dag. Däremot bereda kommunallagarna ingen

motsvarande garanti för att offentliga stämmor hållas å sådana dagar eller

sådana tider på dygnet, då förvärvsarbete i allmänhet icke hindrar de röst
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 89.

berättigade från att deltaga i stämmorna. Den befogenhet, som tillkommer

årets sista ordinarie stämma att besluta å vilka dagar nästkommande års

ordinarie stämmor skola hållas eller att dessa stämmor skola hållas å schieller

helgdagar, är nämligen i berörda hänseende av ringa eller intet värde,

därest årets sista ordinarie stämma äger rum å tid, då de flesta röstberättigade

äro upptagna av sitt arbete. Ofta kan det med hänsyn till lokala förhållanden

eller eljest finnas önskvärt, att ordinarie stämmor hållas å vardagar

efter den vanligast förekommande arbetstidens slut. Emellertid ingår det icke

i befogenheten för årets sista ordinarie stämma att besluta örn den tid på

dagen, då nästföljande års ordinarie stämmor skola hållas. Ej heller finnes

någon laglig garanti för att extra stämmor eller stämmor i kommuner, munieipalsamhällen

eller församlingar med fullmäktige hållas å tider, som äro

lämpligast för det stora flertalet röstberättigade.

De brister, som sålunda vidlåda lagstiftningen i denna del, hava visserligen

tack vare en i stort sett lojal lagtillämpning gjort sig föga kännbara. Då det

emellertid i några fall torde hava förekommit, att de nu förefintliga möjligheterna

till maktmissbruk i detta hänseende blivit utnyttjade, synes kravet

på mer effektiva bestämmelser till skydd för den demokratiska ordningen

böra tillgodoses.

Vid genomförandet av en reform i nu antydd riktning lärer hänsyn böra tagas

därtill, att olika önskemål med fog kunna göra sig gällande inom skilda delar

av landet. Den lokala självbestämningsrätten bör därför i största möjliga utsträckning

bibehållas. Emellertid synes det nödvändigt att samtidigt skapa

en för framtiden bestående garanti för att denna lokala självbestämningsrätt

verkligen kan utövas av det stora flertalet röstberättigade. En dylik

garanti torde icke kunna åstadkommas annorledes än genom föreskrift därom,

att beslut rörande tider för hållande av stämmor skall fattas å en till söneller

helgdag förlagd stämma.

Såsom tidigare erinrats, reser gällande lagstiftning intet hinder mot att

i kommun, municipalsamhälle eller församling, där fullmäktige finnas, stämma

hålles på en för flertalet röstberättigade olämplig tid. Såvitt upplyst blivit,

bär emellertid denna brist i lagstiftningen icke hittills blivit utnyttjad på

ett otillbörligt sätt. Då härtill kommer att de ärenden, vilka i dessa fall höra

under stämmans befogenhet, äro av jämförelsevis mindre betydelse, synes

åtminstone för närvarande någon lagändring i denna del icke vara erforderlig.

Klagomål rörande till olämpliga tider utlysta kommunal-, municipal- och

kyrkofullmäktigsammanträden hava veterligen icke heller framkommit. Bestämmelserna

angående tider för dessa sammanträden äga emellertid i såväl

sakligt som lagtekniskt hänseende ett så nära samband med bestämmelserna

angående tider för kommunal-, municipal- och kyrkostämmor, att samtliga

dessa bestämmelser synas även för framtiden böra erhålla såvitt möjligt likartad

innebörd och avfattning. Dock torde icke erfordras föreskrift därom,

att sammanträde, å vilket beslut må fattas rörande tider för senare sammanträden,

ovillkorligen skall hållas å sön- eller helgdag.

För stadskommunernas vidkommande hava i detta sammanhang inga reformkrav

blivit resta. I samtliga städer finnas för närvarande stadsfullmäktige

och dessa hålla jämlikt 19 § lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse

i stad sina ordinarie sammanträden enligt ordning, som bestämmes av fullmäktige.

Yttranden över promemorian.

Lagändringarna hava tillstyrkts eller lämnats utan erinran av länsstyrelserna

i Södermanlands, Östergötlands. Jönköpings, Kronobergs, Kalmar. Blekinge.

Hallands, örebro, Västmanlands, Kopparbergs. Gävleborgs. Jämtlands,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]:ts proposition nr 89. 13

V aster bott ens och Norrbottens län samt svenska stadsförbundet ävensom i

elva yttranden från kommunalnämnder, kyrkoråd m. fl.

Länsstyrelserna i Stockholms, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus samt

Göteborgs och Bohus län ävensom en kommunalnämnd hava tillstyrkt förslagen

i huvudsak men ifrågasatt vissa ändringar däri. Mera omfattande ändringar

hava föreslagits av länsstyrelsen i Skaraborgs län.

Svenska landskommunernas förbund har tillstyrkt lagändringarna, såvitt

angår tider för stämmor, men däremot avstyrkt desamma i fråga örn tider

för fullmäktigsammanträden.

Länsstyrelsen i Värmlands län har uttalat tveksamhet, huruvida lagändringar

böra vidtagas.

Avstyrkande yttranden hava avgivits av länsstyrelserna i Uppsala, Älvsborgs

och V öster norrlands län samt tre kommunalnämnder och ett kyrkoråd.

