Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 22 juni 1928 (nr 254) om arbetsdomstol

1937-02-12 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:95, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 22 juni 1928 (nr 254) om arbetsdomstol

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9Ö.

1

Nr 95.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 22

juni 1928 (nr 254) om arbetsdomstol; given Stockholms

slott den 12 februari 1937.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen

den 22 juni 1928 (nr 254) örn arbetsdomstol.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 1 sand. Nr 93.

313 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 22 juni 1928 (nr 254)

om arbetsdomstol.

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 22 juni 1928 om arbetsdomstol

skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

3 §•

Ordföranden och —--förbundna avtalsfrågor.

För vardera ledamoten förordnar Konungen två ersättare, som uppfylla de

för ledamoten stadgade behörighetsvillkoren.

Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att tjänstgöra, inträda

båda de för den sistnämnde förordnade ersättarna, och uppehälles ordförandeskapet

av den, som med hänsyn till förordnandet är den äldste av dem.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 95.

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kr onprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 5 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehesson-Beamstoef, Mölles, Levinson,

Engbeeg, Sköld, Nilsson, Quensel, Foeslund.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

Fråga har väckts om ändring av 3 § lagen den 22 juni 1928 (nr 254) om

arbetsdomstol. Jag anhåller nu att få anmäla detta ärende.

Ändringar i lagen hava ifrågasatts dels beträffande antalet ersättare för

av Kungl. Majit utan förslag förordnade ledamöter, dels ock angående ordförandeskapet

i domstolen vid förfall för ordföranden och vice ordföranden.

Gällande bestämmelser.

Den för upptagande och avgörande av mål rörande kollektivavtal inrättade

arbetsdomstolen skall enligt 2 § bestå av ordförande och sex ledamöter.

T 3 § föreskrives, att ordföranden och två ledamöter skola förordnas av

Konungen för viss tid bland personer, som icke kunna anses företräda arbetsgivar-

eller arbetarintressen. Ordföranden och en av ledamöterna, vilken skall

förordnas att vara vice ordförande, skola vara lagkunniga och i domarvärv

erfarna. Den andre ledamoten skall äga särskild insikt och erfarenhet i arbetsförhållanden

och därmed förbundna avtalsfrågor. För vardera ledamoten

skall Konungen förordna en ersättare, som uppfyller de för ledamoten stadgade

behörighetsvillkoren. Örn både ordföranden och vice ordföranden äro

hindrade att tjänstgöra, skall ordet föras av den andre ledamoten, örn han är

lagkunnig, men eljest av ersättaren för den ledamot, som förordnats att vara

vice ordförande.

Beträffande arbetsdomstolens övriga fyra ledamöter föreskrives i 4 §, att

de skola förordnas av Konungen för två år i sänder, två efter förslag av svenska

arbetsgivarföreningarnas förtroenderåd och två efter förslag av landsorganisationen

i Sverige. För vardera sidan skola enligt samma regler förordnas

fyra ersättare.

Enligt 10 § är arbetsdomstolen domför med ordförande och fyra ledamöter.

A. v ledamöter, som avses i 4 §, skola lika många närvara för vardera sidan.

Slutligen må nämnas, att, om ledamot vid något rättegångstillfälle skulle

utebliva eller finnas vara av jäv hindrad att tjänstgöra och ersättare ej kan

tillkallas, ordföranden enligt 7 § äger kalla annan lämplig person i stället.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj is proposition nr 95.

Förarbetena till lagen.

Särskilda av Kungl. Majit den 30 december 1926 förordnade sakkunniga

anförde beträffande av dem framlagt utkast till lag om arbetsdomstolar — i

vilket föreslogs inrättande av såväl lokala arbetsdomstolar som en central

arbetsdomstol — bland annat:

Beträffande den centrala arbetsdomstolen torde det vara lämpligt, att

Kungl. Majit tillkallar ordförande och två ledamöter. En av de sistnämnda

bör liksom ordföranden vara lagkunnig och erfaren i domarvärv. Han bör

förordnas att vara vice ordförande. I fråga örn den andre av omförmälda ledamöter

har föreskrivits, att han skall äga särskild insikt och erfarenhet beträffande

arbets- och avtalsförhållanden. För ledamöterna böra förordnas

två ersättare, av vilka den ene skall vara lagkunnig och erfaren i domarvärv

samt den andre äga särskild insikt och erfarenhet inom område, som nyss berörts.

Såväl ordföranden som ledamöterna och ersättarna böra utses bland

personer, som ej företräda arbetsgivar- eller arbetarintressen.

Därest såväl ordföranden som vice ordföranden äro förhindrade att taga

del i domstolens förhandlingar, skall den, som utsetts till lagfaren ersättare,

tjänstgöra såsom ordförande.

