Sök i Ratio Lex

Angående ämnesomfattningen för vissa professurer vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

1938-03-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:187, Angående ämnesomfattningen för vissa professurer vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 187.

11

Nr 187.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ämnesomfattningen

för vissa professurer vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet; given Stockholms slott

den 3 mars 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anmäler fråga

om ämnesomfattningen för vissa professurer vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet och anför härom:

I gällande, av riksdagen fastställda avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska

institutet finnas under rubriken I. Professorer och lärare

m. fl. i anm. 3 angivna ämnesområdena för professorsbefattningarna vid

institutet. Det anatomiska vetenskapsområdet företrädes av två professorsbefattningar,

den ena i anatomi och den andra i histologi.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Marits proposition Nr 187.

I skrivelser till kanslern för rikets universitet den 3 december 1936

och den 18 mars 1937 har lärarkollegiet viel institutet — med förmälan

att innehavaren av professuren i anatomi A. C. H. Hesser den 11 juni

1936 avlidit — anhållit, att kanslersämbetet måtte hos Kungl. Majit

hemställa dels om framställning till riksdagen angående förändring av

professuren i anatomi till en professur i anatomi, särskilt makroskopisk

anatomi, ävensom av professuren i histologi till en professur i anatomi,

särskilt histologi, dels ock därom, att med ledigförklarandet av professuren

i anatomi måtte få anstå, intill dess riksdagen fattat beslut angående

ifrågavarande professurers ämnesomfattning.

Av lärarkollegiets framställning inhämtas följande:

Enligt nu gällande stadgar omfattade den ena av institutets båda

professurer inom området för anatomien hela den anatomiska vetenskapens

forskningsområde och benämndes professur i anatomi. Denna

professurs undervisningsområde vore däremot begränsat till den makroskopiska

anatomien.

Forskningsområdet för den andra anatomiprofessuren vid institutet

vore begränsat till den mikroskopiska anatomien. Professuren benämndes

professur i histologi och handhade helt och hållet undervisningen

i detta ämne. Institutets undervisning inom en del av den makroskopiska

anatomien, nämligen embryologien, hade dock sedan mer än 40

år varit knuten till professuren i histologi.

Vid universiteten i Uppsala och Lund omfattade professurerna i anatomi

hela denna vetenskaps forskningsområde.

Vid Uppsala universitet benämndes den ena professuren »professur i

anatomi», men innehavaren av denna professur undervisade endast i

makroskopisk anatomi; den andra professuren benämndes »professur i

anatomi med undervisningsskyldighet i histologi och embryologi».

Vid Lunds universitet benämndes båda professurerna »professur i anatomi»,

men den ena professuren hade undervisningsskyldighet i makroskopisk

anatomi, den andra i histologi.

För återbesättande av den lediga professuren i anatomi vid institutet

syntes det kollegiet nödvändigt att pröva, huru fördelningen av anatomiens

forsknings- och undervisningsområden borde äga rum med hänsyn

till båda anatomiprofessurernas verksamhetsområde. Det gällde då i

första hand att bedöma, huruvida, såsom hittills vid institutet skett,

den ena professuren borde omfatta hela anatomiens forskningsområde,

den andra begränsas till endast den mikroskopiska anatomien, eller örn

båda professurerna, såsom vid universiteten i Uppsala och Lund nu

vore fallet, lämpligen borde omfatta hela anatomiens forskningsområde,

ehuru undervisningen uppdelats så, att den ena professuren i stort sett

erhållit skyldighet att undervisa i makroskopisk, den andra i mikroskopisk

anatomi.

Alan hade också tagit i övervägande, huruvida båda professurerna

borde omfatta hela anatomiens såväl forsknings- som undervisningsområden,

som jämväl, huruvida däremot en strängare uppdelning av anatomien

mellan de båda professurerna borde äga rum, så att vardera

professuren begränsades till vissa områden av anatomien ej blott beträffande

undervisningen utan även beträffande forskningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majlis proposition Nr 187.

Kollegiet hade efter ingående övervägande av dessa olika möjligheter

till fördelning av anatomiens forsknings- oell undervisningsområden på

de båda professurerna kommit till den uppfattningen, att institutets

båda professurer inom anatomiens område borde omfatta denna vetenskaps

hela forskningsområde.

