Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Statens uppfostringsanstalt d Bona: Nybyggnadsarbeten m. m

1938-02-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:161, Angående anslag till Statens uppfostringsanstalt d Bona: Nybyggnadsarbeten m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161-

1

Nr 161.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till Statens

uppfostringsanstalt d Bona: Nybyggnadsarbeten

m. m.; given Stockholms slott den 25 februari 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. G. Westman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 25 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning nied chefen för finansdepartementet anför chefen

för justitiedepartementet statsrådet Westman:

Vid anmälan till årets statsverksproposition av de frågor, som tillhöra regleringen

för budgetåret 1938/1939 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel,

anförde jag under anslagspunkten [47], avseende anslag till Statens

uppfostringsanstalt å Bona: Nybyggnadsarbeten m. m., att styrelsen för anstalten

i skrivelse den 18 oktober 1937 gjort framställning örn anvisande för

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 161. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

budgetåret 1938/1939 av medel, bland annat, till om- och nybyggnader av tjänstebostäder

med 58,300 kronor, alternativt 80,900 kronor, samt till uppförande

av en ny ladugård med 57,000 kronor. Frågan om anslag för berörda

ändamål var vid tiden för behandlingen i statsrådet av statsverkspropositionen

föremål för utredning och därför icke i det läge att den då kunde underställas

Kungl. Majit för slutlig prövning. Det syntes emellertid kunna förutsättas,

att anstaltsstyrelsens i ifrågavarande hänseende framlagda äskanden

endast i viss begränsad omfattning borde föranleda förslag till 1938 års

riksdag. Jag hemställde med hänsyn därtill, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens uppfostringsanstalt

å Bona: Nybyggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1938/1939 beräkna

ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Denna hemställan blev av

Kungl. Majit bifallen.

Sedan utredningen rörande ifrågavarande anslagsbehov numera avslutats,

torde jag få ånyo anmäla detsamma för behandling. Då jag har för avsikt

att i annat sammanhang upptaga frågan örn uppförande av ny ladugård vid

anstalten, kommer dock i det följande redogörelse att lämnas allenast för anstaltsstyrelsens

förslag till örn- och nybyggnad av tjänstebostäder.

De av anstaltsstyrelsen i sådant hänseende framlagda förslagen avse dels

ombyggnad av det s. k. Bocksjötorp, vilket hittills använts såsom bostad för

räkenskapsföraren och redogöraren vid anstalten, samt uppförande av ny bostad

för denne befattningshavare, dels ock ombyggnad av den s. k. Stallmästargården

och uppförande av ett tvåfamiljshus för befattningshavare i förmansgrad

eller, därest Stallmästargården utdömes såsom tjänstebostad, uppförande

av tre tvåfamiljshus för dylika befattningshavare.

Vid uppgörande av förslagen har anstaltsstyrelsen biträtts av byggnadskonsulenten

hos Östergötlands läns hushållningssällskap Sven Torgersruud, som

utarbetat erforderliga ritningar och kostnadsberäkningar.

Beträffande bostadsförhållandena vid anstalten har anstaltsstyrelsen i sin

skrivelse anfört i huvudsak följande:

Bonaanstalten vore belägen på landsbygden. Närmaste stad vore Motala

på 18 kilometers avstånd, närmaste mindre samhällen Karlsby och brunnsorten

Medevi på 7—8 kilometers avstånd. Denna anstaltens isolering hade

medfört, att anstalten själv måst i huvudsak tillhandahålla de för befattningshavarna

behövliga bostäder. Endast ett fåtal av tjänstemännen vid anstalten

bodde i egna eller i förhyrda, enskilda bostäder i anstaltens närhet. Tillgången

på lägenheter utanför anstalten på sådant avstånd från densamma,

att de lämpligen kunde förhyras av anstaltens befattningshavare, vore för närvarande

så gott som ingen.

Vad beträffade anstaltens eget bostadsbestånd vore detta högst växlande till

kvalitet. Vid anstaltens upprättande år 1904 hade med egendomen Bona

övertagits en del byggnader, som omändrats till tjänstebostäder. Åren 1904—

1908 hade nya sådana bostäder uppförts. Vid utvidgning av anstaltens verksamhet

åren 1917—1920 hade ytterligare bostäder byggts. Vissa av de äldre

bostäderna vore nu i så dåligt skick, att de blott efter en grundlig ombyggnad

kunde bli tjänliga för sitt ändamål.

