Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
1938-03-03 · 46 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 46 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1938:176, Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
1
Nr 176.
Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus; given
Stockholms slott den 3 mars 1938.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majrts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Nilsson, Quensel, Forslund.
Departementschefen, statsrådet Möller anför:
1 årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t å kapitalbudgeten, bilaga
4, rubriken »Statens allmänna fastiglietsfond», punkt 1, föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1938/1939 beräkna ett reservationsanslag
av 2,800,000 kronor.
Jag torde nu få upptaga hithörande frågor till fortsatt behandling.
Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 176. I
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 176-
Inledning.
I propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlades en plan för anskaffande
av nya platser för den statliga sinnessjukvården, enligt vilken plan
den rådande bristen på vårdplatser å de statliga sinnessjukanstalterna skulle
fyllas medelst genomförande av ett i planen ingående byggnadsprogram.
Enligt detta program skulle genom uppförande av nya sinnessjukhus samt
vissa omändrings- och utvidgningsarbeten vid äldre hospital antalet vårdplatser
ökas med omkring 4,800 för sinnessjuka och omkring 1,000 för sinnesslöa.
Byggnadsarbetena skulle utföras under en tid av tio år och medföra
en totalkostnad av i runt tal 39,500,000 kronor. Den sålunda framlagda
planen blev i sina huvuddrag godkänd av riksdagen (skrivelse nr 287).
I propositionen nr 150 till 1930 års riksdag föreslogos vissa ändringar i
planen. Ändringarna, som närmare framgingo av en vid propositionen fogad
översikt över beräknade kostnader för nyanskaffning av hospitalsplatser m. m
under budgetåren 1928/1929—1937/1938, inneburo framförallt en ökning av
antalet vårdplatser för sinnesslöa till omkring 1,900 samt en höjning av
totala kostnaderna till i runt tal 48,200,000 kronor.
Mot de föreslagna ändringarna i 1928 års plan gjorde riksdagen icke någon
erinran. Ej heller föranledde den vid propositionen fogade översikten annan
anmärkning än den, som följde av riksdagens beslut, att den i översikten
upptagna sinnesslöanstalten i Lund skulle påbörjas tidigare än i propositionen
avsetts (skrivelse nr 361).
Alltsedan budgetåret 1928/1929 har riksdagen för fullföljande i huvudsak
av omförmälda plan årligen beviljat betydande anslag. De anslagsbelopp,
som sålunda anvisats, framgå av följande tablå.
1928 1929 ......
Kronor.
....... 3.500,000
1933/1931 ......
Kronor.
....... 7.187,800
1929/1930 .....
....... 4,100.000
1934/1935 ......
....... 2,905,500
1930/1931 .....
....... 4,700,000
1935/1936 .....
....... 3,302,250
1931/1932 .....
....... 6,400,000
1936/1937 .....
....... 2,843,000
1932/1933 .....
....... 6.250,000
1937/1938 .....
....... 2.857,600
De för budgetåren 1928/1929—1932 1933 anvisade beloppen hava beviljats
under femte huvudtiteln såsom reservationsanslag till hospitalsbyggnader.
Av de för budgetåren 1933/1934—1935/1936 anvisade beloppen hava respektive
6,592,800, 2,660,500 och 3,223,250 kronor beviljats såsom reservationsanslag
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, medan
595,000, 245,000 och 79,000 kronor anvisats såsom reservationsanslag till
inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen m. m. De förstnämnda anslagen
hava uppförts bland utgifter för kapitalökning och de senare under femte
huvudtiteln. För budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 hava respektive anslag
upptagits bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Statens allmänna
fastighetsfond».
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
3
Renoveringsarbeten viel Ulleråkers sjukhus. . d
Frågan har senast behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 3, statsutskottets
utlåtande nr 184/1937 s. 3—4 och riksdagens skrivelse nr 431/1937.
Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 68 till 1936
års riksdag förordat förslag vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala utföra nyoch
ombyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst 1,524,000 kronor,
därvid styrelsen hade att beakta vad i nämnda proposition anförts rörande
sättet för byggnadsföretagets utförande. Enligt samma proposition skulle
kostnaden för nämnda ny- och ombyggnadsarbeten fördela sig sålunda:
för nytt ångpannehus jämte kolgård och kajplats ...... kronor 807,500
för huvudkulvert med ledningar, avhärdningsanläggning
för vatten och vissa elektriska kablar .............. » 167,000
för oförutsedda utgifter, ritningar, administration och kontroll
rörande förenämnda poster .................... » 31,500
för ombyggnader för vattenledningsverket ............ » 79,000
för oförutsett och diverse för sistnämnda post.......... » 3,000
för bostadshus för skötare, sköterskor och översköterskor
(fem byggnader) ................................ » 436,200
Summa kronor 1,524,200
eller i runt tal 1,524,000.
Genom brev den 30 juni 1936 och den 30 juni 1937 har Kungl. Majit för
utförande av ifrågavarande arbeten ställt till byggnadsstyrelsens förfogande
sammanlagt högst 1,524,000 kronor eller sålunda hela det belopp, vartill
kostnaden för arbetena högst beräknats.
I skrivelse den 31 augusti 1937 bar byggnadsstyrelsen anmält, att arbeta
nas utförande visat sig komma att medföra ytterligare kostnader utöver de
förut beräknade, til! stöd varför styrelsen åberopar i huvudsak följande redogörelse.
I den i propositionen nr 68/1936 upptagna tablån över fördelningen av
kostnaden, 5,957,000 kronor, för en av medicinalstyrelsen föreslagen renovering
av sjukhusets olika byggnader m. m. bade upptagits en gemensam post
för oförutsedda utgifter, ritningar, administration, kontroll m. m„ uppgående
till i runt tal 7 °/o av samtliga renoveringskostnader. Denna gemensamma
post syntes jämväl hava bort procentuellt fördelas å de i propositionen upptagna
kostnaderna för ångpannehuset, kulvertar, vattenledningsverk och bostadshus
m. m., vilka legat till grund för anslagsäskandet. Så bade emellertid
icke skett. Dessa kostnader hade angivits till 1,524,200 kronor, varav
34,500 kronor upptagits för administration, oförutsedda utgifter m. m. Rätteligen
borde för administration, oförutsedda utgifter lii. lii. hava upptagits i
stället för 34,500 kronor ett belopp av 0.07 (1,524,200 — 34,500 —) 104,279
kronor. Detta belopp vore beräknat i underkant, enär kostnaderna för administration,
oförutsedda utgifter m. lii. uppenbarligen ställde sig relativt högre,
därest en mindre del av byggnadsföretaget komme till utförande.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
Kostnaderna för nämnda byggnader och anläggningar syntes sålunda hava
bort upptagas till 1,524,200 — 34,500 + 104,279 = 1,593,979 eller i runt tal
1,595,000 kronor i stället för i propositionen angivna 1,524,000 kronor.
Arbetena nied det nya ångpannehuset hade ännu icke påbörjats, men ångpannor
m. m. hade kontrakterats. Ej heller arbetena med kulvertar och för
vattenledningsverket hade igångsatts. De tre sköterskebostadshusen hade efter
samråd med medicinalstyrelsen sammanförts till en gemensam byggnad,
för vilken grundläggningsarbetena slutförts, murningsarbetena påbörjats och
vissa materialier inköpts. För översköterskebostaden hade grundläggningsarbetena
igångsatts.
De sedan hösten 1936 väsentligt stegrade materialprisen och de sedan juni
månad 1937 med omkring 9 % ökade arbetslönerna medförde, att byggnadsstyrelsen
måste, även om vissa materialinköp m. m. verkställts före prisförhöjningarna,
för närvarande räkna med en merkostnad för ifrågavarande ny- och
ombyggnadsarbeten, motsvarande 25 % av de tidigare beräknade kostnaderna,
sålunda 0.25 X 1,595,000 = 398,750 kronor eller i runt tal 400,000 kronor.
Den totala kostnaden för byggnadsföretaget uppginge följaktligen till
1.595.000 + 400,000 = 1,995,000 kronor, varav hittills anvisats ett belopp av
1,524,000. Återstående byggnadskostnader utgjorde sålunda (1,995,000 —
1.524.000 =) 471,000 kronor.
På grund av det anförda har styrelsen — under samtidig anmälan, att styrelsen
hade för avsikt att fortsätta arbetena enligt redan uppgjord arbetsplan
— föreslagit, att berörda merkostnad, 471,000 kronor, måtte anvisas för
nästa budgetår.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall härtill.
Departementschefen.
Under föreliggande förhållanden torde för arbetenas fullbordande anslag
till det av byggnadsstyrelsen angivna beloppet, 471,000 kronor, få anses nödvändigt.
Renovering av köks- och tvättbyggnaden samt utvidgning av vattenverket
vid Restads sjukhus.
Frågorna hava senast behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 3 och 4,
statsutskottets utlåtande nr 184/1937 s. 4 och riksdagens skrivelse nr 431/
1937.
Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen dels — med
ändring därutinnan av Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1933 — att låta
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av mig i propositionen nr 68 till
1936 års riksdag förordat förslag vid Restads sjukhus vid Vänersborg utföra
renovering av köks- och tvättbyggnaden för en beräknad kostnad av högst
339,200 kronor, dels ock att vid sjukhuset låta i huvudsaklig överensstämmelse
med i samma proposition förordat förslag utföra arbeten för utvidgning av
vattenverket m. m. för en beräknad kostnad av högst 110,000 kronor.
För verkställande av respektive arbeten har Kungl. Majit ställt till bygg
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
5
nadsstyrelsens förfogande sammanlagt högst 339,200 kronor och 110,000
kronor eller sålunda de belopp, vartill berörda båda arbetsföretag kostnadsberäknats.
I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen — vad först angår
renoveringen av köks- och tvättbyggnaden —- anmält,
att till följd av de betydande prisstegringar å material och arbete, som ägt
rum sedan kostnadssumman för byggnadsföretaget senast beräknats, komme
denna summa — 339,200 kronor — icke att bliva tillräcklig för byggnadsföretagets
slutförande. Ett ytterligare belopp av 65,800 kronor vöre — enligt
vad i skrivelsen åberopad ny kostnadsberäkning utvisade — erforderligt.
Denna merkostnad, som utgjorde 20 % av de tidigare beräknade kostnaderna
för byggnadsföretaget, fördelade sig med omkring 21,000 kronor å material-
och arbetskostnader för själva byggnadsarbetena och med återstoden,
44,800 kronor, på maskinella anläggningar och ledningsarbeten för dessa.
Alldenstund enligt styrelsens mening den påbörjade ombyggnaden av köksoch
tvättinrättningen med nödvändighet borde slutföras år 1937, anhöll styrelsen
i förevarande sammanhang om Kungl. Maj:ts bemyndigande att för
täckande av berörda merkostnad för ombyggnadsarbetets fullföljande tillsvidare
använda för utvidgning av vattenverket vid sjukhuset anvisade medel
— 110.000 kronor — intill ett belopp av 65,800 kronor. Genom beslut den
19 november 1937 har Kungl. Majit lämnat bemyndigande i enlighet med
styrelsens framställning.
Ytterligare har byggnadsstyrelsen i berörda skrivelse den 31 augusti 1937
hemställt, att för nästa budgetår måtte för täckande av den sålunda uppkomna
merkostnaden anvisas sagda belopp, 65,800 kronor.
Vidkommande arbetena med utvidgningen av vattenverket
vid sjukhuset har byggnadsstyrelsen i förenämnda skrivelse anmält, att styrelsen
med anledning av de stegrade material- och arbetspriserna beträffande
de i företaget ingående byggnads- och ledningsarbetena för filteranläggningen
ansett sig böra beräkna en merkostnad för företaget med 28,000
kronor, i följd varav kostnaden för detsamma, vilket då ännu ej påbörjats,
skulle stiga till 138,000 kronor. Styrelsen hemställde, att för nästa budgetår
måtte för utförande av företaget anvisas ett ytterligare belopp av 28,000 kronor.
Samtidigt anhöll styrelsen örn Kungl. Majits bemyndigande att, utan
binder därav, att de ursprungligen beräknade kostnaderna icke bleve tillräckliga
för förevarande arbeten, under budgetåret 1937/1938 igångsätta desamma
och därefter bedriva dem i sådan arbetstakt, att arbetena kunde fullbordas
under budgetåret 1938/1939.
Medicinalstyrelsen bar tillstyrkt bifall härtill.
Den 19 november 1937 bar Kungl. Majit medgivit, att företaget finge
igångsättas under budgetåret 1937/1938 utan binder av att de ursprungligen
beräknade kostnaderna därför kunde komma att överskridas, i huvudsaklig
överensstämmelse med det förslag, varom förmäles i först angivna beslut den
30 juni 1936.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
De pörte me nt schef en.
För avslutande av nu förevarande båda byggnadsföretag lär ett sammanlagt
ytterligare belopp av 93,800 kronor få beräknas.
Vatten- och avloppsledningsarbeten vid Mariebergs sjukhus.
Frågan har senast behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 4, statsutskottets
utlåtande nr 184/1937 s. 5 och riksdagens skrivelse nr 431/1937.
Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 68 till 1936 års
riksdag förordat förslag vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn utföra
dels vissa vattenledningsarbeten för en beräknad kostnad av högst 126,000
kronor, dels ock vissa avloppsledningsarbeten för en beräknad kostnad av
högst 393,000 kronor.
För ändamålet har Kungl. Majit samtidigt och sedermera den 30 juni
1937 ställt till byggnadsstyrelsens förfogande sammanlagt högst 519,000
kronor eller sålunda hela det belopp, vartill ifrågavarande arbeten kostnadsberäknats.
I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anmält, att styrelsen
hade för avsikt att bedriva arbetena i sådan arbetstakt, att de kunde avslutas
under förra delen av budgetåret 1938/1939. Beträffande kostnaderna
för företaget anför styrelsen vidare, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna
å vissa poster lämnat besparingar, varför de stegrade materialoch
arbetspriserna icke komme att föranleda lika kraftig ökning av de slutliga
kostnaderna för arbetena, som hade ifrågakommit under andra förhållanden.
Styrelsens överslagsberäkningar utvisade sålunda, att dessa prisstegringar
stannade vid en ökning av den ursprungliga kostnadssumman,
519,000 kronor, med 15 procent eller med ett belopp av omkring 75,000 kronor.
På grund därav har styrelsen hemställt, att för nästa budgetår måtte
för företagets verkställande anvisas ytterligare nämnda belopp, 75,000
kronor.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall härtill.
Departementschefen.
Ett ytterligare belopp av 75,000 kronor lär få anses erforderligt för arbetenas
slutförande.
Renoveringsarbeten vid S:t Sigfrids sjukhus.
Frågan har senast behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 5, statsutskottets
utlåtande nr 184/1937 s. 5 och riksdagens skrivelse nr 431/1937.
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
7
Ben 25 januari 1935 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta
verkställa ombyggnad av den s. k. Lilla byggnaden vid S:t Sigfrids sjukhus
vid Växjö, vilken ombyggnad ingick i ett sedermera av mig i propositionen
nr 163 till 1935 års riksdag förordat förslag till renoveringsarbeten vid sjukhuset.
Den 20 juni 1935 uppdrog Kungl. Majit vidare åt byggnadsstyrelsen
att låta i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda förslag utföra
jämväl övriga däri ingående renoveringsarbeten, under iakttagande av att
nämnda ombyggnad jämte övriga arbeten finge draga en kostnad av högst
1.077.000 kronor.
För utförande av renoveringsarbetena har Kungl. Majit ställt till byggnadsstyrelsens
förfogande nämnda belopp, 1.077,000 kronor, i dess helhet.
Den sista delen därav eller 177,000 kronor, har ställts till förfogande genom
brev den 30 juni 1937, därvid Kungl. Majit bemyndigade byggnadsstyrelsen,
på därom av styrelsen i skrivelse den 18 januari 1937 gjord framställning,
att örn de sålunda anvisade medlen därtill försloge, för en kostnad av högst
16,400 kronor låta anordna en personaltvättinrättning vid sjukhuset.
Därjämte har Kungl. Majit i nämnda brev, bland annat, bemyndigat styrelsen
att av uppkommen besparing å de medel, som anvisats för utförande
jämlikt Kungl. Majits beslut den 27 juni 1930 av ny- och ombyggnadsarbeten
vid sjukhuset använda dels högst 45,000 kronor för bestridande av
kostnader, som under åren 1937 och 1938 kunde uppkomma för utförande
av erforderliga kompletterings- och reparationsarbeten vid de jämlikt Kungl.
Majits omförmälda beslut ny- och ombyggda delarna av sjukhuset, dels
högst 45,000 kronor för ombyggnad av kriminalbyggnaden vid sjukhuset i
huvudsaklig överensstämmelse med av styrelsen i skrivelse den 30 april
1936 därutinnan framlagt förslag, dels ock högst 20,000 kronor för inrättande
vid sjukhuset av erforderligt antal badrum för personalfamiljer i huvudsaklig
överensstämmelse med styrelsens i skrivelse den 28 maj 1936
framlagda förslag.
Enligt anmälan från byggnadsstyrelsen den 11 januari 1937 kunde av de
medel, som ställts till byggnadsstyrelsens förfogande för utförande jämlikt
Kungl. Majits nyssnämnda beslut den 27 juni 1930 av ny- och ombyggnadsarbetena
vid sjukhuset, beräknas en besparing av omkring 296,350 kronor.
Härav hava genom Kungl. Majits förenämnda beslut den 30 juni 1937 disponerats
(45,000 + 45,000 + 20,000) 110,000 kronor, varför av denna besparing
återstode odisponerad en summa av 186,350 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anmält, att styrelsen
beräknade, att ifrågavarande renoveringsarbeten kunde vara slutförda
under förra hälften av år 1938. Emellertid komme slutförandet av arbetena,
enligt vad styrelsen vidare upplyser, att tarva, att till styrelsens förfogande
ställdes ytterligare medel för ändamålet. Till stöd härför anför
styrelsen i huvudsak följande.
