Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till svenska institutet i Rom m. m

1938-02-11 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:112, Angående bidrag till svenska institutet i Rom m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 112.

1

Nr 112.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till

svenska institutet i Rom m. m.; given Stockholms

slott den 11 februari 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 11 februari 1938.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,

Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel,

Forslund.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för utrikesdepartementet

och chefen för finansdepartementet anför chefen för ecklesiastikdepartementet,

statsrådet Engberg följande:

Under punkten 237 i 1938 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 till

bidrag till svenska institutet i Rom m. m. ett anslag av 40,000 kronor.

Sedan denna fråga numera blivit färdigberedd, tillåter jag mig att

ånyo anmäla densamma för Kungl. Maj:t.

För främjande av arkeologiska forskningar samt konst- och kulturhistoriska

studier har ett flertal länder i Rom upprättat vetenskapliga

Bihang till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 112.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition Nr 112.

institut. Ett liknande svenskt institut, benämnt svenska institutet i

Rom, grundades på initiativ av H. K. H. Kronprinsen och trädde i

verksamhet år 1926. Institutets drift bekostades under de tre första

åren av dess verksamhet genom enskilda gåvor. Från och med år 1929

har svenska staten genom lotterimedel bestritt kostnaderna för detsamma.

Genom särskilda resolutioner hava för nedannämnda år beviljats

understöd av lotterimedel med följande belopp:

1929—1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

kronor 60,000

» 20,000

» 25,000

20,000

» 25,000

25,000

» 25,000

30,000.

Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni 1936, den 12 februari

1937 och den 4 februari 1938 från åttonde huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter såsom ytterligare bidrag till institutets verksamhet

för vart och ett av åren 1936 och 1937 anvisat ett belopp av

4,125 kronor och för tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 ett belopp

av 2,062 kronor 50 öre, varjämte enligt beslut den 30 oktober 1936 och

den 26 november 1937 för anordnande genom institutets försorg av

studieresor till Grekland våren 1937, respektive våren 1938 från samma

anslag anvisats vardera gången 4,000 kronor.

Institutets styrelse har i skrivelse den 31 mars 1937 anhållit, att —

för beredande av en mera tryggad ställning för institutet — medel för

verksamheten måtte anvisas å riksstaten. I samband härmed har styrelsen

föreslagit vissa utvidgningar av verksamheten och i anslutning

härtill beräknat de årliga utgifterna för institutet till 51,000 kronor.

Härjämte har styrelsen anhållit, att anslag måtte beviljas med 4,000

kronor för anordnande av studiefärd till Grekland och likaledes 4,000

kronor för två studiestipendier åt vid högre allmänna läroverk anställda

lärare i klassiska språk.

Beträffande institutets nuvarande organisation och verksamhet

inhämtas av styrelsens framställning och därvid fogade handlingar bland

annat följande:

Enligt gällande stadgar för institutet är dess uppgift att bringa svensk

kultur i levande beröring med antikens kultur genom att direkt förmedla

kunskap och främja forskning i denna och att i övrigt tjäna den

humanistiska forskningen samt konstens intressen. Institutets verksamhet

är fäst vid Rom, men dess uppgift är att främja antikstudier överhuvud,

och särskilt har institutet att, såvitt nödiga medel kunna anskaffas,

anordna studieresor även till Grekland och hjälpa stipendiater

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 112. 3

och andra forskare att planlägga och organisera studier jämväl i detta

land.

Institutet står under ledning av en styrelse under H. K. H. Kronprinsens

ordförandeskap och bestående av bland andra förutvarande och

i tjänst varande professorer i klassisk fornkunskap, representanter för

klassisk filologi, för historia, konsthistoria och utövande konst.

Vid institutet finnes anställd en föreståndare och ledare av dess arbete,

vilken skall vara vetenskapligt utbildad klassisk arkeolog. Han är

skyldig att idka självständiga arkeologiska studier och handleda mera

framskridna studerande och forskare på detta område. Vidare åligger

det honom att varje vår under en tid av fyra månader giva en inledande

kurs i klassisk arkeologi i Rom, i vilken jämväl ingår en resa till

Pompeji och Neapel, samt att eventuellt giva en sommarkurs för läroverkslärare.

Föreståndaren har att handhava de för institutets behov

anvisade medlen med redovisningsskyldighet inför styrelsen. Föreståndaren

åtnjuter årligen lön med 9,000 kronor, förmån av fri bostad med

lyse och värme samt ersättning av 500 kronor för resor, expenser och

dylikt. Härutöver har till honom under senare år utgått särskilt dyrtidstillägg

med 4,125 kronor för år.

Institutets ändamål tillgodoses bland annat genom utdelande av stipendier,

ett större forskarstipendium å 3,375 kronor samt tre mindre

stipendier å vart och ett 1,125 kronor till deltagare i vårkursen. Innehavaren

av forskarstipendiet, vilken förutom stipendiet åtnjuter förmån

av fri bostad å institutet, är skyldig att tjänstgöra såsom föreståndarens

assistent och fungera såsom bibliotekarie.

Institutet är året runt öppet för forskare av alla slag såsom klassiker,

historiker, konsthistoriker m. fl.

