Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

1938-03-03 · 46 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 46 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:176, Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

1

Nr 176.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus; given

Stockholms slott den 3 mars 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Departementschefen, statsrådet Möller anför:

1 årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t å kapitalbudgeten, bilaga

4, rubriken »Statens allmänna fastiglietsfond», punkt 1, föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1938/1939 beräkna ett reservationsanslag

av 2,800,000 kronor.

Jag torde nu få upptaga hithörande frågor till fortsatt behandling.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 176. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 176-

Inledning.

I propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlades en plan för anskaffande

av nya platser för den statliga sinnessjukvården, enligt vilken plan

den rådande bristen på vårdplatser å de statliga sinnessjukanstalterna skulle

fyllas medelst genomförande av ett i planen ingående byggnadsprogram.

Enligt detta program skulle genom uppförande av nya sinnessjukhus samt

vissa omändrings- och utvidgningsarbeten vid äldre hospital antalet vårdplatser

ökas med omkring 4,800 för sinnessjuka och omkring 1,000 för sinnesslöa.

Byggnadsarbetena skulle utföras under en tid av tio år och medföra

en totalkostnad av i runt tal 39,500,000 kronor. Den sålunda framlagda

planen blev i sina huvuddrag godkänd av riksdagen (skrivelse nr 287).

I propositionen nr 150 till 1930 års riksdag föreslogos vissa ändringar i

planen. Ändringarna, som närmare framgingo av en vid propositionen fogad

översikt över beräknade kostnader för nyanskaffning av hospitalsplatser m. m

under budgetåren 1928/1929—1937/1938, inneburo framförallt en ökning av

antalet vårdplatser för sinnesslöa till omkring 1,900 samt en höjning av

totala kostnaderna till i runt tal 48,200,000 kronor.

Mot de föreslagna ändringarna i 1928 års plan gjorde riksdagen icke någon

erinran. Ej heller föranledde den vid propositionen fogade översikten annan

anmärkning än den, som följde av riksdagens beslut, att den i översikten

upptagna sinnesslöanstalten i Lund skulle påbörjas tidigare än i propositionen

avsetts (skrivelse nr 361).

Alltsedan budgetåret 1928/1929 har riksdagen för fullföljande i huvudsak

av omförmälda plan årligen beviljat betydande anslag. De anslagsbelopp,

som sålunda anvisats, framgå av följande tablå.

1928 1929 ......

Kronor.

....... 3.500,000

1933/1931 ......

Kronor.

....... 7.187,800

1929/1930 .....

....... 4,100.000

1934/1935 ......

....... 2,905,500

1930/1931 .....

....... 4,700,000

1935/1936 .....

....... 3,302,250

1931/1932 .....

....... 6,400,000

1936/1937 .....

....... 2,843,000

1932/1933 .....

....... 6.250,000

1937/1938 .....

....... 2.857,600

De för budgetåren 1928/1929—1932 1933 anvisade beloppen hava beviljats

under femte huvudtiteln såsom reservationsanslag till hospitalsbyggnader.

Av de för budgetåren 1933/1934—1935/1936 anvisade beloppen hava respektive

6,592,800, 2,660,500 och 3,223,250 kronor beviljats såsom reservationsanslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, medan

595,000, 245,000 och 79,000 kronor anvisats såsom reservationsanslag till

inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen m. m. De förstnämnda anslagen

hava uppförts bland utgifter för kapitalökning och de senare under femte

huvudtiteln. För budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 hava respektive anslag

upptagits bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Statens allmänna

fastighetsfond».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

3

Renoveringsarbeten viel Ulleråkers sjukhus. . d

Frågan har senast behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 3, statsutskottets

utlåtande nr 184/1937 s. 3—4 och riksdagens skrivelse nr 431/1937.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 68 till 1936

års riksdag förordat förslag vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala utföra nyoch

ombyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst 1,524,000 kronor,

därvid styrelsen hade att beakta vad i nämnda proposition anförts rörande

sättet för byggnadsföretagets utförande. Enligt samma proposition skulle

kostnaden för nämnda ny- och ombyggnadsarbeten fördela sig sålunda:

för nytt ångpannehus jämte kolgård och kajplats ...... kronor 807,500

för huvudkulvert med ledningar, avhärdningsanläggning

för vatten och vissa elektriska kablar .............. » 167,000

för oförutsedda utgifter, ritningar, administration och kontroll

rörande förenämnda poster .................... » 31,500

för ombyggnader för vattenledningsverket ............ » 79,000

för oförutsett och diverse för sistnämnda post.......... » 3,000

för bostadshus för skötare, sköterskor och översköterskor

(fem byggnader) ................................ » 436,200

Summa kronor 1,524,200

eller i runt tal 1,524,000.

Genom brev den 30 juni 1936 och den 30 juni 1937 har Kungl. Majit för

utförande av ifrågavarande arbeten ställt till byggnadsstyrelsens förfogande

sammanlagt högst 1,524,000 kronor eller sålunda hela det belopp, vartill

kostnaden för arbetena högst beräknats.

I skrivelse den 31 augusti 1937 bar byggnadsstyrelsen anmält, att arbeta

nas utförande visat sig komma att medföra ytterligare kostnader utöver de

förut beräknade, til! stöd varför styrelsen åberopar i huvudsak följande redogörelse.

I den i propositionen nr 68/1936 upptagna tablån över fördelningen av

kostnaden, 5,957,000 kronor, för en av medicinalstyrelsen föreslagen renovering

av sjukhusets olika byggnader m. m. bade upptagits en gemensam post

för oförutsedda utgifter, ritningar, administration, kontroll m. m„ uppgående

till i runt tal 7 °/o av samtliga renoveringskostnader. Denna gemensamma

post syntes jämväl hava bort procentuellt fördelas å de i propositionen upptagna

kostnaderna för ångpannehuset, kulvertar, vattenledningsverk och bostadshus

m. m., vilka legat till grund för anslagsäskandet. Så bade emellertid

icke skett. Dessa kostnader hade angivits till 1,524,200 kronor, varav

34,500 kronor upptagits för administration, oförutsedda utgifter m. m. Rätteligen

borde för administration, oförutsedda utgifter lii. lii. hava upptagits i

stället för 34,500 kronor ett belopp av 0.07 (1,524,200 — 34,500 —) 104,279

kronor. Detta belopp vore beräknat i underkant, enär kostnaderna för administration,

oförutsedda utgifter m. lii. uppenbarligen ställde sig relativt högre,

därest en mindre del av byggnadsföretaget komme till utförande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Kostnaderna för nämnda byggnader och anläggningar syntes sålunda hava

bort upptagas till 1,524,200 — 34,500 + 104,279 = 1,593,979 eller i runt tal

1,595,000 kronor i stället för i propositionen angivna 1,524,000 kronor.

Arbetena nied det nya ångpannehuset hade ännu icke påbörjats, men ångpannor

m. m. hade kontrakterats. Ej heller arbetena med kulvertar och för

vattenledningsverket hade igångsatts. De tre sköterskebostadshusen hade efter

samråd med medicinalstyrelsen sammanförts till en gemensam byggnad,

för vilken grundläggningsarbetena slutförts, murningsarbetena påbörjats och

vissa materialier inköpts. För översköterskebostaden hade grundläggningsarbetena

igångsatts.

De sedan hösten 1936 väsentligt stegrade materialprisen och de sedan juni

månad 1937 med omkring 9 % ökade arbetslönerna medförde, att byggnadsstyrelsen

måste, även om vissa materialinköp m. m. verkställts före prisförhöjningarna,

för närvarande räkna med en merkostnad för ifrågavarande ny- och

ombyggnadsarbeten, motsvarande 25 % av de tidigare beräknade kostnaderna,

sålunda 0.25 X 1,595,000 = 398,750 kronor eller i runt tal 400,000 kronor.

Den totala kostnaden för byggnadsföretaget uppginge följaktligen till

1.595.000 + 400,000 = 1,995,000 kronor, varav hittills anvisats ett belopp av

1,524,000. Återstående byggnadskostnader utgjorde sålunda (1,995,000 —

1.524.000 =) 471,000 kronor.

På grund av det anförda har styrelsen — under samtidig anmälan, att styrelsen

hade för avsikt att fortsätta arbetena enligt redan uppgjord arbetsplan

— föreslagit, att berörda merkostnad, 471,000 kronor, måtte anvisas för

nästa budgetår.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall härtill.

Departementschefen.

Under föreliggande förhållanden torde för arbetenas fullbordande anslag

till det av byggnadsstyrelsen angivna beloppet, 471,000 kronor, få anses nödvändigt.

Renovering av köks- och tvättbyggnaden samt utvidgning av vattenverket

vid Restads sjukhus.

Frågorna hava senast behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 3 och 4,

statsutskottets utlåtande nr 184/1937 s. 4 och riksdagens skrivelse nr 431/

1937.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen dels — med

ändring därutinnan av Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1933 — att låta

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av mig i propositionen nr 68 till

1936 års riksdag förordat förslag vid Restads sjukhus vid Vänersborg utföra

renovering av köks- och tvättbyggnaden för en beräknad kostnad av högst

339,200 kronor, dels ock att vid sjukhuset låta i huvudsaklig överensstämmelse

med i samma proposition förordat förslag utföra arbeten för utvidgning av

vattenverket m. m. för en beräknad kostnad av högst 110,000 kronor.

För verkställande av respektive arbeten har Kungl. Majit ställt till bygg

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

5

nadsstyrelsens förfogande sammanlagt högst 339,200 kronor och 110,000

kronor eller sålunda de belopp, vartill berörda båda arbetsföretag kostnadsberäknats.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen — vad först angår

renoveringen av köks- och tvättbyggnaden —- anmält,

att till följd av de betydande prisstegringar å material och arbete, som ägt

rum sedan kostnadssumman för byggnadsföretaget senast beräknats, komme

denna summa — 339,200 kronor — icke att bliva tillräcklig för byggnadsföretagets

slutförande. Ett ytterligare belopp av 65,800 kronor vöre — enligt

vad i skrivelsen åberopad ny kostnadsberäkning utvisade — erforderligt.

Denna merkostnad, som utgjorde 20 % av de tidigare beräknade kostnaderna

för byggnadsföretaget, fördelade sig med omkring 21,000 kronor å material-

och arbetskostnader för själva byggnadsarbetena och med återstoden,

44,800 kronor, på maskinella anläggningar och ledningsarbeten för dessa.

Alldenstund enligt styrelsens mening den påbörjade ombyggnaden av köksoch

tvättinrättningen med nödvändighet borde slutföras år 1937, anhöll styrelsen

i förevarande sammanhang om Kungl. Maj:ts bemyndigande att för

täckande av berörda merkostnad för ombyggnadsarbetets fullföljande tillsvidare

använda för utvidgning av vattenverket vid sjukhuset anvisade medel

— 110.000 kronor — intill ett belopp av 65,800 kronor. Genom beslut den

19 november 1937 har Kungl. Majit lämnat bemyndigande i enlighet med

styrelsens framställning.

Ytterligare har byggnadsstyrelsen i berörda skrivelse den 31 augusti 1937

hemställt, att för nästa budgetår måtte för täckande av den sålunda uppkomna

merkostnaden anvisas sagda belopp, 65,800 kronor.

Vidkommande arbetena med utvidgningen av vattenverket

vid sjukhuset har byggnadsstyrelsen i förenämnda skrivelse anmält, att styrelsen

med anledning av de stegrade material- och arbetspriserna beträffande

de i företaget ingående byggnads- och ledningsarbetena för filteranläggningen

ansett sig böra beräkna en merkostnad för företaget med 28,000

kronor, i följd varav kostnaden för detsamma, vilket då ännu ej påbörjats,

skulle stiga till 138,000 kronor. Styrelsen hemställde, att för nästa budgetår

måtte för utförande av företaget anvisas ett ytterligare belopp av 28,000 kronor.

Samtidigt anhöll styrelsen örn Kungl. Majits bemyndigande att, utan

binder därav, att de ursprungligen beräknade kostnaderna icke bleve tillräckliga

för förevarande arbeten, under budgetåret 1937/1938 igångsätta desamma

och därefter bedriva dem i sådan arbetstakt, att arbetena kunde fullbordas

under budgetåret 1938/1939.

Medicinalstyrelsen bar tillstyrkt bifall härtill.

Den 19 november 1937 bar Kungl. Majit medgivit, att företaget finge

igångsättas under budgetåret 1937/1938 utan binder av att de ursprungligen

beräknade kostnaderna därför kunde komma att överskridas, i huvudsaklig

överensstämmelse med det förslag, varom förmäles i först angivna beslut den

30 juni 1936.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

De pörte me nt schef en.

För avslutande av nu förevarande båda byggnadsföretag lär ett sammanlagt

ytterligare belopp av 93,800 kronor få beräknas.

Vatten- och avloppsledningsarbeten vid Mariebergs sjukhus.

Frågan har senast behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 4, statsutskottets

utlåtande nr 184/1937 s. 5 och riksdagens skrivelse nr 431/1937.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 68 till 1936 års

riksdag förordat förslag vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn utföra

dels vissa vattenledningsarbeten för en beräknad kostnad av högst 126,000

kronor, dels ock vissa avloppsledningsarbeten för en beräknad kostnad av

högst 393,000 kronor.

För ändamålet har Kungl. Majit samtidigt och sedermera den 30 juni

1937 ställt till byggnadsstyrelsens förfogande sammanlagt högst 519,000

kronor eller sålunda hela det belopp, vartill ifrågavarande arbeten kostnadsberäknats.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anmält, att styrelsen

hade för avsikt att bedriva arbetena i sådan arbetstakt, att de kunde avslutas

under förra delen av budgetåret 1938/1939. Beträffande kostnaderna

för företaget anför styrelsen vidare, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna

å vissa poster lämnat besparingar, varför de stegrade materialoch

arbetspriserna icke komme att föranleda lika kraftig ökning av de slutliga

kostnaderna för arbetena, som hade ifrågakommit under andra förhållanden.

Styrelsens överslagsberäkningar utvisade sålunda, att dessa prisstegringar

stannade vid en ökning av den ursprungliga kostnadssumman,

519,000 kronor, med 15 procent eller med ett belopp av omkring 75,000 kronor.

På grund därav har styrelsen hemställt, att för nästa budgetår måtte

för företagets verkställande anvisas ytterligare nämnda belopp, 75,000

kronor.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall härtill.

Departementschefen.

Ett ytterligare belopp av 75,000 kronor lär få anses erforderligt för arbetenas

slutförande.

Renoveringsarbeten vid S:t Sigfrids sjukhus.

Frågan har senast behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 5, statsutskottets

utlåtande nr 184/1937 s. 5 och riksdagens skrivelse nr 431/1937.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

7

Ben 25 januari 1935 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta

verkställa ombyggnad av den s. k. Lilla byggnaden vid S:t Sigfrids sjukhus

vid Växjö, vilken ombyggnad ingick i ett sedermera av mig i propositionen

nr 163 till 1935 års riksdag förordat förslag till renoveringsarbeten vid sjukhuset.

Den 20 juni 1935 uppdrog Kungl. Majit vidare åt byggnadsstyrelsen

att låta i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda förslag utföra

jämväl övriga däri ingående renoveringsarbeten, under iakttagande av att

nämnda ombyggnad jämte övriga arbeten finge draga en kostnad av högst

1.077.000 kronor.

För utförande av renoveringsarbetena har Kungl. Majit ställt till byggnadsstyrelsens

förfogande nämnda belopp, 1.077,000 kronor, i dess helhet.

Den sista delen därav eller 177,000 kronor, har ställts till förfogande genom

brev den 30 juni 1937, därvid Kungl. Majit bemyndigade byggnadsstyrelsen,

på därom av styrelsen i skrivelse den 18 januari 1937 gjord framställning,

att örn de sålunda anvisade medlen därtill försloge, för en kostnad av högst

16,400 kronor låta anordna en personaltvättinrättning vid sjukhuset.

Därjämte har Kungl. Majit i nämnda brev, bland annat, bemyndigat styrelsen

att av uppkommen besparing å de medel, som anvisats för utförande

jämlikt Kungl. Majits beslut den 27 juni 1930 av ny- och ombyggnadsarbeten

vid sjukhuset använda dels högst 45,000 kronor för bestridande av

kostnader, som under åren 1937 och 1938 kunde uppkomma för utförande

av erforderliga kompletterings- och reparationsarbeten vid de jämlikt Kungl.

Majits omförmälda beslut ny- och ombyggda delarna av sjukhuset, dels

högst 45,000 kronor för ombyggnad av kriminalbyggnaden vid sjukhuset i

huvudsaklig överensstämmelse med av styrelsen i skrivelse den 30 april

1936 därutinnan framlagt förslag, dels ock högst 20,000 kronor för inrättande

vid sjukhuset av erforderligt antal badrum för personalfamiljer i huvudsaklig

överensstämmelse med styrelsens i skrivelse den 28 maj 1936

framlagda förslag.

Enligt anmälan från byggnadsstyrelsen den 11 januari 1937 kunde av de

medel, som ställts till byggnadsstyrelsens förfogande för utförande jämlikt

Kungl. Majits nyssnämnda beslut den 27 juni 1930 av ny- och ombyggnadsarbetena

vid sjukhuset, beräknas en besparing av omkring 296,350 kronor.

Härav hava genom Kungl. Majits förenämnda beslut den 30 juni 1937 disponerats

(45,000 + 45,000 + 20,000) 110,000 kronor, varför av denna besparing

återstode odisponerad en summa av 186,350 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anmält, att styrelsen

beräknade, att ifrågavarande renoveringsarbeten kunde vara slutförda

under förra hälften av år 1938. Emellertid komme slutförandet av arbetena,

enligt vad styrelsen vidare upplyser, att tarva, att till styrelsens förfogande

ställdes ytterligare medel för ändamålet. Till stöd härför anför

styrelsen i huvudsak följande.