1 skrivelse den 28 december 1933 anförde byggnadsstyrelsen vissa erinringar
beträffande de genom medicinalstyrelsen beräknade kostnaderna,
1.077.000 kronor, för ifrågavarande renoveringsarbeten och framhöll, att
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
slutsumman borde höjas med 88,000 kronor till 1,165,000 kronor. Sedan
emellertid medicinalstyrelsen uppgivit, att sjukhusets verkstadsdrift och
patienternas arbetskraft kunde utnyttjas för ifrågavarande arbeten, varigenom
kostnadsbesparingar kunde vinnas, och genom en lösning av konflikten
i byggnadsfacket år 1934 en besparing kunde beräknas i arbetskostnaderna
av 45,000 kronor, förklarades från byggnadsstyrelsens sida i en den
9 februari 1934 dagtecknad promemoria, att under angivna förutsättningar
den av medicinalstyrelsen angivna totalkostnaden för arbetena kunde tillsvidare
godtagas.
Sedermera hade emellertid sjukhusledningen förklarat, att varken sjukhusets
verkstadsdrift eller patienternas arbetskraft kunde tagas i anspråk
tor renoveringsarbetena. Därigenom beräknad kostnadsbesparing hade sålunda
icke kunnat utvinnas.
Därtill komme, att sedan hösten 1936 betydande prisökningar å byggnadsmaterialier,
i första hand å trä och järn, hade uppstått. Genom uppgörelsen
1 byggnadskonflikten i juni 1937 hade dessutom arbetspriserna stegrats med
omkring 9 °/o. Då, såsom nu anförts, de ursprungliga kostnadsberäkningarna
måste anses för låga och förutsatta besparingar genom insatser från
sjukhusets sida icke realiserats, ansåge sig byggnadsstyrelsen icke kunna,
oaktat ansträngningar att i möjligaste mån hålla utgifterna för byggnadsföretaget
nere, genomföra dessa renoveringsarbeten inom den ursprungligen
beräknade kostnadssumman, utan måste styrelsen hemställa örn medel för
kompenserande av de höjda material- och arbetspriserna.
Styrelsen beräknade, att de ökade kostnaderna för byggnadsföretaget genom
höjda materialpriser och genom ökade arbetslöner utgjorde tillhopa 135,000
kronor. Under förutsättning, att dessa medel ställdes till byggnadsstyrelsens
förfogande, skulle jämväl den tidigare omförmälda personaltvältinrättningen
kunna komma till utförande.
Då de erforderliga tilläggsmedlen för att kunna tagas i anspråk för renoveringsarbetenas
slutförande under budgetåret 1937/1938 borde av styrelsen
kunna disponeras före ingången av nästa budgetår har styrelsen hemställt
örn medgivande att för täckande av vid arbetena uppstående merkostnader
använda ett belopp av 135,000 kronor av de besparingar på sammanlagt
186,350 kronor, vilka enligt vad av styrelsen anförts kvarstode odisponerade
utav de enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 juni 1930 för ny- och ombyggnadsarbetena
vid sjukhuset till byggnadsstyrelsens förfogande ställda medlen.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall härtill.
Departementschefen.
Med hänsyn till den synnerliga önskvärdheten av att de nämnda kompletteringarna
av byggnadsplanen komma till stånd, anser jag mig icke kunna underlåta
att förorda byggnadsstyrelsens, av medicinalstyrelsen tillstyrkta förslag.
Därest riksdagen ej däremot framställer erinran, lär förty medgivande
av angiven innebörd av Kungl. Majit böra lämnas.
Om- och nybyggnadsarbeten vid Frösö sjukhus.
Frågan har behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 15—20, statsutskottets
utlåtande nr 184/1937 s. 9—10 och riksdagens skrivelse nr 431/1937.
Kungl. Maj.ts proposition nr 176-
9
Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 124 till 1937
års riksdag förordat förslag utföra örn- och nybyggnadsarbeten vid Frösö
sjukhus vid Östersund för en beräknad kostnad av högst 472,000 kronor. Enligt
propositionen ingå i de till utförande godkända arbetena, bland andra,
följande, nämligen ny- och tillbyggnad av verkstadslokaler, nybyggnad av
samlingssal, ändringsarbeten inom paviljong IX, flyttning av promenadgården
vid paviljong V, paviljong Villis förändring till arbetspaviljong för
kvinnor samt ändringsarbeten inom paviljong VI.
För påbörjande av byggnadsarbetena ställde Kungl. Majit nämnda den 30
juni 1937 till byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst 172,000
kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstgrelsen gjort framställning
om beredande av medel för nästa budgetår för byggnadsarbetenas verkställande.
Styrelsen anför därvid i huvudsak följande.
Såsom byggnadsstyrelsen jämväl i annat sammanhang framhållit hade betydande
prisstegringar å byggnads- och ledningsmaterialier samt arbetslöner
ägt rum. Styrelsen ansåge sig på grund av det ovissa marknadsläget beträffande
materialier då icke kunna verkställa en slutlig beräkning av de merkostnader
för byggnadsföretaget, som därigenom bomme att uppstå, men uppskattade
desamma överslagsvis till omkring 30 °/o av de tidigare före prisstegringarna
beräknade kostnaderna, sålunda till omkring 142,000 kronor. Under
sådana förhållanden skulle kostnaderna för arbetena i fråga stiga till
(472,000 + 142,000 =) 614,000 kronor. Då för ändamålet ställts till byggnadsstyrelsens
förfogande 172,000 kronor, erfordrades för arbetenas slutförande
en ytterligare summa av (614,000 — 172,000 =) 442,000 kronor.
Arbetena vöre ännu icke påbörjade, men styrelsen funne det angeläget, att
de finge igångsättas under innevarande budgetår och därefter så bedrivas, att
de kunde fullbordas under budgetåret 1938/1939. Under sistnämnda budgetår
erfordrades sålunda för arbetena i fråga ett anslag av 442,000 kronor.
På grund av det anförda har styrelsen hemställt dels om anvisande för
nästa budgetår av sistnämnda belopp av 442,000 kronor, dels ock örn Kungl.
Maj :ts tillstånd att, utan hinder av att de ursprungligen beräknade kostnaderna
icke bleve tillräckliga för arbetenas slutförande, med anlitande av anvisade
byggnadsanslag, under budgetåret 1937/1938 igångsätta ifrågavarande
arbeten och därefter bedriva deni i sådan arbetstakt, att de kunde fullbordas
under budgetåret 1938/1939.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall härtill.
I en den 13 november 1937 dagtecknad promemoria har byggnadsstyrelsen
vidare i anledning av uppkommen fråga om eventuellt uppskjutande av
vissa i byggnadsprogrammet ingående arbeten av mindre brådskande art
meddelat vissa beräkningar angående fördelningen av kostnaderna å programmets
särskilda delar. Därav framgår, att ett uppskjutande av de av mig
bär inledningsvis uppräknade arbetena skulle för nästa budgetår medföra en
minskning i medclsbehovet uppgående till omkring 353,600 kronor. I promemorian
har emellertid av styrelsen därjämte framhållits, att det i bygg
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
nadsprogrammet ingående förslaget till modernisering av tvättinrättningen
vid besök å platsen befunnits icke utgöra en ändamålsenlig lösning. Utförandet
av nämnda förslag, vilket enligt de av styrelsen sist verkställda, av de
ökade materialpriserna och arbetslönerna föranledda nya kostnadsberäkningarna,
komme att draga en kostnad av 73,800 kronor, syntes förty böra i väsentliga
delar omarbetas. En rationellt genomförd modernisering kunde, anför
styrelsen, approximativt beräknas till 160,000 kronor, vilket innebure en
kostnadsökning av omkring 86,200 kronor.
Rörande innebörden av det nya förslaget till tvättinrättningens modernisering,
har jag av byggnadsstyrelsen inhämtat följande:
Det av riksdagen godkända förslaget grundade sig på ett år 1932 av dåvarande
maskinmästaren John Lindström upprättat förslag, avsett att avhjälpa
de värsta bristerna i anläggningen. Enligt förslaget syntes arbetena av kostnadsskäl
hava begränsats till det som då var oundgängligen nödvändigt att
utföra. Det vore emellertid icke möjligt att i den nuvarande byggnaden
kunna åstadkomma en tidsenlig tvättanläggning utan att företaga stora ingrepp
i byggnadens stomme. Byggnadens bottenvåning, varest tvättanläggningen
nu helt skulle inrymmas, vore nämligen genom tegelmurar uppdelad
i ett stort antal större och mindre utrymmen, vilka icke kunde ändamålsenligt
rätt utnyttjas, med mindre än att dessa murar i stor utsträckning borttoges.
Byggnadsarbetena måste med anledning härav bliva väsentligt mer
omfattande än ursprungligen avsetts. Även maskinutrustningen, vilken
enligt förslaget vore beräknad att delvis repareras och ombyggas samt till
vissa delar kompletteras genom nyanskaffning och som under de senaste
åren varit så dålig, att man befarat, att driften av tvättanläggningen icke
skulle kunna uppehållas, måste till alla väsentliga delar nyanskaffas. De
approximativt beräknade kostnaderna för en rationellt genomförd modernisering
av tvättanläggningen fördelade sig enligt följande:
Byggnadsarbeten ........................ kronor 39,500
Snickeriinredning ...................... » 3,200
Värme- och ventilationsanläggningar samt
äng- och kondensvattenledningar........ » 28,500
Vatten- och avloppsledningar samt sanitära
installationer ........................ » 11,500
Maskintvättanläggning ................................
Transportabla sorteringsfack ............ kronor 2,400
» utlämningsfack............ » 3,000
Transportvagnar ...................... » 4,000
Elektriska installationer ..............................
Ritningar, administration och oförutsedda utgifter........
Summa kronor 160,000.
Genom beslut den 19 november 1937 har Kungl. Maj:t därefter, med anledning
av byggnadsstyrelsens i skrivelse den 31 augusti 1937 gjorda framställning,
bemyndigat styrelsen att, utan hinder av att de ursprungligen beräknade
kostnaderna kunde komma att överskridas, under budgetåret 1937/1938
igångsätta de i brevet den 30 juni 1937 angivna byggnadsarbetena vid förevarande
sjukhus, dock att av desamma skulle anstå ny- och tillbyggnad
av verkstadslokaler, nybyggnad av samlingssal, ändringsarbeten inom pavil
-
kronor 42,700
40,000
48,500
9,400
4,500
14,900
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
11
jong IX, flyttning av promenadgården vid paviljong V, förändring av paviljong
VIII till arbetspaviljong för kvinnor och ändringsarbeten inom paviljong
VI.
Samtidigt har Kungl. Majit medgivit, att moderniseringen av tvättinrättningen
vid sjukhuset finge verkställas i anslutning till det förslag, som av
byggnadsstyrelsen i berörda promemoria den 13 november 1937 förordats.
Departementschefen.
Genom besök å sjukhuset har jag övertygat mig örn att vissa av de beslutade
arbetena måste anses i hög grad angelägna, medan andra äro av beskaffenhet
att utan alltför stora olägenheter medgiva något uppskov. Till
den förra kategorien är utan tvekan moderniseringen av tvättinrättningen
att hänföra. Då emellertid det föreliggande ombyggnadsförslaget i denna
del vid närmare granskning visat sig alldeles otillfredsställande, har jag icke
funnit försvarligt att lägga detsamma till grund för arbetets utförande, utan
ansett mig böra, trots merkostnaden, förorda den modifierade planen. Genom
uppskov tills vidare med andra delar av renoveringen hava merkostnaderna
till fullo kompenserats.
Då jag icke avser, att i detta sammanhang beräkna medel för de genom
Kungl. Maj :ts beslut den 19 november 1937 tillsvidare uppskjutna delarna
av byggnadsplanen, erfordras för fullföljande av de igångsatta arbetena
allenast ett belopp av avrundat (614,000 — 353,600 + 86,200 —- 172,000 =)
175,000 kronor.
Byggnadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus.
Frågan har behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 20—24, statsutskottets
utlåtande nr 184/1937 s. 10—12 och riksdagens skrivelse nr 431/1937.
Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 124 till 1937
års riksdag förordat förslag utföra vissa byggnadsarbeten vid Sita Gertruds
sjukhus i Västervik för en beräknad kostnad av högst 818,000 kronor.
Samtidigt ställde Kungl. Majit för påbörjande av arbetena till byggnadsstyrelsens
förfogande ett belopp av högst 400,000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anmält medelsbehovet
för ifrågavarande arbetens fullföljande under nästa budgetår. Härom
anför styrelsen i huvudsak följande.
På grund av stegringarna å kostnaderna för materialier, byggnadsarbete
och ledningsarbeten av olika slag vore de för byggnadsföretaget beräknade
kostnaderna icke längre tillräckliga.
Såsom framginge av propositionen nr 124 till 1937 års riksdag hade byggnadskostnaderna
före dessa prisstegringar beräknats till 709,401 kronor. På
grund av vad byggnadsstyrelsen anfört i ämnet i skrivelse den 26 december
1936, däri förutom vissa detaljerinringar anfördes, att det totala kostnadsbeloppet
borde med hänsyn till då rådande tendens till ökade totala materialpriser
och arbetslöner höjas med omkring 10 %>, verkställdes en omräkning
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
av kostnaderna, varvid dessa höjdes till 817,741 eller till i runt tal 818.000
kronor.
Sedan dess hade emellertid ytterligare prisstegringar skett och byggnadsarbetarnas
löner höjts, varför byggnadsstyrelsen ansåge, att en ytterligare
höjning med omkring 20 °/o eller med 164,000 kronor måste vidtagas. Kostnaderna
kunde sålunda numera beräknas till (818,000 + 164,000 =) 982.000
kronor.
För byggnadsföretaget hade ställts till byggnadsstyrelsens förfogande ett
belopp av 400,000 kronor, varför för detsammas slutförande därutöver erfordrades
en summa av 582,000 kronor.
Arbetena vöre ej påbörjade. Styrelsen funne det emellertid angeläget,
att de finge igångsättas under innevarande budgetår och därefter så bedrivas,
att de kunde fullbordas under budgetåret 1938/1939. Under sistnämnda
budgetår skulle då för ifrågavarande arbeten erfordras ett anslag av 582,000
kronor.
Med stöd av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt dels örn anvisande
för nästa budgetår av sistnämnda belopp, 582,000 kronor, dels ock om Kungl.
Maj:ts tillstånd att, utan hinder av att de ursprungligen beräknade kostnaderna
icke bleve tillräckliga för arbetenas slutförande, med anlitande av
anvisade byggnadsanslag, under budgetåret 1937/1938 igångsätta desamma
och därefter bedriva dem i sådan arbetstakt, att de kunde fullbordas under
budgetåret 1938/1939.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall härtill.
Byggnadsstyrelsen har därefter i promemoria den 17 november 1937 — i
anledning av väckt förslag om uppskjutande tills vidare av det i byggnadsprogrammet
ingående arbetet med utförande av nybyggnad för samlingssal
— anmält, att enligt senast verkställda kostnadsberäkningar för detsammas
genomförande kostnaden för denna nybyggnad beräknats uppgå till
133,500 kronor. Kostnadsberäkningen för de övriga i programmet ingående
arbetena uppginge till sammanlagt 848,500 kronor.
Genom beslut den 19 november 1937 har Kungl. Majit därefter, med anledning
av byggnadsstyrelsens förenämnda skrivelse den 31 augusti 1937,
bemyndigat byggnadsstyrelsen att, utan hinder av att de ursprungligen beräknade
kostnaderna kunde komma att överskridas, under budgetåret 1937/
1938 igångsätta de i brevet den 30 juni 1937 angivna byggnadsarbetena vid
sjukhuset, dock att av desamma skulle anstå nybyggnaden av samlingssal.
Departementschefen.
För att taga närmare kännedom om angelägenhetsgraden av ifrågavarande
arbeten har jag avlagt besök å sjukhuset. På grundval av de därvid
gjorda iakttagelserna har jag ansett mig kunna tillstyrka omförmälda begränsning
av renoveringsplanen. Då jag håller före, att medel icke nu böra
beräknas för nybyggnad av samlingssal, lär medelsbehovet för budgetåret
1938/1939 kunna begränsas till 448,500 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
13
Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Frågan har senast behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 10—-15, statsutskottets
utlåtande nr 184/1937 s. 7—9 och riksdagens skrivelse nr 431/1937.
I propositionen nr 163 till 1935 års riksdag framlade Kungl. Maj:ts förslag
om upprättande av en psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Såsom byggnadsplats föreslogs ett av lantförsvaret disponerat område
av stadsägorna 690 och 367, vilket är beläget sydost örn sjukhusområdet
och avskuret från detta genom den del av infartsvägen till staden söderifrån,
som kallas Sjukhusvägen. I samband med utredningen angående
klinikens upprättande hade förhandlingar förts om anordnande av ny infartsväg
till staden söderifrån och Sjukhusvägens införlivande med sjukhusområdet.
En dylik omläggning av infartsvägen hade av vederbörande
myndigheter i allmänhet ansetts som en förutsättning för klinikens förläggning
till det föreslagna området. Jag framhöll i förevarande avseende, att
efter vad jag inhämtat det syntes kunna förväntas, att en tillfredsställande
lösning av vägfrågan utan alltför stort dröjsmål skulle kunna uppnås. Huvudsaken
vore uppenbarligen, att i denna sak ett avtal med staden kunde komma
till stånd, som garanterade, att vägomläggningen verkställts, då klinikbyggnaden
stöde färdig att tagas i bruk. Då denna förutsättning syntes föreligga,
ansåg jag anledning saknas att uppskjuta avgörandet i huvudfrågan. Jag utgick
därvid ifrån att åtgärder för byggnadsarbetenas påbörjande borde anstå,
tills de förhållanden, som sammanhängde med klinikens förläggning, på ett
betryggande sätt ordnats.