Vid framläggandet av förslag till lag örn arbetsdomstol för 1928 års riksdag

(proposition nr 39) föreslog föredragande departementschefen, statsrådet

Pettersson, den lydelse av 3 §, som gällande lag innehåller. Departementschefen

ingick därvid icke närmare på de spörsmål, som nu ifrågasatta ändringar

avse. I förevarande sammanhang må emellertid omnämnas, att departementschefen

bland annat yttrade, att det vore nödvändigt, att ordföranden

i arbetsdomstolen och ersättare för honom ägde noggrann kännedom örn

gällande processuella regler och genom domstolsarbete förskaffat sig rutin

i därmed förenade göromål. Den muntliga handläggningen av mål, varom

fråga vore, torde ställa stora anspråk på ordförandens förmåga. Det borde

även bemärkas, att domstolen enligt förslaget vore enda instans för prövning

av dylika mål och att dess avgöranden kunde erhålla en mycket stor räckvidd.

Under dylika förhållanden syntes det nödvändigt, att nämnda personer

icke blott vore lagfarna utan även hade förvärvat grundlig erfarenhet såsom

domare.

Propositionens lagförslag antogs, såvitt nu är i fråga, utan ändring av riksdagen.

Arbetsdomstolens framställning den 9 januari 1937.

I skrivelse den 9 januari 1937 har arbetsdomstolen gjort framställning örn

lagändringar i de hänseenden, som inledningsvis berörts.

Beträffande antalet ersättare för av Kungl. Majit utan förslag förordnade

ledamöter anför arbetsdomstolen efter att hava redogjort för gällande bestämmelser

rörande ersättare för arbetsdomstolens ledamöter:

Motiven till lagstiftningen innehålla icke någon uppgift örn anledningen,

varför de utan förslag utsedda ledamöterna endast hava en ersättare var,

under det att för de efter förslag utsedda ledamöterna skall finnas dubbla

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition ur 95.

antalet ersättare. Antagligen har raan utgått från att de efter förslag utsedda

ledamöterna ävensom deras ersättare skulle i högre grad än de utan förslag

utsedda ledamöterna och deras ersättare hava svårigheter att med hänsyn

till yrkesverksamhet och andra uppdrag stå till förfogande för tjänstgöring i

domstolen.

Även om det sist anförda är fullt riktigt, så hava emellertid under domstolens

nu åttaåriga verksamhet åtskilliga olägenheter visat sig vara förenade

med den nuvarande ordningen, att endast en ersättare finnes för var och en

av de utan förslag utsedda ledamöterna. Det händer icke sällan, framför allt

under somrarna, att både ledamot och ersättare äro förhindrade tjänstgöra i

domstolen, och domstolen har då nödgats fungera med icke fulltalig sammansättning.

Visserligen är domstolen ändock domför, men erfarenheten visar,

att den fulltaliga sammansättningen sakligt sett är så betydelsefull, att dylika

undantag om möjligt böra undvikas.

De med det nuvarande systemet förenade olägenheterna framträdde sär

skilt starkt under den numera avlidne vice ordförandens, rådmannen F. A.

Linds, mer än årslånga sjukdom 1935—1936. Vice ordförandens ersättare är

indirekt ersättare också för ordföranden, i det att han inträder även i de fall

då ordföranden är borta och således vice ordföranden tjänstgör såsom ordförande.

Om både ordföranden och vice ordföranden hava förfall, skall med

domstolens nuvarande sammansättning den senares ersättare tjänstgöra såsom

ordförande. När under rådmannen Linds sjukdom ordföranden behövde

vara ledig, inträdde sålunda vice ordförandens ersättare såsom ordförande,

men eftersom endast en ersättare fanns, kom då vice ordförandens

plats att stå obesatt. Ett sådant försvagande av det lagkunniga elementet i

domstolen måste betecknas såsom mindre tillfredsställande.

Det kan tilläggas, att bestämmelsen i 7 §, som ger ordföranden rätt att in

kalla lämplig person såsom ersättare, icke undanröjer de nu angivna olägenheterna,

enär bestämmelsen endast syftar på tillfälliga och oförutsedda förfall

men däremot icke på hinder, som sträcka sig över längre tid.

På grund av det anförda ifrågasätter arbetsdomstolen, huruvida icke en

lagändring är påkallad, som tillförsäkrar domstolen två av Kungl. Maj:t utsedda

ersättare för var och en av de utan förslag förordnade ledamöterna. I

I fråga om ordförandeskapet i domstolen vid förfall för ordföranden och

vice ordföranden anföres i förberörda skrivelse, att arbetsdomstolen ville till

behandling upptaga ifrågavarande spörsmål, vilket — ehuru det icke för närvarande

ägde aktualitet — dock syntes värt att lösas, om 3 § i lagen ändock

skulle undergå ändring.