För närvarande rådde vid anstalten en brist på bostadslägenheter för befattningshavare

i förmansgrad, vilken snarast måste avhjälpas. Tre yngre

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition m 161.

tjänstemän vid anstalten, vilka stöde i begrepp alt bilda familj, hade redan

för något år sedan begärt bostadslägenhet men icke kunnat erhålla sådan.

Samma ansökan kunde när som helst förväntas från ytterligare minst två

yngre befattningshavare. Härtill komme, att anstaltens personal jämlikt beslut

av 1937 års riksdag för vinnande av minskning i arbetstiden skulle från

och med den 1 januari 1938 utökas med fem befattningshavare å extraordinarie

stat, nämligen två förmän, en eldare, en nattvakt och en kokerska. Med

sannolikhet måste minst en av dessa befattningshavare tillhandahållas tjänstebostad.

På grund av angivna förhållanden måste styrelsen räkna med ett

trängande behov av allra lägst fem nyinredda bostadslägenheter om två rum

och kök, avsedda för sådana befattningshavare i förmansgrad, som nu icke

innehade tjänstebostad.

Till de äldre bostäder, som tarvade ombyggnad hörde, enligt vad anstaltsstyrelsen

vidare uttalat, i första hand Bocksjötorp. Styrelsen har härom

anfört följande:

Denna byggnad, som övertagits med Bona egendom vid anstaltens upprättande,

härrörde troligen från början av 1800-talet och hade ombyggts senast

åren 1919 och 1926. Trots dessa förbättringar hade byggnaden vid undersökning

befunnits vara i mycket bristfälligt stånd. Styrelsen, som besiktigat

byggnaden, hade kommit till den uppfattningen, att den under inga förhållanden

kunde så omändras, att den bleve tjänlig som bostad åt räkem

skapsföraren och redogöraren, enär på en sådan bostad efter nutida anspråk

måste ställas helt andra fordringar i fråga örn utrymmen och bekvämlighet

än vad som kunde tillskapas med användande av stommen i Bocksjötorp.

Uppkommen röta torde emellertid kunna avlägsnas och sadan skada för

framtiden verksamt förhindras genom grundlig dränering jämte bortrivande

av den utbyggnad vari bland annat skafferiet vore inrymt. Härefter skulle

huset kunna ombyggas till en för befattningshavare i förmansgrad a^edd

bostad örn två runi och kök.

På styrelsens uppdrag hade byggnadskonsulenten Torgersruud upprattat

ritningar oell kostnadsförslag till sådan ombyggnad, med kostnaden slutande

på 3,500 kronor. Då sålunda enligt styrelsens mening ny bostad för räkenskapsföraren

och redogöraren mäste uppföras, hade styrelsen anmodat

Torgersruud att jämväl uppgöra förslag därtill. Förslaget slutade på en

kostnad av 21,000 kronor.

Med avseende å förslaget örn ombyggnad av Stallmästargården luli

styrelsen lämnat följande redogörelse:

Den äldsta till tjänstebostäder upplåtna byggnaden, den s. k. Stallmästargården,

förskreve sig, efter vad som kunnat utrönas, från 1700-talet. Den

vöre ett tvåvåningshus av trä, beläget pa anstaltens centrala område och inrymmande

fyra bostadslägenheter, nämligen i vardera våningen en lägenhet

om två rum och kök och en lägenhet örn ett rum och kök. De på nedre

botten befintliga lägenheterna vore ganska kalla. Virkesbeståndet i huset

torde ännu trots vissa bristfälligheter, vara tämligen gott. Härom kunde

dock full klarhet vinnas först genom en ingående undersökning.

Det kunde ifrågasättas, örn icke Stallmästargården borde utdömas som

tjänstebostad. Även efter en genomgripande ombyggnad kunde huset icke

erbjuda samma bekvämlighet som ett nybyggt hus. Redan den omständigheten,

att fyra familjer skulle bebo samma byggnad skapade icke^ den trivsel

som kunde vinnas i ett enfamiljs- eller tvåfamiljshus. Och så inklämd

som byggnaden läge mellan verkstadslokaler och andru anstaltsbyggnader,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

erbjödes omkring densamma icke de möjligheter till trädgårdsodling, som

tillkomna bostadsinnehavarna i gemen och som utgjorde en värdefull källa

till rekreation.

Av statsfinansiella skäl hade emellertid styrelsen funnit sig höra i första

hand upptaga förslag till en grundlig ombyggnad av Stallmästargården. Vid

en sådan ombyggnad borde enrumslägenheternas rumsantal ökas till två,

vilket möjliggjordes genom delning av det enda, rätt stora rummet, varjämte

varje lägenhet i motsats till vad nu vore fallet borde erhålla egen huvudingång.