Förslaget angående kliniken omfattade även särskilda grunder för dess anordnande
och upprätthållande såsom avdelning av akademiska sjukhuset.
Detta äges av Uppsala universitet, men Uppsala läns landsting är i vissa avseenden
ekonomiskt ansvarigt för driftkostnaderna. Grunderna voro delvis
av natur att beröra landstingets ekonomiska intressen.
Anläggningskostnaderna för kliniken — vilka av särskilda delegerade för
avgivande av förslag angående klinikens upprättande beräknats till 1,497,000
kronor — uppskattades av Kungl. Maj :t, i överensstämmelse med beräkning
av byggnadsstyrelsen, till 1,597,000 kronor. I nämnda belopp ingick en
summa av 140,000 kronor för anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler
och därigenom föranledda utvidgningar av dessa centraler (värmecentral,
köksinrättning med tillhörande matsalar och tvättinrättning). Av
nämnda summa skulle ett belopp av 20,000 kronor utgöra klinikens andel
i kostnaderna för utvidgning av värmecentralen och återstoden, 120,000 kronor.
för utvidgning av ekonomiavdelningarna.
I skrivelse nr 259 anmälde riksdagen, att det syntes riksdagen icke vara
uteslutet, att kostnaderna för kliniken, med iakttagande av största möjliga
sparsamhet, skulle kunna nedbringas jämväl under det av de delegerade beräknade
beloppet. Det hade särskilt förefallit riksdagen antagligt, att kostnaden
för anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler skulle
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
kunna icke obetydligt reduceras. Riksdagen hade sålunda funnit, alt ett
belopp av 1,450,000 kronor borde vara tillfyllest för byggnadsarbetenas utförande.
Vad den av mig berörda vägfrågan anginge, hade riksdagen endast
velat framhålla, att nämnda fråga borde före arbetenas påbörjande genom
avtal så ordnas, att särskilda kostnader icke åsamkades statsverket. Vad
jag i övrigt anfört i förevarande ärende hade icke givit riksdagen anledning
till erinran. Riksdagen hade alltså beslutat, att vid akademiska sjukhuset i
Uppsala skulle i huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag
upprättas en psykiatrisk klinik, förlagd å det för densamma föreslagna området
av stadsägorna 690 och 367, dock under förutsättning att sådan omläggning
av södra infartsvägen till Uppsala beslutades, att det för kliniken avsedda
området ej av nämnda väg skildes från akademiska sjukhusets område,
samt att Uppsala stad förbunde sig att hava fullbordat vägomläggningen
til! dess kliniken vore färdig att tagas i bruk. Klinikens anslutning till akademiska
sjukhuset och dess upprätthållande såsom avdelning av sjukhuset
skulle ske enligt av mig förordade grunder. Byggnader för kliniken och till
densamma hörande personalbostäder skulle i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förordat förslag uppföras för en beräknad kostnad av högst
1.450.000 kronor. För budgetåret 1935/1936 anslog riksdagen 100,000 kronor.
Sedan jag vid frågans behandling vid 1936 års riksdag på då anförda skäl
ansett mig icke kunna förorda någon jämkning av den tidigare angivna kostnadssumman,
1,597,000 kronor, godkände riksdagen denna kostnadsberäkning
och anslog för budgetåret 1936/1937 ytterligare 275,000 kronor. Fjolårets
riksdag beräknade därefter för budgetåret 1937/1938 ett belopp av
400.000 kronor, i följd varav för ändamålet sammanlagt anvisats 775.000
kronor.
Efter erinran härom vill jag, under anmälan att den med byggnadsfrågan
förbundna vägfrågan numera bragts till lösning, lämna en redogörelse
för vad därutinnan förekommit.
Den 5 juli 1935 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att träda i förhandlingar
med Uppsala stad angående föranstaltande, utan att särskilda
kostnader åsamkades statsverket, av sådan omläggning av södra infartsvägen
till staden, att det för kliniken föreslagna området av stadsägorna 690 och
367 ej av nämnda väg skildes från akademiska sjukhusets i Uppsala område.
Tillika anbefallde Kungl. Majit styrelsen att så snart ske kunde till Kungl.
Majit inkomma med redogörelse för resultatet av nämnda förhandlingar och
förslag till det avtal i ämnet, som vid förhandlingarna befunnes kunna komma
till stånd.
Den 28 november 1935 överlämnade byggnadsstyrelsen utredning och avtalsförslag
i vägfrågan. Styrelsen anförde därvid till en början, att styrelsen
med anledning av Kungl. Majits uppdrag inlett förhandlingar med av stadsfullmäktige
i Uppsala utsedda delegerade rörande omläggning av södra infartsvägen
till staden. Vid dessa förhandlingar hade från stadens sida framlagts
tre olika alternativ i frågan, vilka samtliga avsåge anordnandet av
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
15
dels en ny huvudväg, dels ock en förbindelseväg för trafiken mellan de västra
stadsdelarna och Kungsängen.
Sedan förevarande fråga underställts stadsfullmäktiges prövning, förklarade
dessa, enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat, vid sammanträde den 15
november 1935, att staden under vissa angivna villkor vore villig att verkställa
omläggning av södra infartsvägen till staden i huvudsaklig överensstämmelse
med alternativ I eller II. Därjämte bemyndigades drätselkammaren
att, bland annat, närmare utarbeta ett förslag till avtal i frågan och i
övrigt träffa de ytterligare bestämmelser i avtalet, som kunde befinnas erforderliga,
samt att å stadens vägnar underteckna detsamma. Efter förhandlingar
mellan byggnadsstyrelsen och drätselkammaren håde vidare upprättats
ett förslag till avtal rörande omläggning av ifrågavarande väg, vilket förslag
av drätselkammaren undertecknats. Enligt detta avtal förbunde sig
Uppsala stad, i vad på staden ankomme, att till dess kliniken vore färdig att
tagas i bruk hava fullbordat omläggning av södra infartsvägen till staden i
huvudsaklig överensstämmelse med och efter det staden tagit ställning till
något av alternativen I eller II. För fullgörande av omförmälda åtagande
uppställde staden följande villkor, nämligen
a) att spårvägslinjen utefter dåvarande Sjukhusvägen ytterligare några år
framåt finge kvarligga i sin dåvarande sträckning;
b) att hinder från vederbörande myndigheter för vägens omläggning enligt
något av dessa alternativ icke mötte;
c) att för ändamålet erforderlig mark tillhörande kronan upplätes utan
kostnad för staden; samt
d) att särskilt bidrag till omläggningen erhölles av automobilskattemedel.
Beträffande detta avtalsförslag hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra.
I vägomläggningsfrågan yttrade sig, bland andra, länsstyrelsen och domänintendenten
i Uppsala län samt cheferna för Upplands regemente och
arméns underofficersskola. Rörande innehållet i dessa yttranden far jag hänvisa
till propositionen nr 68/1936 s. 11—13.
Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att förhandla
med Uppsala stad angående vidtagande av åtgärder för att förslag till omläggning
av södra infartsvägen till staden snarast möjligt bringades under
vederbörande myndighets prövning.
Med anledning av detta uppdrag fördes av byggnadsstyrelsen förnyade förhandlingar
med representanter för Uppsala stad, medicinska fakulteten samt
länsstyrelsen i Uppsala län, varjämte yttrande i ärendet avgavs av arméförvaltningens
fortifikationsdeparlement. I skrivelse den 5 november 1936
anmäldes därefter av byggnadsstyrelsen, att ett nytt förslag till omläggning
av infartsvägen utarbetats — betecknat såsom alternativ IV — vilket avsåge
vägens sträckning från en punkt strax söder örn korsningen mellan Stockliolmsvägen
och nuvarande sjukhusvägen över arméns lindero! licersskolas
område längs södra delen av grusgropen fram lill Ulleråkersvägen på den
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
plats, där denna väg möter nuvarande sjukhusvägen. Vägen skulle erhålla
en bredd av 26 meter, medgivande dubbla spårvägsspår. Jag saknar anledning
att i detta sammanhang ingå på enskildheter, utan inskränker mig till
att framhålla, att byggnadsstyrelsen på anförda skäl fann sig icke böra motsätta
sig genomförandet av nämnda alternativ IV.
Genom resolution den 1 december 1936, som vann laga kraft, förordnade
länsstyrelsen i Uppsala län, att omläggningen av sjukhusvägen skulle utföras
i huvudsaklig överensstämmelse med det såsom alternativ IV betecknade
förslaget, därvid — i huvudsaklig överensstämmelse med de av Uppsala
stad uppställda villkoren — förutsattes, att spårvägslinjen tills vidare
och högst till 1942 års utgång finge — på villkor att spårvägsbolaget bekostade
uppförandet av ett staket, som avskärmade klinikområdet från spårvägslinjen
— kvarligga i dåvarande sträckning å motsvarande äldre vägdel,
att för företaget erforderlig mark, tillhörig kronan, upplätes utan kostnad för
staden samt att statsbidrag erhölles till kostnaderna för vägomläggningen.
Vid anmälan av propositionen nr 124 till fjolårets riksdag ansåg jag
mig efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet kunna giva
uttryck åt förhoppningen, att stadens krav på bidrag av automobilskattemedel
och erforderlig mark för vägen skulle kunna i skälig utsträckning tillmötesgås,
därvid jag samtidigt förutsatte, att riksdagens uttalande i vägfrågan
-— nämligen att sagda fråga borde före arbetenas påbörjande genom avtal så
ordnas, att särskilda kostnader icke åsamkades statsverket — icke utgjorde
hinder för att staten på angivet sätt medverkade till frågans ordnande. Likaledes
fann jag inga allvarligare betänkligheter kunna anföras mot villkoret,
att spårvägen skulle få kvarligga i befintlig sträckning längst till utgången
av år 1942.
Detta uttalande föranledde icke någon erinran från riksdagens sida (skrivelse
nr 431/1937).
På föredragning av chefen för kommunikationsdepartementet medgav
Kungl. Maj:t därefter den 18 juni 1937 dels att till Uppsala stad finge utgå
statsbidrag för omläggning av sjukhusvägen i staden enligt det av länsstyrelsen
i Uppsala län fastställda förslaget, dels ock att för ifrågavarande omläggning
erforderligt område av stadsägorna 367, 368 och 690 finge av arméförvaltningen
respektive domänstyrelsen kostnadsfritt med nyttjanderätt upplåtas
till staden, så länge området för avsett ändamål användes; och
föreskrev Kungl. Maj:t därvid, att som villkor för av Kungl. Majit beviljat
statsbidrag samt medgivna markupplåtelse skulle gälla, att staden förbunde
sig att fullborda vägomläggningen till dess ifrågavarande psykiatriska klinik
vore färdig att tagas i bruk ävensom för stadens del medgåve, att sjukhusvägens
område finge införlivas med sjukhusområdet.
På min föredragning uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1937
åt länsstyrelsen i Uppsala län att snarast möjligt med Uppsala stad — under
förutsättning av Kungl. Majits godkännande — träffa avtal av den innebörd,
som av mig i det vid propositionen nr 124 fogade utdraget av statsråds
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 176. 17
protokollet över socialärenden och Kungl. Majlis beslut den 18 juni 1937
förutsatts.
Under hemställan om fastställelse har länsstyrelsen i Uppsala län den 11
oktober 1937 med bifogande av yttrande i ärendet av vägingenjören i länet
samt skrivelse av stadsfullmäktige i Uppsala till Kungl. Majit överlämnat
följande mellan länsstyrelsen och Uppsala stad — under förutsättning av
Kungl. Majits godkännande — träffade, den 24 september 1937 dagtecknade
avtal, så lydande:
■»Avtal.
I) Uppsala stad förbinder sig, i vad på staden ankommer, att till dess en
av 1935 års riksdag beslutad psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i
Uppsala är färdig att tagas i bruk hava fullbordat omläggningen av södra
infartsvägen till staden såvitt avser den östra förgreningen eller den s. k.
Sjukhusvägen, motsvarande sträckningen från vägskälet norr örn arméns
underofficersskola till vägskälet söder om sjuksköterskehemmet, eller sektionen
0—765, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av stadsingenjören
Karl E. Romson å en i september 1936 utfärdad karta avfattat och såsom
alternativ IV betecknat förslag med därtill hörande av civilingenjören Ernst
Adler i oktober 1936 uppgjord kostnadsberäkning, därvid förutsättes att
spårvägslinjen utefter nuvarande Sjukhusvägen får tillsvidare intill 1942 års
utgång kvarligga i sin befintliga sträckning.
II) Sedan Kungl. Majit genom ovannämnda beslut den 18 juni 1937 medgivit,
att för ifrågavarande omläggning av den s. k. Sjukhusvägen enligt den
av länsstyrelsen fastställda planen erforderligt område av stadsägorna 367,
368 och 690 må av arméförvaltningen respektive domänstyrelsen kostnadsfritt
med nyttjanderätt upplåtas till staden så länge området för avsett ändamål
användes, förbinder sig länsstyrelsen att snarast möjligt sedan detta avtal
blivit av Kungl. Majit godkänt tillhandahålla staden handlingar, utvisande,
att för ifrågavarande vägomläggning enligt den av länsstyrelsen den 1 december
1936 fastställda planen till en vägbredd av 26 meter jämte i övrigt
erforderligt område av nämnda stadsägor av arméförvaltningen respektive
domänstyrelsen kostnadsfritt med nyttjanderätt upplåtes till staden så länge
området för avsett ändamål användes.
III) Såsom bidrag till de av ifrågavarande vägomläggning föranledda kost
-
naderna för
1. direkta vägbyggnader .............................. kronor 165,000
2. dräneringsledningar för regnvatten ................ » 25,000
3. flyttning av grundvattenbrunnar .................* 12,000
tillhopa kronor 202,000,
tillförsäkras staden statsbidrag med 65 procent, eller alltså med 131,300 kronor,
att utgå i den ordning Kungl. Majit genom ovannämnda beslut den 18
juni 1937 bestämt.
IV) I vad på Uppsala stad ankommer medgiver staden, att nuvarande Sjukhusvägens
område såvitt avser ovan angivna vägsträcka må, sedan vägomläggningen
fullbordats, införlivas med akademiska sjukhusets område.»
Den 29 oktober 1937 har Kungl. Majit godkänt ifrågavarande avtal.
Innan jag går in på frågan örn anvisande av medel för nästa budgetår till
kostnaderna för den psykiatriska klinikens uppförande, torde jag böra för
Bikung till riksdagens protokoll t!).‘l8. 1 sand. Nr 170. ii
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
riksdagen anmäla några av Kungl. Maj:t under hösten 1937 meddelade beslut,
vilka beröra klinikens anslutning till akademiska
sjukhusets i Uppsala ekonomicentraler.
Såsom jag inledningsvis anmärkt, ingår i anläggningskostnaderna för kliniken
(1,597,000 kronor) ett belopp av 140,000 kronor för bestridande av de
med sådan anslutning förenade kostnaderna.
I skrivelse den 10 .september 1936 anförde byggnadsstyrelsen i huvudsak
följande.
I skrivelse den 29 augusti 1936 till större akademiska konsistoriet i Uppsala
hade den för utförande av vissa byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset
i Uppsala tillsatta sjukhusbyggnadskommittén anmält, att den för den
nya psykiatriska kliniken nödvändiga utvidgningen av sjukhusets värmecentral
hade måst utföras i sammanhang med de utvidgningar, som blivit
behövliga genom tillkomsten av den nya kvinnokliniken och Uppsala läns
centralsanatorium samt sjuksköterske- och elevhemmet vid akademiska sjukhuset,
och vore inom närmaste tiden avslutad. Vad beträffade kök och tvätt
komme inom kort de utvidgningar att ha fullbordats, som universitetet med
anslag från Uppsala läns landsting åtagit sig att utföra för det nya centralsanatoriets
räkning. Från såväl kostnads- som driftssynpunkt vore det enligt
kommitténs mening önskvärt, att de ytterligare byggnads- och inredningsarbeten,
som erfordrades för den psykiatriska klinikens räkning, kunde komma
till utförande i ett sammanhang med de redan för sanatoriets räkning pågående.
Sjukhuskommittén har därför föreslagit konsistoriet att hos byggnadsstyrelsen
utverka dels uppdrag för universitetet att utföra de för den psykiatriska
kliniken behövliga utvidgningarna av köks- och tvättinrättning vid
akademiska sjukhuset, och dels att av det för klinikens uppförande beviljade
anslaget ett belopp av 140,000 kronor måtte ställas till byggnadskommitténs
förfogande för utförande av samtliga nämnda utvidgningar av värmecentral,
kök och tvättinrättning.
I skrivelse den 5 september 1936 till byggnadsstyrelsen hade därefter större
akademiska konsistoriet, under hänvisning till kommitténs hemställan, som
tillstyrkts av universitetets drätselnämnd, gjort framställning i sådant syfte.
På grund av vad sålunda förekommit hemställde byggnadsstyrelsen, bland
annat, att till styrelsens förfogande måtte för ändamålet av de till byggnadsföretaget
anvisade medlen ställas ett belopp av 140,000 kronor.
Genom beslut den 29 oktober 1937 ställde Kungl. Maj:t för bestridande
av kostnaderna för erforderliga utvidgningsarbeten för klinikens anslutning
till akademiska sjukhusets panncentral, kök och tvättinrättning till styrelsens
förfogande ett belopp av 140,000 kronor, att av styrelsen på rekvisition,
i mån av arbetenas fortskridande, utbetalas till Uppsala universitet.