1 skrivelse den 28 december 1933 anförde byggnadsstyrelsen vissa erinringar

beträffande de genom medicinalstyrelsen beräknade kostnaderna,

1.077.000 kronor, för ifrågavarande renoveringsarbeten och framhöll, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

slutsumman borde höjas med 88,000 kronor till 1,165,000 kronor. Sedan

emellertid medicinalstyrelsen uppgivit, att sjukhusets verkstadsdrift och

patienternas arbetskraft kunde utnyttjas för ifrågavarande arbeten, varigenom

kostnadsbesparingar kunde vinnas, och genom en lösning av konflikten

i byggnadsfacket år 1934 en besparing kunde beräknas i arbetskostnaderna

av 45,000 kronor, förklarades från byggnadsstyrelsens sida i en den

9 februari 1934 dagtecknad promemoria, att under angivna förutsättningar

den av medicinalstyrelsen angivna totalkostnaden för arbetena kunde tillsvidare

godtagas.

Sedermera hade emellertid sjukhusledningen förklarat, att varken sjukhusets

verkstadsdrift eller patienternas arbetskraft kunde tagas i anspråk

tor renoveringsarbetena. Därigenom beräknad kostnadsbesparing hade sålunda

icke kunnat utvinnas.

Därtill komme, att sedan hösten 1936 betydande prisökningar å byggnadsmaterialier,

i första hand å trä och järn, hade uppstått. Genom uppgörelsen

1 byggnadskonflikten i juni 1937 hade dessutom arbetspriserna stegrats med

omkring 9 °/o. Då, såsom nu anförts, de ursprungliga kostnadsberäkningarna

måste anses för låga och förutsatta besparingar genom insatser från

sjukhusets sida icke realiserats, ansåge sig byggnadsstyrelsen icke kunna,

oaktat ansträngningar att i möjligaste mån hålla utgifterna för byggnadsföretaget

nere, genomföra dessa renoveringsarbeten inom den ursprungligen

beräknade kostnadssumman, utan måste styrelsen hemställa örn medel för

kompenserande av de höjda material- och arbetspriserna.

Styrelsen beräknade, att de ökade kostnaderna för byggnadsföretaget genom

höjda materialpriser och genom ökade arbetslöner utgjorde tillhopa 135,000

kronor. Under förutsättning, att dessa medel ställdes till byggnadsstyrelsens

förfogande, skulle jämväl den tidigare omförmälda personaltvältinrättningen

kunna komma till utförande.

Då de erforderliga tilläggsmedlen för att kunna tagas i anspråk för renoveringsarbetenas

slutförande under budgetåret 1937/1938 borde av styrelsen

kunna disponeras före ingången av nästa budgetår har styrelsen hemställt

örn medgivande att för täckande av vid arbetena uppstående merkostnader

använda ett belopp av 135,000 kronor av de besparingar på sammanlagt

186,350 kronor, vilka enligt vad av styrelsen anförts kvarstode odisponerade

utav de enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 juni 1930 för ny- och ombyggnadsarbetena

vid sjukhuset till byggnadsstyrelsens förfogande ställda medlen.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall härtill.

Departementschefen.

Med hänsyn till den synnerliga önskvärdheten av att de nämnda kompletteringarna

av byggnadsplanen komma till stånd, anser jag mig icke kunna underlåta

att förorda byggnadsstyrelsens, av medicinalstyrelsen tillstyrkta förslag.

Därest riksdagen ej däremot framställer erinran, lär förty medgivande

av angiven innebörd av Kungl. Majit böra lämnas.

Om- och nybyggnadsarbeten vid Frösö sjukhus.

Frågan har behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 15—20, statsutskottets

utlåtande nr 184/1937 s. 9—10 och riksdagens skrivelse nr 431/1937.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176-

9

Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 124 till 1937

års riksdag förordat förslag utföra örn- och nybyggnadsarbeten vid Frösö

sjukhus vid Östersund för en beräknad kostnad av högst 472,000 kronor. Enligt

propositionen ingå i de till utförande godkända arbetena, bland andra,

följande, nämligen ny- och tillbyggnad av verkstadslokaler, nybyggnad av

samlingssal, ändringsarbeten inom paviljong IX, flyttning av promenadgården

vid paviljong V, paviljong Villis förändring till arbetspaviljong för

kvinnor samt ändringsarbeten inom paviljong VI.

För påbörjande av byggnadsarbetena ställde Kungl. Majit nämnda den 30

juni 1937 till byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst 172,000

kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstgrelsen gjort framställning

om beredande av medel för nästa budgetår för byggnadsarbetenas verkställande.

Styrelsen anför därvid i huvudsak följande.

Såsom byggnadsstyrelsen jämväl i annat sammanhang framhållit hade betydande

prisstegringar å byggnads- och ledningsmaterialier samt arbetslöner

ägt rum. Styrelsen ansåge sig på grund av det ovissa marknadsläget beträffande

materialier då icke kunna verkställa en slutlig beräkning av de merkostnader

för byggnadsföretaget, som därigenom bomme att uppstå, men uppskattade

desamma överslagsvis till omkring 30 °/o av de tidigare före prisstegringarna

beräknade kostnaderna, sålunda till omkring 142,000 kronor. Under

sådana förhållanden skulle kostnaderna för arbetena i fråga stiga till

(472,000 + 142,000 =) 614,000 kronor. Då för ändamålet ställts till byggnadsstyrelsens

förfogande 172,000 kronor, erfordrades för arbetenas slutförande

en ytterligare summa av (614,000 — 172,000 =) 442,000 kronor.

Arbetena vöre ännu icke påbörjade, men styrelsen funne det angeläget, att

de finge igångsättas under innevarande budgetår och därefter så bedrivas, att

de kunde fullbordas under budgetåret 1938/1939. Under sistnämnda budgetår

erfordrades sålunda för arbetena i fråga ett anslag av 442,000 kronor.

På grund av det anförda har styrelsen hemställt dels om anvisande för

nästa budgetår av sistnämnda belopp av 442,000 kronor, dels ock örn Kungl.

Maj :ts tillstånd att, utan hinder av att de ursprungligen beräknade kostnaderna

icke bleve tillräckliga för arbetenas slutförande, med anlitande av anvisade

byggnadsanslag, under budgetåret 1937/1938 igångsätta ifrågavarande

arbeten och därefter bedriva deni i sådan arbetstakt, att de kunde fullbordas

under budgetåret 1938/1939.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall härtill.

I en den 13 november 1937 dagtecknad promemoria har byggnadsstyrelsen

vidare i anledning av uppkommen fråga om eventuellt uppskjutande av

vissa i byggnadsprogrammet ingående arbeten av mindre brådskande art

meddelat vissa beräkningar angående fördelningen av kostnaderna å programmets

särskilda delar. Därav framgår, att ett uppskjutande av de av mig

bär inledningsvis uppräknade arbetena skulle för nästa budgetår medföra en

minskning i medclsbehovet uppgående till omkring 353,600 kronor. I promemorian

har emellertid av styrelsen därjämte framhållits, att det i bygg
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

nadsprogrammet ingående förslaget till modernisering av tvättinrättningen

vid besök å platsen befunnits icke utgöra en ändamålsenlig lösning. Utförandet

av nämnda förslag, vilket enligt de av styrelsen sist verkställda, av de

ökade materialpriserna och arbetslönerna föranledda nya kostnadsberäkningarna,

komme att draga en kostnad av 73,800 kronor, syntes förty böra i väsentliga

delar omarbetas. En rationellt genomförd modernisering kunde, anför

styrelsen, approximativt beräknas till 160,000 kronor, vilket innebure en

kostnadsökning av omkring 86,200 kronor.

Rörande innebörden av det nya förslaget till tvättinrättningens modernisering,

har jag av byggnadsstyrelsen inhämtat följande:

Det av riksdagen godkända förslaget grundade sig på ett år 1932 av dåvarande

maskinmästaren John Lindström upprättat förslag, avsett att avhjälpa

de värsta bristerna i anläggningen. Enligt förslaget syntes arbetena av kostnadsskäl

hava begränsats till det som då var oundgängligen nödvändigt att

utföra. Det vore emellertid icke möjligt att i den nuvarande byggnaden

kunna åstadkomma en tidsenlig tvättanläggning utan att företaga stora ingrepp

i byggnadens stomme. Byggnadens bottenvåning, varest tvättanläggningen

nu helt skulle inrymmas, vore nämligen genom tegelmurar uppdelad

i ett stort antal större och mindre utrymmen, vilka icke kunde ändamålsenligt

rätt utnyttjas, med mindre än att dessa murar i stor utsträckning borttoges.

Byggnadsarbetena måste med anledning härav bliva väsentligt mer

omfattande än ursprungligen avsetts. Även maskinutrustningen, vilken

enligt förslaget vore beräknad att delvis repareras och ombyggas samt till

vissa delar kompletteras genom nyanskaffning och som under de senaste

åren varit så dålig, att man befarat, att driften av tvättanläggningen icke

skulle kunna uppehållas, måste till alla väsentliga delar nyanskaffas. De

approximativt beräknade kostnaderna för en rationellt genomförd modernisering

av tvättanläggningen fördelade sig enligt följande:

Byggnadsarbeten ........................ kronor 39,500

Snickeriinredning ...................... » 3,200

Värme- och ventilationsanläggningar samt

äng- och kondensvattenledningar........ » 28,500

Vatten- och avloppsledningar samt sanitära

installationer ........................ » 11,500

Maskintvättanläggning ................................

Transportabla sorteringsfack ............ kronor 2,400

» utlämningsfack............ » 3,000

Transportvagnar ...................... » 4,000

Elektriska installationer ..............................

Ritningar, administration och oförutsedda utgifter........

Summa kronor 160,000.

Genom beslut den 19 november 1937 har Kungl. Maj:t därefter, med anledning

av byggnadsstyrelsens i skrivelse den 31 augusti 1937 gjorda framställning,

bemyndigat styrelsen att, utan hinder av att de ursprungligen beräknade

kostnaderna kunde komma att överskridas, under budgetåret 1937/1938

igångsätta de i brevet den 30 juni 1937 angivna byggnadsarbetena vid förevarande

sjukhus, dock att av desamma skulle anstå ny- och tillbyggnad

av verkstadslokaler, nybyggnad av samlingssal, ändringsarbeten inom pavil
-

kronor 42,700

40,000

48,500

9,400

4,500

14,900

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

11

jong IX, flyttning av promenadgården vid paviljong V, förändring av paviljong

VIII till arbetspaviljong för kvinnor och ändringsarbeten inom paviljong

VI.

Samtidigt har Kungl. Majit medgivit, att moderniseringen av tvättinrättningen

vid sjukhuset finge verkställas i anslutning till det förslag, som av

byggnadsstyrelsen i berörda promemoria den 13 november 1937 förordats.

Departementschefen.

Genom besök å sjukhuset har jag övertygat mig örn att vissa av de beslutade

arbetena måste anses i hög grad angelägna, medan andra äro av beskaffenhet

att utan alltför stora olägenheter medgiva något uppskov. Till

den förra kategorien är utan tvekan moderniseringen av tvättinrättningen

att hänföra. Då emellertid det föreliggande ombyggnadsförslaget i denna

del vid närmare granskning visat sig alldeles otillfredsställande, har jag icke

funnit försvarligt att lägga detsamma till grund för arbetets utförande, utan

ansett mig böra, trots merkostnaden, förorda den modifierade planen. Genom

uppskov tills vidare med andra delar av renoveringen hava merkostnaderna

till fullo kompenserats.

Då jag icke avser, att i detta sammanhang beräkna medel för de genom

Kungl. Maj :ts beslut den 19 november 1937 tillsvidare uppskjutna delarna

av byggnadsplanen, erfordras för fullföljande av de igångsatta arbetena

allenast ett belopp av avrundat (614,000 — 353,600 + 86,200 —- 172,000 =)

175,000 kronor.

Byggnadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus.

Frågan har behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 20—24, statsutskottets

utlåtande nr 184/1937 s. 10—12 och riksdagens skrivelse nr 431/1937.

Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 124 till 1937

års riksdag förordat förslag utföra vissa byggnadsarbeten vid Sita Gertruds

sjukhus i Västervik för en beräknad kostnad av högst 818,000 kronor.

Samtidigt ställde Kungl. Majit för påbörjande av arbetena till byggnadsstyrelsens

förfogande ett belopp av högst 400,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anmält medelsbehovet

för ifrågavarande arbetens fullföljande under nästa budgetår. Härom

anför styrelsen i huvudsak följande.

På grund av stegringarna å kostnaderna för materialier, byggnadsarbete

och ledningsarbeten av olika slag vore de för byggnadsföretaget beräknade

kostnaderna icke längre tillräckliga.

Såsom framginge av propositionen nr 124 till 1937 års riksdag hade byggnadskostnaderna

före dessa prisstegringar beräknats till 709,401 kronor. På

grund av vad byggnadsstyrelsen anfört i ämnet i skrivelse den 26 december

1936, däri förutom vissa detaljerinringar anfördes, att det totala kostnadsbeloppet

borde med hänsyn till då rådande tendens till ökade totala materialpriser

och arbetslöner höjas med omkring 10 %>, verkställdes en omräkning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

av kostnaderna, varvid dessa höjdes till 817,741 eller till i runt tal 818.000

kronor.

Sedan dess hade emellertid ytterligare prisstegringar skett och byggnadsarbetarnas

löner höjts, varför byggnadsstyrelsen ansåge, att en ytterligare

höjning med omkring 20 °/o eller med 164,000 kronor måste vidtagas. Kostnaderna

kunde sålunda numera beräknas till (818,000 + 164,000 =) 982.000

kronor.

För byggnadsföretaget hade ställts till byggnadsstyrelsens förfogande ett

belopp av 400,000 kronor, varför för detsammas slutförande därutöver erfordrades

en summa av 582,000 kronor.

Arbetena vöre ej påbörjade. Styrelsen funne det emellertid angeläget,

att de finge igångsättas under innevarande budgetår och därefter så bedrivas,

att de kunde fullbordas under budgetåret 1938/1939. Under sistnämnda

budgetår skulle då för ifrågavarande arbeten erfordras ett anslag av 582,000

kronor.

Med stöd av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt dels örn anvisande

för nästa budgetår av sistnämnda belopp, 582,000 kronor, dels ock om Kungl.

Maj:ts tillstånd att, utan hinder av att de ursprungligen beräknade kostnaderna

icke bleve tillräckliga för arbetenas slutförande, med anlitande av

anvisade byggnadsanslag, under budgetåret 1937/1938 igångsätta desamma

och därefter bedriva dem i sådan arbetstakt, att de kunde fullbordas under

budgetåret 1938/1939.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall härtill.

Byggnadsstyrelsen har därefter i promemoria den 17 november 1937 — i

anledning av väckt förslag om uppskjutande tills vidare av det i byggnadsprogrammet

ingående arbetet med utförande av nybyggnad för samlingssal

— anmält, att enligt senast verkställda kostnadsberäkningar för detsammas

genomförande kostnaden för denna nybyggnad beräknats uppgå till

133,500 kronor. Kostnadsberäkningen för de övriga i programmet ingående

arbetena uppginge till sammanlagt 848,500 kronor.

Genom beslut den 19 november 1937 har Kungl. Majit därefter, med anledning

av byggnadsstyrelsens förenämnda skrivelse den 31 augusti 1937,

bemyndigat byggnadsstyrelsen att, utan hinder av att de ursprungligen beräknade

kostnaderna kunde komma att överskridas, under budgetåret 1937/

1938 igångsätta de i brevet den 30 juni 1937 angivna byggnadsarbetena vid

sjukhuset, dock att av desamma skulle anstå nybyggnaden av samlingssal.

Departementschefen.

För att taga närmare kännedom om angelägenhetsgraden av ifrågavarande

arbeten har jag avlagt besök å sjukhuset. På grundval av de därvid

gjorda iakttagelserna har jag ansett mig kunna tillstyrka omförmälda begränsning

av renoveringsplanen. Då jag håller före, att medel icke nu böra

beräknas för nybyggnad av samlingssal, lär medelsbehovet för budgetåret

1938/1939 kunna begränsas till 448,500 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

13

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Frågan har senast behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 10—-15, statsutskottets

utlåtande nr 184/1937 s. 7—9 och riksdagens skrivelse nr 431/1937.

I propositionen nr 163 till 1935 års riksdag framlade Kungl. Maj:ts förslag

om upprättande av en psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Såsom byggnadsplats föreslogs ett av lantförsvaret disponerat område

av stadsägorna 690 och 367, vilket är beläget sydost örn sjukhusområdet

och avskuret från detta genom den del av infartsvägen till staden söderifrån,

som kallas Sjukhusvägen. I samband med utredningen angående

klinikens upprättande hade förhandlingar förts om anordnande av ny infartsväg

till staden söderifrån och Sjukhusvägens införlivande med sjukhusområdet.

En dylik omläggning av infartsvägen hade av vederbörande

myndigheter i allmänhet ansetts som en förutsättning för klinikens förläggning

till det föreslagna området. Jag framhöll i förevarande avseende, att

efter vad jag inhämtat det syntes kunna förväntas, att en tillfredsställande

lösning av vägfrågan utan alltför stort dröjsmål skulle kunna uppnås. Huvudsaken

vore uppenbarligen, att i denna sak ett avtal med staden kunde komma

till stånd, som garanterade, att vägomläggningen verkställts, då klinikbyggnaden

stöde färdig att tagas i bruk. Då denna förutsättning syntes föreligga,

ansåg jag anledning saknas att uppskjuta avgörandet i huvudfrågan. Jag utgick

därvid ifrån att åtgärder för byggnadsarbetenas påbörjande borde anstå,

tills de förhållanden, som sammanhängde med klinikens förläggning, på ett

betryggande sätt ordnats.

