Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o) och 8:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

1938-03-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:194, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o) och 8:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 194.

1

Nr 194.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 2 § 2:o) och 8:o) lagen den 26

maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

given Stockholms slott den 12 mars 1938.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o) och

8:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Under Hans Maj :ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami.

Nr 194

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § 2: o) och 8: o) lagen den 26 maj 1909

(nr 38 s. 3) om Kungl. Majrts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 2: o) och 8: o) lagen den 26 maj 1909 om

Kungl. Maj:ts regeringsrätt1 skola erhålla följande ändrade lydelse:

2: o) mål om beslut av landsting, av kommun, annan menighet eller deras

representationer, så framt ej klagan föres över Konungens befallningshavandes

beslut i anledning av sökt fastställelse å beslut, varom förmäles i 14 §

1. lagen örn polisväsendet i riket eller i 61 § a) och 62 § lagen om vägdistrikt,

eller ock målet angår skolväsendets ordnande;

mål örn nybyggnad---angående barnbidrag;

8:o) mål om rust- och rotehållares---och skyldigheter;

mål rörande tillämpning av lagen om allmänna vägar, så framt ej klagan

föres över sådana Konungens befallningshavandes beslut, som angivas i 6 §

sista stycket, 16 § första stycket, 21—23 och 47 §§, 49 § andra stycket och

65 § andra stycket nämnda lag, om bredden av hjulringar å arbetsåkdon

på landet;

mål örn skjutsväsendet;---samfälld långtäkt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1938.

Senaste lydelse av 2 § 2: o) se SFS 1937:410 och av 2 § 8: o) se SFS 1936:267.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 18 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för kommunikationsdepartementet fråga angående

ändrad lydelse av 2 § 2:o) och 8:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s.

3) örn Kungl. Maj:ts regeringsrätt samt anför därvid:

»Till regeringsrättens upptagande och avgörande höra enligt 2 § 8:o) regeringsrättslagen,

bland annat, mål rörande tillämpning av lagen om allmänna

vägar, såframt ej klagan föres över sådana Konungens befallningshavandes

beslut, som angivas i 16 § första stycket, 47 §, 49 § andra stycket och

65 § andra stycket sistnämnda lag. Bland de vägmål, som med stöd härav

prövas av regeringsrätten, äro mål angående anläggning, omläggning eller

förbättring av väg enligt 21 och 22 §§ samt 23 § första stycket väglagen,

mål enligt 23 § andra stycket samma lag rörande vinterväg, om ändring

av väg jämlikt 5 § väglagen, förändring av ödebygdsväg eller enskild väg

till landsväg, om indragning av väg samt angående vägdistrikts eller stads

övertagande av väghållning, som ålegat någon på grund av särskilt åtagande,

ävensom mål enligt 6 § sista stycket väglagen angående vägs öppenhållande

för trafik under vintertid.

Såsom skäl för vägmålens hänskjutande till regeringsrätten anfördes vid

tiden för regeringsrättens inrättande, bland annat, att ifrågavarande mål,

vilka ofta vore av vidlyftig och invecklad beskaffenhet, vore ganska talrika

och att på grund härav dessa måls överflyttning till regeringsrätten vore i

särskild grad lämplig för minskande av regeringens arbete. Efter regeringsrättens

inrättande hava emellertid inträffat sådana förändringar beträffande

det allmänna vägväsendet i landet, att anledning torde föreligga att till förnyad

prövning upptaga frågan örn vägrnålens behandling i högsta instans.

Ännu omkring år 1909, då regeringsrätten tillkom, voro kostnaderna för

väghållningen relativt små och vägarna, med undantag av vissa genomfartsvägar,

tillgodosågo huvudsakligen vederbörande orts lokala tralikbehov.

Sedan numera motorfordonstrafiken med dess ökade krav i fråga örn de allmänna

vägarnas sträckning och utförande föranlett en avsevärd stegring

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

av ifrågavarande kostnader, hava statsmedel i en helt annan omfattning än

förut tagits i anspråk för bestridande av utgifterna för det allmänna vägnätets

utbyggande och underhåll.

I regel innehålla de vägmål som angå anläggning av väg m. m. icke några

tvistiga spörsmål av rättslig innebörd. De frågor som bliva föremål för överväganden

äro huvudsakligen av trafik- eller vägteknisk natur, men därjämte

måste i dessa mål icke sällan hänsyn tagas till en sådan rent ekonomisk omständighet

som kostnaderna för ett vägföretag. Ifrågavarande kostnader bestridas,

såsom förut anmärkts, i stor utsträckning av statsmedel. Då frågan

om statsbidragens storlek ankommer på Kungl. Majit i statsrådet, torde vid

vägmålens avgörande i regeringsrätten lätt den situationen kunna inträffa att

frågan om vilketdera av flera alternativa vägf orsing-sorn hör väljas kompliceras

genom faktorer, vilka ligga utanför regeringsrättens bedömande.

Då den nuvarande ordningen torde vara ägnad att försvåra genomförandet

av ett enhetligt avgörande av frågorna rörande anläggning, omläggning

eller förhä±liing_ay_yäg-QchJjvnga i det föregåendeäTigi vria närliggande spers-''

mål, synas målen i dessa ämnen lämpligen böra överflyttas till avgörande av

Kungl. Majit i statsrådet. I detta sammanhang må erinras om att inom kommunikationsdepartementet

numera finnes inrättad en teknisk byrå varå

handläggas ärenden av huvudsakligen teknisk och ekonomisk art, framför

allt ärenden angående vägföretag. Av vad chefen för kommunikationsdepartementet

anfört vid anmälan den 4 januari innevarande år till årets statsverksproposition

av frågan om anslag till nämnda departement: Avlöningar

{VI p. 1) framgår att ur arbetsbördesynpunkt icke något torde vara att erinra

mot en dylik överflyttning.

En överflyttning från regeringsrätten av de mål varom här är fråga föranleder

jämkning i 2 § 8:o) tredje stycket regeringsrättslagen.

Enligt 62 § lagen den 7 juni 1934 om vägdistrikt skola vägstyrelses beslut

avseende dels upplåtande av vägarbete på entreprenad — såframt arbetet

innefattar en väsentlig del av väghållningen å den vägsträcka arbetet avser

-— dels ock tillsättande av vägmästare eller annan dylik befattningshavare

för tillsyn å eller ledning av väghållningen underställas länsstyrelsens prövning

och fastställelse. På grund av bestämmelserna i 2 § 2:o) och 3 § regeringsrättslagen

tillkommer det regeringsrätten att upptaga och med eget

utlåtande till avgörande av Konungen i statsrådet överlämna besvär i mål

rörande sökt fastställelse av dylika beslut.

Vid tillkomsten av förenämnda lagrum i lagen om vägdistrikt framhölls,

bland annat, att ifrågavarande vägstyrelsebeslut vore av den synnerliga betydelse

för väghållningens ekonomi att en prövning av besluten hos länsstyrelsen

vore önskvärd. Stadgandet ansåges därjämte höra till de mera betydelsefulla

av de bestämmelser, vilka hade till ändamål att stärka det statliga

inflytandet över vägväsendet.

De frågor, vilka vid underställningen komma under länsstyrelsernas prövning,

angå vägdistriktens sätt att organisera väghållningen och torde sålunda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

5

i regel vara av övervägande praktisk eller teknisk natur eller ock torde fråga

vara om lämpligheten ur ekonomisk synpunkt av de åtgärder vägstyrelsebeslutet

avser. Med hänsyn härtill synas jämväl mål rörande dylika beslut

böra undantagas från regeringsrättens handläggning.

Stadgandet i 2 § 2:o) första stycket regeringsrättslagen torde sålunda böra

jämkas i överensstämmelse härmed.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o) och 8:o) lagen den

26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.»

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,

av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 4 mars

1938.

Närvarande:

justitierådet Afzelius,

regeringsrådet Aschan,

justitieråden Forsberg,

Sandström.

Enligt lagrådet den 28 februari 1938 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet den 18 februari 1938 hade Kungl. Majit förordnat,

att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av

2 § 2:o) och 8:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) örn Kungl. Maj.ts regeringsrätt.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet Ernst Leche.

Lagrådet yttrade:

De föreslagna lagändringarna föranleda ej anmärkning från lagrådets sida.

Lagrådet vill dock erinra att det ofta förekommer att Konungens befallningshavande

i samma utslag, varigenom beslut meddelas i mål som avses i 21—

23 §§ lagen om allmänna vägar, även avgör besvär som anförts över vägstämmas

beslut innefattande yttrande eller framställning i vägärendet. I händelse

ett sådant utslag dragés under Kungl. Maj:ts prövning, skall målet, såvitt

angår klagan över vägstämmans beslut, tillhöra regeringsrättens upptagande

men enligt den nu föreslagna lagändringen i övrigt ankomma på Kungl.

Majit i statsrådet. Stadgandet i 3 § andra stycket lagen om Kungl. Maj:ts

regeringsrätt medför, att i sådant fall regeringsrätten måste med eget utlåtande

rörande målet i dess helhet överlämna det till avgörande av Kungl.

Majit i statsrådet. Uppenbarligen bör det undvikas att regeringsrätten genom

en sådan tillfällig sammankoppling av olika spörsmål tvingas ingå i bedömande

av de frågor, vilkas avgörande enligt den ifrågasatta lagändringen

skall tillkomma Kungl. Majit i statsrådet. Härvid är att märka, att vissa

Konungens befallningshavandes praxis att i samma utslag avgöra såväl klagan

över vägstämmas beslut som själva huvudfrågan ingalunda kan anses

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

7

hava stöd i förhållandenas natur. Enklast synes den anmärkta olägenheten

kunna undvikas därigenom att Kungl. Majit i cirkulärskrivelse fäster Konungens

befallningshavandes uppmärksamhet å att de olika frågorna icke

böra avgöras i samma utslag. Vill man ej beträda denna väg, kan i stället

övervägas en ändring i 2 § 2:o) första stycket på sätt som skett i fråga örn

mål angående skolväsendets ordnande.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

Utdrag av protokollet över justitiedepartemenlsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 12 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, lagrådets

den 4 mars 1938 avgivna utlåtande över det den 18 februari 1938 till lagrådet

remitterade förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o) och

8:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) örn Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Under förmälan att de föreslagna lagändringarna ej föranlett anmärkning

från lagrådets sida anför föredraganden, att en av lagrådet påpekad olägenhet

av att Konungens befallningshavande ofta i samma utslag, varigenom

beslut meddelas i mål som avses i 21—23 §§ lagen örn allmänna vägar,

även avgör besvär över vägstämmas beslut, innefattande yttrande eller framställning

i vägärendet, lämpligen borde — på sätt lagrådet i första hand förordat

— undanröjas genom en cirkulärskrivelse i ämnet.

Föredraganden hemställer därefter, att lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Tage Evers.

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

3S0859

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o) och 8:o) lagen den 26 maj 1909 a1 i texten
  2. 2LU 1938:40 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o) och 8:o) lagen den 26 maj 1909 s. 1 i texten