Sök i Ratio Lex

Angående anslag till den lägre mejeriundervisningen lii. m

1938-02-25 · 69 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 65 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:185, Angående anslag till den lägre mejeriundervisningen lii. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 185.

1

JVr 185.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till den

lägre mejeriundervisningen lii. m.; given Stockholms

slott den 25 februari 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 25 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

I statsverkspropositionen till årets riksdag, nionde huvudtiteln, föreslog

Kungl. Majit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

bliva riksdagen förelagd, för budgetåret 1938/1939 beräkna dels under punkterna

36—44 för lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp, till

avlöningar 259,300 kronor, till omkostnader 97,400 kronor, till materiel m. m.

16,000 kronor, till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek 7,000

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 185. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

kronor, för stipendier m. m. 13,900 kronor, för byggnadsarbeten 85,000 kronor,

för byggnadsarbeten m. m. för mejeriskola 31,500 kronor, för byggnadsarbeten

m. m. för försöksverksamhet 18,000 kronor och för lokala trädgårdsförsök

4,000 kronor, dels ock under punkt 49 till lantbruksundervisning,

lägre mejeriskolor 51,000 kronor. Jag torde nu ånyo få anmäla dessa ärenden

för Kungl. Maj:t.

Den 1 december 1933 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla sex utredningsmän att verkställa utredning och avgiva

förslag rörande mejerihanteringen och mjölkproduktionen. I enlighet

härmed tillkallade dåvarande departementschefen samma dag ledamoten av

riksdagens första kammare godsägaren B. H. von Stockenström (ordförande),

professorn vid lantbrukshögskolan P. L. Nanneson, professorn och dåvarande

avdelningsföreståndaren för mejeriavdelningen vid centralanstalten

tor lörsöksväsendet på jordbruksområdet J. B. Platon, direktören i svenska

smörprovningarna A. R. T. Söderlund, husdjurskonsulenten C. H. Nilsson

och ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren K. A. M. Andersson,

Löbbo, att såsom utredningsmän verkställa den sålunda beslutade utredningen.

Vid behandlingen av vissa frågor rörande den lägre mejeriundervisningen

har utredningen jämlikt bemyndigande haft överläggning med professorerna

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut L. G. Thomé

och E. J. G. Samuelsson, t. f. byråinspektören för mejeriärenden, statskonsulenten

N. E. Carlberg, mejerikonsulenterna O. Hesselberg och C. O. L. Börjeson

samt ordföranden i allmänna svenska mejeristföreningen, disponenten

C. F. E. Lilliebladh.

Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1933 års mjölk- och mejeriutredning,

hava med skrivelse den 16 december 1936 avgivit betänkande

med förslag rörande den lägre mejeriundervisningens omorganisation. Vid

betänkandet har fogats ett särskilt yttrande av herr Söderlund, som i vissa

avseenden haft en avvikande mening rörande det framlagda förslagets innehåll.

över betänkandet hava yttranden avgivits av lantbruksstyrelsen efter

hörande av hushållningssällskapens förvaltningsutskott, styrelsen för svenska

smörprovningarna, styrelserna för mejeriskolorna för kvinnor, svenska

mejerikonsulentföreningen och sekreteraren hos allmänna svenska mejeristföreningen,

styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

styrelsen för lantbrukshögskolan, styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, svenska mejeriernas riksförening u. p. a.

samt mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. Riksföreningen

har vid sitt yttrande fogat utlåtanden från ett stort antal mejeriförbund.

Därjämte har skrivelser i ärendet inkommit från styrelsen för

svenska mejeristföreningen och styrelsen för Åtvidabergs mejeriaktiebolag.

Utredningsmännen anföra i sitt betänkande, att frågan om en reformering

av den lägre mejeriundervisningen varit aktuell under de senare årtiondena,

utan att hittills några mer genomgripande reformer eller förändringar vidtagits.

På åtskilliga andra områden hade staten påtagit sig avsevärda kostnader

för olika slag av yrkesundervisning. För mejerihanteringen gällde det utbil
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

3

(landet av yrkesskicklig personal för handhavandet av tillverkningen och behandlingen

av synnerligen värdefulla och viktiga produkter och varor. På

dessa produkter och varor ställdes alltjämt ökade krav, som betingades dels

av hänsynen till folkhälsa och folkhygien och dels av marknadsförhållandena

inom såväl den inrikes som den utrikes handeln.

Mjölkproduktionen vore enligt utredningsmännens uppfattning en av de

allra viktigaste grenarna inom svensk lanthushållning, och värdet av det

smör och den ost, som årligen tillverkades vid landets samtliga mejerier, kunde

för närvarande beräknas uppgå till omkring 200 miljoner kronor, varjämte

en avsevärd del av den mjölk, som åtginge för direkt konsumtion,

emottoges och behandlades av mejerierna. Inom svensk mejerihantering

påginge en livlig förbättrings- och nydaningsverksamhet av både teknisk och

organisatorisk art. Om resultaten härav skulle bliva de åsyftade och bestående

fördelar kunna vinnas, krävdes emellertid även tillgång till verkligt yrkesskicklig

och väl utbildad personal.

Nuvarande organisation av den lägre mejeriundervisningen.

Innan jag närmare ingår på utredningsmännens förslag torde jag i anslutning

till vad i betänkandet härutinnan anförts få lämna en kortfattad redogörelse

dels för den nu gällande organisationen av den lägre mejeriundervisningen

och dels för tidigare förslag till densammas omorganisation.

Sedan 1893 är den lägre mejeriundervisningen för män förlagd till Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Enligt nu gällande stadgar för institutet

den 20 juli 1933 (nr 495) skall vid institutet meddelas undervisning

å, bland annat, en mejeriavdelning med en högre och en lägre kurs (högre

mejerikurs och mejeriskola). Den senare har till ändamål att meddela undervisning

i grunderna för mjölkhushållningen samt giva övning och färdighet

i mejeriarbetens utförande, ledning och ordnande. Undervisningen

vid mejeriskolan är ettårig. Teoretisk undervisning i förening med demonstrationer,

experiment och övningar meddelas i svenska språket, välskrivning,

matematik (räkning och geometri), kemi, fysik, bakteriologi, mejerilära

och mejeriekonomi, maskinlära, byggnadslära, husdjursskötsel, hygien,

bokföring, handelslära och affärskorrespondens samt ritning.

Vid mejeriskolan skall finnas plats för minst 22 elever. För inträde fordras

att hava fyllt 21 år, hava god hälsa och tillräckliga kroppskrafter, hava

med goda vitsord genomgått folkskola och under minst 3 år hava under

utbildad fackmans ledning deltagit i alla vid ett mejeri förefallande göromål.

Elev skall erlägga en avgift av 125 kronor för delat rum, uppvärmning,

lyse och städning. För kosthåll, läkarvård m. m. crlägger elev därjämte

de avgifter, som för varje år bestämmas av institutets styrelse. Elev är

skyldig att själv hålla sig med sängkläder, linne och tvätt. Fyra stipendier,

vartdera å 500 kronor, finnas, varjämte fem elever erhålla fri bostad med

uppvärmning, lyse och städning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Lärarkollegiet har varje år att till styrelsen ingiva förslag till undervisningsplan

samt till läs- och arbetsordning. Undervisningen meddelas av en

professor i mejerilära och mejeriekonomi, som tillika är mejeriavdelningens

och mejeriets föreståndare, en professor i mejerikemi och mejeribakteriologi

sami av vederbörande ämnes- och speciallärare.

Undervisningen i de olika ämnena upptog under åren 1931—1935 följande

antal limmar.

Undervisningsämne

1930—31

Antal undervisningstimmar år

1931—32 1932-33 1933—34

1934-35

Fysik, kemi, bakteriolog! ........

81

77

79

80

84

Mejerilära ......................

125

133

132

145

142

Husdj urslära (utom hästskötsel) ..

20

20

20

20

20

Hälso- och sjukvårdslära ........

10

10

10

10

10

Ångpanne- och ångmaskinlära ....

25

25

30

65

122

Husbyggnadslära och ritning......

22

22

20

30

30

Mejeribokhålleri..................

70

70

75

97

95

Handelslära.....................

35

25

25

20

20

Svenska och räkning .............

76

75

75

lil

103

Tillsammans

464

457

466

578

626

övningar i mejeriarbeten upptogo under vartdera av de senaste åren 320

dagar med 5 å 6 timmar dagligen. Smörprovning övades utom å mejeriet vid

svenska smörprovningarna samt Malmöhus läns bytteprovningar. Exkursioner

och studieresor företogos varje år till smör-, ost- och maskinutställningar

samt till mejerier i Skåne och Danmark.

Antalet elever har de senare åren varit 25—26.

Eleverna hava i regel omedelbart efter kursens avslutning erhållit platser

som föreståndare för mindre mejerier, förste mejerister, smör- och ostmejerister

eller mjölkbedömare.

Beträffande den lägre mejeriundervisningen för kvinnor erhöll denna sin

nuvarande organisation genom reglemente den 30 juni 1921 (nr 509). Enligt

detta må inrättas högst 7 skolor, och varje skola skall förläggas till välskött,

tidsenligt anordnat mejeri. Lantbruksstyrelsen fattar beslut härom med

iakttagande att skolorna fördelas på olika delar av landet. Inalles böra vid

skolorna finnas platser för minst 42 frielever och 14 betalande elever. Varje

kurs är ettårig med början den 24 oktober. Den teoretiska undervisningen

omfattar svenska språket, räkning, naturkunnighet, mejerilära, byggnadslära,

maskinlära och bokföring. De praktiska övningarna omfatta regelbundna

turer i 1) undersökning av mjölk, 2) syrning av grädde och beredning av

smör, 3) beredning av olika ostsorter och lagring av ost, 4) undersökning

och bedömning av ost och smör, 5) skötande av ångpanna, ångmaskin och

övriga mejerimaskiner samt, i den mån lämpligen kan ske, deltagande i reparation

och underhåll av mejerilokaler, maskiner och redskap. För inträde

såsom elev fordras, bland annat, en ålder av 19 år, goda vitsord från genomgången

folkskolekurs samt minst 2 års väl vitsordad mejeripraktik. Vid an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

5

tagande av elever lämnas företräde åt sökande, som uppnått mogen ålder,

äger särdeles god praktik och företer intyg örn förvärvade grundläggande

kunskaper. Såsom elever skola dock i första hand mottagas sökande, som

genomgått av lantbruksstyrelsen anordnad kurs för mejerielever vid s. k.

elevmejerier och av nämnda styrelse blivit hänvisade till viss mejeriskola.

Enligt medgivande av Kungl. Majit den 28 september 1928 äger dock lantbruksstyrelsen

att utan hinder av nämnda bestämmelse till mejeriskola för

kvinnor hänvisa elev, som med nöjaktiga vitsord genomgått med statsmedel

understött elevmejeri och förklarats för yrket lämplig. Frielev skall erhålla

fri undervisning, kost och möblerad bostad m. m. Betalande elev erlägger

avgift, vars storlek bestämmes av lantbruksstyrelsen, men är i övrigt likställd

med frielev. Avgiften plägar bestämmas så låg, att den knappast motsvarar

kostens värde. Elev må ej under lärotiden användas til! annat arbete

än sådant, som kan befordra det ändamål, för vilket eleven vistas vid skolan.

Till deltagande i mjölkning må elev icke användas. Elev är skyldig

att vid behov i tur deltaga i göromål för det gemensamma skolhushållet.

.Skolans styrelse utgöres av 5 ledamöter, varav 1, som tillika är ordförande,

utses av lantbruksstyrelsen, 3 av hushållningssällskapets förvaltningsutskott

samt 1 utgöres av skolans föreståndare. Därest mejeriskolan är förlagd till

lantbruksskola, fungerar denna skolas styrelse även som styrelse för mejeriskolan.

Föreståndare antages av skolstyrelsen under iakttagande att, därest

skolan är förlagd till privat mejeri, dettas innehavare skall förordnas som

sådan, om han därtill är villig och kompetent. Vid skolan skall finnas en

huvudlärare, som av lantbruksstyrelsen förklarats kompetent därtill. Föreståndaren

må kunna antagas till lärare. Därjämte skall finnas en instruktionsmejerska,

som med goda betyg genomgått mejeriskola.

De nuvarande 7 mejeriskolorna äro förlagda till Oppeby i Södermanlands

län, Bankeberg i Östergötlands län, Ljungbyholm i Kalmar län, Axvall i

Skaraborgs län, Dvärsätt i Jämtlands län, Flarken i Västerbottens län och

Boden i Norrbottens län. Elevantalet har under de senaste fem åren växlat

mellan 44 och 47, varvid antalet frielever uppgått lill 39—44 och antalet

betalande elever till 2—6. Av eleverna hava 20—34 varit från det län, vari

skolan är belägen, samt 10—25 från annat län. Antalet elever har vid

varje skola växlat mellan 4 och 9. Den invägda mjölkmängden var under

året 1934—35 störst vid Bankeberg, nämligen 6,550,000 kg och minst vid

Flarken med blott 531,000 kg. Vid samtliga mejerier bedrevs såväl smörsom

osttillverkning. Vid Bankeberg, Ljungbyholm och Oppeby bedrevs huvudsakligen

smörtillverkning, medan osttillverkning var den väsentligaste

produktionsgrenen vid de norrländska mejerierna. Den teoretiska undervisningens

omfattning har under de senaste verksamhetsåren omfattat 350 å

415 timmar, därav 70—88 timmar i svenska språket, 75—103 timmar i

räkning, 30—51 timmar i naturkunnighet, 80—102 timmar i mejerilära, 20—

35 timmar i maskin- och byggnadslära samt 66—86 timmar i bokföring.

Ordinarie reservationsanslaget för lägre mejeriskolor för kvinnor utgick

till och med budgetåret 1932/33 med 29.000 kronor årligen. Från och med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

budgetåret 1933/34 sänktes anslaget till 27,000 kronor. Det under de senaste

fem åren utgående statsbidraget till verksamheten vid skolorna bär växlat

mellan 27,370 (år 1932/33) och 26,842 (år 1934/35) kronor. Härav har statsbidrag

till mejeriinnehavare utgått med högst 2,000 kronor årligen. Till huvudläraren

vid varje skola utgår fast lön med högst 800 kronor årligen jämte,

om han ej är bosatt vid skolan, högst 300 kronor till bestridande av utgifter

för resor till samt kost och hostad under vistelsen vid skolan. Huvudlärarna

vid skolorna i Flarken och Boden åtnjuta dock sedan 1929 rese- och

traktamentsersättning med högst 600 kronor. Ersättning åt timlärare beräknas

vid varje skola till 1,000 kronor. Härtill kommer statsanslag för elevstipendier,

vilket under de senaste fem åren växlat mellan 4,250 och 5,040

kronor årligen.

Efter tillkomsten av mejeriskolor för kvinnor år 1921 uppkommo omedelbart

svårigheter att inom vissa delar av Norrland och mellersta Sverige

erhålla elever med tillräcklig föregående utbildning. För att avhjälpa denna

svårighet anordnades förutbildning vid särskilda s. k. elevmejerier, till vilka

statsbidrag utgått. Anslaget härför bar uppgått till 8,100 kronor årligen och

fördelats som statsbidrag dels till kursens föreståndare med 150 kronor för

varje elev och dels som understöd till obemedlad elev med högst 100 kronor

och till mindre bemedlad elev med högst 50 kronor per kurs. Det under de

senaste fem åren utgående statsbidraget till elevmejerierna har växlat mellan

4,350 och 4,500 kronor, varvid samtidigt elevstipendierna växlat mellan

2,400 och 3,420 kronor årligen. Reglemente för elevmejerierna är fastställt

av lantbruksstyrelsen den 8 september 1922. Enligt detta antager lantbruksstyrelsen

i mån av behov enskilt, välskött och tidsenligt mejeri till elevmejeri

samt utser styrelse för detta. Föreståndaren skall vara boende vid

mejeriet och öva närmaste tillsyn över verksamheten. Elever antagas av

mejeriets styrelse. För inträde fordras, bland annat, 18 års ålder samt goda

vitsord om genomgången fullständig folkskolekurs eller därmed jämförliga

kunskaper. Vid antagande av elever skall särskild hänsyn tagas till den

tid, elev förut må hava deltagit i mejeriarbete. Kursen börjar den 24 oktober

och är ettårig. Elev erhåller avgiftsfritt undervisning, bostad och kost.

Den teoretiska undervisningen omfattar svenska språket, räkning, välskrivning

och förande av mejerijournal. De praktiska övningarna utgöras av

regelbundna turer i mejeriet, innefattande renhållning, mejeriinventariernas

skötsel och vård, mjölkens invägning och separering, gräddens syrning och

smörets beredning samt ostens beredning och lagring. För att meddela

praktisk undervisning vid elevmejeri fordras att vara förklarad därtill kompetent

av lantbruksstyrelsen. Elev, som med nöjaktiga vitsord genomgått

kursen och förklarats för yrket lämplig, blir av lantbruksstyrelsen tilldelad

plats i mejeriskola.

De senaste åren har elevmejeriernas antal uppgått till 14. Under det senaste

verksamhetsåret funnos 3 elevmejerier inom Södermanlands län, 2

inom vartdera av Östergötlands, Skaraborgs, Västerbottens och Norrbottens

län samt 1 inom vartdera av Kalmar, Västernorrlands och Jämtlands län.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

7

Antalet elever växlade under den senaste femårsperioden mellan 28 och 36.

Av dessa vörö 15—26 från det län, vari skolan är belägen, samt 7—14 från

annat län. Den invägda mjölkmängden växlade under verksamhetsåret

1934—35 mellan 354 ton (vid Torestorp i Skaraborgs län) och 6,678 ton

(vid Bettna i Södermanlands län). Vid samtliga mejerier tillverkades såväl

smör som ost, varvid i allmänhet smörtillverkningen dominerade vid de

mellansvenska mejerierna, medan vid de norrländska osttillverkningen var

viktigast.

Slutligen må erinras, att en privat mejeriskola finnes vid Åtvidaberg. Denna

skola åtnjuter icke statsunderstöd och är icke underkastad statskontroll.

Skolans kurs är halvårig.

Tidigare förslag rörande den lägre mejeriundervisningens ordnande.

Den 1 juni 1928 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

sakkunniga för utredning rörande det lämpligaste sättet för ordnande av den

lägre lantbruksundervisningen. I sitt den 30 april 1930 avgivna betänkande

(stat. off. utr. 1930: 9) framlade de sakkunniga jämväl förslag till den lägre

mejeriundervisningens ordnande (sid. 531 o. ff.). Detta förslag innebar i

huvudsak följande.

För utbildning av manliga mejerister och sådana kvinnliga mejerister,

som önskade vinna samma kompetens som de manliga, borde inrättas ytterligare

en mejeriskola i mellersta Sverige av samma typ som den vilken för

närvarande funnes vid Alnarp. För inträde i dessa mejeriskolor borde fordras,

att sökanden fullgjort ett års provtjänstgöring samt därefter tjänstgjort

två år såsom elev vid elevmejeri. För sökande, som genomgått lantmannaskolekurs,

borde provtjänstgöringen kunna inskränkas till ett halvt år. Något

särskilt statsunderstöd till elevmejerierna ansågs icke erforderligt. Undervisningen

vid mejeriskolan borde vara ettårig. Eleverna borde för undervisningen

erlägga en mindre avgift. Vissa special- och repetitionskurser

för mejerister borde därjämte anordnas vid mejeriskolan. För de kvinnliga

mejeristemas utbildning borde förutom nyssnämnda skolor inrättas tre

större och tre mindre mejeriskolor. De sistnämnda borde företrädesvis mottaga

elever från norra Sverige. De större skolorna borde kunna mottaga

15—20 elever och de mindre 6—8 elever. Förutbildningen för inträde i

dessa skolor borde inskränkas att omfatta ett provår och ett elevår.

över förslaget avgåvos ett stort antal yttranden.

På hösten 1929 framlades ett förslag rörande utbildningen för vinnande

av tillträde till mejeriskolorna. Detta förslag avgavs till lantbruksstyrelsen

av kommitterade för ett i Malmö anordnat möte med representanter för

Malmöhus läns mejeriidkareförening, mjölkcentralen i Stockholm samt nio

andra större mejeriföreningar och mejeriföretag. Förslaget finnes i sin helhet

återgivet i nyss nämnda betänkande med förslag angående ordnande av

den lägre lantbruksundervisningen. Rörande innehållet i förslaget tillåter

jag mig hänvisa till betänkandet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 185.

Vid 1931 drs riksdag framlade Kungl. Maj:t i proposition nr 84 i samband

med äskandet av medel för den lägre mejeriundervisningen riktlinjer för

densammas ordnande.

Härvid anslöt sig Kungl. Majit i princip till de sakkunnigas förslag örn

inrättande av ytterligare en mejeriskola av samma typ, som den i Alnarp.

Detta förslags realiserande borde emellertid anstå i avbidan på lösningen av

frågan rörande den högre lantbruksundervisningens ordnande. Några ändringar

i Alnarpsskolans organisation och elevantal ansågs icke heller för

det dåvarade böra vidtagas. Beträffande förutbildningen borde denna i

huvudsak ordnas endigt de sakkunnigas förslag. Något företräde för inträde

i mejeriskola för elever, sorn genomgått lantmannaskola borde däremot

icke medgivas. I fråga om de kvinnliga mejeristernas utbildning förordades

bibehållandet av de nuvarande skolorna samt inrättande därutöver

av ytterligare två sådana skolor. Förutbildningen för eleverna vid

dessa skolor borde bliva treårig.

Jordbruksutskottet, vilket behandlade berörda proposition, avstyrkte i sitt

utlåtande nr 51 bifall till densamma. Utskottet anförde i sitt utlåtande i

ämnet följande.

Även om mejeriundervisningen i stort sett hade på ett tillfredsställande

sätt fyllt de krav, som mejerihanteringen tidigare ställt på densamma, torde

dock särskilt den starka tendens till koncentration, som präglade utvecklingen

på mejerihanteringens område, göra en omläggning i vissa avseenden

av behovet påkallad. Härvid vore av största vikt, att mejerieleverna

vid inträde i vederbörande mejeriskolor ägde de allmänna förkunskaper

och den grundläggande insikt icke minst i vad rörde mejeriarbetets praktiska

sida, som erfordrades för att kunna tillgodogöra sig undervisningen

vid mejeriskolan. Att betydligt strängare krav i sådant avseende borde uppställas,

därom torde av utredningen i ärendet att döma icke heller några

delade meningar råda.

I fråga om de kvinnliga mejeriskolorna hade i förevarande avseenden

framkommit två principiellt olika meningsriktningar. Den ena hade framförts

av förenämnda sakkunniga och åsyftade en övergång från det nuvarande

systemet med ett flertal mindre mejeriskolor till ett mindre antal

större skolor (tre större skolor) utom beträffande Norrland, för vars vidkommande

fortfarande ansetts böra upprätthållas tre skolor av den nuvarande

mindre typen. Den andra meningen hade företrätts av lantbruksstyrelsen,

som i sitt yttrande över de sakkunnigas förslag förklarat den nuvarande

organisationen i stort sett väl fylla sitt ändamål och därför böra

bibehållas.

För egen del hade utskottet efter vägande mot varandra av de skäl, som

i ärendet anförts för den ena och den andra av dessa meningar funnit sig böra

principiellt ansluta sig till den uppfattningen, att en övergång borde

ske till ett mindre antal större mejeriskolor. Enligt utskottets mening

kunde ej bortses ifrån, att inom södra och mellersta Sverige betydande

svårigheter torde möta att vid de nuvarande mindre mejeriskolorna

med vederbörande mejerikonsulent som föreståndare och huvudlärare

giva den utbildning, som med hänsyn till nämnda utveckling måste

anses erforderlig. Utskottet förbisåge visserligen ingalunda de fördelar

ur undervisningssynpunkt, som mejerikonsulenternas förbindelse med den

praktiska verksamheten erbjöde, och ville på intet sätt förringa vär
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

9

det av de utan tvivel betydelsefulla insatser, som mejerikonsulenterna

utövade jämväl som föreståndare och lärare vid mejeriskolorna. I betraktande

av de med mejerikonsulentbefattningarna förenade övriga omfattande

och viktiga uppgifterna måste utskottet likväl dela de sakkunnigas mening,

att mejeriundervisningens handhavande numera ställde så stora krav

på ledaren, att denne måste beräknas i sådan utsträckning tagas i anspråk

för uppgiften, att det icke torde vara möjligt för vederbörande mejerikonsulent

att jämte konsulentverksamheten handha och leda mejeriundervisningen

inom distriktet i enlighet med utvecklingens krav. På grund av den intensitet,

varmed undervisningen måste bedrivas, för att eleverna skulle erhålla en

utbildning, som motsvarade de fordringar, som i yrkets praktiska utövning

komme att ställas på dem, måste man utgå ifrån att för fyllande av ifrågavarande

uppgift torde erfordras en till skolan mera fast knuten och på platsen

bosatt föreståndare med huvudsaklig uppgift att leda och övervaka mejeriundervisningen.

I detta sammanhang hade utskottet ansett sig icke helt böra

förbigå vad från vissa håll anförts därom att mejerikonsulenterna — hur

skickliga och förfarna på det tekniska området de än kunde anses vara — icke

alltid vöre så lämpliga, som man kunde önska, när det gällde att handhava

ifrågavarande undervisning. Då det för övrigt endast funnes 13 mejerikonsulenter

i hela landet, skulle, om de kvinnliga mejeriskolornas antal ökades

från 7 till 9, endast återstå 4 mejerikonsulenter, som kunde helt ägna sig åt

sin egentliga verksamhet. Från representanter för mejerihanteringen hade

såväl i avgivna yttranden över de sakkunnigas förslag som i vissa till utskottet

inkomna framställningar i ärendet uttalats, att ett påbyggande av det nuvarande

systemet i enlighet med lantbruksstyrelsens och Kungl. Maj:ts förslag

icke kunde vara ägnat att undanröja de brister, som enligt deras mening

vidlådde detta system.

Utskottet förhisåge i detta sammanhang icke, hurusom i män av mejerihanteringens

koncentration man vid de större mejerierna börjat alltmer

övergå till manliga föreståndare. Detta förhållande gjorde emellertid frågan

örn de kvinnliga mejeristernas utbildning icke mindre viktig, alldenstund

dessa alltjämt torde komma att fylla en betydelsefull uppgift på ifrågavarande

område. Vissa skäl syntes utskottet dock tala för lämpligheten av

att, såsom de sakkunniga föreslagit, för vissa delar av landet bibehålla systemet

med mindre skolor för kvinnliga elever.

Såsom ett skäl mot en förändring i av de sakkunniga angiven riktning

hade av lantbruksstyrelsen åberopats svårigheten att erhålla mejerier, till

vilka de ifrågasatta större mejeriskolorna kunde förläggas. Emellertid torde

dessa svårigheter icke behöva överdrivas, och i varje fall innefattade lantbruksstyrelsens

yttrande icke någon utredning, som bestyrkte de av styrelsen

hysta farhågorna i detta avseende.