Tyngdpunkten av institutets verksamhet faller, såsom förhållandet

allmänt är bland de främmande instituten i Rom, på studier i klassisk

fornkunskap. Under åren 1932 — 35 hava professorerna i konsthistoria

vid respektive Uppsala och Lunds universitet samt Stockholms och Göteborgs

högskolor förlagt särskilda studiekurser till institutet (sammanlagt

62 deltagare).

Det svenska institutet intager en särställning bland de främmande

instituten i Rom därigenom, att det särskilt lägger vikt vid handledning

i klassisk fornkunskap för blivande läroverkslärare. Den grundläggande

tanken härvid är, att dessa personer vid utövande av sitt lärarkall

skola meddela en på självsyn grundad, ej endast pä boklig väg inhämtad

undervisning, i syfte att göra läroverksungdomens kontakt under

skoltiden med den klassiska kulturen mera levande och intresseväckande.

Detta ändamål, vilket utgör en central uppgift för institutet, tillgodoses

genom den varje vår av föreståndaren givna kursen.

Antalet deltagare i vårterminskurserna har i medeltal varit 10 ä 12,

varjämte institutet understött humanistiska forskare och konstnärer från

de nordiska länderna (åren 1926—34 13 arkitekter och 17 konstnärer).

Någon sommarkurs för läroverkslärare har hittills icke blivit anordnad,

eniir medel för lärarnas resor och uppehåll i Italien ej stått till institutets

förfogande.

Åren 1929—30, 1931—32 och 1933—34 har styrelsen kunnat utsända

arkitektstipendiater.

För institutets räkning liro lokaler i Rom förhyrda i Palazzo Bran
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 112.

caccio (Via Merulana 247). Dessa omfatta ett seminarierum, ett tidskriftsrum,

ett arbets- och ett bostadsrum för innehavaren av forskarstipendiet

samt ett samtalsrum för studenterna ävensom en våning om

sex rum, kök och tjänarrum för föreståndaren. I lokalerna är jämväl

inrymt institutets bibliotek, vilket uppkommit huvudsakligen genom enskilda

gåvor.

Institutet disponerar av enskilda medel för biblioteket dels 380 kronor,

vilket utgör resterande belopp av en donation å 4,500 kronor, dels

ock 1,100 kronor, för närvarande innestående hos föreningen svenska

institutets vänner, som stiftats år 1937 för möjliggörande av inköp av

vetenskapliga verk för institutets bibliotek, ävensom för institutets utgrävningar

i Ardea i runt tal 1,000 kronor.

Till stöd för den föreliggande framställningen örn uppförande av

anslag på riksstaten för institutet och verksamhetens utvidgning

har styrelsen anfört huvudsakligen följande:

Under den tid som förflutit, sedan institutet begynte erhålla anslag

ur lotterimedel, hade detsamma på ett anmärkningsvärt sätt stärkt

och befäst sin ställning. Den del av dess verksamhet, som med rätta

kunde sägas vara en till Rom och Italien — från och med år 1937 även

till Grekland — förlagd del av universitetsundervisningen, vore synnerligen

livligt uppskattad, varom det stora antalet sökande till institutets

stipendier och anslutningen av även studerande utan stipendieunderstöd

vittnade. Sedan tack vare institutets upprättande klassiska studier på

klassisk mark organiserats, torde den övertygelsen genom erfarenhet

hava vunnit burskap, att de icke kunde undvaras. Den särskilda

undervisning för blivande läroverkslärare, som införts vid institutet,

hade verkat befruktande, blivit mycket uppskattat i vårt eget land och

väckt intresse även hos representanter för de övriga instituten i Rom

och bland Englands och Tysklands humanister. Därtill komme institutets

verksamhet för forskare på olika områden och konstnärer samt

dess medverkan vid de konsthistoriska studiekurserna från Sveriges universitet

och högskolor. Det torde numera kunna sägas vara klart ådagalagt,

att de linjer, efter vilka institutet arbetade, visat sig vara de

för vårt land lämpligaste. Institutet — sådant det utformats under

åren 1926—37 — hade visat sig fylla ett verkligt och stadigvarande behov

för vetenskaplig forskning och utbildning samt för utbildning av

läroverkslärare i klassiska ämnen.

För att bereda institutet och dess verksamhet en mera tryggad

ställning syntes medel för denna verksamhet böra anvisas på riksstaten.

En dylik anordning, vilken skulle innebära en nyordning av mera

definitiv karaktär, betingade enligt styrelsens mening ett samtidigt framläggande

av förslag rörande de utvidgningar och anslagsbehov, som

under institutets livliga utveckling visat sig vara önskvärda och redan

nu oundgängliga. Kostnaderna för institutet hänförde sig till följande

olika ändamål:

Föreståndarens lön borde upptagas till det belopp, varmed den för

närvarande utginge, eller till 9,000 kronor. För expensmedel syntes

böra beräknas 500 kronor (för resor inom Italien, till Pompeji o. s. v. i

samband med undervisningen, porton etc.).