Beträffande behovet av lagändringar hava direkta uttalanden

gjorts i några yttranden. Att sådant behov föreligger har vitsordats av länsstyrelserna

i Stockholms och Kronobergs län samt, såvitt angår tiden för

hållandet av stämmor, av svenska landskommunernas förbund.

Länsstyrelsen i Stockholms län har allmänt anfört, att ett behov förelåge

av lagändring, så att de kommunala samfundens medlemmar i största möjliga

omfattning bereddes tillfälle att deltaga i de offentliga stämmorna. Detta

behov funne länsstyrelsen hava blivit väl tillgodosett genom lagutkasten.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har förklarat, att några olägenheter med

anledning av nuvarande bestämmelser icke försports i länet, men att på andra

håll en mindre lojal tillämpning av nuvarande bestämmelser torde hava förekommit.

Svenska landskommunernas förbund har yttrat, att verklig garanti saknades

för att de röstberättigades flertal skulle kunna genomdriva, att stämmor

hölles å tider, som bäst passade detta flertal, så länge den avgörande decemberstämman

kunde utsättas till sådan dag, att flertalet av kommunens röstberättigade

icke därvid kunde närvara. Att här en lucka i lagen förelåge, torde

ingen kunna förneka, ehuru på samma gång borde betonas, att det förvisso

vore i relativt sällsynta undantagsfall, som denna lucka utnyttjades i syfte

att utestänga röstberättigade från att utöva vederbörligt inflytande på de kommunala

angelägenheterna Den förefintliga möjligheten till missbruk härutinnan

borde förebyggas. Såvitt anginge tider för stämmornas hållande anslöte

sig förbundet till de föreliggande förslagen.

I yttrande av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har förklarats, att,

även örn något större behov av de ifrågasatta lagändringarna knappast torde

i praktiken hava gjort sig gällande, bestämmelser av föreslagen art dock torde

stå i överensstämmelse med en god demokratisk ordning.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har anfört:

I regel torde vederbörande i de flesta kommuner respektive församlingar

söka tillgodose invånarnas berättigade krav rörande möjlighet att närvara vid

stämmor; länsstyrelsen veterligen hade anmärkning mot härutinnan tillämpat

förfarande icke försports i länet. Såvitt länsstyrelsen kunde finna, torde där
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 89.

för något mera trängande behov av lagändringen med hänsyn till det i stort

sett lojala sätt, varpå hittills i ämnet gällande lag tillämpats, ej kunna anses

hava förefunnits. Någon direkt anledning att motsätta sig lagändringen saknades

emellertid å andra sidan.

Länsstyrelserna i Malmöhus, Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands och

A ot rbottens län hava förklarat, att inom respektive län icke yppats några

missförhållanden av det slag, som omförmälts i promemorian. Med anledning

härav har länsstyrelsen i Värmlands län uppgivit sig vara tveksam rörande

behovet av den ifrågasatta lagstiftningen, länsstyrelsen i Västernorrlands län

har avstyrkt densamma, under det att de övriga tre länsstyrelserna förklarat

sig icke hava något att erinra däremot.

Länsstyrelsen i Uppsala län har anfört:

Inom länets landsbygd funnes 88 kommunalstämmor och 86 kyrkostämmor

men allenast kommunalfullmäktige i 23 kommuner och kyrkofullmäktige i 3

församlingar. Oaktat stämmoinstitutionen således på grund av splittringen

i småkommuner inom länet vore alldeles dominerande, hade icke, såvitt det

kommit till länsstyrelsens kännedom, några svårigheter förekommit inom

länet på grund av missbruk av nuvarande bestämmelser angående tiderna för

stämmors hållande.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har förklarat, att något behov av den föreslagna

lagstiftningen numera icke förefunnes.

I de piincipiella uttalanden angående den föreslagna

lagstiftningen, som återfinnas i yttrandena, har såsom

nämnts i det föregående, densamma i allmänhet blivit tillstyrkt eller lämnad

utan erinran. Av några yttranden framgår, att de nu föreslagna anordningarna

på flera håll redan tillämpas.

Länsstyrelsen i Värmlands län har, som nämnts i det föregående, ställt sig

tveksam rörande behovet av ändrad lagstiftning.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har yttrat:

Att offentliga stämmor borde utsättas till sådan tidpunkt, att så många

röstberättigade som möjligt måtte få tillfälle bevista desamma, torde vara

uppenbart. Korrektiv i viss utsträckning mot att tiden för stämmorna bestämdes

annorlunda syntes ock kunna vinnas genom att vederbörande röstägande

begagnade sig av den rätt, som redan gällande bestämmelser anvisade,

att å ordinarie stämma i december besluta å vilken dag ordinarie stämma eller

stammor under det nästföljande året skulle hållas. Därest denna rätt utökades

medelst föreskrift, dels att de sista ordinarie stämmorna under året skulle äga

rum å viss dag, exempelvis den 15 december för kommunalstämma och den

20 december för kyrkostämma, dels ock att de röstberättigade genom beslut

å sistberörda stämmor skulle äga avgöra icke blott vilka veckodagar utan även

vilka tider på dagen, såsom för dem lägligast, måtte bestämmas för hållande

av såval ordinarie som andra stämmor under det nästföljande året, allenast

med nyssberörda inskränkning beträffande dagen för ordinarie stämma i

december, torde fullt tillfredsställande garantier komma att vinnas mot tänkbara

maktmissbruk i förevarande hänseende från vederbörande ordförandes

sida.