Förslaget angående kliniken omfattade även särskilda grunder för dess anordnande

och upprätthållande såsom avdelning av akademiska sjukhuset.

Detta äges av Uppsala universitet, men Uppsala läns landsting är i vissa avseenden

ekonomiskt ansvarigt för driftkostnaderna. Grunderna voro delvis

av natur att beröra landstingets ekonomiska intressen.

Anläggningskostnaderna för kliniken — vilka av särskilda delegerade för

avgivande av förslag angående klinikens upprättande beräknats till 1,497,000

kronor — uppskattades av Kungl. Maj :t, i överensstämmelse med beräkning

av byggnadsstyrelsen, till 1,597,000 kronor. I nämnda belopp ingick en

summa av 140,000 kronor för anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler

och därigenom föranledda utvidgningar av dessa centraler (värmecentral,

köksinrättning med tillhörande matsalar och tvättinrättning). Av

nämnda summa skulle ett belopp av 20,000 kronor utgöra klinikens andel

i kostnaderna för utvidgning av värmecentralen och återstoden, 120,000 kronor.

för utvidgning av ekonomiavdelningarna.

I skrivelse nr 259 anmälde riksdagen, att det syntes riksdagen icke vara

uteslutet, att kostnaderna för kliniken, med iakttagande av största möjliga

sparsamhet, skulle kunna nedbringas jämväl under det av de delegerade beräknade

beloppet. Det hade särskilt förefallit riksdagen antagligt, att kostnaden

för anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler skulle

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

kunna icke obetydligt reduceras. Riksdagen hade sålunda funnit, alt ett

belopp av 1,450,000 kronor borde vara tillfyllest för byggnadsarbetenas utförande.

Vad den av mig berörda vägfrågan anginge, hade riksdagen endast

velat framhålla, att nämnda fråga borde före arbetenas påbörjande genom

avtal så ordnas, att särskilda kostnader icke åsamkades statsverket. Vad

jag i övrigt anfört i förevarande ärende hade icke givit riksdagen anledning

till erinran. Riksdagen hade alltså beslutat, att vid akademiska sjukhuset i

Uppsala skulle i huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag

upprättas en psykiatrisk klinik, förlagd å det för densamma föreslagna området

av stadsägorna 690 och 367, dock under förutsättning att sådan omläggning

av södra infartsvägen till Uppsala beslutades, att det för kliniken avsedda

området ej av nämnda väg skildes från akademiska sjukhusets område,

samt att Uppsala stad förbunde sig att hava fullbordat vägomläggningen

til! dess kliniken vore färdig att tagas i bruk. Klinikens anslutning till akademiska

sjukhuset och dess upprätthållande såsom avdelning av sjukhuset

skulle ske enligt av mig förordade grunder. Byggnader för kliniken och till

densamma hörande personalbostäder skulle i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förordat förslag uppföras för en beräknad kostnad av högst

1.450.000 kronor. För budgetåret 1935/1936 anslog riksdagen 100,000 kronor.

Sedan jag vid frågans behandling vid 1936 års riksdag på då anförda skäl

ansett mig icke kunna förorda någon jämkning av den tidigare angivna kostnadssumman,

1,597,000 kronor, godkände riksdagen denna kostnadsberäkning

och anslog för budgetåret 1936/1937 ytterligare 275,000 kronor. Fjolårets

riksdag beräknade därefter för budgetåret 1937/1938 ett belopp av

400.000 kronor, i följd varav för ändamålet sammanlagt anvisats 775.000

kronor.

Efter erinran härom vill jag, under anmälan att den med byggnadsfrågan

förbundna vägfrågan numera bragts till lösning, lämna en redogörelse

för vad därutinnan förekommit.

Den 5 juli 1935 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att träda i förhandlingar

med Uppsala stad angående föranstaltande, utan att särskilda

kostnader åsamkades statsverket, av sådan omläggning av södra infartsvägen

till staden, att det för kliniken föreslagna området av stadsägorna 690 och

367 ej av nämnda väg skildes från akademiska sjukhusets i Uppsala område.

Tillika anbefallde Kungl. Majit styrelsen att så snart ske kunde till Kungl.

Majit inkomma med redogörelse för resultatet av nämnda förhandlingar och

förslag till det avtal i ämnet, som vid förhandlingarna befunnes kunna komma

till stånd.

Den 28 november 1935 överlämnade byggnadsstyrelsen utredning och avtalsförslag

i vägfrågan. Styrelsen anförde därvid till en början, att styrelsen

med anledning av Kungl. Majits uppdrag inlett förhandlingar med av stadsfullmäktige

i Uppsala utsedda delegerade rörande omläggning av södra infartsvägen

till staden. Vid dessa förhandlingar hade från stadens sida framlagts

tre olika alternativ i frågan, vilka samtliga avsåge anordnandet av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

15

dels en ny huvudväg, dels ock en förbindelseväg för trafiken mellan de västra

stadsdelarna och Kungsängen.

Sedan förevarande fråga underställts stadsfullmäktiges prövning, förklarade

dessa, enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat, vid sammanträde den 15

november 1935, att staden under vissa angivna villkor vore villig att verkställa

omläggning av södra infartsvägen till staden i huvudsaklig överensstämmelse

med alternativ I eller II. Därjämte bemyndigades drätselkammaren

att, bland annat, närmare utarbeta ett förslag till avtal i frågan och i

övrigt träffa de ytterligare bestämmelser i avtalet, som kunde befinnas erforderliga,

samt att å stadens vägnar underteckna detsamma. Efter förhandlingar

mellan byggnadsstyrelsen och drätselkammaren håde vidare upprättats

ett förslag till avtal rörande omläggning av ifrågavarande väg, vilket förslag

av drätselkammaren undertecknats. Enligt detta avtal förbunde sig

Uppsala stad, i vad på staden ankomme, att till dess kliniken vore färdig att

tagas i bruk hava fullbordat omläggning av södra infartsvägen till staden i

huvudsaklig överensstämmelse med och efter det staden tagit ställning till

något av alternativen I eller II. För fullgörande av omförmälda åtagande

uppställde staden följande villkor, nämligen

a) att spårvägslinjen utefter dåvarande Sjukhusvägen ytterligare några år

framåt finge kvarligga i sin dåvarande sträckning;

b) att hinder från vederbörande myndigheter för vägens omläggning enligt

något av dessa alternativ icke mötte;

c) att för ändamålet erforderlig mark tillhörande kronan upplätes utan

kostnad för staden; samt

d) att särskilt bidrag till omläggningen erhölles av automobilskattemedel.

Beträffande detta avtalsförslag hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra.

I vägomläggningsfrågan yttrade sig, bland andra, länsstyrelsen och domänintendenten

i Uppsala län samt cheferna för Upplands regemente och

arméns underofficersskola. Rörande innehållet i dessa yttranden far jag hänvisa

till propositionen nr 68/1936 s. 11—13.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att förhandla

med Uppsala stad angående vidtagande av åtgärder för att förslag till omläggning

av södra infartsvägen till staden snarast möjligt bringades under

vederbörande myndighets prövning.

Med anledning av detta uppdrag fördes av byggnadsstyrelsen förnyade förhandlingar

med representanter för Uppsala stad, medicinska fakulteten samt

länsstyrelsen i Uppsala län, varjämte yttrande i ärendet avgavs av arméförvaltningens

fortifikationsdeparlement. I skrivelse den 5 november 1936

anmäldes därefter av byggnadsstyrelsen, att ett nytt förslag till omläggning

av infartsvägen utarbetats — betecknat såsom alternativ IV — vilket avsåge

vägens sträckning från en punkt strax söder örn korsningen mellan Stockliolmsvägen

och nuvarande sjukhusvägen över arméns lindero! licersskolas

område längs södra delen av grusgropen fram lill Ulleråkersvägen på den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

plats, där denna väg möter nuvarande sjukhusvägen. Vägen skulle erhålla

en bredd av 26 meter, medgivande dubbla spårvägsspår. Jag saknar anledning

att i detta sammanhang ingå på enskildheter, utan inskränker mig till

att framhålla, att byggnadsstyrelsen på anförda skäl fann sig icke böra motsätta

sig genomförandet av nämnda alternativ IV.

Genom resolution den 1 december 1936, som vann laga kraft, förordnade

länsstyrelsen i Uppsala län, att omläggningen av sjukhusvägen skulle utföras

i huvudsaklig överensstämmelse med det såsom alternativ IV betecknade

förslaget, därvid — i huvudsaklig överensstämmelse med de av Uppsala

stad uppställda villkoren — förutsattes, att spårvägslinjen tills vidare

och högst till 1942 års utgång finge — på villkor att spårvägsbolaget bekostade

uppförandet av ett staket, som avskärmade klinikområdet från spårvägslinjen

— kvarligga i dåvarande sträckning å motsvarande äldre vägdel,

att för företaget erforderlig mark, tillhörig kronan, upplätes utan kostnad för

staden samt att statsbidrag erhölles till kostnaderna för vägomläggningen.

Vid anmälan av propositionen nr 124 till fjolårets riksdag ansåg jag

mig efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet kunna giva

uttryck åt förhoppningen, att stadens krav på bidrag av automobilskattemedel

och erforderlig mark för vägen skulle kunna i skälig utsträckning tillmötesgås,

därvid jag samtidigt förutsatte, att riksdagens uttalande i vägfrågan

-— nämligen att sagda fråga borde före arbetenas påbörjande genom avtal så

ordnas, att särskilda kostnader icke åsamkades statsverket — icke utgjorde

hinder för att staten på angivet sätt medverkade till frågans ordnande. Likaledes

fann jag inga allvarligare betänkligheter kunna anföras mot villkoret,

att spårvägen skulle få kvarligga i befintlig sträckning längst till utgången

av år 1942.

Detta uttalande föranledde icke någon erinran från riksdagens sida (skrivelse

nr 431/1937).

På föredragning av chefen för kommunikationsdepartementet medgav

Kungl. Maj:t därefter den 18 juni 1937 dels att till Uppsala stad finge utgå

statsbidrag för omläggning av sjukhusvägen i staden enligt det av länsstyrelsen

i Uppsala län fastställda förslaget, dels ock att för ifrågavarande omläggning

erforderligt område av stadsägorna 367, 368 och 690 finge av arméförvaltningen

respektive domänstyrelsen kostnadsfritt med nyttjanderätt upplåtas

till staden, så länge området för avsett ändamål användes; och

föreskrev Kungl. Maj:t därvid, att som villkor för av Kungl. Majit beviljat

statsbidrag samt medgivna markupplåtelse skulle gälla, att staden förbunde

sig att fullborda vägomläggningen till dess ifrågavarande psykiatriska klinik

vore färdig att tagas i bruk ävensom för stadens del medgåve, att sjukhusvägens

område finge införlivas med sjukhusområdet.

På min föredragning uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1937

åt länsstyrelsen i Uppsala län att snarast möjligt med Uppsala stad — under

förutsättning av Kungl. Majits godkännande — träffa avtal av den innebörd,

som av mig i det vid propositionen nr 124 fogade utdraget av statsråds
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176. 17

protokollet över socialärenden och Kungl. Majlis beslut den 18 juni 1937

förutsatts.

Under hemställan om fastställelse har länsstyrelsen i Uppsala län den 11

oktober 1937 med bifogande av yttrande i ärendet av vägingenjören i länet

samt skrivelse av stadsfullmäktige i Uppsala till Kungl. Majit överlämnat

följande mellan länsstyrelsen och Uppsala stad — under förutsättning av

Kungl. Majits godkännande — träffade, den 24 september 1937 dagtecknade

avtal, så lydande:

■»Avtal.

I) Uppsala stad förbinder sig, i vad på staden ankommer, att till dess en

av 1935 års riksdag beslutad psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i

Uppsala är färdig att tagas i bruk hava fullbordat omläggningen av södra

infartsvägen till staden såvitt avser den östra förgreningen eller den s. k.

Sjukhusvägen, motsvarande sträckningen från vägskälet norr örn arméns

underofficersskola till vägskälet söder om sjuksköterskehemmet, eller sektionen

0—765, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av stadsingenjören

Karl E. Romson å en i september 1936 utfärdad karta avfattat och såsom

alternativ IV betecknat förslag med därtill hörande av civilingenjören Ernst

Adler i oktober 1936 uppgjord kostnadsberäkning, därvid förutsättes att

spårvägslinjen utefter nuvarande Sjukhusvägen får tillsvidare intill 1942 års

utgång kvarligga i sin befintliga sträckning.

II) Sedan Kungl. Majit genom ovannämnda beslut den 18 juni 1937 medgivit,

att för ifrågavarande omläggning av den s. k. Sjukhusvägen enligt den

av länsstyrelsen fastställda planen erforderligt område av stadsägorna 367,

368 och 690 må av arméförvaltningen respektive domänstyrelsen kostnadsfritt

med nyttjanderätt upplåtas till staden så länge området för avsett ändamål

användes, förbinder sig länsstyrelsen att snarast möjligt sedan detta avtal

blivit av Kungl. Majit godkänt tillhandahålla staden handlingar, utvisande,

att för ifrågavarande vägomläggning enligt den av länsstyrelsen den 1 december

1936 fastställda planen till en vägbredd av 26 meter jämte i övrigt

erforderligt område av nämnda stadsägor av arméförvaltningen respektive

domänstyrelsen kostnadsfritt med nyttjanderätt upplåtes till staden så länge

området för avsett ändamål användes.

III) Såsom bidrag till de av ifrågavarande vägomläggning föranledda kost
-

naderna för

1. direkta vägbyggnader .............................. kronor 165,000

2. dräneringsledningar för regnvatten ................ » 25,000

3. flyttning av grundvattenbrunnar .................* 12,000

tillhopa kronor 202,000,

tillförsäkras staden statsbidrag med 65 procent, eller alltså med 131,300 kronor,

att utgå i den ordning Kungl. Majit genom ovannämnda beslut den 18

juni 1937 bestämt.

IV) I vad på Uppsala stad ankommer medgiver staden, att nuvarande Sjukhusvägens

område såvitt avser ovan angivna vägsträcka må, sedan vägomläggningen

fullbordats, införlivas med akademiska sjukhusets område.»

Den 29 oktober 1937 har Kungl. Majit godkänt ifrågavarande avtal.

Innan jag går in på frågan örn anvisande av medel för nästa budgetår till

kostnaderna för den psykiatriska klinikens uppförande, torde jag böra för

Bikung till riksdagens protokoll t!).‘l8. 1 sand. Nr 170. ii

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

riksdagen anmäla några av Kungl. Maj:t under hösten 1937 meddelade beslut,

vilka beröra klinikens anslutning till akademiska

sjukhusets i Uppsala ekonomicentraler.

Såsom jag inledningsvis anmärkt, ingår i anläggningskostnaderna för kliniken

(1,597,000 kronor) ett belopp av 140,000 kronor för bestridande av de

med sådan anslutning förenade kostnaderna.

I skrivelse den 10 .september 1936 anförde byggnadsstyrelsen i huvudsak

följande.

I skrivelse den 29 augusti 1936 till större akademiska konsistoriet i Uppsala

hade den för utförande av vissa byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset

i Uppsala tillsatta sjukhusbyggnadskommittén anmält, att den för den

nya psykiatriska kliniken nödvändiga utvidgningen av sjukhusets värmecentral

hade måst utföras i sammanhang med de utvidgningar, som blivit

behövliga genom tillkomsten av den nya kvinnokliniken och Uppsala läns

centralsanatorium samt sjuksköterske- och elevhemmet vid akademiska sjukhuset,

och vore inom närmaste tiden avslutad. Vad beträffade kök och tvätt

komme inom kort de utvidgningar att ha fullbordats, som universitetet med

anslag från Uppsala läns landsting åtagit sig att utföra för det nya centralsanatoriets

räkning. Från såväl kostnads- som driftssynpunkt vore det enligt

kommitténs mening önskvärt, att de ytterligare byggnads- och inredningsarbeten,

som erfordrades för den psykiatriska klinikens räkning, kunde komma

till utförande i ett sammanhang med de redan för sanatoriets räkning pågående.

Sjukhuskommittén har därför föreslagit konsistoriet att hos byggnadsstyrelsen

utverka dels uppdrag för universitetet att utföra de för den psykiatriska

kliniken behövliga utvidgningarna av köks- och tvättinrättning vid

akademiska sjukhuset, och dels att av det för klinikens uppförande beviljade

anslaget ett belopp av 140,000 kronor måtte ställas till byggnadskommitténs

förfogande för utförande av samtliga nämnda utvidgningar av värmecentral,

kök och tvättinrättning.

I skrivelse den 5 september 1936 till byggnadsstyrelsen hade därefter större

akademiska konsistoriet, under hänvisning till kommitténs hemställan, som

tillstyrkts av universitetets drätselnämnd, gjort framställning i sådant syfte.

På grund av vad sålunda förekommit hemställde byggnadsstyrelsen, bland

annat, att till styrelsens förfogande måtte för ändamålet av de till byggnadsföretaget

anvisade medlen ställas ett belopp av 140,000 kronor.

Genom beslut den 29 oktober 1937 ställde Kungl. Maj:t för bestridande

av kostnaderna för erforderliga utvidgningsarbeten för klinikens anslutning

till akademiska sjukhusets panncentral, kök och tvättinrättning till styrelsens

förfogande ett belopp av 140,000 kronor, att av styrelsen på rekvisition,

i mån av arbetenas fortskridande, utbetalas till Uppsala universitet.

