Angående ämnesomfattningen för vissa professurer vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
1938-03-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1938:187, Angående ämnesomfattningen för vissa professurer vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition Nr 187.
11
Nr 187.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ämnesomfattningen
för vissa professurer vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet; given Stockholms slott
den 3 mars 1938.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 3 mars 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson,
Engberg, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anmäler fråga
om ämnesomfattningen för vissa professurer vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet och anför härom:
I gällande, av riksdagen fastställda avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet finnas under rubriken I. Professorer och lärare
m. fl. i anm. 3 angivna ämnesområdena för professorsbefattningarna vid
institutet. Det anatomiska vetenskapsområdet företrädes av två professorsbefattningar,
den ena i anatomi och den andra i histologi.
12
Kungl. Marits proposition Nr 187.
I skrivelser till kanslern för rikets universitet den 3 december 1936
och den 18 mars 1937 har lärarkollegiet viel institutet — med förmälan
att innehavaren av professuren i anatomi A. C. H. Hesser den 11 juni
1936 avlidit — anhållit, att kanslersämbetet måtte hos Kungl. Majit
hemställa dels om framställning till riksdagen angående förändring av
professuren i anatomi till en professur i anatomi, särskilt makroskopisk
anatomi, ävensom av professuren i histologi till en professur i anatomi,
särskilt histologi, dels ock därom, att med ledigförklarandet av professuren
i anatomi måtte få anstå, intill dess riksdagen fattat beslut angående
ifrågavarande professurers ämnesomfattning.
Av lärarkollegiets framställning inhämtas följande:
Enligt nu gällande stadgar omfattade den ena av institutets båda
professurer inom området för anatomien hela den anatomiska vetenskapens
forskningsområde och benämndes professur i anatomi. Denna
professurs undervisningsområde vore däremot begränsat till den makroskopiska
anatomien.
Forskningsområdet för den andra anatomiprofessuren vid institutet
vore begränsat till den mikroskopiska anatomien. Professuren benämndes
professur i histologi och handhade helt och hållet undervisningen
i detta ämne. Institutets undervisning inom en del av den makroskopiska
anatomien, nämligen embryologien, hade dock sedan mer än 40
år varit knuten till professuren i histologi.
Vid universiteten i Uppsala och Lund omfattade professurerna i anatomi
hela denna vetenskaps forskningsområde.
Vid Uppsala universitet benämndes den ena professuren »professur i
anatomi», men innehavaren av denna professur undervisade endast i
makroskopisk anatomi; den andra professuren benämndes »professur i
anatomi med undervisningsskyldighet i histologi och embryologi».
Vid Lunds universitet benämndes båda professurerna »professur i anatomi»,
men den ena professuren hade undervisningsskyldighet i makroskopisk
anatomi, den andra i histologi.
För återbesättande av den lediga professuren i anatomi vid institutet
syntes det kollegiet nödvändigt att pröva, huru fördelningen av anatomiens
forsknings- och undervisningsområden borde äga rum med hänsyn
till båda anatomiprofessurernas verksamhetsområde. Det gällde då i
första hand att bedöma, huruvida, såsom hittills vid institutet skett,
den ena professuren borde omfatta hela anatomiens forskningsområde,
den andra begränsas till endast den mikroskopiska anatomien, eller örn
båda professurerna, såsom vid universiteten i Uppsala och Lund nu
vore fallet, lämpligen borde omfatta hela anatomiens forskningsområde,
ehuru undervisningen uppdelats så, att den ena professuren i stort sett
erhållit skyldighet att undervisa i makroskopisk, den andra i mikroskopisk
anatomi.
Alan hade också tagit i övervägande, huruvida båda professurerna
borde omfatta hela anatomiens såväl forsknings- som undervisningsområden,
som jämväl, huruvida däremot en strängare uppdelning av anatomien
mellan de båda professurerna borde äga rum, så att vardera
professuren begränsades till vissa områden av anatomien ej blott beträffande
undervisningen utan även beträffande forskningen.
13
Kungl. Majlis proposition Nr 187.
Kollegiet hade efter ingående övervägande av dessa olika möjligheter
till fördelning av anatomiens forsknings- oell undervisningsområden på
de båda professurerna kommit till den uppfattningen, att institutets
båda professurer inom anatomiens område borde omfatta denna vetenskaps
hela forskningsområde.
Någon skarp gräns kunde nämligen ej uppdragas mellan sådan forskning,
som utfördes med eller utan mikroskopets hjälp. På många områden
förutsatte ett vetenskapligt studium av den mikroskopiska anatomien
ingående kunskaper inom olika grenar av den makroskopiska
anatomien, oell flera av de områden av den makroskopiska anatomien,
som numera huvudsakligen vore föremål för forskningens intresse, såsom
den jämförande anatomien, utvecklingsmekaniken, embryologien,
ärftlighetsläran oell vetenskapen örn sambandet mellan struktur och
funktion, liksom grovanatomiens många gränsområden till histologien
krävde vetenskaplig skolning inom den mikroskopiska anatomien.
Den makroskopiska och den mikroskopiska anatomiens forskningsområden
vore sålunda till den grad sammanfogade och beroende av
varandra, att de måste anses såsom oskiljaktigt förenade.
Då vetenskaplig forskning inom de områden av anatomien, som kunde
fördjupa och vidare utveckla våra kunskaper om människokroppens byggnad
— jämte undervisningen — vore dessa professurers huvuduppgift,
måste det, av ovan anförda skäl, anses riktigt, att båda professurerna
erhölle hela anatomien såsom arbetsfält för sin vetenskapliga forskning.
För undervisningen såväl i mikroskopisk som i makroskopisk anatomi
vore det också att betrakta som en väsentlig fördel, om vederbörande
lärare ägde vetenskaplig skolning jämväl inom systerdisciplinens områden.
Däremot ansåge kollegiet av flera skäl ej lämpligt, att undervisningen
i anatomi så uppdelades på dessa professurer, att de båda meddelade
fullständig undervisning i såväl makroskopisk som mikroskopisk anatomi
och försåges med institutioner utrustade för fullständig undervisning
i båda dessa ämnen. Undervisningen såväl i den makroskopiska
anatomien som i histologien krävde av sin utövare en så djupgående
specialkompetens och en så intensiv, ständigt fortgående träning, att
den endast kunde uppnås därigenom, att han huvudsakligen ägnade sig
åt den ena eller den andra av dessa sidor av anatomien. Dessa vetenskapsgrenar
vore dessutom så omfattande, att det icke torde vara möjligt
för en och samma person att tillräckligt behärska båda och tillräckligt
följa med i deras utveckling för att kunna meddela en ur såväl
vetenskapens som den praktiska läkekonstens synpunkt tillfredsställande
undervisning både i makroskopisk och i mikroskopisk anatomi.
För närvarande torde histologien inom de delar av anatomien, som
vore föremål för den grundläggande medicinska undervisningen, erbjuda
flera och lättare tillgängliga forskningsområden än den makroskopiska
anatomien och därför mera inbjuda till forskningsarbete än denna.
Men man finge icke glömma, att för den praktiskt verksamme läkaren
vore kunskapen örn människokroppens grovanatomiska byggnad den
oundgängligen nödvändiga stommen för hela hans medicinska vetande
och att den anatomiska undervisningen oavlåtligen — genom därpå inriktade
studier och forskning — mäste följa med den praktiska medicinens
utveckling och även bryta nya vägar för densamma.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 187.
Den ena av de båda anatomiprofessurerna borde därför huvudsakligen
ägna sig åt undervisningen i makroskopisk anatomi, den andra
huvudsakligen åt undervisningen i histologi.
Däremot torde det väl vara möjligt att bedriva forskning inom någon
begränsad del av det ena ämnet och samtidigt handhava undervisningen
i det andra eller att giva undervisning i någon begränsad del av det
ena ämnet samtidigt med handhavandet av större delen av undervisningen
och forskning inom det andra ämnet. Hur en sådan partiell
undervisning inom systerdisciplinen kunde och borde anordnas, vore
beroende på vederbörande lärares specialkompetens och undervisningens
tillfälliga behov.
Ekonomiska och tekniska skäl funnes även att förlägga undervisningen
och forskningen i makroskopisk anatomi och histologi till skilda
institutioner.
Var och en av dessa anatomiens grenar fordrade nämligen speciellt
anordnade lokaler av alldeles olika typ, och histologiundervisningen
krävde dessutom en omfattande specialutrustning, dyrbar att anskaffa
och att hålla vid modern standard.
Dessutom ställdes olika krav på institutionspersonalen liksom på samlingar
och övrig undervisningsmateriel.
Upprättande av lärarbefattningar i anatomi, var och en med undervisning
i hela ämnet, skulle således i stor utsträckning medföra en
dubblering av lokaler, undervisningsmateriel och personal, som säkerligen
skulle göra driften väsentligen dyrbarare än om undervisningen i
de båda anatomiska disciplinerna förlädes till skilda institutioner.
Den ena professuren torde böra benämnas professur i anatomi, särskilt
makroskopisk anatomi» och innehavaren av densamma vara föreståndare
för undervisningsinstitutionen för makroskopisk anatomi.
Den andra professuren torde böra benämnas »professur i anatomi,
särskilt i histologi» och dess innehavare vara föreståndare för den histologiska
undervisningsinstitutionen.
Sökande till var och en av anatomiprofessurerna skulle styrka sin
vetenskapliga och praktiska kompetens i det särskilt till denna professur
hörande läroområdet, men för övrigt skulle han hava rätt att
tillgodogöra sig vetenskapliga meriter inom anatomiens hela område.
Fördelningen av undervisningen mellan de båda professorerna i anatomi
borde, liksom fallet vore vid universiteten, tillkomma kanslern efter
kollegiets hörande.
I enlighet med av kanslern i utlåtande den 12 december 1936 och
den 8 april 1937 framställt förslag har yttrande i ärendet inhämtats
av universitetsheredningen, som i utlåtande den 21 oktober 1937 —
under erinran örn att beredningen i sitt den 7 oktober 1937 avgivna
yttrande med utredning i fråga om universitetens verksamhet och organisation
hemställt, att de anatomiska lärostolarna såväl i Uppsala och
Lund som vid karolinska institutet skulle erhålla de av lärarkollegiet
föreslagna benämningarna (statens offentliga utredningar 1937: 36, sid.
100 ff.) —- tillstyrkt lärarkollegiets ifrågavarande framställning.
Innehavaren av professuren i histologi P. G. E. Häggqvist har förklarat
sig icke hava något att invända mot den föreslagna förändringen
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 187.
av denna professur, under förbehåll dock, att hans löne- och pensionsförmåner
icke berördes av en dylik förändring.
Sedermera har lärarkollegiet vid karolinska institutet i skrivelse den
27 januari 1938 till kanslern i så måtto ändrat sitt tidigare framställda
förslag till benämning av ifrågavarande professurer, att kollegiet ifrågasatt,
att professuren i anatomi skulle benämnas professur i »anatomi,
särskilt makroanatomi», och professuren i histologi benämnas professur
i »anatomi, särskilt mikroanatomi».
Kanslern har i utlåtande den 1 mars 1938 för egen del yttrat:
Medicinska fakulteten i Uppsala hade i yttrande över lärarkollegiets
sistberörda förslag framhållit, att beteckningarna makroanatomi och
mikroanatomi hittills aldrig nyttjats för att beteckna professurer i anatomi,
varför omfattningen av dessa beteckningar måste anses oviss,
samt att det följaktligen syntes angeläget, att en utredning om de nya
benämningarnas betydelse och omfattning komme till stånd.
Vid sådant förhållande kunde det enligt kanslerns mening icke anses
lämpligt att nu låta de föreslagna nya termerna ingå i professurernas
benämningar. Däremot hade kanslern intet att erinra mot att Kungl.
Majit utverkade riksdagens medgivande till att de vid karolinska institutet
befintliga lärostolarna i anatomi och i histologi, såsom universitetsberedningen
förordat, upptoges i institutets avlöningsstat, den förra under
benämningen professur i anatomi, särskilt makroskopisk anatomi,
och den senare under benämningen professur i anatomi, särskilt histologi.
I samband med en blivande utredning rörande ändringar i det medicinska
examensväsendet syntes frågan om införande av de av lärarkollegiet
föreslagna benämningarna makroanatomi och mikroanatomi
lämpligen kunna bliva föremål för förnyat övervägande.
Genom beslut den 3 december 1937 har Kungl. Majit föreskrivit, att
med åtgärder för återbesättande av den lediga professuren i anatomi
vid karolinska institutet skulle anstå tills vidare, intill dess Kungl. Majit
annorlunda förordnade.
I likhet med kanslern finner jag mig böra förorda, att ifrågavarande
båda professurer erhålla de ändrade benämningar, som av universitetsberedningen
föreslagits. De nya benämningarna böra införas från och
med den 1 juli 1938. Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör den
förut omförmälda anmärkningen till avlöningsstaten för institutet erhålla
ändrad avfattning.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
dels besluta, att professurerna i anatomi och histologi
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet skola från
och med den 1 juli 1938 benämnas professur i anatomi,
Departe
mentschefen.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 187.
särskilt makroskopisk anatomi, respektive professur i anatomi,
särskilt histologi;
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga härav
påkallade ändringar i avlöningsstaten för karolinska mediko-kirurgiska
institutet.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Tunberg.
Stockholm 1938, Ivar H{eggströms Boktryckeri A. B.
880869
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1938:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ämnesomfattningen för vissa professurer vid karolinska mediko-kirurgiska institutet. a1 i texten
- SU 1938:101 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ämnesomfattningen för vissa professurer vid karolinska mediko-kir ur giska institutet. a1 i texten