Institutets större forskarstipendium hade hittills utgått med 3,375

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition Nr 112.

kronor och för år 1938 beräknats böra utgöra 4,125 kronor jämte fri

bostad inom institutet. Stipendiatens restid vore 6—8 månader. Stipendiet

syntes böra höjas till 4,500 kronor, samtidigt med att stipendiatens

utlandsvistelse fastställdes till 10—12 månader, i likhet med vad

som vore regel för forskarstipendier vid de andra instituten. Det hade

nämligen visat sig, att så lång tid krävdes för mer omfattande forskning,

och även att en summa av 4,500 kronor jämte fri bostad kunde

täcka resekostnad och 10—12 månaders vistelse i Italien.

Styrelsen ansåge det vara av synnerligen stor betydelse, om ytterligare

ett forskarstipendium kunde inrättas, nämligen för en klassisk

filolog, som avlagt filosofie licentiatexamen i latinska eller grekiska språket.

Stipendiet borde utgå med 4,000 kronor, vartill skulle komma förmån

av fri bostad. Stipendiaten skulle hava skyldighet att vistas 8—

10 månader utomlands, varav minst tre månader i Rom och angränsande

delar av Italien (Pompeji etc.), samt att biträda föreståndaren vid

institutets skötsel eller undervisning.

Vidare syntes ett arkitektstipendium vara önskvärt till belopp av

7.000 kronor jämte fri bostad i institutets lokaler. Arkitektstipendiaten

borde kunna utses för ett år, tre år eller — om specialutbildad kraft funnes

att tillgå — även för längre tid. De arkitektstipendier, som institutet

förut hade kunnat utdela, hade belöpt sig till 3,000 kronor eller

4.000 kronor men medfört en restid av endast 4—6 eller 8 månader. Betydelsen

av att en arkitekt anställdes vid institutet kunde ej nog framhållas.

Uppmätningsarbeten vid arkeologiska undersökningar krävde nödvändigtvis

biträde av en utbildad arkitekt. Även smärre undersökningar,

som gjorts vid vårterminernas kurser, hade ofta måst kompletteras med

arkitektarbete, och när det gällde mera vittutseende arkeologisk forskning,

verkade brist på bistånd av en arkitekt helt enkelt lamslående.

De mindre stipendierna å 1,125 kronor vore icke avsedda att täcka

hela resekostnaden, utan stipendiaterna måste — såsom även hittills

skett — själva vidkännas vissa kostnader.

''l ill biblioteket hade intet regelbundet anslag utgått. Vissa år hade

föreståndaren tack vare enskild frikostighet lyckats uppbringa mellan

ett och två tusen kronor. Andra år — och särskilt under åren 1935

och 1930 — hade man måst begränsa sig till det nödvändigaste, främst

fortsättning av påbegynta publikationsserier. Ar 1936 hade även detta

fallit sig mycket svårt, örn ej enskilda givare kommit till hjälp nied

sammanlagt 700 kronor. Institutets strävan hade aldrig gått ut på mer

än att skapa ett någorlunda välförsett referensbibliotek, vilket vore en

nödvändighet för samtliga studerande och forskare. Men även ett dylikt

mindre och principiellt begränsat bibliotek kunde emellertid omöjligt

grundas och vidmakthållas med de ekonomiska villkor och den

ovisshet, som hittills rått. Styrelsen ansåge nödvändigt, att ett årligt

anslag av 4,000 kronor reserverades för bibliotekets räkning, örn detsamma

skulle kunna fylla sin viktiga uppgift.

Institutets hyra utginge för närvarande med 3,566 lire i kvartalet.

Första kvartalet 1937 motsvarades detta av 749 kronor 12 öre. Detta

måste anses som exceptionellt billigt. För en våning sådan som institutets

nuvarande måste 4,000 kronor örn året reserveras. Emellertid

vore numera denna våning alldeles för trång för institutet. Där funnes

ej längre tillräcklig plats för bibliotekets accession. Under vårtermins
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 112.

kurserna saknades arbetsplatser. När de konsthistoriska kurserna stött

till, hade förhållandena ofta hotat att bliva direkt hindersamma för arbete

och undervisning. Institutet behövde ett större samlingsrum för

studenterna, större föreläsningssal, ritrum för arkitektstipendiaten och

ytterligare läsrum. Därtill skulle, utöver vad som kunde inrymmas i

den nuvarande våningen, även behövas rum för arkitekten, ett rum för

filologstipendiaten samt bostad för institutets vaktmästare. Institutet

hade utvecklats därhän, att en fördubbling av lokalerna måste anses stå

på dagordningen. Styrelsen föresloge därför för förhyrande av lokaler

8,000 kronor.

För löpande utgifter i Italien (renhållning, uppvärmning, belysning,

telefon m. m.) hade under år 1936 förbrukats i avrundat tal 2,965 kronor.

Med hänsyn tagen även till det föreslagna ökade utrymmet ansåge

sig styrelsen för detta ändamål böra räkna med 4,000 kronor.

Städning och betjäning vid institutet hade hittills helt bestritts av

tjänstepersonal med egen bostad och endast 3—4 timmars tjänstgöring

om dagen. Så som institutet vuxit, vore emellertid detta system ohållbart.

Institutet behövde ovillkorligen utom tillfällig hjälppersonal en

egen, i institutet boende vaktmästare. Ordningen vid institutet och hänsynen

till föreståndarens arbetstid och möjlighet att upprätthålla förbindelser

med de andra instituten krävde en dylik anordning. Härför

och för tillfällig hjälppersonal borde beräknas ett belopp av 2,500 kronor.

Under de senaste åren hade utgått ett dyrtidstillägg till föreståndarens

lön på 4,125 kronor (av åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter).

Då det visat sig vara oundgängligen nödvändigt att bereda

föreståndaren denna avlöningsförstärkning, finge styrelsen föreslå, att

samma belopp, 4,125 kronor, beräknades för valutatillägg och andra

oförutsedda utgifter.

Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså institutets utgifter beräknas

på följande sätt:

Föreståndaren lön.............................. kronor 9,000

Expensmedel åt föreståndaren (tjänsteresor inom Italien,

porton o. s. v.) .............................. » 500

1 stipendium för arkeolog ....................... » 4,500

1 stipendium för filolog ......................... » 4,000

1 arkitektstipendium............................ » 7,000

3 stipendier ä 1,125 kronor...................... » 3,375

Biblioteket................................... » 4,000

Hyra........................................ » 8,000

Expenser (renhållning, uppvärmning, belysning, telefon

m. m.)..................................... » 4,000

Vaktmästare och extrabetjäning................... > 2,500

Valutatillägg åt föreståndaren och oförutsedda utgifter . » 4,125

Summa kronor 51,000.

Härutöver borde tillkomma ett anslag för studieresa till Grekland å

4.000 kronor samt två stipendier å 2,000 kronor vardera för vid högre

allmänna läroverken anställda lärare i klassiska språk, eller tillhopa

8.000 kronor.

Styrelsen ville slutligen betona, att det föreslagna anslaget vida understege

de belopp, som även de mindre, med Sverige jämbördiga staterna

beviljade för sina institut i Rom. Både löneutgifter och löpande ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr lis.

gifter vore lågt hållna i föreliggande förslag och huvudvikten vore lagd

på stipendier och biblioteksanslag.

I en till ecklesiastikdepartementet den 14 juli 1937 inkommen skrivelse

har institutets styrelse kompletterat sin förutnämnda framställning

med vissa ytterligare uppgifter. Sålunda har styrelsen meddelat, att

italienska staten kostnadsfritt erbjudit svenska staten en tomt för institutionsbyggnad

i Valle Giulia i Rom, under villkor bland annat, att den

blivande byggnaden skulle bliva svenska statens egendom. Vidare har

styrelsen upplyst, att sedan styrelsen hos styrelsen för Knut och Alice

Wallenbergs stiftelse anhållit om ett anslag å 300,000 kronor för uppförande

av ifrågavarande institutionsbyggnad, stiftelsens styrelse enligt

skrivelse den 1 juni 1937 beslutat bevilja det begärda anslaget, att utbetalas

i särskilda rater, i den mån bygget komme att fortskrida. Institutets

styrelse har med anledning härav uppgjort nya kalkyler för

institutets löpande kostnader under förutsättning att nämnda byggnadsföretag

komme till utförande. Dessa beräkningar hålla sig inom samma

kostnadsram som de tidigare framlagda, och skilja sig från dessa allenast

därutinnan, att utgiftsposten å 8,000 kronor för hyra uteslutits, medan institutets

expenskostnader ökats från 4,000 kronor med 7,600 kronor till

11,600 kronor samt för brandförsäkring uppförts ett belopp av 400 kronor.

Humanistiska sektionerna vid universiteten i Uppsala och Lund hava

tillstyrkt styrelsens för institutet i Rom förevarande framställning och

tillika föreslagit, att institutet måtte utbyggas att omfatta jämväl konsthistoria,

varom särskild utredning borde komma till stånd. I detta uttalande

hava större akademiska konsistorierna vid de bägge universiteten

instämt.

Kanslern för rikets universitet har i yttrande den 13 september 1937

likaledes tillstyrkt ansökningen och i övrigt biträtt de i ärendet hörda

universitetsmyndigheternas förslag.

Skolöverstyrelsen, som den 23 september 1937 yttrat sig i ärendet,

har därvid anfört bland annat följande:

Vad de av styrelsen föreslagna stipendierna för utbildning av läroverkslärare

i klassiska ämnen anginge, ville överstyrelsen gärna tillstyrka,

att två dylika stipendier utdelades för detta ändamål, ehuru det icke

kunde bestridas, att därigenom lärarna i klassiska språk för närvarande

erhölle en förmånlig särställning i jämförelse med andra lärare, för vilka

studieresor utomlands också vore av stor betydelse. Å andra sidan intogo

undervisningen i klassiska språk i viss mån en särställning, något

liknande de moderna språkens, och för en fruktbringande undervisning

i klassisk kultur måste studier av här avsedd art anses vara av speciellt

värde. Förefintligheten av det svenska institutet i Rom och lämpligheten

att i möjligaste mån utnyttja dess utbildningsresurser syntes också

i detta sammanhang böra väga tungt.

Vad stipendiernas storlek beträffade, ansåge sig överstyrelsen icke

kunna dela styrelsens uppfattning, att ett så högt belopp som 2,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 112.

kronor per stipendium måste bliva nödvändigt. Härvidlag ville överstyrelsen

— under hänvisning till 15 § i det av riksdagen godkända

förslaget till avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen

(riksdagens skrivelse nr 469/1937) — framhålla, att ifrågavarande

stipendieresor, i motsats till vad som vanligen gällde stipendiaternas

i moderna språk resor, syntes komma att äga rum under själva

läsåret och att de blivande stipendiaterna sannolikt komme att få tillstånd

att under den tid, de sålunda med befrielse från undervisningen

använde för att »utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka

studier, som på ett påtagligt sätt kunna tjäna undervisningsväsendets

intressen», uppbära oavkortad lön jämte eventuellt kallortstillägg. Med

hänsyn härtill syntes det överstyrelsen skäligt, att beloppet för vartdera

stipendiet begränsades till 1,400 kronor.

Med anledning av vad sålunda anförts ville överstyrelsen föreslå, att

Kungl. Maj:t täcktes bevilja eller — om så ansåges erforderligt — till

riksdagen göra framställning om ett anslag av 2,800 kronor för två stipendier

å 1,400 kronor för vid högre allmänna läroverken anställda

lärare i klassiska språk, avsedda att för dessa möjliggöra deltagandet

i den kurs, som av föreståndaren för svenska institutet i Rom under

våren 1938 komme att anordnas i Rom med exkursioner och resor till

Pompeji och Neapel under sammanlagt fyra månader.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har i utlåtande den 5

oktober 1937 anfört:

Akademien funne institutets verksamhet vara av grundläggande betydelse

för all humanistisk forskning, som byggde på klassisk grundval,

och finge fördenskull livligt förorda, att anslag till bestridande av institutets

verksamhet måtte för framtiden anvisas å riksstaten, varigenom

institutet skulle beredas en mera tryggad ställning.

Vidkommande framställningen i övrigt hade akademien ur de synpunkter,

akademien hade att företräda, icke något att erinra mot ett

bifall till framställningen i dess helhet.

Den av universitetsmyndigheterna föreslagna utredningen angående

utbyggande av institutet till att omfatta jämväl konsthistoria funne

akademien vara i och för sig önskvärd. Dock ansåge akademien det

vara viktigast, att institutet nu i samband med dess förestående inflyttande

i eget hus bleve upptaget på riksstaten i den av institutsstyrelsen

föreslagna formen. Skulle en utvidgning sedermera visa sig vara

möjlig, torde densamma utan svårighet kunna företagas vid en senare

tidpunkt.

Statskontoret, som den 27 november 1937 avgivit yttrande i ärendet,

framhåller huvudsakligen följande:

Ett tillmötesgående av den föreliggande framställningen om anvisande

av medel å riksstaten åt svenska Rominstitutet måste, såvitt statskontoret

kunde finna, anses innebära statsmakternas erkännande, att institutet

— som hittills endast erhållit mera tillfälliga ekonomiska bidrag

från statens sida — för framtiden kunde räkna med statens permanenta

stöd för sitt bestånd och sin fortsatta verksamhet. Med hänsyn till

den principiella innebörd, ett bifall till framställningen sålunda ägde,

och då härtill komme, att institutet samtidigt begärde en högst väsentlig

ökning av hittillsvarande bidrag, kunde statskontoret ur de syn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Marits proposition Nr 112.

punkter, ämbetsverket närmast hade att företräda, icke annat än ställa

sig betänksamt gentemot institutets framställning.

Därest emellertid trots de betänkligheter, som kunde hysas, Kungl.

Majit — med beaktande av det frikostiga stöd, som från enskilt håll

lämnats, och på grund av föreliggande omständigheter i övrigt — skulle

finna sig böra föreslå riksdagen att å riksstaten anvisa medel till institutet,

syntes det statskontoret, att riktlinjen vid anslagsbeloppets bestämmande

borde vara, att medel för närvarande beviljades endast i

den utsträckning, som erfordrades för verksamhetens upprätthållande i

ungefärligen hittillsvarande omfattning. Då genom ingripande från enskilt

håll medel ställts till förfogande för uppförande av byggnad för

institutet å en — enligt vad som franninge av handlingarna — av italienska

staten kostnadsfritt upplåten tomt, torde de statsmedel, som

funnes böra anvisas, företrädesvis böra avses för avlönande av institutets

föreståndare, till forskarstipendier (för närvarande ett större och

tre mindre), för vaktmästarbiträde samt för nödiga expenser, inklusive

brandförsäkring.

Föreståndarens löneförmåner hade av styrelsen ansetts böra även

framdeles utgöras av lön och valutatillägg. Lönen hade i framställningen

upptagits till samma belopp, som nu utginge, eller 9,000 kronor.

Under erinran att föreståndaren därjämte för närvarande åtnjöte ett

»dyrtidstillägg» på 4,125 kronor föresloge styrelsen, att samma belopp

ansloges för eventuellt »dyrtidstillägg och andra oförutsedda utgifter».

Statskontoret hade intet att erinra mot storleken av den lön, som föreståndaren

för närvarande åtnjöte. Till lönen — å vilken dyrtidstillägg

icke syntes böra utgå — torde liksom under åren 1930 och 1937 böra

komma ett av valuta- och ortsförhållanden föranlett tillägg, lämpligen

benämnt ortstillägg. Statskontoret ansåge sig emellertid böra ifrågasätta,

om läget för närvarande vore sådant, att ett tillägg på nära 50

procent av lönen kunde anses motiverat.

Till forskarstipendier torde böra beräknas samma belopp som för närvarande.

Det syntes få ankomma på styrelsen för institutet att fördela

detta belopp på sätt styrelsen funne lämpligt.

Vidkommande medel till omkostnader holle statskontoret före, att ett

belopp av cirka 8,000 kronor — däri inbegripet 500 kronor till föreståndarens

expenser -— borde avses för ändamålet. Inom detta belopp torde

utrymme kunna beredas även för brandförsäkring och oförutsedda utgifter.

Till vaktmästarhjälp syntes böra räknas med 2,000 kronor.

Från nu angivna utgångspunkter torde i årligt statsanslag till svenska

institutet i Rom böra räknas med i runt tal 30,000 kronor.

Därest medel skulle anses böra beviljas jämväl till två studiestipendier

för lärare — vilket statskontoret hnge för sin del avstyrka — torde

härför erforderliga medel i enlighet med skolöverstyrelsens förslag böra

beräknas till 2,800 kronor.

I detta sammanhang ville statskontoret fästa uppmärksamheten vid

att — då Rominstitutet redan tillerkänts lotterimedel för verksamheten

under år 1938 — det anslag, som kunde komma att anvisas ii riksstaten

för nästkommande budgetår, borde begränsas lill att avse medelsbehovet

för allenast ett halvt år, nämligen för tiden 1 januari—30 juni 1939.

Slutligen ansåge sig statskontoret böra framhålla önskvärdheten av

att en särskild avlönings- och omkostnadsstat för Rominstitutet upprättades

och av Kungl. Majit fastställdes. Lämpligt torde därvid vara

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 112.

att — liksom i andra liknande fall •— allenast ett anslag upptoges å

riksstaten, vilket anslag borde lämnas obetecknat och förslagsvis benämnas

bidrag till svenska institutet i Rom. Anslagsmedlen torde böra av

statskontoret utbetalas till styrelsen för institutet, som syntes böra åläggas

redovisningsskyldighet inför riksräkenskapsverket för anslagets användning.

I anledning av institutsstyrelsens meddelande angående italienska statens

erbjudande av tomt för en institutsbyggnad får jag erinra, att

medan det svenska institutet hittills varit inrymt i en förhyrd våning,

hava — enligt vad jag har mig bekant — för ett flertal av de övriga

ländernas institut egna byggnader uppförts eller äro under uppförande

å mark, som av italienska staten för ändamålet upplåtits.

Svenska beskickningen i Rom har i meddelande till utrikesdepartementet

bekräftat, att italienska staten erbjudit sig att även åt svenska

staten kostnadsfritt överlåta en för institutsbyggnad med omgivande

trädgård utmärkt lämpad tomt, belägen i Valle Giulia, en stadsdel, där

ett antal liknande institutsbyggnader redan tidigare uppförts eller inom

den närmaste framtiden vore avsedda att uppföras. Tomten i fråga

värderades, enligt vad beskickningen upplyser, för närvarande till mellan

två och tre miljoner lire. Därest svenska staten mottoge tomten,

erbjöde italienska staten jämväl skattefrihet för den byggnad, som

komme att uppföras å tomten, ävensom tullfrihet och frihet från importrestriktioner

för allt byggnadsmaterial samt de inventarier och böcker

m. m., som komme att införas i och för institutets uppförande,

inredning och utrustning. I gengäld förutsattes, att man från svensk

sida vore beredd medgiva italienska regeringen motsvarande skatte- och

tullfrihet, för den händelse italienska regeringen skulle besluta upprätta

ett italienskt kulturinstitut i Sverige.

Genom beslut den 10 december 1937 har Kungl. Majit bemyndigat

Sveriges t. f. chargé d’affaires i Rom att med italienska regeringen verkställa

en noteväxling i förevarande ärende, innebärande ett bekräftande

såväl av italienska regeringens förenämnda erbjudande som svenska

regeringens antagande av detsamma, under förbehåll av svenska riksdagens

godkännande av de med anbudet förknippade villkoren.

Enligt till utrikesdepartementet ingånget meddelande från svenska

beskickningen i Rom har Sveriges t. f. chargé d’affaires därstädes den

21 december 1937 jämlikt nämnda bemyndigande med italienske utrikesministern

verkställt noteväxling angående italienska regeringens överlåtande

till svenska regeringen av en tomt i och för uppförande av byggnad

för svenska institutet i Rom. De utväxlade noterna torde i översättning

få biläggas statsrådsprotokollet i detta ärende. (Bil. A—B).

Under en följd av år har svenska institutet i Rom åtnjutit understöd

från statens sida i form av lotterimedel. Institutet har fyllt och fyller

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 112.

alltjämt en viktig uppgift inom den klassiska arkeologiens samt därmed

sammanhängande konst- och kulturhistoriska studieområden, varjämte

institutet även bidragit till en förbättrad utbildning av lärare i klassiska

språk vid de svenska läroverken. Indirekt har institutet även

verkat som en förmedlande kulturfaktor mellan Sverige och Italien genom

den kontakt, detsamma skapat mellan svenska och italienska

vetenskapsmän. En betydelsefull samverkan har därjämte ägt rum

mellan det svenska institutet och övriga länders motsvarande institutioner

i Rom.

Den föreliggande framställningen från institutets styrelse avser i första

hand, att i syfte att bereda institutet en mera tryggad ställning

medel för verksamheten måtte anvisas å riksstaten. Jag får erinra om

att under ett flertal punkter i 1938 års åttonde huvudtitel förslag framställts

om att för ändamål, vilka helt eller delvis tidigare tillgodosetts

genom understöd av lotterimedel, anslag skulle uppföras på riksstaten

för budgetåret 1938/39. Beträffande de principiella skäl, som anförts

för en dylik anordning, tillåter jag mig att hänvisa till punkten 29 i

nämnda huvudtitel. Såsom jag redan under denna punkt framhållit,

anser jag bidrag till institutets i Rom verksamhet böra för framtiden

utgå i form av anslag å samma huvudtitel.

Då det härefter gäller att bestämma anslagsbeloppets storlek för nästa

budgetår, bör hänsyn tagas till att institutet redan av Kungl. Maj:t

tillerkänts lotterimedel till belopp av 30,000 kronor för verksamheten

under år 1938. Det av institutet för budgetåret 1938/39 begärda anslaget

å 51,000 kronor torde därför böra i första hand minskas med den

på senare halvåret 1938 belöpande delen av understödet av lotterimedel,

eller 15,000 kronor. Därest det av styrelsen äskade anslaget obeskuret

skulle beviljas, skulle detsamma komma att utgöra (51,000 —15,000 =)

36,000 kronor. Att märka är emellertid, att styrelsen härutöver hemställt

om beviljande av dels 4,000 kronor för anordnande av en studieresa

till Grekland, dels ock 4,000 kronor för två studiestipendier åt vid

högre allmänna läroverk anställda lärare i klassiska språk. Efter nyssnämnda

reduktion uppgår alltså institutsstyrelsens anslagsäskanden för

nästa budgetår till sammanlagt 44,000 kronor.

Ehuru det av styrelsen sålunda framställda förslaget beträffande beviljande

av anslagsmedel på flera punkter innebär en icke oväsentlig

utvidgning av institutets nuvarande verksamhet, är jag dock med hänsyn

till institutets betydelse som vetenskaplig institution och som en

faktor för internationell samverkan men även i betraktande av de resurser,

som stå andra länders jämförbara institut till förfogande, beredd

att i huvudsak tillstyrka förslaget. En viss beskärning av det av styrelsen

äskade beloppet anser jag emellertid kunna utan olägenhet vidtagas.

Genom den noteväxling, för vilken jag förut redogjort, har italienska

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 112.

regeringen erbjudit sig att åt svenska staten kostnadsfritt överlåta en

för institutsbyggnad avsedd tomt ävensom att vidtaga erforderliga åtgärder

för att fritaga dels den byggnad, som skall uppföras å tomten,

från skatter och avgifter av vad slag det vara må, däri inbegripet kommunalskatter,

dels ock byggnadsmaterial, inventarier och böcker m. m.,

som må komma att införas i och för institutets uppförande, inredning

och utrustning, från såväl tull- och andra importavgifter som gällande

importrestriktioner. Såsom villkor härför har från italiensk sida förutsatts,

att motsvarande behandling i vad avser befrielse från skatter och

avgifter komme att medgivas italienska regeringen, för den händelse

denna beslutade upprätta ett italienskt kulturinstitut i Sverige. För

gåvans mottagande på sålunda angivna villkor fordras, såsom ock vid

noteväxlingen förutsatts, riksdagens godkännande. Efter samråd med

t. f. chefen för utrikesdepartementet och chefen för finansdepartementet

får jag föreslå, att sådant godkännande utverkas i detta sammanhang.

Genom italienska statens erbjudande och anslaget från Wallenbergska

stiftelsen har institutet erhållit möjlighet att inom en nära framtid erhålla

lokaler i egen byggnad. Under dessa förhållanden torde med en

mera avsevärd utvidgning av institutets lokaler tills vidare böra anstå,

varför viss reduktion av den upptagna hyresposten synes vara befogad.

Med hänsyn härtill torde även det till expenser beräknade beloppet

kunna minskas. Vidare synas mig de två föreslagna studiestipendierna för

läroverkslärare å 2,000 kronor vartdera i stället lämpligen böra utgå med

av skolöverstyrelsen föreslaget belopp — 1,400 kronor — varjämte möjligen

även någon beskärning av övriga stipendiebelopp torde kunna ifrågasättas.

För nästa budgetår anser jag institutets utgifter, anslagsmedlen till

studiestipendier och kostnaderna för studiefärden till Grekland inberäknade,

böra hållas inom ramen för ett belopp av 55,000 kronor. I enlighet

härmed föreslår jag, att riksstatsanslaget till institutet uppföres med

ett belopp av (55,000 — 15,000 =) 40,000 kronor. Det torde böra ankomma

på Kungl. Maj:t att på förslag av institutsstyrelsen i sinom

tid meddela bestämmelser angående anslagets disponerande ävensom de

bestämmelser i övrigt angående institutets verksamhet, som kunna befinnas

erforderliga.

Beträffande den av universitetsmyndigheterna föreslagna utredningen

angående utbyggande av institutet till att omfatta jämväl konsthistoria

anser jag i likhet med vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

att med denna fråga tills vidare bör anstå.

Ritningsförslag till den blivande institutsbyggnaden med beskrivning

och kostnadsberäkning synes mig böra underställas Kungl. Maj:t. Emellertid

utgår jag från att bidrag av statsmedel till byggnadens uppförande,

inredning och möbelutrustning icke kommer att erfordras.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Marits proposition Nr 112.

Fastigheten torde böra upptagas till redovisning å statens allmänna

fastighetsfond. Förslag härom framlägges av chefen för finansdepartementet

i annat sammanhang.

Åberopande vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna det genom förenämnda noteväxling med

italienska regeringen träffade avtalet örn överlåtelse till

svenska staten av tomt för svenska institutet i Rom,

dels ock till Bidrag till svenska institutet i Rom m. m.

för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av kronor 40,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Malmberg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 112.

Översättning.

Bilaga A.

Rom den 21 december 1937. Anno XVI.

Herr Chargé d’Affaires Sohlman,

Rom.

Herr Chargé d’Affaires.

Jag har äran meddela Eder, att italienska regeringen, i syfte att befordra

de kulturella förbindelserna mellan Italien och Sverige och i avvaktan

på en vidsträcktare och fullständigare utveckling på detta område,

beslutit skänka kungl, svenska regeringen en tomt (belägen i Valle

Giulia i Rom) i och för uppförandet av en för svenska institutet i Rom

avsedd byggnad.

Jag har därjämte äran meddela Eder, att min regering kommer att

vidtaga erforderliga åtgärder för att fritaga den byggnad, som skall uppföras,

från skatter och avgifter av vad slag det vara må, däri inbegripet

kommunalskatter. Likaledes kommer italienska regeringen att fritaga

alla byggnadsmaterial och möbler, böcker etc., som må införas i och för

institutets uppförande, inredning och utrustning, från såväl tull- och

andra importavgifter som gällande importrestriktioner.

I det jag bringar ovanstående till Eder kännedom, är jag övertygad,

att kungl, svenska regeringen är beredd att medgiva italienska regeringen

motsvarande behandling i vad avser befrielse från skatter och

avgifter av vad slag det vara må, däri inbegripet kommunalskatter, ävensom

från tull- och andra importavgifter, för den händelse sistnämnda

regering besluter upprätta ett italienskt kulturinstitut i Sverige.

De i denna note avsedda åtagandena skola träda i kraft, så snart

vederbörande italienska och svenska myndigheter vidtagit de enligt inre

italiensk och svensk rätt erforderliga åtgärderna för deras tillämpning.

Mottag etc.

(undert.) Ciano.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 112.

15

Översättning.

Bilaga B.

Rom den 21 december 1937. Anno XVI.

Till Hans Excellens Greve Ciano,

Minister för Utrikes Ärendena etc.

Rom.

Herr Minister.

Med en note av denna dag har Eders Excellens behagat meddela mig

följande:

»Jag har äran meddela Eder, att italienska regeringen i syfte att

befordra de kulturella förbindelserna mellan Italien och Sverige och i

avvaktan på en vidsträcktare och fullständigare utveckling på detta

område, beslutit skänka kungl, svenska regeringen en tomt (belägen i

Valle Giulia i Rom) i och för uppförandet av en för svenska institutet

i Rom avsedd byggnad.

Jag har därjämte äran meddela Eder, att min regering kommer att

vidtaga erforderliga åtgärder för att fritaga den byggnad, som skall

uppföras, från skatter och avgifter av vad slag det vara må, däri inbegripet

kommunalskatter. Likaledes kommer italienska regeringen att

fritaga alla byggnadsmaterial och möbler, böcker etc., som må införas i

och för institutets uppförande, inredning och utrustning, från såväl tulloch

andra importavgifter som gällande importrestriktioner.

I det jag bringar ovanstående till Eder kännedom, är jag övertygad,

att kungl, svenska regeringen är beredd att medgiva italienska regeringen

motsvarande behandling i vad avser befrielse från skatter och

avgifter av vad slag det vara må, däri inbegripet kommunalskatter,

ävensom från tull- och andra importavgifter, för den händelse sistnämnda

regering besluter upprätta ett italienskt kulturinstitut i Sverige.

De i denna note avsedda åtagandena skola träda i kraft, så snart

vederbörande italienska och svenska myndigheter vidtagit de enligt inre

italiensk och svensk rätt erforderliga åtgärderna för deras tillämpning.»

Jag har äran underrätta Eders Excellens, att svenska regeringen, som

delar italienska regeringens önskan att utveckla de kulturella förbindelserna

mellan de båda länderna, förklarar sig tacksamt antaga italienska

regeringens vänskapliga och frikostiga erbjudande under förbehåll för

svenska riksdagens godkännande av de därmed förknippade villkoren.

Mottag etc.

(undert.) Sohlman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:215 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts pr opposition angående bidrag till svenska institutet i Rom m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1938:98 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående bidrag till svenska institutet i Rom m. m. s. 1 i texten