Vidare har från större akademiska konsistoriet i Uppsala i skrivelse den

25 september 1937 gjorts framställning örn utbekommande av höjda ersättningar

för klinikens andel i kostnaderna för utvidgning av värmecentralen

och ekonomiavdelningarna vid sjukhuset. Beträffande värmecentralens utvidgning

meddelades därvid, att arbetena därmed på grund av inträffade

prisstegringar komme att draga en kostnad av 30,000 kronor mer än beräknats,

varav statsverket i proportion till dess andel i kostnaderna för eko
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungf. Maj:ts proposition nr 176.

19

nomicentralernas utvidgning borde bidraga med 7<j eiler i runt tal 7,000 kronor.

I anläggningskostnaderna för kliniken borde förty beräknas ytterligare

nämnda belopp. Vad därefter anginge kostnaderna för utvidgning av övriga

ekonomilokaler — nämligen köksinrättningen med matsalar samt tvättinrättningen

— bade statens andel i dessa kostnader tidigare beräknats till

120.000 kronor. I de väsentligaste delarna hade kök och matsalar färdigställts

— med anlitande av landstingets bidrag till utvidgningsarbetenas bestridande

— under det att tvättinrättningen icke igångsatts. Det bidrag, som

av statsverket skulle lämnas, avsågs att begagnas för resterande arbeten inom

köksinrättningen samt för utvidgningen av tvättinrättningen. Emellertid

hade den för byggnadsarbetena anlitade arkitekten efter samråd med byggnads-

och rörlednings- med flera firmor kommit till en kostnadssiffra för

återstående delar av utvidgningsarbetena, vilken icke understege 200,000

kronor. Till följd därav anhöll konsistoriet, att sistnämnda belopp — i

stället för förut beräknade 120,000 kronor — skulle beräknas som klinikens

andel i kostnaderna för utvidgningen av köks- och tvättinrättningen.

I ett av byggnadsstyrelsen gemensamt med medicinalstyrelsen den 8 november

1937 avgivet utlåtande över framställningen funno sig ämbetsverken

kunna tillstyrka, att klinikens andel i kostnaderna för utvidgningen

av värmecentralen, vilken numera vore fullbordad, fastställdes till inalles

27.000 kronor. — Beträffande framställningen i den del densamma avsåge

statsverkets andel i kostnaderna för köks- och tvättinrättningarnas utvidgning

anfördes av ämbetsverken i huvudsak följande.

Ämbetsverken ville erinra, att därest den tidigare beräknade kostnaden,

120.000 kronor, varit på sin tid riktigt beräknad, kunde stegringen av kostnaderna

för byggnads- och ledningsarbeten samt maskinell utrustning genom

höjda material- och arbetspriser knappast hava åstadkommit en kostnadsökning

överstigande 30 % av den beräknade kostnaden eller högst 36,000

kronor. De nuvarande kostnaderna för utvidgningsarbetena kunde under

sådan förutsättning för klinikens del icke beräknas överstiga 156,000 kronor.

Om ett belopp av 200,000 kronor numera finge anses vara den riktiga

kostnadssumman för dessa arbeten, måste följaktligen denna kostnad från

början hava upptagits för lågt. Byggnadsstyrelsen ville därutinnan erinra,

att den för sin del i skrivelse den 23 januari 1936 (prop. nr 68/1936 s. 16)

ansett, att kliniken för anslutning till ekonomicentralerna — däri inberäknat

anslutningen till värmecentralen — borde påföras ett belopp av omkring

200.000 kronor. Av denna orsak ansåge sig styrelsen kunna tillstyrka, att

ett belopp av 200,000 kronor finge ingå som klinikens andel i kostnaderna

för utvidgningen av köks- och tvättinrättningen, alldenstund prisstegringarna

därvidlag minst uppginge till den del av nämnda belopp, som motsvarade

kostnaden för den redan färdiga värmecentralens utökning.

I utlåtandet anföres vidare beträffande beskaffenheten av tvättinrättningen

följande.

Byggnadsstyrelsen bade givetvis vid bedömandet av berörda kostnad av

200,000 kronor utgått från alt ifrågavarande ekonomilokaler motsvarade relativt

tidsenliga krav. Vid besök pä platsen av representant för styrelsen

hade emellertid befunnits, att i all synnerhet tvättinrättningen vore av sådan

beskaffenhet, alt den långt ifrån fyllde dylika krav. Dess uppbyggnad

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 176-

med lokaler i tre våningar, olämpligt anordnade och i viss mån med otidsenlig

inredning, måste betinga relativt höga driftkostnader. Enligt styrelsens

mening kunde det icke vara välbetänkt, att ett så stort belopp som

200.000 kronor nedlades på denna anläggnings utvidgning. För klinikens

del torde tvättinrättningens utvidgning icke böra vara fullt färdig förrän

om ett par år, enär byggnaden dessförinnan icke torde kunna tagas i bruk.

Rådrum syntes sålunda förefinnas att ytterligare överväga denna byggnadsfråga.

I anledning av det sist anförda hemställde ämbetsverken örn uppdrag att

verkställa utredning i vissa angivna avseenden beträffande det rationella planerandet

av tvättinrättningen.

Med anledning av konsistoriets framställning har Kungl. Majit genom beslut

den 3 december 1937 ställt ett belopp av 7,000 kronor till byggnadsstyrelsens

förfogande för täckande av uppkomna merkostnader för berörda utvidgningsarbeten,

i vad desamma avsåge den psykiatriska klinikens anslutning

till akademiska sjukhusets värmecentral.

Samtidigt har Kungl. Majit, i anslutning till ämbetsverkens utlåtande den

8 november 1937, vidare uppdragit åt byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen

att gemensamt och i samråd med vederbörande universitetsmyndighet

dels verkställa utredning rörande ombyggnad av den nuvarande tvättinrättningen

vid akademiska sjukhuset eller, örn så befunnes lämpligt, rörande

uppförande av ny tvättinrättning vid sjukhuset, dels ock till Kungl.

Majit inkomma med det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda.

Jag övergår härefter slutligen till frågan om medelsbehovet för nästa

budgetår för klinikens uppförande.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

i detta hänseende. Styrelsen meddelar därvid, att anläggningen av kliniken

— med inberäknande av kostnaden för anslutning till akademiska sjukhusets

ekonomicentraler tidigare kostnadsberäknad till (1,457,000 + 140,000)

1.597.000 kronor — komme att enligt senast verkställda beräkningar kräva

ytterligare kostnader. Härom anför styrelsen som följer.

Sedan hösten 1936 hade priserna å byggnadsmaterialier avsevärt stegrats

och arbetslönerna höjts. Ytterligare prisstegringar torde kunna befaras inträda.

Kostnaderna för ledningsarbeten av olika slag hade även undergått en

väsentlig höjning. Med hänsyn till det ovissa läget på materialmarknaden och

beträffande ledningsarbeten ansåge sig styrelsen icke kunna lämna definitiva

kostnadsuppgifter rörande byggnadsmaterialier m. m. för ett byggnadsföretag

sådant som detta, som måste beräknas komma att sträcka sig över

en tid av 1J/2 år. Styrelsen ansåge sig dock böra approximativt uppskatta

dessa stegringar till omkring 25 °/o å tidigare beräknade kostnader.

Genom uppgörelsen i juni 1937 rörande nya kollektivavtal hade i landsorten

arbetarna inom de egentliga byggnadsfacken tillförsäkrats en löneökning

med omkring 9 %, vilket approximativt kunde beräknas medföra en

stegring av den tidigare beräknade byggnadskostnaden med i genomsnitt

4 å 5 °/o.

Med hänsyn till att kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag beräknades

år 1934, ansåge byggnadsstyrelsen följaktligen, att dessa kostna
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

21

der numera borde höjas med i genomsnitt 30 °/o å den tidigare för själva

klinikanläggningen beräknade kostnadssumman, 1,457,000 kronor, eller med

437.000 kronor. De slutliga kostnaderna för byggnadsföretaget skulle sålunda

uppgå till (1,597,000 +437,000 =) 2,034,000 kronor.

Då för byggnadsföretaget tidigare anvisats sammanlagt 775,000 kronor

skulle — anför styrelsen — under förutsättning att styrelsens beräkningar

godtoges, återstå att för företaget anvisa ett belopp av (2,034,000 — 775,000)

1.259.000 kronor. Byggnadstiden kunde som anförts uppskattas till omkring

IV2 år. Örn så vore av budgetsskäl önskvärt, kunde byggnadsföretaget

igångsättas i den ordning, att det förskötes in på budgetåret 1939/1940

och återstående medelsbehov fördelas på de båda närmaste budgetåren

sålunda, att ett anslag av 1,000,000 kronor utginge under budgetåret 1938/

1939 och ett anslag av 259,000 kronor under budgetåret 1939/1940. Denna

fördelning skulle, anmärker styrelsen, jämväl innebära ökade möjligheter

för styrelsen att före den 1 september 1938 närmare beräkna det restbelopp,

som slutligt erfordrades under sistnämnda budgetår.

I enlighet därmed har styrelsen hemställt, att för budgetåret 1938/1939

måtte anvisas 1,000,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall härtill.

Departementschefen.

Genom det den 29 oktober 1937 av Kungl. Maj:t godkända avtalet mellan

Kungl. Majit och kronan och Uppsala stad har frågan om Sjukhusvägen

omsider erhållit sin lösning och såmedelst förutsättning skapats för byggnadsarbetenas

igångsättande.

Vad angår frågan om kostnaderna för anslutningen till akademiska sjukhusets

gemensamma anläggningar, hava dessa icke kunnat undgå att röna

inverkan av det väsentligt höjda prisläget å byggnadsmarknaden. Det är

sålunda klarlagt, att anslutningen icke kan vinnas för den kostnad, som

tidigare angivits och jämväl av riksdagen godtagits. Däremot föreligger

ännu icke — bortsett från den redan fastställda avgiften för värmecentralen

— slutlig utredning rörande storleken av kostnadsökningen. Till denna fråga

torde jag få återkomma, sedan den anbefallda undersökningen verkställts.

Vidkommande därefter själva klinikbygget har jag att anmäla, att jag

icke ansett mig med nuvarande höga byggnadskostnader böra påkalla åtgärder

för igångsättande av detsamma. Då de disponibla medlen böra vara

tillfyllest för påbörjandet av arbetet, därest och i den mån så skulle

prövas höra ske under nästa budgetår, saknar jag anledning att i detta sammanhang

beräkna medel för bestridande av de ytterligare kostnader, som

av byggnadsstyrelsen angivits.

Psykiatrisk klinik och poliklinik vid karolinska sjukhuset.

Frågan har behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 45—ö0, statskontorets

utlåtande nr 184/1937 s. 19—22 oell riksdagens skrivelse nr 431/ 1937.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Vid 1937 års riksdag beslöts, att i anslutning till karolinska sjukhuset skulle,

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av mig i propositionen nr 124 till

nämnda riksdag förordat förslag, upprättas en psykiatrisk klinik för en beräknad

kostnad av högst 1,033,000 kronor. För byggnadsarbetenas påbörjande

anvisade riksdagen för budgetåret 1937/1938 ett belopp av 500,000 kronor.

Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Maj:t härefter åt karolinska sjukhusets

byggnadskommitté att låta i huvudsaklig överensstämmelse med berörda förslag

uppföra kliniken, därvid Kungl. Majit samtidigt meddelade utbetalningsföreskrifter

av innehåll, att till byggnadskommitténs disposition för påbörjande

av klinikens uppförande skulle ställas nämnda belopp av 500,000 kronor.

I skrivelse den 19 januari 1938 har byggnadskommittén gjort framställning

om anvisande av dels ytterligare medel för den psykiatriska klinikens

uppförande, dels ock medel för iordningställande vid karolinska sjukhuset av

en psykiatrisk poliklinik.

Vad därvid till en början angår den psykiatriska kliniken, har

byggnadskommittén inledningsvis anmärkt, att inom kommittén övervägts en

övergång från öppet till slutet vårdsystem. Emellertid hade kommittén, efter

ingående undersökningar, omfattande bland annat konferenser med representanter

för medicinalstyrelsen, ansett sig icke böra redan nu förorda en övergång

till slutet vårdsystem. Möjligheten av en framtida övergång förefunnes

emellertid, anför kommittén vidare och fortsätter: Härför talade bland annat

den speciella sammansättning av klientelet, som föranleddes av klinikens ställning

såsom undervisningsanstalt. Under dessa förhållanden hade det synts

kommittén angeläget, att kliniken så planerades, att en dylik övergång framdeles

skulle kunna ske utan alltför betungande kostnader och utan att klinikens

drift under övergångstiden äventyrades.

Vid utarbetandet av förslag till de förändringar, som sålunda påkallades,

hade kommittén jämväl beaktat de erfarenheter å sinnessjukvårdens områden,

som utvecklingen under senare år medfört, samt i anledning därav och

på grund av vissa andra förhållanden ansett sig böra vidtaga vissa jämkningar

i övrigt i det av 1937 års riksdag godkända byggnadsförslaget (i det

följande benämnt huvudförslaget).

Rörande innebörden av dessa jämkningar har kommittén

— under åberopande av framställningen bifogade ritningar m. m. — anfört i

huvudsak följande.

Jämkningarna avsåge i första hand en mindre breddning av byggnadskroppen,

vilken breddning vore ägnad att underlätta en eventuell övergång

till slutet vårdsystem. I samma syfte hade evakueringssystemet omarbetats

Huvudförslaget förutsatte vidare, att klinikens flyglar i händelse av behov

skulle kunna påbyggas. Det hade vid sådant förhållande synts kommittén

välbetänkt, att utrymme för blivande bårhissar reserverades i flyglarna, vilket

också skett i jämkningsförslaget.

I huvudförslaget hade den två trappor upp i byggnadens mittparti placerade

personalavdelningen givits en lägre höjd än flygelvåningarna i samma

plan. Kommittén ansåge praktiska skäl tala för att avdelningen redan från

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

23

början gåves samma höjd som våningarna i övrigt. Därigenom bereddes möjlighet

för avdelningens användning för sjukvårdsändamål, därest framdeles

så skulle erfordras.

Enligt huvudförslaget skulle promenadgård för de lugna avdelningarna

anordnas ovanpå mittpartiet av byggnaden. En ur vårdsynpunkt betydande

förenkling uppnåddes, om promenadgårdarna nedflyttades och placerades

ovanpå flyglarna. De centrala lokalerna i mittpartiet behövde därvid icke

störas av genomgångstrafik, utan vårdavdelningarna komme att genom flygeltrapporna

stå i direkt förbindelse med promenadterasserna.

Slutligen hade föreläsningssalen ändrats med hänsyn till teknikens utveckling

i fråga om projektionsapparater samt källarvåningens rum omplacerats

för att bland annat tillfredsställa från personalhåll framkomna krav om tillgång

till omklädnadsrum med tillhörande bad.

Enligt huvudförslaget uppgick klinikens kub till 17,000 ms. I förhållande

därtill innebure jämkningsförslaget en ökning med 930 m3.

Byggnadskommittén anför slutligen, att enligt verkställda kostnadsberäkningar

kostnaderna för klinikens uppförande i enlighet med jämkningsförslaget

komme att uppgå till 1,229,400 kronor. I förhållande till huvudförslaget,

vilket kostnadsberäknats till 1,033,000 kronor, utvisade alltså jämkningsförslaget

en ökning med 19 procent eller 196,400 kronor. Av denna ökning vore

emellertid, anför kommittén, större delen hänförlig till inträffad prisstegring

å material och arbetslöner.

Fördelningen av kostnaderna å olika slag av arbeten framgår av följande

av kommittén lämnade sammanställning, i vilken för jämförelses skull medtagits

kostnadsberäkningen enligt huvudförslaget.

Kostnaderna enligt

Arbetenas art

Byggnad för psykiatrisk klinik.

Byggnadsarbeten .......................... 645,000

Värmeledning och ventilation ..............

Sanitetsteknisk anläggning ..................

Elektrisk installation med hiss ..............

Administration, kontroll, arkitektarvode ......

Ledningar och andra arbeten utanför byggnaden.

f) Gas-, vatten- och avloppsledningar ..........

g) Värme- och varmvattenledningar ............

Elektriska ledningar ......................

Rörkulvert ................................

Vägar, rörgravar, planeringar ..............

Planteringar ..............................

Administration, arvoden och oförutsett......

Summa kronor

a)

b)

c)

d)

h)

i)

k)

l)

m

huvudförslaget

jämknings-

förslaget

Kronor

Kronor

645,000

818,000

67,000

68,000

77,000

92,000

70,700

81,000

78,300

80,000

9,500

9,500

5,500

5,500

2,300

2,700

5,500

60,000

60,000

8,000

8,500

4,200

4,200

1,033,000

1,229,400

Kommittén hemställer under åberopande av det anförda, att till klinikens

uppförande måtte för budgetåret 1938/1939 anvisas 729,400 kronor.

I gemensamt avgivet, den 28 januari 1938 dagtecknat utlåtande över kommitténs

framställning hava medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen i förevarande

del anfört huvudsakligen följande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Alaj.ts proposition nr 176

Mot de föreslagna utvidgningarna av byggnadskroppens volym och den

därav föranledda stegringen av kostnaderna torde icke något väsentligt vara

att erinra. Det i viss mån ökade utrymmet och den i personalrummen ökade

rumshöjden vore direkta fördelar, sorn ökade möjligheterna till byggnadens

framtida rationella utnyttjande.

Styrelserna ville dock framhålla, att de föreslagna förändringarna i vissa

avdelningars planläggning icke innebure förbättringar. De för oroliga patienter

avsedda avdelningarnas 3-mannasalar vore sålunda numera placerade

mot norr, ett enkelrum inom samma avdelningar vette med sitt fönster direkt

mot promenadgården och belysningen i de perifera korridorändarna hade

försämrats, varjämte de för halvoroliga patienter avsedda avdelningarnas

promenadterrasser i huvudsak förlagts till byggnadens norrsida. Det

syntes därför ämbetsverken lämpligare, örn dessa delar av kliniken kunde

komma till utförande i närmare anslutning till den av arkitekten C. Westman

på sin tid angivna planlösningen.