Ur de yttranden, i vilka de föreslagna ändringarna blivit avstyrkta, må återgivas

följande:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition nr 89.

Länsstyrelsen i Uppsala län:

Det förefölle, som om det stränga lagbindande av tiderna för stämmors hållande,

som i promemorian ifrågasattes, skulle kunna medföra praktiska olägenheter.

I vissa kommuner hölles decemberstämmorna mellan jul och nyår, därför

att de kommunala förtroendemännen, upptagna som de ofta vore av mångahanda

bestyr, hade svårt att tidigare få ärendena färdiga. I andra kommuner

åter hade en viss praxis uppstått att förlägga stämmorna till någon söndag

före jul. Avgörandet i den ena eller andra riktningen hade, såvitt länsstyrelsen

hade sig bekant, blott skett efter praktiska grunder. Hänsyn härtill

skulle ju också enligt promemorian få tagas, då det gällde kommunalfullmäktiges

decembersammanträde (37 § 1 st.).

Beträffande andra stämmor och sammanträden än dem, som skulle hållas

i december månad, gällde också, att de av praktiska skäl förlagts i vissa fall

till sön- eller helgdag, i andra fall till sådan vardag, då man ansett, att samtliga

medlemmar skulle vara oförhindrade att komma tillstädes. Härvid torde

böra uppmärksammas, att det växande kulturella föreningslivet ofta medförde

utflykter och sammankomster på söndagarna, särskilt sommartiden, vid vilka

tillfällen givetvis även medlemmar av stämmor eller kommunalfullmäktige

kunde göra anspråk på att vara lediga. Beträffande slutligen bestämmandet av

själva klockslaget för stämmor och kommunalfullmäktigsammanträden syntes

det kunna medföra praktiska olägenheter att bestämma detta ett helt år i förväg.

Såvitt icke från andra län bestämda uppgifter angående olägenheter till

följd av nuvarande bestämmelser framkomme, funne länsstyrelsen anledning

saknas till de ifrågasatta lagändringarna.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län:

Behov av lagändringarna förelåge icke. Desamma medförde emellertid även

vissa såväl teoretiska som praktiska olägenheter. Till de teoretiska ville länsstyrelsen

hänföra, att formuleringen lämnade möjlighet till en så stötande

tillämpning, att stämma utsattes till juldagen eller under gudstjänsttid. Till

praktiska åter, att decemberstämman alltid måste hållas sön- eller helgdag

även där det, som departementet säger, »med hänsyn till lokala förhållanden

eller eljest finnes önskvärt, att ordinarie stämmor hållas å vardagar efter den

vanligast förekommande arbetstidens slut».

Länsstyrelsen i Västernorrlands län:

Såvitt länsstyrelsen hade sig bekant hade inom länet ej försports något

missnöje med tiden för stämmornas hållande och torde man få utgå ifrån,

att stämmorna hölles å tid, som bäst lämpade sig för det övervägande antalet

röstberättigade. Vid bedömande av förhållandena i länet torde man kunna

säga, att de nuvarande hithörande bestämmelserna i kommunalförfattningarna

syntes vara ägnade att väl tillgodose de röstberättigades intressen i förevarande

hänseende. Kommunerna borde fortfarande äga frihet att själva bestämma

dag jämväl för den tredje ordinarie stämman. Med hänsyn till för

länsstyrelsen kända förhållanden inom länet, ansåge sig länsstyrelsen icke

kunna tillstyrka det nu föreliggande förslaget. Länsstyrelsen ansåge sig ej

heller på grundval av den utredning, som förefunnes beträffande förhållandena

i övriga delar av riket, kunna förorda de föreslagna ändringarna i kömmunalför

fattningarna.

Svenska landskommunernas förbund:

Förbundet ställde sig betänksamt mot förslaget att införa liknande bestämmelser

— som de i fråga om stämmor föreslagna — beträffande fullmäktiges

sammanträden. Sådana bestämmelser vore fullständigt överflödiga; full
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

mäktige hade redan all önskvärd möjlighet att genomdriva, att tiderna för

sammanträdena bestämdes på lämpligaste sätt. I departementsutkastets motivering

medgåves också, att »klagomål rörande till olämpliga tider utlysta kommunal-,

municipal- och kyrkofullmäktigsammanträden hava veterligen icke

framkommit». Under sådana förhållanden syntes det icke erforderligt att i

kommunallagarna införa bestämmelser av den ifrågasatta arten. Att i lagtekniskt

hänseende ett sådant införande skulle kunna vara till någon fördel

vore ju möjligt, men borde inte få fälla utslaget.

I flera yttranden, vari de föreslagna lagändringarna i huvudsak blivit tillstyrkta,

hava förslag framställts därom, att stämmor dock icke

skola få hållas å vissa särskilda dagar, vilka ansåges olämpliga

såsom sammanträdesdagar.