Vidare måste verkställas omläggning av golv och bjälklag samt

förstärkning av väggar till skydd mot kyla. Likaså borde värmeledning indragas.

En ombyggnad efter dessa riktlinjer skulle jämlikt av konsulenten

Torgersruud på anmodan av styrelsen uppgjorda ritningar och kostnadsförslag

draga en kostnad av 15,000 kronor.

För tillgodoseende av anstaltens behov av minst fem lägenheter för befattningshavare

i förmansgrad erfordras enligt anstaltsstyrelsens i första hand

framlagda förslag — förutom såsom nyss angivits nyinredande av en lägenhet

i Bocksjötorp och två lägenheter i Stallmästargården — nybyggnad av

två lägenheter. Därest Stallmästargården skulle utdömas såsom tjänstebostad,

måste de fyra lägenheter, som nu inrymmas i denna byggnad, ersättas

genom nybyggnader. Enligt det av styrelsen i andra hand framlagda

förslaget skulle alltså erfordras — förutom nyinredande av en lägenhet i

Bocksjötorp — nybyggnad av sammanlagt sex lägenheter om två rum och

kök.

Beträffande sättet för tillgodoseende av nybyggnadsbehovet har styrelsen

förordat en typ av tvåfamiljshus med lägenheter örn två rum och kök i

samma våning. Styrelsen har därvid uttalat, att ekonomiska skäl talade

mot byggande av enfamiljshus samt att dea typ av tvåfamiljshus med en

lägenhet i undervåningen och en lägenhet i övervåningen, som förekomme

vid anstalten, hade visat sig medföra vissa olägenheter ur trevnadssynpunkt.

Enligt av byggnadskonsulenten Torgersruud efter styrelsens anvisningar

uppgjorda ritningar och kostnadsförslag skulle ett bostadshus av den förordade

typen draga en kostnad av 18,800 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för de av anstaltsstyrelsen föreslagna om- och

nybyggnaderna av tjänstebostäder skulle sålunda enligt styrelsens beräkningar

uppgå till (3,500 + 21,000 + 15,000 + 18,800 -—) 58,300 kronor, alternativt

(3,500 + 21,000 + 18,800 + 18,800 + 18,800 —) 80,900 kronor. Vid

dessa beräkningar har styrelsen utgått från att anstaltens egen arbetskraft

näppeligen kan anlitas för arbetenas utförande. Anstaltens yrkesledare och

elever vore nämligen upptagna av löpande förbättringsarbeten och kunde

dessutom med större fördel för anstalten deltaga i ett eventuellt ladugårdsbygge.

Styrelsen har anmärkt, att styrelsen vid kostnadsberäkningarna icke

ansett sig kunna med någon grad av sannolikhet uppskatta de prisförhöjningar

i fråga örn material, som möjligen komme att ske intill tiden för det

planerade utförandet av ifrågavarande byggnadsarbeten.

över anstaltsstyrelsens framställning har byggnadsstyrelsen avgivit infordrat

yttrande i skrivelse den 11 januari 1938, Byggnadsstyrelsen, som lå
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

5

tit besiktiga anstaltens av ifrågavarande arbeten berörda byggnader, har förordat

en omarbetning i vissa hänseenden av förslagen till ombyggnad av

Bocksjötorp och till nybyggnad för anstaltens räkenskapsförare och redogörare.

De beräknade kostnaderna för anstaltsstyrelsens i dessa hänseenden

framlagda förslag har byggnadsstyrelsen funnit för lågt tilltagna. Kostnaderna

för den av anstaltsstyrelsen föreslagna ombyggnaden av Bocksjötorp

borde sålunda enligt byggnadsstyrelsens mening beräknas till 7,000 kronor.

Därest förslaget omarbetades i enlighet med vad byggnadsstyrelsen förordade,

skulle emellertid dessa kostnader kunna begränsas till 4,500 kronor.