De till 1,229,400 kronor beräknade kostnaderna för kliniken föranledde

icke någon erinran.

Jag övergår härefter till byggnadskommitténs framställning i vad densamma

avser iordningställande av psykiatrisk poliklinik vid karolinska

sjukhuset.

Inledningsvis erinrar kommittén härutinnan, att Kungl. Maj :t genom beslut

den 28 april 1933 — på föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet

— medgav, att en psykiatrisk poliklinik finge inrättas vid serafimerlasarettet.

Dessförinnan, upplyser kommittén, hade lokal inom lasarettet upplåtits

till Stockholms stads hälsovårdsnämnd för bedrivande av poliklinikverksamhet

för psykiskt sjuka.

I en till byggnadskommittén ingiven, den 5 augusti 1937 dagtecknad skrivelse

hade professorn V. Wigert — anför kommittén fortsättningsvis — bland

annat berört frågan om förenämnda polikliniks förflyttning till karolinska

sjukhuset samt därutinnan anfört i huvudsak följande.

Den för den psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset avsedda byggnaden

hade — i motsats mot vad som vore fallet vid psykiatriska kliniken i

Lund — icke utrustats med polikliniklokaler, utan hade det på synnerligen

goda och lätt insedda grunder ansetts, att de psykiatriska polikliniklokalerna

skulle vara belägna i sjukhusets huvudkomplex och ansluta sig till de övriga

poliklinikerna. Utrymme för den psykiatriska polikliniken hade också

reserverats i huvudkomplexet och ritningar till dess inredning hade uppgjorts.

Vid klinikritningarnas föreläggande inför olika myndigheter hade

framhållits, att polikliniklokaler skulle inredas på annat håll.

Såväl för sjukvårdsarbete som för undervisningens vid psykiatriska kliniken

rätta bedrivande vore det oundgängligen nödvändigt att hava tillgång

till en poliklinik. Detta förhållande hade föranlett, att en till den nuvarande

psykiatriska kliniken knuten psykiatrisk poliklinik inrättats vid serafimerlasarettet

år 1932. Föreståndaren för denna poliklinik vore professorn i

psykiatri vid karolinska institutet; dessutom vore anställda biträdande läkare

och sköterska. Enligt planen skulle denna poliklinik kvarligga å serafimerlasarettet

tills vidare och först förläggas till karolinska sjukhuset i samband

med serafimerlasarettets överflyttning till Norrbackaområdet, varvid de för

detta ändamål i karolinska sjukhusets poliklinikbyggnad reserverade lokalerna

skulle inredas. Såväl för undervisningen som driften vore det dock

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 176.

25

förenat med synnerligen stora olägenheter att hava den psykiatriska polikliniken

belägen på ett annat sjukhus än den psykiatriska kliniken. Rimligt

syntes det därför vara, att den psykiatriska polikliniken överflyttades

till karolinska sjukhuset, när kliniken förlädes dit från sin nuvarande plats.

Denna poliklinik, som för närvarande disponerade en annan polikliniks lokaler

två eftermiddagar i veckan, vore överlupen av hjälpsökande, men av

utrymmeshänsyn hade man måst avstå från dagliga mottagningar. Då kliniken

och polikliniken bleve förlagda till samma sjukhus, torde besöksfrekvensen

bliva än större. Under dessa förhållanden syntes det nödvändigt,

att den psykiatriska poliklinikens lokaler i karolinska sjukhusets huvudkomplex

inreddes så, att de kunde tagas i bruk, när kliniken öppnades.

I avgivna yttranden över skrivelsen hade densamma därefter tillstyrkts av

såväl karolinska institutets lärarkollegium som direktionen för karolinska

sjukhuset.

Kommittén erinrar i detta sammanhang, att kommittén i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 9 februari 1937 hemställt örn anvisande av 50,000 kronor

för innevarande budgetår för iordningställande av psykiatrisk poliklinik

men att förslag därom icke ansetts böra föreläggas 1937 års riksdag.

Härefter anför kommittén i huvudsak följande.

Såvitt kommittén kunde finna, borde den omständigheten att psykiatrisk

poliklinik för närvarande funnes anordnad vid serafimerlasarettet icke föranleda,

att denna klinik flyttades till karolinska sjukhuset först i samband

med serafimerlasarettets förflyttning. Kliniken utgjorde nämligen icke någon

del av lasarettet såsom sådant och hade överhuvud taget icke berörts vid

utredningar och diskussioner rörande serafimerlasarettet. Enligt kommitténs

uppfattning förelåge endast det förhållandet, att inom lasarettet befintligt

utrymme utnyttjats för en psykiatrisk poliklinik, först av Stockholms stad

och därefter av staten. Riksdagens medgivande för klinikens förflyttning

torde sålunda icke erfordras.

Rörande kostnaderna för poliklinikens iordningställande

framhåller kommittén, att desamma enligt verkställda kostnadsberäkningar

numera uppginge till 62,000 kronor. Merkostnaden i förhållande

till 1937 års framställning i ärendet föranleddes dels av inträffad prisstegring

å material och arbetslöner, dels ock av att kostnad för steriliseringsanläggning

uppgående till 6,000 kronor icke förut medräknats. I avseende å beräkningarna

hänvisar kommittén till följande sammanställning, däri jämväl

upptagits kostnadsberäkningarna enligt kommitténs berörda framställning

lill Kungl. Majit den 9 febuari 1937.

Kostnader

enligt fram- enligt fram
-

Arbetenas art ställning ställning

1937 1938

Kronor Kronor

a) Byggnadsarbeten ............................ 29,000 32,500

b) Värme-, ventilations- och sanitctstekniska anläggningar

...................................... 10,200 17,400

c) Elektrisk installation .......................... 8,000 9,000

d) Administration, arvoden och oförutsett ........ 2,800 3,100

Summa kronor 50,000 62,000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

1 anslutning till sammanställningen anföres av kommittén, att i beloppet

under b) vid 1938 års kostnadsberäkning inräknats den förut anmärkta kostnaden

för steriliseringsanläggning med 6,000 kronor. Övriga ökningar av

posterna a)—c) i förhållande till 1937 års kostnadsberäkning hade föranletts

av de stegrade materialkostnaderna och arbetslönerna. För avrundning

av slutsumman hade slutligen posten d) höjts med 300 kronor.

Av kommittén framhålles till sist, att det med hänsyn till övriga arbeten

inom huvudkomplexet vore nödvändigt, att medel för poliklinikens anordnande

äskades av 1938 års riksdag.

Under åberopande av det anförda hemställer kommittén om anvisande för

budgetåret 1938/1939 av 62,000 kronor till iordningställande av psykiatrisk

poliklinik vid karolinska sjukhuset.

I det av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen den 28 sistlidna januari

avgivna, förutberörda utlåtandet över kommitténs framställning hava de båda

ämbetsverken uttalat sin livliga anslutning till förslaget om inrättande vid

karolinska sjukhuset av en psykiatrisk poliklinik. Beträffande de till 62,000

kronor angivna kostnaderna hade ämbetsverken vidare icke något att erinra.

Departementschefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava kostnaderna för uppförandet

av den psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset,

till vilket byggnadsföretag 1937 års riksdag beviljade ett begynnelseanslag

av 500,000 kronor, numera visat sig komma att avsevärt överstiga de tidigare

beräknade. De senast gjorda kostnadsberäkningarna sluta sålunda på

ett belopp av 1,229,400 kronor, d. v. s. 196,400 kronor mer än vad som förutsattes

vid beviljandet av föregående års anslag. Att anläggningskostnaden

nu beräknas högre torde till största delen hava sin grund i de under senare

tid ökade material- och arbetskostnaderna; till en del är orsaken emellertid

att hänföra till vissa av byggnadskommittén föreslagna jämkningar i planen

för klinikbyggnadens utnyttjande. Dessa jämkningar hava emellertid vitsordats

vara av praktiska behov påkallade och hava i gemensamt avgivet utlåtande

av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen ansetts vara av beskaffenhet

att i huvudsak böra bringas till utförande. Jag finner mig därför böra

förorda, att desamma vidtagas, därvid jag dock vill förutsätta, att de erinringar

rörande detaljer i jämkningsplanen, som blivit av de nämnda ämbetsverken

framställda, må bliva i vederbörlig mån beaktade, utan att totalkostnaden

därigenom ökas. Vid angivna förhållande saknar jag anledning att

framställa någon erinran mot den beräknare kostnadsökningen utan vill tillstyrka,

att till grund för anslagsberäkningen för klinikbygget numera lägges

det av kommittén angivna beloppet, 1,229,400 kronor.

Enligt vad jag i ärendet vidare inhämtat, torde arbetena med klinikens

uppförande kunna igångsättas i sådan ordning, alt desamma kunna förväntas

bliva slutförda under loppet av budgetåret 1938/1939. Jag föreslår där
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176-

27

för, nied bifall till kommitténs framställning, att för nämnda budgetår anvisas

återstoden av det för arbetenas utförande av mig nu förordade beloppet

eller (1,229,400 — 500,000 =) 729,400 kronor.

De skäl, som vidare anförts för inredande snarast möjligt av de i karolinska

sjukhusets huvudkomplex för psykiatrisk poliklinik reserverade

utrymmena, finner jag mig — i likhet med medicinalstyrelsen och

byggnadsstyrelsen -— böra godtaga. Det för poliklinikens iordningställande

beräknade beloppet, 62,000 kronor, föranleder ej heller någon erinran

från min sida. Jag tillstyrker därför, att för ändamålet för nästa budgetår

anvisas sagda belopp.

Vid bifall till vad jag nu förordat skulle sålunda för här berörda ändamål

tarvas ett anslag under nästa budgetår uppgående till (729,400 + 62,000 =)

791,400 kronor.

Nytt sinnessjukhus i Sundsvall.

Frågan har behandlats i propositionen nr 124/1937 s. 24—45, statsutskottets

utlåtande nr 184/1937 s. 12—49 och 23—24 samt riksdagens skrivelse nr 431/

1937.

I propositionen nr 124 till 1937 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag

örn uppförande av ett nytt norrländskt sinnessjukhus, förlagt till det s. k.

Sidsjöområdet i Sundsvall.

Enligt detta förslag, som vilade på en av medicinalstyrelsen verkställd utredning

i ämnet, skulle det nya sinnessjukhuset omfatta 900 vårdplatser. Anläggningskostnaderna

uppskattades till omkring 8 miljoner kronor. Gådeå

sjukhus i Härnösand med dess 279 vårdplatser skulle samtidigt nedläggas

såsom statligt sinnessjukhus. I detta syfte hade preliminärt avtal träffats

med Västernorrlands läns landsting om överlåtelse av Gådeå sjukhus till

landstinget, som därefter skulle omändra detsamma till vårdanstalt för lättskötta

sinnessjuka. Köpeskillingen skulle enligt sagda avtal utgöra 450,000

kronor. Förutsättning för detsamma vore, att det nya sjukhuset förlädes inom

Västernorrlands län.

I skrivelse den 8 juni 1937, nr 431, anmälde riksdagen sitt beslut i frågan.

Riksdagen förklarade sig därvid ingalunda vilja bestrida, att vägande

skäl kunde anföras till förmån för Kungl. Maj:ts förslag. Särskilt ansåge sig

riksdagen böra understryka den lämpliga fördelning av upptagningsområdena

de olika sjukhusen emellan, som en förläggning av sjukhuset till Sundsvall

skulle möjliggöra. Ur sjukvårdssynpunkt innebure detta givetvis en betydande

fördel. Att riksdagen emellertid trots detta icke ansett sig böra obetingat

bifalla Kungl. Majds förslag sammanhängde med att riksdagen icke

kunnat frigöra sig från tanken, att bibehållandet av Gådeå sjukhus, utbyggt

till förslagsvis 600 vårdplatser, och inrättandet av ett nytt sjukhus av samma

storlek i Gävleborgs län skulle utgöra en lösning värd att ytterligare övervägas.

Vid ett dylikt övervägande måste emellertid huvudvikten läggas vid kostnaderna

för en örn- och nybyggnad av Gådeå sjukhus. Det vöre därför

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Alaj.ts proposition nr 176.

angeläget, att dessa kostnader snarast möjligt utreddes, vilken utredning lämpligen

borde ske genom byggnadsstyrelsens försorg. För att byggnadsarbetenas

igångsättande icke måtte onödigt fördröjas, ansåge sig riksdagen böra

bemyndiga Kungl. Maj:! att, sedan resultatet av nämnda utredning förelåge,

träffa avgörande mellan det av riksdagen framförda alternativet och Sundsvallsalternativet.

Under åberopande av det anförda anmälde riksdagen,

att riksdagen beslutat, att ett norrländskt sinnessjukhus skulle uppföras, samt

bemyndigat Kungl. Maj:! att besluta rörande sjukhusets förläggning och platsantal,

ävensom bemyndigat Kungl. Majit att låta utföra arbetsritningar och

kostnadsberäkningar m. m. avseende sagda sjukhus. För ändamålet beräknade

riksdagen högst 100,000 kronor.

Med anledning av riksdagens uttalande uppdrog Kungl. Majit den 30 juni

1937 åt byggnadsstyrelsen att efter samråd med medicinalstyrelsen verkställa

fich till Kungl. Majit inkomma med utredning rörande de kostnader, som

omändring och utbyggnad av Gådeå sjukhus till 600

vårdplatser skulle betinga.

Med skrivelse den 29 september 1937 inkom byggnadsstyrelsen med den anbefallda

utredningen. Av skrivelsen torde här i huvudsak få återgivas följande.

I samråd med medicinalstyrelsen hade av byggnadsstyrelsen verkställts en

förberedande undersökning angående inom den nuvarande sjukhusbyggnaden

erforderliga ändringsarbeten samt behovet av nybyggnader för att sjukhuset

skulle kunna bereda vård åt 600 patienter. Denna undersökning hade

visat, att i den nuvarande sjukhusbyggnaden skulle efter modernisering

kunna beredas plats för cirka 220 patienter. Nybyggnader behövde alltså

uppföras i sådan omfattning, att i dem kunde beredas vård åt 380 patienter.

Därjämte erfordrades större byggnader för panncentral och ekonomiavdelningar

än de nuvarande byggnaderna, varjämte flera personalbostäder behövde

inrättas. I samband med denna förberedande undersökning hade utarbetats

skissförslag. Enligt detsamma skulle sjukvårdsbyggnaden ombyggas

och inredas för 220 lugna manliga patienter. I nybyggda paviljonger skulle

plats beredas för 170 lugna kvinnliga patienter, för 95 halvoroliga och oroliga

manliga patienter och för 75 halvoroliga och oroliga kvinnliga patienter.

Före detta länspaviljongen skulle moderniseras och byggas på med en våning

för alt tjäna som upptagningsavdelning för 70 patienter. I nybyggnader skulle

vidare inrymmas centralkök, matsalar, tvättstuga och panulius. Nuvarande

ekonomibyggnaden skulle iståndsättas och i bottenvåningen anordnas arbetssätt-

samt i övre våningen samlingslokal och bostäder. Även det nuvarande

pannhuset skulle ombyggas till arbetslokaler. Nuvarande administrationsoch

bostadsbyggnaden skulle moderniseras och erforderliga nybyggnader för

personalbostäder uppföras.

De föreslagna nybyggnaderna upptoge så stor yta, att även den del av sjukhusområdet,

som nu vore reserverad för trädgård och park, måste tagas i

anspråk för desamma. Om den ifrågasatta utvidgningen komme till stånd,

skulle patienterna alltså icke få nödig tillgång till trädgård eller park, varjämte

personalbostäderna måste förläggas utanför sjukhusområdet. Vid

uppgörandet av ovannämnda skissförslag bade styrelsen därför förutsatt, att

de nya bostadshusen skulle förläggas till ett staden tillhörigt område, nämligen

den invid sjukhusområdet belägna folkparken och att detta område skulle

för ändamålet kostnadsfritt upplåtas av staden.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

29

Kostnaderna för de sålunda skisserade byggnadsarbetena beräknade styrelsen

överslagsvis till G,000,000 kronor, motsvarande i genomsnitt 10,000

kronor för varje vårdplats. I denna summa vore emellertid icke inräknade

några kostnader för eventuella gångbara kulvertar.

Kungl. Majit har därefter genom beslut den 15 oktober 1937 uppdragit åt

byggnadsstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen verkställa erforderlig

utredning samt upprätta ritningar och kostnadsberäkningar för uppförande

av ett nytt sinnessjukhus i Sundsvall, inrymmande omkring

900 vårdplatser.

Med skrivelse den 26 februari 1938 har byggnadsstyrelsen till åtlydnad

av uppdraget inkommit med utredning och förslag i ämnet.

Inledningsvis meddelar styrelsen, att densamma genom arkitekten Hakon

Ahlberg i samråd med medicinalstyrelsen låtit uppgöra skissritningar till

de för sjukhuset erforderliga byggnaderna, varjämte för utredning av särskilda

delar av byggnadsföretaget anlitats följande expertis, nämligen för

den värmetekniska anläggningen Theorells ingenjörsbyrå, för den sanitetstekniska

anläggningen civilingenjören John Bergström, för den elektriska installationen

elektriska prövningsanstalten samt för den kyltekniska installationen

kyltekniska prövningsanstalten.

