Angående kapitalökning för lotsverkets båtlånefond
1938-02-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1938:138, Angående kapitalökning för lotsverkets båtlånefond
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 138-
1
Nr 138.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående kapitalökning
för lotsverkets båtlånefond; given Stockholms slott
den 18 februari 1938.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 18 februari 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson,
Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:
På därom av Kungl. Majit i proposition (nr 164) till 1937 års riksdag
gjord framställning har riksdagen (skrivelse nr 310) beslutat, att en fond,
benämnd lotsverkets båtlånefond, skall inrättas, från vilken fond må, i huvudsaklig
anslutning till de i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 19
februari 1937 angivna grunder, utlämnas lån till lotspersonal för anskaffande
av motorbåtar för tjänstebruk eller för reparation eller ombyggnad av sådana
båtar. Tillika har riksdagen jämlikt nämnda skrivelse såsom kapital för fonBihang
till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 138. 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 138-
den å riksstaten för budgetåret 1937/1938 bland utgifter för kapitalökning
under fonden för förlag till statsverket anvisat ett reservationsanslag av
300,000 kronor, att utgå av lånemedel.
I brev till lotsstyrelsen den 4 juni 1937 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att
berörda fond skall stå under lotsstyrelsens förvaltning och av styrelsen i dess
räkenskaper redovisas å en särskild diversemedelstitel, att ränta och amortering
å lån från fonden skola i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer, uppdebiteras
å fonden, allt eftersom dylika medel inflyta, samt att under visst
budgetår till fonden influtna räntor vid utgången av budgetåret skola tillföras
den å riksstaten uppförda inkomsttiteln »övriga diverse inkomster».
I förenämnda brev har Kungl. Maj:t vidare fastställt följande bestämmelser
för lån från fonden:
1. Från lotsverkets båtlånefond må, i den ordning och under de villkor
här nedan sägs, utlämnas lån till båthållningsskyldig tjänsteman vid lotsstaten
för anskaffande av motorbåt för tjänstebruk eller för mera omfattande
reparation eller för ombyggnad av sådan båt.
2. Ansökan om lån göres hos lotsstyrelsen och skall innehålla uppgift
om det sökta lånebeloppets storlek samt det ändamål, för vilket lånet sökes.
3. Lån må beviljas till belopp, motsvarande hela anskaffnings-, reparations-
eller ombyggnadskostnaden.
4. ^ Lotsstyrelsen äger vid beviljande av lån fastställa de särskilda villkor
för lånebeloppets lyftande och åtnjutande, som må finnas påkallade i syfte
att trygga beloppets användande till avsett ändamål.
5. Lån från fonden skall återbetalas inom tid och på sätt lotsstyrelsen
föreskriver, låntagare^ obetaget att före lånetidens utgång på en gång inbetala
ogulden del av lånebeloppet.
Amorteringstiden må icke bestämmas längre än som svarar mot den beräkneliga
tiden för den ifrågavarande motorbåtens tjänsteduglighet.
A lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med
fyra procent; dock vare låntagaren skyldig att framdeles vidkännas den
höjning av räntefoten, som Kungl. Maj:t med hänsyn till den effektiva medelräntan
för statens upplåning kan finna gott bestämma.
6. Båthållningsskyldig, som enligt gällande kungörelse angående tjänstebåtarna
vid rikets lotsplatser har att inlösa förutvarande tjänstemans andel
i gemensam tjänstebåt, skall, om för båten finnes utelöpande lån i båtlånefonden,
övertaga den sistnämndes andel i lånet, vilken andel går i avräkning
å lösesumman.
7. Häftar båthållningsskyldig den 1 juli 1937 för lån för motorbåt, för
vilken han enligt nämnda kungörelse erhåller lega, må han, till lånets inlösande,
enligt lotsstyrelsens beprövande kunna beviljas lån ur lotsverkets båtlånefond,
dock högst till det belopp, som motsvarar båtens värde.
I skrivelse den 8 februari 1938 har lotsstyrelsen hemställt, att ifrågavarande
båtlånefond måtte ökas med 300,000 kronor. Till stöd härför har
styrelsen anfört i huvudsak följande:
Det för fonden anvisade anslaget hade, såsom framginge av förenämnda
proposition (sid. 106 och ff.), bestämts med utgångspunkt från sammanlagda
beloppet av lotspersonalens under senare delen av år 1934 utelöpande
lån för båtmaterielen. I sitt den 25 januari 1935 avgivna utlåtande över
statens organisationsnämnds betänkande med förslag rörande lotsverkets
personalfråga m. m. hade lotsstyrelsen förebringat utredning i nämnda hän
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 13S.
3
seende; totalvärdet av de utelöpande lånen hade den 1 november 1934 uppgått
till 352,000 kronor. Med hänsyn till att dessa lån i vissa fall antoges
vara bundna och sålunda icke samtliga kunde omedelbart överföras till fonden,
hade lotsstyrelsen föreslagit, att fonden borde bestämmas till 300,000
kronor.