Utskottet vore fullt medvetet örn att det vore i hög grad önskvärt, särskilt

i betraktande av rådande förhållanden, att förevarande spörsmål kunde lösas

vid 1931 års riksdag såsom en komplettering till de av 1930 års riksdag

beslutade åtgärderna till mejerihanteringens främjande. Utskottet hade fäst

sig vid alt såväl de förenämnda sakkunniga som lantbruksstyrelsen i avvaktan

på lösningen av frågan örn den högre lantbruksundervisningens ordnande

ansett sig böra avstå från att framställa förslag rörande anordnande av en

ytterligare mejeriskola av samma typ som den lill Alnarp förlagda skolan,

ehuru de sakkunniga och lantbruksstyrelsen varit fullt ense örn dess behövlighet.

Utskottet ansåge sålunda, att frågan örn den lägre mejeriundervisningens

ordnande i dess helhet borde underkastas förnyat övervägande under

beaktande därvid av vad utskottet anfört.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

Riksdagen godkände utskottets hemställan om avslag å Kungl. Maj:ts proposition

och begärde förnyad utredning i ärendet.

Kungl. Majit anbefallde sedermera lantbruksstyrelsen att utföra den begärda

utredningen angående den lägre mejeriundervisningens ordnande enligt

i jordbruksutskottets förberörda utlåtande angivna grundlinjer och lantbruksstyrelsen

avgav med skrivelse den 9 oktober 1931 utredning med förslag i

ämnet.

I sitt förslag avhandlade lantbruksstyrelsen först frågan örn utbildningen

av manliga mejerister. Under erinran örn att 1931 års riksdag beslutat inrättande

av7 en lantbrukshögskola å Ultuna framhöll lantbruksstyrelsen, att

den ytterligare erforderliga manliga mejeriutbildningen borde anslutas till

den mejeriundervisning, som sålunda komme att anordnas vid Ultuna. Endast

örn så skedde, framhöll styrelsen, kunde denna utbildning komma att

uppfattas såsom jämnställd med motsvarande utbildning vid Alnarp. Lantbruksstyrelsen

erinrade i detta sammanhang, att en mejerianläggning vid

Ultuna komme att medföra betydande engångskostnader, utan att nödig

mjölktillförsel till Ultuna kunde tryggas. Aven om så kunde ske, vore dock

en betydande årlig driftsförlust att emotse vid mejeriet, som måste hava

karaktär av försöksmejeri. Lantbruksstyrelsen ansåge sig under sådana förhållanden

icke böra ifrågasätta, att en ny mejeriskola förlädes till Ultuna.

Härefter anförde lantbruksstyrelsen, att en ny mejeriskola för män möjligen

kunde inrättas utan direkt samband med statens undervisningsanstalter vid

Ultuna men en sådan åtgärd borde endast i nödfall tillgripas.

I anledning av det givna uppdraget hade lantbruksstyrelsen även undersökt

möjligheterna av genomförandet av det utav riksdagen ifrågasatta förslaget

angående ändrad organisation av mejeriskolorna för kvinnor. Med åberopande

av en utav statskonsulenten i mejerihushållning gjord utredning anförde

lantbruksstyrelsen, att en mejeriskola av den större typen ställde stora krav

på det mejeri, vartill skolan förlädes, icke blott i fråga örn lokaler och tidsenlig

utrustning utan jämväl i avseende å mjölktillgång och allsidig utrustning.

Omfattningen av mejeriets verksamhet syntes om möjligt icke böra

understiga 10,000 liter mjölk per dag. För elevernas handledning syntes erfordras,

förutom huvudlärare-föreståndare, en mejerist och en maskinist.

Av verkställd utredning var eventuellt beslutade större skolor skulle kunna

förläggas, hade styrelsen dragit den slutsatsen, att hinder icke skulle komma

att uppstå att inom vart och ett av södra, västra och mellansvenska distrikten

träffa avtal med lämpligt mejeri örn dess upplåtande såsom skolmejeri.

Såsom en sammanfattning av statens utgifter för den kvinnliga mejeriutbildningen,

omfattande förutbildning av 50 elever samt tre större och tre

mindre mejeriskolor, beräknade lantbruksstyrelsen för elevmejerierna 17,500

kronor och för mejeriskolorna 50,100 kronor eller tillhopa 67,600 kronor.

1933 års mjölk- och mejeriutrednings förslag.

Jag övergår nu till att redogöra för det av mjölk- och mejeriutredningen

avgivna förut omnämnda betänkandet i fråga örn den lägre mejeriundervisningens

ordnande.

I fråga om behovet av utbildad personal inom mejerihanteringen anför

utredningen, att under de senaste årtiondena en stark förskjutning ägt rum

mellan antalet män och kvinnor i mejerihanteringen. Denna förskjutning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18ö.

11

illustreras av följande uppgifter om antalet manliga resp. kvinnliga föreståndare

och mejerister vid mejerierna.

1914 1919 1924 1929 1934

Manliga......................... 880 805 1,023 1,415 1,495

Kvinnliga....................... 1,838 1,448 1,302 1,176 802.

Utredningen tillskriver denna förskjutning, vilken ännu alltjämt fortgår,

bland annat rådande avlöningsförhållanden och den mindre tillfredsställande

utbildning, som kommit de kvinnliga mejeristerna till del, samtidigt

som mejerihanteringens utveckling medfört stegrade anspråk på personalens

yrkesskicklighet.

Till upplysning rörande den vid mejerierna anställda personalens antal

samt fördelning efter kön och utbildning har utredningen uppgjort följande

tabell:

Personalgrupp

Förestån-

dare

övrig drifts- personal

Båda grup- perna till- sammans

Manlig personal:

med mejeriskola: Alnarp............

310

82

392

Åtvidaberg........

235

68

303

Övriga skolor......

25

19

44

Tillsammans ......

570

169

739

utan mejeriskola...................

506

1,141

1,647

hela antalet........................

. . 1,076

1,310

2,386

Kvinnlig personal:

med mejeriskola....................

219

165

384

utan » ....................

136

771

907

hela antalet........................

355

936

1,291

Personal av båda könen tillsammans...

.. 1,431

2,246

3,677.

Rörande innehållet i tablån har utredningen anfört:

Denna tabell visade, att av de 1,431 föreståndarna 1,076 vöre manliga och

355 kvinnliga. Av de förstnämnda hade 570 genomgått mejeriskola, medan

506 ej genomgått dylik. Av de kvinnliga föreståndarna hade 219 genomgått

mejeriskola, medan 136 saknade sådan. Den i övrigt vid mejeridriften anställda

personalen utgjordes av 1,310 män och 936 kvinnor. Av den hithörande

manliga personalen hade 169 genomgått mejeriskola, medan 1,141 ej

genomgått dylik. För den kvinnliga personalen vore motsvarande siffror 165

och 771. Dessutom funnes 1,200 manliga och 554 kvinnliga elever, varför

hela elevantalet uppginge till 1,754.

I fråga om uppskattning av behovet av skolad personal har utredningen

ansett vanskligt att göra något uttalande, i synnerhet som den fortgående

koncentrationen torde medföra reducering av det nuvarande antalet mejerier.

Utredningen har härom vidare anfört:

Utginge nian från antalet mejerier enligt 1934 års .statistik och antoge, att

varje mejeri med en invägd årlig mjölkmängd av 300—3,000 ton anställde

en skolad mejerist och varje mejeri med över 3,000 ton årlig mjölkmängd

i medeltal två skolade mejerister, skulle följande behov av skolad personal

erhållas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Invägd mjölk-

Antal skolade

Hela antalet

mängd i ton

Antal mejerier

mejerister vid

skolade moje-

pr år

varje mejeri

rister

300—3,000

851

i

851

över 3,000

216

2

432

Summa 1,283.

Enligt denna beräkning erfordrades alltså omkring 1,300 skolade mejerister,

manliga och kvinnliga, inom hela landet. I denna kalkyl hade ej inberäknats

det antal av för närvarande 362 små mejerier, som invägde mindre

än 300 ton mjölk per år. Vid flertalet av dessa torde icke heller anställning av

skoluthildad personal kunna påräknas. Med hänsyn till dessa mejerier och

särskilt därtill, att ett sammanförande av dylika småmejerier i större driftsenheter

efter hand torde komma att äga rum, borde emellertid behovet av

skolutbildad personal beräknas något högre än i förberörda kalkyl. Denna

ökning torde kunna uppskattas till ett 100-tal, varigenom det sammanlagda

behovet skulle komma att uppgå till omkring 1,400 skolade mejerister.

Vid beräknandet av detta utbildningsbehov hade utredningen alltså utgått

från att vid fullständig mejeriskola utbildad personal ej i någon större

omfattning bomme att anställas vid de mycket små mejerierna. Utredningen

hade därmed icke förbisett, att det vore av vikt, att även personalen

vid dylika mejerier finge en viss utbildning i sitt yrke. Emellertid

syntes det för detta ändamål ej vara påkallat att upprätta särskilda skolor,

utan detta utbildningsbehov torde lämpligen kunna tillgodoses genom ordnandet

av kurser, speciellt avsedda för vid smärre mejerier anställd personal.

Dylika kurser torde i erforderlig utsträckning kunna ordnas medelst till lantbruksstyrelsen

förfogande ställda medel, avseende fortbildningskurser för

mejeripersonal. Kurserna ifråga borde främst avse meddelandet av erforderliga

insikter i produktberedning och borde omfatta så lång tid, som ur

denna synpunkt erfordrades.

Med utgångspunkt från det sålunda beräknade behovet av mejeriskoleutbildad

personal har utredningen med stöd av inhämtade uppgifter örn personalens

anställningstid, som för manlig mejerist anslagits till i medeltal

20 år och för kvinnlig mejerist till i medeltal 10 år, eller, då hänsyn toges

till antalet män i förhållande till antalet kvinnor, till i medeltal omkring

17 år för hela personalen, beräknat att årligen 80—85 mejerister kunde påräkna

anställning vid mejerierna. Med hänsyn till att en del av de utbildade

mejeristerna ej kunna ifrågakomma för anställning, har utredningen

ansett, att ett 90-tal mejerister årligen behövde utbildas vid mejeriskoloma.

Vid uppdragande av allmänna riktlinjer för den lägre mejeriundervisningen

har utredningen först berört den nuvarande typen för mejeriskolor för

kvinnor och därvid anfört, bland annat, följande.

Denna skoltyp erbjöde ej nödig garanti för en tillfredsställande utbildning

av mejeristerna. Särskilt det förhållandet, att för huvudläraren vid skolan

undervisningen endast vore en bisyssla och att han endast tidvis tjänstgjorde

vid skolan, syntes starkt tala emot bibehållandet av denna skolform.

Eleverna saknade den ledning vid arbetenas planläggning och utförande,

som vore en nödvändig förutsättning för ett tillfredsställande resultat av

utbildningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

13

Den differentiering i utbildningen för manliga och kvinnliga mejerister,

som tidigare förekommit, har utredningen icke ansett längre befogad, då

utrustningen och tillverkningsmetoderna numera vore i princip desamma

vid såväl större som mindre mejerier. Med hänsyn till mejeriarbetets mångsidighet

kunde man med större rätt tänka sig en mera specialiserad utbildning

för olika arbetsuppgifter. En dylik uppdelning har emellertid utredningen

icke ansett lämplig. Utredningen har därvid anfört följande.

Med hänsyn till det relativt ringa antalet sysselsatta personer inom mejerihanteringen

skulle det möta stora svårigheter att redan vid utbildningens

början förutse, vid vilken gren av hanteringen sysselsättning skulle kunna

erhållas. Därtill komme, att vid de alltjämt i många fall små driftsenheterna

arbeten av vitt skiftande art förekomme.

Utredningen har i övrigt uttalat, att en koncentration av utbildningen

till ett mindre antal skolor borde eftersträvas. En sådan koncentration

måste nämligen medföra väsentliga fördelar ur ekonomisk synpunkt, isynnerhet

örn högt kvalificerade lärarkrafter användes och mejeriskolorna hölles

på den för meddelandet av en tillfredsställande undervisning nödvändiga

standarden.

I anslutning till sin förut uttalade uppfattning rörande lika utbildning

för manlig och kvinnlig mejeripersonal har utredningen i fråga om förutbildningen

ansett, att samma krav på sådan utbildning borde ställas på

elever av båda kategorierna. Innan elev anställdes vid elevmejeri, borde han

lia fullgjort minst ett års mejeripraktik vid ett mejeri, vilket som helst. Därefter

borde, enligt utredningens mening, en elevtid av tre år vid särskilt antagna

och kvalificerade elevmejerier fordras för inträde vid mejeriskola. För

säkerställande av en allsidig praktik under elevtiden har utredningen i detta

avseende föreslagit, bland annat, följande föreskrifter:

Elev skall minst ett år vid ett och samma mejeri praktisera i smörberedning,

under minst ett år vid ett och samma mejeri i ostberedning samt under

minst ett år i konsumtionsmjölkens behandling och i ångpannors och maskiners

skötsel. Vidare skall elev fullgöra den obligatoriska praktiken vid minst

2 mejerier. För att elevpraktik skall godkännas för inträde vid mejeriskola,

skall densamma hava fullgjorts efter fyllda 17 år.

Utredningen har vidare ansett, att på de auktoriserade elevmejerierna och

den vid dem anställda personalen borde vissa minimifordringar uppställas,

och har därom föreslagit, bland annat, följande:

Elevmejeri bör vara välskött samt tidsenligt utrustat. Den gren av produktberedning,

i vilken elevpraktik förvärvas, skall stå under omedelbar

ledning av person med genomgången mejeriskola. Skall elevutbildning meddelas

i smörberedning, bör mejeriet vara anslutet till svenska smörprovningarna.

Vid ett och samma elevmejeri böra ej få anställas flera än två elever

i varje utbildningsgren. Mejeriets föreståndare bör ansvara för att eleverna

under anställningstiden komma att deltaga i alla de arbeten, utbildningen

avser. Vidare bör vid elevmejeri finnas tillgång på lämplig facklitteratur.

Efter elevtidens slut skall föreståndaren meddela intyg över tjänstgöringen

enligt särskilt fastställt formulär.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 185-

Då en mejerist icke bör vara helt främmande för de förhållanden, som

sammanhänga med mjölkens produktion, har utredningen föreslagit, att

såsom villkor för inträde vid mejeriskola även uppställes den fordran, att

sökanden under minst en månad skall hava deltagit i ladugårdsarbete.

I utredningens betänkande har erinrats därom, att stipendier för närvarande

utgå till elever vid de av lantbruksstyrelsen antagna elevmejerierna,

varjämte föreståndarna för dessa mejerier erhålla viss ersättning. Utredningen

har emellertid ansett det föga ändamålsenligt att genom särskilt understöd

från statens sida locka kvinnlig arbetskraft in på ett område, där utvecklingen

trots detta medfört, att manlig arbetskraft alltmer undanträngt

den kvinnliga. Utredningen har vidare anfört, att då eleverna redan efter

relativt kort tids tjänstgöring kunna vara till sådan direkt nytta såsom arbetskraft,

att mejeriet bör kunna lämna vederlag i form av fritt vivre och i många

fall dessutom kontant lön, denna elevutbildning icke behöver bliva särskilt

ekonomiskt betungande. Det har synts utredningen ur dessa synpunkter icke

pakallat, att bidrag av statsmedel utgå vare sig till eleverna eller elevmejerierna.

I den mån det kan anses erforderligt eller önskvärt, att staten ekonomiskt

underlättar inhämtandet av yrkesutbildning på detta område, har utredningen

ansett detta bäst ske i form av elevstipendier vid mejeriskolorna.

I fråga om antalet erforderliga elevmejerier samt antagandet av elevmejerier

har utredningen anfört bland annat.

Med en årlig utbildning av omkring 90 mejerister vid mejeriskolorna förutsatte

den föreslagna utbildningstiden, att platser funnes för omkring 400

mejerielever, därest man räknade med att 75 % av de ursprungligen antagna

eleverna vunne inträde vid mejeriskola. Örn i medeltal 1 å 2 elever kunde

utbildas vid varje elevmejeri, skulle omkring 250 elevmejerier erfordras. Antalet

elevmejerier torde emellertid icke böra begränsas, utan varje mejeri,

som fyllde de uppställda fordringarna, borde kunna auktoriseras såsom elevmejeri.

En viss garanti borde krävas beträffande elevmejeriernas kvalifikationer,

vilket förutsatte någon form för dessas auktorisering Härvid syntes ett från

olika håll förordat förslag örn särskilt för ändamålet inrättade lokala mejerinämnder

vara en mindre lämplig anordning.

Med den kännedom om landets mejerier lantbruksstyrelsen ägde, borde antagandet

av elevmejerier och utövandet av eventuellt erforderlig inspektion

över dessa läggas under nämnda styrelse. Det syntes emellertid lämpligt,

att antagandet av elevmejerier anförtroddes åt en särskild av lantbruksstyrelsen

utsedd nämnd, bestående av byråinspektören för mejeriärenden i

nämnda styrelse, en representant för mejeriorganisationen och en för mejeriskolorna.

Före antagandet av elevmejeri syntes yttrande i varje särskilt fall

böra inhämtas från vederbörande mejerikonsulent. Mejerier, som önskade

bliva erkända som elevmejerier, skulle till lantbruksstyrelsen göra framställning

härom i enlighet med fastställt formulär Själva antagandet av elev

borde överlämnas åt elevmejeriet. Det syntes böra ankomma på lantbruksstyrelsen

att meddela de närmare föreskrifter beträffande elevutbildningen

och antagandet av elevmejerier, som befunnes erforderliga. I

I fråga örn utbildningen vid mejeriskolorna har utredningen anfört, att

ehuru utredningen ej ansett den vid statens mejeriskola i Alnarp meddelade

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

15

utbildningen såsom i alla hänseenden tillfredsställande, utredningen dock

ansett det lämpligt att taga denna till utgångspunkt vid en nyorganisation

av den lägre mejeriundervisningen. Vid Alnarps mejeriskola meddelas

såväl teoretisk som praktisk undervisning jämsides under hela året.

Utredningen har uttalat, att tiden för den praktiska utbildningen vid mejeriskolorna

borde kunna avsevärt begränsas. Med den föreslagna förutbildningen

skulle eleverna redan vid inträdet i mejeriskolan enligt utredningens mening

besitta nödig rutin i alla förekommande mejeriarbeten, varför den praktiska

utbildningen vid mejeriskolan i huvudsak borde avse de mera betydelsefulla

detaljarbetenas rätta utförande samt arbetsteknikens rätta anpassning

efter olika förutsättningar. Om undervisningsmomentet gåves större utrymme

vid den praktiska undervisningen, kunde denna medhinnas under ett halvt år.

Enligt utredningens mening vore en utökning av den teoretiska undervisningen,

i jämförelse med den vid Alnarps mejeriskola nu meddelade, i hög grad

erforderlig, om de blivande mejeristerna skulle kunna på ett i allo tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift enligt nutida krav.

Utredningen har föreslagit följande undervisningsplan, varvid till jämförelse

även det under läsåret 1934—1935 vid Alnarp disponerade antalet timmar

i resp. ämnen angivits.

Undervisningsämne

Utredningens förslag

Alnarps

mejeriskola

Lektionstim.

Övningstim.

Lektionstim.

Övningstim.

Svenska ....................

45

—

37

—

Räkning ....................

60

—

66

—

Fysik........................

30

—

20

—

Kemi........................

100

70

46

—

Bakteriologi..................

50

50

18

—

Mejerilära....................

140

—

| 127

—

Mejeriekonomi1 ..............

>75

—

15

Maskinlära ..................

100

70

112

10

Byggnadslära med ritning ....

20

40

10

20

Husdj urslära ................

30

—

20

—

Hygien......................

10

—

10

—

Bokföring....................

''l 30

70

15

80

Handelslära och affärskorrespon- dens ......................

20

20

10

10

Tillsammans

710

320

491

135.

För att eleverna redan vid inträdet skola besitta tämligen grundliga förkunskaper

i svenska och räkning, har utredningen föreslagit, att för inträde

skulle krävas kunskaper i dessa ämnen, motsvarande minst de vid 5-månaders

folkhögskolekurs meddelade. För konstaterandet av erforderligt kunskapsmått

i nämnda ämnen skulle elev underkastas av skolan anordnat inträdesprov

vid kursens början. Förutom den i planen upptagna undervisningen

skulle övningar i för driftskontroll erforderliga analyser förekomma

i samband med de praktiska arbetena i mejeriet. Dessutom borde eleverna

givas tillfälle att i samband med smör- och ostprovningar erhålla övning i 1

1 Detta ämne innefattar även författnings- och föreningskunskap.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

smör- och ostbedömning samt att under sammanlagt 6 dagar besöka välskötta

mejerier och utställningar på mejerihanteringens område.

Enligt förut omförmälda kursplan skall sammanlagda antalet lektionsoch

övningstimmar uppgå till 1,030 mot 626 enligt den nu vid Alnarps mejeriskola

tillämpade undervisningsplanen. Utredningen bär ansett, att den föreslagna

undervisningen borde kunna medhinnas under loppet av ett år enligt

följande plan.

Under det halvår, då praktisk undervisning bedreves, borde 8 timmar per

vecka kunna disponeras för lektioner. Beräknades att för dylik undervisning,

efter avdrag för helgdagar, 25 veckor stöde till förfogande, .skulle under detta

halvår 200 lektionstimmar medhinnas. Det återstode då 830 timmar för det

andra halvåret. Beräknades av detta såsom ferier, helgdagar och studieresor

bortgå 4 veckor, återstode 22 veckor, d. v. s. 132 läsdagar, vilket betydde

omkring 6 lektions- och övningstimmar per dag under detta halvår.

I anslutning härtill har utredningen framhållit, att med avseende på upprätthållande

av mejeridriften, som vore beroende av eleverna som arbetskraft,

den föreslagna anordningen skulle medföra, att elever intoges två gånger

örn året, så att ena kursen tjänstgjorde i mejeriet, när den andra uteslutande

åtnjöte teoretisk undervisning. En sådan anordning har utredningen

icke ansett möta några betänkligheter. Tvärtom vunnes enligt utredningens

mening härigenom möjligheter att effektivare utnyttja såväl mejerianläggningen

som den vid skolan anställda lärarpersonalen. Beträffande

undervisningens planläggning i övrigt har utredningen anfört i huvudsak följande.

Då eleverna vid inträdet beräknades hava ingående kännedom örn de

praktiska arbetena och bättre kunde utnyttja den praktiska handledningen

vid skolan, örn de först inhämtat kunskap om det teoretiska underlaget för

mejeridriftens arbetsmetoder, borde den huvudsakliga teoretiska undervisningen

meddelas under första halvåret.

Med hänsyn till arbetena i mejeriet föresloges att kurser intoges vid skolan

den 7 januari och den 7 juli. Den förstnämnda skulle erhålla 2 veckors ferier

vid påsk eller omedelbart före praktikhalvårets början, den senare ävenledes

2 veckor vid jul, alltså vid första halvårets slut. Under praktikhalvåret

skulle ferier nämligen icke ifrågakomma.

Rörande antalet mejeriskolor, som skulle erfordras för fyllande av behovet

av utbildade mejerister, har utredningen ansett, att utöver skolan vid Alnarp

ytterligare en skola av denna typ skulle vara behövlig. Utredningen har till

stöd härför anfört i huvudsak följande.

Under det att för närvarande omkring 25 mejerister årligen utbildades vid

Alnarp, skulle antalet efter den av utredningen föreslagna omorganisationen

med dubbla kurser kunna ökas till omkring 50; utredningen ansåge emellertid,

att det ur undervisningssynpunkt skulle vara en fördel, örn antalet elever

per kurs kunde begränsas till omkring 20 eller till högst 45 per år. För

att fylla behovet av det förut till omkring 90 beräknade antalet utbildade

mejerister skulle sålunda erfordras ytterligare en skola av samma storlek

som den vid Alnarp. Båda skolorna borde ifråga om undervisningens art och

omfattning vara fullt jämställda. Att tillgodose det föreliggande behovet av

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

utbildning genom upprättandet av flera mindre skolor ansåge utredningen

olämpligt.

Skulle det förut anförda kravet på full likställighet mellan skolorna kunna

vinnas, vore det ofrånkomligt, att den nya skolan till hela sin organisation

överensstämde med skolan vid Alnarp. En av förutsättningarna härför syntes

vara, att staten komrne att äga och driva skolmejeriet.

Utredningen hade även övervägt möjligheten av att skolan vore statlig men

förlagd till ett av privat företag ägt mejeri. Med hänsyn till den föreslagna

skolans omfattning ansåge utredningen det emellertid helt uteslutet att det

kunde finnas ett mejeri, som i nu befintligt skick med hänsyn till såväl utrustning

som driftens mångsidighet skulle lämpa sig som skolmejeri. Det

vore också nödvändigt, att staten finge ensam bestämmanderätt ej blott över

undervisningens bedrivande utan även beträffande skolmejeriets hela utrustning

och driften vid detsamma. Örn så icke bleve tallet, måste man nämligen

befara, att privatekonomiska synpunkter kunde komma att göra sig gällande

till förfång för undervisningens rationella bedrivande.

I fråga örn den föreslagna skolans förläggning har utredningen förordat,

att densamma förlädes till Ultuna. Såsom motivering för skolans förläggning

till Ultuna har utredningen anfört.

Ur undervisningssynpunkt måste en förläggning i omedelbar närhet av

lantbrukshögskolan medföra fördelar både för denna och mejeriskolan. Det

syntes nämligen vara av betydelse både för den högre lantbruksundervisningen

och den försöksverksamhet på liusdjursskötselns område, som komrne

att förläggas till Ultuna, att komma i direkt kontakt med en institution, företrädande

mejerihanteringen. Då till mejeriskolan borde anknytas en avdelning

av försöksverksamheten på mejeriområdet, vore det även ur denna synpunkt

av betydelse, att mejeriskolan förlädes i mellersta Sverige och i närheten

av de vid Ultuna befintliga institutionerna.

Under erinran örn att vid skolmejeriet i Alnarp dagligen förarbetas j å 6

tusen kg mjölk, vilken kvantitet enligt utredningens mening vore i minsta

laget för att möjliggöra en mera allsidig utbildning av eleverna, har utredningen

uttalat, att mjölkmängden vid det föreslagna nya skolmejeriet borde

beräknas till 7 å 8 tusen kg per dag. Då så gott som samtliga mjölkproducenter

i trakten av Ultuna vore anslutna till Mjölkcentralen i Stockholm hade

utredningen hos detta företag inhämtat, att förutsättningar funnes för en

överenskommelse örn överlåtandet av erforderlig kvantitet mjölk för skolmejeriets

drivande. Det vore emellertid nödvändigt, att garantier erhölles för

framtida tryggande av skolmejeriets tillgång på mjölk på rimliga villkor,

varvid avtalets uppgörande och godkännande skulle ankomma på Kungl.

Maj:t. Dylikt avtal borde upprättas, innan beslut örn skolans förläggning

och uppförande komme till stånd.

Utredningen har i detta sammanhang i sitt betänkande i korthet berört

en för försöksverksamheten på mejerihanteringens område betydelsefull

fråga, nämligen spörsmålet örn inrättande av en filial till försöksverksamheten

vid Alnarp. Enligt utredningens mening borde denna fråga lösas i samband

med den lägre mejeriundervisningens omorganisation. Utredningen

erinrade örn ett uttalande i Kungl. Maj:ts prop. nr 143 till 1931 års riksdag

Bihang lill riksdagens protokoll 19IS8. 1 sand. Nr lS.r>.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

angående den högre lantbruksundervisningens ordnande m. m., att, om

mejeriförsöken förlädes till Alnarp, syntes det nödvändigt, att en filial till

nämnda försök inrättades i mellersta Sverige. En utväg härvid vore, att

denna filial inrättades i samband med den eventuella tillkomsten av en statens

lägre mejeriskola i mellersta Sverige och i samorganisation med denna.

I anslutning till detta uttalande har utredningen anfört i huvudsak följande.

Ehuru av försöksverksamheten bedrivna tillämpningsförsök och mera

praktiskt betonade undersökningar i många fall med stor fördel kunde förläggas

till under praktiska förhållanden arbetande driftsmejerier, syntes det

med hänsyn till mejeriförsökens effektivitet ofrånkomligt, att en fast försöksstation

bleve inrättad i mellersta Sverige. Av naturliga skäl borde denna

institution särskilt vara inriktad på behandlingen av problem inom osthanteringens

område, men ifrågavarande försöksfilial syntes icke böra sakna

möjligheter att upptaga arbeten, som vore av betydelse även för andra grenar

av mejerihanteringen.

Ökade möjligheter till ett intimt samarbete mellan försöksverksamheten

på husdjursskötselns och på mejerihanteringens område hade under senare

tid framstått såsom ett alltmera trängande behov. Sedan numera den större

delen av försöksverksamheten på husdjursskötselns område vore avsedd att

förflyttas till Ultuna, funne utredningen det på grund av anförda förhållanden

angeläget att framhålla önskvärdheten av att frågan om förläggandet

av en filial till mejeriförsöken till samma plats upptoges till omprövning

samtidigt med frågan örn förläggandet dit av en mejeriskola.

Beträffande styrelserna för mejeriskolorna har utredningen föreslagit, att

styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut skulle liksom

hittills fungera som styrelse för den till Alnarp förlagda mejeriskolan, varvid

liksom för närvarande föreståndaren för mejeriavdelningen, vilken också vore

mejeriskolans föreståndare, skulle vara självskriven ledamot av styrelsen

vid behandling av ärende, som berörde hans avdelning.

Styrelsen för lantbrukshögskolan bör enligt utredningen fungera som styrese

för den till Ultuna förlagda mejeriskolan och vid behandlingen av ärenden

rörande mejeriskolan bör dennas föreståndare vara självskriven ledamot

av styrelsen.

Såvida tvenne kurser samtidigt komme att erhålla undervisning vid mejeriskolan

å Alnarp och den teoretiska undervisningen inom varje kurs bleve

väsentligt utökad, har utredningen ansett, att detta skulle medföra ett ökat

behov av lärarekrafter vid Alnarp. Utredningen bär därom anfört bland

annat:

Liksom för närvarande vore fallet skulle undervisningen i svenska och

räkning, sammanlagt 210 timmar, kunna anförtros åt en folkskollärare.

Kostnaden per timme kunde liksom för närvarande beräknas till 7 kronor,

och den sammanlagda kostnaden skulle då bliva 1,470 kronor. Undervisningen

i hygien, bokföring samt handelslära och affärskorrespondens omfattade

enligt den föreslagna planen 120 lektions- och 180 övningstimmar per

år. Med den nu utgående ersättningen av 15 respektive 7 kronor 50 öre per

timme skulle undervisning i dessa ämnen medföra en kostnad av 3,150

kronor.

Enligt utredningens mening vore det önskvärt, att undervisningen i bygg
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

19

nadslära, omfattade 40 lektions- och 80 övningstimmar, i mejeriskolan omhänderhades

av en för liela Alnarpsinstitutet gemensam ämneslärare. Med

hänsyn till därigenom uppkommande utökning av arbetsbördan, syntes det

rimligt, att denne ämneslärare erliölle biträde vid övningarna ej blott i mejeriskolan

utan även i övriga kurser vid institutet. Kostnaderna för sådant biträde

beräknade utredningen till 1,200 kronor per år.

Den med 20 timmar per år utökade undervisningen i husdjurslära syntes

kunna bestridas av institutets ämneslärare i husdjurslära och mjölkhushållning

och sålunda ej behöva medföra särskilda kostnader.

I fråga om återstående läroämnen, fysik, kemi, bakteriologi, mejerilära,

mejeriekonomi samt maskinlära, skulle undervisningen med i det följande

nämnt undantag bestridas av fast anställda ämneslärare med mejerikonsulents

kompetens. Det syntes utredningen härvidlag lämpligt, att ämnena

kemi och bakteriologi kombinerades till en, mejerilära, mejeriekonomi, fysik

och maskinlära till en annan lärarebefattning. Enär eleverna vid övningarna

i dessa ämnen måste uppdelas i upp till tre grupper, komme antalet undervisningstimmar

för läraren (läraretimmar) att bliva större än för eleverna

(elevtimmar). Antalet läraretimmar under ett år kunde i kemi beräknas

uppgå till 620 och i bakteriologi till 400. För närvarande bestrede professorn

i mejerikemi och bakteriologi omkring 65 timmars undervisning per år i mejeriskolan

i ämnena kemi och bakteriologi. Det syntes av flera skäl ändamålsenligt,

att nämnda befattningshavare även efter den här föreslagna omorganisationen

bibehölle någon undervisning vid mejeriskolan. Denna syntes

lämpligen böra omfatta den speciella mejeribakteriologien, vilken beräknades

komma att kräva omkring 50 lektionstimmar per år. Ämnesläraren i

kemi och bakteriologi skulle därigenom komma att få 970 undervisningstimmar

årligen. För ämnena mejerilära, mejeriekonomi, fysik och maskinlära

kunde antalet läraretimmar beräknas till respektive 280, 150, 60 och 480 eller

sammanlagt 970. Då en stor del av denna undervisning utgjordes av övningar

och övrig undervisning med hänsyn till elevmaterialet borde meddelas

i form av lektioner snarare än föreläsningar, kunde ifrågavarande antal

undervisningstimmar per år icke anses alltför betungande. Denna uppfattning

styrktes av det förhållandet, att en läroverksadjunkt, med undervisning

förlagd till realskolestadiet, hade skyldighet att undervisa 24—28 timmar

per vecka, vilket med 38 undervisningsveckor per år motsvarade omkring

1,000 undervisningstimmar.

Vad angår löneställningen för de lärare, vilka skulle tjänstgöra såsom ämneslärare

vid mejeriskolan, har utredningen föreslagit, att dessa placerades i

lönegrad B 24. I detta hänseende anför utredningen följande motivering.

Alnarpsinstitutets nuvarande ämneslärare, vilka hade omkring 600 timmars

undervisning per år, vore placerade i löneklass B 24 och anställda med 6 månaders

uppsägningstid. Ehuru nämnda lärares undervisning delvis läge på

ett högre stadium än den undervisning, som komme att meddelas vid mejeriskolan,

torde det med hänsyn till det väsentligt större antalet undervisningstimmar

för dessa sistnämnda vara berättigat, att anställningsvillkoren bleve

desamma som för de nuvarande ämneslärarna vid institutet. Detta skulle

medföra en kostnad av 7,380 kronor per lärare.

Enligt den av utredningen uppgjorda planen för undervisningen skall professorn

i mejerilära och mejeriekonomi, vilken åvilar en omfattande både

teoretisk och praktisk undervisning i högre mejerikursen och samtidigt är

mejeriskolans och skolmejeriets föreståndare, befrias från teoretisk under
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 185-

visning vid mejeriskolan, vilken omfattat omkring 125 timmar. Det skall

dock enligt utredningens förslag alltjämt åligga skolmejeriets föreståndare att

handhava ledningen av den praktiska undervisningen.

Utredningen har vidare förordat, att instruktionspersonalen vid Alnarps

skolmejeri utökades med en instruktionsmejerist. Utredningen har härom

anfört.

I skolmejeriet tjänstgjorde för närvarande en förste mejerist och tre instruktionsmejerister

jämte en fast anställd maskinist. Samtliga dessa befattningshavare

vore upptagna på skolmejeriets stat. Då direkt undervisning och

handledning i samband med elevernas tjänstgöring i mejeriet skulle förekomma

i väsentligt större utsträckning, än som för närvarande vore fallet,

och då tvenne kurser årligen skulle erhålla praktisk utbildning i mejeriet,

funne utredningen viss ökning av instruktionspersonalen vara ofrånkomlig.

Sålunda behövde ännu en instruktionsmejerist anställas, varigenom förste

mejeristen kunde biträda föreståndaren vid övervakandet av samtliga arbeten

i mejeriet. Utredningen föresloge, att förste mejeristen samt maskinisten

upptoges på mejeriets stat, medan instruktionspersonalen i övrigt skulle upptaga*

på skolans stat. För de fyra instruktionsmejeristerna beräknades en

årlig avlöning av sammanlagt 10,000 kronor jämte fria bostäder.

Rörande lärare- och instruktionspersonal vid Ultunaskolan har utredningen

ansett, att föreståndaren för mejeriskolan och skolmejeriet därstädes borde

vara skyldig att bestrida undervisningen i mjölkhushållning vid lantbrukshögskolan.

Dessutom skulle enligt utredningens förslag skolans och skolmejeriets

föreståndare även vara föreståndare för den föreslagna, till skolan

förlagda filialen av mejeriförsöken. Med hänsyn till dessa arbetsuppgifter

har utredningen förordat, att denne befattningshavare, som förutom allsidig

utbildning inom mejerihanteringen även skulle äga vetenskaplig utbildning,

placerades i lönegrad B 28. Liksom vid skolan i Alnarp borde föreståndaren

för Ultunaskolan leda elevernas praktiska utbildning.

Undervisningen i ämnena byggnadslära och liusdjurslära har utredningen

föreslagit skola bestridas av timlärare, under det att den övriga teoretiska

undervisningen borde meddelas av tvenne ämneslärare i lönegrad B 24 med

undantag för undervisningen i speciell mejeribakteriologi, som borde anförtros

åt skolans föreståndare.

I fråga om instruktionspersonalen har utredningen ansett antalet befattningshavare

böra vara lika med det vid Alnarp.

Kostnaderna för lärare- och instruktionspersonal vid de båda mejeriskolorna

i enlighet med det nu återgivna förslaget har utredningen beräknat till

74,720 kronor. Utredningen har över kostnaderna uppgjort följande specifikation.

Alnarpsskolan.

Arvode åt timlärare

i svenska och räkning 210 tim. å 7 kr................... kronor 1,470

i hygien, bokföring samt handelslära och affärskorrespondens
120

lektionstim. å 15 kr............................. » 1,800

180 övningstim. å 7:50 kr......................... » 1,350

biträde åt läraren i byggnadslära...................... » 1,200

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

21

Lön åt 2 ämneslärare i B 24.....

Arvode åt 4 instruktionsmejerister

....... kronor 14,760

....... » 10,000

Summa kronor 30,580.

Ultunaskolan.

Lön åt föreståndare i B 28.............................. kronor 10,740

Arvode åt timlärare

i svenska och räkning 210 tim. å 7 kr................. » 1,470

i hygien, bokföring samt handelslära och affärskorrespon
-

dens

120 lektionstim. å 15 kr........................... » 1,800

180 övningstim. å 7:50 kr......................... » 1,350

i byggnadslära och husdjurslära

100 lektionstim. å 15 kr........................... » 1,500

80 övningstim. å 7:50 kr......................... » 600

Lön åt 2 ämneslärare i B 24 ............................ » 16,680

Arvode åt 4 instruktionsmejerister ...................... » 10,000

Summa kronor 44,140.

Utredningen har i anslutning härtill påpekat, att på lantbrukshögskolans

stat vore upptaget ett belopp av omkring 1,700 kronor för undervisning i

mjölkhushållning, vilket till följd av det föreliggande förslaget ej vidare behövde

utgå.

Utredningen har i sitt betänkande framlagt förslag till vissa ombyggnader,

som bliva erforderliga vid skolan i Alnarp i anledning av utredningens förslag.

För nytillkommande övningar i kemi och bakteriologi har utredningen

sålunda föreslagit, att tvenne laboratoriesalar inreddes i gamla laboratoriebyggnaden.

Kostnaden härför har beräknats till 12,000 kronor. Med hänsyn

till den utökade teoretiska undervisningen har utredningen ansett behövligt

inreda ytterligare en lektions- och föreläsningssal utöver redan befintliga.

Kostnaderna för erforderliga omändringsarbeten i gamla laboratoriebyggnaden

för denna sal ha beräknats till 2,500 kronor.

För den planerade utökningen av övningarna i maskinlära har utredningen

ansett ett större rum i källarvåningen i det nybyggda mejeriet kunna användas.

Det erforderliga inredningsarbetet för denna lokal har utredningen beräknat

draga en kostnad av 5,000 kronor.

Utredningen har även låtit verkställa vissa beräkningar rörande kostnaderna

för inrättandet av den nya skolan vid Ultuna. Utredningen har framhållit,

att den föreslagna mejeriskolan vid Ultuna förutsatte uppförandet av

helt nytt skolmejeri, som förutom de egentliga mejerilokalerna lämpligen

borde inrymma samtliga för undervisningen erforderliga utrymmen samt lokaler

för försöksfilialen. Kostnaderna för själva byggnaden hade på föranstaltande

av utredningen beräknats av svenska mejeriernas riksförenings

tekniska avdelning. Denna kostnadsberäkning hade slutat å ett belopp av

230,000 kronor. Kostnaderna för skolmejeriets maskin- och apparatutrust
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

ning hade approximativt beräknats till 90,000 kronor samt för värme-, sanitets-

och elektriska anläggningar till 30,000 kronor.

Vad angår behovet av bostadsbyggnader vid skolorna har utredningen, under

erinran att vid Alnarpsskolan skulle nyanställas två ämneslärare och en

instruktionsmejerist uttalat, att för de förra skulle tjänstebostäder icke tillhandahållas

under det att instniktionsmejeristen skulle kunna beredas bostadsutrymme

i en ledigblivande bostad.

Utredningen har vidare påpekat att enligt den föreslagna omorganisationen

skulle två kurser samtidigt erhålla undervisning. Utredningen har emellertid

ansett, att det icke vore nödvändigt, att eleverna under det halvår, då de

åtnjöte enbart teoretisk undervisning, vore bosatta vid skolan. Vid sådant

förhållande har utredningen funnit, att den nyligen iordningställda bostadsbyggnaden

för mejeriskolans elever skulle bliva tillräcklig även efter omorganisationen.

Av den vid Ultunaskolan föreslagna personalen har utredningen föreslagit,

att föreståndaren, maskinisten, förste mejeristen samt de fyra instruktionsmejeristerna

skulle vara bosatta vid skolan. Vidare borde enligt vad utredningen

framhållit bostäder vid skolan beredas eleverna den tid, de tjänstgjorde

i mejeriet. Genom avgång i en nära framtid av vissa befattningshavare

vid lantbrukshögskolan skulle enligt vad utredningen upplyst bostäder

bliva lediga, vilka icke nödvändigtvis erfordrades för högskolans personal.

På detta sätt har det synts utredningen möjligt att bereda bostad åt mejeriskolans

föreståndare i redan befintlig byggnad. För övriga av de ifrågavarande

befattningshavarna ävensom för eleverna har utredningen ansett uppförandet

av nya bostadshus bliva erforderligt, varvid för vardera av förste

mejeristen och maskinisten borde beräknas 3 rum och kök, för var och en

av instruktionsmejeristerna ett större enkelrum samt för eleverna 30 mindre

enkelrum. Härvid har det synts utredningen lämpligt, att särskild byggnad

uppfördes för de manliga eleverna och instruktionsmejeristerna samt särskild

byggnad för maskinisten, förste mejeristen och de kvinnliga eleverna.

Kostnaderna för dessa byggnader har av utredningen approximativt beräknats

till 125,000 kronor, vartill komme kostnaden för möblering av enkelrummen,

beräknad till 10,000 kronor.

För undervisningsmaterial, huvudsakligen innefattande utrustning för de

kemiska och bakteriologiska övningslaboratorierna, har utredningen beräknat

för vardera skolan en engångskostnad av 12,000 kronor. Den årliga kostnaden

för ersättningsköp och förbrukningsartiklar har utredningen för vardera

skolan upptagit till 1,000 kronor.

För täckandet av kostnader för elevmejerinämndens verksamhet, har utredningen

beräknat ett årligt belopp av 1,000 kronor.

För utbildningens underlättande föreslår utredningen, att ett belopp av

2,500 kronor till varje kurs eller tillsammans 10,000 kronor årligen anslås

för utdelande av stipendier. Därjämte skall enligt utredningens förslag ett

sammanlagt belopp för båda skolorna av 1,000 kronor årligen ställas till

förfogande såsom resebidrag för elever med avlägsen bostadsort i förhållande

till skolan.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

23

Utredningen har vidare föreslagit, att som bidrag till kostnaderna för

studieresor upptoges ett belopp av 500 kronor per kurs eller sammanlagt

2,000 kronor per år.

Under den tid, då både praktisk och teoretisk undervisning meddelas, har

utredningen ansett att eleverna borde erhålla kost vid skolan. För dem,

som så önskade, skulle detta vara fallet även under den övriga delen av

läsåret. Utredningen har upplyst, att vid Alnarp förefunnes redan sådan

möjlighet, i det den nuvarande restaurangbyggnaden härför vöre fullt tillräcklig.

Vid Ultuna vore däremot restaurangbyggnaden alltför liten för

att medgiva en dylik anordning. Enligt vad utredningen inhämtat, torde

emellertid tämligen snart ombyggnad av denna bliva behövlig, varvid utrymme

borde beräknas även för mejeriskolans elever. Utredningen har förordat,

att såväl vid Alnarp som vid Ultuna kosten borde tillhandahållas

till självkostnadspris, vilket styrelsen årligen skulle bestämma.

Utredningen har slutligen uttalat, att undervisningen borde som hittills

vara avgiftsfri. Avgift för bostad borde årligen fastställas av styrelsen.

Utredningen har i anslutning till vad sålunda föreslagits upprättat följande

sammanfattning över de kostnader statsverket skulle åsamkas för den

lägre mejeriundervisningen enligt utredningens förslag:

Kostnad

i kronor vid

Alnarp

Ultuna

Engångskostnad.

Skol- och mejerilokaler.

Två laboratoriesalar ..............................

Lektionssal ......................................

Maskinrum ......................................

12,000

2,500

5,000

—

Mejeribyggnad....................................

Maskin- och apparatutrustning ....................

Värme-, sanitets- och elektr. anläggning ............

230,000

90.000

30.000

Summa

19,500

350,000

Bostäder.

Byggnader för instruktionspersonal och elever ......

Möbler för enkelrum ..............................

—

125,000

10,000

Summa

—

135,000

Undervisningsmaterial.

Utrustning av övningslaboratorier m. m.............

12,000

12,000

Total engångskostnad

31,500

497,000

Engångskostnaden för båda skolorna tillsammans uppgår sålunda till 528,500

kronor.

Årlig kostnad.

Lärare- och instruktionspersonal....................

Undervisningsmaterial..............................

Övriga kostnader (stipendier, resebidrag och studieresor)

30,580

1,000

0,500

44,140

1,000

6,500

* Summa

38,080

51,640

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 185.

Den årliga kostnaden uppgår sålunda till 89,720 kronor för båda skolorna

tillsammans. Härtill kommer den föreslagna kostnaden av 1,000 kronor

årligen för elevmejerinämnden, varför sammanlagda beloppet uppgår till

90,720 kronor. Dessutom tillkommer enligt vad utredningen påpekat kostnad

för uppvärmning, belysning och städning m. m. vid båda skolorna.

I förut omförmälda till betänkandet fogade reservation har herr Söderlund

uttalat sig för att utbildningen av personal för mejerier med mindre

än 300 ton mjölk per år borde ordnas genom upprättande av en fast organiserad

mejeriskola, som speciellt avsåge att utbilda eleverna i produkttillverkning.

För inträde vid dylik skola borde enligt reservantens mening

krävas en elevtid av mimimum två år och i anslutning härtill borde utbildningstiden

vid skolan utgöra ett år. Eleverna finge då tillfälle att lära

känna de olika skiftningarna inom produkttillverkningen under året. Skolan

borde förestås av en med statsmedel avlönad föreståndare med mejerikonsulents

kompetens, biträdd av en likaledes av statsmedel avlönad instruktionsmejerist.

Elevantalet vid skolan borde utgöra minst 15 elever. Reservanten

har vidare ansett, att det av utredningen beräknade behovet av

utbildad personal vore för knappt tilltaget. Denna brist kunde i viss mån

avhjälpas genom utbildad personal från denna skola.

Yttrandena över förslaget.

Ur de över förslaget angivna yttrandena må här återgivas följande.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har anfört

bland annat: Avsaknaden av ordnad förutbildning av eleverna hade länge

varit en brist, som menligt inverkat på resultatet av undervisningen vid mejeriskolan.

Styrelsen instämde därför med utredningens förslag i detta

avseende. Föreståndarna vid elevmejerierna borde dock åläggas att giva

eleverna undervisning och övning icke endast i produktberedning utan

även i tillverknings-, eldnings- och ekonomisk kontroll. Den föreslagna

avsevärt grundligare och mera omfattande teoretiska utbildningen vid mejeriskolan

funne styrelsen i allt väsentligt tillfredsställande.

Med hänsyn till den av svenska mejeriernas riksförening och allmänna

svenska mejeristföreningen godkända och förordade löneskalan för mejeriföreståndare

och mejeripersonal borde den årliga kontanta avlöningen till

4 instruktionsmejerister vid vardera skolan upptagas till 12,000 kronor i

stället för av utredningen beräknade 10,000 kronor. För att bereda bostad

åt eleverna vid skolan även under det halvår, då de komme att åtnjuta enbart

teoretisk undervisning, ansåge styrelsen, att ett nytt bostadshus för 25

elever borde uppföras.

Förslaget örn upprättandet av en filial till mejeriförsöken vid Ultuna i

samband med förläggandet dit av en mejeriskola vore värt allt beaktande.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har understrukit, att det vore till stort

gagn för undervisningen i mjölkhushållning vid lantbrukshögskolan och särskilt

för den försöksverksamhet i husdjursskötsel, som vore avsedd att förläggas

till lantbrukshögskolan, örn ett mejeri förlädes till Ultuna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

25

Med avseende å utredningens uttalande att bostad tor mejeriskolans föreståndare

kunde beredas i ledigblivande bostadsutrymmen vid högskolan, bär

styrelsen uttalat, att dessa utrymmen komme att tagas i anspråk för högskolans

egna befattningshavare.

Beträffande själva organisationen av utbildningen har högskolestyrelsen

anfört starka betänkligheter mot utredningens förslag örn en enda skoltyp.

För utbildning av produktberedarepersonal vid mindre mejerier har styrelsen

ansett en skoltyp motsvarande de nuvarande mejeriskolorna för kvinnor

vara erforderlig.

Styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

har begränsat sitt yttrande till den detalj i betänkandet, som rör försöksverksamheten

på mejerihanteringens område. I likhet med utredningen har styrelsen

framhållit vikten av att en station för mejeriförsök förlädes till mellersta

Sverige. Upprättandet av en mejeriskola vid Ultuna syntes möjliggöra

en goel lösning av frågan om en fast mejeriförsöksstation i mellersta

Sverige. Styrelsen hade likväl härvid icke ingått på prövning av frågan,

huruvida Ultuna ur ekonomisk synpunkt vore den lämpligaste förläggningsorten

för en mejeriskola.

Svenska mejeriernas riksförening har ifrågasatt, örn icke omorganisationen

av den lägre mejeriundervisningen lämpligen borde genomföras i etapper,

så att erfarenheter efterhand vunnes om behovet av personal, utbildad

vid skolor av den typ, utredningen föreslagit, samt örn behovet av särskilda

produktberedareskolor vid sidan örn dessa. Omorganisationen av Alnarpsskolan

torde vara lämplig, varför en sadan omorganisation i första hand

borde komma till stånd samtidigt som ett fåtal produktberedareskolor på

lämpliga platser i landet inrättades såsom ersättning för nuvarande kvinnliga

mejeriskolor. Dessa produktberedareskolor borde vara tillgängliga för

både män och kvinnor och givas en fastare organisation än de nuvarande

kvinnliga mejeriskolorna särskilt med hänsyn till vid dem anställda lärarkrafter.

Mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. har erinrat,

att den nuvarande mejeriskolan vid Alnarp meddelade undervisning i grunderna

för mjölkhushållningen ävensom gåve övning och färdighet i mejeriarbetenas

utförande, ledning och ordnande, under det att mejeriskolorna för

kvinnor avsåge att utbilda skickliga och dugliga mejerskor. Mejeriskolan

vid Åtvidaberg slutligen hade till syfte att lämna män och kvinnor, vilka

redan varit verksamma inom mejeriyrket, tillfälle att ytterligare förkovra

sig i mejerihushållningens teori och praktik. Den hittillsvarande mejeriundervisningen

fyllde sålunda tre olika ändamål. Utredningens förslag innebure,

att den särskilda utbildningen av produktberedare komme att upphöra

och att samtliga elever vid mejeriskolorna skulle utbilda sig till mejeriföreståndare.

Att de föreslagna mejeriskolorna avsåge sådan utbildning

framginge av den för dessa skolor uppgjorda timplanen enligt vilken eleverna

skulle undervisas under 40 timmar i handelslära och affärskorrespondens,

100 timmar i bokföring, 30 timmar i husdjursskötsel, 60 timmar i byggnadslära

med ritning samt ej mindre än 170 timmar i maskinlära.

Då den moderna mejcrihanlcringen ej endast krävde mejeriföreståndare

utan även dugliga produktberedare, hade av staten understödda och kontrollerade

mejeriskolor för utbildning av produktberedare, tillgängliga för saväl

män som kvinnor, en betydelsefull uppgift att fylla. Vid dessa borde huvudläraren

vara fast anställd samt äga mejerikonsulents kompetens. Vid

bestämmandet av elevantalet borde man utgå ifrån, att behovet av å ena

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

sidan mejeriföreståndare, utbildade vid Alnarp och Ultuna, och å andra

sidan av utbildade produktberedare tillgodosåges. Utredningens förslag borde

komma till utförande endast såvida lämpligt antal mejeriskolor för utbildning

av manliga och kvinnliga produktberedare samtidigt inrättades.