Rörande det för sjukhuset avsedda området (det s. k. Sidsjöområdet), erinrar

styrelsen, att detsamma vore beläget söder örn staden, begränsat i norr

av stadens södra stadsplanegräns, i väster av Sidsjöbäcken och Sidsjön, med

visst undantag, och i öster och söder av skogsåsar. Marken utgjordes till

stor del av odlad jord och i övrigt av skogsmark. Terrängen vöre delvis

starkt kuperad men med några planare partier. Den öppna marken sträckte

sig in i skogspartiet, där den bildade tre kilformiga dalgångar.

Av styrelsen framhålles vidare, att Sundsvalls stad genom särskilt tillsatta

kommitterade, under förutsättning av stadsfullmäktiges godkännande,

i skrivelser den 10 september och 3 oktober 1935 erbjudit sig att fritt upplåta

ifrågavarande område samt att fritt ordna servis av gas, vatten, avlopp

och elektricitet till detsamma. Avloppsledningen skulle anslutas direkt till

stadens ledningsnät. I skrivelse den 5 januari 1937 hade nämnda kommitterade

vidare erbjudit vattenleverans till ett pris av 12 öre per kubikmeter

vid erforderligt tryck, gas till 10 öre per kubikmeter och elektrisk energi

enligt specificerad taxa. Enligt vad eli av styrelsen åberopat protokollsutdrag

från stadsfullmäktiges sammanträde den 16 november 1937 vidare

utvisade, hade fullmäktige då godkänt de av kommitterade sålunda vidtagna

åtgärderna. Eli slutligt fixerande av gränserna — anmärker styrelsen

i detta sammanhang — syntes dock icke böra vidtagas, förrän definitiva ritningar

till sjukhusanläggningen föreläge.

Enligt det föreliggande skissförslaget -— fortsätter styrelsen — hade, på

sätt som av den skrivelsen bilagda situationsplanen närmare framginge, de

i anläggningen ingående olika byggnaderna sammanförts i lie särskilda

grupper, som förlagts till nyssberörda tre öppna markområden inom den skog
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

bevuxna delen av Sidsjöområdet. Det mellersta av dessa områden upptoge

sålunda de olika sjukhusbyggnaderna jämte administrations- och ekonomibyggnader,

verkstadsbyggnader ävensom en byggnad, inrymmande en

samlings- och kyrksal. Det mot Sidsjön belägna området upptoge bostadsbyggnader

för ogift personal saint en upptagningspaviljong, och till det norra,

mot staden vettande området skulle förläggas bostadsbyggnader för läkare

och gift personal.

De olika sjukhusbyggnaderna vore medelst en delvis över marken dragen

kulvert förbundna med varandra inbördes och med köks- och tvättlokaler,

matsalar samt administrationslokaler. Sjukhusbyggnaderna, som genomgående

vöre avsedda att uppföras i tre våningar, vore åtta till antalet, varav

två byggnader för lugna utearbetare, två byggnader för lugna patienter, två

byggnader för halvoroliga patienter och två byggnader för oroliga patienter.

Halva antalet av nämnda byggnader vore avsett för manliga och halva antalet

för kvinnliga patienter, och skulle byggnaderna rymma 370 vårdplatser

för manliga och 370 vårdplatser för kvinnliga patienter. Därjämte skulle

finnas en upptagningspaviljong med plats för 30 manliga och 30 kvinnliga

patienter ävensom en byggnad, inrymmande sex avdelningar med plats för

102 svårskötta och opålitliga manliga patienter. Sjukhusanläggningen

skulle alltså i sin helhet rymma sammanlagt 902 patienter.

Rörande förslagets innebörd i övrigt hänvisar styrelsen till

den till förslaget hörande beskrivningen ävensom till en av medicinalrådet

Björck upprättad promemoria, innefattande en redogörelse för sjukhusets

planläggning ur medicinsk synpunkt. För kännedom om innehållet i sistnämnda

promemoria får jag hänvisa till handlingarna i ärendet.

Beskrivningen av förslaget är huvudsakligen av följande innehåll.

Området för sjukhuset. Området delas av skogbevuxna åsryggar med ost

—västlig sträckning i tre skilda för bebyggelse lämpliga partier. Det sydligaste

av dessa begränsas av Sidsjön i söder och har en betydande sluttning

mot detta väderstreck. Det utgöres till större delen av odlad mark,

tillhörande den s. k. Enkvistska gården. Detta område har mot söder utsikt

över Sidsjön med omgivande höjder. Det mellersta partiet är inramat

av skogsåsar i norr, öster och söder och består av två odlade områden, den

s. k. Ekorrmyran i öster och ett koloniområde i väster. Dessa bägge områden

skiljas åt av ett smalt tvärgående skogsbälte. Mot väster och sydväst

har koloniområdet utsikt över Sidsjödalen. Det nordligaste området utgöres

av en långsträckt mot väster svagt sluttande öppen odling, avgränsad på samma

sätt som den förutnämnda av skog i norr, öster och söder. Mot väster

och nordväst öppnar sig från detta område en vid utsikt över Selångerdalen.

Sistnämnda område möter med sin norra del stadens nuvarande stadsplanegräns,

varifrån det endast skiljes av ett smalt skogsbälte. Samtliga

områden äro väl skyddade för nordliga vindar.

Marken synes å hela området erbjuda god byggnadsgrund; den utgöres

å de odlade delarna mestadels under matjorden av grus eller stenblandad

sand och pinnmo till ett par meters djup, därpå fast berg. Å skogsområdena

träder berggrunden på vissa ställen i dagen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

31

Tillfarten till området sker nu lättast från väster, på bro över Sidsjöbäcken.

Det synes ur alla synpunkter lämpligast att även för framtiden bibehålla

denna tillfart, vilken träffar området ungefär i dess öst-västliga mittaxel.

Anläggningens liuvuddisposition. Terrängens uppdelning har i förslaget utnyttjats

på så sätt, att anläggningens skilda huvuddelar förlagts i från varandra

skilda grupper inom de tre odlingsområdena.

Mittpartiet, som är rymligast och erbjuder de bästa tillfartsmöjligheterna,

upptages av själva sjukhusanläggningen med sina administrations- och ekonomibyggnader.

Hit har även — på något avstånd från övriga byggnader —•

förlagts bostäder för sådan personal, vilken bör finnas i närheten av ekonomieller

administrationsavdelningen.

Det norra området, som ligger närmast staden och från sjukhuskomplexet

skiljes av en skogsridå, har utnyttjats såsom plats för bostäder åt gift personal,

läkare-, sjukvårds- och ekonomipersonal.

Det södra området, vilket har närmare förbindelse med sjukhusområdet

och är ett ypperligt bostadsläge, har reserverats för bostäder åt den ogifta

sjukvårds- och ekonomipersonalen. Dessutom har hit förlagts upptagningspaviljongen

på något avstånd från bostäderna.

Viigsystem. Anläggningens huvudentré är förlagd där vägen över Sidsjöbäcken

möter områdets västra gräns. Härifrån fördelar sig trafiken omedelbart

på tre huvudvägar: åt höger till upptagningspaviljong och den ogifta

personalens bostadsområde, i mitten till administrationsbyggnaden och sjukhusbyggnaderna,

åt vänster till ekonomiavdelningen. Sistnämnda väg fortsätter

vidare till området för den gifta personalens bostäder, vilket område

emellertid dessutom har sin egen entré från staden i norra gränsen.

De tre områdena förbindas sinsemellan genom en tvärgående väg i nordsydlig

riktning, som i huvudsak följer en befintlig skogsväg och träffar sjukhusområdet

ungefär vid dess mitt. Sistnämnda väg är endast avsedd för

gångtrafik.

Genom detta vägsystem undvikes sammanblandning av olikartad trafik

inom sjukhusområdet, samtidigt som förbindelserna utifrån och mellan de

olika områdena inbördes bliva bekväma. Från portvaktsstugan kunna samtliga

vägar lätt överblickas.

Inre förbindelse mellan sjukhusbyggnaderna. För att underlätta förbindelser

och transport från ekonomi- och administrationsbyggnaderna samt mellan

dessa inbördes har anordnats en kulvertgång —- i huvudsak över markens

plan — i sjukhusanläggningens längdaxel. Till denna äro samtliga sjukpaviljonger

med undantag för upptagningspaviljongen anslutna. Under kulvertgångens

botten löper en rörkulvert för samtliga huvudledningar till de

större byggnaderna. Förbindelsen inom det egentliga sjukhusområdet blir sålunda

i stort sett oberoende av klimatiska förhållanden.

Ityggnadsplane».

Enligt det av medicinalstyrelsen uppgjorda programmet skall sjukhuset

för respektive män och kvinnor innehålla följande avdelningar:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Upptagningsavdelning................................... 80 platser

Lugn övervakning.................................... 40 >

Halvlugn > 40 »

Halvorolig > 40 »

Orolig > 30 »

Orolig > 30 >

''Orolig nattövervakning................................. 40 »

Dementa » ................................. 40 »

Arbetare, ej övervakning .............................. 40 »

> » » ................................ 40 »

Sängliggande tbc ....................................._30 »

400 platser

För bägge könen sålunda tillsammans 800 platser. Dessutom skall sjukhuset

innehålla en s. k. specialavdelning för manliga patienter med tillsammans

102 platser, inbördes fördelade på sex olika avdelningar nämligen:

2 avdelningar för lugna utearbetare

1 avdelning

övervakningsfall

1 »

» halvlugna

»

1 »

» halvoroliga

»

1 »

» oroliga

»

Sjukhusets sammanlagda platsantal blir sålunda något över 900.

De bägge upptagningsavdelningarna för män och kvinnor ansågos med

fördel kunna inrymmas i gemensam paviljong.

För samtliga uppegående patienter skulle beredas riklig tillgång till arbetssalar

och tillräckligt rymliga promenadgårdar.

Det egentliga sjukhusområdet med tillhörande drifts- och administrationsbyggnader

är i förslaget disponerat på följande sätt:

Samtliga byggnader hava förlagts i södersluttningen av den ås, som begränsar

mittpartiet mot norr, invid det nuvarande skogsbrynet eller ett stycke

in på detsamma. Härigenom erhållas för byggnaderna de bästa solförhållandena,

samtidigt som de äro skyddade för vindar från nordliga väderstreck.

Sjukpaviljongerna. Då det i sjukhusbyggnaderna är nödvändigt att förlägga

sjukrum åt bägge sidor, hava dessa byggnader orienterats i huvudsakligen

nord—sydlig längdriktning. För att öka avståndet mellan paviljongernas

fasader utan ökning av förbindelseledernas längd hava paviljongerna

förlagts på ömse sidor om den ovannämnda kulvertgången, med vilken de

sålunda växelvis hava förbindelse vid sin norra och södra gavel. För att i

möjligaste mån undvika skuggning på promenadgårdarna hava byggnadslängorna

norr och söder om kulvertgången givits en viss vinkel mot varandra,

och i denna mot söder öppna vinkel äro promenadgårdarna förlagda. Då

byggnaderna på kulvertgångens norra sida äro inbäddade i skog och från

tillfartsvägarna skymmas av de framförliggande byggnaderna, torde denna

vinkelförskjutning icke verka besvärande för ögat. Samtliga sjukpaviljonger

äro uppförda i tre våningar, i huvudsak utan källarvåningar, vilka av ekonomiska

skäl undvikits.

Då marken på kulvertgångens norra sida är högre än på dess södra, komma

byggnaderna på förstnämnda sidan att ligga omkring en våningshöjd högre

än på den senare. Kulverten har sålunda förbindelse med byggnaderna på

södra sidan i bottenvåningen och på den norra i en souterrängvåning, som

endast sträcker sig under dessa byggnaders sydligaste delar.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 176.

33

Söder om kulvertgången aro närmast den yttre huvudvägen genom området

förlagda de lugna avdelningarna med mot områdets huvuddel öppna promenadgårdar.

Norr om kulvertgången ligga de oroliga och halvoroliga avdelningarna, inbördes

skilda av- framskjutande skogspartier. Dessa avdelningars promenadgårdar

ligga i sådant höjdläge, att de där promenerande från huvudvägarna

och det öppna området döljas av kulverten men likväl kunna se över denna

mot skogen och horisonten i söder.

Dessa paviljonger äro för vardera könet till antalet fyra. Närmast administrationsbyggnaden

och väster om den tvärgående nord-sydliga huvudvägen

ligga de kvinnliga avdelningarna, öster örn nämnda väg och längre bort

från entrén de manliga avdelningarna. Sinsemellan skiljas dessa av en kvarstående

del av det skogsparti, som för närvarande utbreder sig öster om

nämnda tvärväg mellan koloniområdet och Ekorrmyran. Längst hort i öster

i fonden av det öppna området ligger specialavdelningen, vars mot öster

förlagda promenadgårdar äro helt osynliga från sjukhusområdet.

I de förutnämnda paviljongerna söder örn kulvertgången upptagas samtliga

bottenvåningar av arbetssalar, över vilka äro förlagda två avdelningar

om vardera 40 platser för respektive arbetare och lugna patienter.

I paviljongerna norr örn kulvertgången äro i de två nedre våningarna förlagda

tvenne avdelningar för halvoroliga eller oroliga patienter om respektive

40 och 30 platser samt i översta våningen avdelningar för t.b.c. respektive

dementa. Då sistnämnda två avdelningar upptaga mindre yta än de

öyervarande, har det varit möjligt att i samtliga dessa byggnaders översta

våning på södra gaveln anordna en öppen terrass för sängliggande patienter.

I specialpaviljongens undervåning, som mot väster ligger helt över mark,

äro rymliga arbetssalar jämte vaktrum, läkarerum, förråd etc. belägna.

Upptagningspaviljongen är förlagd nära områdets sydvästra hörn i soligt

läge med utsikt över Sidsjön. Manliga och kvinnliga avdelningarna ligga

över varandra, men respektive avdelningars dagrum och matsalar äro förlagda

till var sin ända av byggnaden för att störning mellan de bägge avdelningarna

inbördes skall i görligaste mån undvikas. I upptagningspaviljongens

södra del är i övre våningen en sjukavdelning för personal inrymd.

Samtliga paviljonger utom specialpaviljongen och upptagningspaviljongen

(vilka endast hava två egentliga våningar) äro försedda med hiss.

Ekonomibyggnader. Längst västerut i sjukhuskomplexet och nära områdets

västra gräns ligga byggnaderna för kök och tvätt, panncentral och

verkstäder. De äro lätt tillgängliga utifrån genom vägen från huvudentrén

utmed västra gränsen men skymmas från entrén och huvudvägen av en

mellanliggande skogsdunge.

Köks- och tvätthyggnaden bildar huvudbyggnaden i detta komplex. Mellan

kök och tvätt mynnar i en hall den ovannämnda kulvertgången på byggnadens

(»strå sida. Härifrån äro förbindelser till kökets utlämningsrum samt

lill tvättens ut- och inlämning. Från västra sidan — ekonomigården — är

kökets inlämning och nedfart till sjukhusets centralförråd, som är beläget

i en jordvåning under byggnaden.

Transporten av mat från köket till avdelningarna liksom av tvätt och all

annan transport avses att hesörjas genom elektriska trucktåg i kulvertgången.

Kökets varuhiss kan även besörja transport av varor från centralförrådet

till kulvertgången.

Köksbyggnaden är entresolerad på så sätt, att köks- och tvättsalarna gå

upp genom byggnaden till en höjd av omkring 5 meter, medan det övriga

utrymmet är fördelat på två våningar, varav den undre inrymmer kökets

och tvättens bilokaler och den övre personalens matsalar och sällskapsrum.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 176. i!

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Personalmatsalar och sällskapsrum. Tillgången till personalens matsalar

sker från kulverten genom en trappa vid dess avslutning i ekonomibyggnaden,

och utifrån genom en väg från södra gaveln. Enär terrängen här ligger

högre än kring köksbyggnaden i övrigt, kommer man vid denna gavel direkt

in i andra våningen — matsalarna.

För all sjukvårdspersonal, läkare inberäknade, är anordnad en enda gemensam

matsal, byggd på självserveringssystem och placering vid småbord.

Invid matsalen ligger ett kaffe- och rökrum, som kan öppnas mot densamma

genom ett skjutdörrsparti. Vid särskilda tillfällen kan detta rum om så

önskas användas som en mindre matsal.

För manlig och kvinnlig ekonomipersonal äro särskilda matsalar anordnade

med hänsyn därtill, att denna personal i allmänhet torde intaga sina

måltider i arbetskläder. Intet hinder möter emellertid att, örn så önskas,

inrymma även denna personal i den gemensamma matsalen — som då utökas

med det nämnda kafferummet — medan de förutnämnda matsalarna

tagas i bruk som kaffe- eller sällskapsrum.

Personalmatsalarna äro så belägna, att man från dem har utsikt mot både

Sidsjöområdet och Selångerdalen.

Mellan de båda matsalsavdelningarna och mitt för trappan ligger ett sällskapsrum

för personalen, vilket är så stort, att det även kan begagnas för

personalens fester och övriga sammankomster (plats för c:a 150 personer).

Panncentral. Panncentralen är belägen väster örn köksbyggnaden; på

dess norra sida ligger kolgården nedgrävd i en sluttning, varigenom tippning

av kol i densamma kan ske uppifrån. Koltillförseln till pannorna matas genom

en kolsilo. Under denna är sopförbränningsugnen belägen.

Pannhuset innehåller, bland annat, smedja, reparationsverkstad, rörförråd

och erforderliga utrymmen för personalens bekvämlighet.

Verkstäder. Söder om pannhuset ligga sjukhusets verkstäder, vilka äro

inrymda i en vinkelbyggnad kring verkstadsgården. Denna byggnad är uppförd

i två våningar och inrymmer i bottenvåningen snickareverkstad jämte

erforderliga garage och i övervåningen målare- och tapetserareverkstäder.

Utanför snickareverkstaden är ett skjul för virkesförrådet.