Vidare har från större akademiska konsistoriet i Uppsala i skrivelse den
25 september 1937 gjorts framställning örn utbekommande av höjda ersättningar
för klinikens andel i kostnaderna för utvidgning av värmecentralen
och ekonomiavdelningarna vid sjukhuset. Beträffande värmecentralens utvidgning
meddelades därvid, att arbetena därmed på grund av inträffade
prisstegringar komme att draga en kostnad av 30,000 kronor mer än beräknats,
varav statsverket i proportion till dess andel i kostnaderna för eko
-
Kungf. Maj:ts proposition nr 176.
19
nomicentralernas utvidgning borde bidraga med 7<j eiler i runt tal 7,000 kronor.
I anläggningskostnaderna för kliniken borde förty beräknas ytterligare
nämnda belopp. Vad därefter anginge kostnaderna för utvidgning av övriga
ekonomilokaler — nämligen köksinrättningen med matsalar samt tvättinrättningen
— bade statens andel i dessa kostnader tidigare beräknats till
120.000 kronor. I de väsentligaste delarna hade kök och matsalar färdigställts
— med anlitande av landstingets bidrag till utvidgningsarbetenas bestridande
— under det att tvättinrättningen icke igångsatts. Det bidrag, som
av statsverket skulle lämnas, avsågs att begagnas för resterande arbeten inom
köksinrättningen samt för utvidgningen av tvättinrättningen. Emellertid
hade den för byggnadsarbetena anlitade arkitekten efter samråd med byggnads-
och rörlednings- med flera firmor kommit till en kostnadssiffra för
återstående delar av utvidgningsarbetena, vilken icke understege 200,000
kronor. Till följd därav anhöll konsistoriet, att sistnämnda belopp — i
stället för förut beräknade 120,000 kronor — skulle beräknas som klinikens
andel i kostnaderna för utvidgningen av köks- och tvättinrättningen.
I ett av byggnadsstyrelsen gemensamt med medicinalstyrelsen den 8 november
1937 avgivet utlåtande över framställningen funno sig ämbetsverken
kunna tillstyrka, att klinikens andel i kostnaderna för utvidgningen
av värmecentralen, vilken numera vore fullbordad, fastställdes till inalles
27.000 kronor. — Beträffande framställningen i den del densamma avsåge
statsverkets andel i kostnaderna för köks- och tvättinrättningarnas utvidgning
anfördes av ämbetsverken i huvudsak följande.
Ämbetsverken ville erinra, att därest den tidigare beräknade kostnaden,
120.000 kronor, varit på sin tid riktigt beräknad, kunde stegringen av kostnaderna
för byggnads- och ledningsarbeten samt maskinell utrustning genom
höjda material- och arbetspriser knappast hava åstadkommit en kostnadsökning
överstigande 30 % av den beräknade kostnaden eller högst 36,000
kronor. De nuvarande kostnaderna för utvidgningsarbetena kunde under
sådan förutsättning för klinikens del icke beräknas överstiga 156,000 kronor.
Om ett belopp av 200,000 kronor numera finge anses vara den riktiga
kostnadssumman för dessa arbeten, måste följaktligen denna kostnad från
början hava upptagits för lågt. Byggnadsstyrelsen ville därutinnan erinra,
att den för sin del i skrivelse den 23 januari 1936 (prop. nr 68/1936 s. 16)
ansett, att kliniken för anslutning till ekonomicentralerna — däri inberäknat
anslutningen till värmecentralen — borde påföras ett belopp av omkring
200.000 kronor. Av denna orsak ansåge sig styrelsen kunna tillstyrka, att
ett belopp av 200,000 kronor finge ingå som klinikens andel i kostnaderna
för utvidgningen av köks- och tvättinrättningen, alldenstund prisstegringarna
därvidlag minst uppginge till den del av nämnda belopp, som motsvarade
kostnaden för den redan färdiga värmecentralens utökning.
I utlåtandet anföres vidare beträffande beskaffenheten av tvättinrättningen
följande.
Byggnadsstyrelsen bade givetvis vid bedömandet av berörda kostnad av
200,000 kronor utgått från alt ifrågavarande ekonomilokaler motsvarade relativt
tidsenliga krav. Vid besök pä platsen av representant för styrelsen
hade emellertid befunnits, att i all synnerhet tvättinrättningen vore av sådan
beskaffenhet, alt den långt ifrån fyllde dylika krav. Dess uppbyggnad
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 176-
med lokaler i tre våningar, olämpligt anordnade och i viss mån med otidsenlig
inredning, måste betinga relativt höga driftkostnader. Enligt styrelsens
mening kunde det icke vara välbetänkt, att ett så stort belopp som
200.000 kronor nedlades på denna anläggnings utvidgning. För klinikens
del torde tvättinrättningens utvidgning icke böra vara fullt färdig förrän
om ett par år, enär byggnaden dessförinnan icke torde kunna tagas i bruk.
Rådrum syntes sålunda förefinnas att ytterligare överväga denna byggnadsfråga.
I anledning av det sist anförda hemställde ämbetsverken örn uppdrag att
verkställa utredning i vissa angivna avseenden beträffande det rationella planerandet
av tvättinrättningen.
Med anledning av konsistoriets framställning har Kungl. Majit genom beslut
den 3 december 1937 ställt ett belopp av 7,000 kronor till byggnadsstyrelsens
förfogande för täckande av uppkomna merkostnader för berörda utvidgningsarbeten,
i vad desamma avsåge den psykiatriska klinikens anslutning
till akademiska sjukhusets värmecentral.
Samtidigt har Kungl. Majit, i anslutning till ämbetsverkens utlåtande den
8 november 1937, vidare uppdragit åt byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen
att gemensamt och i samråd med vederbörande universitetsmyndighet
dels verkställa utredning rörande ombyggnad av den nuvarande tvättinrättningen
vid akademiska sjukhuset eller, örn så befunnes lämpligt, rörande
uppförande av ny tvättinrättning vid sjukhuset, dels ock till Kungl.
Majit inkomma med det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda.
Jag övergår härefter slutligen till frågan om medelsbehovet för nästa
budgetår för klinikens uppförande.
I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen gjort framställning
i detta hänseende. Styrelsen meddelar därvid, att anläggningen av kliniken
— med inberäknande av kostnaden för anslutning till akademiska sjukhusets
ekonomicentraler tidigare kostnadsberäknad till (1,457,000 + 140,000)
1.597.000 kronor — komme att enligt senast verkställda beräkningar kräva
ytterligare kostnader. Härom anför styrelsen som följer.
Sedan hösten 1936 hade priserna å byggnadsmaterialier avsevärt stegrats
och arbetslönerna höjts. Ytterligare prisstegringar torde kunna befaras inträda.
Kostnaderna för ledningsarbeten av olika slag hade även undergått en
väsentlig höjning. Med hänsyn till det ovissa läget på materialmarknaden och
beträffande ledningsarbeten ansåge sig styrelsen icke kunna lämna definitiva
kostnadsuppgifter rörande byggnadsmaterialier m. m. för ett byggnadsföretag
sådant som detta, som måste beräknas komma att sträcka sig över
en tid av 1J/2 år. Styrelsen ansåge sig dock böra approximativt uppskatta
dessa stegringar till omkring 25 °/o å tidigare beräknade kostnader.
Genom uppgörelsen i juni 1937 rörande nya kollektivavtal hade i landsorten
arbetarna inom de egentliga byggnadsfacken tillförsäkrats en löneökning
med omkring 9 %, vilket approximativt kunde beräknas medföra en
stegring av den tidigare beräknade byggnadskostnaden med i genomsnitt
4 å 5 °/o.
Med hänsyn till att kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag beräknades
år 1934, ansåge byggnadsstyrelsen följaktligen, att dessa kostna
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
21
der numera borde höjas med i genomsnitt 30 °/o å den tidigare för själva
klinikanläggningen beräknade kostnadssumman, 1,457,000 kronor, eller med
437.000 kronor. De slutliga kostnaderna för byggnadsföretaget skulle sålunda
uppgå till (1,597,000 +437,000 =) 2,034,000 kronor.
Då för byggnadsföretaget tidigare anvisats sammanlagt 775,000 kronor
skulle — anför styrelsen — under förutsättning att styrelsens beräkningar
godtoges, återstå att för företaget anvisa ett belopp av (2,034,000 — 775,000)
1.259.000 kronor. Byggnadstiden kunde som anförts uppskattas till omkring
IV2 år. Örn så vore av budgetsskäl önskvärt, kunde byggnadsföretaget
igångsättas i den ordning, att det förskötes in på budgetåret 1939/1940
och återstående medelsbehov fördelas på de båda närmaste budgetåren
sålunda, att ett anslag av 1,000,000 kronor utginge under budgetåret 1938/
1939 och ett anslag av 259,000 kronor under budgetåret 1939/1940. Denna
fördelning skulle, anmärker styrelsen, jämväl innebära ökade möjligheter
för styrelsen att före den 1 september 1938 närmare beräkna det restbelopp,
som slutligt erfordrades under sistnämnda budgetår.
I enlighet därmed har styrelsen hemställt, att för budgetåret 1938/1939
måtte anvisas 1,000,000 kronor.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall härtill.
Departementschefen.
Genom det den 29 oktober 1937 av Kungl. Maj:t godkända avtalet mellan
Kungl. Majit och kronan och Uppsala stad har frågan om Sjukhusvägen
omsider erhållit sin lösning och såmedelst förutsättning skapats för byggnadsarbetenas
igångsättande.
Vad angår frågan om kostnaderna för anslutningen till akademiska sjukhusets
gemensamma anläggningar, hava dessa icke kunnat undgå att röna
inverkan av det väsentligt höjda prisläget å byggnadsmarknaden. Det är
sålunda klarlagt, att anslutningen icke kan vinnas för den kostnad, som
tidigare angivits och jämväl av riksdagen godtagits. Däremot föreligger
ännu icke — bortsett från den redan fastställda avgiften för värmecentralen
— slutlig utredning rörande storleken av kostnadsökningen. Till denna fråga
torde jag få återkomma, sedan den anbefallda undersökningen verkställts.
Vidkommande därefter själva klinikbygget har jag att anmäla, att jag
icke ansett mig med nuvarande höga byggnadskostnader böra påkalla åtgärder
för igångsättande av detsamma. Då de disponibla medlen böra vara
tillfyllest för påbörjandet av arbetet, därest och i den mån så skulle
prövas höra ske under nästa budgetår, saknar jag anledning att i detta sammanhang
beräkna medel för bestridande av de ytterligare kostnader, som
av byggnadsstyrelsen angivits.
Psykiatrisk klinik och poliklinik vid karolinska sjukhuset.
Frågan har behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 45—ö0, statskontorets
utlåtande nr 184/1937 s. 19—22 oell riksdagens skrivelse nr 431/ 1937.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
Vid 1937 års riksdag beslöts, att i anslutning till karolinska sjukhuset skulle,
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av mig i propositionen nr 124 till
nämnda riksdag förordat förslag, upprättas en psykiatrisk klinik för en beräknad
kostnad av högst 1,033,000 kronor. För byggnadsarbetenas påbörjande
anvisade riksdagen för budgetåret 1937/1938 ett belopp av 500,000 kronor.
Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Maj:t härefter åt karolinska sjukhusets
byggnadskommitté att låta i huvudsaklig överensstämmelse med berörda förslag
uppföra kliniken, därvid Kungl. Majit samtidigt meddelade utbetalningsföreskrifter
av innehåll, att till byggnadskommitténs disposition för påbörjande
av klinikens uppförande skulle ställas nämnda belopp av 500,000 kronor.
I skrivelse den 19 januari 1938 har byggnadskommittén gjort framställning
om anvisande av dels ytterligare medel för den psykiatriska klinikens
uppförande, dels ock medel för iordningställande vid karolinska sjukhuset av
en psykiatrisk poliklinik.
Vad därvid till en början angår den psykiatriska kliniken, har
byggnadskommittén inledningsvis anmärkt, att inom kommittén övervägts en
övergång från öppet till slutet vårdsystem. Emellertid hade kommittén, efter
ingående undersökningar, omfattande bland annat konferenser med representanter
för medicinalstyrelsen, ansett sig icke böra redan nu förorda en övergång
till slutet vårdsystem. Möjligheten av en framtida övergång förefunnes
emellertid, anför kommittén vidare och fortsätter: Härför talade bland annat
den speciella sammansättning av klientelet, som föranleddes av klinikens ställning
såsom undervisningsanstalt. Under dessa förhållanden hade det synts
kommittén angeläget, att kliniken så planerades, att en dylik övergång framdeles
skulle kunna ske utan alltför betungande kostnader och utan att klinikens
drift under övergångstiden äventyrades.
Vid utarbetandet av förslag till de förändringar, som sålunda påkallades,
hade kommittén jämväl beaktat de erfarenheter å sinnessjukvårdens områden,
som utvecklingen under senare år medfört, samt i anledning därav och
på grund av vissa andra förhållanden ansett sig böra vidtaga vissa jämkningar
i övrigt i det av 1937 års riksdag godkända byggnadsförslaget (i det
följande benämnt huvudförslaget).
Rörande innebörden av dessa jämkningar har kommittén
— under åberopande av framställningen bifogade ritningar m. m. — anfört i
huvudsak följande.
Jämkningarna avsåge i första hand en mindre breddning av byggnadskroppen,
vilken breddning vore ägnad att underlätta en eventuell övergång
till slutet vårdsystem. I samma syfte hade evakueringssystemet omarbetats
Huvudförslaget förutsatte vidare, att klinikens flyglar i händelse av behov
skulle kunna påbyggas. Det hade vid sådant förhållande synts kommittén
välbetänkt, att utrymme för blivande bårhissar reserverades i flyglarna, vilket
också skett i jämkningsförslaget.
I huvudförslaget hade den två trappor upp i byggnadens mittparti placerade
personalavdelningen givits en lägre höjd än flygelvåningarna i samma
plan. Kommittén ansåge praktiska skäl tala för att avdelningen redan från
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
23
början gåves samma höjd som våningarna i övrigt. Därigenom bereddes möjlighet
för avdelningens användning för sjukvårdsändamål, därest framdeles
så skulle erfordras.
Enligt huvudförslaget skulle promenadgård för de lugna avdelningarna
anordnas ovanpå mittpartiet av byggnaden. En ur vårdsynpunkt betydande
förenkling uppnåddes, om promenadgårdarna nedflyttades och placerades
ovanpå flyglarna. De centrala lokalerna i mittpartiet behövde därvid icke
störas av genomgångstrafik, utan vårdavdelningarna komme att genom flygeltrapporna
stå i direkt förbindelse med promenadterasserna.
Slutligen hade föreläsningssalen ändrats med hänsyn till teknikens utveckling
i fråga om projektionsapparater samt källarvåningens rum omplacerats
för att bland annat tillfredsställa från personalhåll framkomna krav om tillgång
till omklädnadsrum med tillhörande bad.
Enligt huvudförslaget uppgick klinikens kub till 17,000 ms. I förhållande
därtill innebure jämkningsförslaget en ökning med 930 m3.
Byggnadskommittén anför slutligen, att enligt verkställda kostnadsberäkningar
kostnaderna för klinikens uppförande i enlighet med jämkningsförslaget
komme att uppgå till 1,229,400 kronor. I förhållande till huvudförslaget,
vilket kostnadsberäknats till 1,033,000 kronor, utvisade alltså jämkningsförslaget
en ökning med 19 procent eller 196,400 kronor. Av denna ökning vore
emellertid, anför kommittén, större delen hänförlig till inträffad prisstegring
å material och arbetslöner.
Fördelningen av kostnaderna å olika slag av arbeten framgår av följande
av kommittén lämnade sammanställning, i vilken för jämförelses skull medtagits
kostnadsberäkningen enligt huvudförslaget.
Kostnaderna enligt
Arbetenas art
Byggnad för psykiatrisk klinik.
Byggnadsarbeten .......................... 645,000
Värmeledning och ventilation ..............
Sanitetsteknisk anläggning ..................
Elektrisk installation med hiss ..............
Administration, kontroll, arkitektarvode ......
Ledningar och andra arbeten utanför byggnaden.
f) Gas-, vatten- och avloppsledningar ..........
g) Värme- och varmvattenledningar ............
Elektriska ledningar ......................
Rörkulvert ................................
Vägar, rörgravar, planeringar ..............
Planteringar ..............................
Administration, arvoden och oförutsett......
Summa kronor
a)
b)
c)
d)
h)
i)
k)
l)
m
huvudförslaget
jämknings-
förslaget
Kronor
Kronor
645,000
818,000
67,000
68,000
77,000
92,000
70,700
81,000
78,300
80,000
9,500
9,500
5,500
5,500
2,300
2,700
5,500
60,000
60,000
8,000
8,500
4,200
4,200
1,033,000
1,229,400
Kommittén hemställer under åberopande av det anförda, att till klinikens
uppförande måtte för budgetåret 1938/1939 anvisas 729,400 kronor.
I gemensamt avgivet, den 28 januari 1938 dagtecknat utlåtande över kommitténs
framställning hava medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen i förevarande
del anfört huvudsakligen följande.
24
Kungl. Alaj.ts proposition nr 176
Mot de föreslagna utvidgningarna av byggnadskroppens volym och den
därav föranledda stegringen av kostnaderna torde icke något väsentligt vara
att erinra. Det i viss mån ökade utrymmet och den i personalrummen ökade
rumshöjden vore direkta fördelar, sorn ökade möjligheterna till byggnadens
framtida rationella utnyttjande.
Styrelserna ville dock framhålla, att de föreslagna förändringarna i vissa
avdelningars planläggning icke innebure förbättringar. De för oroliga patienter
avsedda avdelningarnas 3-mannasalar vore sålunda numera placerade
mot norr, ett enkelrum inom samma avdelningar vette med sitt fönster direkt
mot promenadgården och belysningen i de perifera korridorändarna hade
försämrats, varjämte de för halvoroliga patienter avsedda avdelningarnas
promenadterrasser i huvudsak förlagts till byggnadens norrsida. Det
syntes därför ämbetsverken lämpligare, örn dessa delar av kliniken kunde
komma till utförande i närmare anslutning till den av arkitekten C. Westman
på sin tid angivna planlösningen.
De till 1,229,400 kronor beräknade kostnaderna för kliniken föranledde
icke någon erinran.
Jag övergår härefter till byggnadskommitténs framställning i vad densamma
avser iordningställande av psykiatrisk poliklinik vid karolinska
sjukhuset.
Inledningsvis erinrar kommittén härutinnan, att Kungl. Maj :t genom beslut
den 28 april 1933 — på föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet
— medgav, att en psykiatrisk poliklinik finge inrättas vid serafimerlasarettet.
Dessförinnan, upplyser kommittén, hade lokal inom lasarettet upplåtits
till Stockholms stads hälsovårdsnämnd för bedrivande av poliklinikverksamhet
för psykiskt sjuka.
I en till byggnadskommittén ingiven, den 5 augusti 1937 dagtecknad skrivelse
hade professorn V. Wigert — anför kommittén fortsättningsvis — bland
annat berört frågan om förenämnda polikliniks förflyttning till karolinska
sjukhuset samt därutinnan anfört i huvudsak följande.
Den för den psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset avsedda byggnaden
hade — i motsats mot vad som vore fallet vid psykiatriska kliniken i
Lund — icke utrustats med polikliniklokaler, utan hade det på synnerligen
goda och lätt insedda grunder ansetts, att de psykiatriska polikliniklokalerna
skulle vara belägna i sjukhusets huvudkomplex och ansluta sig till de övriga
poliklinikerna. Utrymme för den psykiatriska polikliniken hade också
reserverats i huvudkomplexet och ritningar till dess inredning hade uppgjorts.
Vid klinikritningarnas föreläggande inför olika myndigheter hade
framhållits, att polikliniklokaler skulle inredas på annat håll.
Såväl för sjukvårdsarbete som för undervisningens vid psykiatriska kliniken
rätta bedrivande vore det oundgängligen nödvändigt att hava tillgång
till en poliklinik. Detta förhållande hade föranlett, att en till den nuvarande
psykiatriska kliniken knuten psykiatrisk poliklinik inrättats vid serafimerlasarettet
år 1932. Föreståndaren för denna poliklinik vore professorn i
psykiatri vid karolinska institutet; dessutom vore anställda biträdande läkare
och sköterska. Enligt planen skulle denna poliklinik kvarligga å serafimerlasarettet
tills vidare och först förläggas till karolinska sjukhuset i samband
med serafimerlasarettets överflyttning till Norrbackaområdet, varvid de för
detta ändamål i karolinska sjukhusets poliklinikbyggnad reserverade lokalerna
skulle inredas. Såväl för undervisningen som driften vore det dock
Kungl. Majis proposition nr 176.
25
förenat med synnerligen stora olägenheter att hava den psykiatriska polikliniken
belägen på ett annat sjukhus än den psykiatriska kliniken. Rimligt
syntes det därför vara, att den psykiatriska polikliniken överflyttades
till karolinska sjukhuset, när kliniken förlädes dit från sin nuvarande plats.
Denna poliklinik, som för närvarande disponerade en annan polikliniks lokaler
två eftermiddagar i veckan, vore överlupen av hjälpsökande, men av
utrymmeshänsyn hade man måst avstå från dagliga mottagningar. Då kliniken
och polikliniken bleve förlagda till samma sjukhus, torde besöksfrekvensen
bliva än större. Under dessa förhållanden syntes det nödvändigt,
att den psykiatriska poliklinikens lokaler i karolinska sjukhusets huvudkomplex
inreddes så, att de kunde tagas i bruk, när kliniken öppnades.
I avgivna yttranden över skrivelsen hade densamma därefter tillstyrkts av
såväl karolinska institutets lärarkollegium som direktionen för karolinska
sjukhuset.
Kommittén erinrar i detta sammanhang, att kommittén i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 9 februari 1937 hemställt örn anvisande av 50,000 kronor
för innevarande budgetår för iordningställande av psykiatrisk poliklinik
men att förslag därom icke ansetts böra föreläggas 1937 års riksdag.
Härefter anför kommittén i huvudsak följande.
Såvitt kommittén kunde finna, borde den omständigheten att psykiatrisk
poliklinik för närvarande funnes anordnad vid serafimerlasarettet icke föranleda,
att denna klinik flyttades till karolinska sjukhuset först i samband
med serafimerlasarettets förflyttning. Kliniken utgjorde nämligen icke någon
del av lasarettet såsom sådant och hade överhuvud taget icke berörts vid
utredningar och diskussioner rörande serafimerlasarettet. Enligt kommitténs
uppfattning förelåge endast det förhållandet, att inom lasarettet befintligt
utrymme utnyttjats för en psykiatrisk poliklinik, först av Stockholms stad
och därefter av staten. Riksdagens medgivande för klinikens förflyttning
torde sålunda icke erfordras.
Rörande kostnaderna för poliklinikens iordningställande
framhåller kommittén, att desamma enligt verkställda kostnadsberäkningar
numera uppginge till 62,000 kronor. Merkostnaden i förhållande
till 1937 års framställning i ärendet föranleddes dels av inträffad prisstegring
å material och arbetslöner, dels ock av att kostnad för steriliseringsanläggning
uppgående till 6,000 kronor icke förut medräknats. I avseende å beräkningarna
hänvisar kommittén till följande sammanställning, däri jämväl
upptagits kostnadsberäkningarna enligt kommitténs berörda framställning
lill Kungl. Majit den 9 febuari 1937.
Kostnader
enligt fram- enligt fram
-
Arbetenas art ställning ställning
1937 1938
Kronor Kronor
a) Byggnadsarbeten ............................ 29,000 32,500
b) Värme-, ventilations- och sanitctstekniska anläggningar
...................................... 10,200 17,400
c) Elektrisk installation .......................... 8,000 9,000
d) Administration, arvoden och oförutsett ........ 2,800 3,100
Summa kronor 50,000 62,000
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
1 anslutning till sammanställningen anföres av kommittén, att i beloppet
under b) vid 1938 års kostnadsberäkning inräknats den förut anmärkta kostnaden
för steriliseringsanläggning med 6,000 kronor. Övriga ökningar av
posterna a)—c) i förhållande till 1937 års kostnadsberäkning hade föranletts
av de stegrade materialkostnaderna och arbetslönerna. För avrundning
av slutsumman hade slutligen posten d) höjts med 300 kronor.
Av kommittén framhålles till sist, att det med hänsyn till övriga arbeten
inom huvudkomplexet vore nödvändigt, att medel för poliklinikens anordnande
äskades av 1938 års riksdag.
Under åberopande av det anförda hemställer kommittén om anvisande för
budgetåret 1938/1939 av 62,000 kronor till iordningställande av psykiatrisk
poliklinik vid karolinska sjukhuset.
I det av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen den 28 sistlidna januari
avgivna, förutberörda utlåtandet över kommitténs framställning hava de båda
ämbetsverken uttalat sin livliga anslutning till förslaget om inrättande vid
karolinska sjukhuset av en psykiatrisk poliklinik. Beträffande de till 62,000
kronor angivna kostnaderna hade ämbetsverken vidare icke något att erinra.
Departementschefen.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava kostnaderna för uppförandet
av den psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset,
till vilket byggnadsföretag 1937 års riksdag beviljade ett begynnelseanslag
av 500,000 kronor, numera visat sig komma att avsevärt överstiga de tidigare
beräknade. De senast gjorda kostnadsberäkningarna sluta sålunda på
ett belopp av 1,229,400 kronor, d. v. s. 196,400 kronor mer än vad som förutsattes
vid beviljandet av föregående års anslag. Att anläggningskostnaden
nu beräknas högre torde till största delen hava sin grund i de under senare
tid ökade material- och arbetskostnaderna; till en del är orsaken emellertid
att hänföra till vissa av byggnadskommittén föreslagna jämkningar i planen
för klinikbyggnadens utnyttjande. Dessa jämkningar hava emellertid vitsordats
vara av praktiska behov påkallade och hava i gemensamt avgivet utlåtande
av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen ansetts vara av beskaffenhet
att i huvudsak böra bringas till utförande. Jag finner mig därför böra
förorda, att desamma vidtagas, därvid jag dock vill förutsätta, att de erinringar
rörande detaljer i jämkningsplanen, som blivit av de nämnda ämbetsverken
framställda, må bliva i vederbörlig mån beaktade, utan att totalkostnaden
därigenom ökas. Vid angivna förhållande saknar jag anledning att
framställa någon erinran mot den beräknare kostnadsökningen utan vill tillstyrka,
att till grund för anslagsberäkningen för klinikbygget numera lägges
det av kommittén angivna beloppet, 1,229,400 kronor.
Enligt vad jag i ärendet vidare inhämtat, torde arbetena med klinikens
uppförande kunna igångsättas i sådan ordning, alt desamma kunna förväntas
bliva slutförda under loppet av budgetåret 1938/1939. Jag föreslår där
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 176-
27
för, nied bifall till kommitténs framställning, att för nämnda budgetår anvisas
återstoden av det för arbetenas utförande av mig nu förordade beloppet
eller (1,229,400 — 500,000 =) 729,400 kronor.
De skäl, som vidare anförts för inredande snarast möjligt av de i karolinska
sjukhusets huvudkomplex för psykiatrisk poliklinik reserverade
utrymmena, finner jag mig — i likhet med medicinalstyrelsen och
byggnadsstyrelsen -— böra godtaga. Det för poliklinikens iordningställande
beräknade beloppet, 62,000 kronor, föranleder ej heller någon erinran
från min sida. Jag tillstyrker därför, att för ändamålet för nästa budgetår
anvisas sagda belopp.
Vid bifall till vad jag nu förordat skulle sålunda för här berörda ändamål
tarvas ett anslag under nästa budgetår uppgående till (729,400 + 62,000 =)
791,400 kronor.
Nytt sinnessjukhus i Sundsvall.
Frågan har behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 24—45, statsutskottets
utlåtande nr 184/1937 s. 12—49 och 23—24 samt riksdagens skrivelse nr 431/
1937.
I propositionen nr 124 till 1937 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag
örn uppförande av ett nytt norrländskt sinnessjukhus, förlagt till det s. k.
Sidsjöområdet i Sundsvall.
Enligt detta förslag, som vilade på en av medicinalstyrelsen verkställd utredning
i ämnet, skulle det nya sinnessjukhuset omfatta 900 vårdplatser. Anläggningskostnaderna
uppskattades till omkring 8 miljoner kronor. Gådeå
sjukhus i Härnösand med dess 279 vårdplatser skulle samtidigt nedläggas
såsom statligt sinnessjukhus. I detta syfte hade preliminärt avtal träffats
med Västernorrlands läns landsting om överlåtelse av Gådeå sjukhus till
landstinget, som därefter skulle omändra detsamma till vårdanstalt för lättskötta
sinnessjuka. Köpeskillingen skulle enligt sagda avtal utgöra 450,000
kronor. Förutsättning för detsamma vore, att det nya sjukhuset förlädes inom
Västernorrlands län.
I skrivelse den 8 juni 1937, nr 431, anmälde riksdagen sitt beslut i frågan.
Riksdagen förklarade sig därvid ingalunda vilja bestrida, att vägande
skäl kunde anföras till förmån för Kungl. Maj:ts förslag. Särskilt ansåge sig
riksdagen böra understryka den lämpliga fördelning av upptagningsområdena
de olika sjukhusen emellan, som en förläggning av sjukhuset till Sundsvall
skulle möjliggöra. Ur sjukvårdssynpunkt innebure detta givetvis en betydande
fördel. Att riksdagen emellertid trots detta icke ansett sig böra obetingat
bifalla Kungl. Majds förslag sammanhängde med att riksdagen icke
kunnat frigöra sig från tanken, att bibehållandet av Gådeå sjukhus, utbyggt
till förslagsvis 600 vårdplatser, och inrättandet av ett nytt sjukhus av samma
storlek i Gävleborgs län skulle utgöra en lösning värd att ytterligare övervägas.
Vid ett dylikt övervägande måste emellertid huvudvikten läggas vid kostnaderna
för en örn- och nybyggnad av Gådeå sjukhus. Det vöre därför
28
Kungl. Alaj.ts proposition nr 176.
angeläget, att dessa kostnader snarast möjligt utreddes, vilken utredning lämpligen
borde ske genom byggnadsstyrelsens försorg. För att byggnadsarbetenas
igångsättande icke måtte onödigt fördröjas, ansåge sig riksdagen böra
bemyndiga Kungl. Maj:! att, sedan resultatet av nämnda utredning förelåge,
träffa avgörande mellan det av riksdagen framförda alternativet och Sundsvallsalternativet.
Under åberopande av det anförda anmälde riksdagen,
att riksdagen beslutat, att ett norrländskt sinnessjukhus skulle uppföras, samt
bemyndigat Kungl. Maj:! att besluta rörande sjukhusets förläggning och platsantal,
ävensom bemyndigat Kungl. Majit att låta utföra arbetsritningar och
kostnadsberäkningar m. m. avseende sagda sjukhus. För ändamålet beräknade
riksdagen högst 100,000 kronor.
Med anledning av riksdagens uttalande uppdrog Kungl. Majit den 30 juni
1937 åt byggnadsstyrelsen att efter samråd med medicinalstyrelsen verkställa
fich till Kungl. Majit inkomma med utredning rörande de kostnader, som
omändring och utbyggnad av Gådeå sjukhus till 600
vårdplatser skulle betinga.
Med skrivelse den 29 september 1937 inkom byggnadsstyrelsen med den anbefallda
utredningen. Av skrivelsen torde här i huvudsak få återgivas följande.
I samråd med medicinalstyrelsen hade av byggnadsstyrelsen verkställts en
förberedande undersökning angående inom den nuvarande sjukhusbyggnaden
erforderliga ändringsarbeten samt behovet av nybyggnader för att sjukhuset
skulle kunna bereda vård åt 600 patienter. Denna undersökning hade
visat, att i den nuvarande sjukhusbyggnaden skulle efter modernisering
kunna beredas plats för cirka 220 patienter. Nybyggnader behövde alltså
uppföras i sådan omfattning, att i dem kunde beredas vård åt 380 patienter.
Därjämte erfordrades större byggnader för panncentral och ekonomiavdelningar
än de nuvarande byggnaderna, varjämte flera personalbostäder behövde
inrättas. I samband med denna förberedande undersökning hade utarbetats
skissförslag. Enligt detsamma skulle sjukvårdsbyggnaden ombyggas
och inredas för 220 lugna manliga patienter. I nybyggda paviljonger skulle
plats beredas för 170 lugna kvinnliga patienter, för 95 halvoroliga och oroliga
manliga patienter och för 75 halvoroliga och oroliga kvinnliga patienter.
Före detta länspaviljongen skulle moderniseras och byggas på med en våning
för alt tjäna som upptagningsavdelning för 70 patienter. I nybyggnader skulle
vidare inrymmas centralkök, matsalar, tvättstuga och panulius. Nuvarande
ekonomibyggnaden skulle iståndsättas och i bottenvåningen anordnas arbetssätt-
samt i övre våningen samlingslokal och bostäder. Även det nuvarande
pannhuset skulle ombyggas till arbetslokaler. Nuvarande administrationsoch
bostadsbyggnaden skulle moderniseras och erforderliga nybyggnader för
personalbostäder uppföras.
De föreslagna nybyggnaderna upptoge så stor yta, att även den del av sjukhusområdet,
som nu vore reserverad för trädgård och park, måste tagas i
anspråk för desamma. Om den ifrågasatta utvidgningen komme till stånd,
skulle patienterna alltså icke få nödig tillgång till trädgård eller park, varjämte
personalbostäderna måste förläggas utanför sjukhusområdet. Vid
uppgörandet av ovannämnda skissförslag bade styrelsen därför förutsatt, att
de nya bostadshusen skulle förläggas till ett staden tillhörigt område, nämligen
den invid sjukhusområdet belägna folkparken och att detta område skulle
för ändamålet kostnadsfritt upplåtas av staden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
29
Kostnaderna för de sålunda skisserade byggnadsarbetena beräknade styrelsen
överslagsvis till G,000,000 kronor, motsvarande i genomsnitt 10,000
kronor för varje vårdplats. I denna summa vore emellertid icke inräknade
några kostnader för eventuella gångbara kulvertar.
Kungl. Majit har därefter genom beslut den 15 oktober 1937 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen verkställa erforderlig
utredning samt upprätta ritningar och kostnadsberäkningar för uppförande
av ett nytt sinnessjukhus i Sundsvall, inrymmande omkring
900 vårdplatser.
Med skrivelse den 26 februari 1938 har byggnadsstyrelsen till åtlydnad
av uppdraget inkommit med utredning och förslag i ämnet.
Inledningsvis meddelar styrelsen, att densamma genom arkitekten Hakon
Ahlberg i samråd med medicinalstyrelsen låtit uppgöra skissritningar till
de för sjukhuset erforderliga byggnaderna, varjämte för utredning av särskilda
delar av byggnadsföretaget anlitats följande expertis, nämligen för
den värmetekniska anläggningen Theorells ingenjörsbyrå, för den sanitetstekniska
anläggningen civilingenjören John Bergström, för den elektriska installationen
elektriska prövningsanstalten samt för den kyltekniska installationen
kyltekniska prövningsanstalten.
Rörande det för sjukhuset avsedda området (det s. k. Sidsjöområdet), erinrar
styrelsen, att detsamma vore beläget söder örn staden, begränsat i norr
av stadens södra stadsplanegräns, i väster av Sidsjöbäcken och Sidsjön, med
visst undantag, och i öster och söder av skogsåsar. Marken utgjordes till
stor del av odlad jord och i övrigt av skogsmark. Terrängen vöre delvis
starkt kuperad men med några planare partier. Den öppna marken sträckte
sig in i skogspartiet, där den bildade tre kilformiga dalgångar.
Av styrelsen framhålles vidare, att Sundsvalls stad genom särskilt tillsatta
kommitterade, under förutsättning av stadsfullmäktiges godkännande,
i skrivelser den 10 september och 3 oktober 1935 erbjudit sig att fritt upplåta
ifrågavarande område samt att fritt ordna servis av gas, vatten, avlopp
och elektricitet till detsamma. Avloppsledningen skulle anslutas direkt till
stadens ledningsnät. I skrivelse den 5 januari 1937 hade nämnda kommitterade
vidare erbjudit vattenleverans till ett pris av 12 öre per kubikmeter
vid erforderligt tryck, gas till 10 öre per kubikmeter och elektrisk energi
enligt specificerad taxa. Enligt vad eli av styrelsen åberopat protokollsutdrag
från stadsfullmäktiges sammanträde den 16 november 1937 vidare
utvisade, hade fullmäktige då godkänt de av kommitterade sålunda vidtagna
åtgärderna. Eli slutligt fixerande av gränserna — anmärker styrelsen
i detta sammanhang — syntes dock icke böra vidtagas, förrän definitiva ritningar
till sjukhusanläggningen föreläge.
Enligt det föreliggande skissförslaget -— fortsätter styrelsen — hade, på
sätt som av den skrivelsen bilagda situationsplanen närmare framginge, de
i anläggningen ingående olika byggnaderna sammanförts i lie särskilda
grupper, som förlagts till nyssberörda tre öppna markområden inom den skog
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
bevuxna delen av Sidsjöområdet. Det mellersta av dessa områden upptoge
sålunda de olika sjukhusbyggnaderna jämte administrations- och ekonomibyggnader,
verkstadsbyggnader ävensom en byggnad, inrymmande en
samlings- och kyrksal. Det mot Sidsjön belägna området upptoge bostadsbyggnader
för ogift personal saint en upptagningspaviljong, och till det norra,
mot staden vettande området skulle förläggas bostadsbyggnader för läkare
och gift personal.
De olika sjukhusbyggnaderna vore medelst en delvis över marken dragen
kulvert förbundna med varandra inbördes och med köks- och tvättlokaler,
matsalar samt administrationslokaler. Sjukhusbyggnaderna, som genomgående
vöre avsedda att uppföras i tre våningar, vore åtta till antalet, varav
två byggnader för lugna utearbetare, två byggnader för lugna patienter, två
byggnader för halvoroliga patienter och två byggnader för oroliga patienter.
Halva antalet av nämnda byggnader vore avsett för manliga och halva antalet
för kvinnliga patienter, och skulle byggnaderna rymma 370 vårdplatser
för manliga och 370 vårdplatser för kvinnliga patienter. Därjämte skulle
finnas en upptagningspaviljong med plats för 30 manliga och 30 kvinnliga
patienter ävensom en byggnad, inrymmande sex avdelningar med plats för
102 svårskötta och opålitliga manliga patienter. Sjukhusanläggningen
skulle alltså i sin helhet rymma sammanlagt 902 patienter.
Rörande förslagets innebörd i övrigt hänvisar styrelsen till
den till förslaget hörande beskrivningen ävensom till en av medicinalrådet
Björck upprättad promemoria, innefattande en redogörelse för sjukhusets
planläggning ur medicinsk synpunkt. För kännedom om innehållet i sistnämnda
promemoria får jag hänvisa till handlingarna i ärendet.
Beskrivningen av förslaget är huvudsakligen av följande innehåll.
Området för sjukhuset. Området delas av skogbevuxna åsryggar med ost
—västlig sträckning i tre skilda för bebyggelse lämpliga partier. Det sydligaste
av dessa begränsas av Sidsjön i söder och har en betydande sluttning
mot detta väderstreck. Det utgöres till större delen av odlad mark,
tillhörande den s. k. Enkvistska gården. Detta område har mot söder utsikt
över Sidsjön med omgivande höjder. Det mellersta partiet är inramat
av skogsåsar i norr, öster och söder och består av två odlade områden, den
s. k. Ekorrmyran i öster och ett koloniområde i väster. Dessa bägge områden
skiljas åt av ett smalt tvärgående skogsbälte. Mot väster och sydväst
har koloniområdet utsikt över Sidsjödalen. Det nordligaste området utgöres
av en långsträckt mot väster svagt sluttande öppen odling, avgränsad på samma
sätt som den förutnämnda av skog i norr, öster och söder. Mot väster
och nordväst öppnar sig från detta område en vid utsikt över Selångerdalen.
Sistnämnda område möter med sin norra del stadens nuvarande stadsplanegräns,
varifrån det endast skiljes av ett smalt skogsbälte. Samtliga
områden äro väl skyddade för nordliga vindar.
Marken synes å hela området erbjuda god byggnadsgrund; den utgöres
å de odlade delarna mestadels under matjorden av grus eller stenblandad
sand och pinnmo till ett par meters djup, därpå fast berg. Å skogsområdena
träder berggrunden på vissa ställen i dagen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
31
Tillfarten till området sker nu lättast från väster, på bro över Sidsjöbäcken.
Det synes ur alla synpunkter lämpligast att även för framtiden bibehålla
denna tillfart, vilken träffar området ungefär i dess öst-västliga mittaxel.
Anläggningens liuvuddisposition. Terrängens uppdelning har i förslaget utnyttjats
på så sätt, att anläggningens skilda huvuddelar förlagts i från varandra
skilda grupper inom de tre odlingsområdena.
Mittpartiet, som är rymligast och erbjuder de bästa tillfartsmöjligheterna,
upptages av själva sjukhusanläggningen med sina administrations- och ekonomibyggnader.
Hit har även — på något avstånd från övriga byggnader —•
förlagts bostäder för sådan personal, vilken bör finnas i närheten av ekonomieller
administrationsavdelningen.
Det norra området, som ligger närmast staden och från sjukhuskomplexet
skiljes av en skogsridå, har utnyttjats såsom plats för bostäder åt gift personal,
läkare-, sjukvårds- och ekonomipersonal.
Det södra området, vilket har närmare förbindelse med sjukhusområdet
och är ett ypperligt bostadsläge, har reserverats för bostäder åt den ogifta
sjukvårds- och ekonomipersonalen. Dessutom har hit förlagts upptagningspaviljongen
på något avstånd från bostäderna.
Viigsystem. Anläggningens huvudentré är förlagd där vägen över Sidsjöbäcken
möter områdets västra gräns. Härifrån fördelar sig trafiken omedelbart
på tre huvudvägar: åt höger till upptagningspaviljong och den ogifta
personalens bostadsområde, i mitten till administrationsbyggnaden och sjukhusbyggnaderna,
åt vänster till ekonomiavdelningen. Sistnämnda väg fortsätter
vidare till området för den gifta personalens bostäder, vilket område
emellertid dessutom har sin egen entré från staden i norra gränsen.
De tre områdena förbindas sinsemellan genom en tvärgående väg i nordsydlig
riktning, som i huvudsak följer en befintlig skogsväg och träffar sjukhusområdet
ungefär vid dess mitt. Sistnämnda väg är endast avsedd för
gångtrafik.
Genom detta vägsystem undvikes sammanblandning av olikartad trafik
inom sjukhusområdet, samtidigt som förbindelserna utifrån och mellan de
olika områdena inbördes bliva bekväma. Från portvaktsstugan kunna samtliga
vägar lätt överblickas.
Inre förbindelse mellan sjukhusbyggnaderna. För att underlätta förbindelser
och transport från ekonomi- och administrationsbyggnaderna samt mellan
dessa inbördes har anordnats en kulvertgång —- i huvudsak över markens
plan — i sjukhusanläggningens längdaxel. Till denna äro samtliga sjukpaviljonger
med undantag för upptagningspaviljongen anslutna. Under kulvertgångens
botten löper en rörkulvert för samtliga huvudledningar till de
större byggnaderna. Förbindelsen inom det egentliga sjukhusområdet blir sålunda
i stort sett oberoende av klimatiska förhållanden.
Ityggnadsplane».
Enligt det av medicinalstyrelsen uppgjorda programmet skall sjukhuset
för respektive män och kvinnor innehålla följande avdelningar:
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
Upptagningsavdelning................................... 80 platser
Lugn övervakning.................................... 40 >
Halvlugn > 40 »
Halvorolig > 40 »
Orolig > 30 »
Orolig > 30 >
''Orolig nattövervakning................................. 40 »
Dementa » ................................. 40 »
Arbetare, ej övervakning .............................. 40 »
> » » ................................ 40 »
Sängliggande tbc ....................................._30 »
400 platser
För bägge könen sålunda tillsammans 800 platser. Dessutom skall sjukhuset
innehålla en s. k. specialavdelning för manliga patienter med tillsammans
102 platser, inbördes fördelade på sex olika avdelningar nämligen:
2 avdelningar för lugna utearbetare
1 avdelning
övervakningsfall
1 »
» halvlugna
»
1 »
» halvoroliga
»
1 »
» oroliga
»
Sjukhusets sammanlagda platsantal blir sålunda något över 900.
De bägge upptagningsavdelningarna för män och kvinnor ansågos med
fördel kunna inrymmas i gemensam paviljong.
För samtliga uppegående patienter skulle beredas riklig tillgång till arbetssalar
och tillräckligt rymliga promenadgårdar.
Det egentliga sjukhusområdet med tillhörande drifts- och administrationsbyggnader
är i förslaget disponerat på följande sätt:
Samtliga byggnader hava förlagts i södersluttningen av den ås, som begränsar
mittpartiet mot norr, invid det nuvarande skogsbrynet eller ett stycke
in på detsamma. Härigenom erhållas för byggnaderna de bästa solförhållandena,
samtidigt som de äro skyddade för vindar från nordliga väderstreck.
Sjukpaviljongerna. Då det i sjukhusbyggnaderna är nödvändigt att förlägga
sjukrum åt bägge sidor, hava dessa byggnader orienterats i huvudsakligen
nord—sydlig längdriktning. För att öka avståndet mellan paviljongernas
fasader utan ökning av förbindelseledernas längd hava paviljongerna
förlagts på ömse sidor om den ovannämnda kulvertgången, med vilken de
sålunda växelvis hava förbindelse vid sin norra och södra gavel. För att i
möjligaste mån undvika skuggning på promenadgårdarna hava byggnadslängorna
norr och söder om kulvertgången givits en viss vinkel mot varandra,
och i denna mot söder öppna vinkel äro promenadgårdarna förlagda. Då
byggnaderna på kulvertgångens norra sida äro inbäddade i skog och från
tillfartsvägarna skymmas av de framförliggande byggnaderna, torde denna
vinkelförskjutning icke verka besvärande för ögat. Samtliga sjukpaviljonger
äro uppförda i tre våningar, i huvudsak utan källarvåningar, vilka av ekonomiska
skäl undvikits.
Då marken på kulvertgångens norra sida är högre än på dess södra, komma
byggnaderna på förstnämnda sidan att ligga omkring en våningshöjd högre
än på den senare. Kulverten har sålunda förbindelse med byggnaderna på
södra sidan i bottenvåningen och på den norra i en souterrängvåning, som
endast sträcker sig under dessa byggnaders sydligaste delar.
Kungl. Majlis proposition nr 176.
33
Söder om kulvertgången aro närmast den yttre huvudvägen genom området
förlagda de lugna avdelningarna med mot områdets huvuddel öppna promenadgårdar.
Norr om kulvertgången ligga de oroliga och halvoroliga avdelningarna, inbördes
skilda av- framskjutande skogspartier. Dessa avdelningars promenadgårdar
ligga i sådant höjdläge, att de där promenerande från huvudvägarna
och det öppna området döljas av kulverten men likväl kunna se över denna
mot skogen och horisonten i söder.
Dessa paviljonger äro för vardera könet till antalet fyra. Närmast administrationsbyggnaden
och väster om den tvärgående nord-sydliga huvudvägen
ligga de kvinnliga avdelningarna, öster örn nämnda väg och längre bort
från entrén de manliga avdelningarna. Sinsemellan skiljas dessa av en kvarstående
del av det skogsparti, som för närvarande utbreder sig öster om
nämnda tvärväg mellan koloniområdet och Ekorrmyran. Längst hort i öster
i fonden av det öppna området ligger specialavdelningen, vars mot öster
förlagda promenadgårdar äro helt osynliga från sjukhusområdet.
I de förutnämnda paviljongerna söder örn kulvertgången upptagas samtliga
bottenvåningar av arbetssalar, över vilka äro förlagda två avdelningar
om vardera 40 platser för respektive arbetare och lugna patienter.
I paviljongerna norr örn kulvertgången äro i de två nedre våningarna förlagda
tvenne avdelningar för halvoroliga eller oroliga patienter om respektive
40 och 30 platser samt i översta våningen avdelningar för t.b.c. respektive
dementa. Då sistnämnda två avdelningar upptaga mindre yta än de
öyervarande, har det varit möjligt att i samtliga dessa byggnaders översta
våning på södra gaveln anordna en öppen terrass för sängliggande patienter.
I specialpaviljongens undervåning, som mot väster ligger helt över mark,
äro rymliga arbetssalar jämte vaktrum, läkarerum, förråd etc. belägna.
Upptagningspaviljongen är förlagd nära områdets sydvästra hörn i soligt
läge med utsikt över Sidsjön. Manliga och kvinnliga avdelningarna ligga
över varandra, men respektive avdelningars dagrum och matsalar äro förlagda
till var sin ända av byggnaden för att störning mellan de bägge avdelningarna
inbördes skall i görligaste mån undvikas. I upptagningspaviljongens
södra del är i övre våningen en sjukavdelning för personal inrymd.
Samtliga paviljonger utom specialpaviljongen och upptagningspaviljongen
(vilka endast hava två egentliga våningar) äro försedda med hiss.
Ekonomibyggnader. Längst västerut i sjukhuskomplexet och nära områdets
västra gräns ligga byggnaderna för kök och tvätt, panncentral och
verkstäder. De äro lätt tillgängliga utifrån genom vägen från huvudentrén
utmed västra gränsen men skymmas från entrén och huvudvägen av en
mellanliggande skogsdunge.
Köks- och tvätthyggnaden bildar huvudbyggnaden i detta komplex. Mellan
kök och tvätt mynnar i en hall den ovannämnda kulvertgången på byggnadens
(»strå sida. Härifrån äro förbindelser till kökets utlämningsrum samt
lill tvättens ut- och inlämning. Från västra sidan — ekonomigården — är
kökets inlämning och nedfart till sjukhusets centralförråd, som är beläget
i en jordvåning under byggnaden.
Transporten av mat från köket till avdelningarna liksom av tvätt och all
annan transport avses att hesörjas genom elektriska trucktåg i kulvertgången.
Kökets varuhiss kan även besörja transport av varor från centralförrådet
till kulvertgången.
Köksbyggnaden är entresolerad på så sätt, att köks- och tvättsalarna gå
upp genom byggnaden till en höjd av omkring 5 meter, medan det övriga
utrymmet är fördelat på två våningar, varav den undre inrymmer kökets
och tvättens bilokaler och den övre personalens matsalar och sällskapsrum.
Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 176. i!
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
Personalmatsalar och sällskapsrum. Tillgången till personalens matsalar
sker från kulverten genom en trappa vid dess avslutning i ekonomibyggnaden,
och utifrån genom en väg från södra gaveln. Enär terrängen här ligger
högre än kring köksbyggnaden i övrigt, kommer man vid denna gavel direkt
in i andra våningen — matsalarna.
För all sjukvårdspersonal, läkare inberäknade, är anordnad en enda gemensam
matsal, byggd på självserveringssystem och placering vid småbord.
Invid matsalen ligger ett kaffe- och rökrum, som kan öppnas mot densamma
genom ett skjutdörrsparti. Vid särskilda tillfällen kan detta rum om så
önskas användas som en mindre matsal.
För manlig och kvinnlig ekonomipersonal äro särskilda matsalar anordnade
med hänsyn därtill, att denna personal i allmänhet torde intaga sina
måltider i arbetskläder. Intet hinder möter emellertid att, örn så önskas,
inrymma även denna personal i den gemensamma matsalen — som då utökas
med det nämnda kafferummet — medan de förutnämnda matsalarna
tagas i bruk som kaffe- eller sällskapsrum.
Personalmatsalarna äro så belägna, att man från dem har utsikt mot både
Sidsjöområdet och Selångerdalen.
Mellan de båda matsalsavdelningarna och mitt för trappan ligger ett sällskapsrum
för personalen, vilket är så stort, att det även kan begagnas för
personalens fester och övriga sammankomster (plats för c:a 150 personer).
Panncentral. Panncentralen är belägen väster örn köksbyggnaden; på
dess norra sida ligger kolgården nedgrävd i en sluttning, varigenom tippning
av kol i densamma kan ske uppifrån. Koltillförseln till pannorna matas genom
en kolsilo. Under denna är sopförbränningsugnen belägen.
Pannhuset innehåller, bland annat, smedja, reparationsverkstad, rörförråd
och erforderliga utrymmen för personalens bekvämlighet.
Verkstäder. Söder om pannhuset ligga sjukhusets verkstäder, vilka äro
inrymda i en vinkelbyggnad kring verkstadsgården. Denna byggnad är uppförd
i två våningar och inrymmer i bottenvåningen snickareverkstad jämte
erforderliga garage och i övervåningen målare- och tapetserareverkstäder.
Utanför snickareverkstaden är ett skjul för virkesförrådet.
Växthus. I det soligaste läget på områdets södra del har plats beretts för
växthus.
Administrationsbyggnad. Vid huvudvägen genom sjukhusområdet nära
entrén ligger mellan ekonomiavdelningen och sjukpaviljongerna administrationsbyggnaden,
vilken från baksidan har förbindelse med sjukhusets kulvertsystem.
Byggnadens bottenvåning inrymmer väsentligast behandlings- och
undersökningslokaler, medan övre våningen inrymmer expeditioner och mottagning.
De förstnämnda avdelningarna, vilka böra vara lätt tillgängliga för
sjukhusets personal och patienter men ej hava beröring med andra besökande,
bilda en »inre zon» som står i direkt förbindelse med kulvertgången men
är avskild från byggnaden i övrigt. Denna avdelning inrymmer laboratorier,
operationsrum med sterilisering, omläggnings- och tandbehandlingsrum med
väntrum, röntgen och ljusbehandling med ett omklädningsrum, ett fotograferingsrum
samt apotek.
Närmast entrévestibulen, lätt tillgängliga både utifrån och inifrån, ligga
i bottenvåningen expeditioner för förestånderskor och uppsyningsman.
I övre våningen är sysslomanskontoret inrett närmast trappan i fonden,
och till vänster äro läkarexpeditioner och hjälpverksamhetens expeditioner
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
35
belägna. Särskilt direktionsrum har ej anordnats, men sjukhuschefens rum
har tilltagits så stort, att det även kan göra tjänst för direktionens sammanträden.
I byggnadens källarvåning, som sträcker sig endast under en del av huset,
äro anordnade apoteksförråd, arkiv och ett postutdelningsrum, vilket sistnämnda
är lätt tillgängligt från kulverten och även — på grund av terrängens
lutning — direkt åtkomligt utifrån.
Samlings- och kyrksal för omkring 300 personer har inretts i en byggnad
vid skärningen mellan huvudkulverten och kulverten från administrationsbyggnaden.
Denna byggnad har sålunda goda förbindelser med ekonomiavdelningen
och med sjukhusets samtliga avdelningar.
Själva samlingssalen, vilken tillika skall tjänstgöra som kyrksal, är belägen
1 tr. upp från kulvertens golvplan och är tillgänglig såväl utifrån direkt som
från kulverten genom ett kapprum. Avsikten är att då salen användes som
kyrksal och då man ej lägger av ytterkläderna, den yttre entrén skall användas,
medan vid biografföreställningar eller festligheter den inre entrén genom
kapprummet begagnas. Salen är försedd med apparatrum, orgelläktare samt
erforderliga anordningar för avskiljande av koret, då den användes för profant
ändamål.
Under samlingssalen är inrett ett mindre serveringskök med bekväm förbindelse
från huvudköket samt en gymnastiksal för personalen. För att spara
utrymme tänkes det förutnämnda kapprummet även kunna användas som
omklädningsrum till gymnastiken.
Obduktionslokal och bisättningsrum. Norr örn sjukhusområdet och i förbindelse
med sjukhusets kulvertsystem är en mindre byggnad inrymmande
lokal för obduktion och ett litet bisättningsrum anordnad. Tillfarten till denna
utifrån kan ske utan att beröra det egentliga sjukhusområdet.
Bostäder. Inga som helst bostadslägenheter eller bostadsrum hava inretts
inom- sjukvårds-, ekonomi- eller administrationsbyggnader. Samtliga bostäder
äro sålunda förlagda till för detta ändamål särskilt uppförda byggnader.
Familjebostäderna äro som förut nämnts belägna å områdets norra del, där
de dragits längst upp mot skogskanten i norr för att erhålla bästa solbelysning
och skydd mot nordliga vindar. De komma sålunda också närmast staden
och längst bort från sjukvårdsbyggnaderna.
Bostäderna för sjukvårds- och ekonomipersonal äro samtliga inrymda i
friliggande bostadshus av tvåfamiljstyp. Byggnaderna äro uppförda i 1 1/2
vånings höjd. Vardera lägenheten har egen ingång och inrymmer i bottenvåningen
tambur, vardagsrum och kök med särskild matplats samt i våning
1 tr. upp ett sovrum, badrum med vv. c. och garderober. Sovrummet är så
stort, att det eventuellt kan uppdelas i två mindre sovrum. Varje lägenhet har
sin egen direkt tillgängliga källare med förrådsrum samt egen veranda.
Dessa byggnader avses uppförda i trä med standardiserat utförande, varigenom
kostnaden för desamma torde kunna nedbringas. Förslaget upptager
lö st. sådana dubbelhus. Centralt inom denna byggnadsgrupp är uppförd en
byggnad för tvättstuga, inrymmande två tvättrum och ett rum för mangel och
tork.
Bostäderna för läkare och syssloman äro belägna längst västerut å det
norra området. De utgöras av: bostad för sjukhuschef, för överläkare, tre
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
stycken bostäder för förste läkare och syssloman samt tre stycken bostäder
för andre läkare. Dessa bostäder äro var för sig inrymda i friliggande
bostadshus med undantag för de tre sistnämnda, vilka äro sammanbyggda
till ett radhus.
I ett radhus, beläget söder om administrations- och ekonomibyggnaderna,
äro inrymda bostäder för kassör och bokhållare, uppsyningsman av 1 kl.,
maskinmästare, maskinist av 1 kl. och trädgårdsmästare.
I förslaget har upptagits bostäder för nedannämnda antal ogift personal:
förestånderskor ............................................... 6 st.
översköterskor ................................................ 27 st.
sköterskor och ekonomipersonal .............................. 107 st.
manliga skötare .............................................. 40 st.
Samtliga bostadsrum äro enkelrum med egen tambur, garderob samt tvättställ
för varmt och kallt vatten.
Samtliga rum äro belägna rakt mot söder och hava utsikt över Sidsjödalen.
Bostadsbeståndet har uppdelats på smärre byggnadsenheter, vardera inrymmande
20—40 st. bostäder. Dessa äro i sin tur uppdelade, så att vid
varje korridor aldrig mer än högst sex rum äro belägna. Härigenom har
man sökt undvika karaktären av bostadskasern. Anordningen medför även
den fördelen, att ett ökat bostadsbehov lätt kan tillgodoses genom nybyggnad,
medan örn ett minskat behov vid närmare utredning kan befinnas föreligga,
en eller flera byggnader kunna redan från begynnelsen uteslutas.
Alla korridorer äro enkelsidiga och direkt belysta.
Bostadshusen hava försetts med w. c., badrum och tékök till sådant antal,
att på 7—11 rum i allmänhet finnes ett badrum, två w. c. och ett tékök.
I varje bostadshus finnes ett å två mindre dagrum.
I byggnadernas källarvåningar äro inredda särskilda förvaringsrum för
varje rumsenhet i byggnaden samt gemensamt rum för handtvätt, torkrum
och rum för cykelförvaring.
Portvaktshus. Då portvaktstjänsten enligt meddelade direktiv skall förenas
med skötsel av telefoncentralen, är portvaktsrummet inrättat som expedition
och ej som familjebostad. Ett pär ytterligare bostadsrum för ogift kvinnlig
personal samt en familjebostad för uppsyningsman av 2 kl. hava inrymts i
samma byggnad.
Kostnader.
Den totala kostnaden för anläggningen har av byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå
beräknats till 11,370,000 kr. Enligt en preliminär, av arkitekten
Ahlberg verkställd beräkning, skulle kostnaden dock stanna vid 10,400,000
kr.
Jämförelse med kostnader för tidigare sinnessjukhusanläggningar.
Umedalens sjukhus (med samma patientantal som det nu planerade, 900
platser), för vilket entreprenadavtal uppgjordes år 1931, betingade en kostnad
av totalt omkring 7,200,000 kr. eller 8,000 kr. pr vårdplats.
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
37
S:t Olofs sjukhus, som uppfördes under åren 1933—1936, betingade en
kostnad av omkring 10,000 kr. pr vårdplats.
Vid jämförelse med den beräknade kostnaden för här ifrågavarande sjukhus
bör anmärkas,
1. dels att byggnadskostnaderna under den mellanliggande tiden avsevärt
stegrats,
2. dels att den s. k. specialavdelningen, som förekommer i Sundsvallssjukhuset,
icke har någon motsvarighet i nyssnämnda anstalter,
3. dels att bostäder i större utsträckning här bereus bland annat på grund
av den ovannämnda specialavdelningen,
4. dels att standarden vad beträffar lokaler för behandling och undersökning,
arbetssalar för patienter samt framför allt personalens bostäder i det
nu uppgjorda förslaget är väsentligt mycket högre än i de nyssnämnda tidigare
uppförda sjukhusanläggningarna.
Örn alla dessa faktorer tagas med i räkningen, skall man finna, att de
högre kostnader, som denna anläggning betinga, äro väl motiverade.
1. Byggnadskostnadernas stegring sedan 1931 torde kunna
uppskattas till omkring 25 %. För att göra jämförelsen riktig, bör därför
kostnaden per vårdplats för Umedalens sjukhus med dagens priser uppskattas
till 10,000 kr. och för S:t Olofs sjukhus till 12,500 kr. Då S:t Olofs
sjukhus å andra sidan innehåller ett färre antal vårdplatser, torde en viss
reduktion av sistnämnda siffra vid jämförelsen vara befogad. En ungefärligen
riktig utgångspunkt för jämförelsen torde därför vara att uppskatta
platskostnaden å Umedalens sjukhus till 10,000 kr. och å S:t Olofs sjukhus
till 12,000 kr.
2. Vad beträffar den s. k. specialavdelningen framgår av beräkningen,
att den per plats drager något mer än 60 % högre kostnad än en
vanlig sjukpaviljong på grund av de avsevärt större krav, som ställas på en
sådan avdelning i avseende å säkerhetsåtgärder, uppdelning av patientmaterialet
etc. Den totala merkostnad, som härigenom förorsakas, kan beräknas
till omkring 370,000 kr.
3. En uppfattning om de ökade kostnader, som det större antalet
bostäder jämförda med tidigare anläggningar medför, giva följande
tabeller:
Umedalens sjukhus.
Familjebostäder
Bostäder för ogift personal
5 rum,
kök o.
däröver
3 rum
och kök
2 rum
och kök
1 rum
och kök
dublett
enkel-
rum
rum för
2 pers.
Bostad lör sjukhuschef......
1
_
_
—
—
—
—
Bostad för överläkare ......
1
—
—
—
—
—
—
Bostad för förste läkare......
1
—
—
—
—
—
—
Bostad för syssloman........
Bostad för andre läkare, före-
1
—
—
stånderskor m. fl...........
Bostad för personal, högre lö-
6
negrupper ................
Bostad för personal, lägre lö-
2
negrupper ................
—
—
8
5
—
—
—
Sjukvårdspersonal m. fl.......
—
—
—
—
—
87
62
4
2
8
5
G
87
G2
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
Sidsjö sjukhus.
Familjebostäder
Bostäder för ogift personal
5 rum,
kök o.
däröver
4 rum
och kök
3 rum
och kök
2 rum
och kök
dublett
enkel-
rum
alkov
enkel-
rum
Bostad för sjukhuschef......
1
Bostad för överläkare ......
1
—
_
_
Bostad för förste läkare......
2
_
_
_
Bostad för syssloman........
Bostad för andre läkare, före-
1
—
—
—
—
—
—
stånderskor m. fl...........
Bostad för personal, högre lö-
—
3
—
—
—
—
—
negrupper ...........
7
Bostad för personal, lägre lö-
negrupper ................
—
—
_
32
Sjukvårdspersonal m. fl.......
—
—
—
6
27
150
5
3
7
32
6
27
150
Följande tabell angiver den ökade kostnad, som det större antalet personalbostäder
vid Sidsjösjukhuset medför:
Umedalens
sjukhus
Sidsjö
sjukhus
Kostnads-
ökning
Sidsjösj.
Kostnads-
minskning
Sidsjösj.
5 rum och kök och däröver..........
4 » » » ....
4
5
3
55,000
105,000
lin rinn
—
3 » » » ....
2
7
2 » » » .....
8
32
432,000
1 » » »
5
50,000
dubletter..........
6
0
rum................
149
174
154,000
_
856,000
50,000
Således i runt tal 800,000 kr.
Tages endast hänsyn till vad nyss nämnts under 1, 2 och 3, ställer sig en
jämförelse mellan kostnaderna för Umedalens sjukhus och för Sidsjösjukhuset
sålunda:
Umedalens sjukhus (900 platser)
byggnadskostnad ...................................... 7,200,000
25 % tillägg för jämförelse med 1938 års byggnadskostnads
index
.............................................. 1,800,000
9,000,000.
Sidsjösjukhuset
av byggnadsstyrelsen beräknad kostnad .................. 11,370,000
reduktion för specialavdelningen ................ 370,000
reduktion för större antal personalbostäder ........ 800,000 1,170,000
10,200,000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
39
Av denna jämförelse framgår sålunda, att den högre standard som Sundsvallsanläggningen
representerar, medför en ökad kostnad av omkring
1,200,000 kr. eller omkring 1,300 kr. per vårdplats enligt byggnadsstyrelsens
beräkning. Enligt arkitekten Ählbergs preliminära beräkning skulle jäm
-
förelsen ställa sig sålunda:
Sidsjösjukhuset .......................................... 10,400,000
reduktion enligt vad nyss anförts ........................ 1,170,000
9,230,000,
varför kostnadsökningen på grund av höjd standard endast skulle belöpa
sig till 230,000 kr. eller omkring 255 kronor per vårdplats.
Vad beträffar denna ökning anföres följande:
Administrationsbgggnaden: större laboratorier, röntgen, ljusbehandlingsrum,
tandbehandlingsrum.
Sjukavdelningarna: större antal enkelrum, arbetslokaler i betydligt större
utsträckning än förut.
Personalbostäderna: samtliga bostäder inrymda i särskilda bostadshus,
inga lägenheter under 2 rum och kök, endast 2-familjshus för lägre befattningshavare,
badrum till alla familjebostäder, endast enkelrum för all
ogift personal, större antal bekvämligheter (badrum, w. c., tékök i bostadshus
för ogift personal), familjebostäder i stället för dubletter för andre
läkare.
Vad beträffar kostnaden för personalbostäderna anmärkes emellertid, att
dessa bostäder till sitt övervägande flertal äro sådana, för vilka hyra erlägges,
och att alltså det på bostäderna nedlagda kapitalet därigenom blir åtminstone
till viss del räntebärande.
Kostnaderna för uppförandet av sjukhuset uppskattas av byggnadsstyrelsen
i enlighet med den i beskrivningen omnämnda, av styrelsens byggnadsbyrå
verkställda approximativa beräkningen till 11,370,000 kronor.
Enligt denna kostnadsberäkning skulle kostnaderna fördela sig på byggnadsföretagets
särskilda delar på sätt som följande uppställning utvisar. För
jämförelse har jag i denna uppställning jämväl anmärkt den av arkitekten
Ahlberg verkställda preliminära kostnadsberäkningen, slutande å 10,400,000
kronor.
Kostnaderna
enligt bygg-
enligt
A r b
e
te nas art
nadsstyrelsens
approxima-
Ählbergs
preliminära
tiva förslag
förslag
Kronor
Kronor
1.
Paviljong nr 1 för lugna och halvlugna......
545,000
482,000
2.
» »2
»
halvoroliga och oroliga ....
625,000
573,000
3.
» »3
>
lugna och halvlugna.......
550,000
467,000
4.
> »4
i>
oroliga...................
665,000
597,000
5.
t> »5
i>
lugna och halvlugna......
545,000
482,000
6.
T> »6
»
halvoroliga och oroliga ...,
625,000
573,000
7.
T> »7
»
lugna och halvlugna.......
550,000
467,000
8.
T> »8
T>
oroliga...................
665,000
570,000
9.
Specialpaviljong
,... 1,050,000
905,000
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
Kostnaderna
Arbetenas art
enligt bygg- nadsstyrelsens
approxima-
enligt
Ählbergs
preliminära
10.
Upptagningspaviljong....................
tiva förslag
Kronor
410,000
förslag
Kronor
389,000
11.
Admlnistrationsbyggnad...........
230,000
254,000
12.
Köks- och tvättbyggnad.................
750,000
643,000
13.
Samlingssal.........................
165,000
185,000
14.
Pannhus ........................
675,000
803.000 1
15.
Verkstadsbyggnad ..................
140,000
150,000
16.
Bostad för sjukhuschef..............
85,000
83,000
17.
» * överläkare ...............
75,000
70,000
18.
> » syssloman..........................
60,000
55,000
19.
Bostäder för bste läkare 2 st..................
120,000
lll,0u0
20.
» > 2:dre » 3 st................
115,000
105,000
21.
» » översköterskor ...................
150,000
145,000
22.
» » förestånderskor och sköterskor......
175,000
151,000
23.
» » ogift kvinnlig personal 3 st.........
495,000
477,000
24.
* » ogift manlig personal..............
225,000
217,000
25.
Tvåfamiljshus för gift personal 16 st.............
560,000
576,000
26.
Radhus för gift personal........................
140,000
132,000
27.
Tvättstuga för gift personal ....................
20,000
12,000
28.
Obduktionsbyggnad..........
35,000
21,000
29.
Transformator och växthusbyggnad .............
85,000
72,000
30.
Portvaktsbyggnad.........
40,000
42,000
Utvändiga ledningar, kulvertar, planering, stängsel och
vägar m. m.....................
800,000
591,000
Summa kronor 11,370,000
10,400,000
I fråga om a n s 1 a g s b e h o v e t för budgetåret 1938/1939 anser byggnadsstyrelsen
ett belopp av 500,000 kronor vara erforderligt för upprättande av
fullständiga entreprenadhandlingar samt för byggnadsarbetenas igångsättande
Departementschefen.
