Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens b osättning släne/ond m. m

1938-02-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:150, Angående anslag till statens b osättning släne/ond m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 150.

1

> w)

Nr 150.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till statens b osättning släne/ond m. m.; given Stockholms

slott den 25 februari 1938.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 25 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under kapitalbudgeten

(bil. 4, punkten 7; statens utlåningsfonder) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Statens bosättningslånefond för

budgetåret 1938/1939 beräkna ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit under femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att,

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 150. tu 88 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 150.

i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1938/1939 beräkna

dels (punkten 26) till Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud ett

förslagsanslag av 30,000 kronor, dels ock (punkten 27) till Statens bosättningslån:

Ersättning åt riksbanken för dess bestyr med statens bosättningslån ett

förslagsanslag av 45,000 kronor.

Jag anhåller nu att till slutlig behandling få upptaga dessa frågor.

I proposition den 15 januari 1937, nr 41, framlade Kungl. Maj:t för riksdagen

förslag om inrättande från och med den 1 januari 1938 av en statens bosättningslånefond

m. m. Detta förslag avsåg att för trolovade eller äkta makar öppna

möjlighet att utan sådan säkerhet, som eljest vanligen kräves, erhålla statliga

amorteringslån å högst 1,000 kronor för inköp av möbler och andra bosättningsföremål,

vilkas anskaffande föranledes av äktenskapets ingående. I

propositionen förutsattes, att för behandling av frågor rörande bosättningslån

skulle i varje landstingsområde och varje stad, som icke deltoge i landsting,

finnas en nämnd, bosättningslånenämnd, samt att i kommunerna skulle

finnas ortsombud med uppgift att avgiva yttranden över låneansökningarna.

Ledamöter i bosättningslånenämnder och ortsombud skulle erhålla ersättning

av statsmedel enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder. Beviljade

lån skulle utbetalas genom generalpoststyrelsens försorg. För bestyret

nied utbetalningen skulle postverket erhålla ersättning från särskilt för ändamålet

anvisat anslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag beslöt 1937 års

riksdag, att en statlig utlåningsfond, benämnd statens bosättningslånefond,

skulle inrättas. Riksdagen medgav, att lån ur nämnda fond finge utlämnas i

huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som förordats i omförmälda

proposition, samt anvisade för budgetåret 1937/1938 såsom kapital för fonden

under Utgifter för kapitalökning, rubriken Statens utlåningsfonder ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor. Samtidigt anvisade riksdagen för nämnda

budgetår under femte huvudtiteln dels till bosättningslånenämnder och ortsombud

m. m. ett förslagsanslag av 30,000 kronor, dels ock till ersättning för

bestyr med statens bosättningslån ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

Riksdagens omförmälda beslut — som av riksdagen anmäldes i skrivelse

den 4 juni 1937, nr 388 — innebar, såvitt angår låneverksamhetens organisation,

icke något definitivt ståndpunktstagande till propositionens förslag. Riksdagen

uttalade nämligen i nämnda skrivelse, att inom riksdagen ifrågasatts

lämpligheten av att skapa en organisation av den omfattning Kungl. Maj:t

föreslagit. Därvid hade — anförde riksdagen — syftats på de föreslagna bosättningslånenämnderna.

Örn lane verksamheten i stället förlädes till riksbanken,

kunde styrelserna vid riksbankens huvudkontor och avdelningskontor

fylla uppgiften som bosättningslånenämnd. Riksdagen ansåge, att Kungl.

Maj:t borde ägna det sålunda framförda förslaget uppmärksamhet och, örn

det befunnes acceptabelt, vidtaga därav föranledda justeringar i föreliggande

författningsförslag.

Efter ytterligare utredning i ämnet har Kungl. Maj:t den 30 september

1937 utfärdat dels kungörelse (nr 809) örn statliga bosättningslån, dels ock

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 150.

kungörelse (nr 810) angående ersättning åt ortsombud för yttranden över ansökningar

om dylika lån.

De utfärdade bestämmelserna, som trätt i tillämpning den 1 januari 1938,

överensstämma väsentligen med det förslag, som förelädes 1937 års riksdag.

Emellertid har låneverksamheten organiserats något annorlunda än i propositionen

avsågs. Sålunda skall ansökan örn lan prövas av riksbanken, som

ock utbetalar beviljade lån och i övrigt äger meddela beslut rörande lånen.

Några bosättningslånenämnder hava med denna organisation icke behövt inrättas.

Ej heller erfordras postverkets medverkan för låneverksamhetens bedrivande.

Såsom ersättning för sitt bestyr med lånen erhåller riksbanken 5 kronor

för varje av banken behandlad ansökan. Ortsombud äger åtnjuta en ersättning

av 3 kronor för varje ansökan, varöver ombudet yttrar sig, dock att, där jämväl

annat ombud yttrar sig över ansökningen, ersättning utgår med allenast

2 kronor.