Växthus. I det soligaste läget på områdets södra del har plats beretts för

växthus.

Administrationsbyggnad. Vid huvudvägen genom sjukhusområdet nära

entrén ligger mellan ekonomiavdelningen och sjukpaviljongerna administrationsbyggnaden,

vilken från baksidan har förbindelse med sjukhusets kulvertsystem.

Byggnadens bottenvåning inrymmer väsentligast behandlings- och

undersökningslokaler, medan övre våningen inrymmer expeditioner och mottagning.

De förstnämnda avdelningarna, vilka böra vara lätt tillgängliga för

sjukhusets personal och patienter men ej hava beröring med andra besökande,

bilda en »inre zon» som står i direkt förbindelse med kulvertgången men

är avskild från byggnaden i övrigt. Denna avdelning inrymmer laboratorier,

operationsrum med sterilisering, omläggnings- och tandbehandlingsrum med

väntrum, röntgen och ljusbehandling med ett omklädningsrum, ett fotograferingsrum

samt apotek.

Närmast entrévestibulen, lätt tillgängliga både utifrån och inifrån, ligga

i bottenvåningen expeditioner för förestånderskor och uppsyningsman.

I övre våningen är sysslomanskontoret inrett närmast trappan i fonden,

och till vänster äro läkarexpeditioner och hjälpverksamhetens expeditioner

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

35

belägna. Särskilt direktionsrum har ej anordnats, men sjukhuschefens rum

har tilltagits så stort, att det även kan göra tjänst för direktionens sammanträden.

I byggnadens källarvåning, som sträcker sig endast under en del av huset,

äro anordnade apoteksförråd, arkiv och ett postutdelningsrum, vilket sistnämnda

är lätt tillgängligt från kulverten och även — på grund av terrängens

lutning — direkt åtkomligt utifrån.

Samlings- och kyrksal för omkring 300 personer har inretts i en byggnad

vid skärningen mellan huvudkulverten och kulverten från administrationsbyggnaden.

Denna byggnad har sålunda goda förbindelser med ekonomiavdelningen

och med sjukhusets samtliga avdelningar.

Själva samlingssalen, vilken tillika skall tjänstgöra som kyrksal, är belägen

1 tr. upp från kulvertens golvplan och är tillgänglig såväl utifrån direkt som

från kulverten genom ett kapprum. Avsikten är att då salen användes som

kyrksal och då man ej lägger av ytterkläderna, den yttre entrén skall användas,

medan vid biografföreställningar eller festligheter den inre entrén genom

kapprummet begagnas. Salen är försedd med apparatrum, orgelläktare samt

erforderliga anordningar för avskiljande av koret, då den användes för profant

ändamål.

Under samlingssalen är inrett ett mindre serveringskök med bekväm förbindelse

från huvudköket samt en gymnastiksal för personalen. För att spara

utrymme tänkes det förutnämnda kapprummet även kunna användas som

omklädningsrum till gymnastiken.

Obduktionslokal och bisättningsrum. Norr örn sjukhusområdet och i förbindelse

med sjukhusets kulvertsystem är en mindre byggnad inrymmande

lokal för obduktion och ett litet bisättningsrum anordnad. Tillfarten till denna

utifrån kan ske utan att beröra det egentliga sjukhusområdet.

Bostäder. Inga som helst bostadslägenheter eller bostadsrum hava inretts

inom- sjukvårds-, ekonomi- eller administrationsbyggnader. Samtliga bostäder

äro sålunda förlagda till för detta ändamål särskilt uppförda byggnader.

Familjebostäderna äro som förut nämnts belägna å områdets norra del, där

de dragits längst upp mot skogskanten i norr för att erhålla bästa solbelysning

och skydd mot nordliga vindar. De komma sålunda också närmast staden

och längst bort från sjukvårdsbyggnaderna.

Bostäderna för sjukvårds- och ekonomipersonal äro samtliga inrymda i

friliggande bostadshus av tvåfamiljstyp. Byggnaderna äro uppförda i 1 1/2

vånings höjd. Vardera lägenheten har egen ingång och inrymmer i bottenvåningen

tambur, vardagsrum och kök med särskild matplats samt i våning

1 tr. upp ett sovrum, badrum med vv. c. och garderober. Sovrummet är så

stort, att det eventuellt kan uppdelas i två mindre sovrum. Varje lägenhet har

sin egen direkt tillgängliga källare med förrådsrum samt egen veranda.

Dessa byggnader avses uppförda i trä med standardiserat utförande, varigenom

kostnaden för desamma torde kunna nedbringas. Förslaget upptager

lö st. sådana dubbelhus. Centralt inom denna byggnadsgrupp är uppförd en

byggnad för tvättstuga, inrymmande två tvättrum och ett rum för mangel och

tork.

Bostäderna för läkare och syssloman äro belägna längst västerut å det

norra området. De utgöras av: bostad för sjukhuschef, för överläkare, tre

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

stycken bostäder för förste läkare och syssloman samt tre stycken bostäder

för andre läkare. Dessa bostäder äro var för sig inrymda i friliggande

bostadshus med undantag för de tre sistnämnda, vilka äro sammanbyggda

till ett radhus.

I ett radhus, beläget söder om administrations- och ekonomibyggnaderna,

äro inrymda bostäder för kassör och bokhållare, uppsyningsman av 1 kl.,

maskinmästare, maskinist av 1 kl. och trädgårdsmästare.

I förslaget har upptagits bostäder för nedannämnda antal ogift personal:

förestånderskor ............................................... 6 st.

översköterskor ................................................ 27 st.

sköterskor och ekonomipersonal .............................. 107 st.

manliga skötare .............................................. 40 st.

Samtliga bostadsrum äro enkelrum med egen tambur, garderob samt tvättställ

för varmt och kallt vatten.

Samtliga rum äro belägna rakt mot söder och hava utsikt över Sidsjödalen.

Bostadsbeståndet har uppdelats på smärre byggnadsenheter, vardera inrymmande

20—40 st. bostäder. Dessa äro i sin tur uppdelade, så att vid

varje korridor aldrig mer än högst sex rum äro belägna. Härigenom har

man sökt undvika karaktären av bostadskasern. Anordningen medför även

den fördelen, att ett ökat bostadsbehov lätt kan tillgodoses genom nybyggnad,

medan örn ett minskat behov vid närmare utredning kan befinnas föreligga,

en eller flera byggnader kunna redan från begynnelsen uteslutas.

Alla korridorer äro enkelsidiga och direkt belysta.

Bostadshusen hava försetts med w. c., badrum och tékök till sådant antal,

att på 7—11 rum i allmänhet finnes ett badrum, två w. c. och ett tékök.

I varje bostadshus finnes ett å två mindre dagrum.

I byggnadernas källarvåningar äro inredda särskilda förvaringsrum för

varje rumsenhet i byggnaden samt gemensamt rum för handtvätt, torkrum

och rum för cykelförvaring.

Portvaktshus. Då portvaktstjänsten enligt meddelade direktiv skall förenas

med skötsel av telefoncentralen, är portvaktsrummet inrättat som expedition

och ej som familjebostad. Ett pär ytterligare bostadsrum för ogift kvinnlig

personal samt en familjebostad för uppsyningsman av 2 kl. hava inrymts i

samma byggnad.

Kostnader.

Den totala kostnaden för anläggningen har av byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå

beräknats till 11,370,000 kr. Enligt en preliminär, av arkitekten

Ahlberg verkställd beräkning, skulle kostnaden dock stanna vid 10,400,000

kr.

Jämförelse med kostnader för tidigare sinnessjukhusanläggningar.

Umedalens sjukhus (med samma patientantal som det nu planerade, 900

platser), för vilket entreprenadavtal uppgjordes år 1931, betingade en kostnad

av totalt omkring 7,200,000 kr. eller 8,000 kr. pr vårdplats.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

37

S:t Olofs sjukhus, som uppfördes under åren 1933—1936, betingade en

kostnad av omkring 10,000 kr. pr vårdplats.

Vid jämförelse med den beräknade kostnaden för här ifrågavarande sjukhus

bör anmärkas,

1. dels att byggnadskostnaderna under den mellanliggande tiden avsevärt

stegrats,

2. dels att den s. k. specialavdelningen, som förekommer i Sundsvallssjukhuset,

icke har någon motsvarighet i nyssnämnda anstalter,

3. dels att bostäder i större utsträckning här bereus bland annat på grund

av den ovannämnda specialavdelningen,

4. dels att standarden vad beträffar lokaler för behandling och undersökning,

arbetssalar för patienter samt framför allt personalens bostäder i det

nu uppgjorda förslaget är väsentligt mycket högre än i de nyssnämnda tidigare

uppförda sjukhusanläggningarna.

Örn alla dessa faktorer tagas med i räkningen, skall man finna, att de

högre kostnader, som denna anläggning betinga, äro väl motiverade.

1. Byggnadskostnadernas stegring sedan 1931 torde kunna

uppskattas till omkring 25 %. För att göra jämförelsen riktig, bör därför

kostnaden per vårdplats för Umedalens sjukhus med dagens priser uppskattas

till 10,000 kr. och för S:t Olofs sjukhus till 12,500 kr. Då S:t Olofs

sjukhus å andra sidan innehåller ett färre antal vårdplatser, torde en viss

reduktion av sistnämnda siffra vid jämförelsen vara befogad. En ungefärligen

riktig utgångspunkt för jämförelsen torde därför vara att uppskatta

platskostnaden å Umedalens sjukhus till 10,000 kr. och å S:t Olofs sjukhus

till 12,000 kr.

2. Vad beträffar den s. k. specialavdelningen framgår av beräkningen,

att den per plats drager något mer än 60 % högre kostnad än en

vanlig sjukpaviljong på grund av de avsevärt större krav, som ställas på en

sådan avdelning i avseende å säkerhetsåtgärder, uppdelning av patientmaterialet

etc. Den totala merkostnad, som härigenom förorsakas, kan beräknas

till omkring 370,000 kr.

3. En uppfattning om de ökade kostnader, som det större antalet

bostäder jämförda med tidigare anläggningar medför, giva följande

tabeller:

Umedalens sjukhus.

Familjebostäder

Bostäder för ogift personal

5 rum,

kök o.

däröver

3 rum

och kök

2 rum

och kök

1 rum

och kök

dublett

enkel-

rum

rum för

2 pers.

Bostad lör sjukhuschef......

1

_

_

—

—

—

—

Bostad för överläkare ......

1

—

—

—

—

—

—

Bostad för förste läkare......

1

—

—

—

—

—

—

Bostad för syssloman........

Bostad för andre läkare, före-

1

—

—

stånderskor m. fl...........

Bostad för personal, högre lö-

6

negrupper ................

Bostad för personal, lägre lö-

2

negrupper ................

—

—

8

5

—

—

—

Sjukvårdspersonal m. fl.......

—

—

—

—

—

87

62

4

2

8

5

G

87

G2

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Sidsjö sjukhus.

Familjebostäder

Bostäder för ogift personal

5 rum,

kök o.

däröver

4 rum

och kök

3 rum

och kök

2 rum

och kök

dublett

enkel-

rum

alkov

enkel-

rum

Bostad för sjukhuschef......

1

Bostad för överläkare ......

1

—

_

_

Bostad för förste läkare......

2

_

_

_

Bostad för syssloman........

Bostad för andre läkare, före-

1

—

—

—

—

—

—

stånderskor m. fl...........

Bostad för personal, högre lö-

—

3

—

—

—

—

—

negrupper ...........

7

Bostad för personal, lägre lö-

negrupper ................

—

—

_

32

Sjukvårdspersonal m. fl.......

—

—

—

6

27

150

5

3

7

32

6

27

150

Följande tabell angiver den ökade kostnad, som det större antalet personalbostäder

vid Sidsjösjukhuset medför:

Umedalens

sjukhus

Sidsjö

sjukhus

Kostnads-

ökning

Sidsjösj.

Kostnads-

minskning

Sidsjösj.

5 rum och kök och däröver..........

4 » » » ....

4

5

3

55,000

105,000

lin rinn

—

3 » » » ....

2

7

2 » » » .....

8

32

432,000

1 » » »

5

50,000

dubletter..........

6

0

rum................

149

174

154,000

_

856,000

50,000

Således i runt tal 800,000 kr.

Tages endast hänsyn till vad nyss nämnts under 1, 2 och 3, ställer sig en

jämförelse mellan kostnaderna för Umedalens sjukhus och för Sidsjösjukhuset

sålunda:

Umedalens sjukhus (900 platser)

byggnadskostnad ...................................... 7,200,000

25 % tillägg för jämförelse med 1938 års byggnadskostnads
index

.............................................. 1,800,000

9,000,000.

Sidsjösjukhuset

av byggnadsstyrelsen beräknad kostnad .................. 11,370,000

reduktion för specialavdelningen ................ 370,000

reduktion för större antal personalbostäder ........ 800,000 1,170,000

10,200,000.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

39

Av denna jämförelse framgår sålunda, att den högre standard som Sundsvallsanläggningen

representerar, medför en ökad kostnad av omkring

1,200,000 kr. eller omkring 1,300 kr. per vårdplats enligt byggnadsstyrelsens

beräkning. Enligt arkitekten Ählbergs preliminära beräkning skulle jäm
-

förelsen ställa sig sålunda:

Sidsjösjukhuset .......................................... 10,400,000

reduktion enligt vad nyss anförts ........................ 1,170,000

9,230,000,

varför kostnadsökningen på grund av höjd standard endast skulle belöpa

sig till 230,000 kr. eller omkring 255 kronor per vårdplats.

Vad beträffar denna ökning anföres följande:

Administrationsbgggnaden: större laboratorier, röntgen, ljusbehandlingsrum,

tandbehandlingsrum.

Sjukavdelningarna: större antal enkelrum, arbetslokaler i betydligt större

utsträckning än förut.

Personalbostäderna: samtliga bostäder inrymda i särskilda bostadshus,

inga lägenheter under 2 rum och kök, endast 2-familjshus för lägre befattningshavare,

badrum till alla familjebostäder, endast enkelrum för all

ogift personal, större antal bekvämligheter (badrum, w. c., tékök i bostadshus

för ogift personal), familjebostäder i stället för dubletter för andre

läkare.

Vad beträffar kostnaden för personalbostäderna anmärkes emellertid, att

dessa bostäder till sitt övervägande flertal äro sådana, för vilka hyra erlägges,

och att alltså det på bostäderna nedlagda kapitalet därigenom blir åtminstone

till viss del räntebärande.

Kostnaderna för uppförandet av sjukhuset uppskattas av byggnadsstyrelsen

i enlighet med den i beskrivningen omnämnda, av styrelsens byggnadsbyrå

verkställda approximativa beräkningen till 11,370,000 kronor.

Enligt denna kostnadsberäkning skulle kostnaderna fördela sig på byggnadsföretagets

särskilda delar på sätt som följande uppställning utvisar. För

jämförelse har jag i denna uppställning jämväl anmärkt den av arkitekten

Ahlberg verkställda preliminära kostnadsberäkningen, slutande å 10,400,000

kronor.

Kostnaderna

enligt bygg-

enligt

A r b

e

te nas art

nadsstyrelsens

approxima-

Ählbergs

preliminära

tiva förslag

förslag

Kronor

Kronor

1.

Paviljong nr 1 för lugna och halvlugna......

545,000

482,000

2.

» »2

»

halvoroliga och oroliga ....

625,000

573,000

3.

» »3

>

lugna och halvlugna.......

550,000

467,000

4.

> »4

i>

oroliga...................

665,000

597,000

5.

t> »5

i>

lugna och halvlugna......

545,000

482,000

6.

T> »6

»

halvoroliga och oroliga ...,

625,000

573,000

7.

T> »7

»

lugna och halvlugna.......

550,000

467,000

8.

T> »8

T>

oroliga...................

665,000

570,000

9.

Specialpaviljong

,... 1,050,000

905,000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Kostnaderna

Arbetenas art

enligt bygg- nadsstyrelsens

approxima-

enligt

Ählbergs

preliminära

10.

Upptagningspaviljong....................

tiva förslag

Kronor

410,000

förslag

Kronor

389,000

11.

Admlnistrationsbyggnad...........

230,000

254,000

12.

Köks- och tvättbyggnad.................

750,000

643,000

13.

Samlingssal.........................

165,000

185,000

14.

Pannhus ........................

675,000

803.000 1

15.

Verkstadsbyggnad ..................

140,000

150,000

16.

Bostad för sjukhuschef..............

85,000

83,000

17.

» * överläkare ...............

75,000

70,000

18.

> » syssloman..........................

60,000

55,000

19.

Bostäder för bste läkare 2 st..................

120,000

lll,0u0

20.

» > 2:dre » 3 st................

115,000

105,000

21.

» » översköterskor ...................

150,000

145,000

22.

» » förestånderskor och sköterskor......

175,000

151,000

23.

» » ogift kvinnlig personal 3 st.........

495,000

477,000

24.

* » ogift manlig personal..............

225,000

217,000

25.

Tvåfamiljshus för gift personal 16 st.............

560,000

576,000

26.

Radhus för gift personal........................

140,000

132,000

27.

Tvättstuga för gift personal ....................

20,000

12,000

28.

Obduktionsbyggnad..........

35,000

21,000

29.

Transformator och växthusbyggnad .............

85,000

72,000

30.

Portvaktsbyggnad.........

40,000

42,000

Utvändiga ledningar, kulvertar, planering, stängsel och

vägar m. m.....................

800,000

591,000

Summa kronor 11,370,000

10,400,000

I fråga om a n s 1 a g s b e h o v e t för budgetåret 1938/1939 anser byggnadsstyrelsen

ett belopp av 500,000 kronor vara erforderligt för upprättande av

fullständiga entreprenadhandlingar samt för byggnadsarbetenas igångsättande
Departementschefen.

