Sök i Ratio Lex

Med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret 1937/1938

1937-02-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:92, Med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret 1937/1938

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 92.

1

Nr 92.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till grunder

för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret

1937/1938; given Stockholms slott den 5 februari 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 5 februari 1937.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Möller,

Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter:

Jag anhåller att få inför Kungl. Majit anmäla frågan om beredande

av dyrtidstillägg för budgetåret 1937/1938 åt de präster, som avses i

lagen den 23 november 1934 nr 544. /

Jämlikt nämnda lag ina Konung och riksdag bevilja dyrtidstillägg ur

kyrkofonden dels åt de präster, som åtnjuta lön eller arvode enligt 1910

års prästlöneregleringslag, dels åt innehavare av prästerlig emeritilön.

Beträffande dyrtidstillägg åt här ifrågavarande prästmän gälla för

närvarande de bestämmelser, som i anslutning till av riksdagen härutinnan

godkända grunder blivit av Kungl. Majit utfärdade i kungörelse

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 92. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 92.

den 17 januari 1936 nr 7. Enligt de i denna kungörelse givna bestämmelserna

utgår dyrtidstillägget, beräknat för månad, i form av procentuellt

tillägg, i förekommande fall ökat med ett fast tillägg (barntillägg).

Det procentuella tillägget, inklusive medgiven förhöjning därav med

barntillägg, beräknas för i tjänst varande präster enligt de allmänna

grunder, som äro eller varda bestämda för beräknandet av dyrtidstilllägg

eller motsvarande förmån åt befattningshavare i statens tjänst,

som åtnjuta reglerad avlöning, dock att det för nämnda befattningshavare

gällande procenttalet därvid i varje särskilt fall minskas med

tre. För emeritilöntagare beräknas dyrtidstillägget enligt de allmänna

grunder, som äro eller varda bestämda för beräknande av sådant tillägg

eller motsvarande förmån åt f. d. befattningshavare i statens tjänst,

som åtnjuta pension enligt civila tjänstepensionsreglementet.

Att det prästerskapet tillerkända dyrtidstillägget sålunda bestämts att

utgå efter för befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens

tjänst gällande s. k. reducerad beräkningsgrund är föranlett därav, att

de ifrågavarande prästmännen efter dyrtidens inträde erhållit viss provisorisk

reglering av sina löneförmåner — i tjänst varande präster från

och med den 1 maj 1930 och emeritilöntagare från och med den 1 maj

1927. Av bestämmelserna i nyss åberopade kungörelse framgår, att de

allmänna grunderna för beräknande av dyrtidstillägg åt i samma kungörelse

angivna kategorier befattningshavare och f. d. befattningshavare

i statens tjänst numera även i övrigt äga en huvudsaklig tillämplighet

vid bestämmandet av prästerskapets dyrtidstillägg. Anpassningen i sådant

hänseende har särskilt möjliggjorts, sedan det i samband med ecklesiastikårets

avskaffande föreskrivits, att prästerskapets betydelsefullaste

löneförmåner skola, från och med ingången av år 1936, utbetalas månadsvis

i efterskott.

Den enda avvikelsen från regleringen av de statliga dyrtidstilläggen,

som föreligger i avseende å beräkningen av de prästerliga dyrtidstillläggen,

berör de i tjänst varande prästerna och innebär, på sätt förut

omnämnts, att procenttalet för uträknandet av dessas dyrtidstillägg i

varje särskilt fall sättes tre enheter under vad som för motsvarande

kategori statstjänstemän tillämpas. Denna reduktion av procenttalet har

ansetts motiverad av det förhållandet, att såväl ordinarie som extra ordinarie

präster åtnjuta förmånen att erhålla en huvudsaklig del av sin

avlöning in natura (fri bostad å prästgård, respektive fri bostad och

fritt vivre) eller att efter särskild beräkningsgrund uppbära gottgörelse

härför i penningar, vilken förmån ansetts för prästerna innebära en bestående

lättnad i dyrtidens tryck, som i allmänhet icke tillkomme statstjänstemännen.

Prästerna kunde fördenskull i avseende å sådan del av

löneförmånerna, i motsats mot statstjänstemännen, anses ha erhållit full

kompensation för levnadskostnadernas ökning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 92. 3

I övrigt torde beträffande här berörda frågor få hänvisas till vad

därom anförts i propositionen nr 131/1935.

Av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 4 januari 1937 anfört beträffande dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. framgår, att till grund för

beräknandet av anslagen till sådant dyrtidstillägg för budgetåret 1937/1938

lagts ett indextal av 158. Då jämlikt gällande bestämmelser i kungörelse

den 15 juni 1923, nr 265, det procentuella tillägget till befattningshavare

i statens tjänst med reglerade löner utgår å den för månad

uppburna avlöningen efter det procenttal, som erhålles, då hälften av

det av Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen i förekommande

fall avjämnas till närmast lägre hela tal och därefter i varje

särskilt fall minskas med 18, skulle procenttalet för budgetåret 1937/1938

för dessa befattningshavare kunna beräknas till 11. Då åter jämlikt

gällande bestämmelser i kungörelse den 18 juni 1925, nr 275, det procentuella

tillägget åt f. d. befattningshavare i statens tjänst skall utgå

efter ett procenttal, som med 16 enheter understiger hälften av talet

för levnadskostnadsökningen, torde man för budgetåret 1937/1938 hava

att beträffande sistnämnda tillägg räkna med ett procenttal av 13.

I de gällande allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. har icke ifrågasatts någon jämkning, ägnad

att beröra de prästerliga befattningshavarna.

För budgetåret 1937/1938 torde dyrtidstillägg böra beviljas de prästmän,

som avses i lagen den 23 november 1934 om dyrtidstillägg åt

präster. Jag förordar, att dyrtidstilläggen skola utgå efter de regler,

som för närvarande tillämpas.

Med utgångspunkt från de belopp, varmed dyrtidstilläggen för präster

under senaste redovisningsår belastat kyrkofonden, för budgetåret 1935/

1936 i avrundat tal 1,390,000 kronor och för budgethalvåret juni-december

1936 omkring 740,000 kronor, samt med beräkning efter de procenttal,

som vid en antagen levnadskostnadsindex av 158 skulle komma att

för prästerna tillämpas, torde kostnaderna för ifrågavarande dyrtidstilllägg

komma att för budgetåret 1937/1938 uppgå till omkring 1,570,000

kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig i det föregående förordade

allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under

budgetåret 1937 1938 till de prästmän, som finnas

omförmälda i lagen den 23 november 1934 (nr 544) örn

dyrtidstillägg åt präster.

Departe
mentschefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 92.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

E. Hedenlund.

Stockholm 1937, Ivar Haeggström^ Boktryckeri A. B.

870587

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:435 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret 1937/1938. a1 i texten
  2. 1LU 1937:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslaq till qrunder för dyrtidstilläqq åt präster för ''budgetåret 1937/1938. s. 1 i texten