Av hushållningssällskapens förvaltningsutskott hava Stockholms läns och

stads, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,

Hallands, Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs läns norra, Älvsborgs läns

södra och Västmanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

anslutit sig till de av utredningen föreslagna principerna för den lägre mejeriundervisningens

organisation. Vissa av de nämnda sällskapen hava dock

anfort en del detaljanmärkningar. Icke heller hushållningssällskapens förvaltningsutskott

i Uppsala, Östergötlands län samt Kalmar läns norra del

och Kalmar läns södra del, ävensom Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Gävleborgs,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län hava haft något att i

huvudsak erinra mot utredningens förslag till omorganisation av Alnarpsskolan

och inrättandet av en med denna likvärdig mejeriskola å Ultuna men

framhållit, att såväl de mindre mejerierna som de större hade behov av

skickliga och dugliga produktberedare, för vilka särskilt organiserad utbildning

vore erforderlig. Kopparbergs och Västernorrlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott hava framfört allvarliga erinringar mot utredningens

förslag i principiellt avseende. Ur innehållet i berörda yttranden må

utöver det nu sagda återgivas följande.

Södermanlands låns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har anfört.

Den av utredningen föreslagna utbildningen vore för många befattningar allt

för kvalificerad samtidigt som den i praktiskt hänseende icke syntes tillräcklig

för alla befattningar. Tillgång komme alltid att krävas på dugliga produktberedare,

exempelvis särskilda smör- och ostmejerister, ostlagerföreståndare

o. dyl. Det kunde av nu antydda skäl befaras, att, ifall den av utredningen

föreslagna utbildningen bleve den enda tillgängliga, kvalificerad kvinnlig arbetskraft

komme att i praktiken icke längre finnas tillgänglig för mejerierna,

vilket icke syntes vara till fromma för mejerihanteringen. Då det icke kunde

anses lämpligt, att utbildningen av här avsedda produktberedare bleve beroende

av eventuell särskild företagsamhet, hade nuvarande lägre mejeriskolor

för kvinnor alltjämt en betydelsefull uppgift. Givetvis kunde övervägas,

huruvida någon centralisering till ett mindre antal skolor än det nuvarande

vöre att förorda.

Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har framhållit.

Även om man kunde dela utredningens uppfattning, att utrustningen och

tillverkningsmetoderna vid mindre mejerier numera i princip vore desamma

som vid de större och att samma krav borde ställas på all mjölkförädling,

så kunde det dock icke bestridas, alt behov alltjämt förefunnes av

skickliga och dugliga produktberedare, icke blott vid de mindre mejerierna

utan även vid de större. Hittills hade befattningarna såsom produktberedare,

liksom föreståndaretjänsterna vid de mindre mejerierna, i avsevärd omfattning

rekryterats med kvinnor, som genomgått de härför upprättade mejeriskolorna

för kvinnor. Visserligen komme sannolikt flera av de från mejeriskolorna

vid Alnarp och Ultuna utexaminerade eleverna att finna anställning

såsom produktberedare, då icke alla elever besutte sådana kvalifikationer,

att de lämpligen kunde anställas såsom föreståndare. Det kunde dock ifrågasättas,

huruvida behovet av produktberedare enbart kunde fyllas genom att

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185

27

ett visst antal från nämnda me.jeriskolor utexaminerade elever vunne anställning

som sådana. Det förtjänade också i detta sammanhang uppmärksammas,

att de skärpta fordringar, som uppställts för vinnande av inträde och avläggande

av examen vid de föreslagna mejeriskolorna komme att försvåra

möjligheten för kvinnor att genomgå dessa. Slutligen vore det i ekonomiskt

hänseende för mejerierna av betydelse att hava tillgång på produktberedarepersonal,

som på grund av de mindre utbildningskostnaderna kunde anställas

mot lägre lön än de från de föreslagna mejeriskolorna utgångna.

I anslutning till det anförda funne förvaltningsutskottet vägande skäl tala

för att jämväl i fortsättningen lämpligt organiserade utbildningsanstalter för

produktberedare i erforderlig utsträckning anordnades. Antalet elever vid

en sådan utbildningsanstalt syntes böra utgöra 12 å 15. Skolan borde förestås

av en nied statsmedel avlönad föreståndare med mejerikonsulents kompetens,

biträdd av en likaledes med statsmedel avlönad instruktionsmejerist.

Antalet dylika utbildningsanstalter borde begränsas, så att det motsvarade det

oundgängliga behovet och utskottet föreställde sig att 2—3 utbildningsanstalter

bleve tillräckligt.

Även Kalmar läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott har givit

uttryck åt den farhågan, att utbildningen av kvinnlig personal komme att

minskas om den föreslagna anordningen komme att genomföras och framhåller,

att en mindre kvalificerad utbildning än den av utredningen föreslagna

kunde vara tillfyllest för s. k. produktberedare, örn tillräcklig yrkesskicklighet

i övrigt förelåge.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har understrukit

angelägenheten av att det på ett effektivare sätt än vad utredningen föreslagit

sörjdes för utbildning av personal för de mindre mejeriernas behov.

Även efter det att de pågående centraliseringssträvandena inom mejeridriften

kommit till sin fulla rätt, komme ett betydande antal mindre mejerier, särskilt

för ostberedning, att finnas kvar. Så torde bliva förhållandet ej enbart i

Norrland, utan även på åtskilliga håll i södra och mellersta Sverige, däribland

Skaraborgs län och Västergötland i övrigt. Utredningens förslag vore ej tillfyllest

för att säkerställa behovet av dels skolad personal vid dessa mejerier,

dels ock skolade medhjälpare åt föreståndare vid de större mejerierna. Utbildningen

av dylik personal borde sålunda ske vid fasta skolor med huvudvikten

lagd på produkttillverkning. Utskottet föresloge, att dylik lägre utbildning

komme att anordnas vid tvenne fasta skolor, därav en förlagd till

Norrland och en till lämpligt mejeri i södra eller mellersta Sverige.

Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott bar ifrågasatt,

om icke de nuvarande mejeriskolorna för kvinnor fortfarande bade en uppgift

att fylla med hänsyn dels till småmejerierna, dels även till de större mejeriernas

behov av specialutbildad personal för sin produkttillverkning. Detta

vore motiverat med hänsyn till att tiden för en mejerskas tjänstgöring beräknades

så kort som till i medeltal endast åtta år. Fem års utbildning för att

innehava en tjänst i åtta år syntes knappast vara en rimlig proportion.

Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott bar anfört:

Nuvarande mejeriskolor för kvinnor vore otillfredsställande, men det kunde

ifrågasättas, örn icke detta i än högre grad bleve fallet med den undervisning,

som komme att lämnas vid de av utredningen föreslagna fortbildningskurserna.

De viri Åtvidaberg utbildade mejeristerna anställdes inom mejerikonsulentdistriktet

i minst lika stor utsträckning som Alnarpsmcjerister utan att man

funnit någon väsentlig grundskillnad mellan dessa två grupper av mejerister.

Det syntes ofrånkomligt, att liven i fortsättningen två kategorier manlig och

kvinnlig föreståndarepersonal komme att behövas vid mejerierna, nämligen

en sådan med grundligare utbildning för befattningarna vid de större moje
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

lierna samt en grupp ej så ingående teoretiskt skolad personal för de mindre

och lägre avlönade befattningarna vid mindre mejerier eller som underbefäl

vid större mejerier.

Uppsala, Gävleborgs. Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott lia ansett, att de små mejerierna finge

svårigheter att erhålla utbildad personal, örn alla nuvarande mejeriskolor

i Norrland skulle nedläggas. Åtminstone en ^bildningsanstalt, avsedd att

tillgodose behovet av ledande mejeripersonal vid de mindre mejerierna och

underordnad personal vid de större, borde därför alltjämt finnas i Norrland.

Därest dylik skola ej komme till stånd ansåge förvaltningsutskottet i Jämtland,

att sådan måste anordnas genom enskilt initiativ, vilket dock innebure

en orättvisa mot det norrländska jordbruket.

Västernorrlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har uttalat:

Så väsentliga invändningar kunde göras mot utredningens förslag, att det

icke i dess nuvarande skick borde realiseras. Det syntes betänkligt, att utredningen

ej framlagt förslag om specialutbildning — analog med driftsledarekurserna

på jordbruksområdet — för driftsledarna på mejeriområdet,

på vilkas sakkunskap och utbildning ej minst på affärsverksamhetens område

det ekonomiska utfallet av mejeridriften i så hög grad vore beroende.

Den nuvarande lägre mejerikursen vid Alnarp hade hittills i viss grad tjänstgjort

såsom utbildningsanstalt för driftsledare på mejeriområdet inom hela

landet. Förvaltningsutskottet ansåge, att skolan i fråga definitivt borde organiseras

såsom dylik utbildningskurs, till vilken inträde borde kunna vinnas

av sådana från mejeriskolor utexaminerade elever, som efter avgången

från dylik skola under minst två år dokumenterat sig för utbildning till

driftsledare. Om såsom villkor för inträde vid mejeriskola föreskreves minst

två års elevtid vid elevmejeri, komme utbildningstiden för driftsledare sålunda

att omfatta minst sex år.

Utan att närmare gå in på organisationen av de av utredningen föreslagna

två mejeriskolorna ansåge förvaltningsutskottet det nödvändigt att minst en

större mejeriskola anordnades i Norrland såsom ersättning för de nuvarande

frenne skolorna därstädes. I likhet med reservanten ansåge förvaltningsutskottet,

att kortare utbildningskurser icke kunde ifrågakomma såsom ersättning

för mejeriskoleutbildning för mejerister vid smärre mejerier.

Utbildningen borde alltså organiseras dels i form av ett tillräckligt antal

mejeriskolor av ungefärligen samma typ som Alnarp, och dels i form av

särskild driftsledarekurs för mejeriföreståndare.

I fråga om förslagets detaljer hava en del av hushållningssällskapen framfört

vissa erinringar.

Kalmar läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott har förutsatt,

att tillträdet till skolorna reglerades efter behovet med hänsyn tagen till att

tjänstetiden torde komma att bliva längre än den av utredningen beräknade

på grund av ordnade pensionsförhållanden, sammanslagning av mindre mejerier

till större enheter och begränsad användning av mejeriskoleutbildade

föreståndare.

Förvaltningsutskotten i Västernorrlands och Norrbottens län lia ansett,

att utredningen beräknat allt för ringa behov av yrkesutbildad personal. De

ökade kvalitetskraven på mejeridriften och stegrade löneanspråk från den

lägre mejeripersonalens sida medförde ökat anställande av fackutbildad arbetskraft.

Mejerister, manliga eller kvinnliga, som förestode mindre mejerier

med under 300 ton mjölk per år, vore även i behov av en grundlig utbildning.

För den enskilde jordbrukaren vöre det givetvis av lika stor betydelse,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

29

att hans produktion bleve så behandlad vid mejeriet, att han finge största

möjliga valuta för densamma, oavsett om han tillhörde ett stort eller litet

mejeri. Ett annat starkt talande skäl härför vore, att vid sådana mindre

mejerier förekomme, att mejeristen eller mejerskan även vore föreståndare

för mejeriet. För dessa ansvarsfulla befattningar syntes kvalificerad utbildning

ej kunna erhållas vid fortbildningskurser för mejeripersonal.

Beträffande utredningens förslag örn förutbildningen har Uppsala läns hushållningssällskap

förvaltningsutskott framhållit, att tiden måhända för närvarande

kunde begränsas til! två år, under det förvaltningsutskottet hos hushållningssällskapet

i Värmlands län ansett, att tre års förutbildning borde

krävas. Värdet av den av utredningen föreslagna ladugårdspraktiken hava

Stockholms läns och stads och Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

ansett problematisk, under det förvaltningsutskottet hos Jönköpings

läns hushållningssällskap ansett, att den obligatoriska ladugårdspraktiken

borde utsträckas till två månader. För att öka mejeristernas intresse

för elevernas utbildning har Stockholms läns och stads hushållningssällskaps

förvaltningsutskott ansett det önskvärt, att viss ersättning utginge

till dem. Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har

funnit, att frågan om ersättning till elevmejerierna borde underkastas förnyad

prövning och lösas så att svårigheter icke framdeles uppstode vid antagandet

av lämpliga elevmejerier.

En del av hushållningssällskapen hava även framfört vissa erinringar beträffande

undervisningsplanen vid de av utredningen föreslagna mejeriskolorna.

Sålunda har Stockholms läns och stads hushållningssällskaps förvaltningsutskott

ifrågasatt om ej den praktiska utbildningen borde tillmätas något

större utrymme. Värmlands låns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

har ansett, att undervisningsplanen upptoge vissa ämnen, örn vilkas värde för

en blivande mejeriförståndare tvekan kunde råda. Sålunda vore undervisningen

i husdjursskötsel en onödig belastning. Även i fråga örn undervisningen

i byggnadslära och ritning inställde sig en viss tvekan, da uppgörandet

”av ritningar väl knappast anförtroddes åt en mejeriförståndare. Dylika

uppdrag borde åvila mejerikonsulenterna och av svenska mejeriernas riksförening

för ändamålet siirskilt anställda experter. Ju mer undervisningen

kunde begränsas och specialiseras till rent mejeritekniska ämnen, desto mer

gagnades utbildningens syfte. Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

har ifrågasatt, örn det kunde vara rimligt med 30 timmar fysik,

då ej mindre än 170 timmar anslagits till kemi och 100 timmar till

bakteriologi. ,

Malmöhus och Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

har ansett, att bostäder bolde inrättas vid Alnarpsskolan i så stor utsträckning,

att eleverna finge bo vid skolan såväl under kursens teoretiska^ del som

under den praktiska. Sistnämnda utskott har även behandlat frågan örn

stipendier vid mejeriskolorna och därvid föreslagit, att av årsavgiften, som

för närvarande uppginge till 800 kronor, borde eleven själv erlägga en fjärdedel

och resten, 600 kronor, bestridas med statsmedel. För 90 elever borde

alltså beräknas 54,000 kronor i stället för föreslagna 10,000 kronor.

Stgrclserna för mejeriskolorna för kvinnor i Oppeby, Bankeberg, Axvall,

«Flarken och Boden hava i stort sedt framfört samma synpunkter på den

lägre mejeriundervisningens utformning, sorn kommit till uttryck i de yttranden,

som avgivits av förvaltningsutskotten hos de hushållningssällskap,

inom vilkas områden vederbörande mejeriskolor sirö belägna. Styrelsen för

Dvärsäfts mejeriskola har framhållit, bland annat, följande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Även om med transportförhållandenas utveckling en ökad koncentration

av mejeridriften kunde uppnås, måste man dock för framtiden räkna med

ett stort antal små mejerier inom fjälltrakter och mera glest befolkade områden.

Då dessa mejerier måste anläggas för osttillverkning och denna produktion

krävde större yrkesskicklighet och omdömesförmåga än smörtillverkning,

som vore mera beroende av den tekniska utrustningen, syntes det

föreliggande förslaget mindre väl avvägt. Att inskränka utbildningen av

personal för dessa mejerier till kortare fortbildningskurser, skulle från det

allmännas sida vara ansvarslöst. Till följd av utvecklingen på arbetsmarknaden

och löneförhållandena samt de ökade kraven på mejeridriften, ävensom

med hänsyn till att en del av dem, som genomgått mejeriskola sökte sig

in på andra verksamhetsområden, syntes det beräknade utbildningsbehovet

vara allt för lågt.

I anslutning till utredningens uppfattning att i jämförelse med de vid Alnarp

utbildade manliga mejeristerna de kvinnliga mejeristerna erhållit en mindre

grundlig utbildning, anmärkte styrelsen, att utbildningen vid Alnarp närmast

utgjorde en påbyggnad för personer, som uppnått mogen ålder och

hade tillräckligt lång praktisk erfarenhet för att kunna aspirera på anställning

som föreståndare eller ledare för större mejerier, under det att de kvinnliga

mejeriskolorna icke gjorde anspråk på att utbilda mejeriföreståndare,

utan avsåge att meddela teoretisk insikt och praktisk duglighet i yrket samt

meriterade till självständigt utförande av olika arbeten i mindre och medelstora

mejerier.

Intet vore att invända mot utredningens förslag om lika utbildning för

manliga och kvinnliga mejerister, såvida undersvisningen anpassades efter

olika stadier och behov för å ena sidan mejeripersonal och arbetsförmän och

å andra sidan för driftsledare, mejeriföreståndare, fusionsledare etc. För

utbildning av mejeripersonal, arbetsförmän, smör- och ostlillverkare borde

sålunda inrättas ett nödigt antal fast organiserade mejeriskolor med ettårig

kurs, förlagda till större mejerier. Det syntes numera icke möta några svårigheter

att inom olika delar av landet uppbringa mejerier, som lämpade sig

som skolmejerier och där driften anpassades för en rationell undervisning.

Den teoretiska undervisningen syntes böra gå hand i hand med den praktiska

undervisningen och först mot slutet av kursen, då eleverna uppnått nödig

träning, koncentreras.

Ehuru önskvärd kunde en alltför lång elevtid verka avskräckande och

hämmande på elevmaterialet och tillslutningen av elever. Elevtiden borde

därför begränsas till minimum två år.

Den nuvarande mejeriskolan vid Alnarp borde omläggas för utbildning av

driftsledare, mejeriföreståndare och fusionsledare. Utbildningstiden borde

pågå ett år och utgöra en påbyggnad på mejeriskolan. För inträde i denna

driftsledarkurs skulle fordras minst två års anställning vid mejeri efter genomgången

mejeriskola samt en ålder av minst 24 år.

Styrelsen ville vidare understryka nödvändigheten av att en statens mejeriskola

förlädes till Norrland.

Då försöksverksamheten på mejerihanteringens område borde lösas i samband

med den lägre mejeriundervisningens omorganisation, syntes en filial

till mejeriförsöken böra inrättas i Norrland i samband med tillkomsten av

en statens mejeriskola därstädes. *

Styrelsen för svenska smörprovningarna, som begränsat sitt yttrande till

att gälla endast elevutbildningen i smörberedning, har anslutit sig till utredningens

förslag, att denna utbildning borde förläggas till mejerier, som

vore anslutna till svenska smörprovningarna. Ledaren för tillverkningen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185. 31

ävensom smörmejerist, där sådan lunnes anställd, borde hava genomgått

mejeriskola.

Enligt styrelsens för svenska mejerikonsulentföreningen mening borde utbildningen

av manliga och kvinnliga mejerister vara lika, och organiseras

så, att den anpassade sig efter de fordringar, som ställdes på olika befattningshavare.

Sålunda borde utbildningen för personer, som anställdes såsom

föreståndare vid större och medelstora mejerier vara mera allsidig och

omfattande än för personer, som avsåges bliva anställda såsom föreståndare

vid mindre mejerier (invägd mjölkmängd mindre än 1 milj. kg per år) eller

i underordnade befattningar. Denna uppdelning vore även av betydelse ur

kostnadssynpunkt för både staten och eleverna. På grund av att den föreslagna

utbildningen bleve så pass krävande och tidsödande, uppstode fara

för att kvinnor ej komme att ägna sig åt mejeriyrket.

Två olika typer av lägre mejeriskolor borde inrättas, dels en skoltyp lika

den av utredningen föreslagna (benämnd A-typ), dels en mera praktiskt betonad

(benämnd B-typ). Endast en mejeriskola av A-typ vore tillsvidare

erforderlig. Den kunde lämpligen förläggas vid Alnarp. Med hänsyn till

mejerihanteringens rationella ordnande i Uppsalatrakten syntes ett mejeri

å Ultuna olämpligt. Det förefölle dessutom, som om driften vid detta mejeri

komme att medföra kostnader, vilka ur nyttosynpunkl knappast kunde anses

försvarliga.

Vid mejeriskolor av B-typ skulle dugliga smör- och osttillverkare utbildas.

Som inträdesvillkor till skola av B-typ borde krävas två års förutbildning vid

godkända mejerier. Kurstiden borde vara ett år. Skolan borde förestås av

en därstädes bosatt person med mejerikonsulents kompetens. En skola av

B-typ borde förläggas till Norrland samt en eller flera till mellersta eller

södra Sverige. Varje skola borde avses för cirka 15 elever.

Allmänna svenska mejerist}öreningens sekreterare, vilken avgivit det från

föreningen infordrade yttrandet, har ansett, att utbildning av driftsledare

med särskilt grundlig och omfattande undervisning borde ordnas vid sidan

av en något elementärare utbildning för ystare, smörtillverkare och mejerimaskinister.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande anfört, att styrelsen funne det riktigast,

att den lägre mejeriutbildningen utbyggdes enligt samma huvudprinciper,

som hittills varit rådande, med de förändringar, som kunde visa sig

erforderliga med hänsyn till inträdda förhållanden på mejerihanteringens

område. De synpunkter, som därvid i första hand syntes värda beaktande,

vore de ökade krav på utbildning som betingades av mejerihanteringens

utveckling, den i och med organisationsarbetets genomförande inträdda koncentreringen

av produkttillverkningen till större mejerier, den tydligen redan

skedda och alltjämt fortgående förskjutningen inom denna produktion från

kvinnlig personal till manlig sådan samt de ökade krav, som numera ställdes

på mejerikonsulenterna i och för deras egentliga verksamhet. En utvidgning

och viss omläggning av driftsledareutbildningen vid Alnarp syntes därför

vara av behovet påkallad samtidigt som mejeriskolorna för kvinnor ersattes

med ett mindre antal produkttillverkareskolor med större antal elever

och med fast anställda föreståndare. Båda dessa skoltyper borde stå öppna

för såväl manliga som kvinnliga elever.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Lantbruksstyrelsen har därefter rörande förslaget vidare anfört, bland annat,

följande.

Även om en fortgående övergång från kvinnliga till manliga föreståndare

och mejerister alltjämt ägde rum, vore de kvinnligas utbildning icke mindre

viktig. Av genom utredningen införskaffade uppgifter franninge, att en

betydande del av den vid mejerierna anställda personalen icke genomgått

mejeriskola. Mejerierna borde dock i större utsträckning än hittills använda

sig av mejeriskolad personal, vilken visserligen hade större fordringar å avlöning

men i längden bleve den förmånligaste arbetskraften. De av utredningen

för utbildning av personal vid mindre mejerier föreslagna kurserna

ansåge lantbruksstyrelsen icke vara tillfyllest. Ifrågavarande mejeripersonal

hade behov av en betydligt grundligare utbildning än den, som kunde erhållas

vid sådana tillfälligt anordnade kurser. Örn utredningens förslag genomfördes,

komme sannolikt ett stort antal kvinnor på grund av de skärpta

inträdesfordringarna att utestängas från möjligheten att genomgå mejeriskola

och sålunda även från mejeriyrket. En sådan konsekvens syntes icke

önskvärd.

För närvarande utbildades omkring 55 manliga och 45 kvinnliga mejerister.

I jämförelse härmed och med hänsyn till behovet av skolade produktberedare

och personal vid mindre mejerier syntes antalet mejerister, som årligen

behövde utbildas, vara för lågt beräknat. Då cirka en tredjedel av den

nuvarande personalen icke genomgått mejeriskola, behövde således 150 föreståndare

och produktberedare årligen utbildas, för att täcka behovet. Med

hänsyn till den fortgående koncentreringen inom mejerihanteringen ansåge

lantbruksstyrelsen dock att tills vidare 130 elever årligen behövde utbildas.

Ifråga om skoltyper har lantbruksstyrelsen uttalat, att behov förelåge av

skolor med ettåriga kurser. Skolorna borde inrättas i form av dels en A-typ

(driftsledarskolor), dels en B-typ (produkttillverkareskolor). Skola av A-typ

skulle avse utbildning av mejeriföreståndare och driftsledare vid större mejeri.

Personal vid mindre mejeri och i underordnade befattningar vid större

mejeri skulle erhålla sin utbildning vid skola av B-typ.

Lantbruksstyrelsen har ifråga om förutbildningen anfört:

I stort sett vore intet att erinra mot de av utredningen föreslagna fordringarna

på förutbildningen i vad densamma avsåge elevpraktik töre inträdet

i A-skola, men styrelsen ifrågasatte, örn icke tre års väl kvalificerad

elevpraktik vöre tillräcklig. För inträde i B-skola borde minst 2 års praktik

vid elevmejeri vara tillräcklig. Denna praktik borde ordnas efter samma

bestämmelser som för inträde i A-skola, dock med vederbörlig hänsyn tagen

till den kortare elevtiden. Då det vöre önskvärt, att eleverna i A-skola genomgått

produkttillverkareskola, borde ifrågavarande elever kunna vinna inträde

i A-skola, örn de förutom genomgången produkttillverkareskola förvärvat

minst två års kvalificerad mejeripraktik.

Enligt lantbruksstyrelsens förmenande skulle den av utredningen föreslagna

elevmejerinämnden medföra omgång och fördröjning i behandlingen

av de ärenden, som vore avsedda att handläggas av denna nämnd. Lantbruksstyrelsen

ansåge sig därför icke kunna biträda förslaget örn inrättandet

av en sådan nämnd. Ej heller ansåge sig lantbruksstyrelsen böra tillstyrka,

att såsom villkor för inträde i mejeriskolan uppställdes fordran å ladugårdsp

raktik. För inträde i mejeriskola hade utredningen föreslagit, att sökande

skulle genom prov vid kursens början visa sig äga kunskaper i svenska och

räkning motsvarande de vid 5 månaders folkhögskolekurs meddelade. Dy
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

33

lika inträdesprov kunde dock icke tillmätas sådan betydelse, att värdet av

desamma kunde anses uppväga den stora praktiska olägenhet, som läge

däri, att en elev, som preliminärt antagits och kostat på sig en måhända

långväga resa till skolan, skulle kunna avvisas på grund av för svaga kunskaper

i dessa ämnen. Lantbruksstyrelsen ansåge, att för inträde vid såväl

A- som B-skola skulle fordras, att sökande med goda vitsord, särskilt i

svenska och räkning, genomgått vanlig folkskola och fortsättningsskola.

Beträffande undervisningens ordnande har lantbruksstyrelsen uttalat:

I fråga om undervisningen vid skola av A-typ ville lantbruksstyrelsen ifrågasätta,

örn det icke vore lämpligare, att den praktiska undervisningen förlädes

till det första halvåret. Beträffande undervisningsplanen kunde den

erinran göras, att antalet lektioner och övningstimmar i kemi syntes väl

högt. Likaledes syntes antalet övningstimmar i byggnadslära rätt högt,

då den huvudsakliga uppgiften vore att lära eleverna förstå en byggnadsritning

och icke att uppgöra byggnadsförslag. Övningstimmarna kunde nedsättas

till 20.

Vid skolorna av B-typ borde den teoretiska undervisningen fördelas över

hela undervisningsåret med cirka två timmar lektioner och övningar per

dag och ordnas efter följande läroplan:

Lektioner och övningar

Svenska.................................. 30 timmar

Räkning.................................. 90 »

Kemi. fysik och bakteriologi .............. 75 »

Mejerilära................................ 130 »

Maskin- och byggnadslära.................. 60 »

Bokföring m. m........................... 70 »

Summa 455 timmar

Utöver nu nämnda timantal, vilket endast tjänade till ledning vid uppgörande

av förslag till undervisningsplan, syntes antalet undervisningstimmar

— särskilt i mejerilära —- böra ökas, om så befunnes erforderligt. För

att bereda eleverna erforderlig tid för den teoretiska undervisningen och

elevernas självstudier, borde det ankomma på lantbruksstyrelsen att granska

och fastställa plan för såväl den praktiska som den teoretiska undervisningen.

Lantbruksstyrelsen har rörande den föreslagna skolan vid Ultuna anfört:

Lantbruksstyrelsen förordade omändringen av Alnarpsskolan på av utredningen

föreslaget sätt, men ifrågasatte om en liknande skola vid Ultuna

vore behövlig, när Alnarpsskolan omorganiserades för att taga emot dubbelt

så stort antal elever som hittills. Engångskostnaderna för Ultunaskolan

skulle bliva högst väsentliga, därigenom att såväl nytt mejeri som ny bostadsbyggnad

för personal och elever måste uppföras. Ultuna förfogade icke

själv över tillräcklig mjölkmängd för ett skolmejeri. Vid sådant förhållande

måste uppgörelse träffas med mejeriföretag angående leverans av erforderlig

mjölkkvantitet, då de flesta jordbrukare i Uppsala-trakten vore anslutna

till mjölkcentralens mejeri i Uppsala. Detta beroende av ett främmande

mejeriföretag ifråga om mjölkleverans kunde icke vara lyckligt för

ett skolmejeri. Då intet förslag till avtal förelåge, som utvisade på vilka

villkor denna mjölk skulle levereras, syntes det omöjligt att bedöma dessa

möjligheters värde och inverkan på mejeriets ekonomi. Lantbruksstyrelsen

ställde sig icke helt avvisande till förslaget örn upprättande av ytterligare

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 185. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

en skola av A-typ, men med inrättande av en sådan skola borde dock anstå

intill dess behov härav visade sig föreligga.

Vad angår förläggningen av skolorna av B-typ har lantbruksstyrelsen

yttrat:

Skolor av B-typ borde förläggas till välskötta tidsenligt utrustade och tillräckligt

stora mejerier. Vid dessa borde undervisning meddelas åt minst 15

högst 20 manliga och kvinnliga elever. Av denna skolform vore i första

hand fyra skolor erforderliga nämligen en för Norrland, två för mellersta

och en för södra Sverige. Om ytterliga en skola borde inrättas, finge bero - på efterfrågan å skolade produkttillverkare och föreståndare för de mindre

mejerierna samt å därav följande ökad elevtillströmning till skolorna.

I fråga om styrelsen för B-skola har lantbruksstyrelsen framhållit, att den

borde bestå av, förutom skolans föreståndare, en utav lantbruksstyrelsen

utsedd ordförande, en av hushållningssällskapets förvaltningsutskott inom

det län, där skolan vore belägen, utsedd ledamot samt en av vederbörande

mejeriförbund, inom vars område skolan vore belägen, utsedd ledamot.

I fråga om lärare vid Alnarpsskolan, har lantbruksstyrelsen endast ifrågasatt,

örn särskild biträdande lärare i ritning vore erforderlig. Då även kvinnliga

elever skulle kunna erhålla utbildning vid denna skola, vore det lämpligt,

att en av instruktionsmejeristerna vore kvinnlig.

Beträffande kostnaderna för lärarpersonalen har lantbruksstyrelsen anfört:

Timläramas arvode syntes vara väl högt beräknat. Arvodet åt timlärare

i svenska och räkning syntes kunna utgå efter 5 kronor per timme. Samma

arvode borde också kunna anses skäligt för övningstimmarna. För lektionstimmar

i övrigt syntes böra utgå ett arvode av 10 kronor per timme.

Årliga kostnader för lärarnas och instruktionspersonalens avlöning skulle

enligt lantbruksstyrelsen beräkning uppgå till

lön åt 2 ämneslärare i lönegrad B 24, ortsgrupp B ........ kronor 15,720

arvode med 2,500 kronor åt envar av 4 instruktionsmeje
rister

.............................................. » 10,000

arvode åt timlärare

i svenska och räkning 210 timmar å 5 kronor.......... » 1,050

i hygien, bokföring samt handelslära och affärskorrespondens
120

lektionstimmar å 10 kronor ...................... » 1,200

220 övningstimmar å 5 kronor ................. 8_1.100

Summa kronor 29,070.

Beträffande skolornas av B-typ organisation och kostnaderna för dessa

skolor har lantbruksstyrelsen yttrat:

B-skolorna skulle i tillämpliga delar organiseras som de statsunderstödda

lantbruksskolorna. Sedan Kungl. Maj:t efter förslag av lantbruksstyrelsen

bestämt förläggning av mejeriskola skulle styrelsen träffa avtal med vederbörande

mejeriförtag angående upprätthållande av en statsunderstödd mejeriskola.

Minimiantalet elever vid varje skola borde utgöras av s. k. frielever,

det vill säga elever som åtnjöte fri undervisning, kost och logi samt

läkarvård. Betalande elever skulle erlägga de avgifter för kost och bostad,

som lantbruksstyrelsen på förslag av vederbörande skolstyrelse bestämde.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

35

Vid varje skola borde finnas en vid skolmejeriet boende huvudlärare, vilken

tillika vore skolans föreståndare. Denne, som borde hava mejerikonsulents

kompetens, borde handhava ledningen av elevernas praktiska utbildning

i mejeriet och meddela teoretisk undervisning i alla läroämnen utom i

svenska och räkning, i vilka ämnen särskild timlärare borde undervisa. I

regel kunde förutsättas, att skolföreståndaren bleve ledare av den praktiska

verksamheten i mejeriet. Skolans föreståndare borde åtnjuta samma avlöningsförmåner

som en föreståndare vid statsunderstödd lantbruksskola, däri

inberäknat även fri bostad och fritt bränsle.

Arvodet åt timlärare borde utgå efter 5 kronor per timme.

Kostnaderna för lärarnas avlöning vid en B-skola skulle således bliva

följande:

Föreståndaren:

Grundlön .............................. kronor 5,400

Dyrtidstillägg cirka 32 procent å 2,700 kronor

cirka ............................ » 860

Provisorisk avlöningsförbättring ........ > 600 kronor 6,860

Timlärare:

120 timmar å 5 kronor .............................. »_600

Summa kronor 7,460.

eller alltså för fyra skolor ............................ kronor 29,840.

Då antalet frielever, vilka vid B-skola skulle åtnjuta fritt vivre m. m.,

föreslagits till minst 15 och mejeriet skulle tillhandahålla skolföreståndaren

lämplig bostad och bränsle, borde den statliga ersättningen härför till

varje skola uppgå till minst 6,000 kronor för år eller alltså för fyra skolor

till sammanlagt 20,000 kronor.

Beträffande de framlagda kostnadsberäkningarna ifråga om byggnadsarbeten

och material m. m. har lantbruksstyrelsen anfört:

Lantbruksstyrelsen hade intet att erinra mot utredningens förslag örn inredning

av skol- och mejerilokaler vid Alnarpsskolan, men ansåge dock, att

de till 12,000 kronor beräknade kostnaderna för laboratoriesalarnas inredning

förefölle väl högt beräknade.

Lantbruksstyrelsen ville ifrågasätta, om icke den föreslagna utvidgningen

av mejeriskolan vid Alnarp komme att medföra krav på ökad tillgång

på elevbostäder. Då det vore av vikt, att B-skolorna ägde tillgång till erforderlig

undervisningsmateriel borde varje skola för anskaffning av dylik materiel

beredes ett årligt statsbidrag av 300 kronor.

Mot det av utredningen beräknade beloppet av 2,500 kronor att för varje

kurs vid Alnarpsskolan utgå såsom elevstipendier hade lantbruksstyrelsen intet

att erinra. Eleverna vid B-skolorna borde komma i åtnjutande av samma

understöd som obemedlade och mindre bemedlade elever vid de nuvarande

mejeriskolorna. Örn man utginge ifrån att 70 av skolornas 80 elever

vore i behov av understöd, kunde det för ändamålet erforderliga beloppet

beräknas till cirka 7,000 kronor.

Det av utredningen föreslagna statsbidraget till vissa elevers resekostnader

ansåge lantbruksstyrelsen sig icke kunna tillstyrka.

De av lantbruksstyrelsen beräknade kostnaderna för styrelsens förslag till

den lägre mejeriundervisningens omorganisation framginge av följande sammanställning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

Engångskostnader.

A-skolan vid

Fyra B-

Alnarp

skolor

kronor

kronor

Skol- och mejerilokaler.............

...... 19,500

—

Undervisningsmateriel...............

...... 12.1001

—

Summa

kronor 31,500

Årliga

kostnader.

Lärare och instruktionspersonal .....

....... 29,070

29,840

Mejeriinnehavare...................

...... .

20,000

Undervisningsmateriel...............

...... 1,000

1,200

Studieresor .......................

...... 1.000

—

Elevstipendier.....................

...... 5,000

7,000

Summa kronor 36,070 58.040

Anslaget till stipendier åt elever vid Alnarps mejeriskola syntes upptagas

bland de årliga kostnaderna för denna skola och fördelas av skolans styrelse.

Understöden åt eleverna vid B-skolorna borde däremot utgå från

förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,

vilket borde höjas med 3,000 kronor, då från nämnda anslag utgått

understöd åt mejeriskolornas elever med cirka 4,000 kronor per år.

Därest detta förslag godkändes, skulle årskostnaderna för de fyra B-skolorna

uppgå till 51,040 kronor.

För den lägre mejeriundervisningen funnes i riksstaten under rubriken

Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor för kvinnor upptaget

ett reservationsanslag å 27,000 kronor. Därjämte hade Kungl. Majit av

reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar

årligen anvisat ett belopp av 7,500 kronor till anordnande av förberedande

praktiska utbildningskurser för inträdessökande i mejeriskolor för

kvinnor. Om lantbruksstyrelsens förslag om upprättande av 4 produkttillverkareskolor

godkändes, behövde nyssnämnda anslag icke tagas i anspråk.

Merkostnaderna för dessa skolor —- elevunderstöden ej medräknade —- skulle

då uppgå till omkring 16,500 kronor.

Utredningen hade icke gjort något uttalande angående överinseendet över

mejeriskolorna, men lantbruksstyrelsen förutsatte att samtliga mejeriskolor

skulle stå under lantbruksstyrelsens överinseende och kontroll.

Sedan lantbruksstyrelsen avgivit förut omförmälda yttrande har svenska

mejerist/öreningen i skrivelse den 11 november 1937 framfört vissa erinringar

mot den av lantbruksstyrelsen föreslagna organisationen av den lägre

mejeriundervisningen. I denna skrivelse har föreningen, bland annat, anfört

följande.

Någon lägre utbildningsform för skolade mejerister (blivande mejeriföreföreståndare,

förstemejerister, smör- och ostmejerister) kunde icke godtagas

än den typ, Alnarp komme att representera efter omorganisation enligt utredningens

förslag. Att det skulle behövas någon särskild kategori av mejerister

för mindre mejerier kunde icke vitsordas. Vid större mejerier, där

två eller flera skolade mejerister vore anställda, talade intet emot, att dessa

skulle äga likartad utbildning. Örn mejerister med olika kompetens skulle

1 Därest vidare utredning gåve vid handen, att beloppet vore skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

öl

utbildas, skulle detta leda till att en del mejeristyrelser på grund av bristande

kännedom om förhållandena komme att anställa de vid de föreslagna produkttillverkareskolorna

utbildade såsom föreståndare och driftsledare för

mejerier.

I fråga om förutbildningen för mejerielever borde tillfogas den bestämmelsen,

att elev före antagning vid elevmejeri, förutom ett års mejeripraktik

även skulle äga vissa teoretiska förkunskaper, vilka vore av betydelse för

elevutbildningen och samtidigt borde gälla som inträdesfordran till mejeriskola,

nämligen antingen avlagd realexamen med kvalificerade betyg i svenska

och matematik eller genomgången lägre och högre kurs vid folkhögskola

eller ock genomgången lägre kurs vid folkhögskola samt lantmannaskolekurs.

Antagandet av elev för elevmejeri borde överlämnas åt en särskild för varje

mejerikonsulentdistrikt utsedd nämnd bestående av distriktsmejerikonsulent,

en representant från mejeriorganisationerna och en från mejeristföreningarna.

Det skulle åligga nämnden att fördela eleverna på de olika mejerierna

och att i övrigt övervaka elevutbildningens bedrivande.

I detta sammanhang vill jag även omnämna att styrelsen för Åtvidabergs

mejeriaktiebolag i skrivelse den 23 mars 1936 anhållit örn statsbidrag för

mejeriundervisningens upprätthållande vid Åtvidabergs mejeriskola. I skrivelsen

har dessutom anförts:

Styrelsen försloge, att skolan omorganiseras så att kurstiden bleve ett år,

varunder första halvåret skulle ägnas åt praktiskt arbete i skolmejeriet och

grundläggande teoretisk undervisning samt andra halvåret åt enbart teoretisk

undervisning. Vid skolan skulle undervisning meddelas vid lektioner, laborationer

och övningar i sammanlagt 1,418 timmar per år. Undervisningen

skulle handhavas av tre lärare med mejerikonsulents kompetens, varjämte

mejeriet skulle anställa erforderlig instruktionspersonal. Under åberopande

av de i skrivelsen framförda förslagen hemställde styrelsen dels om

ett engångsanslag av 15,000 kronor för bestridande av kostnader för undervisning

och utbyggnad av lektionssalar och laboratorium samt anskaffning

och komplettering av laboratorieutrustningen, dels ock om ett årligt bidrag

av 18,000 kronor för bestridande av kostnader för avlöning åt lärare, för utdelande

av stipendier samt för diverse utgifter.

1933 års mjölk- och mejeriutredning, som anmodats avgiva yttrande över

denna framställning, hänvisar i detta endast till sitt den 16 december 1936

avgivna betänkande rörande den lägre mejeriundervisningens omorganisation.

Frågan om den lägre mejeriundervisningens omorganisation har såsom Departements.

framgår av vad förut anförts sedan lång tid tillbaka stått på dagordningen. cllden.

Mejerihanteringens lönsamhet är icke allenast beroende av det pris, som kan

erhållas för dess produkter, utan även av de kostnader, för vilka produkterna

kunna på ett för den konsumerande allmänheten tillfredsställande sätt tillverkas.

En väl genomtänkt ekonomisk plan för mejerianläggningarna och en god

teknisk utrustning av dessa är därför en angelägenhet av synnerlig vikt.

Härutinnan har också en rationalisering och förbättring av den tekniska utrustningen

inom mejerinäringen under senare år genomförts. En synnerligen

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts proposition nr 185.

viktig faktor vid mejeriproduktionen är emellertid även, att mejeriprodukterna

framställas och saluföras på ett sådant sätt, att de fylla högt ställda anspråk,

och därigenom å såväl den utländska som den inhemska marknaden

kunna tillvinna sig köparnas förtroende. Kunnighet och yrkesskicklighet hos

den personal, som har sig produktionen anförtrodd, är en väsentlig förutsättning

för att härvidlag komma till det bästa möjliga resultat. Beträffande den

personal, som sysselsättes i ifrågavarande för vårt jordbruk så viktiga produktion,

har under de senare åren en stark förskjutning inträtt så tillvida

att de manliga mejeristerna alltmer börjat undantränga den kvinnliga personalen.

År 1914 uppgick antalet manliga mejerister till 880 och de kvinnliga

till 1,838, under det att tjugu år senare motsvarande siffror voro 1,495

och 802. Detta förhållande torde i viss mån sammanhänga därmed att yrkesutbildningen

för männen i mejeriyrket, såsom framgår av vad förut anförts,

är mera tillfredsställande än den som för närvarande står öppen för kvinnorna

på samma bana. Med hänsyn till samtliga nu berörda omständigheter

kan uppenbarligen, såsom även mjölk- och mejeriutredningen framhållit, den

nuvarande organisationen av den lägre mejeriundervisningen icke längre

anses tillfredsställande. Jag förordar därför, att frågan om dess omorganisation

ånyo upptages till övervägande och att förslag i ämnet förelägges

innevarande års riksdag.

Vid de olika tillfällen under senare år då den lägre mejeriundervisningens

organisation varit föremål för utredningar och överväganden lia skiftande

meningar gjort sig gällande rörande det lämpligaste sättet för dess ordnande.

Å ena sidan har framställts förslag om dess uppdelande på ett flertal smärre

skolor och å andra sidan har framlagts förslag om dess koncentrerande till

större skolor. I likhet med vad 1931 års riksdag uttalat och av mjölk- och

mejeriutredningen i dess nu förevarande betänkande föreslagits, anser jag,

att mejeriundervisningen bäst främjas genom dess koncentrerande till ett fåtal

större skolor. Härigenom vinnes att fasta lärare kunna anställas, vilka helt

kunna ägna sig åt undervisningen. Bättre lärarkrafter torde till följd härav

kunna erhållas. Genom utbildningens förläggande till större mejeriskolor

med denna utbildning som huvuduppgift kan undervisningen rationaliseras

och göras mera intensiv, varjämte en bättre utrustning kan ställas till skolornas

förfogande.

Om jag sålunda i princip ansluter mig till förslagen rörande den lägre

mejeriundervisningens bedrivande vid större skolor, anser jag likväl tveksamt

huruvida en av dessa bör på sätt utredningen föreslagit förläggas till

Ultuna. Att mejeriskolan vid Alnarp alltjämt bör bibehållas torde vara

uppenbart. En förläggning av en andra mejeriskola till Ultuna skulle visserligen

medföra fördelar med hänsyn till önskvärdheten av ett nära samband

mellan skolan samt undervisnings- och försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan.

Å andra sidan måste emellertid beaktas, att anläggningskostnaderna

för mejeriskolan enligt de gjorda beräkningarna skulle bliva synnerligen

höga och det torde icke vara uteslutet att nämnda kostnader med hänsyn till

de under senare tid stegrade material- och arbetspriserna bomme att bliva

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

39

än större än som beräknats. Därjämte torde böra framhållas, att det icke

närmare klarlagts under vilka förutsättningar erforderlig mjölk skulle kunna

anskaffas för skolmejeriet. För närvarande synes på ett tillfredsställande sätt

vara sörjt för mjölkens förädling inom det naturliga lillförselområde, där Ultuna

är beläget. Skulle anskaffandet av mjölk för skolmejeriet medföra, att

kapaciteten hos det redan befintliga mejeriet icke fullt kunde utnyttjas, komme

detta uppenbarligen att medföra ökade driftskostnader för detta mejeri.

Det skulle under sådana förhållanden icke vara otänkbart, att krav komme

att resas på att skolmejeriet skulle betala dessa kostnader genom ett extra

tillägg på mjölkpriset.

Med hänsyn till det anförda anser jag, att frågan om tillskapandet av ytterligare

utbildningsmöjligheter inom mejerihanteringen bör göras till föremål

för fortsatt utredning. Vid utredningen bör särskilt beaktas, att behovet av

utbildningsmöjligheter för kvalificerad mejeripersonal inom landets mellersta

och norra delar tillgodoses. Vid prövning av frågan örn förläggning av undervisningsanstalt

varom nu är fråga bör tillses, att förläggning sker till trakt

med tillräcklig mjölkproduktion och där mjölkkvaliteten väl lämpar sig för

beredning av olika slag av mejeriprodukter, icke minst ost. Tillika bör vid

utredningen undersökas huruvida icke förenklingar kunna göras i det framlagda

förslaget till skolmejeri i syfte att nedbringa anläggningskostnaderna

utan att därigenom dess möjlighet att tjäna sitt ändamål försämras.

I avbidan på den nu förordade utredningens verkställande torde emellertid

en omorganisation av undervisningen vid Alnarps mejeriskola böra genomföras

i huvudsaklig överensstämmelse med mjölk- och mejeriutredningens

förslag. Härigenom vinnas möjligheter att redan nu förbättra undervisningen

samt i högst betydande omfattning utöka elevantalet vid skolan,

varigenom den bättre utbildningen kan beredas ett större antal mejerister. Vid

sidan av Alnarpsskolan torde de nuvarande mindre mejeriskolorna tills vidare

böra bibehållas i den omfattning, som är behövlig för utbildande av erforderligt

antal mejerister för täckande av mejerinäringens behov av yrkesutbildad

personal.

Innan jag närmare ingår på frågan örn omorganisation av undervisningen

vid mejeriskolan vid Alnarp, torde jag något få uppehålla mig vid den förutbildning,

som eleverna böra hava genomgått, innan de vinna inträde i

mejeriskolorna. Ifråga om förutbildningstidens längd synes mig utredningens

förslag om ett års mejeripraktik före den egentliga elevutbildningstiden och

därefter en elevtid av tre år för eleverna lämpligt avvägd. Därjämte torde

på sätt utredningen föreslagit böra gälla att eleverna under någon kortare tid,

t. ex. en månad, deltagit i ladugårdsarbete. Beträffande tidpunkten för denna

tjänstgöring torde endast böra föreskrivas att den skall hava fullgjorts före inträdet

i mejeriskolan. Mejeripraktiken bör på sätt utredningen föreslagit få

äga rum vid vilket mejeri som helst. Den därefter följande egentliga elevutbildningen

bör däremot ske vid auktoriserat elevmejeri. J fråga örn

de fordringar, som böra uppställas för att mejeri skall auktoriseras,

kan jag i huvudsak ansluta mig till vad mjölk- och mejeriutredningen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

föreslagit. Auktoriseringen av elevmejerierna torde på sätt av utredningen

föreslagits böra ske av lantbruksstyrelsen. I detta sammanhang

vill jag erinra, att de senare årens organisatoriska utveckling inom mejerihanteringen,

vilken utveckling framdrivits av nödvändigheten att på ett tillfredsställande

sätt ordna såväl mjölkens förädling som produkternas avsättning,

medfört en betydande standardhöjning inom detta viktiga produktionsområde.

Den centrala mejeriorganisationen, som bland annat även har till

uppgift att verka för mejerihanteringens förbättring i tekniskt avseende, torde

ha stort intresse av att medverka till att personalen redan från början

får sin utbildning vid mejerier, vilka fylla högt ställda krav ifråga om skötsel

och utrustning. Det synes därför i hög grad önskvärt, att denna organisation

får medverka vid utväljandet av elevmejerier. Med hänsyn härtill bör lantbruksstyrelsen

från den centrala ledningen för denna organisation inhämta

yttrande angående vilka mejerier, som böra auktoriseras. Jag förutsätter

även, att ledningen för samma organisation beredes tillfälle att hos lantbruksstyrelsen

framföra sina synpunkter i fråga om utbildningen vid elevmejerierna.

Jag torde härefter få övergå till att närmare angiva min inställning till

frågan huru utbildningen bör ordnas vid mejeriskolan vid Alnarp. Beträffande

detta spörsmål kan jag såsom jag förut anfört i huvudsak ansluta mig

till vad mjölk- och mejeriutredningen föreslagit. Utbildningstiden vid skolan

bör sålunda alltjämt bliva ettårig. I likhet med vad utredningen föreslagit

torde utbildningen böra stå öppen för såväl män som kvinnor. Vidare

synes den praktiska utbildningen vid skolan för närvarande taga alltför stor

del av elevernas arbetstid i anspråk. Efter tre års förutbildning torde eleverna

i de flesta fall besitta en tillräcklig allmän kännedom om den praktiska

sidan av mejeriarbetet. Den praktiska utbildningen torde därför såsom

mjölk- och mejeriutredningen uttalat böra inriktas på att bibringa eleverna

fördjupade kunskaper om de mera betydelsefulla detaljarbetenas rätta utförande

samt om arbetsteknikens rätta anpassning efter olika förutsättningar.

Därest den praktiska utbildningen lägges efter dessa linjer och koncentreras

till viss del av utbildningstiden, torde densamma kunna medhinnas under

ett halvt år. Den teoretiska utbildningen vid skolan torde i överensstämmelse

med utredningens förslag böra i väsentlig mån utökas. Den av utredningen

framlagda undervisningsplanen synes i stort sett kunna godtagas.

Emellertid bör den utökning i undervisningen i byggnadslära, som av utredningen

ifrågasatts, kunna såsom från visst håll förordats något begränsas.

Den nu förordade dispositionen av undervisningen förutsätter att elever

skola intagas två gånger om året i skolan. Detta medför betydande fördelar,

då därigenom skolans kapacitet bättre kan utnyttjas. Sålunda möjliggöres

härigenom, att antalet elever höjes från nuvarande 25 till omkring 50. Skolan

vid Alnarp kan således bliva i stånd att på ett tillfredsställande sätt utbilda

något mer än halva det antal mejerister, som enligt utredningens beräkningar

varje år skulle behövas för fyllande av mejerinäringens behov av

yrkesutbildad personal. Med hänsyn till arbetsförhållandena inom lantbruk

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 185.

41

ket torde det vara mest ändamålsenligt att kurserna vid skolan taga sin början

under oktober och april. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag det

vara lämpligast, att undervisningens praktiska del inleder kurserna. Såsom

utredningen anfört, torde det icke vara nödvändigt att eleverna äro bosatta

vid skolan under den del av kursen, då huvudsakligen teoretisk undervisning

meddelas. Härigenom undvikas kostnaderna för nya bostäder åt eleverna.

Den utbildning av övriga mejerister, som erfordras för fyllande av mejerinäringens

personalbehov, torde såsom framgår av vad jag förut anfört tills

vidare få äga rum vid de mindre mejeriskolorna. Antalet sådana, som skulle

erfordras för utbildande av erforderligt antal elever, torde dock något kunna

inskränkas. Därest i genomsnitt 8 elever komma att vinna utbildning vid

en var av dessa skolor, skulle antalet dylika skolor kunna begränsas till fem.

Jag torde sedermera få underställa Kungl. Maj:t frågan örn vilka mejeriskolor,

som i fortsättningen böra erhålla statsunderstöd. Vid de mejeriskolor

av denna typ, som alltjämt skola bibehållas, torde såsom förut framhållits

någon omorganisation eller omläggning av undervisningen icke böra ske.

Kurserna torde alltjämt böra vara ettåriga och avse att utbilda kvinnlig mejeripersonal.

Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att efter utredning

av lantbruksstyrelsen besluta, huruvida plats även för manliga elever

skall beredas vid sådan skola.

Anslagsbehovet för lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid

Alnarp för budgetåret 1938/1939.

1. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Avlöningar.

För detta ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag

av 215,000 kronor.

För lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp gäller följande

av 1937 års riksdag fastställda

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

3 professorer ................................................ B 30

1 eldare .................................................... B 5

3 vaktmästare .............................................. B 5

1 kontorsbiträde ............................................ B 4.

Tjänstemän, anställda med viss uppsägningstid.

1 föreståndare för lantbruksavdelningen ........................ B 28

1 föreståndare för trädgårdsavdelningen ........................ B 28

5 ämneslärare vid lantbruksavdelningen ........................ B 24

3 ämneslärare vid trädgårdsavdelningen ........................ B 20.

Anin. En iimneslärarbefattning vid lantbruksavdelningen skall hållas obesatt, så länge å övergångsstat

för institutet finnes en professor i jordbrukslära och lantbruksekonomi.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 185-

Tjänstemän å extra stat.

Befattning Lönegrad

2 statsagronomer ............................................ B 26.

Förenämnda anslag disponeras enligt följande av Kungl. Maj:t den 25 juli

1937 fastställda

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 40,800

69,300

7,700

14,000

31,800

49,400

2,000

Summa kronor 215,000.

I samband med statens fastställande har Kungl. Maj:t föreskrivit,

dels att den under arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, upptagna anslagsposten till grundbelopp skall under budgetåret 1937/

1938 disponeras på följande sätt:

Arvode till rektor.......................................... kronor 1,500

» » chefen för försöksverksamheten på trädgårdsodlingens

område...................................... » 1,000

» » kamrerare...................................... » 4,000

» » läkare.......................................... » 500

» » försöksmejerist.................................. » 3,600

2. Avlöningar till tjänstemän, anställda med viss uppsäg
ningstid,

förslagsvis ..............................

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis......

4. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a) lön och tjänstgöringspenningar .... kronor 12,800

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Befattning

Antal

Summa

kronor

4,400

2,000

Professor......

2

12,800

Anm. Professor åtnjuter ett ålderstillägg av 600

kronor efter 5 års tjänstgöringstid. För bostad, som

upplåtes åt professor, skall avdrag å lönen ske med

750 kronor årligen.

b) ålderstillägg, förslagsvis .......... » 1,200 ,

5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t:

a) Grundbelopp .................... kronor 31,050

b) Tillfällig löneförbättring .......... » 750 »

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 47,700

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

........................ » 1,700 »

7. Särskilda löneförmåner till tjänstemän å övergångsstat . . »

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185. 43

Arvoden till en var av 2 assistenter ä 3,600 kronor .......... kronor 7,200

Arvode till assistent........................................ » 1,800

Arvoden till en var av 2 trädgårdsmästare vid Alnarp ä 1,800

kronor ...................................... * 3,600

» > följande personal vid försöksverksamheten med köks
växter

vid Alnarps trädgårdar:

försöksledare (jämte bostad) .................. » 1,800

arbetsförman ................................ » 960

dräng........................................ » 420

» » följande befattningshavare vid Rånna försöksstation:

försöksledare ................................ » 3,150

trädgårdsmästare (jämte bostad)......... * 1,500

Summa kronor 31,030,

dels att i fråga om försöksledaren vid Rånna försöksstation skall i till''

lämpliga delar gälla vad i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, med därtill hörande tillämpnings- och tilläggsbestämmelser

finnes stadgat beträffande befattningshavare i lönegraden B 24,

dels att den under arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, upptagna anslagsposten för tillfällig löneförbättring må under tiden

den 1 juli 1937—den 31 december 1937 disponeras för dylik förbättring till

följande personal vid försöksverksamheten med köksväxter vid Alnarps

trädgårdar, nämligen till försöksledaren med 400 kronor, till arbetsförmannen

med 240 kronor samt till drängen med 105 kronor,

dels ock att av den under anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må under budgetåret

1937/1938 för nedan nämnda ändamål tagas i anspråk följande belopp,

nämligen:

Ersättningar till speciallärare, högst...................... kronor 27,900

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare, högst » 19,800

Summa kronor 47,700.

Vidare har Kungl. Majit medgivit, dels att av det sistnämnda beloppet må

bland annat bestridas avlöning till fyra förste assistenter — därav två vid

mejeriförsöken och två vid trädgårdsförsöken — vilka befattningshavare

skola vara placerade såsom extra ordinarie tjänstemän i 21 :a lönegraden,

dels ock att de hittills å mejeriavdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet tjänstgörande förste assistenterna skola, därest

de förordnas såsom förste assistenter i föi''ut angiven lönegrad vid mejeriförsöken

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, äga rätt att

vid löneklassplacering få tillgodoräkna sig den tid, varunder de innehaft

sina tjänster vid centralanstalten.

I skrivelse den 13 augusti 1937 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri-

och trädgårdsinstitut upptagit anslaget till avlöningar vid anstalten för

budgetåret 1938/1939 med 233,277 kronor 90 öre.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Lantbruksstyrelsen har med skrivelse den 18 september 1937 avgivit förslag

till äskande av anslag för ifrågavarande ändamål, vilket förslag slutar

å 239,600 kronor.

Av en jämförelse mellan den nu gällande avlöningsstaten och de föreliggande

förslagen framgår följande.

Under posten avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat är för löpande

budgetår avlöning åt det i personalförteckningen upptagna kontorsbiträdet,

som i samband med genomförandet av trädgårdsförsöksverksamheten anställdes

från och med den 1 januari 1938, beräknad för ett halvt år. Styrelsen

för institutet har upptagit förevarande post till 39,500 kronor. Lantbruksstyrelsen

har för nästkommande budgetår höjt denna post med belopp

motsvarande avlöning under ett halvt år för sagda kontorsbiträde eller alltså

från 40,800 kronor med --—-—- — = 1,098 kronor eller i runt

tal 1,100 kronor till 41,900 kronor.

Posten avlöningar till tjänstemän, anställda med viss uppsägningstid, har

beräknats till oförändrat belopp, 69,300 kronor.

Lantbruksstyrelsen har uttalat, att därest den ifrågasatta omorganisationen

av mejeriskolan vid Alnarp skulle genomföras från nästkommande budgetår,

ifrågavarande post bör ökas med ett belopp av 15,720 kronor, motsvarande

avlöning åt två ämneslärare i lönegraden B 24.

Posten avlöningar till tjänstemän å extra stat upptager för löpande budgetår

avlöning för ett halvt år åt två till trädgårdsförsöksverksamheten knutna

statsagronomer i 26 :e lönegraden. Då denna post nu skall beräknas för

avlöning åt sagda befattningshavare under helt år, har densamma fördubblats

och alltså uppförts med ett från 7,700 kronor till 15,400 kronor förhöjt

belopp.

Såsom av avlöningsstaten framgår avser posten avlöningar till tjänstemän

å övergångsstat avlöning åt två professorer. Då den ena av nämnda professorer,

nämligen professorn i hästskötsel med hovbeslag samt husdjurens

hälso- och sjukvårdslära, den 20 juli 1938 uppnår pensionsåldern, har ifrågavarande

post beräknats till följande belopp:

Tjänst
-

gö rings-

Till-

Ålders-

Lön

pen-

hopa

tillägg

ningar

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

1 professor 12 mån ....

. . 4,400: —

2,000: —

6,400: —

600: —

7,000: —

1 » 20/30 mån.. .

. . 366: 66

lil: 11

477: 77

50: —

527: 77

6,877: 77

650: —

7,527: 77

För budgetåret 1938/1939 har lantbruksstyrelsen därför upptagit ifrågavarande

anslagspost med i avrundat tal 7,600 kronor. Styrelsen för institutet

har, efter avdrag av tjänste- och familjepensionsavgifter, upptagit posten

till i runt tal 7,000 kronor.

Posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj.t, har

med anledning av trädgårdsförsöksverksamhetens genomförande höjts något.

Från denna post skola bestridas arvoden för helt år åt till sagda försöksverksamhet

knutna 1 försöksassistent, 2 trädgårdsmästare samt försöksledaren

vid Rånna egendom och 1 trädgårdsmästare därstädes. För nu

nämnda befattningshavare äro i avlöningsstaten för löpande budgetår upptagna

arvoden för allenast ett halvt år (tiden Vi—3% 1938). Samtidigt skulle

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

emellertid bortfalla från denna post hittills utgående arvoden jämte tillfällig

löneförbättring åt 1 försöksledare och 1 arbetsförman.

Institutets styrelse har föreslagit att överföra den för närvarande från förevarande

post avlönade drängen till timlönare. Häremot har lantbruksstyrelsen

ej haft något att erinra.

Hur ifrågavarande post beräknats för budgetåret 1938/1939 i jämförelse

med löpande budgetår framgår av följande av lantbruksstyrelsen gjorda

uppställning.

Budgetåret Budgetåret

1937/1938 1938/1939]

kronor kronor

Arvode till rektor .................................... 1,500 1,500

» » kamrerare.................................. 4,000 4,000

» » läkare .................................... 500 500

» 2 mejeriassistenter.......................... 7,200 7,200

» 1 försöksmejerist............................ 3,600 3,600

> » chefen för försöksverksamheten på trädgårds
odlingens

område ........................ 1,000 1,000

» » försöksassistent ............................ 1 1,800 3,600

» > försöksledare (jämte bostad) ................ 2 1,800 —

» » arbetsförman .............................. 2 960

» » dräng......................................2 420 —

> » 2 trädgårdsmästare.......................... 1 3,600 7,200

» » försöksledaren vid Rånna.................... 1 3,150 6,300

» »1 trädgårdsmästare vid Rånna (jämte bostad).. 1 1,500_3,000

Summa kronor 31,030

Tillfällig löneförbättring under tiden 1 juli—31 december 1937

till försöksledaren vid Alnarp ........................ 400

» arbetsförmannen ................................ 240

» drängen .......................... 10°

Summa kronor 31,775 37,900.

Ifrågavarande post har alltså av lantbruksstyrelsen för budgetåret 1938/

1939 uppförts med ett belopp av 37,900 kronor. Institutets styrelse har upptagit

posten till försöksledaren vid Rånna med i runt tal 6,900 kronor. Lantbruksstyrelsen

har i detta sammanhang framhållit, att om den föreslagna

omorganisationen av mejeriskolan vid Alnarp genomföres, i arvoden till en

var av 4 instruktionsmejerister med 2,500 kronor för år eller tillhopa 10,000

kronor skulle tillkomma under denna post.

Under den i gällande avlöningsstat upptagna posten å 49,400 kronor till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas dels till grundavlöningar

m. m. ett belopp av 47,700 kronor, dels ock till avlöningsförhöjningar

m. m. ett belopp av 1,700 kronor. Enligt särskild föreskrift må såsom förut

nämnts av delposten till grundavlöningar m. m. tagas i anspråk till speciallärare

högst 27,900 kronor och till avlöningar till övriga icke-ordinarie

befattningshavare högst 19,800 kronor.

För nästkommande budgetår beräknar institutets styrelse medelsbehovet

för avlönande av speciallärare till 31,650 kronor. Den beräknade ökningen

beror dels på att antalet undervisningstinunar för de olika lärarna, sorn växlar

från år till år, antages bliva något ökat under budgetåret 1938/1939, dels

1 Avser ett halvt år (tiden Vi—s°/o 1938).

* > > > > (tiden ''/;—sl/ia 1937).

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

på att i 1938/1939 års statförslag upptagits två nya speciallärare, nämligen

en i bokföring med ett årsarvode av 2,250 kronor och en i hovbeslag samt

husdjurens hälso- och sjukvårdslära med ett årsarvode av 1,850 kronor. Som

skäl för anställande av den förstnämnde specialläraren framhåller institutets

styrelse, att arbetsbördan både för kamreraren, som undervisar mejeriskolans

elever i bokföring, och för kassören, vilken meddelar undervisning i samma

ämne i lantbruksskolan och trädgårdsskolan, genom den nya försöksverksamheten

på trädgårdsodlingens område kommer att öka i avsevärd grad.

Institutsstyrelsen anser det därför nödvändigt, att nämnda befattningshavare

befrias från denna undervisningsskyldighet genom anställande av en speciallärare

i bokföring. Efter professorns i hästskötsel m. m. avgång från sin

tjänst den 20 juli 1938 måste för undervisningen i hovbeslag samt husdjurens

hälso- och sjukvårdslära anställas ny lärarkraft, och föreslås därför

anställande av ovannämnde speciallärare i hovbeslag samt husdjurens hälsooch

sjukvårdslära.

Lantbruksstyrelsen har funnit det med hänsyn till kamrerarens och kassörens

redan nu stora arbetsbörda vara lämpligt, att dessa befattningshavare,

som handhava institutets, egendomens och mejeriets samt trädgårdarnas

bokföring, må få helt ägna sig åt dessa arbetsuppgifter. Lantbruksstyrelsen

har därför intet att erinra mot institutsstyrelsens förslag att anställa en speciallärare

i bokföring. Jämväl anställandet av en speciallärare i hovbeslag

samt husdjurens hälso- och sjukvårdslära har synts lantbruksstyrelsen vara

av behovet påkallat.

Mot de beräknade arvodena till dessa speciallärare har lantbruksstyrelsen

ej haft något att erinra.

Institutets styrelse har vidare under förevarande avlöningspost upptagit

ett belopp av 2,801 kronor 67 öre till täckande av vissa institutets merkostnader

för speciallärare under budgetåret 1933/1934. Vid institutets omorganisation

den 1 november 1933 blevo i staten för budgetåret 1933/1934 kostnaderna

för speciallärarnas avlöning upptagna till 2/3 av de för helt år beräknade.

Då flera av speciallärarna före den 1 juli 1934 fullgjorde hela sin

undervisning och härför erhöllo fulla årsarvoden av institutet, har enligt

vad styrelsen för institutet upplyst skillnaden mellan de utbetalade arvodena

och i staten för nämnda budgetår upptaget belopp balanserats i institutets

räkenskaper.

De balanserade beloppen utgöra för specialläraren i

skogshushållning ................................... kronor 566:67

lantbruksbokföring ................................. » 416:67

handelslära ........................................ » 225: —

nationalekonomi m. m............................... » 850: —

svenska språket (lantbruksskolan)...................... » 160: —-

fysik och matematik ................................ » 583: 33

Summa kronor 2,801:67.

Lantbruksstyrelsen, som funnit det anmärkningsvärt, att ifrågavarande

balanser icke tidigare reglerats utan år efter år balanserats, har förordat,

att nu i avlöningsstaten beräknas ett engångsbelopp av 2,801 kronor 67 öre

för bristens täckande. Detta belopp borde enligt lantbruksstyrelsens uppfattning

måhända rätteligen uppföras såsom en särskild anslagspost men

har lantbruksstyrelsen intet haft att erinra mot att beloppet inräknas i delposten

till grundavlöningar m. m.

Totala anslagsbehovet för speciallärarnas avlöning under budgetåret

1938/39 har alltså beräknats till (31,650 + 2,801:67 =) 34,451 kronor 67

öre eller i runt tal 35,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

47

Om det föreliggande förslaget till mejeriskolans vid Alnarp omorganisation

kommer till utförande, skulle enligt vad lantbruksstyrelsen framhåller

tillkomma arvoden till timlärare i svenska och räkning med 1,050 kronor

och till timlärare i hygien, bokföring samt handelslära och affärskorrespondens

med 2,300 kronor eller tillhopa 3,350 kronor. Samtidigt har det

synts lantbruksstyrelsen genom tillkomsten av sistberörda speciallärare

å avlöning till förutvarande speciallärare i samma ämnen kunna göras en

besparing av 1,150 kronor och sålunda merkostnaden stanna vid 2,200

kronor.

Till avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare har för budgetåret

1938/39 beräknats dels ett belopp av 5,100 kronor, varav avlöning

till bibliotekarie ............................................ kronor 1,000

» föreståndare för museet.................................. » 300

» skrivbiträde (institutet) .................................. 5 1,000

» > (trädgårdsförsöken) .......................... » 1,800

» montör.................................................. » 1,000

dels ock avlöningar till 4 förste assistenter, placerade såsom extra ordinarie

tjänstemän i 21:a lönegraden, med ett sammanlagt belopp av -— efter frånräknande

av föreskrivna pensionsavdrag — 22,764 kronor. Tillhopa har

således till avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare beräknats

ett belopp av (5,100 4- 22,764 =) 27,864 kronor eller i runt tal 27,900

kronor.

Delposten grundavlöningar m. m. har alltså beräknats till (35,000 +

27,900 =) 62,900 kronor.

Vad beträffar delposten avlöningsförhöjningar m. m., som i gällande stat

är uppförd med 1,700 kronor, har lantbruksstyrelsen ansett, att densamma

bör höjas till förslagsvis 2,600 kronor. Institutets styrelse har icke upptagit

något belopp för detta ändamål.

I sin helhet har sålunda posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

för budgetåret 1938/39 beräknats till (62,900 + 2,600 =) 65,500 kronor.

Vad slutligen beträffar posten särskilda löneförmåner till tjänstemän d

övergångsstat har denna post, som avser två professorer å övergångsstat och

i gällande avlöningsstat är uppförd med ett belopp av 2,000 kronor, av institutets

styrelse ansetts kunna med hänsyn till den ena av dessa befattningshavares

inträde den 20 juli 1938 i pensionsåldern minskas med i runt

tal 900 kronor.

Lantbruksstyrelsen har ansett, att under denna post bör i vedertagen

ordning beräknas jämväl ett belopp till kompensation åt extra ordinarie

befattningshavare (4 förste assistenter i 21-a lönegraden) för de familjepensionsavdrag

de hava att vidkännas. Då dessa avdrag i förevarande fall belöpa

sig till sammanlagt (4 X 219 =) 876 kronor eller i runt tal 900 kronor,

har lantbruksstyrelsen ansett, att ifrågavarande post, som enligt styrelsen

synts lämpligen kunna erhålla den ändrade benämningen Särskilda löneförmåner

till tjänstemän å övergångsstat och vissa icke-ordinarie befattningshavare,

bör uppföras med oförändrat belopp, 2,000 kronor.

Sammanlagt har alltså till avlöningar vid institutet enligt lantbruksstyrelsen

beräkning för budgetåret 1938/39 upptagits ett belopp av (41,900 +

69,300 + 15,400 + 7,600 + 37,900 + 65,500 + 2,000 =) 239,600 kronor.

Statskontoret bar i den 20 december 1937 avgivet yttrande anfört:

Statskontoret kunde i stort sett biträda del av lantbruksstyrelsen framlagda

förslaget till avlöningsstat. Det belopp, som beräknats för täckande

av det under budgetåret 1933/34 uppkomna underskottet, borde lämpligen vid

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

fördelningen av anslagsposten för grundavlöningar m. m. av Kungl. Majit

upptagas såsom en särskild delpost. Det under posten till grundavlöningar

till fyra förste assistenter upptagna beloppet om tillhopa 22,764 kronor hade

beräknats enligt högsta löneklassen i 21 :a lönegraden eller 23:e löneklassen.

För avlöningar till ifrågavarande befattningshavare borde emellertid icke

upptagas högre belopp än som motsvarade till dem utgående grundavlöningar

minskade med ifrågakommande tjänste- och familjepensionsavdrag.

Grundavlöningen utgjorde i förevarande lönegrad och ortsgrupp 4,746 kronor.

Pensionsavdragen uppginge till sammanlagt (192 + 219 =) 411 kronor.

För avlöningar åt de fyra assistenterna borde alltså beräknas endast

[4 X (4,746 — 411) =] 17,340 kronor eller ett i runt 5,400 kronor mindre

belopp än av lantbruksstyrelsen beräknats.

Såsom jag anmält vid behandling av den förevarande frågan under punkt

36 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har styrelsen för

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ingivit framställningar

dels örn beredande av pensionsrätt åt vissa befattningshavare vid institutet,

som äro anställda med viss uppsägningstid, dels ock om att föreståndarna

vid Alnarps mejeri och vid Alnarps trädgårdar måtte utöver dem redan

tillförsäkrade avlöningsförmåner tillerkännas särskilda arvoden. Sedan dessa

framställningar numera slutremitterats, torde jag i detta sammanhang få

upptaga desamma till övervägande.

I framställningen angående pensionsrätt, vilken avser sådan rätt åt de befattningshavare,

som anställts med sex månaders uppsägningstid, har institutets

styrelse anfört:

I skrivelse till statens pensionsanstalt den 19 januari 1934 hade institutets

styrelse anmält bland annat de befattningshavare i denna grupp, som vid

ifrågavarande tillfälle vore anställda vid institutet, till inträde i pensionsanstalten.

Denna åtgärd hade ej lett till något resultat och enligt vad styrelsen

under hand inhämtat skulle detta närmast stå i samband med vissa formella

hinder. Nämnda med viss uppsägningstid anställda befattningshavare

hade härigenom blivit försatta i en rätt osäker ställning. Några av dessa

hade visserligen tidigare pensionsrätt i statens pensionsanstalt enligt förut

gällande anställningsvillkor, vilket dock icke på något sätt kunde anses tillfredsställande.

De befattningshavare i denna grupp, som bleve nyanställda 1933 eller som

hade blivit anställda senare, hade ej sin pensionsfråga på något sätt ordnad.

Det måste starkt framhållas, att dessa befattningshavare vid institutet vöre

avgjort sämre ställda än motsvarande lärare vid lantbruks- och lantmannaskolor.

Som bevis härför finge anföras, att en 1937 antagen ämneslärare

i husdjurslära och mjölkhushållning vid institutet under sin förra anställning

som ordinarie lärare vid lantmannaskola åtnjutit pensionsrätt i statens

pensionsanstalt, men genom övergång till den utan tvivel mera krävande lärarbefattningen

vid institutet gått förlustig densamma. Att detta ej vore

ägnat främja förvärvandet av bästa möjliga lärarkrafter vid institutet läge

i öppen dag.

Lantbruksstyrelsen, som ansett, att åtgärder borde vidtagas för att bereda

ifrågavarande befattningshavare pension i statens pensionsanstalt, har anfört

i huvudsak följande.

Såsom i institutsstyrelsens framställning uppgivits hade ifrågavarande befattningar

ännu icke förenats med pensionsrätt i statens pensionsanstalt. En
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

49

ligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat skulle orsaken härtill vara, att man

ville söka konsekvent genomföra sådan ordning, att ifråga om helt statsavlönade

befattningshavare pensioneringsfrågan finge ordnas så, att å dem,

såvitt möjligt, civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet

komme att vinna tillämpning.

Ett fasthållande av sistnämnda princip i nu förevarande fall torde, såvitt

lantbruksstyrelsen kunde finna, innebära, att ifrågavarande befattningar skulle

antingen uppföras å ordinarie eller extra stat eller också ombildas till extra

ordinarie tjänster. Ingendera av dessa utvägar syntes emellertid i nu ifrågavarande

fall erbjuda någon tillfredsställande lösning.

För befattningarna i fråga hade valts anställningsformen med viss tids uppsägningsrätt,

då en viss rörlighet i fråga om dessa befattningar ansetts särskilt

önskvärd. Med ett överförande av befattningarna å ordinarie eller extra

stat skulle emellertid nämnda anordning med viss tids uppsägningsrätt enligt

gällande anställningsformer icke kunna bibehållas och sålunda ej heller

nämnda önskemål örn viss rörlighet å befattningarna kunna tillgodoses.

Att åter ombilda ifrågavarande befattningar till extra ordinarie tjänster

mötte väl i och för sig icke något direkt formellt hinder. En sådan åtgärd

måste dock i förevarande fall ingiva starka betänkligheter. Så skulle befattningarna

för att icke deras nuvarande innehavare skulle genom en sådan

ombildning få sin löneställning avsevärt försämrad behöva uppflyttas två

lönegrader. I fråga om extra ordinarie tjänsteman gällde ju nämligen, att

begynnelselönen utginge två löneklasser lägre än för ordinarie tjänsteman

i samma lönegrad, medan här ifrågavarande befattningshavare för närvarande

vore i avseende å begynnelselönens beräknande likställda med ordinarie

befattningshavare. Med en sådan uppflyttning skulle jämväl följa rätt till

pension enligt högre lönegrad än den de nu tillhörde.

. En dylik uppflyttning av ifrågavarande befattningar syntes emellertid lantbruksstyrelsen

icke i och för sig motiverad och därjämte ägnad att kunna

medföra icke önskvärda konsekvenser.

Möjligen kunde det tänkas, att vid en ombildning av meranämnda befattningar

till extra ordinarie tjänster deras innehavare bereddes kompensation

för därmed följande minskning i avlöningsförmånerna genom särskilda lönetillägg.

En sådan anordning, som skulle innebära ett slags extra påbyggnad

vid sidan av det reguljära avlöningssystemet, syntes dock knappast lämplig.

Med hänsyn till ovan angivna omständigheter funne lantbruksstyrelsen sig

sålunda icke kunna förorda någon sådan ombildning av ifrågavarande befattningar,

som syntes förutsättas för ett inordnande av deras innehavare i

det för civila statsförvaltningen gällande pensionssystemet. Vid sådant förhållande

torde, på sätt jämväl syntes hava förutsatts vid befattningarnas inrättande,

åtgärder böra vidtagas för beredande av pensionsrätt åt ifrågavarande

befattningshavare i statens pensionsanstalt.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka, att ifrågavarande befattningshavare,

vilka äro statsanställda, beredas pensionsrätt genom delaktighet

i statens pensionsanstalt. Enligt statskontorets mening bör dessa befattningshavares

pensionering ordnas genom att civila tjänstepensionsreglementet

göres tillämpligt å dem. Statskontoret har förordat, att detta skedde

genom att ordinarie anställning bereddes åt dem. Skulle sådan anställning

icke anses önskvärd med hänsyn till lämpligheten av att bibehålla viss rörlighet

hos innehavarna av befattningarna, har statskontoret förklarat sig

Bihang lill riksdagens protokoll Ultin. 1 sami. Nr 185. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 185■

Departements
chefen.

icke hava något att erinra mot att Kungl. Maj:t med stöd av 1 § 2 mom. b)

civila tjänstepensionsreglementet beredde dem pensionsrätt.

Styrelsen för institutet har såsom stöd för framställningen örn särskilda arvoden

åt förenämnda två föreståndare vid institutet i huvudsak anfört följande.

Vid institutets omorganisation 1933 hade föreståndaren för lantbruksavdelningen,

på grund av att han jämväl skulle intaga den ansvarsfulla ställningen

sorn förvaltare av Alnarps egendom, utöver en lön, som motsvarade lönegrad

B 28 i gällande avlösningsreglemente, tillerkänts ett förvaltararvode av 3,000

kronor per år att utgå av Alnarps egendoms medel. Å arvodet utginge icke

dyrtidstillägg (prop. nr 143/1931, sid. 338). De båda andra avdelningsföreståndarna

vid institutet, nämligen föreståndaren för mejeriavdelningen, vilken

i egenskap av professor vid mejeriundervisningen placerats i lönegrad

B 30, och föreståndaren för trädgårdsavdelningen, som liksom föreståndaren

för lantbruksavdelningen placerats i lönegrad B 28, hade däremot ej tillerkänts

något särskilt arvode utöver den fastställda lönen, ehuru den förre jämväl

skulle vara föreståndare för Alnarps mejeri och den senare föreståndare

för Alnarps trädgårdar. Styrelsen ansåge, att en var av de båda senare befattningshavarna

intoge en ej mindre ansvarsfull ställning än förvaltaren av

Alnarps egendom och funne det därför påkallat, att ingen skillnad i arvodeshänseende

borde förefinnas mellan de tre ifrågavarande befattningshavarna.

1 fråga om det antal undervisningstimmar, som de respektive befattningshavarna

hade att bestrida per läsår, utgjorde detsamma cirka 230 för lantbruksavdelningsföreståndaren,

cirka 300 för mejeriavdelningsföreståndaren

och cirka 350 för trädgårdsavdelningsföreståndaren.

Lantbruksstyrelsen har i den 7 oktober 1937 avgivet yttrande avstyrkt förslaget

om särskilt arvode till föreståndaren för mejeriavdelningen samt i fråga

om föreståndaren för trädgårdsavdelningen förordat, att dennes befattning

förändrades till en professorsbefattning å ordinarie stat i lönegrad B 30, i samband

varmed ett till honom såsom chef för försöksverksamheten å trädgårdsodlingens

område utgående arvode å 1,000 kronor borde bortfalla.

De av lantbruksstyrelsen föreslagna beloppen i avlöningsstaten för institutet

kan jag i huvudsak godkänna. Emellertid torde på sätt statskontoret påpekat

de under posten till grundavlöningar upptagna avlöningarna till fyra

förste assistenter böra beräknas till 17,340 kronor. Jag torde ock här få

erinra, att jag vid anmälan av förevarande anslagsfråga under punkten 36 i

nionde huvudtiteln beträffande den i anslagsäskandena upptagna posten å

2,801 kronor 67 öre, avseende brist, som balanserats i institutets räkenskaper

sedan budgetåret 1933/1934, uttalat, att riksdagens medgivande borde inhämtas

att av det för innevarande budgetår uppförda förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter få taga i anspråk medel för gäldande av berörda brist. Att

på sätt av styrelsen för institutet ifrågasatts tilldela föreståndarna vid Alnarps

mejeri och trädgårdar särskilda arvoden utöver dem tillkommande lön anser

jag icke böra ske. Ej heller vad lanbruksstyrelsen föreslagit rörande trädgårdsavdelningsföreståndarens

uppfattning i lönegrad anser jag mig kunna

biträda. Frågan om pensionering av vissa befattningshavare, som anställts

med viss uppsägningstid, torde få anstå i avbidan på utredning huruvida det

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185-

51

icke vöre lämpligare att upptaga berörda befattningshavares tjänster å extra

stat, varigenom befattningshavarna skulle bliva pensionsberätligade såsom övriga

statliga tjänstemän.

Såsom jag förut framhållit måste den av mig förordade omorganisationen

av mejeriskolan medföra vissa anslagsökningar i institutets avlöningsstat. De

dubbla kurserna komma nämligen att kräva en utökning av lärarkrafterna

vid skolan. De av mjölk- och mejeriutredningen i detta avseende framlagda

förslagen torde i huvudsak kunna godtagas. Sålunda torde böra beräknas,

att ytterligare lärarkrafter komma att behövas för undervisning i svenska

språket, räkning, hygien, bokföring samt handelslära och affärskorrespondens.

Denna undervisning synes i överensstämmelse med vad utredningen

förordat kunna utövas av timlärare. Kostnaderna härför hava av utredningen

beräknats till sammanlagt 4,620 kronor. Detta belopp finner jag i likhet

med lantbruksstyrelsen väl högt beräknat. Kostnaderna torde kunna upptagas

till det av lantbruksstyrelsen förordade beloppet av omkring 3,350 kronor.

Emellertid torde på sätt lantbruksstyrelsen anfört i samband härmed

kunna göras en besparing i anslaget till förutvarande speciallärare å 1,150

kronor. Något biträde åt läraren i byggnadslära, såsom utredningen ifrågasatt,

finner jag med hänsyn till vad jag förut anfört rörande omfattningen av

undervisningen i detta ämne icke vara behövligt. Ifråga om övriga läroämnen

torde på sätt utredningen föreslagit undervisningen i dem huvudsakligen

böra bestridas av två fasta ämneslärare med mejerikonsulentkompetens.

Undervisningen i den speciella mejeribakteriologien lärer dock såsom för närvarande

är fallet kunna utövas av professorn i mejerikemi och bakteriolog!.

De två nya ämneslärarna lia av utredningen ansetts böra placeras i lönegrad

B 24 och anställas med 6 månaders uppsägningstid i likhet med vad som nu

gäller för Alnarpsinstitutets ämneslärare. Ehuru de nya lärarnas undervisning

i viss mån såsom utredningen påpekat ligger på ett lägre plan än den

undervisning, som meddelas vid institutet, lärer det dock med hänsyn till det

väsentligt större antalet undervisningstimmar för dem få anses berättigat att

de erhålla placering i lönegrad i enlighet med vad utredningen föreslagit.

Emellertid torde ifrågavarande ämneslärare icke böra anställas med viss uppsägningstid

utan befattningarna såsom ämneslärare uppföras å extra stat.

Kostnaderna för dessa lärare skulle alltså efter frånräknande av vederbörliga

pensionsavdrag för år räknat uppgå till sammanlagt 13,700 kronor. Med hänsyn

till de av mig i det föregående förordade tiderna för de två kursernas

början, oktober och april, torde under första budgetåret av den nya organisationen

av ifrågavarande lärare, den ena icke böra anställas förrän under

oktober och den andra icke förrän under april. Kostnaderna för dessa

lärare komma vid sådant förhållande att under första budgetåret stanna vid

omkring 6,900 kronor.

Vad angår instruktionspersonalen vid mejeriet i Alnarp synes även denna

behöva förstärkas, därest den av mig förut ifrågasatta omorganisationen av

undervisningen genomföres. Med hänsyn till att den praktiska utbildningen

skall bliva mera instruktiv och att två kurser skola utbildas vid skolan lärer

sålunda, på sätt mjölk- och mejeriutredningen förordat, ytterligare en instruk
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

tionsmejerist böra anställas. Härigenom möjliggöres även, att den nuvarande

förste mejeristen kan tagas i anspråk för att biträda föreståndaren för mejeriet

vid övervakande av arbetena därstädes. Någon anledning att, såsom

utredningen förordat, uppföra instruktionsmejeristerna å institutets stat torde

däremot icke föreligga utan torde liksom för närvarande deras löner böra

bäras av inkomsterna från mejeriet.

Den nu förordade ökningen av lärarkrafterna vid skolan skulle enligt det

nu anförda medföra en ökad årlig kostnad för statsverket med i runt tal

(2,200 + 13,700 =) 16,600 kronor.

På grund av vad sålunda anförts bör posten avlöningar till tjästemän å

ordinarie stat upptagas till 41,900 kronor, posten avlöningar till tjänstemän,

anställda med viss uppsägningstid, till 69,300 kronor, posten avlöningar till

tjänstemän å extra stat till (15,400 + 6,900 =) 22,300 kronor, posten avlöningar

till tjänstemän å övergångsstat till 7,600 kronor, posten arvoden och

särskilda ersättningar till 37,900 kronor, posten avlöningar till övrig ickeordinarie

personal till (65,500 — 5,400 — 2,800 + 2,200 =) 59,500 kronor

samt posten särskilda löneförmåner till tjänstemän å övergångsstat och vissa

icke-ordinarie befattningshavare till 2,000 kronor. Avlöningsanslaget bör

alltså upptagas till sammanlagt 240,500 kronor i stället för det under punkt

36 i huvudtiteln beräknade beloppet av 259,300 kronor.

2. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Omkostnader.

Å riksstaten för innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål uppfört

ett förslagsanslag av 75,700 kronor. För dispositionen av anslaget har

Kungl. Maj:t den 25 juni 1937 fastställt följande

Omkostnadsstat.j

Utgifter.

Reseersättningar, förslagsvis.................

...... kronor

Expenser, förslagsvis.......................

Publikationstryck, förslagsvis................

övriga utgifter:

a) underhåll av byggnader, förslagsvis....

kronor

16,600

b) skatter och försäkringar, förslagsvis....

»

3,500

c) kosthåll för elever, förslagsvis........

»

78,200

d) hälso- och sjukvård, förslagsvis........

»

800

e) utställningsmateriel, fotografering m. m.,

förslagsvis...........................

»

1,000

f) ersättning till Alnarps egendom för dags- verken och körslor, förslagsvis.........

»

2,700

g) ersättning till Alnarps trädgårdar för

underhåll av parken, högst............

»

1,200

h) ersättning till Alnarps mejeri för för- söksverksamhet, högst................

1>

5,000

6,400

43,650

7,650

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185-

53

i) ersättning till Skaraborgs läns hushåll
-

k

ningssällskap för lokalhyra, högst......

kronor

3,500

j)

ersättning till Norrlands trädgårdsskola

i Söråker för personalkostnader m. m.,

högst................................

»

3,000

k) inköp av mjölk för mejeriförsöken efter

avdrag för försålda produkter, förslags- vis .................................

»

1,500

1)

förbrukningsartiklar för mejeriförsöken,

förslagsvis...........................

»

2,500

m) förbrukningsartiklar och gödslingsme- del avseende trädgårdsförsöken, för- slagsvis .............................

»

9,500

n)

inköp av levande växter och frön, för- slagsvis .............................

»

2,200

o)

dagsverken m. m., förslagsvis.........

»

18,480

P)

kostnader för lokala försöksstationer

för trädgårdsodling m. m., förslagsvis..

»

1,000

q)

bokinköp och bokbindning för Rånna

försöksstation, förslagsvis.............

»

500

r)

diverse utgifter, förslagsvis............

»

1,570

1,570 kronor 152,750

Summa utgifter kronor 210,450.

Särskilda uppbördsmedel.

1. Hyresinkomster......................................... kronor 26,600

2. Undervisnings- och kostavgifter för elever................ » 56,850

3. Ersättning av Alnarps egendom för 8,000 elevdagsverken å

4 kronor............................................. » 32,000

4. Försäljning av köksväxter............................... » 2,500

5. Försäljning av jordbruksprodukter........................ » 7,800

6. Ersättning för kontrollodlingar för statens centrala frökon
trollanstalt

........................................... » 4,000

7. Ersättning för stamförsök för enskilda firmors räkning..... » 5,000

Summa uppbördsmedel kronor 134,750.

Sammandrag.

Utgifter.................................................. kronor 210,450

Särskilda uppbördsmedel................................... » 134,750

Nettoutgift kronor 75,700 I

I samband med fastställande av omkostnadsstaten har Kungl. Majit föreskrivit
dels

att anslagsposterna till reseersättningar, publikationstryck och övriga

utgifter icke finge utan Kungl. Majits medgivande överskridas,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185-

dels att anslagsposten till expenser finge tagas i anspråk enligt följande

fördelning

bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .................... kronor 17,000

övriga expenser, högst ................................ » 26,650,

dels ock att anslagsposterna ersättning till Alnarps egendom för dagsverken

och körslor, ersättning till Alnarps trädgårdar för underhåll av parken

samt ersättning till Alnarps mejeri för försöksverksamhet finge debiteras

högst med belopp, som svarade mot vad de olika rörelsegrenarna visat sig

hava presterat, därvid beräkningen skall ske efter självkostnadspris.

I skrivelse den 13 augusti 1937 har institutets styrelse gjort framställning

rörande medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag samt

därvid åberopat ett av styrelsen upprättat förslag till omkostnadsstat. I berörda

förslag ha utgifterna beräknats ökade till 267,100 kronor samt inkomsterna

till 136,950 kronor. Styrelsen har i anledning härav hemställt

om ett med 54,450 kronor förhöjt anslag under nästkommande budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelsen den 18 september 1937 upptagit förslag

till omkostnadsstat för institutet. Enligt detta förslag skulle utgifterna stanna

vid 254,600 kronor, samt inkomsterna beräknas till 156,600 kronor.

En jämförelse mellan de för löpande budgetåret under detta anslag upptagna

poster och nu föreslagna giver vid handen följande.

Posten reseersättningar har såsom framgår av följande sammanställning

av institutsstyrelsen upptagits till ett med 2,400 kronor förhöjt belopp.

Reseersättning

för

styrelsen ..............

För budgetåret

1937/1938

anvisade

belopp

kronor

....... 1,000

För budgetåret

1938/1939 av insti- tutets styrelse

föreslagna belopp

kronor

1,000

2>

>

mejeriförsöken..........

....... 2,000

2,000

)

trädgårdsförsöken ......

f 1 5001

......I2 2,000/

4,000

2>

Rånna försöksstation. ...

...... 2 400J

800

>

Söråkers försöksstation..

...... 2 500

1,000

Summa

kronor 6,400

8,800.

Mot de av institutsstyrelsen ifrågasatta höjningarna har lantbruksstyrelsen

intet haft att erinra.

Posten expenser är i institutsstyrelsens förslag upptagen till 54,000 kronor

eller 10,350 kronor högre än i nu gällande omkostnadsstat. Denna förhöjning

sammanhänger enligt vad styrelsen uppger dels med de stegrade bränslekostnaderna

och dels med att nya byggnader, som skola uppvärmas, tillkommit.

Utgiftsposten för bränsle m. m. är i institutsstyrelsens statförslag

beräknad till 26,000 kronor eller 9,000 kronor mer än i staten för löpande

budgetår. För övriga expenser har beräknats ett belopp av 28,000 kronor 1

1 Beräknat för tiden 1 juli—31 december 1937.

> > » 1 januari—30 juni 1938.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

55

mot 26,650 kronor i 1937/1938 års stat. Den föreslagna förhöjningen beror

enligt vad styrelsen uppgivit på ökade kostnader för städning, renhållning,

kontorsmateriel m. m.

Lantbruksstyrelsen har intet haft att erinra mot den av institutsstyrelsen

beräknade utgiftsposten för expenser.

Posten publikcitionstryck. som i årets stat är upptagen till 7,650 kronor,

har av institutets styrelse för budgetåret 1938/1939 beräknats till ett nied 150

kronor förhöjt belopp eller 7,800 kronor. Styrelsen upplyser, att förhöjningen

sammanhänger med att publikationstrycket för trädgårdsförsöksverksamheten

i sistnämnda budgetårs stat beräknats för helt år i stället för

som i årets stat för allenast ett halvt år (1 januari—30 juni 1938).

Institutets styrelse har beräknat posten övriga utgifter till 196,500 kronor

eller således 43,750 kronor högre än i 1937/1938 års stat.

Av delposterna under rubriken övriga utgifter har delposten underhåll

av byggnader beräknats till 28,000 kronor mot 16,600 kronor i 1937/1938

års stat. Denna stora förhöjning har motiverats bland annat med att kostsamma

reparationer av lärarbostäder och restaurangbyggnaden måste företagas

och att arbetslöner och priser å byggnadsmaterial stigit avsevärt. På

grund av de skäl, institutsstyrelsen anfört, har lantbruksstyrelsen ansett sig

böra förorda höjning av ifrågavarande utgiftspost till det av institutets styrelse

föreslagna beloppet, 28,000 kronor.

Delposten utställningsmateriel, fotografering m. m., som i gällande omkostnadsstat

beräknats till 1,000 kronor för allenast ett halvt år, har nu

i förslagen för helt är upptagits till 2,000 kronor.

Delposten ersättning till Alnarps egendom för dagsverken och körslor

föreslås av institutets styrelse höjd med 1,800 kronor till 4,500 kronor. Den

föreslagna förhöjningen har motiverats dels med att förut upptaget belopp för

ifrågavarande ändamål varit för lågt beräknat och dels med de stegrade arbetslönerna.

Lantbruksstyrelsen, som funnit den föreslagna förhöjningen av

ifrågavarande utgiftspost viii hög, har föreslagit, att densamma skall upptagas

till ett belopp av 4,000 kronor.

Delposten ersättning till Alnarps trädgårdar för underhåll av parken föreslås

i institutets förslag höjd från 1,200 kronor till 2,000 kronor, och som

skäl härför framhåller institutets styrelse, att kostnaderna för parkunderhållet

på grund av ökade arbetskostnader och höjda fordringar på parkens

skötsel stigit samt att parkområdet utökats. Nettoförlusten på parken har

för de tre senaste budgetåren uppgått till i medeltal 3,300 kronor. Lantbruksstyrelsen

har ansett det skäligt, alt ifrågavarande utgiftspost beräknas till

2,000 kronor.

Institutsstyrelsen har i statförslaget upptagit delposten ersättning till

Alnarps mejeri för försöksverksamhet till 8,000 kronor mot 5,000 kronor

i nu gällande stat. Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till att ifrågavarande

försöksverksamhet nu bedrivcs i full omfattning förordat höjning av sagda

ersättning till det av institutsstyrelsen föreslagna beloppet, 8,000 kronor.

Delposterna ersättning till Skaraborgs läns hushållningssällskap för lokalhyra

och ersättning till Norrlands trädgårdsskola i Söråker för personalkostnad

m. m. saint bokinköp och bokbindning för Rånna lörsöksstation, vilka

utgiftsposter i gällande omkostnadsstat beräknats allenast för halvt år (1 januari—30

juni 1938), hava nu i förslagen upptagits för helt år och beloppen

allis;! fördubblats.

Delposten inköp av levande växter och frön har av styrelsen för institutet

beräknats till ett från 2,200 kronor lill 3,000 kronor förhöjt belopp,

då förstnämnda belopp visat sig otillräckligt. Lantbruksstyrelsen har intet

haft ali erinra mot denna höjning.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

I nu gällande omkostnadsstat bär delposten dagsverken m. m. upptagits

till 18,480 kronor, varav 1,600 kronor för fruktodlingsförsök under ett halvt

är (1 januari—30 juni 1938) och 16,880 kronor till köksväxtförsöken under

hela budgetåret. På grund av stegrade arbetspriser och utvidgning av såväl

fruktodlingen som köksväxtförsöken beräknar institutets styrelse ifrågavarande

arbetskostnader under budgetåret 1938/39 till 28,000 kronor, varav till

fruktodlingsförsöken 5,000 kronor och för de övriga försöken 23,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har ansett, att utgiftsposten bör kunna begränsas till

25.000 kronor.

Institutsstyrelsen har föreslagit, att delposten diverse utgifter höjes från

1,570 kronor till 2,000 kronor. Lantbruksstyrelsen har intet haft att erinra

häremot.

Institutsstyrelsen har såsom en ytterligare delpost upptagit ett belopp av

4.000 kronor till lokala försöksstationer för trädgårdsodlingen m. m. Lantbruksstyrelsen

bär ansett, att liksom skett i riksstaten för budgetåret 1937/

1938 ett .särskilt anslag för detta ändamål bör äskas jämväl för budgetåret

1938/1939.

Institutsstyrelsen har vidare föreslagit medtagande av en ny utgiftspost,

nämligen 5,000 kronor till ersättning till Alnarps trädgårdar för odlingar för

undervisningsändamål. Såsom skäl för denna post har styrelsen i huvudsak

framhållit, att det numera icke torde vara möjligt att täcka utgifterna för

odlingarna för berörda ändamål med medel, som influtit genom försäljningar.

Lantbruksstyrelsen, som funnit det skäl institutsstyrelsen anfört för att

ersättning till trädgårdsavdelningen bör utgå för ifrågavarande undervisningsmateriel

i viss mån bärande, har dock ansett, att medel för ändamålet

bör utgå ur det särskilda till institutet anvisade anslaget till Materiel m. m.

och beräknas till högst 3,000 kronor.

Övriga här ej avhandlade delposter hava beräknats till samma belopp som

för löpande budgetår.

I enlighet med vad nu anförts har under posten övriga utgifter i omkostnadsstaten

för budgetåret 1938/1939 upptagits ett belopp av sammanlagt

184.000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har emellertid framhållit att, därest den föreslagna

omorganisationen av mejeriskolan vid Alnarp skulle genomföras i enlighet

med styrelsens förslag, den under övriga utgifter uppförda delposten till

kosthåll för elever torde böra höjas från nu föreslaget oförändrat belopp av

78,200 kronor med 18,900 kronor till 97,100 kronor och därmed slutsumman

för övriga utgifter ökas från 184,000 kronor till 202,900 kronor.

Under rubriken särskilda uppbördsmedel har posten hyresinkomster av

institutets styrelse beräknats till 25,100 kronor eller till 1,500 kronor mindre

än i nu gällande stat. Styrelsen har framhållit, att häri inginge en sänkning

av hyran för två trädgårdsmästare med 300 kronor för envar. Hyran utginge

för närvarande för vardera med 600 kronor. Denna hyra vore emellertid

för hög i förhållande till hyresnivån i orten.

Lantbruksstyrelsen har ansett den föreslagna nedsättningen av den för

trädgårdsmästarna beräknade bostadshyran från 600 kronor till 300 kronor

vara väl stor. En sänkning av den beräknade hyran till 400 kronor har synts

skälig och hör alltså ifrågavarande post enligt lantbruksstyrelsens mening

beräknas till 25,300 kronor.

Lantbruksstyrelsen har framhållit, att vid ett genomförande av den föreslagna

omorganisationen av mejeriskolan vid Alnarp bostäder skulle vid

skolan beredas för 25 elever mot för närvarande 20, varigenom hyresinkomsten

skulle öka med (5 X 125 =) 625 kronor.

Posten undervisnings- och kostavgifter för elever beräknas av instituts
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

57

styrelsen för budgetåret 1938/1939 till 59,850 kronor, varav beräknas inflyta

i undervisningsavgifter 3,000 kronor och i kostavgifter 56,850 kronor.

Lantbruksstyrelsen har påpekat, att, därest den föreslagna omorganisationen

av mejeriskolan godkännes, elevantalet vid skolan skulle komma att

uppgå till 50, vilka samtliga skulle erlägga kostavgifter. Posten kostavgifter

skulle med anledning härav då böra höjas med (28 X 675 =) 18,900 kronor.

I undervisnings- och kostavgifter skulle sålunda under nämnda förutsättning

böra beräknas inflyta ett belopp av 78,750 kronor eller i runt tal

78,700 kronor.

Posterna försäljning av köksväxter och försäljning av jordbruksprodukter

hava beräknats höjda med 500 kronor respektive 200 kronor. Återstående

poster under förevarande rubrik äro beräknade till oförändrade belopp.

Lantbruksstyrelsen har därefter upptagit de särskilda uppbördsmedlen för

budgetåret 1938/1939 till sammanlagt 156,600 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i sitt förslag till omkostnadsstat för budgetåret

1938/1939 upptagit utgifterna till 254,600 kronor och de särskilda uppbördsmedlen

till 156,600 kronor. Nettoutgiften för samma budgetår har av styrelsen

beräknats till (254,600 — 156,600 =) 98,000 kronor.

Mot lantbruksstyrelsens förslag till de särskilda posterna i omkostnadsstaten DeparUmentshar

jag intet att erinra. Styrelsen har emellertid vid sin slutberäkning av ut- CÄe^en''

gifterna i omkostnadsstaten icke upptagit de kostnader för elevernas kosthåll,

18,900 kronor, som skulle uppkomma vid en omorganisation av mejeriundervisningen,

under det att styrelsen vid sin slutberäkning av inkomsterna

räknat med motsvarande inkomstbelopp jämte förutberörda ytterligare hyresinkomst

å 600 kronor. Vid ett beaktande härav bör ifrågavarande anslag

upptagas till (273,500— 156,600=) 116,900 kronor.

Omkostnadsstaten för institutet kommer vid bifall till vad sålunda föreslagits

att för nästa budgetår erhålla följande utseende.

Omkostnadsstat.

Utgifter.

1. Reseersättningar, förslagsvis.................

8,800

2. Expenser, förslagsvis.......................

....... »

54,000

3. Publikationstryck, förslagsvis................

7,800

4. övriga utgifter:

a) underhåll av byggnader, förslagsvis----

kronor 28,000

b) skatter och försäkringar, förslagsvis....

»

3,500

c) kosthåll för elever, förslagsvis.........

»

97,100

d) hälso- och sjukvård, förslagsvis........

»

800

e) utställningsmateriel, fotografering m. m.,

förslagsvis...........................

»

2,000

f) ersättning till Alnarps egendom för dags-

verken och körslor, förslagsvis.........

»

4,000

g) ersättning till Alnarps trädgårdar för

underhåll av parken, högst............

»

2,000

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majlis proposition nr 185.

h)

i)

j)

k)

l)

m)

n)

o)

P)

q)

ersättning till Alnarps mejeri för för- söksverksamhet, högst...............

kronor

8,000

ersättning till Skaraborgs läns hushåll- ningssällskap för lokalhyra, högst......

ersättning till Norrlands trädgårdsskola

»

7,000

i Söråker för personalkostnader m. m.,

högst...............................

inköp av mjölk för mejeriförsöken efter

avdrag för försålda produkter, förslags-

»

6,000

1,500

förbrukningsartiklar för mejeriförsöken,

förslagsvis......................

»

2,500

förbrukningsartiklar och gödslingsme- del, avseende trädgårdsförsöken, för- slagsvis .............................

»

9,500

inköp av levande växter och frön, för- slagsvis ...........................

»

3,000

dagsverken m. m., förslagsvis.........

bokinköp och bokbindning för Rånna för-

»

25,000

söksstation, förslagsvis................

»

1,000

diverse utgifter, förslagsvis............

»

2,000

_ 2,000 kronor 202,900

Summa utgifter kronor 273,500.

Särskilda uppbördsmedel.

1. Hyresinkomster......................................... kronor 25,900

2. Undervisnings- och kostavgifter för elever................. » 78,700

3. Ersättning av Alnarps egendom för 8,000 elevdagsverken å

4 kronor............................................. » 32,000

4. Försäljning av köksväxter............................... » 3,000

5. Försäljning av jordbruksprodukter........................ » 8,000

6. Ersättning för kontrollodlingar för statens centrala frökon
trollanstalt

........................................... » 4,000

7. Ersättning för stamförsök för enskilda firmors räkning..... » 5,000

Summa uppbördsmedel kronor 156,600

Sammandrag.

Utgifter.................................................. kronor 273,500

Särskilda uppbördsmedel................................... » 156,600

Nettoutgift kronor 116,900.

3. Lantbruks-, mejeri- och trädgård sinstitut et vid Alnarp: Materiel m. m.

Till bestridande av kostnaderna för materiel vid institutet är för innevarande

budgetår under denna rubrik i riksstaten uppfört ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

I det av institutet avgivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat för budget
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

59

året 1938/1939 har styrelsen för institutet föreslagit, att ifrågavarande anslag

med hänsyn till mejeriförsöksverksamhetens överflyttning till institutet måtte

höjas med 2,000 kronor. Häremot har lantbruksstyrelsen i sitt förslag till

inkomst- och utgiftsstat för institutet förklarat sig icke hava något att erinra.

Institutets styrelse har såsom förut berörts föreslagit, att å institutets omkostnadsstat

skulle uppföras en post avseende ersättning till Alnarps trädgårdar

för odlingar för undervisningsändamål å 5,000 kronor. Lantbruksstyrelsen

har såsom jämväl förut omnämnts ansett, att medel för berörda

ändamål böra utgå av ifrågavarande anslag med ett skäligt ansett belopp av

3,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har sålunda ansett ifrågavarande anslag för nästa budgetår

böra höjas med ytterligare 3,000 kronor och således beräknas till

(10,000 + 2,000 + 3,000=) 15,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har därjämte framhållit, att ett genomförande av den

av lantbruksstyrelsen föreslagna omorganisationen av mejeriskolan skulle

påkalla anvisandet av dels ett engångsbelopp av 12,000 kronor till inköp av

undervisningsmateriel för skolan och dels ett årligt belopp av 1,000 kronor

för samma ändamål.

Jag tillstyrker de av lantbruksstyrelsen förordade höjningarna av ifråga-Departementsvarande

anslag med tillhopa 5,000 kronor. Därjämte torde anslaget böra c fen''

höjas med ytterligare 1,000 kronor till täckande av årliga materielkostnader

i anledning av den föreslagna omorganisationen av mejeriundervisningen.

Anslaget torde alltså böra upptagas till det under punkt 38 i huvudtiteln beräknade

beloppet 16,000 kronor. Det av lantbruksstyrelsen berörda beloppet

avseende engångskostnader till täckande av utgifterna för undervisningsmateriel

till mejeriskolan torde icke böra upptagas under förevarande anslag

utan under det i punkt 42 i huvudtiteln beräknade anslaget till byggnadsarbeten

m. lii.

4. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Bokinköp och

bokbindning för institutets bibliotek.

Till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek är i riksstaten för

budgetåret 1937/1938 uppfört ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

I sina anslagsäskanden har styrelsen för institutet för budgetåret 1938/1939

beräknat anslagsbehovet till 7,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot denna

höjning av anslaget.

Jag biträder myndigheternas förslag rörande förevarande anslag, och tor-Departemenude

detsamma sålunda böra upplagas till 7,000 kronor, vilket belopp beräk- chifen.

näts under punkt 39 i huvudtiteln.

5 Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Stipendier m. m.

För innevarande budgetår är i riksstaten för budgetåret 1937/1938 under

denna rubrik uppfört ett anslag av 7,900 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Styrelsen för institutet bär för budgetåret 1938/1939 beräknat anslagsbehovet

till samina belopp 7,900 kronor, varav till stipendier 4,400 kronor och

till studieresor 3,500 kronor.

Lantbruksstyrelsen har erinrat därom, alt därest styrelsens förslag om

mejeriskolans omorganisation genomfördes, ifrågavarande anslag borde höjas

med 6,000 kronor, därav 5,000 kronor till stipendier och 1,000 kronor till

studieresor.

Departements- I likhet med mjölk- och mejeriutredningen samt lantbruksstvrelsen anser

cÄc/cw. •

jag, att vid omorganisationen av mejeriundervisningen vid Alnarp en höjning

av förevarande anslag bör äga rum med 6,000 kronor, därav 5,000 kronor

torde böra få disponeras till stipendier och 1,000 kronor till studieresor.

I överensstämmelse med vad utredningen föreslagit torde därjämte ett belopp

av 500 kronor böra ställas till förfogande att användas för resebidrag till

elever, som äro avlägset boende i förhållande till skolan. Anslaget under

förevarande rubrik bör i enlighet härmed upptagas till 14,400 kronor.

6 Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten.

Under punkt 41 i nionde huvudtiteln har för detta ändamål beräknats ett

belopp av 85,000 kronor.

Vid 1933 års riksdag framlade Kungl. Maj:t i proposition nr 208 förslag

örn ombyggnad av kemiska laboratoriet vid institutet för en kostnad av

30,250 kronor. Propositionen bifölls av riksdagen (R. skr. nr 353).

Vid 1934 års riksdag fattades beslut rörande utförande av ytterligare byggnadsarbeten

vid institutet. Sålunda beslöts då (prop. nr 175, R. skr. nr 185),

bland annat, att en ny mejeribyggnad skulle uppföras. Därjämte avsågs,

att sedan arbetet härmed slutförts, ombyggnad skulle äga rum av den gamla

mejeribyggnaden för undervisningsändamål för en kostnad av 66,975 kronor.

Medel härför anvisades sedermera av 1935 års riksdag (IX H. T. p. 33,

R. skr. nr 9).

I skrivelse den 8 januari 1937 bar styrelsen för institutet — med förmälan

att det anvisade beloppet för ombyggnaden av mejeriet icke vore tillräckligt

för verkställande av erforderliga ombyggnadsarbeten — hemställt, att ytterligare

ett belopp av omkring 30,000 kronor måtte anvisas för berörda ändamål.

Sedan yttrande över denna hemställan avgivits den 19 januari 1937 av lantbruksstyrelsen

och den 2 mars 1937 av byggnadsstyrelsen, därvid den sistnämnda

styrelsen beräknat kostnaderna för ombyggnaden till ett belopp av

129,000 kronor, har institutets styrelse i skrivelse den 24 augusti 1937 inkommit

med förnyad framställning i ämnet. I denna har styrelsen hemställt, att

ett belopp av 85,425 kronor måtte ställas till förfogande för ombyggnadsarbetena

vid den gamla mejeribyggnaden.

I sistberörda skrivelse har institutet rörande ombyggnaden anfört i huvudsak

följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18».

(il

Hela bottenvåningen saint källarvåningen erfordrades för undervisningen

i maskin- och redskapslära jämte fysik. Hela övre våningen behövdes för

undervisningen i kemi och geologi. I denna senare hade dock avsetts skola

även inrymmas bostad till städerska. För vardera av dessa båda ämnesgrupper

erfordrades på grund av timantalet och det i dessa ämnen stora behovet

av demonstrationer i anslutning till föreläsningarna en föreläsningssal, lokaler

för övningar i maskinlära och kemi, lokaler för samlingar och material

samt arbetsrum för lärare.

Föreläsningssalen i avdelningen för maskinlära måste förses med stora fönster

samt vara så belägen, att maskiner och redskap bekvämt kunna flyttas

in för demonstrationer under föreläsningarna. Samtliga utrymmen för förvaring

av maskiner samt för övningar i denna avdelning måste vara så beskaffade,

att tunga maskiner kunna uppställas där. De förutvarande lagringslokalerna

i källaren, där takhöjden vöre låg, beräknades med fördel kunna

användas för uppställning av motorer samt maskiner och redskap för trädgårdsbruk.

Den blivande avdelningen för kemi och geologi måste för att tillfredsställa

rimliga anspråk på ljus och luftvolym göras ljusare och högre. I sitt nuvarande

skick vore denna våning alltför mörk, och höjden i densamma vore ej

mer än 3 meter, där innertaket vöre vågrätt. Närmast ytterväggen vore höjden

endast 2.5 meter med fönstrens överkant 2.1 meter över golvet. Dessutom

vore den totala fönsterytan synnerligen liten. Hela yttertaket måste

därför höjas och nya fönster anbringas. En extra höjning måste göras över

föreläsningssalen, så att denna finge en höjd från golv till tak av 3.5 meter.

Då under viss tid olika kurser hade övningar i kemi samtidigt, måste utrymmet

för kemilaborationer planeras med hänsyn härtill.

Entrén vore för närvarande synnerligen trång och mörk med endast 1.1 meter

bred trätrappa till övre våningen. Den måste ovillkorligen göras ljusare

och förses med trappa av brandfritt material och en bredd av minst 1.4 meter.

Beträffande planens detaljer hänvisade styrelsen till ritningar och arbetsbeskrivning

uppgjorda av arkitekt G. Beijer. Förevarande förslag till omändring

av gamla mejeriet till undervisningslokaler hade kostnadsberäknats till

162.400 kronor. I detta belopp inginge dock även kostnader för inredningen

med 12,000 kronor, för vilket ändamål 1935 års riksdag redan hade beviljat

10,000 kronor. Örn detta belopp frånräknades, nedbragtes kostnaden till

152.400 kronor, vilket dock betydligt överstege det av 1934 års riksdag beviljade

beloppet.

Angående anledningen till berörda kostnadsökning och behovet av ombyggnaden

i enlighet med förslaget har styrelsen vidare anfört:

Det borde beaktas, att byggnadskostnaderna sedan 1934 hade undergått en

betydande stegring och att då föreliggande förslag i flera avseenden vore ofullständigt.

Sålunda inginge ej i detsamma ombyggnad av entrén samt ökning

av takhöjden i övre våningen och ej heller räknades med ett helt nytt tak på

byggnaden. Det hade befunnits nödvändigt att företaga ombyggnad i vida

större omfattning lin som ursprungligen ifrågasatts.

Det nu framlagda förslaget tillgodosåge också de krav, som ur undervisningssynpunkt

måste ställas på denna byggnad. Den nyligen inträdda situationen

på lantbrukets arbetsmarknad med stigande löner och kortare arbetstid

utgjorde enligt styrelsens uppfattning ett synnerligen tungt vägande skäl

för att undervisningen i maskin- och redskapslära bereddes nödigt utrymme.

Endast härigenom kunde de fordringar, som nu ställdes på denna undervisning,

tillgodoses vid institutet. Både för lantbruks- oell trädgårdsutbildningen

måste det anses synnerligen önskvärt, att undervisningen i maskin- och red
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

skapslära i största möjliga utsträckning kunde bedrivas i form av övningar

och ej blott som föreläsningar.

Även för de livligt besökta kortare kurser i maskinskötsel, vilka sedan en

följd av år anordnades vid Alnarp för lantbrukare och lantbruksbiträden,

vore möjligheter till praktiska övningar det mest väsentliga.

Slutligen har styrelsen erinrat, att 1935 års riksdag för inredning, utrustning

och inventarier vid institutet beviljat 41,000 kronor, i vilket belopp inginge

10,000 kronor till instrumentell utrustning av maskinhallen, 10,000

kronor till inredning av undervisningslokaler och 5,000 kronor till laboratorieutrustning

eller sammanlagt 25,000 kronor, allt i enlighet med Kungl. Maj:ts

proposition nr 132 år 1931. Enligt denna skulle de ifrågavarande undervisningslokalerna

inrymmas i den förutvarande veterinärbyggnaden, men då

denna enligt senare beslut iordningställts till bostäder för eleverna i mejeriskolan,

måste maskinhallen och undervisningslokalerna för kemi m. m. i stället

inrymmas i den gamla mejeribyggnaden.

Lantbruksstyrelsen har i ett den 18 september 1937 avgivet yttrande över

nyssberörda framställning från styrelsen för institutet anfört bland annat, att

behovet av ändamålsenliga lokaler — särskilt för undervisning i maskin- och

redskapslära — bomme att genom förslaget bliva bättre tillgodosett än genom

tidigare gjorda ändringsförslag. Lantbruksstyrelsen har vidare i sitt yttrande

uttalat, att styrelsen i likhet med institutets styrelse funnit det ändamålsenligt,

att den gamla mejeribyggnaden omändrades till undervisningslokaler,

men att med hänsyn till de väsentligt ökade byggnadskostnaderna dock torde

kunna ifrågasättas, om icke någon inskränkning i ombyggnadsarbetet kunde

göras. Slutligen har lantbruksstyrelsen erinrat, att styrelsen i sitt utlåtande

över mjölk- och mejeriutredningens förslag angående omorganisation av mejeriskolan

vid Alnarp föreslagit, att ett belopp av 12,000 kronor anvisades för

inredning av två laboratoriesalar och ett belopp av 2,500 kronor för inredning

av en lektionssal. Styrelsen har ansett, att hänsyn borde tagas härtill vid

beviljande av ytterligare anslag till mejeribyggnadens användning.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1937 hemställt, dels att

för fullbordande av ombyggnaderna av gamla mejeriet och kemiska laboratoriet

vid Alnarp ett reservationsanslag av 85,000 kronor måtte anvisas dels

ock att styrelsen måtte bemyndigas att igångsätta och fullfölja arbetena för

ombyggnaden av gamla mejeriet med anlitande av vissa i skrivelsen omförmälda

till styrelsens förfogande ställda medel å tillhopa 97,225 kronor.

I skrivelsen har byggnadsstyrelsen efter att hava erinrat om sitt yttrande

över framställningen den 8 januari 1937 från institutets styrelse vidare anfört,

att, sedan arbetslönerna genom de nya avtalen mellan arbetsgivare och arbetarorganisationerna

i juni 1937 höjts med omkring 9 °/o, den förut beräknade

kostnaden för byggnadsföretaget borde höjas i motsvarande mån. Under

framhållande att jämväl materialprisen stigit har styrelsen ytterligare

uttalat, att försiktigheten bjöde att höja kostnadsberäkningen å 129,000 kronor

med 10 % eller med i runt tal 13,000 kronor till 142,000 kronor.

Beträffande ombyggnaden av det kemiska laboratoriet har byggnadssty
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18ö.

63

reisen anfört, att efter 1933 års riksdagsbeslut rörande denna ombyggnad icke

styrelsen veterlig! framkommit något nytt ombyggnadsförslag. Vid en ombyggnad

enligt det för riksdagen framlagda förslaget borde enligt styrelsens

mening de tidigare beräknade kostnaderna med hänsyn till de stegrade material-

och arbetspriserna höjas med omkring 30 % eller med cirka 10,000

kronor till 40,250 kronor.

Styrelsen har slutligen framhållit, att kostnaderna för de båda ombyggnadsarbetena

sålunda numera uppginge till (112,000 + 40,250 =) 182,250

kronor och att av detta belopp stöde till styrelsens förfogande en summa av

(66,975 + 30,250 =) 97,225 kronor. För arbetenas utförande erfordrades

alltså ytterligare en summa av (182,250 — 97,225 =) i runt tal 85,000 kronor.

I första hand borde enligt styrelsens mening ombyggnaden av det gamla mejeriet

verkställas och borde de tillgängliga anslagsmedlen få användas för

detta ändamål.

I en den 22 januari 1938 dagtecknad promemoria rörande byggnadsarbetena

vid Alnarp har byggnadschefen hos byggnadsstyrelsen, efter att hava

tagit del av handlingarna i ärendet, uttalat, att byggnadsarbeten enligt institutsstyrelsens

senaste förslag skulle kunna utföras inom den av byggnadsstyrelsen

beräknade kostnadsramen under förutsättning att så stor sparsamhet

som möjligt iakttoges och byggnadernas beskaffenhet icke visade sig vara

alltför bristfälliga och föranleda för det närvarande icke beräkneliga kostnader.

Innan jag ingår på förutberörda förslag torde jag få erinra därom, att Departementsunder

punkt 42 i nionde huvudtiteln av statsverkspropositionen för budget- chtfenåret

1938/1939 beräknats 31,500 kronor till byggnadsarbeten m. m. för mejeriskola.

Såsom framgår av vad jag anfört under punkt 36 i nionde huvudtiteln

är av detta belopp 19,500 kronor avsedda att användas för inredande

av två laboratoriesalar, lektionssal och maskinrum samt 12,000 kronor för

undervisningsmateriel enligt det av mjölk- och mejeriutredningen framlagda

förslaget. Rörande det närmare innehållet i förslaget har förut redogjorts.

Det gamla mejeriet torde böra ombyggas och användas helt för undervisningsändamål

på sätt institutsstyrelsen i sitt förslag den 24 augusti 1937 förordat.

Jämväl laboratoriet torde böra ombyggas. Dessa arbeten böra utföras

i enlighet med vad byggnadsstyrelsen samt mjölk- och mejeriutredningen

föreslagit. Ifrågavarande ombyggnadsarbeten synas vara i hög grad påkallade

för beredande av erforderliga utrymmen flir den utvidgade undervisningens

bedrivande. Delvis hava såsom framgår av det förut anförda erforderliga

medel för vissa delar av ombyggnadsarbetena redan ställts till förfogande.

Sålunda har såsom framgår av vad förut sagts för ombyggnadsarbetena

i gamla mejeriet och laboratoriebyggnaden anvisats 97,225 kronor. Denna

summa är emellertid icke tillräcklig, beroende till en del diirpå att kostnaderna

för arbetenas utförande stigit och till en del därpå att de tilltänkta arbetena

något utvidgats. Kostnaderna för de av byggnadsstyrelsen och institutets

styrelse tillstyrkta ombyggnadsarbetena torde enligt vad från byggnadssty
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 185-

reisen anförts kunna utföras för 182,250 kronor. Då ett belopp av 97,225

kronor finnes disponibelt, bör alltså på sätt byggnadsstyrelsen föreslagit ytterligare

ett belopp av 85,000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål. Därjämte

torde av mjölk- och mejeriutredningen i dess betänkande föreslagna

omändringsarbeten böra vidtagas. Enligt vad från byggnadsstyrelsen uppgivits

ingå dessa arbeten icke i det förslag, som framlagts av byggnadsstyrelsen.

Kostnaderna för de av utredningen föreslagna arbetena hava uppskattats

till sammanlagt 19,500 kronor. För förut omförmälda ombyggnadsarbeten

torde alltså böra anvisas ytterligare tillhopa (85,000 + 19,500 =)

104,500 kronor.

7. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Inventarier för

mejeriskola.

Under punkt 42 i nionde huvudtiteln bär för byggnadsarbeten m. m. för

mejeriskola beräknats ett belopp av 31,500 kronor. Såsom framgår av det

anförda avser detta belopp kostnaderna för — förutom omförmälda byggnadsarbeten

inom laboratoriet — inventarier för mejeriskolan för 12,000

kronor. Då dessa inventarier äro erforderliga för undervisningens bedrivande,

synes ifrågavarande belopp böra anvisas för ändamålet i form av ett särskilt

reservationsanslag, betecknat Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet

vid Alnarp: Inventarier för mejeriskola.

8. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten

m. m. för försöksverksamhet.

Under punkt 43 i nionde huvudtiteln har för detta ändamål för budgetåret

1938/1939 beräknats ett belopp av 18,000 kronor.

1937 års riksdag (prop. nr 261; R. skr. nr 290) beviljade ett belopp av 4,000

kronor för iordningställande till trädgårdsmästarebostad av boningshuset å

fastigheten Östergård, vilken övertagits av institutet i samband med utvidgning

av försöksverksamheten vid institutet.

I skrivelse den 14 september 1937 har institutets styrelse hemställt, att

Kungl. Majit måtte medgiva, att det nyssberörda av riksdagen beviljade beloppet

jämte ett belopp av 18,000 kronor av överskottet å rörelsen vid Alnarps

egendom för räkenskapsåret 1936/1937 eller således tillhopa 22,000 kronor

måtte få användas till uppförande av en ny bostadsbyggnad för trädgårdsmästaren.

I skrivelsen har styrelsen såsom skäl för sin hemställan anfört i huvudsak

följande.

Vid utvidgningen av verksamheten vid Alnarps trädgårdar hade den därför

erforderliga arealen tagits från Alnarps egendom. Under tiden 1910—

1936 hade egendomen avstått omkring 33.5 hektar åkerjord till trädgårdarna

och den därmed förenade försöksverksamheten. Denna ansenliga minskning

av egendomens areal hade självfallet varit till stor olägenhet för egendomen,

och då det under 1935 hade rests krav på ytterligare jordareal dels för

utvidgning av köksväxtförsöken och dels för fruktodlingsförsök, hade styrelsen

blivit nödsakad att om möjligt tillgodose behovet av jord för köksväxtför
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

sökens utvidgning genom att övertaga den till kungsgården hörande utgården

Östergård, som då varit utarrenderad och som omfattade cirka 17 hektar.

Arrendatorn av östergård, Joh. Strandberg, hade innehaft arrendet där

sedan 1921. Dessförinnan hade han arrenderat Mellangård, sorn tidigare

arrenderats av hans fader. Överflyttningen från Mellangård till östergård

bade föranletts av att Mellangård 1921 tagits i anspråk till försök med köksväxter.

Strandberg, som vore född 1879, hade under de senaste åren lidit

av ohälsa och befunne sig i trånga ekonomiska omständigheter. Dels på

grund av att han vore oförmögen till arbete samt hade svag ekonomi och

dels på grund av att han själv och hans förfäder varit arrendatorer under

Alnarps kungsgård omkring 100 år hade styrelsen ansett det vara skäligt, att

han bereddes något vederlag vid arrendets överlämnande.

När därför Strandberg i början av 1936 hos .styrelsen hemställde, att han,

i den händelse han överlämnade arrendet av Östergård våren 1937, måtte

under sin återstående livstid få bebo boningshuset därstädes, hade styrelsen

ansett detta vara en för egendomen förmånlig lösning av denna fråga och

bifallit Strandbergs hemställan. I enlighet härmed hade Strandberg överlämnat

arrendet den 14 mars 1937.

Genom att boningshuset vid Östergård fortfarande beboddes av förre

arrendatorn saknades emellertid bostad till den trädgårdsmästare, som skulle

handhava den närmaste tillsynen av7 försöken. Alldenstund denne befattningshavare

borde vara boende på platsen, ansåge styrelsen, att annan bostad

till honom borde uppföras därstädes. Styrelsen ansåge denna fråga lämpligen

kunna lösas genom att för detta ändamål användes det belopp av 4,000

kronor, som 1937 års riksdag anvisat till reparation av boningshuset å östergård

samt att återstående kostnad täcktes med överskottsmedel från egendomen.

Både Östergård och Mellangård vore helt i avsaknad av arbetarbostäder.

Det nuvarande boningshuset behövdes synnerligen väl härtill, näi

detta bleve tillgängligt. ..... o ..

Enligt ritningar och arbetsbeskrivning tor trädgardsmästarbostad vid

Östergård skulle denna kosta 22,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i yttrande den 7 oktober 1937 förklarat sig endast

under förutsättning att det visade sig absolut omöjligt att anskaffa annan

lämplig bostad åt förre arrendatorn Strandberg kunna om ock med tvekan

förorda bifall till institutsstyrelsens framställning.

Efter remiss har styrelsen för institutet i skrivelse den 18 november 1937

förklarat, att någon möjlighet att anskaffa annan bostad till Strandberg icke

förefunnes.

1 förutberörda promemoria den 22 januari 1938 från byggnadsstyrelsen

har uttalats, att kostnaderna för uppförande av trädgårdsmästarbostaden

borde beräknas till 24,000 kronor.

Såsom framgår av institutsstyrelsens framställning i ämnet har styrelsen Departement*.

medgivit, att den förre arrendatorn av Östergård skall la kvarbo i bostads- ^

huset å fastigheten. Med hänsyn härtill torde det bliva nödvändigt, att ny

trädgårdsmästarbostad uppföres å egendomen. På sätt institutets styrelse

framhållit lärer, då det nuvarande bostadshuset blir ledigt, detta bliva behövligt

såsom bostad åt andra befattningshavare. Kostnaderna för trädgårdsmästarbostället

torde böra beräknas i enlighet med vad i förenämnda

promemoria angivits eller till 24,000 kronor. Det torde icke vara lämpligt

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 samt. Nr 185- 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 185

att på sätt institutets styrelse föreslagit för ändamålet disponera vinstmedel

från anläggningarna vid Alnarp utan torde medel härtill särskilt böra anvisas.

För ifrågavarande ändamål torde däremot böra få användas förut för

reparation av det gamla bostället anvisade 4,000 kronor. Följaktligen torde

nu för ändamålet böra anvisas 20,000 kronor.

9. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Lokala trädgdrdsförsök.

,

Till lokala trädgårdsförsök har till institutet för budgetåret 1937/1938 anvisats

ett anslag av 2,000 kronor.

Institutsstyrelsen har för budgetåret 1938/1939 beräknat anslagsbehovet

för ändamålet till 4,000 kronor. Anledningen till höjningen av anslaget har

styrelsen uppgivit vara, att anslaget för innevarande budgetår avsåge endast

halva året, då verksamheten tagit sin början den 1 januari 1938.

Lantbruksstyrelsen har icke haft något att erinra mot institutsstyrelsens

framställning.

Departements- I likhet med myndigheterna anser jag, att för ifrågavarande ändamål bör

chefen. för budgetåret 1938/1939 anvisas ett belopp av 4,000 kronor.

Anslagsbehovet för Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor

för kvinnor.

Jag torde härefter få upptaga till behandling frågan örn anslag till de

lägre mejeriskolorna för kvinnor. Såsom jag förut anfört anser jag någon

omorganisation av dessa nu icke böra ske. Antalet skolor torde emellertid

på sätt jag förut anfört kunna minskas från sju till fem. För närvarande

utgår för varje skola ett fast anslag å 2,000 kronor samt för undervisningen

omkring 2,000 kronor enligt redovisning. För innevarande budgetår är i

riksstaten upptaget ett belopp av 27,000 kronor. Å ifrågavarande anslag

förefanns den 30 juni 1937 en reservation å omkring 3,000 kronor. Med hänsyn

till det anförda torde för budgetåret 1938/1939 till Lägre lantbruksundervisning

m. m.: Lägre mejeriskolor för kvinnor böra äskas ett belopp av [(5 X

4,000) —2,000=] 18,000 kronor i stället för i nionde huvudtiteln beräknade

51,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels för lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid

Alnarp fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

3 professorer.................................... B 30

1 eldare ........................................ B 5

3 vaktmästare .................................. B 5

1 kontorsbiträde ................................ B 4

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185-

67

Befattning Lönegrad

Tjänstemän, anställda med viss uppsägningstid.

1 föreståndare för lantbruksavdelningen............ B 28

1 föreståndare för trädgårdsavdelningen............ B 28

5 ämneslärare vid lantbruksavdelningen .......... B 24

3 ämneslärare vid trädgårdsavdelningen............ B 20

Anm. En ämneslärarbefattning vid lantbruksavdelningen skall hållas

obesatt, så länge å övergångsstat för institutet finnes en professor i jordbrukslära

och lantbruksekonomi.

Tjänstemän å extra stat.

2 statsagronomer ................................ B 26

2 ämneslärare vid mejeriskolan ................... B 24;

dels godkänna följande avlöningsstat för lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitutet vid Alnarp, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1938/1939:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor

2. Avlöningar till tjänstemän, anställda med

viss uppsägningstid, förslagsvis .... »

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis ........................ »

4. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a) lön och tjänstgörings
penningar

........kronor 6,900

Tjänst-

Sum-

Lön

görings-

Befatt-

An-

ma

pen-

ningar

ning

tal

kro- nor ;

,4,400

2,000

Professor

2

«

12,800:

Anm. Professor åtnjuter ett ålderstillägg

av 600 kronor efter 5

års tjänstgöringstid. För bostad, som

upplåtes åt professor, skall avdrag

å lönen ske med 750 kronor årligen.

b) ålderstillägg, förslagsvis

.............. kronor 700

5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ............

7,600

37,900

41,900

69.300

22.300

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

:

a) Grundavlöningar m. m.

förslagsvis ........ kronor 56,900

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslags
.

............. 8_2,600 kronor 59,500

7. Särskilda löneförmåner till tjänstemän å

övergångsstat och vissa icke-ordinarie

befattningshavare, förslagsvis........ » 2,000

Summa kronor 240,500;

dels för budgetåret 1938/1939 under nionde huvudtiteln anvisa

följande anslag, nämligen

1. till Lantbruks-, mejeri- och irädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Avlöningar ett förslagsanslag av......kronor 240,500;

2. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Omkostnader ett förslagsanslag av .... kronor 116,900;

3. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Materiel m. m. ett reservationsanslag av kronor 16,000;

4. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek ett

reservationsanslag av..................kronor 7,000;

5. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Stipendier m. m. ett anslag av........kronor 14,400;

6. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Byggnadsarbeten ett reservationsanslag

av................................kronor 104,500;

7. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Inventarier för mejeriskola ett reservationsanslag

av ...................... kronor 12,000;

8. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet ett reservationsanslag

av..................kronor 20,000;

9. till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Lokala trädgårdsförsök ett anslag av .. kronor 4,000;

10. till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeri
skolor

för kvinnor ett reservationsanslag

av ....... kronor 18,000;

dels ock medgiva, att av det för budgetåret 1937/1938 anvisade

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter må till täckning

av förut omförmälda brist användas ett belopp av

2,801 kronor 67 öre.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Vid protokollet:

Hugo Nordlander.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 185.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till den lägre mejeriundervisningen m. m. s. 7 i texten
  2. JoU 1938:71 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till den lägre mejeriundervisningen m. m. s. 1 i texten