Den kompletterande utredning, som, efter det 1937 års riksdag varit i tillfälle
pröva frågan örn uppförande av nytt sinnessjukhus för Norrland, verkställts
genom byggnadsstyrelsens försorg, har ådagalagt, att en ombyggnad av
Gådeå sjukhus icke är ägnad att tillförsäkra sinnessjukvården i denna del av
riket tillgång till tidsenliga vårdmöjligheter av erforderlig omfattning. De
beräknade kostnaderna ställde sig också anmärkningsvärt höga, detta främst
föranlett därav att nuvarande byggnader endast i mycket begränsad utsträckning
låta sig utnyttja för en moderniserad sjukvårdsinrättning av den storlek,
riksdagen avsett.
Vid sådant förhållande har jag icke ansett mig böra tillstyrka en ombyggnad
av Gådeå sjukhus utan fasthållit vid min för 1937 års riksdag framlagda
plan, att ett nytt sinnessjukhus bör uppföras i Sundsvall. Såsom jag
1 Inberäknat kostnader för skorsten och kolgård samt pannanläggning och maskinell utrustning
i pannhus.
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
41
redan erinrat, har Kungl. Maj:t genom beslut den 15 oktober 1937 uppdragit
åt byggnadsstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen verkställa erforderlig
utredning samt upprätta ritningar och kostnadsberäkningar för ett
sådant sjukhus, inrymmande omkring 900 vårdplatser. Jag har tillika upplyst,
att sagda uppdrag numera fullgjorts samt redogjort för det utarbetade
förslaget och de beräkningar, som i anslutning till detsamma framlagts av
byggnadsstyrelsen.
Den föreliggande planen synes mig utgöra en god lösning av byggnadsfrågan,
och jag bar i princip intet att erinra mot förslaget. I allt väsentligt
lär detsamma få anses hava väl anpassats efter de uppgifter, som sjukhuset
enligt de förlidet år uppdragna riktlinjerna skulle fylla. Från stadsfullmäktige
i Sundsvall föreligger lagakraftvunnet beslut rörande tillhandahållande
av kostnadsfri tomt samt förbindelse att fritt ordna servis av gas, vatten,
avlopp och elektricitet till densamma.
Vad angår de beräknade kostnaderna, måste jag finna dessa synnerligen
höga. Förslagets upphovsman har preliminärt kalkylerat desamma till
10.400.000 kronor eller omkring 11,500 kronor per vårdplats, medan byggnadsstyrelsen
funnit sig böra höja denna beräkning till 11,370,000 kronor, vilket
innebär mer än 12,600 kronor per vårdplats. Man har härvid att erinra sig,
att det år 1935 färdigbyggda sinnessjukhuset i Umeå, som har samma antal
platser som debnu planerade, drog en kostnad av 7,200,000 kronor eller 8,000
kronor per vårdplats. Byggnadsstyrelsen har ock i en mig tillställd promemoria
framhållit, att beräkningarna vöre allenast approximativa, hänförliga till
byggnadernas kubikmassa, samt att styrelsen för egen del funnit kostnaderna
anmärkningsvärt höga.
Av den utredning, som förebragts, framgår, att den specialavdelning, som
ansetts böra anknytas till Sundsvallssjukhuset, föranleder en merkostnad av
370.000 kronor enligt arkitekten Ählbergs kalkyler. Enligt samma kalkyler
skulle med hänsyn till det väsentligt ökade antalet personalbostäder inträda
en merkostnad av i runt tal 800,000 kronor eller närmare 900 kronor per vårdplats.
Slutligen gäller, att byggnadskostnaderna under den tid, som förflutit,
sedan Umedalens sjukhus var föremål för entreprenad, stegrats med omkring
25 %>.
Jag kan för min del icke finna behövligt, att personalbostäder vid nu förevarande
sjukhus, vilket skulle komma att ligga inom Sundsvalls stad, behöva
anordnas i större utsträckning än vad fallet är i fråga örn Umedalens sjukhus.
Här erbjuder sig sålunda utan vidare en möjlighet till begränsning av kostnaden.
Och jag anser mig också ha fog för den anmärkningen, att i vissa
fall anspråken på bostädernas kvalitet uppenbarligen ställts onödigt höga,
då man finner de särskilda bostadshusen för sjukhuschef, överläkare, förste
läkare och syssloman kostnadsberäknade till belopp mellan 85,000 kronor
och 60,000 kronor. I den mån hyresavgifterna för sagda bostäder skola
avvägas efter byggnadskostnaderna, lära befattningshavarna i fråga säkerligen
få vidkännas utgifter för bostaden, som skulle komma att stå i en föga
rimlig relation till de fastställda avlöningarna. Jag anser därför i nu an
Biliang
till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 170.
•i
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
givna avseende avsevärda förenklingar böra komma till stånd vid den slutliga
bearbetningen och anser mig icke kunna godtaga planen i denna del.
Genom begränsning av personalbostädernas antal och förenkling av desamma
— i den mån de överskrida skälig minimistandard — synes mig en
icke obetydlig reduktion av totalkostnaderna kunna uppnås. Efter samråd
med byggnadsstyrelsen finner jag mig berättigad uppskatta densamma
till inemot 1 miljon kronor, vadan för sjukhuset torde beröra beräknas högst
ett belopp av 10,400,000 kronor. Byggnadsföretaget är avsett att utföras i
byggnadsstyrelsens egen regi, vadan säkerhet vinnes för att kostnaderna icke
i onödan drivas i höjden.
Då det synes mig i hög grad angeläget, att arbetena utan dröjsmål igångsättas
och bedrivas i snabbast möjliga tempo, anser jag det icke tillfyllest
att för nästkommande budgetår allenast beräkna det av byggnadsstyrelsen
föreslagna beloppet av 500,000 kronor, utan torde — jämväl för tillgodoseende
av det inom denna del av landet starkt kännbara behovet av möjligheter
för arbetslöshetens bekämpande —- ett belopp av 1,000,000 kronor böra
ställas till förfogande.
Anordnande av provisoriska sekundärsjuklius inom den statliga sinnessjukvården.
•
I proposition till 1937 års riksdag (nr 314) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att dels medgiva, att för uppehållande under budgetåret 1937/1938 av
provisoriska sekundärsjuklius i anknytning till det eller de statens sinnessjukhus,
som Kungl. Majit bestämde, finge disponeras för sagda budgetår
anvisade anslag till statens sinnessjukhus: avlöningar och omkostnader,
dels ock till utrustning och, i förekommande fall, inredning av sådana sekundärsjukhus
för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor. Propositionen vann riksdagens bifall.
Sedan Kungl. Majit den 30 juni 1937 uppdragit åt medicinalstyrelsen att
fullfölja av styrelsen påbörjad utredning rörande anordnande av provisoriska
sekundärsjukhus inom den statliga sinnessjukvården samt styrelsen
därefter avgivit förslag i ämnet, har Kungl. Majit genom beslut den 10 september
1937 ställt ovannämnda anslag till styrelsens förfogande ävensom förordnat
örn inrättande av provisoriska sekundärsjukhus i epidemisjukhusen
i Enköping och Mjölby. Vad åter angår det av medicinalstyrelsen framförda,
i propositionen nr 314 omnämnda förslaget att disponera den tidigare
för S:t Olofs sjukhus i Visby använda sjukhusbyggnaden för enahanda ändamål,
har styrelsen i skrivelse den 5 oktober 1937 anfört, att styrelsen numera
icke vidhölle detta förslag, enär ifrågavarande sjukhusbyggnad på annat
sätt kunde komma den offentliga sjukvården till godo. I stället hade
styrelsen funnit sig böra hemställa, att det styrelsen den 30 juni 1937 lämnade
uppdraget måtte utvidgas att jämväl omfatta utredning angående inrättandet
inom Svea ingenjörskårs kasernetablissemang i Vaxholm av ett
statligt sinnessjukhus för omkring 220 patienter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
43
Styrelsen har därefter i skrivelse den 18 sistlidna februari förmält sig
hava slutfört beräkningarna av de erforderliga kostnaderna för kasernens
apterande till provisoriskt sekundärsjukhus och dettas utrustning för 100
patienter samt därvid upplyst, att desamma kunde beräknas till sammanlagt
omkring 175,000 kronor, av vilket belopp emellertid cirka 45,000 kronor
kunde bestridas av icke disponerad del av det reservationsanslag av
100,000 kronor, som genom Kungl. Maj:ts berörda beslut den 10 september
1937 ställts till styrelsens förfogande för utrustning och inredning av provisoriska
sekundärsjukhus.
Styrelsen har vidare anfört bland annat följande.
Den omedelbara anledningen till statsmakternas beslut om inrättandet av
provisoriska sekundärsjukhus vore den under förra delen av sistlidna år
starkt påtalade överbeläggningen av fångvårdens sinnessjukavdelningar med
sträffriförklarade. Enligt från fångvårdsstyrelsen införskaffade uppgifter
hade under fjolåret det högsta antalet straffriförklarade män, som inom
fångvården avvaktat plats på statligt sinnessjukhus, uppgått till 170. Genom
samverkan av olika orsaker hade emellertid antalet straffriförklarade män
av ovan angiven kategori sedan dess nedgått till 107, samtidigt som antalet
vårdplatser inom fångvården något ökat. Inom den närmaste tiden komme
vidare cirka 40 straffriförklarade att överföras från fångvårdens sinnessjukavdelningar
till statens sinnessjukhus.
Anföras borde vidare, att det högsta sammanlagda antalet exspektanter
till statens sinnessjukhus under fjolåret, 3,111, uppnåtts i oktober. Denna
siffra hade nu sjunkit till 2,839. Under innevarande år komme öppnandet
av ett antal vårdplatser å av landsting drivna vårdhem för lättskötta sinnessjuka
att bereda den statliga sinnessjukvården en viss lättnad, varjämte
renoveringen av S:t Sigfrids sjukhus kunde förväntas bliva avslutad och ett
betydligt antal vårdplatser därigenom åter bliva belagda. Med hänsyn därtill
och då provisoriska men dock relativt kostsamma åtgärder för skapande
av nya sinnessjukvårdsplatser icke borde av statsmakterna vidtagas, förrän
omständigheterna gjorde detta ofrånkomligt, ansåge sig medicinalstyrelsen
icke böra föreslå, att åtgärder för ifrågavarande kasernetablissemangs
omedelbara apterande till provisoriskt sekundärsjukhus vidtoges.
Medicinalstyrelsen har sålunda endast ansett sig böra hemställa, att Kungl.
Majit måtte vidtaga de åtgärder, som prövades erforderliga för att arbetet
med det nya sekundärsjukhusets inrättande omedelbart skulle kunna påbörjas,
när behov därav kunde komma att yppa sig.
Departementschefen.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, finner medicinalstyrelsen
numera inga omedelbara åtgärder erforderliga för att provisoriskt öka tillgången
på sekundärplatser inom sinnessjukvården. För egen del är jag
visserligen icke övertygad, att den sedan i fjol inträdda förbättringen i läget
är så avsevärd eller med säkerhet bestående, att man icke alltjämt
bör räkna med möjligheten att fullfölja planen för anordnande av provisoriska
vårdplatser. 1 sådant avseende synes mig Vaxholms-alternativet avgjort
fördelaktigare än uppslaget att för ändamålet disponera det äldre och
numera övergivna S:t Olofs sjukhus i Visby. Då emellertid, enligt medici
-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
nalstyrelsens mening, någon anledning icke föreligger att omedelbart taga
kasernetablissemanget i Vaxholm i anspråk såsom provisoriskt sekundärsjukhus,
saknar jag skäl att beräkna medel för ändamålet. I den mån ett
nu icke förutsebart behov av ökade vårdmöjligheter skulle inställa sig och
förslaget i fråga kunde behöva förverkligas, finnas vissa medel tillgängliga
å redan anvisat anslag. Därest ytterligare medel skulle visa sig erforderliga,
lärer Kungl. Majit få vidtaga nödiga åtgärder.
Sammanfattning.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört, skulle för nästa budgetår
medel behöva anvisas till arbeten, avseende följande sjukhus med här angivna
belopp:
Kronor
Ulleråkers sjukhus ........................ 471,000
Restads sjukhus .......................... 93,800
Mariebergs sjukhus ........................ 75,000
Frösö sjukhus ............................ 175,000
S:ta Gertruds sjukhus ...................... 448,500
Psykiatrisk klinik och poliklinik vid karolinska
sjukhuset .............................. 791,400
Nytt sinnessjukhus i Sundsvall .............. 1,000,000
3,054,700
I detta sammanhang vill jag erinra, att å de för anordnandet av Vipeholms
sjukhus i Lund anvisade anslagen uppkommit vissa besparingar, men att
jag funnit dessa icke böra tagas i anspråk för här berörda byggnadsändamål.
Beträffande dessa besparingar ber jag få hänvisa till en av byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 22 februari 1937 gjord anmälan i ämnet. Byggnadsstyrelsen
framhåller däri i huvudsak följande.
Genom brev den 26 juni 1931 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att låta i huvudsaklig överensstämmelse med ett i propositionen nr 140 till
1931 års riksdag framlagt förslag för en beräknad kostnad av högst 4,140,000
kronor anordna den anstalt för vuxna, svårskötta, obildbara sinnesslöa av
mankön — Vipeholms sjukhus i Lund — som enligt beslut av 1930 års riksdag
skulle inrättas genom omändring och utbyggnad av det ofullbordade
kasernetablissemanget i Lund.
Genom brev den 30 juni 1933 föreskrev Kungl. Majit, bland annat, att vid
byggnadsföretaget ifråga skulle i stället för den tidigare beslutade köksoch
tvättbyggnaden uppföras en köks- och matsalsbyggnad i huvudsaklig
, överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 24 oktober
1932 framlagt och av föredragande departementschefen i propositionen nr 156
år 1933 förordat förslag. Därigenom beräknades byggnadskostnaderna skola
minskas med 110,000 kronor.
För anordnande av anstalten i fråga hade Kungl. Majit ställt till byggnadsstyrelsens
förfogande sammanlagt 4,030,000 kronor.
Kostnaderna för det nu slutförda byggnadsföretaget uppginge till
3,692,155 kronor 80 öre, vartill komme beslutade men icke verkställda utgifter
med 20,796 kronor 93 öre. Därutöver komme emellertid ett belopp
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
45
av omkring 26,000 kronor att erfordras för likvid av vissa ännu icke slutligt
fastställda kostnader. Sammanlagda utgifterna uppginge sålunda till i runt
tal 3,739,000 kronor och för närvarande kunde alltså beräknas en besparing
å de anvisade anslagsmedlen av omkring 291,000 kronor.
Influtna hyres- och arrendemedel, vilka icke avräknats i förestående kostnadsuppgifter,
utgjorde 1,562 kronor 50 öre.
Av det besparade beloppet borde styrelsen emellertid tillsvidare kunna
disponera en summa av 60,000 kronor för att i mån av behov bestrida utgifter
för sådana kompletterings- och reparationsarbeten, som kunde visa sig
erforderliga att utföra under åren 1937 och 1938. Då byggnadsföretaget
vore utfört i styrelsens egen regi, borde styrelsen hava möjlighet att under
denna tvåårsperiod, som kunde jämföras med en byggnadsentreprenörs garantitid,
avhjälpa möjligen uppstående bristfälligheter och därjämte vidtaga
behövliga mindre kompletteringar.
På grund av det anförda har byggnadsstyrelsen hemställt om bemyndigande
att av de för byggnadsföretaget anvisade anslagsmedlen använda, i mån av behov,
ett belopp av högst 60,000 kronor för bestridande av kostnader för möjligen
erforderliga kompletteringsarbeten för de enligt beslut den 27 juni 1930
ny- och ombyggda cfelarna av Vipeholms sjukhus.
Förevarande framställning ger ej anledning till någon erinran från min
sida. Under förutsättning att riksdagen ej har något att däremot invända,
har jag därför för avsikt att tillstyrka bemyndigande för byggnadsstyrelsen
att av de å Vipeholmsbygget besparade anslagsmedlen använda det begärda
beloppet, högst 60,000 kronor, till berörda kompletteringsarbetens utförande.
Nyss beräknade belopp av 3,054,700 kronor torde få utgå från ett å kapitalbudgeten,
statens allmänna fastighetsfond, anvisat reservationsanslag till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.
Med avseende å fördelningen av medlen under anslaget bör gälla, att den
angivna beräkningen icke får vara i detalj bindande för medlens disposition.
I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande
eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske
mot det, att motsvarande minskning vidtages i de anvisade medlen för ett
annat ändamål.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
I. besluta, att i Sundsvall skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig framlagt förslag uppföras ett nytt sinnessjukhus
för en beräknad kostnad av högst 10,400,000 kronor;
II. besluta att beträffande renoveringsarbeten vid S:t Sigfrids
sjukhus och Frösö sjukhus godkiinna de jämkningar
Bihang till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 176. 5
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
i riksdagen tidigare underställda planer, som av mig förordats;
lil.
besluta att beträffande uppförandet av psykiatrisk
klinik vid karolinska sjukhuset godkänna de jämkningar i
riksdagen tidigare underställd plan, som av mig förordats;
IV. besluta att vid karolinska sjukhuset skall inredas en
psykiatrisk poliklinik i enlighet med vad av mig förordats;
samt
V. å kapitalbudgeten, Statens allmänna fastighetsfond,
till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för budgetåret
1938/1939 anvisa ett reservationsanslag av 3,054,700
kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils-Sture Lindqvist.
Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
3S0940
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1938:343 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus jämte en i ämnet väckt mot s. 6 i texten
- SU 1938:187 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938139, i vad propositionen avser anslag under socialdepartem s. 18 i texten
- SU 1938:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten