Sök i Ratio Lex

Angående lönereglering för nomadlärare m. m

1938-02-18 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:170, Angående lönereglering för nomadlärare m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående lönereglering

för nomadlärare m. m.; given Stockholms slott den

18 februari 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Marits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 18 februari 1938.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg följande:

Under punkten 164 i 1938 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående lönereglering

för nomadlärarna m. m., som kunde varda riksdagen förelagd,

beräkna för budgetåret 1938/39 till Nomadskolor: Avlöningar ett förslagsanslag

av 125,000 kronor.

Vid anmälan i propositionen nr 270/1937 av frågan om lönereglering

för folk- och småskollärare erinrade jag, att nomadlärarnas löner blivit

satta i viss relation till folk- och småskollärarkårens avlöningsförmåner,

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 170. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170,

och förklarade mig förutsätta, att jämväl nomadlärarnas löneförmåner

skulle anpassas efter den löneställning, folk- och småskollärarna erhölle

efter genomförandet av den av mig i omförmälda proposition föreslagna

löneregleringen. Som bekant biföll riksdagen sedermera i huvudsak

sistnämnda löneregleringsförslag.

Sedan Kungl. Majit den 30 juni 1937 anbefallt skolöverstyrelsen att

— med beaktande av vad jag sålunda enligt propositionen nr 270 anfört

— utarbeta förslag till lönereglering för nomadlärare, har överstyrelsen

med skrivelse den 12 november 1937 överlämnat sådant förslag.

Utlåtanden hava avgivits av statskontoret den 23 december 1937 och

av undervisningsväsendets lönenämnd den 22 januari 1938.

Med den sålunda föreliggande löneregleringsfrågan sammanhänger en

framställning rörande vidtagande av vissa ändringar i nomadskolestadgan,

som år 1929 gjordes av nomadlärarinnan Sara Nutti och som i

detta sammanhang bör upptagas till behandling, i den mån den har

samband med löneregleringsfrågan och bör underställas riksdagen, nämligen

i vad angår inrättande av ordinarie nomadlärartjänster.

1. Gällande bestämmelser.

Genom Kungl. Majits beslut den 13 juni 1919 tillsattes en kommitté

med uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag rörande ett

definitivt ordnande av den nomadiserande lappbefolkningens skolfråga.

Det av kommittén den 31 maj 1923 i ämnet avgivna förslaget har legat

till grund för den nuvarande nomadskoleorganisationen, beträffande

vilken gäller Kungl. Majits stadga nr 511/1925 angående nomadundervisningen

i riket. Riktlinjerna för undervisningens anordning underställdes

1925 års riksdag (åttonde huvudtiteln, sid. 374 ff., riksdagens

skrivelse nr 8 A, sid. 84 ff.).

Enligt nämnda stadga skola barn av nomadlappar undervisas i för

dem särskilt avsedda skolor, kallade nomadskolor. Nomadskola innefattar

visteskola och byskola.

I visteskola meddelas den grundläggande undervisningen. Sådan skola

är avsedd att till väsentlig del vara i verksamhet under nomadlapparnas

uppehåll i fjälltrakterna och skall i allmänhet vara förlagd till eller i

närheten av nomadlapparnas visten samt, där så erfordras, -åtfölja nomadlapparna

under deras flyttningar.

I byskola fullföljes och avslutas undervisningen. Sådan skola skall,

där ej särskilda förhållanden påkalla avvikelse, vara i verksamhet under

nomadlapparnas vinteruppehåll i skogslandet samt vara förlagd å viss

plats, så belägen, att nomadlapparnas barn under nämnda tid lämpligen

kunna dit samlas för att erhålla undervisning.

Visteskolor och byskolor inrättas till det antal, som bestämmes av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170. 3

Kungl. Majit. Förläggning av nomadskola bestämmes av vederbörande

domkapitel.

Den årliga lärotiden för varje lärjungeavdelning i nomadskola utgör

minst 17 2A veckor. Bär förhållandena det medgiva, kan vid såväl visteskola

som byskola den årliga lärotiden för varje lärjungeavdelning utsträckas

till högst 34 4A veckor.

Lästiden vid byskolorna i Arjeplogs, Västerbottens och Jämtlands

nomadskoldistrikt omfatta 344/? veckor, under det att byskolorna i de 5

övriga nomadskoldistrikten (Karesuando, Vittangi, Jukkasjärvi, Gällivare

och Jokkmokk) endast hava 19 3A veckors lästid. Vid visteskolorna

är undervisningen fördelad på en sommarkurs och en vinterkurs

om tillsammans 344/7 veckor. I alla distrikt utom Jämtlands är sommarkursen

förlagd till eller i närheten av lapparnas visten i fjällen, vinterkursen

till någon central plats inom lapparnas vinterbetesmarker. Inom

Jämtlands distrikt har genom Kungl. Majits beslut den 22 november

1935 sommarvisteskolorna upphört, och de lägre klassernas undervisning

förlagts helt och hållet till visteskolor av samma typ som byskolorna

och med 34 veckors lästid.

Lärare vid nomadskola anställes antingen tills vidare med ömsesidig

rätt till minst fyra månaders uppsägningstid eller på viss tid. Då lärare

anställes på viss tid, kan anställningen avse högst ett läsår. Antalet

lärare vid vederbörande nomadskola bestämmes av vederbörande domkapitel.

För behörighet till nomadlärartjänst fordras att hava avlagt

examen vid något av statens folk- eller småskoleseminarier eller att efter

i annan ordning vunnen behörighet vid tidpunkten för nomadskolestadgans

tillkomst hava innehaft anställning såsom lärare vid vandrande

eller fast nomadskola. Nomadlärare är skyldig att årligen tjänstgöra

åtta månader, beräknade utgöra 344/7 veckor, samt att genomsnittligt

räknat för denna tid meddela undervisning 30*timmar i veckan. Nomadlärare

är skyldig att underkasta sig de förflyttningar eller andra åtgärder,

som nomadskolinspektören med behörigt hänsynstagande till

lärarnas personliga förhållanden för tjänstgöringsskyldighetens utnyttjande

kan påyrka. Lärare är sålunda skyldig att efter behov tjänstgöra

i visteskola eller byskola samt å den lokal eller ort, som i anseende

till lapparnas flyttningar och förhållanden i övrigt är mest lämplig,

som ock att meddela den särskilda undervisning för nomadskolans

barn, inspektören kan föreskriva. I den mån tjänstgöringstiden icke

härigenom utfylles, är lärare, om nomadskolinspektören så påfordrar,

pliktig att undervisa vid särskilt anordnad fortbildningskurs för nomadlärare,

att biträda vid undervisningen vid vissa kurser och föreläsningar

för lappallmogen, att meddela förberedande undervisning åt

lappar för inträde i seminarium, att till undervisning mottaga andra

skolpliktiga barn än nomadskolans och särskilt sådana, som bo avlägset

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts''proposition Nr 170.

från skola, samt att tjänstgöra som föreståndare för skolhushåll vid

nomadskola.

Beträffande avlöning sförmånerna för nomadlärare gälla följande bestämmelser

:

Nomadlärare, som är anställd tills vidare, äger att i kontant avlöning

uppbära årlig grundlön med följande belopp, nämligen

a) manlig lärare, som avlagt folkskollärarexamen eller i behörighetshänseende

är likställd med sådan lärare, 2,100 kronor,

b) kvinnlig motsvarande lärare 1,900 kronor,

c) manlig lärare, som avlagt småskollärarexamen eller i behörighetshänseende

är likställd med sådan lärare, 1,400 kronor,

d) kvinnlig motsvarande lärare, 1,200 kronor.

Till grundlönen kunna efter respektive fem, tio och femton års tjänstgöring

komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor förlärare,

som avses under a), 200 kronor för lärare, som avses under b) och 150

kronor för lärare, som avses under c) och d).

Nomadlärare, som är anställd på viss tid eller som vikarie, äger uppbära

årligt arvode med följande belopp i de förutnämnda grupperna,

nämligen respektive 1,700 kronor, 1,500 kronor, 1,200 kronor och 1,000

kronor. Sistnämnda arvode uppbäres jämväl av person, som — då behörig

person icke funnits att tillgå — anställts såsom lärare på viss tid

eller som vikarie utan att äga stadgad behörighet.

Till de angivna löneförmånerna komma dels särskilt årligt lönetillägg,

som för manlig eller kvinnlig lärare, vilken är anställd tills

vidare och avlagt folkskollärarexamen eller i behörighetshänseende är

likställd med sådan lärare, utgör 500 kronor och för annan lärare 400

kronor, dels ock fri bostad och bränsle eller ersättning därför.

I sistnämnda hänseende äger vad därutinnan är stadgat beträffande

lärare vid folk- och småskolor motsvarande tillämpning. Under den

tid, lärares undervisning är förlagd till eller i närheten av lapparnas

visten, skall dessutom vid behov sådan efter förhållandena vid vistet

lämpad bostad, som av nomadskolinspektören godkännes, beredas läraren.

Angående avlöningsförmåner under tjänstledighet samt uppfattning

i högre lönegrad gäller i tillämpliga delar vad härutinnan före

den 1 januari 1938 var stadgat beträffande lärare vid folk- och småskolor.

Vid avdrag på tjänstledig lärares avlöning skall det särskilda lönetillägget

inräknas i begynnelseavlöningen.

Avlöning till nomadlärare med anställning tills vidare utgår efter

kalenderår samt till nomadlärare med anställning på viss tid och till

vikarierande nomadlärare efter läsår. Lönen tillstädes lärare kvartalsvis

under mars, juni, september och december.

För verkliga utgifter för resor i tjänsten åtnjuter lärare skälig

ersättning, dock med tillhopa högst 150 kronor för år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170.

I fråga om skyldighet att avgå från tjänsten samt örn rätt till

tjänste- och familjepension gäller reglementet för statens pensionsanstalt.

Utöver berörda löneförmåner utgår provisorisk avlöningsförbättring

till nomadlärarna enligt kungörelsen nr 242/1929 med belopp, växlande

mellan 150 kronor och 288 kronor för nomadlärare, som är

anställd tills vidare, och mellan 110 kronor och 204 kronor för nomadlärare,

som är anställd på viss tid eller som vikarie. Särskilda bestämmelser

angående dyrtidstillägg till nomadlärare äro icke meddelade.

Enligt vad från skolöverstyrelsen under hand upplysts, hava

emellertid bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt folk- och småskollärare

tolkats så, att jämväl nomadlärarna tillerkänts dyrtidstillägg enligt

de grunder, som gälla för befattningshavare vid oreglerade verk.

För varje byskola ävensom, där så erfordras, för visteskola skall nomadskolinspektören

utse en tillsyningsman, som har att dels besörja

löpande praktiska och ekonomiska angelägenheter, såsom lokalernas

uppvärmning, belysning och renhållning, dels biträda i ärenden rörande

inkvarteringen och vid tillsyn av till skolan hörande barn, dels ock i

övrigt tillhandagå med upplysningar och hjälp i frågor, som röra skolan.

Tillsyningsman må, efter överenskommelse med inspektören, åtnjuta ett

arvode av högst 100 kronor för år räknat.

Förslagsanslaget till Nomadskolor: Avlöningar är i riksstaten förbudgetåret

1937/38 uppfört med 87,500 kronor. Anslaget disponeras på sätt

framgår av statsliggaren för nämnda budgetår, sid. 547 ff.

2. Inrättande av ordinarie nomadlärartjänster.

I detta hänseende anförde 1919 års omförmälda kommitté, att kommittén

icke ansett sig böra för nämnda lärare föreslå en fastare anställningsform

med hänsyn till nomadskolans natur och de särskilda anspråk,

denna skola ställde på lärarna. Det moment av otrygghet, som

härigenom komme att vidlåda anställningen som nomadlärare, torde

emellertid, yttrade kommittén, i viss mån motvägas av den högre avlöning,

som nomadlärarna enligt kommitténs förslag i det hela skulle

komma att åtnjuta. Kommitténs förslag i vad angår anställningsförhållandena

och lönerna för nomadlärarna lämnades utan väsentligare

erinran av Kungl. Majit och riksdagen.

I förutnämnda framställning av nomadlärarinnan Sara Nutti har

föreslagits, att nomadskolans lärare i regel skulle beredas ordinarie anställning.

Av de över framställningen avgivna yttrandena inhämtas följande:

Förslaget tillstyrktes i princip av nomadskolinspektören samt av

vederbörande domkapitel och länsstyrelser.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Marits ''proposition Nr 170.

Skolöverstyrelsen anförde i utlåtande den 15 december 1933, att de skäl,

vilka tidigare anförts som hinder mot beredande av ordinarie anställning

åt nomadskolinspektören, hade i allt väsentligt varit desamma,

som anförts mot ordinarie anställning åt nomadlärarna. Då dessa skäl

emellertid icke ansetts tillräckligt bärande, i vad avsåge nomadskolinspektören,

vilken enligt beslut av 1927 års riksdag skulle tillsättas antingen

genom konstitutorial eller medelst förordnande på viss tid, funne

överstyrelsen dem ej heller böra lägga hinder i vägen för beredande av

ordinarie anställning åt flertalet nomadlärare, endast man därvid tillsåge

å ena sidan, att antalet ordinarie lärare ej bleve så stort, att hinder

uppstode för den inskränkning av lärarpersonalen, som kunde föranledas

av minskat barnantal eller lämplig omorganisation, samt å andra

sidan att även de ordinarie lärarna kunde förflyttas till tjänstgöring vid

en skola, där lärarens undervisning med hänsyn till föreliggande omständigheter

ansåges bliva till största gagn. Överstyrelsen föreslog, att

lärare vid nomadskola skulle anställas antingen såsom ordinarie eller

ock såsom extra ordinarie för högst ett läsår, att antalet ordinarie lärare

skulle bestämmas av Kungl. Majit, att vederbörande domkapitel skulle

äga besluta i fråga om det antal extra ordinarie lärare, som därutöver

prövades nödigt för undervisningens behöriga upprätthållande, att Kungl.

Maj:ts medgivande till återbesättande med ordinarie innehavare av ledig

ordinarie nomadlärartjänst skulle inhämtas, att i kungörelse om ledigförklarande

av sådan tjänst skulle angivas, att tjänsten avsåge anställning

vid nomadskoleväsendet i allmänhet samt varest tjänstgöringen

vore avsedd att tills vidare fullgöras saint att nomadlärares tjänstgöringstid

skulle kunna utfyllas, förutom på sätt redan vore stadgat, genom

att han efter nomadskolinspektörens anvisning verkställde insamling

av för undervisningen nyttig materiel.

Statskontoret yttrade den 10 september 1935, att nomadskolinspektörsbefattningens

uppförande på ordinarie stat förbands med skyldighet

för innehavaren att låta sig förflyttas till annan befattning i statens

tjänst, varvid i första rummet avsågs folkskolinspektörsbefattning eller

annan befattning vid undervisningsväsendet och befattning vid överstyrelsen.

Då några befattningar i statens tjänst utanför nomadskoleväsendet,

till vilka nomadlärare lämpligen skulle kunna förflyttas, emellertid

icke funnes och en till nomadskoleväsendet inskränkt förflyttningsskyldighet

knappast kunde anses tillfyllest, vore statskontoret, som

visserligen holle före, att skäl talade för att nomadlärare erhölle en

fastare anställning, av den uppfattningen, att utredning i förevarande

avseende borde föregå nomadlärares uppförande å ordinarie stat.

Med anledning härav anförde skolöverstyrelsen i utlåtande den 11

oktober 1935, att det med hänsyn till föreskrivna kompetensfordringar

allenast funnes ett slag av statliga tjänster vid undervisningsväsendet,

till vilka ordinarie lärare vid nomadskola skulle kunna förflyttas, nämligen

till tjänster som övningsskollärare vid folk- och småskoleseminarierna.

Men på grund av den särskilda lämplighet, som fordrades för

arbetet vid dessa övningsskolor, syntes det överstyrelsen att en förflyttning

till dylik tjänst från nomadskollärarbefattning endast i undantagsfall

skulle kunna ske, varför bestämmelse om tvångsförflyttning till

dessa tjänster icke borde ifrågakomma. Av nomadskolinspektörens yttrande

i ämnet franninge emellertid, att denne tänkt sig, att av de 25

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 170.

lärare, som skulle finnas vid nomadskoleväsendet, därest förslag om indragning

av två tjänster vid visteskolor inom Jämtlands län bifölles,

endast 16 skulle erhålla ordinarie anställning. Då detta förslag måste

anses innebära tillräckliga garantier för erforderlig rörlighet i avseende

å placeringen av lärarna inom nomadskoleväsendet, finge överstyrelsen

vidhålla sitt tidigare förslag i ämnet.

Statskontoret yttrade sig ånyo den 21 april 1936 och framhöll därvid,

att ämbetsverket icke ville göra erinran mot att ordinarie anställning

bereddes ett lämpligt antal lärare vid nomadskoleväsendet. I anslutning

till vad överstyrelsen i ämnet uttalat, förutsatte emellertid

statskontoret, att icke flera lärare uppfördes på ordinarie stat än att

möjlighet förefunnes att genomföra de ändringar i avseende å nomadskoleväsendets

organisation, som kunde komma att bliva erforderliga,

och att det skulle ankomma på Kungl. Majit att pröva frågan örn antalet

lärare å ordinarie stat såväl vid det första tillsättandet av ordinarie

lärare som framdeles vid ordinarie lärares avgång.

3. Löneregleringsförslaget.

Det av överstyrelsen framlagda löneregleringsförslaget grundar sig på

ett av nomadskolinspektören i ämnet avgivet utlåtande, varöver vederbörande

domkapitel och länsstyrelser yttrat sig.

Överstyrelsen föreslår, att det övervägande antalet nomadlärare skulle

förordnas såsom ordinarie befattningshavare — 6 lärare vid byskolor

samt 2 manliga och 18 kvinnliga lärare vid visteskolor — och åtnjuta

avlöning, lärare vid byskola enligt 17:e lönegraden och lärare vid visteskola

enligt 9:e lönegraden i den i avlöningsreglementet för lärare vid

folk- och småskolor intagna löneplanen. Bestämmelserna i detta reglemente

skulle i tillämpliga delar gälla för nomadlärarna. Dyrtidstillägg

skulle enligt överstyrelsens förslag utgå enligt samma grunder, som gälla

för statens befattningshavare vid nyreglerade verk. Kungl. Majit skulle

bemyndigas att verkställa de ändringar i nomadskolestadgan och att

utfärda de bestämmelser och tillämpningsföreskrifter, som kunde erfordras

för genomförandet av löneregleringen, ävensom provisoriska föreskrifter

angående ifrågavarande befattningshavares pensionsrätt motsvarande

dem, som kunde komma att beslutas för lärare vid folk- och

småskolor.

Enligt överstyrelsens anslagsberäkningar skulle, därest löneregleringen

genomfördes från och med den 1 juli 1938, förslagsanslaget till Nomadskolor:

Avlöningar böra för budgetåret 1938/39 uppföras med 130,800

kronor.

Av överstyrelsens motivering inhämtas följande:

Nomadskolinspektören hade föreslagit, att lärarna vid nomadskolorna

måtte utan hinder därav, att nomadlärarnas årliga tjänstgöringsskyldighet

ej alltid skulle komma att uppgå till 39 veckor, placeras i de löne
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Marits proposition Nr 170.

grader, som av 1937 års riksdag bestämts för lärare vid folk- och småskolor

med denna minimi tjänstgöring, nämligen ordinarie lärare vid byskola

i B 17, ordinarie lärare vid visteskola i B 9 samt extra ordinarie

lärare i B 16, respektive B 8 enligt löneplanen för lärare vid folk- och

småskolor. I denna fråga finge överstyrelsen framhålla följande.

Undervisningstiden utgjorde för närvarande för samtliga barn i visteskolorna

34 4A veckor, vilken undervisningstid i samtliga nomadskoldistrikt

utom det sydligast belägna Jämtlands distrikt vore uppdelad på

två stationer, en vinter- och en sommarstation. Vid byskolorna (klasserna

4—6) vore undervisningstiden inom Jämtlands, Västerbottens och

Arjeplogs nomadskoldistrikt 34 4A veckor, men utgjorde i samtliga nordligare

belägna distrikt endast 193/t veckor. För inga nomadskolor vore

lästiden dock begränsad till den i nomadskolestadgan angivna minimitiden

17 3A veckor.

Såsom av nomadskolinspektören framhållits, syntes det åtminstone

för de nordligare belägna nomadskolorna stöta på stora svårigheter att

utsträcka undervisningen till 39 veckor, och en ökning av undervisningstiden

utöver 344/? veckor syntes för närvarande icke kunna mera

allmänt genomföras.

Av de skäl, som kunde åberopas till stöd för nomadskollärarnas lönegradsplacering

enligt nomadskolinspektörens förslag, syntes främst böra

framhållas nödvändigheten av att tillförsäkra nomadlärarna en så god

ekonomisk ersättning, att denna vid jämförelse med förhållandena inom

närliggande skoldistrikt kunde locka goda lärarkrafter till nomadskolorna,

trots den besvärliga tjänstgöring som oftast vore förbunden med

nomadskoltjänstgöringen. Då det syntes antagligt, att undervisningstiden

i dessa skoldistrikt inom kort utsträcktes till 39 veckor, måste

det för rekryteringen anses nära nog nödvändigt att placera nomadlärarna

i motsvarande lönegrader. Redan under nuvarande avlöningsförhållanden

vid folkskolorna hade det varit förenat med stor svårighet

att till nomadskolorna förvärva examinerade lärarkrafter. Sålunda hade

under sistförflutet läsår endast 3 av 11 lärartjänster vid byskolor innehafts

av lärare, som avlagt folkskollärarexamen. Men utan verksamma

åtgärder av ekonomisk art syntes man med största visshet hava att

motse en skärpning av rekryteringssvårigheten.

Utöver vad nu sagts syntes förslaget örn nomadlärarnas förmånligare

lönegradsplacering väl försvarat på grund av de skiljaktigheter i nomadlärarnas

åligganden i jämförelse med lärarnas vid folk- och småskolor.

Härvid finge överstyrelsen framhålla dels nomadlärarnas krävande och

särartade tjänstgöring i mindre lämpliga lokaler och ofta under i övrigt

försvårande omständigheter, dels nomadlärarnas skyldighet att jämlikt

nomadskolestadgan tjänstgöra som föreståndare för skolhushåll vid nomadskola,

dels nomadlärares skyldighet jämlikt vederbörande reglemente

att regelbundet öva tillsyn såväl över särskilt skolhushåll som över skötseln

av barn, inackorderade i närheten av nomadskolan, dels ock nomadlärarnas

skyldighet att underkasta sig förflyttning från en tjänstgöringsort

till en annan, mången gång under ganska stora strapatser.

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter ansåge sig överstyrelsen,

i likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter, böra tillstyrka den

av nomadskolinspektören föreslagna lönegradsplaceringen. Med denna

placering skulle emellertid — på sätt av överstyrelsen längre fram ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 170.

vecklades — följa skyldighet för nomadlärarna att vid behov meddela

undervisning eller verkställa annat arbete till gagn för nomadundervisningen

intill 39 veckor årligen.

Självfallet borde nomadskollärarna, som i flertalet fall hade att fullgöra

sin lärargärning å orter inom lappmarken, långt avlägsna från de

större kommunikationslederna och befolkningscentra, tillförsäkras kallortstillägg

enligt kallortsklass, svarande mot tjänstgöringsorternas belägenhet.

Med ledning av uppgifter örn nomadskoleväsendets organisation under

läsåret 1936—37, som på begäran lämnats av nomadskolinspektören,

samt med utgångspunkt därifrån, att Kungl. Majit bifölle ett av nomadskolinspektören

framlagt, av överstyrelsen den 12 oktober 1937 tillstyrkt

förslag i fråga om nomadskoleväsendets omorganisation inom Västerbottens

län och i Arjeplogs nomadskoldistrikt, hade överstyrelsen upprättat

följande tablå beträffande behovet av lärare vid nomadskoleväsendet

under läsåret 1938—39:

Lärare med

folkskollärar-

Lärare med små- skollärarexamen

Småskol-

lärare

med

tjänstg.

Norn adskoldistrikt

examen

Anm.

man-

lig

kvinn-

lig

man-

lig

kvinnlig

vid by- skola

Karesuando.....

i

—

—

1

—

Vittangi.......

i

—

—

1 + 1 v. (19 s/i v.)*

—

*) Samma

Jukkasjärvi.....

i

—

—

3 + 1 s. (15 ‘Av.)*

i

lärarinna

Gällivare......

i

—

—

3

i

**) 1 för tjg.

Jokkmokk......

—

—

i

2**)

i

15 V7 v- in-

(Kvikkjokk).....

—

—

—

(15 ‘/t v.)**)

—

om -Kvikk- jokk

Arjeplog.......

i

—

—

1

—

Byskolan i

Skarvsjö.......

a d

—

Skarvsjö + 2

Tärna kyrkby . . .

3 p?

“ co

—

—

—

1

i

visteskolor er-

1

satta av 3 hel-

Saxnäs........

CO

—

—

—

1

tidsskolor av

Ammarnäs......

gr 7

—

—

—

1

i

B3-form, t. v.

med lärarin-

Änge ........

i

''

1

1

nor, som en-

Håkafot.......

& §’

—

—

—

1

—

dast avlagt

småskollära-

Jänsmärsholmen . .

2. to

pr a

—

—

—

1

rinneexamen

Storvallen......

rf cl- eo

—

—

i

—

-

eller likställd

Summa

6

—

2

18

7

Vid tablåns upprättande hade överstyrelsen ansett sig böra räkna

med att lärartjänsterna vid samtliga byskolor utom en lärartjänst vid

Jukkasjärvi byskola, en lärartjänst vid byskolan i Jokkmokks distrikt

och en lärartjänst vid envar av tre skolor av B,,-form inom Västerbottens

distrikt ävensom en av de två tjänsterna vid Änge byskola i Jämtlands

distrikt under detta läsår ej kunnat besättas med manliga lärare,

som avlagt folkskollärarexamen, utan liksom för närvarande uppehölles av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition ÅJr 170.

lärare med småskollärarexamen eller likställda. För samtliga lärare hade

räknats med avlöning enligt nu gällande i kungörelsen nr 425/1935 bestämda

ortsgrupper i högsta löneklassen såsom ordinarie, varför särskilt

belopp ej ansetts behöva beräknas för vikarier. Däremot hade överstyrelsen

ansett sig böra beräkna kostnaden för kallortstillägg samt därvid

utgått från kallortsklass V såsom den med hänsyn till förhållandena

troligaste för flertalet hithörande lärare.

Till löner enligt högsta löneklasserna i respektive lönegrader skulle

enligt beräkningar för de behövliga 26 lärarna erfordras ett belopp av

102,084 kronor, vartill komme till kallortstillägg 11,700 kronor eller tillhopa

113,784 kronor, vilket belopp för avrundande av slutsiffran i staten

borde minskas med 34 kronor till 113,750 kronor.

Överstyrelsen övergår härefter till att yttra sig i fråga örn de särskilda

lönetillägg, som överstyrelsen ansåge böra tillkomma lärare vid nomadskoleväsendet.

På grund av vad nomadskolinspektören framhållit i fråga om det

försvårande av arbetet för nomadlärarna, som föranleddes av språkförhållandena,

har överstyrelsen erinrat, att överstyrelsen i annat sammanhang

funnit sig böra föreslå fortsatta lönetillägg med ett belopp av

300 kronor för samtliga lärare inom rikets nordligaste gränsorter, oavsett

om tjänstgöringen vöre förlagd till folk- eller småskolestadiet. I

fråga örn det av nomadskolinspektören nu föreslagna motsvarande lönetillägget

åt nomadlärare — 500 kronor åt manlig eller kvinnlig lärare,

som avlagt folkskollärarexamen, och 400 kronor till annan lärare —

hade en viss tveksamhet uttalats av länsstyrelsen i Luleå, som dock

föreslagit att särskilda årliga språktillägg måtte få utgå med 300 kronor

till lärare, som avlagt folkskollärarexamen, och med 200 kronor

till övriga lärare. Av samma skäl, som av överstyrelsen framhållits i

fråga örn rikets nordligaste gränsorter, ansåge överstyrelsen, att ifrågavarande

lönetillägg jämväl vid nomadskolorna borde bliva lika stora

för samtliga lärare. Beträffande lönetilläggens storlek syntes överstyrelsen

tillräckliga skäl ej föreligga att förorda lägre belopp än som av

överstyrelsen föreslagits för lärare vid skolor i rikets nordligaste gränsorter

eller 300 kronor. För 26 lärare skulle sålunda erfordras 7,800 kronor.

Liksom för manlig lärare vid småskola eller mindre folkskola syntes

motsvarande manliga lärare vid nomadskoleväsendet böra tillförsäkras

ett årligt lönetillägg av 450 kronor. Under läsåret 1936—37 voro två

dylika lärare anställda, en inom Jokkmokks och en inom Jämtlands

nomadskoldistrikt, varför till här ifrågavarande lönetillägg beräknats

900 kronor.

Med anledning av riksdagens uttalande i skrivelse nr 468/1937 hade i

annat sammanhang utredning verkställts om lönetillägg åt småskollärare,

som tjänstgjorde vid mindre folkskola eller som biträdande lärare vid folkskola,

och överstyrelsen hade i sina petita den 30 augusti 1937 hemställt,

att dylikt lönetillägg måtte beviljas med 300 kronor för år åt varje

sadan lärare. Nomadskolinspektören hade föreslagit motsvarande lönetillägg

beträffande nomadskoleväsendet, vilket förslag av överstyrelsen

tillstyrktes. Antalet smaskollärare med tjänstgöring i hyskola syntes

kunna beräknas till 7. För ändamålet borde sålunda upptagas ett belopp

av 2,100 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 170.

Utöver förutnämnda belopp å 7,800 kronor, 900 kronor oell 2,100

kronor borde fortfarande i staten beräknas poster för arvoden dels åt

tillsyningsman för skolorna å högst 100 kronor för år med 2,050 kronor

och dels för undervisning i lappslöjd, nu förslagsvis 4,230 kronor. Dessa

anslagsposter syntes böra sammanföras till en huvudpost till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, som sålunda egentligen

skulle uppgå till 17,080 kronor, men som för utjämnande av förslagsanslagets

slutsumma föreslogs minskad med 30 kronor till 17,050

kronor. Härigenom skulle förslagsanslagets totalsumma bliva 130,800

kronor.

Av vad överstyrelsen anfört rörande de ändringar i nomadskolestadgan,

som kunde befinnas erforderliga vid genomförande av den nu förordade

löneregleringen, inhämtas följande:

Såsom redan framhållits, utginge överstyrelsen därifrån, att årliga

lästiden vid nomadskolorna skulle bliva högst 34 4/7 veckor=242 dagar.

Då lästiden vid samtliga visteskolor samt vid byskolorna i Jämtlands,

Västerbottens och Arjeplogs nomadskoldistrikt utgjorde nyssnämnda

antal veckor och det endast vore vid byskolorna norr örn Arjeplogs

distrikt, som lärotiden understege 34 4/7 veckor, syntes överstyrelsen

lämpligt, att bestämmelserna örn lärotidernas längd omarbetades så, att

nämnda lästid angåves såsom det normala, men att lärotiden, där förhållandena

det påkallade, kunde av vederbörande domkapitel efter det

nomadskolinspektören och vederbörande nomadskolfullmäktige yttrat

sig minskas till exempelvis 19 3/7 veckor eller den tid undervisningen

nu påginge vid byskolorna norr örn Arjeplogs nomadskoldistrikt.

I bestämmelserna för nomadlärarnas undervisningsskyldighet vid nomadskoleväsendet

torde den reguljära undervisningen vid nomadskolorna

fortfarande böra angivas till 34 4/7 veckor, men därjämte syntes lärarna

böra åläggas skyldighet att intill sammanlagt högst 39 veckor för

läsår antingen tjänstgöra vid anvisad skola inom nomadskoleväsendet

eller ock fullgöra annat, närmare angivet arbete.

I fråga om lärarnas rättsliga ställning hade överstyrelsen — såsom

redan av kostnadsberäkningen franninge — utgått ifrån möjligheten

att bereda ordinarie anställning för samtliga nomadlärare med full tjänstgöring

vid nomadskoleväsendet. Beslutanderätten beträffande dels antalet

tjänster, som vid löneregleringens genomförande borde besättas med

ordinarie innehavare, och dels ledigbliven tjänsts ledigförklarande för

tillsättande i sådan ordning torde dock böra förbehållas Kungl. Majit.

Med hänsyn till den ändrade uppfattning, som efter ingående utredning

och på grund av ökad förffyttningsrätt kommit till uttryck i överstyrelsens

förslag den 19 oktober 1937 örn beredande av en mera tryggad

ställning åt biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre

folkskola, för vilka överstyrelsen förordat ordinarie anställning, ansåge

sig överstyrelsen emellertid nu böra framhålla, att det övervägande antalet

nomadlärare borde omedelbart vid löneregleringens genomförande

förordnas till ordinarie vid nomadskoleväsendet med tjänstgöring tills

vidare vid viss skola eller vissa skolor. Denna rätt borde dock förbindas

med förflyttningsskyldighet ej blott till annan tjänst vid nomadskoleväsendet

än den, ä vilken liiraren placerats, utan även till lärartjänst

vid rikets folk- och småskolor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Marits proposition Nr 170.

De bestämmelser, som reglerade nomadlärarnas löne- och pensionsförhållanden,

syntes alltjämt böra nära ansluta sig till vad som gällde för

lärare vid folk- och småskolor. Med hänsyn härtill torde de bestämmelser,

som bomme att av Kungl. Maj:t meddelas i blivande reglemente

för sistnämnda lärare, kunna i tillämpliga delar göras gällande för nomadskollärarna.

Likaledes syntes de provisoriska pensionsbestämmelser,

som kunde komma att utfärdas för lärare vid folk- och småskolor, böra

göras tillämpliga jämväl för lärare vid nomadskoleväsendet.

4. Myndigheternas yttranden över löneregleringsförslaget.

Statskontoret, som ansett det med rättvisa och billighet överensstämmande,

att även lärarna vid nomadskoleväsendet finge sina löner reglerade

enligt samma grunder som folk- och småskollärare, har i övrigt

anfört i huvudsak följande:

Med hänsyn till att nomadlärarna måste fullgöra sin tjänstgöring

under ogynnsammare förhållanden än lärarna vid folk- och småskolor,

ansåge statskontoret i likhet med nomadskolinspektören och skolöverstyrelsen

det rimligt, att de i fortsättningen liksom hittills finge en något

förmånligare löneställning än sistnämnda lärare. Statskontoret ville

därför icke motsätta sig den föreslagna lönegradsplaceringen. Däremot

ansåge sig statskontoret böra ifrågasätta, huruvida utöver den kompensation

för de svåra tjänstgöringsförhållandena, vilken innefattades i en

dylik lönegradsplacering, särskilt tillägg för svårigheterna med språket

borde utgå. I avseende härpå hnge statskontoret erinra, att det hittills

enligt kungörelsen nr 141/1920 utgående tillägget till lärare i vissa lappmarksdistrikt

ansetts böra bortfalla efter genomförandet av löneregleringen

med hänsyn till de förmåner i form av kallortstillägg och dyrortsgrupperade

löner, som enligt de nya avlöningsbestämmelserna utginge

till lärarna.

Den omständigheten, att särskilt tillägg kunde komma att utgå till

lärare i rikets nordligaste gränsorter, kunde enligt statskontorets mening

icke utgöra tillräckliga skäl för att nomadlärarna skulle erhålla särskilda

språktillägg. Ett beslut i sådan riktning skulle sannolikt medföra krav

på motsvarande förmån även åt folk- och småskollärare i lappmarksdistrikten.

Därest likväl nu nämnda tillägg ansåges böra tillerkännas

nomadlärarna, finge statskontoret erinra, att ämbetsverket i ett den 6

december 1937 avgivet utlåtande förordat, att berörda tillägg för lärarna

i rikets nordligaste gränsorter skulle utgå med 150 kronor årligen.

Beträffande det för nomadlärare föreslagna lönetillägget, som skulle

motsvara det lönetillägg, som kunde komma att utgå tili småskollärare,

vilken tjänstgjorde vid mindre folkskola eller som biträdande lärare vid

folkskola, hnge statskontoret erinra, att ämbetsverket i ett den 30 oktober

1937 avgivet utlåtande förordat en nedsättning av det belopp, varmed

ifrågavarande tillägg skulle utgå enligt överstyrelsens förslag.

I anledning av vad överstyrelsen föreslagit ifråga om beredande av

ordinarie anställning för lärarna vid nomadskoleväsendet, finge statskontoret

erinra, att ämbetsverket i ett den 21 april 1936 avgivet utlåtande

angående beredande av ordinarie anställning åt vissa nomadlärare m. m.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 170.

uttalat, att ämbetsverket icke ville göra erinran mot att ordinarie anställning

bereddes ett lämpligt antal lärare vid nomadskoleväsendet. I

anslutning till vad skolöverstyrelsen i ärendet uttalat, förutsatte statskontoret,

att icke flera lärare uppfördes å ordinarie stat än att möjlighet

förefunnes att genomföra de ändringar i avseende å nomadskoleväsendets

organisation, som kunde komma att bliva erforderliga, och

att det skulle ankomma på Kungl. Majit att pröva frågan örn antalet

lärare å ordinarie stat såväl vid det första tillsättandet av ordinarie

lärare som framdeles vid ordinarie lärares avgång.

I anslutning till denna uppfattning, vilken statskontoret alltjämt vidhölle,

finge ämbetsverket förorda, att av överstyrelsen föreslaget antal

ordinarie lärare nedbringades till vad i berörda utlåtande föreslagits av

statskontoret.

Undervisningsväsendets lönenämnd har yttrat:

Lönenämnden vore medveten om, att det stundom kunde uppstå svårigheter

att taga alla ordinarie lärare i anspråk under en årlig tjänstgöringstid

av upp till 39 veckor, men med hänsyn till de mången gång

påfrestande förhållanden, under vilka dessa lärare utförde sitt arbete,

och den skyldighet att utöva uppsikt över barnen, som ålåge dem, ansåge

sig nämnden kunna biträda det föreliggande förslaget rörande lönegradsplaceringen

för nomadlärarna. Nämnden förutsatte emellertid, att

ordinarie anställning icke tilldelades lärare, för vilken den årliga undervisningstiden

understege 34 V7 veckor.

För icke-ordinarie nomadlärare torde böra bestämmas samma löneställning

som för icke-ordinarie folk- och småskollärare. Vad anginge

extra ordinarie nomadlärare borde givetvis, därest de verkligen toges i

anspråk för utförande av sådant arbete, som omförmäldes i 19 § nomadskolestadgan,

jämväl sådan tid få beräknas såsom tjänstgöringstid.

Med avseende på frågan om bestämmandet av beloppet för nomadlärarnas

kallortstillägg finge lönenämnden framhålla, att orten för den

byskola, till vilken läraren ansåges höra, borde läggas till grund i förevarande

avseende. Tjänstgöringstraktamente borde icke utgå till flyttande

nomadlärare, enär tjänstgöringen i dylika fall fullgjordes inom det läraren

anvisade tjänstgöringsområdet.

Beträffande de särskilda lönetilläggen hade skolöverstyrelsen föreslagit

dels s. k. språktillägg å 300 kronor för samtliga lärare, dels ock lönetillägg

å 300 kronor åt småskollärare med tjänstgöring i byskola. Dessa

belopp överensstämde med vad överstyrelsen föreslagit för lärare av

motsvarande slag inom folkskoleväsendet i övrigt. Emellertid hade föredragande

departementschefen i 1938 års statsverksproposition, åttonde

huvudtiteln, uttalat sig för ett belopp av 150 kronor i fråga om de

särskilda lönetilläggen för lärare inom rikets nordligaste gränsorter (språktillägg)

samt ett belopp, motsvarande en löneklass å vederbörande ortsgrupp

i de för småskollärare gällande lönegraderna, i fråga örn lärare

vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola. Motsvarande

jämkning torde under hänvisning härtill få vidtagas i fråga örn nomadlärarnas

särskilda lönetillägg.

Mot förslaget, att manlig småskollärare även inom nomadskoleväsendet

skulle åtnjuta lönetillägg å 450 kronor, hade lönenämnden intet att

erinra.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj.ts ''proposition Nr 170.

Skolöverstyrelsen hade föreslagit, att i staten skulle fortfarande beräknas

vissa nu förefintliga anslagsposter, bland annat för arvoden åt

tillsynsmän för skolorna å högst 100 kronor för år. Lönenämnden, som

erfarit, att ^ dessa tillsynsmän understundom tillika vore lärare, ansåge

sig böra ifrågasätta, huruvida särskilt arvode för tillsyn borde utgå till

lärare, som erhållit ordinarie tjänst i lönegrad B 17.

Slutligen finge lönenämnden framhålla, att provisorisk avlöningsförstärknmg

syntes böra utgå till nu ifrågavarande befattningshavare.

Såsom jag redan förut varit i tillfälle framhålla, kan en lönereglering

för nomadlärarna betraktas som en konsekvens av den av 1937 års

riksdag beslutade löneregleringen för folk- och småskollärare. Behovet

av en reglering av nomadlärarlönerna ter sig så mycket mer trängande

som enligt vad i handlingarna framskymtar — det länge förelegat

vissa svårigheter att rekrytera nomadskoleväsendet med lämpliga lärarkrafter.

En förbättring härutinnan torde kunna ernås genom en lämpligt

avv ägd reglering av lärarpersonalens löner och genom åtgärder för

att bereda personalen en mera tryggad ställning i rättsligt hänseende.

o först angår frågan örn lärarpersonalens rättsliga ställning, hava,

såsom av redogörelsen i det föregående inhämtas, förslag framlagts om

att nomadlärarna, vilka nu samtliga äro anställda såsom icke-ordinarie

befattningshavare, skulle i viss utsträckning erhålla ordinarie anställning.

Skolöverstyrelsen anser numera, att praktiskt taget alla nomadlärare

böra anställas som ordinarie befattningshavare, medan statskontoret

funnit en viss begränsning av antalet ordinarie lärare tillrådlig.

För egen del anser jag betänkligheter icke möta mot att tillerkänna

nomadskolans lärarpersonal den trygghet i anställningshänseende, som

den ordinarie anställningsformen erbjuder. Jag förutsätter emellertid

härvid, å ena sidan att nomadlärarna skola i tillämpliga delar blivm

underkastade samma flyttningsskyldighet, som enligt 12 § avlöningsreglementet

för lärare vid folk- och småskolor gäller för dessa senare

lärare, och å andra sidan att, om Kungl. Maj:t bestämmer, att nomadlärare

skall tjänstgöra a lärartjänst vid det kommunala skolväsendet,

det skall åligga vederbörande skoldistrikt, liksom i fråga om folk- och

småskollärare, att mottaga läraren.

Vad härefter angår frågan örn huru många ordinarie lärartjänster,

som under den närmaste framtiden böra inrättas, vill jag framhålla, att

den jämförelsevis ringa omfattningen av nomadskoleväsendet — sammanlagda

antalet barn vid nomadskolorna vid slutet av vårterminen

1937 utgjorde 423 — och möjligheten av att relativt obetydliga variationer

i elevantalet kunna överflödiggöra någon lärarbefattning tala till

förman för statskontorets uppfattning örn önskvärdheten av en snävare

begränsning av antalet ordinarie tjänster än överstyrelsen förutsatt.

För budgetåret 1937/38 upptaga de av Kungl. Majit genom beslut den

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170.

30 juni 1937 fastställda avlöningsstaterna för nomadskolorna inom Norrbottens,

Västerbottens och Jämtlands län 4 nomadlärare med folkskol - lärarkompetens och 23 nomadlärare med småskollärarkompetens. Från

nomadskolinspektören har jag emellertid inhämtat vissa uppgifter, som

giva vid handen, att vid nomadskoleväsendet skulle — förutom ickeordinarie

personal —■ framdeles normalt erfordras 7 ordinarie folkskollärare

och 12 ordinarie småskollärare. Därvid förutsättes dock bland

annat, att den omorganisation av nomadskoleväsendet i Arjeplogs och

Västerbottens nomadskoldistrikt, som omnämnts i det föregående och

sorn. tillstyrkts av överstyrelsen, skulle bliva genomförd. Denna omorganisation

innebär, att de i sistnämnda två distrikt förefintliga visteskolornas

sommarkurser skulle indragas och visteskolornas undervisning

helt förläggas till samma platser som byskolorna. Förslaget överensstämmer

med nomadbefolkningens egna önskningar. I fråga om Arjeplogs

distrikt medför förslaget inga merkostnader, åtminstone ej för den närmare

framtiden, och jag har för avsikt att i denna del senare göra hemställan

örn dess genomförande från och med nästkommande läsår. Vad

åter beträffar Västerbottens distrikt har omorganisationen förbundits

med yrkande på uppförande av nya skol- och skolhemslokaler för rätt

avsevärda kostnader. Byggnadsfrågan, som nödvändiggör framställning

till riksdagen, är dock ännu icke slutligen utredd och behandlad av

myndigheterna, varför saken icke kan komma till behandling förrän

tidigast vid 1939 års riksdag. Vid sådant förhållande måste med ett

avgörande av organisationsfrågan angående Västerbottens distrikt tills

vidare anstå.

Nomadskolinspektören har för sin del i en till ecklesiastikdepartementet

ingiven promemoria påyrkat, att 6 nomadlärare med folkskollärarkompetens

och 17 nomadlärare med småskollärarkompetens skulle göras

till ordinarie. Han utgår därvid, vad angår antalet folkskollärare, från

att nämnda omorganisation helt kommer att träda i kraft med läsåret

1938—39. I fråga om småskollärarkrafterna anför han, att de 17 lärarna

redan nu äro tills vidare anställda vid nomadskoleväsendet, och att de

också med all sannolikhet under sin återstående tjänstetid skola kunna

beredas arbete. Från överstyrelsen har jag under hand inhämtat att undervisningstiden

för de lärare, om vilka sålunda är fråga, icke understiger

34 veckor. Den förutsättning för befattningshavarnas överförande

på ordinarie stat, som angivits av lönenämnden och som jag för min

del vill biträda, kan alltså anses föreligga. Med hänsyn till vad jag

anfört beträffande omorganisationen av nomadskolorna i Västerbottens

distrikt kan jag dock icke tillstyrka, att för budgetåret 1938/39 inrättas

flera folkskollärartjänster än gällande avlöningsstater nu upptaga eller 4.

Jag är tveksam i fråga om förslaget att på ordinarie stat överföra så

många som 17 småskollärare, eftersom i en framtid endast 12 sådana

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majda ''proposition Nr 170.

tjänster beräknas erforderliga. Billigheten synes emellertid tala för att

så bör ske. De befattningshavare, som kunna tänkas komma i fråga

vid besättandet av tjänsterna, äro som nämnts redan nu tills vidare anställda

vid nomadskoleväsendet och anses kunna för framtiden beredas

sysselsättning inom detsamma. Med hänsyn till de speciella förhållandena

på detta område och till den skyldighet att underkasta sig förflyttning,

som kommer att åläggas nomadlärarna, har jag funnit mig

böra förorda berörda 17 befattningshavares överförande på ordinarie

stat. Fem av dessa tjänster böra emellertid avvecklas i och med att

de nu anställda lärare, som bliva innehavare av tjänsterna, avgå. Såsom

överstyrelsen föreslagit, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

beslut beträffande återbesättande av ledigbliven ordinarie tjänst. De

lärare, som i övrigt erfordras inom nomadskoleväsendet, böra lämpligen

beredas extra ordinarie anställning.

Mot överstyrelsens förslag rörande benämningen av lärartjänsterna

— lärare vid byskola, respektive lärare vid visteskola — synes intet

vara att erinra. Dessa benämningar få icke utesluta, att vederbörande

lärare, såsom hittills sker, fullgöra tjänstgöring jämväl vid annan skoltyp

än den, de närmast äro avsedda för.

Lärarnas löneförmåner böra, såsom överstyrelsen föreslagit, regleras

i anslutning till avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor.

I likhet med statskontoret och undervisningsväsendets lönenämnd anser

jag mig böra biträda överstyrelsens förslag rörande de ordinarie lärarnas

lönegradsplacering. Anmärkas må, att de enda biinkomster, som

lärarna under nuvarande förhållanden inom nomadskoleväsendet torde

kunna komma i åtnjutande av, utgöras av tillsynsmannaarvoden och

arvoden för undervisning i lappslöjd och att nomadlärarna icke äro i

tillfälle att inom nomadskoleväsendet förskaffa sig inkomster, motsvarande

de till ett stort antal lärare vid folkskolan utgående fortsättningsskolarvodena.

Arvode för undervisning i lappslöjd utgår för närvarande

med samma belopp som slöjdarvode till lärare vid folk- och småskolor,

d. v. s. med en krona 20 öre för undervisningstimme jämte dyrtidstillägg.

Jag förutsätter, att lärarnas tjänstgöringstid må kunna utfyllas på sätt

överstyrelsen föreslagit i förutberörda utlåtande av den 15 december

1933. Kallortstillägg torde med iakttagande av vad lönenämnden anfört

böra utgå enligt de bestämmelser, som gälla för folk- och småskollärare.

I likhet med lönenämnden anser jag, att för icke-ordinarie

nomadlärare bör gälla samma löneställning som för icke-ordinarie folkoch

småskollärare.

De nuvarande lönerna för nomadlärarna överstiga de till folk- och

småskollärare före den 1 januari 1938 utgående lönerna med 500 kronor,

respektive 400 kronor. Dessa tillägg hava enligt 1925 års åttonde huvud
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts proposition Nr 170.

titel (sid. 377) uppkommit genom att till det s. k. lappmarkstillägg å

200 kronor till ordinarie och extra lärare vid egentlig folkskola och 100

kronor till andra lärare, som före den 1 januari 1938 utgått enligt kungörelsen

nr 141/1920 till lärare i skoldistrikt med icke finsktalande befolkning

inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker samt i

Överkalix skoldistrikt, lagts ett särskilt nomadlärartillägg å 300 kronor,

varmed nomadlärarlönen avsetts skola överstiga, vad som tillkommit

lärare i motsvarande ställning i lappmarksförsamling med svensktalande

befolkning. De lönetillägg, som utgått enligt omförmälda kungörelse

nr 141/1920, hava i och med löneregleringen för folk- och småskollärarna

indragits. 1937 års riksdags statsutskott anförde i detta hänseende

å sid. 60 i utlåtandet nr 140, att dessa lönetillägg till sin principiella

karaktär vore att jämställa med kallortstillägg, av vilka folk- och småskollärana

i annan ordning skulle komma i åtnjutande. De lönetillägg

åter, som utginge enligt kungörelsen nr 469/1924 angående särskilda

lönetillägg åt lärare vid folkskolor inom vissa av rikets nordligaste gränsorter,

syntes utskottet hava en något annan karaktär, såsom betingade

bland annat av de säregna, undervisningen försvårande språkförhållandena

inom vissa delar av de nordligaste gränsorterna. I anledning av

ett av riksdagen gjort uttalande har, såsom lönenämnden erinrat, förslag

om fortsatt utgående av sådana lönetillägg framlagts i 1938 års

åttonde huvudtitel.

Skolöverstyrelsen har nu enligt det föregående föreslagit, att till nomadlärarna

skulle utgå särskilda lönetillägg med 300 kronor för år. Av handlingarna

i ärendet inhämtas, att nomadskolinspektören, som ifrågasatt

motsvarande lönetillägg med 500 kronor, respektive 400 kronor, motiverat

dessa med lärarnas svårigheter vid undervisningen på grund av

språkförhållandena, alltså med samma skäl, som föranlett tillkomsten

av lönetillägg i skoldistrikt med finsktalande barn. Inom området norr

om Arjeplog upp till Karesuando nomadskoldistrikt kunde, yttrar inspektören,

barnen ej svenska, då de komme till skolan. Inom området från

och med Arjeplog till och med Jämtlands nomadskoldistrikt förekomme

likaledes, att flera barn ej kunde svenska, då de inställde sig till skolgång.

Nomadlärarna måste mer eller mindre kunna lapska språket och

hade, påpekar inspektören, att undervisa i ämnet nomadkunskap, vilket

krävde god kännedom om lapska förhållanden. Länsstyrelsen i Luleå,

som anmält tveksamhet i fråga örn inspektörens ifrågavarande förslag,

har enligt handlingarna ifrågasatt, om icke nomadlärarna genom att med

34 veckors årlig tjänstgöringstid erhålla placering i 17:e, respektive 9:e

lönegraderna i huvudsak skulle erhålla kompensation jämväl för de med

tjänsten i de nordligaste gränsorterna förenade svårigheter, som föranlett

införande av särskilda lönetillägg enligt kungörelsen nr 469/1924. Länsstyrelsen

har emellertid icke velat motsätta sig lönetillägg, reducerade

Bihang lill riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 170. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 170.

på sätt förut nämnts, jämväl för nomadlärarna, detta med hänsyn

till att rekryteringen av lärarkrafter för nomadskolorna borde underlättas.

För egen del finner jag mig icke böra i princip avstyrka lönetillägg

av ifrågasatt art. De synas mig emellertid icke motiverade av språkförhållandena

— de s. k. lappmarkstilläggen enligt 1920 års förutnämnda

kungörelse tillkommo på sin tid av andra orsaker och den återstående

delen av de nuvarande nomadlärarlönetilläggen torde hava betraktats

såsom en kompensation för avsaknaden av ordinarie anställning —

men väl av den omständigheten, att distansen mellan nomadlärarlönerna

och de löner, som utgå till folk- och småskolans motsvarande lärarpersonal,

icke synes ur rekryteringssynpunkt tillräckligt betryggande, örn

av nomadlärarna med tillämpning av i ämnet gällande och ifrågasatta

bestämmelser uttages en tjänstgöringstid, som överstiger 34 V? veckor.

Behovet av särskilda lönetillägg för sistberörda ändamål ökas i samma

män, som undervisningstiden i sistnämnda församlingar utsträckes till

39 veckor, något som överstyrelsen anser kunna inom kort ske. Ifrågavarande

tillägg böra enligt min mening bestämmas till 150 kronor för

år och lärare.

I likhet med statskontoret och lönenämnden tillstyrker jag överstyrelsens

förslag om utgående av årligt lönetillägg med 450 kronor till manlig

småskollärare inom nomadskoleväsendet.

Förslaget rörande lönetillägg åt småskollärare, som tjänstgör vid

byskola, förordar jag med den ändringen, att lönetillägget i fråga i

anslutning till vad under 1938 års åttonde huvudtitel i motsvarande

hänseende förordats beträffande lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor, bör utgå med belopp, motsvarande en

löneklass å vederbörande ortsgrupp i de för småskollärare gällande lönegraderna.

Från nomadskolinspektören har jag inhämtat, att alla nomadlärare i

Norrbottens och Jämtlands län äro tillsynsmän för vederbörande skolor,

medan i Västerbottens län tre lapptillsynsmän äro tillsynsmän för

visteskolorna. Vid byskolorna äro för närvarande sammanlagt tre nomadlärare

tillsynsmän, för vilka uppdrag de åtnjuta 100 kronor för år.

Vid visteskolorna åtnjuta lärarna för detta uppdrag 25 kronor i årligt

arvode. Jag anser mig böra för min del ansluta mig till lönenämndens

uttalande, att arvode åt tillsynsman icke bör utgå till lärare, som

erhållit ordinarie tjänst i lönegraden B 17.

Mot överstyrelsens löneregleringsförslag i övrigt har jag intet väsentligt

att erinra.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser

i ämnet, som kunna befinnas erforderliga, i samband varmed i nomadskolestadgan

böra vidtagas vissa förändringar. Med hänsyn till nomad
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170.

lärarnas nuvarande anställningsförhållanden och den omständigheten,

att deras lön nu utgår i efterskott, erfordras inga särskilda bestämmelser

örn s. k. övergångslön eller speciella övergångsstadganden i övrigt. Frågorna

om utgående från och med nästa budgetår av dyrtidstillägg och

provisorisk avlöningsförstärkning komma i andra sammanhang att anmälas

av chefen för finansdepartementet. Jag förutsätter, att dyrtidstillägg

till nomadlärarna under tiden före löneregleringens genomförande

liksom hittills utgå enligt de bestämmelser, som för folk- och småskollärare

gällt före den 1 januari 1938. Frågan örn ordnandet av pensionsförhållandena

för nomadlärarna lärer böra prövas i samband med motsvarande

spörsmål beträffande folk- och småskollärarna.

I fråga om beräkningen av avlöning sanslag et för nästa budgetår må

anföras följande.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat torde

enligt sedvanliga grunder — dock givetvis utan reduktion med pensionsavdrag

—- kunna beräknas till i runt tal 80,000 kronor.

Ur delposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, böra i anslutning till det föregående bestridas följande

kostnader:

a. Lönetillägg ä 150 kronor åt nomadlärare, förslagsvis. . kronor 3,600

b. Lönetillägg å 450 kronor åt manliga lärare vid visteskola,

förslagsvis............................. » 900

c. Lönetillägg åt lärare vid visteskola för tjänstgöring

vid byskola, förslagsvis........................ » 1,200

d. Arvode åt vissa tillsynsmän för skolorna.......... » 700

e. Arvode för undervisning i lappslöjd, förslagsvis..... » 4,200

Summa kronor 10,600.

Till sammanställningen vill jag anmärka, att beräkningen av posten

d) bereder vissa svårigheter. Försiktigtvis har den emellertid upptagits

med ett belopp, som torde bereda tillräcklig marginal.

Ifrågavarande belopp å 10,600 kronor bör utgå från en under anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar uppförd delpost till grundbelopp.

Eventuella vikariatsersättningar böra bestridas ur en särskild

delpost å förslagsvis 500 kronor. Bestämmelser angående ifrågavarande

ersättningar lärer Kungl. Majit framdeles få meddela.

Ur delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal

skall bestridas grundlön för icke-ordinarie lärare. Då det är vanskligt

att verkställa en säkrare uppskattning av kostnaderna härför under

nästa budgetår, föreslår jag, att posten som en övergångsanordning för

nämnda budgetår betecknas förslagsvis. Ett motsvarande förfarande

har som bekant kommit till användning vid 1937 års riksdags beslut

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170.

om lönereglering för lärarpersonalen vid vissa statliga läroanstalter.

Posten lärer böra bestämmas till ett belopp av förslagsvis 7,500 kronor.

Delposten till avlöningsförhöjningar m. m. till sådan personal synes

kunna uppskattas till förslagsvis 1,000 kronor.

Anslaget till Nomadskolor: Avlöningar bör alltså för budgetåret 1938/

39 uppföras med (80,000 + 10,600 + 500 + 7,500 + 1,000=) 99,600 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 12,100 kronor i jämförelse med anslaget

för löpande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att nomadlärarna skola från och med budgetåret

1938/39 åtnjuta avlöning i huvudsaklig överensstämmelse

med i det föregående angivna grunder;

dels godkänna följande personalförteckning för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 lärare vid byskolor....................B17

17 lärare vid visteskolor...................B 9

Anm,.: Lönegraderna hänföra sig till avlöningsreglementet för lärare för

folk- och småskolor.

dels godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 80,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp, förslagsvis

...............kronor 10,600

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis ... » 500 , 11,100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis.........kronor 7,500

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... » 1,000 » 8,500

Summa förslagsanslag kronor 99,600;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Marits proposition Nr 170.

dels ock till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av ... . kronor 99,600.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Bihang till riksdagens protokoll 1938.

1 sami.

Nr 170.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:230 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för nomadlärare m. m. s. 4 i texten
  2. SU 1938:100 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående lönereglering för nomadlärare m. m. s. 14 i texten