Länsstyrelserna i Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs,

Skaraborgs och örebro län samt kommunalnämnden i Älvkarleby socken

(Uppsala län) hava förklarat sig anse juldagen vara olämplig såsom stämmodag.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har härom anfört:

Med den lydelse lagtexterna i utkasten erhållit skulle hinder icke möta

mot utsättande av ordinarie decemberstämma till juldagen. Detsamma gällde

visserligen även med nu gällande lydelse av ifrågavarande lagrum, men begränsningen

till sön- eller helgdagar av stämmodagarna gjorde givetvis frågan

örn juldagens lämplighet för ordinarie stämma mera aktuell. Det syntes länsstyrelsen

uppenbart, att juldagen vore en av de dagar på året, då offentliga

stämmor kunde påräkna den minsta besöksfrekvensen. Både för anställande

av val till kommunala befattningar och för bestämmande av det nästföljande

årets stämmodagar lämpade sig därför den dagen särskilt dåligt. Då just hänvisningen

till helgdag för ordinarie decemberstämman kunde väcka en minrid

nogräknad stämmoordförandes uppmärksamhet på möjligheten att utnyttja

juldagen för kupper i fråga örn val eller beslut angående stämniotider, torde

det icke vara betydelselöst att i samband med den föreslagna lagändringen

undantaga juldagen såsom ordinarie stämmodag.

Länsstyrelserna i Skaraborgs och örebro län hava ansett, att stämmor i

allmänhet icke heller borde hållas å annandag jul. Sistnämnda länsstyrelse

har vidare förklarat, att nyårsafton, örn den infölle å söndag, icke lämpade

sig för ändamålet. Enahanda invändning beträffande julafton har framställts

av länsstyrelsen i Gotlands län.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har förklarat, att alla de stora helgdagarna

— förutom juldagen även långfredagen, påskdagen och pingstdagen — borde

undantagas från de dagar, då ifrågavarande stämmor och sammanträden finge

hållas.

I flera yttranden hava invändningar gjorts mot bestämmelsen,

att den tredje ordinarie stämman ovillkorligen skall

hållas å sön- eller helgdag. Uttalanden härutinnan hava gjorts av

länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands,

örebro och Västernorrlands län, municipalnämnden i Götene (Skaraborgs

län) och ordföranden i Rämens sockens kommunalfullmäktige (Värmlands

län). Av allmänna uttalanden rörande olämpligheten av de härutinnan

föreslagna stadgandena må återgivas följande:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majus proposition nr 89.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län:

Det hade visat sig, att även om inom vissa kommuner eller församlingar

sön- och helgdagar företrädesvis lämpade sig för stämmas hållande, en

söckendag efter den vanliga arbetstidens slut vore den lägligaste tiden i

andra. Utkastens bestämmelser örn decemberstämmornas hållande å sön- eller

helgdag syntes mindre lämpliga även ur den synpunkten, att i december månad

icke förekomme andra helgdagar än juldagen och annandag jul, vilka dagar i

allmänhet icke torde böra ifrågakomma för stämmors avhållande.

Beträffande vad länsstyrelsen i övrigt anfört angående tider för stämmors

hållande hänvisas till redogörelse därför i det föregående.

Länsstyrelsen i örebro län:

En obligatorisk bestämmelse örn decemberstämmans hållande å sön- eller

helgdag komme — då juldagarna och nyårsaftonen knappast lämpade sig för

detta ändamål — att föranleda, att dessa stämmor icke kunde hållas senare

än den 17 eller 18 december, något som givetvis finge anses innebära en

olägenhet.

Länsstyrelsen i Värmlands län:

Därest förhållandena krävde ändrade föreskrifter, vore det angeläget, att

åtgärder vidtoges för möjliggörande av decemberstämmans utsättande även

å söckendag å sådan timme, då arbetet för dagen vanligen vore avslutat, såsom

ju brukade ske med stadsfullmäktigsammanträden i städerna. Den omständigheten

att arbetet å lördagar numera torde upphöra jämförelsevis tidigt

på dagen kunde exempelvis göra denna dag lämplig för stämmans hållande.

En ovillkorlig föreskrift att stämman skulle hållas å sön- eller helgdag kunde

däremot knappast vara lämplig. Man kunde nämligen icke förbise att allmänheten

i år från år växande utsträckning önskade använda denna dag för friluftsliv,

rekreation och resor. Enligt länsstyrelsens mening skulle det därför

måhända vara lämpligt med en föreskrift, att decemberstämman i regel skulle

hållas å sön- eller helgdag, men att, örn å sålunda hållen stämma sådant beslutades,

decemberstämman därefter skulle kunna hållas även å vardag, med

början å viss angiven tid.

Liknande synpunkter hava framförts av länsstyrelsen i Kristianstads län.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har anfört:

Då den i sak viktigaste avvikelsen från nu gällande bestämmelser, nämligen

föreskriften att den tredje ordinarie stämman skulle hållas på sön- eller

helgdag, berörde de landskommuner, municipalsamhällen och församlingar,

där fullmäktiginstitutionen ej införts, hade länsstyrelsen sökt inhämta upplysningar

från dessa samfund inom länet beträffande nu rådande ordning för

stämmornas hållande och därvid erfarit följande. Fullmäktige funnes för närvarande

i 57 av länets 63 landskommuner, i 5 av länets 8 municipalsamhällen

samt i 17 av länets 63 landsförsamlingar. I de landskommuner, vilka icke

hade kommunalfullmäktige, hölles i 2 kommuner samtliga ordinarie kommunalstämmor

under året å sön- eller helgdag, medan i 4 kommuner de 2 första

ordinarie stämmorna hölles å sön- eller helgdag samt den tredje stämman

den 27 december (tredje dag jul) eller, örn denna dag vore söndag, nästkommande

söckendag. 1 åtskilliga kommuner, särskilt de mera jordbruksbetonade,

hade man sedan gammalt ansett »tredje dag jul» såsom en lämplig stämmooch

sammanträdesdag, då denna dag för största antalet röstberättigade varit

att betrakta såsom fridag. I de tre municipalsamhällen, i vilka fullmäktige

ej funnes, hölles för närvarande i två municipalsamhällen samtliga stämmor

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 89.

o

379 37

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 89.

å sön- eller helgdag samt i ett municipalsamhälle å söckendag. Kyrkostämma

hölles i regel å söndag efter gudstjänstens slut. Då, såsom ovan nämnts, kommunalstämma

hölles den 27 december, hölles jämväl kyrkostämma denna dag.

Det kunde ifrågasättas, örn den lämpligaste lösningen skulle vinnas genom

föreskriften att den tredje ordinarie stämman alltid skulle hållas å sön- eller

helgdag. Starka skäl kunde även anföras för att förlägga stämman till lördagseftermiddagen,

örn också i åtskilliga kommuner med hänsyn till avstånden

till stämmolokalen vissa svårigheter kunde uppstå.

Även i vissa andra yttranden har uppgivits, att tredje dag jul på sina håll

ansåges som lämplig dag för hållande av stämma.

Länsstyrelsen i Stockholms län har framlagt förslag, att endast den första

decemberstämman efter de föreslagna lagändringarnas ikraftträdande ovillkorligen

skulle hållas å sön- eller helgdag samt därom anfört:

Länsstyrelsen ifrågasatte, huruvida icke vid genomförandet av reformen

större utrymme borde givas den lokala självbestämningsrätten än som skett

i utkasten. En föreskrift, att decemberstämmorna ovillkorligen skulle hållas

å sön- eller helgdag, torde nämligen komma att verka otillfredsställande för

ett flertal kommuner, för vars innevånare hållandet av stämmor på vardagskvällar

måhända under en följd av år framstått såsom särskilt lämpligt. För

att syftet med den ifrågasatta lagändringen skulle kunna nås, vore det givetvis

nödvändigt, att den decemberstämma, varå de nya bestämmelserna första

gången ägde tillämpning, ovillkorligen hölles å en sön- eller helgdag, men

därutöver borde enligt länsstyrelsens uppfattning kommunerna icke betagas

möjligheten att förlägga jämväl decemberstämman till en vardag. Genom en

dylik anordning vunnes den jämväl i de till grund för utkasten liggande »riktlinjer

för en reform» framhålla fördelen av största möjliga likformighet i

innebörd och avfattning mellan bestämmelserna angående tider för kommunal-,

municipal- och kyrkostämmor, å ena sidan, samt bestämmelserna angående

tider för kommunal-, municipal- och kyrkofullmäktigsammanträden å

andra sidan.

Vidare må omnämnas, att municipalnämnden i Götene ansett den föreskrift

lämplig, att stämma skulle hållas å söckendagar, då den ordinarie arbetstiden

för dagen vore slut, samt endast i undantagsfall på söndagar, då så

ansåges nödvändigt.

Slutligen har länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasatt, huruvida det icke

borde lämnas öppet för stämma eller fullmäktigsammanträde i december att

besluta antingen att andra ordinarie stämmor eller sammanträden skulle

hållas viss bestämd dag under de i författningarna föreskrivna tidsperioderna

eller också att de skulle hållas å viss veckodag under dessa perioder.

Departementschefen.

I den inom socialdepartementet utarbetade promemorian angående tider

för offentliga stämmor m. m. har anförts, bland annat, att kommunallagarna

icke beredde garanti för att offentliga stämmor hölles å sådana dagar eller

sådana tider på dygnet, då förvärvsarbete i allmänhet icke hindrade de röstberättigade

från att deltaga i stämmorna. Den befogenhet, som tillkomme

årets sista ordinarie stämma att besluta, å vilka dagar nästkommande års ordinarie

stämmor skulle hållas eller att dessa stämmor skulle hållas å sön- eller

helgdagar, vore nämligen i berörda hänseende av ringa eller intet värde, därest

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

årets sista ordinarie stämma ägde rum å tid, då de flesta röstberättigade vore

upptagna av sitt arbete.

Vidare har i promemorian framhållits, att det med hänsyn till lokala förhållanden

eller eljest kunde finnas önskvärt, att ordinarie stämmor hölles å

vardagar efter den vanligast förekommande arbetstidens slut. Emellertid inginge

det icke i befogenheten för årets sista ordinarie stämma att besluta örn

den tid på dagen, då nästföljande års ordinarie stämmor skulle hållas. Ej

heller funnes någon laglig garanti för att extra stämmor eller stämmor i kommuner,

municipalsamhällen eller församlingar med fullmäktige hölles å tider,

som vore lämpligast för det stora flertalet röstberättigade.

Av de yttranden, som avgivits över promemorian, framgår, att gällande lagbestämmelser

i allmänhet tillämpas sa, att stämmor hallas a sådana dagar

och tider, som i varje särskilt fall bäst passa de röstberättigade. Emellertid

hava samtidigt de uppgifter, som lämnats uti riksdagshandlingarna i förevarande

ärende därom, att missbruk i vissa undantagsfall förekomma, blivit

vitsordade.