Någon skarp gräns kunde nämligen ej uppdragas mellan sådan forskning,

som utfördes med eller utan mikroskopets hjälp. På många områden

förutsatte ett vetenskapligt studium av den mikroskopiska anatomien

ingående kunskaper inom olika grenar av den makroskopiska

anatomien, oell flera av de områden av den makroskopiska anatomien,

som numera huvudsakligen vore föremål för forskningens intresse, såsom

den jämförande anatomien, utvecklingsmekaniken, embryologien,

ärftlighetsläran oell vetenskapen örn sambandet mellan struktur och

funktion, liksom grovanatomiens många gränsområden till histologien

krävde vetenskaplig skolning inom den mikroskopiska anatomien.

Den makroskopiska och den mikroskopiska anatomiens forskningsområden

vore sålunda till den grad sammanfogade och beroende av

varandra, att de måste anses såsom oskiljaktigt förenade.

Då vetenskaplig forskning inom de områden av anatomien, som kunde

fördjupa och vidare utveckla våra kunskaper om människokroppens byggnad

— jämte undervisningen — vore dessa professurers huvuduppgift,

måste det, av ovan anförda skäl, anses riktigt, att båda professurerna

erhölle hela anatomien såsom arbetsfält för sin vetenskapliga forskning.

För undervisningen såväl i mikroskopisk som i makroskopisk anatomi

vore det också att betrakta som en väsentlig fördel, om vederbörande

lärare ägde vetenskaplig skolning jämväl inom systerdisciplinens områden.

Däremot ansåge kollegiet av flera skäl ej lämpligt, att undervisningen

i anatomi så uppdelades på dessa professurer, att de båda meddelade

fullständig undervisning i såväl makroskopisk som mikroskopisk anatomi

och försåges med institutioner utrustade för fullständig undervisning

i båda dessa ämnen. Undervisningen såväl i den makroskopiska

anatomien som i histologien krävde av sin utövare en så djupgående

specialkompetens och en så intensiv, ständigt fortgående träning, att

den endast kunde uppnås därigenom, att han huvudsakligen ägnade sig

åt den ena eller den andra av dessa sidor av anatomien. Dessa vetenskapsgrenar

vore dessutom så omfattande, att det icke torde vara möjligt

för en och samma person att tillräckligt behärska båda och tillräckligt

följa med i deras utveckling för att kunna meddela en ur såväl

vetenskapens som den praktiska läkekonstens synpunkt tillfredsställande

undervisning både i makroskopisk och i mikroskopisk anatomi.

För närvarande torde histologien inom de delar av anatomien, som

vore föremål för den grundläggande medicinska undervisningen, erbjuda

flera och lättare tillgängliga forskningsområden än den makroskopiska

anatomien och därför mera inbjuda till forskningsarbete än denna.

Men man finge icke glömma, att för den praktiskt verksamme läkaren

vore kunskapen örn människokroppens grovanatomiska byggnad den

oundgängligen nödvändiga stommen för hela hans medicinska vetande

och att den anatomiska undervisningen oavlåtligen — genom därpå inriktade

studier och forskning — mäste följa med den praktiska medicinens

utveckling och även bryta nya vägar för densamma.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 187.

Den ena av de båda anatomiprofessurerna borde därför huvudsakligen

ägna sig åt undervisningen i makroskopisk anatomi, den andra

huvudsakligen åt undervisningen i histologi.

Däremot torde det väl vara möjligt att bedriva forskning inom någon

begränsad del av det ena ämnet och samtidigt handhava undervisningen

i det andra eller att giva undervisning i någon begränsad del av det

ena ämnet samtidigt med handhavandet av större delen av undervisningen

och forskning inom det andra ämnet. Hur en sådan partiell

undervisning inom systerdisciplinen kunde och borde anordnas, vore

beroende på vederbörande lärares specialkompetens och undervisningens

tillfälliga behov.

Ekonomiska och tekniska skäl funnes även att förlägga undervisningen

och forskningen i makroskopisk anatomi och histologi till skilda

institutioner.

Var och en av dessa anatomiens grenar fordrade nämligen speciellt

anordnade lokaler av alldeles olika typ, och histologiundervisningen

krävde dessutom en omfattande specialutrustning, dyrbar att anskaffa

och att hålla vid modern standard.

Dessutom ställdes olika krav på institutionspersonalen liksom på samlingar

och övrig undervisningsmateriel.

Upprättande av lärarbefattningar i anatomi, var och en med undervisning

i hela ämnet, skulle således i stor utsträckning medföra en

dubblering av lokaler, undervisningsmateriel och personal, som säkerligen

skulle göra driften väsentligen dyrbarare än om undervisningen i

de båda anatomiska disciplinerna förlädes till skilda institutioner.

Den ena professuren torde böra benämnas professur i anatomi, särskilt

makroskopisk anatomi» och innehavaren av densamma vara föreståndare

för undervisningsinstitutionen för makroskopisk anatomi.

Den andra professuren torde böra benämnas »professur i anatomi,

särskilt i histologi» och dess innehavare vara föreståndare för den histologiska

undervisningsinstitutionen.

Sökande till var och en av anatomiprofessurerna skulle styrka sin

vetenskapliga och praktiska kompetens i det särskilt till denna professur

hörande läroområdet, men för övrigt skulle han hava rätt att

tillgodogöra sig vetenskapliga meriter inom anatomiens hela område.

Fördelningen av undervisningen mellan de båda professorerna i anatomi

borde, liksom fallet vore vid universiteten, tillkomma kanslern efter

kollegiets hörande.

I enlighet med av kanslern i utlåtande den 12 december 1936 och

den 8 april 1937 framställt förslag har yttrande i ärendet inhämtats

av universitetsheredningen, som i utlåtande den 21 oktober 1937 —

under erinran örn att beredningen i sitt den 7 oktober 1937 avgivna

yttrande med utredning i fråga om universitetens verksamhet och organisation

hemställt, att de anatomiska lärostolarna såväl i Uppsala och

Lund som vid karolinska institutet skulle erhålla de av lärarkollegiet

föreslagna benämningarna (statens offentliga utredningar 1937: 36, sid.

100 ff.) —- tillstyrkt lärarkollegiets ifrågavarande framställning.

Innehavaren av professuren i histologi P. G. E. Häggqvist har förklarat

sig icke hava något att invända mot den föreslagna förändringen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 187.

av denna professur, under förbehåll dock, att hans löne- och pensionsförmåner

icke berördes av en dylik förändring.

Sedermera har lärarkollegiet vid karolinska institutet i skrivelse den

27 januari 1938 till kanslern i så måtto ändrat sitt tidigare framställda

förslag till benämning av ifrågavarande professurer, att kollegiet ifrågasatt,

att professuren i anatomi skulle benämnas professur i »anatomi,

särskilt makroanatomi», och professuren i histologi benämnas professur

i »anatomi, särskilt mikroanatomi».

Kanslern har i utlåtande den 1 mars 1938 för egen del yttrat:

Medicinska fakulteten i Uppsala hade i yttrande över lärarkollegiets

sistberörda förslag framhållit, att beteckningarna makroanatomi och

mikroanatomi hittills aldrig nyttjats för att beteckna professurer i anatomi,

varför omfattningen av dessa beteckningar måste anses oviss,

samt att det följaktligen syntes angeläget, att en utredning om de nya

benämningarnas betydelse och omfattning komme till stånd.

Vid sådant förhållande kunde det enligt kanslerns mening icke anses

lämpligt att nu låta de föreslagna nya termerna ingå i professurernas

benämningar. Däremot hade kanslern intet att erinra mot att Kungl.

Majit utverkade riksdagens medgivande till att de vid karolinska institutet

befintliga lärostolarna i anatomi och i histologi, såsom universitetsberedningen

förordat, upptoges i institutets avlöningsstat, den förra under

benämningen professur i anatomi, särskilt makroskopisk anatomi,

och den senare under benämningen professur i anatomi, särskilt histologi.

I samband med en blivande utredning rörande ändringar i det medicinska

examensväsendet syntes frågan om införande av de av lärarkollegiet

föreslagna benämningarna makroanatomi och mikroanatomi

lämpligen kunna bliva föremål för förnyat övervägande.

Genom beslut den 3 december 1937 har Kungl. Majit föreskrivit, att

med åtgärder för återbesättande av den lediga professuren i anatomi

vid karolinska institutet skulle anstå tills vidare, intill dess Kungl. Majit

annorlunda förordnade.

I likhet med kanslern finner jag mig böra förorda, att ifrågavarande

båda professurer erhålla de ändrade benämningar, som av universitetsberedningen

föreslagits. De nya benämningarna böra införas från och

med den 1 juli 1938. Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör den

förut omförmälda anmärkningen till avlöningsstaten för institutet erhålla

ändrad avfattning.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att professurerna i anatomi och histologi

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet skola från

och med den 1 juli 1938 benämnas professur i anatomi,

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 187.

särskilt makroskopisk anatomi, respektive professur i anatomi,

särskilt histologi;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga härav

påkallade ändringar i avlöningsstaten för karolinska mediko-kirurgiska

institutet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Tunberg.

Stockholm 1938, Ivar H{eggströms Boktryckeri A. B.

880869

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ämnesomfattningen för vissa professurer vid karolinska mediko-kirurgiska institutet. a1 i texten
  2. SU 1938:101 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ämnesomfattningen för vissa professurer vid karolinska mediko-kir ur giska institutet. a1 i texten