I skrivelse den 24 februari 1938 har riksbanken meddelat, att ansökningar

om lån från bosättningslånefonden till och med den 23 i samma månad till

riksbankens kontor inkommit till ett antal av 3,548, avseende ett sammanlagt

lånebelopp av 3,086,814 kronor. Av dessa ansökningar hade 389 — motsvarande

ett belopp av tillhopa 389,385 kronor — avslagits. Ansökningarna i

övrigt hade antingen bifallits eller ännu ej slutgiltigt behandlats.

Till hplvsande av fördelningen av lånen på riksbankens olika lånedistrikt

1938.

avseende ställningen

den 23

februari

Riksbankskontor

Inkomna ansökningar,

vilka den s3/s 1938

bifallits eller ännu

ej slutgiltigt

behandlats

Antal

Totalbelopp

Kronor

57

30,950

77

65,960

142

123,510

74

60,800

80

68,340

145

113,294

129

104,320

77

49,950

99

75,904

41

34.650

62

49,660

Luleå ................

76

64,345

Summa

3,159

2,697,429

Riksbankskontor

Inkomna ansökningar,

vilka den 28/a 1938

bifallits eller ännu

ej slutgiltigt

behandlats

Antal

Totalbelopp

Kronor

523

481,123

54

40,474

92

76,708

102

83,960

66

59,100

128

109,050

27

22,300

46

35,375

28

22,120

44

39,600

102

75,676

487

436,500

77

62,100

Göteborg..............

324

311,660

Vid den utredning, som närmast föregick utfärdandet den 30 september

1937 av förenämnda kungörelser i ämnet, framhöllo i avgivet yttrande fullmäktige

i riksbanken, att det med hänsyn till att lånerörelsen i sin helhet

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

skulle komma att handhavas av riksbanken icke finge anses oskäligt, örn

banken för sitt bestyr tillerkändes ersättning med 10 kronor för varje lån.

För ett säkrare bedömande av anslagsbehovet under nästa budgetår har jag

ansett nödvändigt att avvakta erfarenheterna rörande de krav på bosättningslån,

som framkommit, sedan verksamheten vid årsskiftet tog sin början. Av

den lämnade redogörelsen framgår, att till och med den 23 februari i år inkommit

ansökningar till ett sammanlagt belopp av närmare 3,100,000 kronor. Av

dessa hade ansökningar till ett sammanlagt belopp av inemot 400,000 kronor

redan avslagits. Till behandling föreligga sålunda under den närmaste tiden

ansökningar å ett sammanlagt belopp av omkring 2,700,000 kronor.

Även örn man torde kunna räkna med att hittills ingivits ett icke ringa

antal ansökningar, som hänföra sig till äktenskap, ingångna under senare delen

av år 1937, och att alltså under de närmaste månaderna frekvensen skall nedgå,

synes det för innevarande budgetår disponibla beloppet icke komma att vara

tillräckligt för att täcka det konstaterade lånebehovet. Det torde därför kunna

förutses, att med beviljandet av en del ansökningar får anstå, tills nya medel

för budgetåret 1938/1939 äro tillgängliga. Vid min preliminära uppskattning

av anslagsbehovet för sistnämnda budgetår har jag angivit detsamma

till 6 miljoner kronor. Under beaktande av nyssberörda omständighet och

med ledning av nu föreliggande erfarenhet synes anledning saknas att avvika

från den tidigare uppskattningen. Anslag till nämnda belopp torde sålunda

böra äskas å kapitalbudgeten.

Beträffande därefter anslaget till ersättning åt ortsombuden vill jag erinra,

att hittills inkomna låneansökningar i genomsnitt avse lån till ett belopp av

omkring 870 kronor. Därest förhållandena i fortsättningen gestalta sig på enahanda

sätt, lär man böra räkna med ett ungefärligt antal ansökningar av

7,000. Anslagsbehovet kan sålunda uppskattas till 25,000 kronor.

Ersättningen åt riksbanken för dess bestyr med statens bosättningslån utgår

under innevarande budgetår med 5 kronor för varje lån. I förenämnda

yttrande har riksbanken hemställt, att ersättningen måtte bestämmas till 10

kronor. Innan närmare erfarenhet hunnit förvärvas rörande det arbete, som

bestyret med bosättningslånen föranleder för riksbanken, anser jag det knappast

lämpligt att överväga ändrade beräkningsgrunder för ifrågavarande ersättning.

Jag finner mig sålunda även för nästa budgetår böra beräkna densamma

till 5 kronor för varje av banken behandlad ansökning Enligt nyss angivna

uppskattning skulle anslagsbehovet sålunda uppgå till 35,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att för budgetåret 1938/1939 anvisa:

a) å kapitalbudgeten under rubriken Statens utlåningsfonder

till Statens bosättningslånefond ett reservationsanslag av

kronor 6,000,000, samt

b) under femte huvudtiteln

1) till Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud ett

förslagsanslag av kronor 25,000,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

2) till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken för

dess bestyr med statens bosättningslån ett förslagsanslag av

kronor 35,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Dagny Olsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 150.

524 88 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens b osättning slånefond m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1938:114 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts ''proposition angående anslag till statens bo sättning slånefond m. m. s. 15 i texten