Efter att hava erinrat om att, därest både ordföranden och vice ordföranden

äro hindrade att tjänstgöra, ordet enligt gällande lag skall föras av den

andre (utan förslag utsedde) ledamoten, örn han är lagkunnig, men eljest av

ersättaren för vice ordföranden, anför arbetsdomstolen:

Med den erfarenhet, som numera vunnits, framstår det såsom mindre lämpligt,

om ordförandeskapet skulle komma att eventuellt övertagas av den andre

ledamoten. Själva processordningen vid arbetsdomstolen, grundad på muntlighet

och omedelbarhet, förutsätter stor erfarenhet och lång rutin som aktiv

domare. Men ordföranden har ju icke blott att föra ordet -— såsom lagtexten

något oegentligt uttrycker hans funktion. Häri skall jämväl förbereda målen,

uppsätta domarna och övervaka expeditionsarbetet, ålit arbeten av ren domar
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 95.

karaktär och tillika av den omfattning, att ordförandeposten icke långt efter

lagens tillkomst gjordes till en heltidstjänst. Man torde icke behöva räkna

med det fallet att den andre utan förslag utsedde ledamoten är en aktiv

domare. Däremot kan det naturligen tänkas, att på denna plats förordnas en

person med administrativ eller praktisk erfarenhet, som ursprungligen börjat

sin bana med en juridisk examen och sålunda är »lagkunnig». Med hänsyn

till vad ovan anförts skulle det icke vara för domstolens arbete lämpligt och

säkerligen även för honom själv ytterst besvärande, örn han i den nu åsyftade

situationen nödgades inträda i ordförandens alla funktioner.

Arbetsdomstolen föreslår härutinnan följande bestämmelse:

Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att tjänstgöra, inträda

båda de för den sistnämnde förordnade ersättarna, och uppehälles ordförandeskapet

av den, som med hänsyn till förordnandet är den äldste av dem.

Departem enta chefen.

Av vad arbetsdomstolen anfört framgår, att under domstolens hittillsvarande

verksamhet åtskilliga olägenheter visat sig vara förenade därmed,

att enligt gällande lag endast en ersättare finnes utsedd för var och en av

de utan förslag förordnad e ledamöterna. Bland annat har denna omständighet

medfört, att domstolen vid åtskilliga tillfällen nödgats fungera med icke

fulltalig sammansättning. Till undanröjande av sålunda förekommande olägenheter

bör enligt min mening, i enlighet med domstolens förslag, vidtagas

sådan ändring av 3 § i lagen örn arbetsdomstol, att för vardera ledamoten två

ersättare skola förordnas, vilka uppfylla de för ledamot stadgade behörighetsvillkoren.

Ändring har vidare ifrågasatts beträffande den bestämmelse i 3 §, att vid

förfall för såväl ordföranden som vice ordföranden ordet i första hand skall

föras av den andre utan förslag förordnade ledamoten — under förutsättning

att han är lagkunnig. De skäl, som arbetsdomstolen till stöd härför anfört,

finner jag övertygande. Jag föreslår därför, att i 3 § den bestämmelsen införes,

att, örn både ordföranden och vice ordföranden äro hindrade att tjänstgöra,

båda de för den sistnämnde förordnade ersättarna skola inträda, därvid

ordförandeskapet skall uppehållas av den, som med hänsyn till förordnandet

är den äldste av dem.

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen örn arbetsdomstol i

överensstämmelse med vad i det föregående anförts har utarbetats inom socialdepartementet.

Den föreslagna lagen synes lämpligen böra träda i kraft dagen efter den,

då lagen utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 22 juni 1928 (nr 254)

örn arbetsdomstol, av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet. 1

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget,

bar här uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 95. 7

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

R. Vinell.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den

11 februari 1937.

N ärvarande:

justi ti erådet Afzelius,

regeringsrådet Aschan,

justitieråden Forsberg,

Sandström.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över socialärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet den 5

februari 1937, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 22 juni 1928

(nr 254) om arbetsdomstol.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

t. f. byråchefen för lagärenden i socialdepartementet hovrättsassessorn Sven

Björkholm.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Hagnar Kihlgren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 95.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 12 februari 1937.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel,

Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, lagrådets den 11 februari

1937 avgivna utlåtande över det den 5 i samma månad till lagrådet remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 22 juni

1928 (nr 254) om arbetsdomstol och hemställer, att förslaget, som av lagrådet

lämnats utan erinran, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Wirseen.

Bihang till riksdagens protokoll 1937.

1 sami.

Nr 95.

ilia 87 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.