Sedan låneverksambeten nu kommit i gång och ansökningar om lån börjat
inkomma till styrelsen, bade det emellertid visat sig att anspråken på
lån från fonden vore långt större än vad som beräknats. Sålunda representerade
redan beviljade lån oell till styrelsen inkomna ansökningar, som vid
en preliminär granskning befunnits enligt grunderna för utlämnande av lån
från fonden böra i huvudsak bifallas, ett sammanlagt belopp av något över
200,000 kronor.
Med hänsyn till storleken av sistnämnda belopp och för att i tid kunna
vidtaga åtgärder i den händelse det skulle visa sig, att fonden ej försloge för
avsett ändamål, hade styrelsen från samtliga lotsplatsen varest personalen
holle tjänstebåtar, infordrat ungefärliga uppgifter å de anspråk på lån från
fonden, som, såvitt nu kunde bedömas, kunde komma att under tiden intill
den 30 juni 1939 framställas av lotspersonalen. Det sålunda inkomna materialet
gåve vid handen, att — utöver förenämnda belopp av något över 200,000
kronor — under tiden intill den 30 juni 1939 lån från fonden komme att begäras
med betydande belopp. Av de lånebelopp, som personalen sålunda
förklarat sig under nämnda tidsperiod ytterligare komma att söka, avsåge ett
sammanlagt belopp av omkring 280,000 kronor lån antingen för inlösen av
nu utelöpande lån för båtmaterielen eller för täckande av kostnader för anskaffning
av sådan materiel, till vars anskaffning styrelsen redan lämnat sitt
tillstånd. I den mån dessa låneanspråk komme att fullföljas, vore de sålunda
av den natur, att de —- möjligen med mindre jämkningar — borde tillgodoses
av fondens medel. Utöver de låneanspråk, för vilka redogörelse lämnats
i det föregående, räknade emellertid personalen med att under tiden till utgången
av juni månad 1939 inkomma med ytterligare framställningar örn
lån från fonden för nyanskaffningar eller andra åtgärder, vilka ännu icke varit
föremål för styrelsens prövning. I vilken omfattning dessa senare låneansökningar
komme att bliva aktuella, vore beroende på frågan, om de nyanskaffningar
m. m., för vilka dessa lån vöre avsedda, vid närmare prövning
av styrelsen befunnes erforderliga. Härom vore det för närvarande vanskligt
för styrelsen att bilda sig en bestämd uppfattning. — Beviljade lån, till
styrelsen inkomna låneansökningar och samtliga av personalen uppgivna låneanspråk,
som avsåges att framställas intill utgången av juni månad 1939
representerade ett sammanlagt belopp av omkring 650,000 kronor. Man torde
dock kunna räkna med att sammanlagda lånesumman under nämnda tid
icke skulle behöva överstiga 600,000 kronor.
Orsaken till att låneanspråken blivit större än vad ursprungligen beräknats
vore att hänföra till att det sedan år 1935 varit erforderligt att vid ett
flertal lotsplatser nyanskaffa båtar. Med hänsyn till de ökade arbetsuppgifterna
hade det varit nödvändigt att bygga dessa båtar större och av grövre
typ än tidigare använda båtar. Ehuru styrelsen gjort allvarliga bemödanden
att bålla kostnaderna nere, bade det sålunda icke kunnat undvikas att anskaffningskostnaderna
för den nya materielen kommit att bliva förhållandevis
stora. För bestridande av kostnaderna för sådana anskaffningar, som
skett under åren närmast före tillkomsten av båtlånefonden, bade personalen
i regel upptagit lån på .sådana villkor, att lånen i betydande omfattning kunnat
uppsägas för att överföras till båtlånefonden. Detta bade bidragit till
en anhopning av låneansökningar; därest lånen kommit att sökas mera suc
-
Departements
chefen.
i
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 138.
cessivt, skulle under tiden genom amorteringar kapital hunnit återföras till
fonden.
Av den sålunda företagna utredningen framginge, att det såsom kapital för
båtlånefonden anvisade beloppet av 300,000 kronor icke komme att förslå
för att möta berättigade anspråk å fonden intill utgången av budgetåret 1938/
1939. Styrelsen finge med hänvisning till utredningen i ärendet föreslå, att
ett belopp av ytterligare 300,000 kronor anvisades såsom kapital för fonden.
Enligt den i ärendet förebragta utredningen torde en ökning av ifrågavarande
lånefond vara nödvändig, därest ansökningar om lån från fonden skola
kunna i önskvärd utsträckning tillgodoses jämväl nästkommande budgetår.
Mot det föreslagna kapitalbeloppet, 300,000 kronor, har jag icke någon erinran
att göra. I detta sammanhang må nämnas, att tidigare meddelad föreskrift
angående redovisning av till fonden influtna räntor torde böra ändras
så att efter den 1 juli 1938 inflytande räntor tillgodoföras inkomsttiteln »övriga
kapitalfonder».
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Lotsverkets båtlånefond för budgetåret 1938/1939 å
kapitalbudgeten under rubrik Fonden för förlag till statsverket
anvisa ett reservationsanslag av kronor 300,000.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Sehlberg.
387386. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1938:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalökning för lotsverkets båtlånefond. a1 i texten
- SU 1938:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående kapitalökning för lotsverkets båtlånefond. s. 9 i texten