Ehuru de fall, då stämmor blivit utlysta att hållas å sådan tid, att de röstberättigade

i allmänhet på grund av förvärvsarbete icke haft möjlighet att

närvara, till antalet torde hava varit få, anser jag det vara av sådan vikt, att

dylika fall överhuvud icke kunna förekomma, att jag vill föreslå ändringar i

lagstiftningen till skydd för en demokratisk ordning i förevarande hänseende.

Enligt de vid promemorian fogade lagutkasten skall i kommun (municipalsamhälle),

respektive församling, där kommunal- (municipal-), respektive

kyrkofullmäktige icke finnas, den tredje ordinarie stämman under året — vilken

alltid skall hållas å sön- eller helgdag — äga besluta icke blott å vilken dag

ordinarie stämma under nästföljande år skall hållas utan även att jämväl annan

stämma än den tredje ordinarie skall, såvida hinder icke möter på grund av

ärendes brådskande natur, hållas å sön- eller helgdag ävensom till vilken tid

på dagen stämman skall utlysas.

Under den tidigare behandlingen av förevarande spörsmål samt i flera

nu avgivna yttranden i ärendet har framhållits, att med hänsyn till föreliggande

förhållanden stämmor å vissa håll anses böra hållas å sön- eller helgdagar,

under det att å andra håll söckendagar anses för ändamålet mest lämpliga.

Då avsikten med nu ifrågasatta lagändringar är den, att bestämmelser

skola tillskapas, som garantera, att stämmor hållas på de med hänsyn till de

röstberättigades möjligheter att besöka desamma mest lämpliga tiderna, anser

jag mig böra föreslå, att de röstberättigade själva skola givas möjlighet

att — med undantag i fråga om den tredje ordinarie stämman under året,

som av skäl, för vilka jag ämnar redogöra i det följande, alltid bör utlysas

till sön- eller helgdag — fritt bestämma, när stämmorna skola hållas. Beslut

skall därvid kunna fattas, att ordinarie stämma skall, inom i lagen angivna

gränser, hållas å bestämd dag. Vidare skall beträffande såväl ordinarie som

extra stämmor kunna beslutas, att de skola hållas å sön- eller helgdag, å

söckendag eller å viss veckodag. Undantag från vad därutinnan blivit bestämt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 89.

måste dock tillåtas, om sådant är nödvändigt på grund av ärendes brådskande

natur. I fråga örn alla stämmor skall slutligen få bestämmas tiden på dagen,

till vilken stämma skall utlysas.

För att de röstberättigades vilja med säkerhet skall ha möjlighet att komma

till uttryck, synes det mig, såsom i det föregående omnämnts, nödvändigt,

att den stämma — den tredje ordinarie stämman under året — å vilken beslut

örn tider för stämmors hållande skall fattas, hålles å sådan dag, att hinder för

det stora flertalet röstberättigade att närvara icke behöver föreligga. Ur sådan

synpunkt finner jag det vara nödvändigt, att ifrågavarande stämma hålles å

sön- eller helgdag. Med hänsyn till att befolkningsförhållandena mångenstädes

tämligen snabbt förändras, synes det icke vara tillräckligt, att, såsom

ifrågasatts, den tredje ordinarie stämman utlyses till sön- eller helgdag allenast

första gången sådan stämma hålles, efter det att lagändringarna trätt i

kraft. I några yttranden har invänts, att sön- och helgdagar numera utnyttjas

för rekreation m. m. i sådan utsträckning, att en bestämmelse av angivet innehåll

icke skulle vara lämplig. I vissa yttranden har anförts, att det å sina

håll vore stadgad praxis, att alla stämmor hölles å söckendagar. Intresset av

att vinna garanti för att de röstberättigade i största möjliga utsträckning skola

utan hinder av förvärvsarbete kunna närvara å den tredje ordinarie stämman,

vilken garanti som nyss nämnts icke torde kunna vinnas annorledes än genom

att halla nämnda stämma å sön- eller helgdag, synes mig emellertid vara av

sådan vikt, att andra i yttrandena berörda intressen böra få vika därför.

I åtskilliga yttranden har anförts, att vissa dagar i december överhuvud

äro olämpliga för hållandet av stämmor. I första hand har nämnts juldagen

men därutöver även annandag jul, julafton och nyårsafton. I sammanhang

härmed har i ett yttrande föreslagits, att föreskrift skall meddelas jämväl

därom, att stämma icke skall få hållas å långfredagen, påskdagen eller pingstdagen.

Enligt min mening föreligga icke tillräckliga skäl för att i lagen utsätta

förbud för hållande av stämma å samtliga ifrågavarande dagar. Då juldagen

emellertid synes mig intaga en viss särställning, anser jag mig böra

förorda, att stämma ej skall få utlysas till denna dag.

Yad i det föregående anförts har haft avseende å kommunalstämmor (municipalstämmor)

och kyrkostämmor i kommuner (municipalsamhällen), respektive

församlingar, där kommunalfullmäktige (municipalfullmäktige), respektive

kyrkofullmäktige icke finnas.

I fråga örn kommuner (municipalsamhällen) och församlingar, där kommunalfullmäktige

(municipalfullmäktige), respektive kyrkofullmäktige finnas,

reser gällande lagstiftning intet hinder mot att stämma hålles på en för flertalet

röstberättigade olämplig tid. Då emellertid denna brist icke ens påståtts

hava blivit utnyttjad på ett otillbörligt sätt, samt då de ärenden, vilka i dessa

fall höra under stämmans befogenhet, äro av jämförelsevis mindre betydelse,

finner jag lagändring i denna del åtminstone för närvarande icke vara erforderlig.

Förslag härom har icke heller framställts i remissyttrandena.

Ändrade stadganden rörande bestämmandet av tider för fortsatta eller uppskjutna

stämmor synas mig icke vara erforderliga.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 89.

21

Klagomål över att kommunal-, municipal- eller kyrkofullmäktigsammanträden

blivit utlysta till olämpliga tider hava veterligen icke framkommit.

Jag vill emellertid det oaktat föreslå, att bestämmelserna rörande tider för

dessa fullmäktigsammanträden avfattas såvitt möjligt i överensstämmelse

med dem, som skola gälla i fråga örn stämmor, då samtliga dessa bestämmelser

i såväl sakligt som lagtekniskt hänseende äga nära samband. I ett avseende

synes dock viss skiljaktighet böra förekomma, nämligen därutinnan, att fullmäktigsammanträde,

å vilket beslut må fattas rörande tider för sammanträden

nästföljande år, icke ovillkorligen skall hållas å sön- eller helgdag. Genomföres

denna undantagsbestämmelse, synas fullmäktige äga möjlighet att fastställa

de tider för sina sammanträden, som i varje särskilt fall äro de lämpligaste.

I samtliga städer i riket finnas för närvarande stadsfullmäktige. Skäl synas

mig icke föreligga att i förevarande sammanhang giva föreskrifter angående

tider för utsättande av dessa fullmäktiges sammanträden.

Specialmotivering.

Ändringar i lagen om kommunalstyrelse på landet.

17 §

Departementschefen.

I 1 mom. första stycket har vidtagits den ändringen, att den tredje ordinarie

kommunalstämman, som enligt gällande lag skall hållas »i december»,

enligt departementsförslaget skall hållas »å sön- eller helgdag i december

månad, dock ej å juldagen». Andra stycket är oförändrat. Tredje stycket

föreslås skola utgå. De i nämnda stycke för närvarande intagna bestämmelserna

hava med vissa ändringar upptagits i ett nytt 3 mom.

Nuvarande 2 mom. har lämnats oförändrat.

I det nya 3 mom. hava föreskrifter lämnats rörande ordinarie kommunalstämmas

i december befogenheter med avseende å fastställandet av tider för

stämmor under nästföljande år. Med iakttagande av bestämmelserna i 1 mom.

kan decemberstämman besluta, att ordinarie stämma skall hållas å viss dag.

Detta gäller även i fråga örn den tredje ordinarie stämman nästföljande år,

därvid beslutet dock måste avse viss sön- eller helgdag med undantag av juldagen.

Decemberstämman kan också besluta, att stämma — ordinarie eller

extra — skall, såvida hinder icke möter på grund av ärendes brådskande

natur, hållas å sön- eller helgdag, å söckendag eller å viss veckodag. Om beslut

fattats, att stämmor skola hållas å viss veckodag, synes emellertid intet

hinder föreligga att vid ett sådant beslut foga tillägg t. ex. att, örn nämnda

veckodag är helgdag, stämma icke då får hållas. Slutligen har föreskrivits, att

decemberstämma äger -—- i fråga om samtliga stämmor — besluta, till vilken

tid på dagen stämma skall utlysas.

37 §.

Departem entschefen.

I första stycket, vari föreskrives, att vad som är stadgat örn kommunalstämmor

i kommun, där kommunalmäktige icke finnas, skall gälla angående

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

ordinarie sammanträden av kommunalfullmäktige, har införts det undantaget,

att ordinarie sammanträdet i december icke nödvändigtvis skall hållas å söneller

helgdag.

Andra stycket är oförändrat.

I ett nytt tredje stycke hava upptagits bestämmelser, som helt överensstämma

med stadgandena i 17 § 3 mom. Har beslut fattats, att fullmäktigsammanträden

skola hållas t. ex. tredje måndagen i varje månad, kan därvid

fogas tillägg, t. ex. att, örn nämnda dag är helgdag, sammanträde skall hållas

påföljande söckendag.

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser.

De föreslagna lagarna böra träda i kraft å sådan tid -—- t. ex. den 1 juli

1937 — att däri intagna bestämmelser bliva tillämpliga redan å tredje ordinarie

stämman eller sammanträdet innevarande år. Har vid tredje ordinarie

stämman eller sammanträdet år 1936 i enlighet med gällande lagstiftning

fattats beslut rörande dag för hållande av ordinarie stämma eller sammanträde

under år 1937, bör dock vad sålunda beslutits gälla.

Ändringar i lagen om församlingsstyreise.

Departementschefen.

14 och 34 §§ hava ändrats på samma sätt som 17 och 37 §§ lagen örn kommunalstyrelse

på landet. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelserna hava

samma lydelse som motsvarande bestämmelser i sistnämnda lag.

Föredraganden hemställer härefter, att de inom socialdepartementet överarbetade

förslagen till lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen

den 6 juni 1930 (nr 251) örn kommunalstyrelse på landet samt lag angående

ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 259) örn församlingsstyrelse

måtte genom proposition föreläggas riksdagen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Wirseen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

23

1) Utkast

till

Lag

Bilaga A.

angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 251)

om konnnunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att 17 och 37 §§ lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse

på landet skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

17 §.

1 mom. I kommun,---kommunalstämmor hållas:

en under tiden från och med den 16 mars — — — i valnämnd;

en under tiden från och med den 1 oktober — — — inkomststat; samt

en å sön- eller helgdag i december månad för anställande av val till de

befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av

revisorer och revisorssuppleanter.

1 kommun — — — stadgade tiden.

2 mom. Extra kommunalstämma — — — det nödigt.

Envar, som---ej föras.

3 mom. Ordinarie kommunalstämma i december må beträffande kommunalstämma

eller kommunalstämmor under nästföljande år besluta, å vilken

dag ordinarie stämma skall hållas, att jämväl annan stämma än ordinarie

stämma i december skall, såvida hinder icke möter på grund av ärendes

brådskande natur, hållas å sön- eller helgdag, ävensom till vilken tid på

dagen stämma skall utlysas.

37 §.

Angående ordinarie sammanträden av kommunalfullmäktige gäller vad i

17 § 1 mom. är stadgat örn kommunalstämmor i kommun där kommunalfullmäktige

icke finnas; dock må, örn annat icke följer av beslut jämlikt

tredje stycket här nedan, ordinarie sammanträde i december hållas å annan

dag än sön- eller helgdag.

I övrigt —--det nödigt.

A ordinarie sammanträde i december må kommunalfullmäktige beträffande

sammanträde eller sammanträden under nästföljande år besluta, å vilken

dag ordinarie sammanträde skall hållas, att sammanträde skall, såvida hinder

icke möter på grund av ärendes brådskande natur, hållas å sön- eller helgdag,

ävensom till vilken tid på dagen sammanträde skall utlysas.

Denna lag träder i kraft den men skall ej medföra

rubbning i tidigare fattat beslut angående dag för hållande av ordinarie

stämma eller sammanträde.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition nr 89.

2) Utkast

till

Lag

angående ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

om församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas, att 14 och 34 §§ lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

14 §.

1 mom. I församling---kyrkostämmor hållas:

en före — — — och förvaltning;

en under — — — församlingsbibliotek; samt

en å sön- eller helgdag före utgången av december månad för anställande

av val till de befattningar inom församlingen, vilka vid årets slut bliva

lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.

2 mom. Extra kyrkostämma — — — det nödigt.

Envar, som--— ej föras.

3 mom. Den tredje ordinarie kyrkostämman under året må beträffande

kyrkostämma eller kyrkostämmor under nästföljande år besluta, å vilken

dag ordinarie stämma skall hållas, att jämväl annan stämma än den tredje

ordinarie stämman under året skall, såvida hinder icke möter på grund av

ärendes brådskande natur, hållas å sön- eller helgdag, ävensom till vilken

tid på dagen stämma skall utlysas.

34 §.

Angående ordinarie sammanträden av kyrkofullmäktige gäller vad i 14 §

1 mom. är stadgat örn kyrkostämmor i församling, där kyrkofullmäktige icke

finnas; dock må, örn annat icke följer av beslut jämlikt tredje stycket här

nedan, det tredje ordinarie sammanträdet under året hållas å annan dag än

sön- eller helgdag.

I övrigt---det nödigt.

Å tredje ordinarie sammanträdet under året må kyrkofullmäktige beträffande

sammanträde eller sammanträden under nästföljande år besluta, å

vilken dag ordinarie sammanträde skall hållas, att sammanträde skall, såvida

hinder icke möter på grund av ärendes brådskande natur, hållas å sön- eller

helgdag, ävensom till vilken tid på dagen sammanträde skall utlysas.

Denna lag träder i kraft den men skall ej medföra

rubbning i tidigare fattat beslut angående dag för hållande av ordinarie

stämma eller sammanträde.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

25

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Propositionen .....................................................................................................

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen den 6

juni 1930 (nr 251) om kommunalstyrelse på landet..............................

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen den 6

juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse............................................

Utdrag av statsrådsprotokollet den 12 februari 1937 .........................................

Gällande bestämmelser...............................................................................

Tidigare förslag till ändrade bestämmelser ...............................................

1930 års riksdag s. 8. — 1936 års riksdag s. 9. — Förberedande behandling

av 1936 års riksdagsskrivelse inom socialdepartementet s. 10.

Departementsf örslaget....................................................................................

Allmän motivering...................................................................................

Promemorian s. 11. — Yttranden över promemorian s. 12. — Departementschefen

s. 18.

Specialmotivering ..........................................................................................

Ändringar i lagen om kommunalstyrelse på landet ..............................

Ändringar i lagen om församlingsstyrelse ............................................

Bilaga A ...........................................................................................................

1) Utkast till lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagen den 6

juni 1930 (nr 251) örn kommunalstyrelse på landet.............................

2) Utkast till lag angående ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen den 6

juni 1930 (nr 259) örn församlingsstyrelse ............................................

1

2

4

6

6

8

11

11

21

21

22

23

23

24

Bihang till riksdagens protokoll 1937.

I sami. Nr 89.

379 37 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändrad lydelse av 17 och 37 §§ lagén den 6 juni 19 s. 4 i texten