De beräknade kostnaderna för uppförande av ny bostad åt anstaltens räkenskapsförare

och redogörare borde höjas med omkring 25 procent till 26,000

kronor. Beträffande förslaget om ombyggnad av Stallmästargården bär

byggnadsstyrelsen anfört följande:

Den föreslagna ombyggnaden och moderniseringen av denna byggnad varigenom

avsåges att erhålla fyra lägenheter örn två rum och kök hade beräknats

draga en kostnad av 15,000 kronor, men torde detta belopp icke bliva

tillräckligt utan borde kostnaderna beräknas till 25,000 kronor. Då emellertid

byggnadsstommen vid företagen besiktning undersökts och befunnits vara

dålig, i det att röta förekomme såväl i väggar som i bjälklag, kunde det enligt

byggnadsstyrelsens mening icke anses vara ekonomiskt att nedlägga ett

så stort belopp på byggnadens modernisering, utan syntes den böra utdömas

såsom tjänstebostad. Under denna förutsättning borde alltså, på sätt anstaltsstyrelsen

alternativt föreslagit, uppföras tre nya tvåfamiljshus.

Beträffande det ärendet bilagda förslaget till ett sådant nytt bostadshus för

två familjer har byggnadsstyrelsen i huvudsak icke haft något att erinra.

Kostnaderna för ett sådant hus, som av anstaltsstyrelsen beräknats till 18,800

kronor, borde emellertid enligt byggnadsstyrelsens mening höjas till 23,500

kronor. Sammanlagda kostnaderna för de av byggnadsstyrelsen förordade

arbetena skulle alltså komma att uppgå till (4,500 + 26,000 + 23,500 +

+ 23,500 + 23,500 ==) 101,000 kronor.

Såsom jag inledningsvis erinrat uttalade jag vid anmälan till årets statsverksproposition

av förevarande anslagsfråga, att anstaltsstyrelsens äskanden

för byggnadsändamål endast i viss begränsad omfattning borde föranleda

förslag till 1938 års riksdag. Såvitt angår förslaget örn anordnande av nya

personalbostäder är en begränsning påkallad med hänsyn till den rådande

ovissheten om den framtida beläggningen å anstalten.

Särskilda inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga lia den 2 november

1937 avgivit betänkande med förslag till lag om villkorlig dom m. lii.

(Statens off. utreda. 1937: 38). Enligt den av de sakkunniga föreslagna lagstiftningen

skulle villkorlig dom kunna komma till användning i betydligt

större utsträckning än som för närvarande är möjligt. En lagstiftning av

denna innebörd skulle bliva av stor praktisk betydelse vid valet av åtgärder

beträffande brottslingar i de årsklasser, för vilka jämväl kan ifrågakomma

tvångsuppfostran. Under alla förhållanden synes man böra räkna med en

vidgad användning framdeles av villkorlig dom.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 101.

Departements
chefen.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

Vid prövning av byggnadsförslag^ torde vidare böra beaktas att, såsom

upplysts i årets statsverksproposition (andra huvudtiteln sid. 108), det i anledning

av arbetstidsbegränsningen lämnade medgivandet till nyanställning

av personal hittills ej behövt helt utnyttjas.

Enligt min mening torde medel nu böra anvisas för ombyggnad av Bocksjötorp,

för uppförande av ny bostad åt räkenskapsföraren och redogöraren

vid anstalten samt — med hänsyn till den rådande bristen på familjebostäder

— för ett nytt, för gift personal vid anstalten avsett bostadshus. Dessa

arbeten torde böra verkställas i huvudsaklig överensstämmelse med vad byggnadsstyrelsen

förordat. Med frågan örn utförande av övriga av anstaltsstyrelsen

föreslagna arbeten för anordnande av personalbostäder torde tills vidare

få anstå. Man torde kunna räkna med att den så kallade Stallmästargården

skall, om så visar sig nödvändigt, åtminstone delvis kunna användas för bostadsändamål

ytterligare några år utan att därå nedläggas några större kostnader

för reparationer.

Vid beräkning i statsverkspropositionen av förevarande anslag utgick jag

från anstaltsstyrelsens kostnadsberäkningar. Med användande av byggnadsstyrelsens

sedermera uppgjorda beräkningar skulle kostnaderna för de av

mig tillstyrkta arbetena komma att uppgå till (4,500 + 26,000 + 23,500 =)

54,000 kronor. Anslaget, som torde böra anvisas såsom reservationsanslag,

torde få avrundas till 55,000 kronor. Detta belopp överstiger med 5,000 kronor

vad som beräknats i statsverkspropositionen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen,

att till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Nybgggnadsarbeten

m. in. för budgetåret 1938/1939 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 55,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

380970

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:292 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till Statens uppfostringsanstalt å Bona: NybyggnoAsarbeten m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1938:135 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Nybyggnadsarbeten m. m. s. 14 i texten