Den kompletterande utredning, som, efter det 1937 års riksdag varit i tillfälle

pröva frågan örn uppförande av nytt sinnessjukhus för Norrland, verkställts

genom byggnadsstyrelsens försorg, har ådagalagt, att en ombyggnad av

Gådeå sjukhus icke är ägnad att tillförsäkra sinnessjukvården i denna del av

riket tillgång till tidsenliga vårdmöjligheter av erforderlig omfattning. De

beräknade kostnaderna ställde sig också anmärkningsvärt höga, detta främst

föranlett därav att nuvarande byggnader endast i mycket begränsad utsträckning

låta sig utnyttja för en moderniserad sjukvårdsinrättning av den storlek,

riksdagen avsett.

Vid sådant förhållande har jag icke ansett mig böra tillstyrka en ombyggnad

av Gådeå sjukhus utan fasthållit vid min för 1937 års riksdag framlagda

plan, att ett nytt sinnessjukhus bör uppföras i Sundsvall. Såsom jag

1 Inberäknat kostnader för skorsten och kolgård samt pannanläggning och maskinell utrustning

i pannhus.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

41

redan erinrat, har Kungl. Maj:t genom beslut den 15 oktober 1937 uppdragit

åt byggnadsstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen verkställa erforderlig

utredning samt upprätta ritningar och kostnadsberäkningar för ett

sådant sjukhus, inrymmande omkring 900 vårdplatser. Jag har tillika upplyst,

att sagda uppdrag numera fullgjorts samt redogjort för det utarbetade

förslaget och de beräkningar, som i anslutning till detsamma framlagts av

byggnadsstyrelsen.

Den föreliggande planen synes mig utgöra en god lösning av byggnadsfrågan,

och jag bar i princip intet att erinra mot förslaget. I allt väsentligt

lär detsamma få anses hava väl anpassats efter de uppgifter, som sjukhuset

enligt de förlidet år uppdragna riktlinjerna skulle fylla. Från stadsfullmäktige

i Sundsvall föreligger lagakraftvunnet beslut rörande tillhandahållande

av kostnadsfri tomt samt förbindelse att fritt ordna servis av gas, vatten,

avlopp och elektricitet till densamma.

Vad angår de beräknade kostnaderna, måste jag finna dessa synnerligen

höga. Förslagets upphovsman har preliminärt kalkylerat desamma till

10.400.000 kronor eller omkring 11,500 kronor per vårdplats, medan byggnadsstyrelsen

funnit sig böra höja denna beräkning till 11,370,000 kronor, vilket

innebär mer än 12,600 kronor per vårdplats. Man har härvid att erinra sig,

att det år 1935 färdigbyggda sinnessjukhuset i Umeå, som har samma antal

platser som debnu planerade, drog en kostnad av 7,200,000 kronor eller 8,000

kronor per vårdplats. Byggnadsstyrelsen har ock i en mig tillställd promemoria

framhållit, att beräkningarna vöre allenast approximativa, hänförliga till

byggnadernas kubikmassa, samt att styrelsen för egen del funnit kostnaderna

anmärkningsvärt höga.

Av den utredning, som förebragts, framgår, att den specialavdelning, som

ansetts böra anknytas till Sundsvallssjukhuset, föranleder en merkostnad av

370.000 kronor enligt arkitekten Ählbergs kalkyler. Enligt samma kalkyler

skulle med hänsyn till det väsentligt ökade antalet personalbostäder inträda

en merkostnad av i runt tal 800,000 kronor eller närmare 900 kronor per vårdplats.

Slutligen gäller, att byggnadskostnaderna under den tid, som förflutit,

sedan Umedalens sjukhus var föremål för entreprenad, stegrats med omkring

25 %>.

Jag kan för min del icke finna behövligt, att personalbostäder vid nu förevarande

sjukhus, vilket skulle komma att ligga inom Sundsvalls stad, behöva

anordnas i större utsträckning än vad fallet är i fråga örn Umedalens sjukhus.

Här erbjuder sig sålunda utan vidare en möjlighet till begränsning av kostnaden.

Och jag anser mig också ha fog för den anmärkningen, att i vissa

fall anspråken på bostädernas kvalitet uppenbarligen ställts onödigt höga,

då man finner de särskilda bostadshusen för sjukhuschef, överläkare, förste

läkare och syssloman kostnadsberäknade till belopp mellan 85,000 kronor

och 60,000 kronor. I den mån hyresavgifterna för sagda bostäder skola

avvägas efter byggnadskostnaderna, lära befattningshavarna i fråga säkerligen

få vidkännas utgifter för bostaden, som skulle komma att stå i en föga

rimlig relation till de fastställda avlöningarna. Jag anser därför i nu an
Biliang

till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 170.

•i

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

givna avseende avsevärda förenklingar böra komma till stånd vid den slutliga

bearbetningen och anser mig icke kunna godtaga planen i denna del.

Genom begränsning av personalbostädernas antal och förenkling av desamma

— i den mån de överskrida skälig minimistandard — synes mig en

icke obetydlig reduktion av totalkostnaderna kunna uppnås. Efter samråd

med byggnadsstyrelsen finner jag mig berättigad uppskatta densamma

till inemot 1 miljon kronor, vadan för sjukhuset torde beröra beräknas högst

ett belopp av 10,400,000 kronor. Byggnadsföretaget är avsett att utföras i

byggnadsstyrelsens egen regi, vadan säkerhet vinnes för att kostnaderna icke

i onödan drivas i höjden.

Då det synes mig i hög grad angeläget, att arbetena utan dröjsmål igångsättas

och bedrivas i snabbast möjliga tempo, anser jag det icke tillfyllest

att för nästkommande budgetår allenast beräkna det av byggnadsstyrelsen

föreslagna beloppet av 500,000 kronor, utan torde — jämväl för tillgodoseende

av det inom denna del av landet starkt kännbara behovet av möjligheter

för arbetslöshetens bekämpande —- ett belopp av 1,000,000 kronor böra

ställas till förfogande.

Anordnande av provisoriska sekundärsjuklius inom den statliga sinnessjukvården.

•

I proposition till 1937 års riksdag (nr 314) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att dels medgiva, att för uppehållande under budgetåret 1937/1938 av

provisoriska sekundärsjuklius i anknytning till det eller de statens sinnessjukhus,

som Kungl. Majit bestämde, finge disponeras för sagda budgetår

anvisade anslag till statens sinnessjukhus: avlöningar och omkostnader,

dels ock till utrustning och, i förekommande fall, inredning av sådana sekundärsjukhus

för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor. Propositionen vann riksdagens bifall.

Sedan Kungl. Majit den 30 juni 1937 uppdragit åt medicinalstyrelsen att

fullfölja av styrelsen påbörjad utredning rörande anordnande av provisoriska

sekundärsjukhus inom den statliga sinnessjukvården samt styrelsen

därefter avgivit förslag i ämnet, har Kungl. Majit genom beslut den 10 september

1937 ställt ovannämnda anslag till styrelsens förfogande ävensom förordnat

örn inrättande av provisoriska sekundärsjukhus i epidemisjukhusen

i Enköping och Mjölby. Vad åter angår det av medicinalstyrelsen framförda,

i propositionen nr 314 omnämnda förslaget att disponera den tidigare

för S:t Olofs sjukhus i Visby använda sjukhusbyggnaden för enahanda ändamål,

har styrelsen i skrivelse den 5 oktober 1937 anfört, att styrelsen numera

icke vidhölle detta förslag, enär ifrågavarande sjukhusbyggnad på annat

sätt kunde komma den offentliga sjukvården till godo. I stället hade

styrelsen funnit sig böra hemställa, att det styrelsen den 30 juni 1937 lämnade

uppdraget måtte utvidgas att jämväl omfatta utredning angående inrättandet

inom Svea ingenjörskårs kasernetablissemang i Vaxholm av ett

statligt sinnessjukhus för omkring 220 patienter.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

43

Styrelsen har därefter i skrivelse den 18 sistlidna februari förmält sig

hava slutfört beräkningarna av de erforderliga kostnaderna för kasernens

apterande till provisoriskt sekundärsjukhus och dettas utrustning för 100

patienter samt därvid upplyst, att desamma kunde beräknas till sammanlagt

omkring 175,000 kronor, av vilket belopp emellertid cirka 45,000 kronor

kunde bestridas av icke disponerad del av det reservationsanslag av

100,000 kronor, som genom Kungl. Maj:ts berörda beslut den 10 september

1937 ställts till styrelsens förfogande för utrustning och inredning av provisoriska

sekundärsjukhus.

Styrelsen har vidare anfört bland annat följande.

Den omedelbara anledningen till statsmakternas beslut om inrättandet av

provisoriska sekundärsjukhus vore den under förra delen av sistlidna år

starkt påtalade överbeläggningen av fångvårdens sinnessjukavdelningar med

sträffriförklarade. Enligt från fångvårdsstyrelsen införskaffade uppgifter

hade under fjolåret det högsta antalet straffriförklarade män, som inom

fångvården avvaktat plats på statligt sinnessjukhus, uppgått till 170. Genom

samverkan av olika orsaker hade emellertid antalet straffriförklarade män

av ovan angiven kategori sedan dess nedgått till 107, samtidigt som antalet

vårdplatser inom fångvården något ökat. Inom den närmaste tiden komme

vidare cirka 40 straffriförklarade att överföras från fångvårdens sinnessjukavdelningar

till statens sinnessjukhus.

Anföras borde vidare, att det högsta sammanlagda antalet exspektanter

till statens sinnessjukhus under fjolåret, 3,111, uppnåtts i oktober. Denna

siffra hade nu sjunkit till 2,839. Under innevarande år komme öppnandet

av ett antal vårdplatser å av landsting drivna vårdhem för lättskötta sinnessjuka

att bereda den statliga sinnessjukvården en viss lättnad, varjämte

renoveringen av S:t Sigfrids sjukhus kunde förväntas bliva avslutad och ett

betydligt antal vårdplatser därigenom åter bliva belagda. Med hänsyn därtill

och då provisoriska men dock relativt kostsamma åtgärder för skapande

av nya sinnessjukvårdsplatser icke borde av statsmakterna vidtagas, förrän

omständigheterna gjorde detta ofrånkomligt, ansåge sig medicinalstyrelsen

icke böra föreslå, att åtgärder för ifrågavarande kasernetablissemangs

omedelbara apterande till provisoriskt sekundärsjukhus vidtoges.

Medicinalstyrelsen har sålunda endast ansett sig böra hemställa, att Kungl.

Majit måtte vidtaga de åtgärder, som prövades erforderliga för att arbetet

med det nya sekundärsjukhusets inrättande omedelbart skulle kunna påbörjas,

när behov därav kunde komma att yppa sig.

Departementschefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, finner medicinalstyrelsen

numera inga omedelbara åtgärder erforderliga för att provisoriskt öka tillgången

på sekundärplatser inom sinnessjukvården. För egen del är jag

visserligen icke övertygad, att den sedan i fjol inträdda förbättringen i läget

är så avsevärd eller med säkerhet bestående, att man icke alltjämt

bör räkna med möjligheten att fullfölja planen för anordnande av provisoriska

vårdplatser. 1 sådant avseende synes mig Vaxholms-alternativet avgjort

fördelaktigare än uppslaget att för ändamålet disponera det äldre och

numera övergivna S:t Olofs sjukhus i Visby. Då emellertid, enligt medici
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

nalstyrelsens mening, någon anledning icke föreligger att omedelbart taga

kasernetablissemanget i Vaxholm i anspråk såsom provisoriskt sekundärsjukhus,

saknar jag skäl att beräkna medel för ändamålet. I den mån ett

nu icke förutsebart behov av ökade vårdmöjligheter skulle inställa sig och

förslaget i fråga kunde behöva förverkligas, finnas vissa medel tillgängliga

å redan anvisat anslag. Därest ytterligare medel skulle visa sig erforderliga,

lärer Kungl. Majit få vidtaga nödiga åtgärder.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört, skulle för nästa budgetår

medel behöva anvisas till arbeten, avseende följande sjukhus med här angivna

belopp:

Kronor

Ulleråkers sjukhus ........................ 471,000

Restads sjukhus .......................... 93,800

Mariebergs sjukhus ........................ 75,000

Frösö sjukhus ............................ 175,000

S:ta Gertruds sjukhus ...................... 448,500

Psykiatrisk klinik och poliklinik vid karolinska

sjukhuset .............................. 791,400

Nytt sinnessjukhus i Sundsvall .............. 1,000,000

3,054,700

I detta sammanhang vill jag erinra, att å de för anordnandet av Vipeholms

sjukhus i Lund anvisade anslagen uppkommit vissa besparingar, men att

jag funnit dessa icke böra tagas i anspråk för här berörda byggnadsändamål.

Beträffande dessa besparingar ber jag få hänvisa till en av byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 22 februari 1937 gjord anmälan i ämnet. Byggnadsstyrelsen

framhåller däri i huvudsak följande.

Genom brev den 26 juni 1931 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att låta i huvudsaklig överensstämmelse med ett i propositionen nr 140 till

1931 års riksdag framlagt förslag för en beräknad kostnad av högst 4,140,000

kronor anordna den anstalt för vuxna, svårskötta, obildbara sinnesslöa av

mankön — Vipeholms sjukhus i Lund — som enligt beslut av 1930 års riksdag

skulle inrättas genom omändring och utbyggnad av det ofullbordade

kasernetablissemanget i Lund.

Genom brev den 30 juni 1933 föreskrev Kungl. Majit, bland annat, att vid

byggnadsföretaget ifråga skulle i stället för den tidigare beslutade köksoch

tvättbyggnaden uppföras en köks- och matsalsbyggnad i huvudsaklig

, överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 24 oktober

1932 framlagt och av föredragande departementschefen i propositionen nr 156

år 1933 förordat förslag. Därigenom beräknades byggnadskostnaderna skola

minskas med 110,000 kronor.

För anordnande av anstalten i fråga hade Kungl. Majit ställt till byggnadsstyrelsens

förfogande sammanlagt 4,030,000 kronor.

Kostnaderna för det nu slutförda byggnadsföretaget uppginge till

3,692,155 kronor 80 öre, vartill komme beslutade men icke verkställda utgifter

med 20,796 kronor 93 öre. Därutöver komme emellertid ett belopp

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

45

av omkring 26,000 kronor att erfordras för likvid av vissa ännu icke slutligt

fastställda kostnader. Sammanlagda utgifterna uppginge sålunda till i runt

tal 3,739,000 kronor och för närvarande kunde alltså beräknas en besparing

å de anvisade anslagsmedlen av omkring 291,000 kronor.

Influtna hyres- och arrendemedel, vilka icke avräknats i förestående kostnadsuppgifter,

utgjorde 1,562 kronor 50 öre.

Av det besparade beloppet borde styrelsen emellertid tillsvidare kunna

disponera en summa av 60,000 kronor för att i mån av behov bestrida utgifter

för sådana kompletterings- och reparationsarbeten, som kunde visa sig

erforderliga att utföra under åren 1937 och 1938. Då byggnadsföretaget

vore utfört i styrelsens egen regi, borde styrelsen hava möjlighet att under

denna tvåårsperiod, som kunde jämföras med en byggnadsentreprenörs garantitid,

avhjälpa möjligen uppstående bristfälligheter och därjämte vidtaga

behövliga mindre kompletteringar.

På grund av det anförda har byggnadsstyrelsen hemställt om bemyndigande

att av de för byggnadsföretaget anvisade anslagsmedlen använda, i mån av behov,

ett belopp av högst 60,000 kronor för bestridande av kostnader för möjligen

erforderliga kompletteringsarbeten för de enligt beslut den 27 juni 1930

ny- och ombyggda cfelarna av Vipeholms sjukhus.

Förevarande framställning ger ej anledning till någon erinran från min

sida. Under förutsättning att riksdagen ej har något att däremot invända,

har jag därför för avsikt att tillstyrka bemyndigande för byggnadsstyrelsen

att av de å Vipeholmsbygget besparade anslagsmedlen använda det begärda

beloppet, högst 60,000 kronor, till berörda kompletteringsarbetens utförande.

Nyss beräknade belopp av 3,054,700 kronor torde få utgå från ett å kapitalbudgeten,

statens allmänna fastighetsfond, anvisat reservationsanslag till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.

Med avseende å fördelningen av medlen under anslaget bör gälla, att den

angivna beräkningen icke får vara i detalj bindande för medlens disposition.

I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande

eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske

mot det, att motsvarande minskning vidtages i de anvisade medlen för ett

annat ändamål.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

I. besluta, att i Sundsvall skall i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig framlagt förslag uppföras ett nytt sinnessjukhus

för en beräknad kostnad av högst 10,400,000 kronor;

II. besluta att beträffande renoveringsarbeten vid S:t Sigfrids

sjukhus och Frösö sjukhus godkiinna de jämkningar

Bihang till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 176. 5

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

i riksdagen tidigare underställda planer, som av mig förordats;
lil.

besluta att beträffande uppförandet av psykiatrisk

klinik vid karolinska sjukhuset godkänna de jämkningar i

riksdagen tidigare underställd plan, som av mig förordats;

IV. besluta att vid karolinska sjukhuset skall inredas en

psykiatrisk poliklinik i enlighet med vad av mig förordats;

samt

V. å kapitalbudgeten, Statens allmänna fastighetsfond,

till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för budgetåret

1938/1939 anvisa ett reservationsanslag av 3,054,700

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils-Sture Lindqvist.

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

3S0940

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:343 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus jämte en i ämnet väckt mot s. 6 i texten
  2. SU 1938:187 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938139, i vad propositionen avser anslag under socialdepartem s. 18 i texten
  3. SU 1938:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten