Sök i Ratio Lex

Med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 19381 39 m. m

1938-03-03 · 60 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 59 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:201, Med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 19381 39 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 201.

1

Nr 201.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till stat för

statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 19381

39 m. m.; given Stockholms slott den 3 mars 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, utrikes-, social-,

kommunikations- och ecklesiastikdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet,

statsrådet Wigforss, förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1938/39 m. m. och anför därvid följande:

Översikt av fastighetsfondens ställning m. m.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 114 till 1935 års riksdag

framlagda förslag har riksdagen — på sätt framgår av riksdagens skrivelse

den 29 mars 1935, nr 121 — beslutat om inrättande av en särskild fond,

benämnd »statens allmänna fastighetsfond», för redovisning av staten tillhöBihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 201. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

riga fastigheter. Genom beslut den 15 juni 1935 har Kungl. Maj:t därefter

meddelat bestämmelser angående fondens inrättande och förvaltning.

A fastighetsfonden redovisas för närvarande vissa kronans fastigheter, som

stå under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens eller

byggnadsstyrelsens förvaltning. För envar av nämnda förvaltningsmyndigheter

är upprättad en särskild delfond. Från fonden skola utgå kostnaderna

för fastigheternas underhåll. Därjämte skall fonden bestrida kostnader

för förhyrande av lokaler åt vissa statens ämbetsverk. Å fondens stat skall

avsättning ske till förnyelsefond. Hyror och arrenden för lill enskilda upplåten,

fonden tillhörande fast egendom skola direkt inflyta till fonden. För

lokaler i fonden tillhörande eller för fondens medel förhyrda fastigheter, som

äro upplåtna åt statliga myndigheter, skall fonden erhålla ersättning genom

anslag, som anvisas under de olika huvudtitlarna å driftbudgeten. Det överskott,

som därefter uppstår, skall redovisas å riksstatens inkomstsida såsom

fondens avkastning.

De i brev den 15 juni 1935 fastställda bestämmelserna angående fastiglietsfondens

förvaltning, vilka i vissa hänseenden ändrats genom brev den

12 juni 1936, finnas återgivna i statsliggaren för budgetåret 1937/38, sid. 134.

En redogörelse för statens allmänna fastighetsfond under budgetåret 1936/

37 torde få såsom bilaga fogas vid statsrådsprotokollet (bilaga A).

Av denna redogörelse framgår till en början, att fastighetsfondens kapitalbehållning

den 1 juli 1937 utgjorde i runt tal 277.74 miljoner kronor samt

att denna behållning under nämnda budgetår ökats med netto omkring 8.06

miljoner kronor till 285.30 miljoner kronor, vilken ökning i huvudsak hänfört

sig till medel, som lyftats från anslag å riksstaten för byggnadsändamål.

Av den utgående kapitalbehållningen redovisas 30.24 miljoner kronor

såsom täckta av lånemedel och 255.56 miljoner kronor såsom uppkomna av

andra statsinkomster än lånemedel. I anslutning härtill lämnas en redogörelse

för vissa av Kungl. Majit prövade ärenden, som hava avseende å

fastighetsfondens tillgångar men där de fattade besluten likväl icke föranlett

ändring i fondens kapitalbehållning.

Vidare ingår i bilagan en redogörelse för fastighetsfondens inkomster och

utgifter under budgetåret 1936/37. Enligt denna redogörelse har fondens

överskott för nämnda budgetår uppgått till 7.73 miljoner kronor, vilket tillgodoförts

statsregleringen. Då denna å andra sidan belastats med utgifter å

ersättningsanslagen med tillhopa 12.70 miljoner kronor, har alltså nettobelastningen

å budgeten uppgått till (12.70— 7.73 =) 4.97 miljoner kronor.

Härav hava 2.67 miljoner kronor avsatts till förnyelsefond för fastighetsfonden

samt 0.56 miljon kronor reserverats till framtida användning för reparations-

och underhållskostnader m. m. Återstoden, 1.74 miljon kronor, motsvarar

fondens nettoutgift för årets reparations- och underhållskostnader

m. m. (2.45 miljoner kronor) samt hyresutgifter m. m. och avskrivningar

(0.62 respektive 0.20 miljon kronor), efter avdrag för influtna hyresmedel

och diverse inkomster (1.42 respektive 0.11 miljon kronor). Vid dessa beräk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

3

ningar har bortsetts från de kostnader för fastighetsfonden avseende ändamål,

vilka bestritts av tredje huvudtitelns anslag till reglering av vissa kursförluster.

Slutligen hava i en särskild sammanställning i bilagan överskotten å fastighetsfondens

olika delfonder ställts i relation till respektive delfonders kapitalbehållning

vid början respektive slutet av budgetåret 1936/37, därvid befunnits

bland annat, att avkastningen å hela fastighetsfonden endast motsvarar

2.7 å 2.8 procent av kapitalbehållningen. Vid bedömandet av denna

förräntning bör observeras, att fondens behållning till en väsentlig del utgöres

av skattemedelskapital och i övrigt i viss utsträckning avskrivits genom

fortlöpande avsättningar till förnyelsefond.

I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1937 dagtecknad proposition,

nr 221, föreslog Kungl. Majit riksdagen dels att godkänna vid propositionen

fogat förslag till inkomst- och utgiflsstat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1937/38, dels att i riksstaten för samma budgetår upptaga

inkomsttiteln Statens allmänna fastighetsfond med ett belopp av 7,900,000

kronor, dels ock att under vederbörliga huvudtitlar i riksstaten för budgetåret

1937/38 anvisa förslaganslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond

med sammanlagt 13,154,400 kronor.

I skrivelse den 8 juni 1937, nr 441, anmälde riksdagen, att riksdagen godkänt

berörda statförslag. Kungl. Majit har genom brev den 18 juni 1937

fastställt stat för fastighetsfonden för budgetåret 1937/38 i överensstämmelse

med detta förslag. Beträffande statens innehåll hänvisas till en i det följande

återgiven sammanställning (sid. 12—14).

Av nämnda skrivelse ävensom riksdagens skrivelse den 5 juni 1937, nr

428, framgår, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj its i berörda proposition

framlagda förslag, till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för

budgetåret 1937/38 anvisat följande förslagsanslag, nämligen:

under andra huvudtiteln..............

kronor

907,600

> tredje » ..............

7>

622,000

» fjärde » ..............

T>

293,900

» femte » ..............

»

5,830,200

» sjätte » ..............

>

216,500

» sjunde » ..............

»

350,300

» åttonde » ..............

3,707,000

> nionde > ..............

787,300

» tionde » ..............

360,300

» huvudtiteln XIII. Riksdagen och

dess verk m. m...............

79,300.

Sammanlagda beloppet av ersätlningsanslagen utgör ovannämnda

13,154,400 kronor.

I riksstaten för budgetåret 1937/38 är överskottet av fastighetsfonden

upptaget med 7,900,000 kronor, motsvarande i runt tal fondens i dess stat

beräknade överskott 7,938,400 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

Skillnaden mellan ersättningsanslagens summa och fondens överskott representerar

en nettobelastning å riksstaten för innevarande budgetår med

13.15 — 7.94 =) 5.21 miljoner kronor. Härav hänföra sig 2.84 miljoner kronor

till avsättning till förnyelsefond för fastighetsfonden; återstoden 2.37

miljoner kronor motsvarar fondens beräknade nettoutgift för reparationsoch

underhållskostnader m. m., hyresutgifter m. m. samt vissa avskrivningar,

efter avdrag för inflytande hyresmedel och diverse inkomster.

Fastighetsfondens å staten beräknade överskott motsvarar 2.78 procent av

kapitalbehållningen vid ingången av budgetåret 1937/38.

Utvidgad redovisning å statens allmänna fastighetsfond.

Innan jag anmäler frågan om stat för fastighetsfonden för nästa budgetår,

torde jag få framlägga vissa förslag om utvidgad redovisning å statens allmänna

fastighetsfond.

(1) Till en början erinrar jag, att Kungl. Majit på min föredragning förut

denna dag beslutat framläggande av proposition nr 200 angående utvidgning

av redovisningen å fastighetsfonden till att avse vissa fastigheter, som disponeras

av Uppsala och Lunds universitet. Förslaget — som grundats på en

av särskilda sakunniga utarbetad promemoria i ämnet — innebär, att för

nämnda redovisning skola upprättas två nya delfonder av fastighetsfonden,

en för vartdera universitetet, å vilka samtliga till universitetens förvaltningsförmögenhet

hänförliga tillgångar skola upptagas och såsom skulder uppföras

värdet av dessa tillgånger, i den mån det icke hänför sig till å riksstaten anvisade

anslagsmedel. Redovisningen av inkomster och utgifter för dessa delfonder

förutsättes skola ske enligt fastställda årliga stater, ingående i fastighetsfondens

stat. För den närmare innebörden av förslaget tillåter jag mig

att hänvisa till nämnda proposition.

(2) Vidare har utredning verkställts rörande redovisning å särskild delfond

av fastighetsfonden av fastigheter, som disponeras av direktionen för karolinska

sjukhuset. Rörande denna redovisningsfråga torde jag få anföra följande.

Det av 1927 års riksdag till förläggningsplats för uppförande av karolinska

sjukhuset och nya lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner

upplåtna s. k. Norrbackaområdet, bestående av del av den Karlbergs kungsgård

tillhöriga så kallade Solnaskogen ävensom kronolägenheterna 15/64 mantal

Stenbrottet nr 1, 2 3/320 mantal Falkenärsbostället och Vis mantal Fogdevreten

nr 1 i Solna socken, i areal innehållande omkring 559,000 kvadratmeter,

blev jämlikt Kungl. Majits beslut den 11 november 1932 från och med

den 1 januari 1933 överflyttat från domänstyrelsens till karolinska sjukhusets

byggnadskommittés förvaltning, i samband varmed statens domäners

fond nedskrevs med ett mot sagda fastigheters taxeringsvärde svarande belopp

av 277,000 kronor.

I propositionen nr 132 år 1931 beräknades statens bidrag till sjukhusets

uppförande till 11,626,984 kronor, eller om det för budgetåret 1930/31 till förberedande

arbeten anvisade beloppet av 300,000 kronor medräknas, 11,926,984

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

5

kronor, vartill bör läggas kostnaden för enskilda vårdplatser 1,933,016 kronor.

Av statsmedel skulle således anvisas 13,860,000 kronor. Härav hava till och

med budgetåret 1937/38 anvisats tillhopa 11,179,000 kronor, varav 1,500,000

kronor avsett enskilda vårdplatser. Enligt den för sjukhusbygget fastställda

finansieringsplanen skola i byggnadskostnaden bidrag ingå från Stockholms

stad med 5,670,000 kronor, från Stockholms läns landsting med 1,870,000

kronor och från Konung Gustaf V:s jubeliumsfond med 1,419,665 kronor

eller med sammanlagt 8,959,665 kronor. Av dessa bidrag torde till och med

budgetåret 1937/38 komma att hava influtit tillhopa 7,874,000 kronor, varav

4,911,000 kronor från Stockholms stad, 1,616,000 kronor från Stockholms

läns landsting och 1,347,000 kronor från Konung Gustaf V:s jubileumsfond.

Totalkostnaden för karolinska sjukhusets uppförande i första etappen beräknas

alltså till 22,819,665 kronor, varav 13,860,000 kronor av anslag å riksstaten

och 8,959,665 kronor i bidrag från nämnda korporationer och stiftelse.

Byggnadskommittén har emellertid för Kungl. Maj:t anmält, att den

avsevärda prisstegring beträffande såväl byggnadsmaterialier som arbetslöner,

vilken inträffat under senare tid, måste leda till att de ursprungligen

beräknade totalkostnaderna för sjukhusets uppförande bliva otillräckliga.

De medel, som disponerats för karolinska sjukhusets uppförande, redovisas

liksom markvärdet från tiden för inrättandet av fastighetsfonden bland

de till byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden hänförliga bruttotillgångarna.

Å delfondens skuldsida åter äro bokförda de mot vissa delar av

bruttotillgångarna svarande bidragen från Stockholms stad, Stockholms läns

landsting och Konung Gustaf V:s jubileumsfond. De för sjukhusets uppförande

å riksstaten anvisade anslagen hava från och med budgetåret 1935/36

uppförts under utgifter för kapitalökning å huvudtiteln »Statens allmänna

fastighetsfond».

Av det stora sjukhuskomplexet har Konung Gustaf V:s jubileumsklinik

öppnats för drift den 1 oktober 1937. Direktionen för karolinska sjukhuset

räknar med att färdigställandet av byggnaderna för sjukhuset och utrustningen

av detsamma skall kunna fortskrida så, att sjukhuset i sin helhet kan

öppnas i början av budgetåret 1939/40.

Då av sjukhuset endast en mindre del skulle tagas i anspråk under budgetåret

1937/38 och underhållskostnaderna för detta budgetår med säkerhet

komme att bliva mycket obetydliga, blevo några föreskrifter rörande redovisning

av inkomster och utgifter för sjukhusets fastigheter icke utfärdade

i samband med reglering av fastighetsfondens stat för nämnda budgetår.

Det har i stället förutsatts, att eventuellt förekommande poster skulle tills

vidare redovisas av byggnadsstyrelsen över den för dess delfond fastställda

inkomst- och utgiftsstaten. Någon avsättning till förnyelsefond har ännu icke

fastställts. Å de över budgeten anvisade ersättningsanslagen har icke beräknats

något belopp för sjukhuset.

Då i propositionen nr 114 år 1935 angående fastighetsfondens inrättande

föreslogs, att nybyggnaderna för karolinska sjukhuset skulle tills vidare kunna

redovisas å byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden, förutsattes

(sid. 33), att frågan örn sjukhusets ställning i förvaltnings- och redovisningshänseende

skulle få upptagas till förnyat övervägande efter byggnadernas

färdigställande. Under erinran härom har direktionen för sjukhuset i skrivelse

till Kungl. Majit den 22 februari 1937 hemställt, att Kungl. Majit ville

låta föranstalta örn utredning rörande karolinska sjukhusets ställning till

statens allmänna fastighetsfond.

Under direktionen för karolinska sjukhuset sorterar från och med den 1

juli 1937 även serafimerlasarettet. I 1935 års betänkande rörande serafimerlasarettets

ställning och verksamhet (statens offentliga utredningar 1936: 1

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

del II) återfinnes en utredning, varav framgår, att lasarettet är att anse såsom

en särskild stiftelse. Den omständigheten, att staten övertagit driften avsjukhusets

verksamhet, har icke medfört någon förändring med avseende å

äganderätten till fastigheten. Nämnda stiftelse skall fortfarande förvalta

lasarettets kapitalfonder. Serafimerlasarettet bokföres av detta skäl icke såsom

tillgång i rikshuvudboken. Inkomster och utgifter för fastigheten bokföras

å den för lasarettet fastställda staten.

Med föranledande av direktionens för karolinska sjukhuset berörda hemställan

har inom finansdepartementet upprättats en promemoria angående

karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets fastighetsredovisning, över

vilken promemoria efter remiss utlåtanden avgivits av kanslern för rikets

universitet — efter hörande av lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet — statskontoret, riksräkenskapsverket och byggnadsstyrelsen.

Beträffande innehållet av nämnda promemoria och utlåtanden torde, i den

mån detsamma icke tillgodogjorts i förevarande proposition, få hänvisas till

handlingarna i ärendet.

På grundval av den sålunda förebragta utredningen tillstyrker jag, att redovisningen

av de av direktionen för karolinska sjukhuset förvaltade fastigheterna

från och med den 1 juli 1938 ordnas efter följande linjer.

Med hänsyn till omfattningen av ifrågavarande fastighetsförvaltning och

dess från byggnadsstyrelsens ämbetsområde artskilda karaktär anser jag i

likhet med direktionen för karolinska sjukhuset praktiska skäl tala för att

sjukhusanläggningen icke vidare bör sortera under byggnadsstyrelsen utan

att direktionen får den befogenhet med avseende å sjukhusets fastigheter, som

tillkommer myndighet med egen delfond av fastighetsfonden. En särskild

delfond bör därför upprättas för karolinska sjukhuset, vilken lämpligen torde

kunna benämnas karolinska sjukhusets delfond; å denna delfond bör

jämväl serafimerlasarettet redovisas. Aven bokföringstekniska skäl tala för

denna anordning, till vilken de i ärendet hörda myndigheterna anslutit sig.

I samband därmed torde karolinska sjukhusets direktion, som för närvarande

intager ställningen av underförvaltning till statskontoret, böra bliva egen

huvudförvaltning; den omfattning direktionens förvaltning erhåller påkallar

en sådan åtgärd. Riksräkenskapsverket har i princip tillstyrkt detta, och

bestämmelser i ämnet äro under utarbetande.

De tillgångs- och skuldposter, som avse karolinska sjukhuset, böra överföras

från byggnadsstyrelsens huvudbok till en för direktionen upplagd huvudbok,

varjämte den del av byggnadsstyrelsens delfond, som svarar mot

de i sjukhuset investerade statsmedlen, bör överföras till den nya, för direktionen

upplagda delfonden. I enlighet med vad riksräkenskapsverket förordat

torde de av Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Konung

Gustaf V:s jubileumsfond lämnade bidragen till karolinska sjukhusets uppförande,

vilka bidrag i rikshuvudboken hittills uppförts under rubriken »övriga

skulder», för framtiden böra redovisas å för ändamålet upprättade särskilda

diversemedelstitlar. Såsom riksräkenskapsverket närmare utvecklat,

böra — oaktat staten formellt skall återbetala de belopp, varmed staden och

landstinget bidragit till sjukhusanläggningarna — i statens räkenskaper å

skuldsidan alltjämt kvarstå de belopp, som av andra än staten tillskjutits för

sjukhusets uppförande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

7

Serafimerlasarettets fastighet kan av förut berört skäl icke upptagas såsom

tillgång i statsbokföringen. I förenämnda promemoria bar förordats, att

lasarettets fastighet bör i redovisningshänseende behandlas såsom en av

staten förhyrd fastighet.

För inkomst- och utgiftsredovisningen för den nya delfonden böra från

och med budgetåret 1938/39 upptagas vederbörliga poster i staten för fastighetsfonden.

Under rubriken reparations- och underhållskostnader m. m.

torde, enligt vad riksräkenskapsverket förordat, böra anvisas medel till bestridande

av kostnader för underhåll och vård av serafimerlasarettets fastighet,

som hyresfritt upplåtits åt staten. Rörande beräkningen av de olika

inkomst- och utgiftsposterna hänvisar jag till det följande. Det å delfonden

uppkommande överskottet bör i vanlig ordning tillföras budgeten.

(3) Ytterligare föreligger fråga om redovisning å fastighetsfonden av vissa

fastigheter, som tillfalla staten i samband med övertagande av ansvaret för

döv stumundervisning ens fortsatta uppehållande. Härom innehålla handlingarna

bland annat följande.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 12 februari 1937, nr 109, angående

statens övertagande av dövstumundervisningsväsendet, har riksdagen

i skrivelse den 27 april 1937, nr 214, anmält, att riksdagen beslutat bland

annat, att staten skall från och med den 1 juli 1938 övertaga ansvaret för

dövstumundervisningsväsendets fortsatta uppehållande under förutsättning,

att landstingen och de städer, som icke deltaga i landsting, utan ersättning

och förbehåll samt med full äganderätt till statsverket överlämna all sin för

dövstumundervisningsväsendet använda fasta och lösa egendom, varav staten

finner sig vara i behov, däri jämväl inbegripen den för dövstumma barns

sommarvistelse avsedda egendomen Vejbystrand jämte därtill hörande lös

egendom.

Härefter har skolöverstyrelsen anbefallts bland annat att till Kungl. Majit

inkomma med förslag till de åtgärder för genomförandet från den 1 juli

1938 av dövstumundervisningsväsendets förstatligande, som kunde böra av

Kungl. Majit vidtagas.

Skolöverstyrelsen har den 23 november 1937 avgivit berörda förslag, över

vilket därefter yttranden infordrats från bland andra statskontoret och riksräkenskapsverket

ävensom byggnadsstyrelsen, sistnämnda myndighet i vad

angår de med statens övertagande av fastigheter för dövstumundervisningsväsendet

sammanhängande förhållandena.

På grundval av den i ärendet verkställda utredningen har Kungl. Majit

i en till riksdagen den 3 mars 1938 avlåten proposition framlagt förslag rörande

den statliga dövstumundervisningens ordnande från och med den 1 juli

1938.

De fastigheter, som enligt nämnda proposition kunna komma att överlämnas

till statsverket, äro dövstumsskolorna på Manilla samt i Växjö, Lund, Vänersborg,

örebro, Gävle och Härnösand. Skolöverstyrelsen har förutsatt,

att ifrågavarande fastigheter skulle komma att ställas under byggnadsstyrelsens

förvaltning. Byggnadsstyrelsen har icke något att däremot erinra i

vad avser de till fastigheterna hörande byggnaderna. Däremot anser styrelsen,

att vården av till fastigheterna hörande områden med gräsmattor, planteringar,

vägar och gårdsplaner icke bör ombesörjas av byggnadsstyrelsen utan

av vederbörande skolstyrelser. Byggnadsstyrelsen har låtit verkställa preliminära

beräkningar av värdena å ifrågavarande byggnader ävensom hyresvär
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

dena å dels de lokaler inom byggnaderna, som för närvarande disponeras för

dövstumundervisningen, dels ock vissa uthyrda lokaler. Härvid har framkommit

ett beräknat byggnadsvärde av 3,527,000 kronor och ett hyresvärde

av 326,400 kronor, varjämte för uthyrda lokaler beräknats inflyta 12,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har därjämte beräknat de jämkningar i de av styrelsen

för dess delfond i statförslaget för budgetåret 1938/39 upptagna beloppen

till reparations- och underhållskostnader samt till avsättning till förnyelsefond,

vilka påkallas av statens övertagande av ifrågavarande fastigheter.

På grund av vad sålunda förekommit tillstyrker jag, att då staten från

och med den 1 juli 1938 övertager ansvaret för dövstumundervisningsväsendets

fortsatta uppehållande, de staten tillfallande fastigheterna upptagas till

redovisning å statens allmäna fastighetsfond och ställas under byggnadsstyrelsens

vård och förvaltning i den omfattning denna styrelse förordat. Beträffande

det värde, till vilket fastigheterna skola invärderas å fonden, torde

det få ankomma på Kungl. Majit att meddela beslut. Här bör endast framhållas,

att det belopp, varmed fastigheterna skola ingå i fondens kapitalbehållning,

kan komma att påverkas av resultatet av en utav skolöverstyrelsen

påkallad utredning rörande den framtida dispositionen av donationer till

dövstumundervisningen.

(4) I en den 11 februari 1938 till riksdagen avlåten proposition, nr 112,

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att godkänna ett genom noteväxling

med italienska regeringen träffat avtal örn överlåtelse till svenska staten av

tomt för svenska institutet i Rom. Av propositionen framgår vidare, att styrelsen

för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beviljat ett anslag å 300,000

kronor för uppförande å tomten av byggnad för institutet. Därest riksdagen

lämnar det i propositionen begärda godkännandet, torde ifrågavarande fastighet

böra upptagas till redovisning å statens allmänna fastighetsfond. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser angående

denna redovisning ävensom att, efter förslag av byggnadsstyrelsen,

fastställa det värde, varmed fastigheten skall ingå i fonden.

(5) Styrelsen för statens växtskyddsanstalt har gjort framställning om

att de av växtskgddsanstalten disponerade byggnaderna måtte ställas under

byggnadsstyrelsens vård och förvaltning, över denna framställning hava

byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket avgivit infordrade utlåtanden.

Byggnadsstyrelsen har anfort:

De i förevarande framställning avsedda byggnaderna utgöras av dels de

för statens växtskyddsanstalt avsedda, under uppförande varande byggnaderna

inom kronoegendomen Bergshamra nr 1, dels tre smärre äldre träbyggnader

inom nämnda kronoegendom, dels ock två bostadsvillor vid

Experimentalfältet, bebodda av avdelningsföreståndare vid anstalten.

Byggnadsstyrelsen har för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande

byggnader tillföras byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna

fastighetsfond. Vid uppgörandet av det förslag till stat för nämnda delfond

för budgetåret 1938/39, som av styrelsen framlades med underdånig skrivelse

den 29 september 1937, medtog byggnadsstyrelsen i förteckningen över

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

delfondens fastigheter den 1 juli 1938 dels växtskyddsanstaltens under uppförande

varande nybyggnader vid Bergshamra till ett värde av 456,300 kronor,

motsvarande beräknade byggnadskostnader, dels ock de av anstalten

disponerade bostadsvillorna vid Experimentalfältet med ett sammanlagt

värde av 50,000 kronor. Förstnämnda värde är endast förslagsvis angivet,

då det givetvis icke kan närmare fixeras förrän nybyggnaderna äro färdigställda

och de slutliga anläggningskostnaderna kända. Båda de angivna beloppen

avse endast byggnadsvärde, då något markvärde icke i någotdera

fallet ansetts böra för närvarande beräknas. Det av växtskyddsanstalten

innehavda området vid Bergshamra disponeras av anstalten intill den 14

mars 1939 jämlikt nådiga brev den 14 juni 1928 och den 3 april 1936, dock

med rätt för anstalten att jämväl efter förstnämnda dag disponera området

med skyldighet likväl, att avflytta inom tre år efter skedd uppsägning. Därest

värdet på ifrågavarande område, vilket för närvarande torde vara bokfört

hos domänstyrelsen, skall tillföras statens allmänna fastighetsfond, förutsätter

detta, att området definitivt upplåtes till växtskyddsanstalten.

Vad beträffar den mark, å vilken de båda bostadsvillorna vid Experimentalfältet

äro uppförda, är denna enligt nådigt brev den 22 december 1911

upplåten till lantbruksakademien med nyttjanderätt tillsvidare. Frågan örn

behandlingen i redovisningsavseende av hela området vid Experimentalfältet

med därå befintliga byggnader torde lämpligen icke böra upptagas till omprövning

förrän vid centralanstaltens för försöksväsendet å jordbruksområdet

överflyttning till Ultuna.

Vad slutligen beträffar de tre äldre träbyggnaderna vid Bergshamra, vilka

enligt under hand lämnad uppgift äro avsedda att ombyggas till bostäder

för personal vid växtskyddsanstalten, äro desamma för närvarande i så dåligt

skick att de icke nu kunna åsättas något värde.

I anslutning till vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen tillstyrkt, att

ifrågavarande byggnader från och med ingången av budgetåret 1938/39 skola

tillföras byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond.

Jämväl riksräkenskapsverket har tillstyrkt, att ifrågavarande

byggnader ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning samt upptagas till redovisning

å statens allmänna fastighetsfond.

Den av styrelsen för statens växtskyddsanstalt gjorda framställningen om

att anstaltens byggnader skola ställas under byggnadsstyrelsens vård och

förvaltning, vilken framställning tillstyrkts av byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket,

torde böra bifallas. Ifrågavarande byggnader torde böra

redovisas å statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att, efter förslag av byggnadsstyrelsen,

fastställa de värden, med vilka byggnaderna skola ingå i fonden. Beträffande

frågan om redovisning å fastighetsfonden av värde å den mark, som

disponeras av växtskyddsanstalten, torde jag få anföra följande.

Genom brev den 14 juni 1928 upplät Kungl. Majit efter inhämtande av

riksdagens medgivande visst område av kronoegendomen Bergshamra nr 1

i Stockholms län avgiftsfritt till institutet för husdjursförädling för en lid

av 10 år räknat från den 14 mars 1929, dock med rätt för institutet att,

därest dess verksamhet efter nämnda tid fortfarande uppehölles, jämväl

därefter disponera området med skyldighet likväl att avflytta inom tre år

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

efter skedd uppsägning. I ett brev den 3 april 1936 bemyndigade Kungl.

Majit styrelsen för statens växtskyddsanstalt att å Kungl. Majits och kronans

vägnar med institutet för husdjursförädling träffa avtal, enligt vilket —

förutom det att institutet på kronan överlät äganderätten till sin institutionsbyggnad

— institutets rätt till nämnda mark förklarades skola upphöra, i

den mån markupplåtelsen icke tidigare upphört. Tillträdet av marken bestämdes,

med visst undantag, till den 1 juli 1936. Av nämnda kronoegendom

torde ytterligare ett område komma att upplåtas åt statens växtskyddsanstalt

(se 1938 års statsverksproposition: Kapitalbudgeten, bil. 8 sid. 6).

Den mark, å vilken de båda bostadsvillorna vid Experimentalfältet äro uppförda,

är enligt Kungl. Majits brev den 22 december 1911 upplåten till lantbruksakademien

med nyttjanderätt tills vidare. Att upplåtelsen till institutet

för husdjursförädling begränsades till tiden berodde på att man ville möjliggöra

markens användning i en framtid för annat ändamål, därest så befunnes

böra ifrågakomma. Det hade framhållits, att området ifråga med

hänsyn till dess gynnsamma belägenhet och beskaffenhet i övrigt lämpligen

borde reserveras för någon framtida större statlig institution. Då detta

önskemål numera förverkligats, sedan statens växtskyddsanstalt förlagts till

området, torde till övervägande böra upptagas att avskilja området från

domänverkets fond och lägga detsamma till fastighetsfonden. Frågan om

redovisningen av den mark, varå de båda bostadsvillorna vid Experimentalfältet

äro uppförda, torde, såsom byggnadsstyrelsen förordat, lämpligen böra

upptagas till omprövning först vid centralanstaltens för försöksväsendet på

jordbruksområdet överflyttning till Ultuna. Med åberopande härav synes

å statens allmänna fastighetsfond icke för närvarande böra upptagas något

till växtskyddsanstalten hänförligt markvärde.

(6) Slutligen torde här böra omförmälas, att utredning igångsatts rörande

redovisning av fastigheter, som disponeras av tullverket, lotsverket och försvarsväsendet.

I detta sammanhang torde jag få underställa Kungl. Majits prövning följande

ärende.

I enlighet med Kungl. Majits förordnande den 30 december 1874 skulle vart

nionde år, räknat från och med år 1867, en tablå, utvisande ungefärliga värdet

av statsverkets fasta och lösa egendom, sådan den vid det nästföregående

årets utgång befunnes, av statskontoret uppgöras i överensstämmelse med den

tablå, som i skrivelse den 20 december 1867 blivit av Kungl. Majit för 1868

års riksdag framlagd. Tablån skulle insändas till Kungl. Majit för att överlämnas

till riksdagen. Numera gäller enligt Kungl. Majits förordnande den

28 september 1928, att uppgifter över ungefärliga värdet av statens fasta och

lösa egendom skola sammanställas av riksräkenskansverket och till Kungl.

Majit avgivas vart tionde år. De senast uppgjorda tablåerna, innefattande

uppgifter rörande sådant värde den 30 juni 1928, överlämnades av riksräkenskapsverket

till Kungl. Majit med skrivelse den 22 mars 1929.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

I skrivelse till Kungl. Majit har riksräkenskapsverket nu på anförda skäl

hemställt att Kungl. Majit måtte med upphävande av förordnandet den 28

september 1928 befria riksräkenskapsverket från uppdraget att för framtiden

sammanställa och till Kungl. Majit ingiva här ifrågavarande uppgifter.

Såsom riksräkenskapsverket anfört kan värdet av ifrågavarande tablåer icke

skattas synnerligen högt. Då vidare strävandena nu inriktas pa att örn möjligt

i själva statsbokföringen kunna redovisa statens fastighetsvärden i sin

helhet och då upprättandet av ifrågavarande tablåer kräver ett arbete som

icke synes motsvara värdet av tablåerna, har jag för min del intet att erinra

mot att riksräkenskapsverkets ifrågavarande framställning bifalles. Innehållet

av tablåerna har plägat delgivas riksdagen, och jag har därför här

velat redogöra för ärendet, på det att detsamma skulle kunna bringas till riksdagens

kännedom.

Fastighetsfondens stat för budgetåret 1938/39.

Jämlikt § 7 i bestämmelserna angående förvaltningen av fastighetsfonden

hava förslag till stater för fastighetsfondens nuvarande delfonder för budgetåret

1938/39 avgivits av vederbörande förvaltningsmyndigheter, nämligen

fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Vidare har kanslern för rikets universitet i utlåtande över

promemoria angående redovisning av fastigheter som disponeras av Uppsala

och Lunds universitet (jfr propositionen nr 200) yttrat sig rörande staterna

för de föreslagna nya delfonderna för universiteten. Slutligen har direktionen

för karolinska sjukhuset inkommit med förslag till stat för karolinska

sjukhusets delfond av fastighetsfonden.

Närmare uppgifter örn de i statförslagen beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen

lämnas i efterföljande sammanställning (sid. 12—14), däri för jämförelse

även medtagits motsvarande belopp i den för innevarande budgetår

fastställda staten för fastighetsfonden.

Den i sammanställningen redovisade ökningen av överskottet betingas av

tillkomsten av de nya delfonderna för universitetsfastigheterna i Uppsala och

Lund samt för karolinska sjukhuset. För de nuvarande delfonderna minskar

åter det sammanlagda överskottet, vilket beror på ökat behov av medel för

reparations- och underhållskostnader, för liyresutgifter samt för avsättning

till förnyelsefond. Dessa ökningar uppvägas nämligen icke helt av stegringen

i beloppen för ersättning till fastighetsfonden.

över de av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet och medicinalstyrelsen

framlagda statförslagen har byggnadsstyrelsen avgivit infordrade utlåtanden,

varefter riksräkenskapsverket i utlåtande den 9 december 1937 yttrat

sig över samtliga statförslagen. Sedan kanslern för rikets universitet och

direktionen för karolinska .sjukhuset såsom förut nämnts inkommit med

förslag till inkomst- och utgiftsstater för de föreslagna nya delfonderna, har

riksräkenskapsverket i nyssberörda utlåtande till behandling upptagit även

de för dessa delfonder utarbetade statförslagen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Staten för

budgetåret

1937/38''

kronor

Myndigheternas

förslag för

budgetåret

1938/39

kronor

586,400

449,200

4,272,000

7,846,800

603,900

466,500

4,372,000

8,301,378

13,154,400

13,743,778

—

725,200

554,500

86,230

13,154,400

15,109,708

147,900

43,800

798.000

422.000

150.000

47,100

798.000

420.000

1,411,700

1,415,100

(15,740)

(5,990)

(64,000)

15,700

6,000

54,300

(1,497,430)

1,491,100

10,900

10,200

80,000

127,300

12,800

13,800

103,500

158,300

228,400

288,400

(218,020)

(22,500)

220,000

22,500

(50,800)

(26)

(470)

51,600

100

470

(520,216)

(15,172,046)

583,070

17,183,878

Inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond......................

Utrikesdepartementets delfond...................

Medicinalstyrelsens delfond......................

Byggnadsstyrelsens delfond......................

Säger

Uppsala universitets delfond .

Lunds universitets delfond ...

Karolinska sjukhusets delfond.

Summa

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna

lokaler och markområden.

Fångvårdsstyrelsens delfond

Utrikesdepartementets delfond .

Medicinalstyrelsens delfond

Byggnadsstyrelsens delfond

Säger

Uppsala universitets delfond .

Lunds universitets delfond

Karolinska sjukhusets delfond

Summa

Diverse inkomster.

Fångvårdsstyrelsens delfond........

Utrikesdepartementets delfond

Medicinalstyrelsens delfond........

Byggnadsstyrelsens delfond........

Säger

Uppsala universitets delfond:

Bidrag från universitetets egendoms- och skogsförvaltning.

...............................

Övriga diverse inkomster.....................

Lunds universitets delfond:

Bidrag från universitetets egendomsförvaltning...

Övriga diverse inkomster.....................

Karolinska sjukhusets delfond ..................

Summa

Säger för inkomster kronor

De inom parentes angivna beloppen hava icke redovisats över fastighetsfonden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

13

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m.

Fångvårdsstyrelsens delfond ....................

Utrikesdepartementets delfond:

Utgifter, beräknade efter parivärde............

Kursförluster, förslagsvis......................

Medicinalstyrelsens delfond......................

Byggnadsstyrelsens delfond......................

Säger

Uppsala universitets delfond:

Akademiska sjukhuset......

Övriga fastigheter..........

Lunds universitets delfond ....

Karolinska sjukhusets delfond:

Karolinska sjukhuset ......

Serafimerlasarettet ........

Summa

Avsättning till förngelsefond.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............

Utrikesdepartementets delfond, förslagsvis ........

Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis............

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis............

Säger

Uppsala universitets delfond:

Akademiska sjukhuset, förslagsvis..............

Övriga fastigheter, förslagsvis..................

Lunds universitets delfond, förslagsvis............

Karolinska sjukhusets delfond, förslagsvis ........

Summa

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade områden.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............

Utrikesdepartementets delfond, förslagsvis ........

Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis............

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis............

Säger

Uppsala universitets delfond, förslagsvis..........

Lunds universitets delfond, förslagsvis............

Karolinska sjukhusets delfond, förslagsvis ........

Staten tor

budgetåret

1937/38

kronor

Myndigheternas

förslag för

budgetåret

1938/39

kronor

300,000

300,000

141,400

40,000

1,100,000

1,700,000

155,000

40,000

1.250.000

2.054.000

3,281,400

3,799,000

(47.500)

(118,500)

(96.500)

112,000

210,375

122,250

(45,600)

4,000

50,000

(3,589,500)

4,297,625

141,400

88,300

1,181,800

1,432,200

150,300

98,400

1,208,000

1,500,000

2,843,700

2,956,700

—

112,000

210,375

122,250

2,843,700

3,401,325

8,000

64.000

14.000

550,000

8,000

44,100

14,000

729,038

636,000

795,138

(3,000)

(47,000)

100

3,000

47,000

(686,000)

845,238

Summa

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Staten för

budgetåret

1937/38

kronor

Myndigheternas

förslag för

budgetåret

1938/39

kronor

Avskrivning av vissa d by g g nääs anslag bestridda

kostnader för inventarier m. m.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............

Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis............

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis............

10,000

85,000

10,000

Summa

95,000

10,000

Överskott.

Fångvårdsstyrelsens delfond......................

Utrikesdepartementets delfond ..................

Medicinalstyrelsens delfond......................

Byggnadsstyrelsens delfond......................

295,800

169,500

2,844,200

4,628,900

308,400

189,900

2,801,500

4,586,640

Säger

7,938,400

7,886,440

Uppsala universitets delfond....................

Lunds universitets delfond......................

Karolinska sjukhusets delfond ..................

(90,260)

(- 42,684)

(- 28,130)

338,550

364,700

40,000

Summa

(7,957,846)

8,629,690

Säger för utgifter kronor

(15,172,046)

17,183,878

I sin inkomstberäkning för budgetåret 1938/39 har riksräkenskapsverket

med vissa smärre justeringar av myndigheternas förslag upptagit överskottet

för de fyra nuvarande delfonderna till 7,824,100 kronor. I fråga om de föreslagna

nya delfonderna har verket preliminärt beräknat inkomsten från dem

till sammanlagt 800,000 kronor, därav 430,000 kronor för Uppsala universitets

delfond, 330,000 kronor för Lunds universitets delfond och 40,000

kronor för karolinska sjukhusets delfond. Tillhopa skulle alltså enligt riksräkenskapsverkets

förslag överskottet för statens allmänna fastighetsfond

beräknas till 8,624,100 kronor eller i avjämnat belopp 8,600,000 kronor.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av inkomsttiteln Statens allmänna

fastighetsfond (Inkomsterna sid. 56) anförde jag — efter erinran om de verkställda

undersökningarna rörande inrättande av nya delfonder av fastighetsfonden

— att sedan frågan om utvidgning av redovisningen å statens allmänna

fastighetsfond till nya fastighetskomplex blivit slutligt utredd, för

riksdagen torde böra framläggas proposition med förslag till stat för statens

allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39. Vad angår de beräkningar,

som skulle ligga till grund för detta förslag, framhöll jag, att de av myndigheterna

avgivna statförslagen, särskilt i vad dessa avsåge reparations- och

underhållskostnader, tarvade omprövning med hänsyn bland annat till de

ökade anspråk på medel till bestridande av dylika kostnader vilka föranleddes

av stegrade materialpriser och arbetslöner. Utredning påginge vidare

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 201.

15

bland annat i fråga om ändrade grunder för avsättning till förnyelsefond.

På grund av nu anförda omständigheter måste de beräkningar rörande fastighetsfondens

inkomster och utgifter som kunde framläggas i årets statsverksproposition

bliva mycket approximativa. I anslutning till vad budgetsakkunniga

förordat fogades emellertid ett beräknat förslag till stat för fastighetsfonden

för nästa budgetår vid statsverkspropositionen. Detta förslag

uppgjordes i anslutning till riksräkenskapsverkets berörda den 9 december

1937 avgivna utlåtande över inkomna förslag till stater för fastighetsfondens

delfonder. Statförslaget slutade å ett överskott, att tillföras driftbudgeten,

å 8,600,000 kronor. Jag hemställde, att nämnda överskott skulle i riksstatsförslaget

upptagas med detta belopp.

På grundval av förvaltningsmyndigheternas beräkningar och däröver avgivna

yttranden blevo förslagsanslagen till ersättning till statens allmänna

fastighetsfond för budgetåret 1938/39 i riksstatsförslaget preliminärt upptagna

till följande belopp:

Andra huvudtiteln ..................

Tredje » ..................

Fjärde » ..................

Femte » ..................

Sjätte » ..................

Sjunde » ..................

Åttonde » ..................

Nionde » ..................

Tionde » ..................

Huvudtiteln Riksdagen och dess verk

m. m.............................

kronor 881,300

» 624,200

» 406,100

» 5,997,000

» 261,900

» 434,900

j 5,237,800

» 863,000

» 443,900

* 80,100

Summa kronor 15,230,200.

I enlighet härmed skulle enligt statsverkspropositionen uppkomma en belastning

å riksstaten för fastighetsfondens del med (15.23—8.60=) 6.63 miljoner

kronor.

Sedan ärendet rörande förslag till stat för fastighetsfonden för budgetåret

1938/39 numera slutberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla frågan för Kungl.

Majit i och för proposition till riksdagen.

I fråga om statens formella utformning torde jag få framhålla följande.

På grund av de föreliggande förslagen angående redovisning av inkomster

och utgifter för universitetsfastigheterna samt serafimerlasarettet förordar

jag, att anslagsposten »reparations- och underhållskostnader m. m. för

fonden tillhörande fastigheter» benämnes »reparations- och underhållskostnader

m. m.» samt att å denna post avföras jämväl reparations- och underhållskostnader

för fastigheter, hänförliga till å fastighetsfonden redovisade

diversemedelstitlar, och för serafimerlasarettet.

Vid anmälan av förslag rörande grunder för avsättning till förnyelsefond

för fastighetsfonden har jag förordat, att beteckningen »förnyelsefond» skall

ersättas med »värdeminskningskonto» såsom bättre motsvarande den reala

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 201-

innebörden av ifrågavarande medelsdisposition. I staten för fastighetsfonden

bör denna ändring iakttagas.

Därjämte torde titlarna »hyror för till enskilda upplåtna lokaler» och

»hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler» för framtiden böra benämnas

»hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden»

respektive »hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden.»

Vid upprättande av staten för fastighetsfonden torde underhålls- och förnyelsekostnaderna

för akademiska sjukhuset i Uppsala samt underhållskostnaderna

för serafimerlasarettet böra redovisas å särskilda delposter. Vidare

har jag ansett mig böra upptaga de bidrag från universitetens egendoms- och

skogsförvaltningar, vilka föreslagits skola tillföras delfondernas stater, å särskilda

undertitlar till inkomsttiteln diverse inkomster, varjämte en undertitel

till samma inkomsttitel bör avses för Uppsala läns landstings bidrag till

underhållet av akademiska sjukhuset.

Utgifterna.

Beräkningen av vissa poster å fastighetsfondens stat är beroende på värdet

av vid budgetårets ingång å varje delfond bokförda färdiga byggnader. Föreskrifter

rörande bokföringsvärdet innehållas i § 1 av de för fonden gällande

bestämmelserna. Enligt nämnda paragraf skola fastigheter, vilka uppföras

eller förvärvas med anlitande av å riksstaten uppförda anslag för kapitalökning

å fastighetsfonden, där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda förordnar,

upptagas till värden motsvarande anskaffningskostnaderna. Andra

staten tillhöriga fastigheter, beträffande vilka Kungl. Maj :t särskilt förordnat,

att de skola tillhöra fastighetsfonden, skola upptagas till de värden, som fastställas

av Kungl. Maj:t. Fastighetsfondens kapitalbehållning kan alltså normalt

ökas allenast genom för kapitalökning anvisade medel eller genom överförande

till fonden av staten tillhöriga kapitaltillgångar.

I förvaltningsmyndigheternas skrivelser med statförslag för nästa budgetår

samt i de däröver avgivna utlåtandena hava uppgifter lämnats, vilka kunna

bilda underlag för en beräkning av det fastighetsvärde, som i antydda avseenden

är av betydelse. Vid anmälan av frågan om grunder för avsättning

till värdeminskningskonto för fastighetsfonden bär jag omförmält en av byggnadsstyrelsen

och riksräkenskapsverket framlagd utredning avseende ifrågavarande

byggnadsvärden. Då vid denna utredning tillfälle funnits att taga

hänsyn till vissa sedan förstberörda skrivelser avlåtits träffade dispositioner

berörande det beräknade byggnadsvärdet, torde de nämnda ämbetsverkens utredning

böra läggas till grund för beräkningen av vederbörliga poster i staten

för fastighetsfonden för nästa budgetår. Under hänvisning beträffande detaljerna

till ämbetsverkens i propositionen nr 199 återgivna utredning torde här

få lämnas följande uppgifter om det sammanlagda beräknade byggnadsvärdet,

per den 1 juli 1938, för respektive delfonder (i runda tal):

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

17

Fångvårdsstyrelsens delfond .....

T T t ri kp.s H e.p a rt.e.m en te t s »

...................... kronor

...................... »

Medicinalstyrelsens »

Ryggnadsstyrelsens »

...................... »

Uppsala universitets delfond:

akademiska sjukhuset .........

övriga byggnader .............

Lunds universitets delfond......

Karolinska sjukhusets & ......

..... kronor 7,999,000

..... »> 14,297,000 »

.................... »

................ »

9.950.000

6.775.000

82,903,000

101,621,000

22,296,000

8,454,000

2,400,000.

Reparations- och underhållskostnader m. m.

Vid anmälan i fjolårets proposition nr 221 angående stat för fastighetsfonden

framhöll jag, att man i det läge, vari frågan om avsättning till och användning

av fastighetsfondens förnyelsefond befunne sig, hade att räkna med

att å fastighetsfondens stat anvisade anslagsbelopp för reparations- och underhållskostnader

beträffande fonden tillhörande fastigheter i viss utsträckning

finge avses för uppgifter, som i en framtid syntes böra tillgodoses med

medel från förnyelsefonden och för vilka medel nu i första hand finge anslås

å riksstaten. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande anslagsbelopp sålunda

till en del vore att jämställa med avskrivningsmedel saknades anledning

att tillämpa en strängt restriktiv beräkning av behovet av medel för reparations-

och underhållsarbeten.

En rymligare medelstilldelning för ifrågavarande ändamål borde givetvis

förbindas med skärpt kontroll för att syftet därmed ej skulle äventyras. Denna

kontroll borde åsyfta att förhindra att med ifrågavarande anslagsmedel

tillgodosåges investeringsändamål, som icke vore att hänföra till nödvändiga

underhållsarbeten eller till ersättningsarbeten avsedda att upprätthålla fastighetsbeståndets

värde.

I den mån Kungl. Maj:t av ifrågavarande anslagsposter ställde till förfogande

icke närmare specificerade belopp borde därför särskilda

föreskrifter örn användningen meddelas och en efterkontroll ske på

det sätt, att en redogörelse för medlens användning framlades för riksdagen.

Denna redogörelse borde tydligen omfatta samtliga på sådant sätt till myndighetens

förfogande ställda anslagsmedel, sålunda även förefintliga reserverade

medel från ett tidigare budgetår.

I den mån under ifrågavarande anslagsposter anvisats vissa belopp för

särskilt angivna ä n d a m å 1 borde kontroll övas bland annat därå

att uppkommande besparing å de till förfogande ställda medlen efter arbetenas

färdigställande återlevererades till fonden för att disponeras på samma

sätt som övriga å denna redovisade likvida tillgångar. Det kunde här övervägas

att införa en anordning likartad med den som gällde beträffande s. k.

äldre reservationsanslag, vilkas användning enligt av 1929 års riksdag antagna

grunder vore tidsbegränsad.

Bihang till riksdagens protokoll 19H8. 1 sami. Nr 201. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

De av mig sålunda anlagda synpunkterna på frågan om anvisande av medel

till reparations- och underhållskostnader m. m. voro vägledande vid mitt

ställningstagande till de av myndigheterna gjorda äskandena beträffande budgetåret

1937/38.

I sin skrivelse nr 441 i anledning av propositionen anförde riksdagen vad

angår ifrågavarande anslagsposter, att riksdagen ej velat motsätta sig att

dessa upptoges i enlighet med propositionens beräkning. I avvaktan på att

de närmare riktlinjerna för förnyelsefondsavsättningarna hunne klarläggas

syntes nämligen, såsom av mig antytts, det vara av vikt att underhållsanslagen

ej tilltoges för knappt, enär från dessa anslag tillsvidare måste täckas vissa

utgifter, som framdeles kunde och borde bestridas från förnyelsefonderna.

1 anslutning till de i propositionen gjorda uttalandena ville dock riksdagen

framhålla angelägenheten av kontroll över att ej reparations- och underhållsanslagen

anlitades för nyinvesteringsändamål eller andra jämförliga behov.

När Kungl. Majit sedermera i regleringsbrevet den 18 juni 1937 fastställde

staten för fastighetsfonden för innevarande budgetår, blevo rörande reparations-

och underhållskostnaderna följande föreskrifter meddelade:

Kungl. Majit förklarar, att de under denna rubrik upptagna anslagsbeloppen

icke må överskridas, dock att denna föreskrift icke skall hava tillämpning

å den under utrikesdepartementets delfond upptagna anslagsposten till

kursförluster.

Kungl. Majit föreskriver, att i den mån medel av de under denna rubrik

upptagna anslagsposterna ställas till förfogande utan angivande av bestämt

ändamål, anslagsmedlen må användas för nödvändiga underhållsarbeten eller

ersättningsarbeten avsedda att upprätthålla fastighetsbeståndets bokförda

värde, men däremot icke för investering medgivande ökning av nämnda värde;

och skall myndighet, som förvaltar delfond av fastighetsfonden, före den

t januari 1939 till Kungl. Majit avgiva redogörelse för användningen under

hudgetåret 1937/1938 av ifrågavarande medel, jämte från föregående budgetår

reserverade medel.

Kungl. Majit — som erinrar, att besparingar, som kunna uppkomma å de

under ifrågavarande rubrik upptagna, till beloppet begränsade anslagsposterna,

skola för varje delfond vid budgetårets utgång överföras till en för delfonden

upplagd diversemedelstitel — förklarar, att den myndighet, som förvaltar

delfonden, äger utan Kungl. Majits bemyndigande i varje särskilt fall

disponera sådana besparingar för bestridande av de reparations- och underhållskostnader

m. m. för delfonden tillhörande fastigheter, vartill de under

anslagsposterna beräknade medlen av Kungl. Majit anvisats. Därvid skall

dock iakttagas, att i den mån under ifrågavarande anslagsposter efter fastighetsfondens

uppläggande anvisats vissa belopp för särskilt angivna ändamål,

besparingar å de sålunda till förfogande ställda medlen skola redovisas å särskilda

för ändamålet upplagda konton, samt att sedan ändamålet blivit fyllt,

dock senast vid utgången av andra budgetåret efter det, å vars stat medlen

blivit sist anvisade, dylika besparingar skola, där Kungl. Majit ej annorlunda

bestämmer, tillgodoföras den å fastighetsfondens stat uppförda inkomsttiteln

»Diverse inkomster».

Jag övergår härefter till de av myndigheterna framlagda förslagen om anvisande

för nästa budgetår av medel till reparations- och underhållskostnader

m. m.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

19

Fångvåidsstgrelsens delfond.

Till reparations-

och underhållskostnader

m. m. för denna delfond hava i

fastighetsfondens stater varit anslagna föl-

jande belopp, jämte vilka ställts de faktiska utgifterna under respektive bud-

getår:

Budgetår

Enligt stat

kronor

Enligt räken- skaperna

kronor

1935/36...............

....... 285,000

272,968: 09

1936/37...............

....... 535,000

399,056: 21

1937/38...............

....... 300,000

Av det för budgetåret 1936/37 anvisade beloppet hänförde sig 285,000 kronor

till ordinarie reparations- och underhållskostnader m. m., medan 250,000

kronor avsågo vissa stone arbeten vid centralfängelserna å Långholmen och

Härlanda samt i Härnösand. Det för budgetåret 1937/38 anslagna beloppet

avser däremot enligt regleringsbrevet för fastighetsfonden endast ordinarie

reparations- och underhållskostnader m. m. för delfonden tillhörande fastigheter,

i vilka kostnader skola inbegripas utgifter för brandredskap.

I vad avser medelsbehovet för ordinarie reparations- och underhållskostnader

m. m. för budgetåret 1938/39 har fångvårdsstyrelsen framhållit,

att trängande behov förelåge av vissa mera omfattande reparationsoch

underhållsarbeten vid flera fångvårdsanstalter. Kostnaderna för byggnadsarbeten

hade visserligen avsevärt stigit, men styrelsen hade icke ansett

sig böra begära någon av prisstegringen föranledd ökning av de för reparations-

och underhållskostnader avsedda medlen. Anslagsposten för ordinarie

reparations- och underhållsarbeten m. m. syntes sålunda för budgetåret 1938/

39 kunna bibehållas vid sitt nuvarande belopp 300,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har lämnat beräkningen av denna anslagspost

utan erinran.

Utrikesdepartementets del fond. För denna delfond hava till reparationsoch

underhållskostnader m. m. beräknats respektive utgått följande belopp:

Budgetår

1935/36

1936/37

1937/38

Enligt stat

kronor

146.400

141.400

181.400

Enligt räkenskaperna

kronor

94,510: 56

146,371: 57

Höjningen för budgetåret 1937/38 med 40,000 kronor är föranledd därav,

att de merutgifter för med ifrågavarande anslagspost avsedda ändamål, vilka

uppkomma till följd av minskning av den svenska kronans värde i förhållande

till vissa utländska valutor efter den 27 september 1931, skola bestridas

från en förslagsvis beräknad anslagspost under denna rubrik å fastighetsfondens

stat och icke, såsom tidigare varit fallet, täckas från det å tredje

huvudtiteln uppförda anslaget till reglering av vissa kursförluster.

Av den utav utrikesdepartementet gjorda framställningen rö
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

rande behovet av medel till reparations- och underhållskostnader för hudgetåret

1938/39 inhämtas nu i huvudsak följande:

Vid ingången av budgetåret 1937/38 kvarstående reservation å 46,917 kronor

89 öre syntes, såvitt nu kunde bedömas, komma att vara i det närmaste

förbrukad vid ingången av budgetåret 1938/39 på grund av pågående eller

nyligen avslutade mera omfattande reparationer vid beskickningsfastigheterna

i Berlin, Haag, Helsingfors, Paris och Rom.

Enligt en av byggnadsrådet G. A. Nilsson den 28 oktober 1931 uppgjord

promemoria, återgiven i 1932 års statsverksproposition tredje huvudtiteln sid.

30, beräknades underhållskostnaderna för beskicknings- och konsulatfastigheterna

med trädgårdar till sammanlagt 78,500 kronor. I samma proposition

beräknades onera och övriga omkostnader till i runt tal 49,000 kronor.

Sammanlagt beräknades alltså (78,500 + 49,000 —) i runt tal 127,000 kronor.

Dessa beräkningar hade oförändrade lagts till grund för anslagsberäkningarna

till riksdagarna 1935 (prop. 115, sid. 4), 1936 (prop. 214, sid. 14)

och 1937 (prop. 221, sid. 20). För budgetåren 1935/36—1937/38 hade under

denna post för ränta och amortering å köpeskillingen för beskickningsfastigheten

i Ankara även upptagits 14,400 kronor.

Utgifterna för »Reparationer och underhåll» samt »Onera och övriga omkostnader»

hava under budgetåi''en 1932/33—1936/37 varit följande:

Reparationer och

Budgetår underhåll1

• kronor

Onera etc.1

kronor

1932/33 .............. 36,320 48,350 52,370 64,960

1933/34 .............. 62,390 77,205 46,830 60,085

1934/35 .............. 76,570 90,345 49,750 65,455

1935/36 .............. 97,910 119,094 55,390 76,125

1936/37 .............. 68,280 79,660 64,700 80,250

Utgifterna för beskickningsfastigheten i Ankara hava för vart och ett av

budgetåren 1933/34—1936/37 med kursförlustersättning utgjort cirka

25,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna under förevarande anslagspost hava i medeltal

utgjort 130,490 kronor, om kursförlustersättning icke medräknas, och

177,705 kronor, örn sådan ersättning inräknas.

Med anledning av från utrikesdepartementet i en promemoria av den 7

oktober 1937 framfört önskemål om ny beräkning rörande underhållskostnaderna

för under departementet hörande beskicknings- och konsuiatfastigheter

med tillhörande trädgårdar — särskilt med anledning av fastighetsbeståndets

ökning med beskickningsfastigheten i Warzawa, konsulatfastigheten

i Reykjavik samt tillbyggnad å beskickningsfastigheten i Washington

— har byggnadsstyrelsen, som under hand tagit del av dels departementets

utgifter för reparation och underhåll av åsyftade byggnader och

trädgårdar och dels av dess utgifter för onera etc. för budgetåren 1932/33—

1936/37, efter verkställd utredning i skrivelse till ministern för utrikes ärendena

den 13 oktober 1937 anfört följande:

1 I de kursiverade beloppen har inräknats även kursförlustersättning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 201.

21

Enligt en inom styrelsen utarbetad P. M. hava reparations- oell underhållskostnaderna

för byggnaderna beräknats till 72,000 kronor samt kostnaderna

för underhåll och skötsel av trädgårdar samt planteringar till 10,000 kronor

för budgetåret 1938/39.

Till grund för tidigare av departementet framförda anslagsäskanden har

legat en av byggnadsrådet Georg A. Nilsson den 28 oktober 1931 uppgjord

beräkning, som i avrundade belopp slutade å 70,000 kronor för byggnadsunderhåll

och 8,500 kronor för trädgårdsunderhåll. Förstnämnda belopp var

beräknat med ledning av då uppskattade byggnadsvärden. Sedan denna beräkning

upprättats, har tillkommit en beskickningsfastighet i Ankara. Under

innevarande budgetår tillkomma beskickningsfastigheten i Warszawa och

konsulatfastigheten i Reykjavik, varjämte tillbyggnaden av beskickningsfastigheten

i Washington kommer att slutföras.

I byggnadsstyrelsens ovanberörda promemoria hava underhållskostnaderna

grundats på från departementet erhållna uppgifter för nästförflutna budgetår,

varvid beloppen angivits utan kursförluster. Jämväl den erfarenhet,

som styrelsen inhämtat vid behandling av ärenden rörande ifrågavarande

fastigheter under senare år har givetvis haft betydelse. Kostnaderna för mera

omfattande reparationer, såsom exempelvis omläggning av rörledningar, förstärkning

av byggnadsgrund eller avsevärda reparationer i samband med beskickningschefers

avgång äro icke avsedda att inrymmas i det av styrelsen

beräknade kostnadsbeloppet.

Vad de nya fastigheterna beträffar hava kostnaderna upptagits till jämförelsevis

låga belopp, vilka kunna beräknas gälla åtminstone för de närmaste

åren.

Det beräknade beloppet för underhåll av trädgårdar har erhållits med ledning

av uppgifter, som utrikesdepartementet lämnat i samband med den utredning,

som verkställdes vid bildandet av statens allmänna fastighetsfond

ar 1935.

I departementets ovanberörda promemoria har uppgivits, att kostnaderna

för onera etc., för budgetåret 1936/37 uppgått till omkring 65,000 kronor.

Med hänsyn till nytillkomna fastigheter synes det byggnadsstyrelsen lämpligt,

att för budgetåret 1938/39 för detta ändamål upptages ett belopp av

70.000 kronor, oberäknat kursförluster.

På grundval av detta byggnadsstyrelsens utlåtande hava i utrikesdepartementets

framställning sammanlagda utgifterna för reparationer

och underhåll, onera etc. samt ränta och amortering för beskickningsfastigheten

i Ankara, inberäknat kursförlustersättning, upplagits till (82,000 +

88.000 + 25,000 =) 195,000 kronor. På denna utgiftspost syntes det knappast

längre vara erforderligt att göra en uppdelning med särskild förslagsvis

beräknad delpost för kursförlustersättning. Därest sådan uppdelning dock

ansåges böra göras, syntes posten för kursförluster böra siittas till 40,000

kronor.

I utlåtande över utrikesdepartementets framställning har byggnadsstyrelsen

omförmält, att styrelsen haft tillfälle att tillsammans med utrikesdepartementet

verkställa nya beräkningar rörande underhållet av här

ifrågakomna fastigheter med tillhörande trädgårdar, varvid hänsyn tagits

lill de verkliga utgifter departementet haft under senaste femårsperiod, inberäknat

kursförlustersättning. 1 anslutning därtill hava underhållskostnaderna

beräknats till 90.000 kronor. De i samma utgiftspost ingående kost
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

naderna för onera etc. hava vid överläggningarna med departementet befunnits

kunna sänkas till förslagsvis 85,000 kronor. Med tillägg av de av departementet

beräknade utgifterna för beskickningshuset i Ankara skulle således

denna utgiftspost kunna beräknas till (90,000 + 85,000 + 25,000)

200,000 kronor.

Medicinalstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader

m. m. hava för denna delfond anslagits och utgått följande belopp:

Budgetår stat

kronor

1935/36 .................... 900,000

1936/37 .................... 1,012,000

1937/38 .................... 1,100,000

Enligt räkenskaperna

kronor

734,405:17

866,360: 29

Med avseende å denna anslagspost har medicinalstyrelsen framhållit,

att underhållet av de till styrelsens delfond hörande fastigheterna

krävde år från år stegrade kostnader. Detta gällde ej blott de egentliga sjukhusbyggnaderna

utan även och i proportionsvis högre grad sinnessjukhusens

bostadshus, vilka i stor utsträckning påfordrade underhålls- och förbättringsarbeten.

Med hänsyn till det begränsade belopp, som anvisats för ändamålet,

hade medicinalstyrelsen endast med iakttagande av en i längden icke försvarlig

återhållsamhet kunnat bevilja utförande av dylika arbeten. Det till

reparations- och underhållskostnader m. m. anvisade beloppet borde på

grund härav och jämväl med hänsyn till de under senaste tiden starkt ökade

kostnaderna för byggnadsmateriel av olika slag höjas från nuvarande

1,100,000 kronor till 1,250,000 kronor.

På av medicinalstyrelsen anförda skäl har byggnadsstyrelsen ansett

sig böra tillstyrka, att förevarande utgiftspost till reparations- och underhållskostnader

m. m. höjdes till 1,250,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond hava till reparationsoch

underhållskostnader m. m. anvisats följande belopp, jämte vilka angivits

de faktiska utgifterna från anslagsposten under respektive budgetår:

Budgetår

Enligt stat

kronor

1935/36 ...........

......... 1,243,500

1936/37 ...........

......... 1,321,000

1937/38 ...........

......... 1,700,000

Enligt räkenskaperna

kronor

1,023,789:18

1,036,149: 58

Beträffande dispositionen av den för budgetåret 1937/38 uppförda anslagsposten

har Kungl. Maj:t i regleringsbrevet för fastighetsfonden den 18 juni

1937 meddelat följande bestämmelser:

Kungl. Maj:t medgiver, att byggnadsstyrelsen må av denna anslagspost

disponera högst 1,472,000 kronor för ordinarie reparations- och underhållskostnader

m. m. för delfonden tillhörande fastigheter, i vilka kostnader inbegripas

dels staten åliggande kommunala och andra utskylder för de fastig
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

heter, som ingå i delfonden, dels ock staten åliggande renhållnings- m. fl.

utgifter för staten tillhöriga i delfonden ingående fastigheter i Stockholm.

Kungl. Maj:t, som den 12 juni 1936 bemyndigat byggnadsstyrelsen att för en

kostnad av högst 188,000 kronor låta verkställa av styrelsen i skrivelse den

13 november 1935 föreslagen iståndsättning av de sanitära anläggningarna

m. m. vid veterinärhögskolan, medgiver, att av förevarande anslagspost må

för detta ändamål utgå ett belopp av högst 69,000 kronor.

Kungl. Majit bemyndigar byggnadsstyrelsen att för en kostnad av högst

223,000 kronor låta verkställa av styrelsen i skrivelse den 28 oktober 1936

föreslagna reparationer beträffande fasaderna till de båda flygelbyggnaderna

vid f. d. positionsartilleriregementets kasern, omtäckning av yttertaken med

galvaniserad plåt m. m. samt medgiver, att av förevarande anslagspost må

utgå ett belopp av högst 159,000 kronor för dels östra flygelns iordningställande.

däri inbegripet anordnande av en kulvert till huvudbyggnaden,

framdragning av värmeledningar från värmecenlralen i statens historiska

museum samt anordnande av värmeledning i krigsarkivets lokal i bottenvåningen,

dels ock vissa arbeten å västra flygeln, avseende dränering samt

yttertakets omläggning.

I sin förevarande skrivelse den 29 september 1937 med förslag till stat för

byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden för nästa budgetar har styrelsen

upptagit anslagsposten för reparations- och underhållskostnader m. m.

för denna delfond till 2,054,000 kronor. Till stöd för detta förslag har byggnadsstyrelsen

anfört följande:

I styrelsens skrivelse den 28 oktober 1936 med förslag till inkomst- och

utgiftsstat för styrelsens delfond för budgetåret 1937/38 har styrelsen lämnat

en detaljerad utredning rörande sättet för beräkning av reparations- och

underhållsanslaget, vilken resulterade i att anslaget borde utgöra 1.5 °/o av

delfondens byggnadsvärde. Detta beräkningssält godkändes av Kungl.

Majit och riksdagen och ligger alltså till grund för innevarande budgetårs

anslag. „

Emellertid hava efter styrelsens sistnämnda framställning sådana förhållanden

inträtt inom byggnadsfacket, att en viss justering av procentsatsen

måste ske. Materialpriserna liava sålunda stegrats och även arbetslönerna

äro höjda genom det nya avtalet i byggnadsfacket. Efter byggnadsstyrelsens

beräkningar skulle nuvarande underhållskostnader ligga omkring 12 /o

över föregående års kostnader. Vid bedömandet av underhållskostnaderna

för budgetåret 1938/39 torde dessutom hänsyn böra tagas till att ytterligare

någon ökning av priserna å vissa byggnadsmaterial kan av olika skäl tänkas

inträda under budgetåret 1938/39. Man torde därför icke kunna beräkna

en lägre förhöjning av de totala byggnadskostnaderna än 15 %>, jämfört med

1936 års priser. „ . , , , , , , .

Då de uppskattade byggnadsvärdena a i byggnadsstyrelsens deltond ingående

fastigheter icke ökats med hänsyn till inträffad prisstegring, torde

det alltså vara nödvändigt att öka procentsiffran 1.5 med 15 %>, oller avrundat

till 1.7 % av byggnadsvärdena.

Det byggnadsvärde, som bör läggas till grund för procentberäkningen, ulgör

100.871,125 kronor.

Reparations- och underhållsanslaget blir alitsa 1.7 /o av 100,871,1-5

1,714,809: 13 kronor eller avrundat 1,715,000 kronor.

Till underhållskostnaderna bör järnvä! läggas ett belopp för bestridande

av staten åliggande kommunala och andra utskylder, vilka kunna beräknas

lill i runt tal 10,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

För ändamål, som tidigare bekostats från anslaget till lyshållning med

flera utgifter lör kronans publika hus i Stockholm, bör liksom för innevarande

budgetår ett belopp av 30,000 kronor tilläggas underhållsanslaget.

Vidare böra inberäknas vissa fortsättningsanslag för fasadreparationer å

flygelbyggnaderna vid f. d. positionsartilleriregementets kaserner och för

iståndsättandet av de sanitära anläggningarna vid veterinärhögskolans byggnader

i Stockholm samt anslag för fasadreparationer å blindinstitutets vid

Tomteboda huvudbyggnad.

Följande torde vara att erinra rörande dessa arbeten.

Under motivering att den väsentliga nedskärning av anslagsäskandena,

som under de senare åren ägt rum, föranlett eftersättande av nödvändiga

underhållsarbeten, äskade styrelsen i skrivelse den 26 oktober 1936 särskilda

medel utöver det normala underhållsanslaget. Dessa äskanden avsågo fasadreparationer

å flygelbyggnaderna vid f. d. positionsartilleriregementets kasern

samt iståndsättandet av de sanitära anläggningarna m. m. vid veterinärhögskolans

byggnader i Stockholm.

Ifråga om nämnda flygelbyggnader meddelade styrelsen, alt reparationsarbetena

beräknades till 223,000 kronor, varav för budgetåret 1937/38 äskades

130,000 kronor för östra flygelns färdigställande och 29,000 kronor för

vissa arbeten å västra flygeln. För färdigställande av västra flygelbyggnaden

skulle sålunda för budgetåret 1938/39 erfordras 64,000 kronor. På grund av

tidigare omnämnda, under innevarande år inträffade kostnadsökningar måste

det ursprungligen beräknade beloppet 223,000 kronor enligt av styrelsens

byggnadsbyrå verkställd detaljerad utredning höjas med 28,000 kronor till

251.000 kronor.

I den för östra flygeln beräknade kostnaden ingår ett belopp för anordnande

av en kulvert till den å tomten belägna huvudbyggnaden, avsedd för

bland annat framdragning av värmeledning från huvudbyggnadens värmecentral.

Enär den stora gårdsplanen mellan huvudbyggnaden och flyglarna

kommer att slutligt iordningställas under år 1938, torde det vara välbetänkt

att anordna en liknande kulvert mellan huvudbyggnaden och västra flygeln

för framtida anordnande av värmeledning i den senare. Härigenom undvikas

jämförelsevis dyrbara återslällningsarbeten å gården och icke oväsentliga

olägenheter för historiska museet. Kostnaden för sistnämnda kulvert har

styrelsen beräknat till 12,000 kronor. För slutförandet av flyglarnas yttre

reparation ävensom för anordnande av kulvert mellan västra flygeln och

huvudbyggnaden erfordras sålunda 64,000 + 28,000 + 12,000 kronor eller

sammanlagt 104,000 kronor.

Beträffande veterinärhögskolans byggnader framlade styrelsen i skrivelse

den 13 november 1935 en plan för rörledningarnas omläggning m. m. för en

total kostnad av 188,000 kronor att fördelas på tre budgetår. För budgetåret

1936/37 anvisades 51,000 kronor och för innevarande budgetår 69,000

kronor. För arbetenas avslutande .skulle sålunda under budgetåret 1938/39

erfordras resterande belopp 68,000 kronor. På grund av inträffade prisstegringar

erfordras emellertid ett tilläggsbelopp enligt----kostnadsberäk
ning

av 30,000 kronor.

Anslagsbehovet för budgetåret 1938/39 utgör således 68.000 + 30,000 =

98.000 kronor.

Från direktionen för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda bär

framhållits, alt huvudbyggnadens fasader vore i behov av reparation. Med

hänsyn till att institutet hösten 1938 firar minnet av sin 50-åriga tillvaro å

denna plats, har direktionen hemställt, att byggnadsstyrelsen måtte hos

Kungl. Majit hemställa örn anslag för fasadernas reparation före nämnda

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201. 25

tidpunkt. Styrelsen kan vitsorda, att behov av fasadreparationen föreligger

inom närmaste tid.

Ifrågavarande fastighet tillfördes byggnadsstyrelsens förvaltning den 1

juli 1935 i samband med fastighetsfondens inrättande. Det skick, vari byggnaderna

i allmänhet befunno sig vid denna tidpunkt, gav vid handen, att de

till direktionens förfogande ställda underhållsanslagen under åren närmast

före nämnda tidpunkt varit alltför knappt tilltagna. Styrelsen har därför

under de gångna två åren måst utföra åtskilliga inre iståndsättnings- och

underhållsarbeten. Även under de närmaste åren komma dessa arbeten, avseende

golv, trappor, snickerier och målning, att draga jämförelsevis stora

kostnader. Den nu ifrågasatta fasadreparationen å huvudbyggnaden, som

enligt---kostnadsberäkning belöper sig på 97,000 kronor, synes där
för

böra föranleda en ökning av underhållsanslaget med motsvarande belopp.

1 utredningen har bland annat medtagits insättande av nya fönsterlufter med

kopplade inåtgående bågar, enär de nuvarande, ursprungliga fönstren äro

bristfälliga och dessutom, enligt vad institutets rektor framhållit, på grund

av sin gammalmodiga konstruktion med ytter- och innerbågar mycket

olämpliga.

Den sammanlagda reparations- och underhållskostnaden för byggnadsstyrelsens

delfond skulle alltså enligt styrelsens ifrågavarande framställning

uppgå till 1,715,000 + 10,000 + 30,000 + 104,000 + 98.000 + 97,000 =

2,054,000 kronor.

1 det föregående har jag tillstyrkt, att de fastigheter, som staten från och

med den 1 juli 1938 övertager i samband med dövstumundervisningens förstatligande,

skola redovisas å fastighetsfonden och ställas under byggnadsstyrelsens

vård och förvaltning.

Av en år 1936 avgiven utredning med förslag angående omorganisation

av dövstumundervisningsväsendet (Statens offentliga utredningar 1936: 49)

framgår, bland annat, att, ehuru åtskilliga reparations- och förbättringsarbeten

under senare år verkställts å en del av dövstumskoldistriktens fastigheter,

åtskilliga förbättringar dock återstode att utföra, innan skolorna med

hänsyn till lokalerna kunde anses vara på ett tillfredsställande sätt anordnade.

Vid skolorna å Manilla och i Härnösand vore de erforderliga arbetena

av betydande omfattning. De sammanlagda kostnaderna för de ombyggnadsoch

förbättringsarbeten, som på grund av då rådande förhållanden kunde

anses såsom behövliga under den närmaste framtiden, beräknades av utredningen

till 1,356,000 kronor, av vilket belopp 115,500 kronor borde anvisas

för budgetåret 1938/39 till utförande av förbättringsarbeten vid .skolorna i

Växjö, Vänersborg och Härnösand.

Skolöverstvrels e n har emellertid i sitt av mig i det föregående

omförmälda utlåtande uttalat, att överstyrelsen ansett, att utförandet av nödiga

ombyggnader och större reparationer borde uppskjutas, till dess de nya

skolstyrelserna hunnit taga ståndpunkt till de frågor i nu förevarande avseende,

som kunde komma att visa sig vara aktuella, överstyrelsen hade

fördenskull icke i sina statberäkningar för budgetåret 1938/39 upptagit några

för fastigheternas förbättrande avsedda engångskostnader.

överstyrelsen bär vidare erinrat, att till underhåll av respektive skolors

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

fastigheter i de nu fastställda staterna äro upptagna varierande belopp för

de olika skolorna, nämligen för Manilla 10,000 kronor, för Växjö 5,000 kronor,

för Lund 10,500 kronor, för Vänersborg 2,000 kronor, för örebro

4,300 kronor, för Gävle 10,000 kronor och för Härnösand 8,300 kronor, överstyrelsen

bar i sina beräkningar rörande omkostnadsstat för dövstuinundervisningsväsendet

för budgetåret 1938/39 föreslagit, att utgifterna för ifrågavarande

ändamål skola upptagas med 8.000 kronor för Manilla, 5,000 kronor

för Växjö, 6,000 kronor för Lund, 7.500 kronor för Vänersborg, 3,500 kronor

för örebro. 6.900 kronor för Gävle och 7.000 kronor för Härnösand eller

sammanlagt 43,900 kronor.

Byggnadsstyrelsen har anfört följande:

De fastigheter, som kunna komma att överlämnas till statsverket, äro dövstumsskolorna

på Manilla samt i Växjö, Lund, Vänersborg, örebro, Gävle oell

Härnösand---.

Byggnadsstyrelsen bar genom vederbörande länsarkitekter och biträdande

länsarkitekter föranstaltat besiktningar av nämnda fastigheter, och har därvid

befunnits att en stor del av de till anläggningarna hörande byggnaderna

måste underkastas genomgripande iståndsättnings- och moderniseringsarbeten.

Styrelsen tillåter sig i detta avseende erinra att föredragande departementschefen

vid avgivande av proposition till 1937 års riksdag angående

statens övertagande av dövstumsundervisningen framhållit, att vederbörande

i avvaktan på dövstumsundervisningens förstatligande betänkligt eftersatt

underhållet av skolbyggnaderna. De engångskostnader, som med hänsyn till

ovannämnda förhållanden inom en snar framtid måste nedläggas å de olika

byggnaderna, hava vid den år 1936 verkställda utredningen i förevarande

ärende beräknats till sammanlagt 1,356,000 kronor, av vilket belopp 115,500

kronor enligt utredningen borde anvisas för budgetåret 1938/39 till utförande

av vissa förbättringsarbeten vid skolorna i Växjö, Vänersborg och Härnösand.

Skolöverstyrelsen, som utgår ifrån att dövstumsskolefastigheterna komma

att bliva ställda under byggnadsstyrelsens vård, har framhållit, att överstyrelsen

ansåge, att utförandet av nödiga ombyggnader och större reparationer

borde uppskjutas till dess de nya skolstyrelserna hunnit taga ståndpunkt till

de frågor i nu förevarande avseende, som kunde komma att visa sig vara

aktuella, överstyrelsen har fördenskull icke i sina statberäkningar för budgetåret

1938/39 upptagit några för fastigheternas förbättrande avsedda engångskostnader.

Beträffande vad skolöverstyrelsen sålunda anfört har byggnadsstyrelsen

icke något att i huvudsak erinra. Vid av byggnadsstyrelsen enligt ovan verkställda

besiktningar har emellertid befunnits alt plåttaket å skolbyggnaden i

Växjö är i sådant bristfälligt skick att detsamma, därest icke byggnaden i

övrigt skall taga skada, måste med det snaraste ersättas med ett nytt, och

bör detta arbete, som kan beräknas draga en kostnad av 15,000 kronor,

komma till utförande redan under budgetåret 1938/39. I övrigt torde frågan

om skolornas iståndsättande och modernisering böra bliva föremål för en

närmare utredning, i vilken de nya skolstyrelserna givetvis böra deltaga.

Härvid synes även böra tagas under övervägande huruvida det icke i vissa

fall, med hänsyn till de stora engångskostnader, som måste nedläggas på

ifrågavarande byggnader, vore ekonomiskt fördelaktigare att uppföra nybyggnader

på andra platser. Detta torde exempelvis möjligen vara förhållandet

med skolorna å Manilla och i Lund. Styrelsen får i detta sammanhang framhålla,

att erforderliga iståndsättnings- och moderniseringsarbeten torde visa

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201■ 27

sig komma att draga större kostnader än vad 1936 års utredning beräknade.

--—

I ovannämnda förslag till inkomst- och utgiftsstat för budgetåret 1938/39

för statens allmänna fastighetsfond: byggnadsstyrelsens delfond har byggnadstyrelsen

beräknat utgifterna för ett normalt underhåll av till nämnda

delfond hörande byggnader efter 1.7 °/o av byggnadsvärdena. Med tillämpning

av samma beräkningsgrund skulle underhållskostnaderna för nu ifrågakomna

byggnader för budgetåret 1938/39 uppgå till i avrundat tal 60,000

kronor, till vilket belopp emellertid bör läggas ovannämnda kostnad å 15,000

kronor för omläggning av plåttaket å dövstumsskolan i Växjö. De sammanlagda

reparations- och underhållskostnaderna skulle alltså för nämnda budgetår

uppgå till 75,000 kronor.

Universitetens delfonder. För underhåll och reparationer av Uppsala universitets

byggnader anvisas å universitetets materialanslag årligen en särskild

anslagspost, som tidigare utgjort 63,700 kronor men för innevarande

budgetår böjts till 81,000 kronor, varjämte Uppsala läns landsting årligen

anvisar 7,500 kronor till akademiska sjukhusets yttre underhåll. För utskylder

och brandavgifter för universitetets fastigheter i Uppsala anvisas

vidare å samma anslag årligen 6,500 kronor. Kostnaderna för akademiska

sjukhusets inre underhåll, vilka under senare år torde hava uppgått till något

över 15,000 kronor, hava utgått från sjukhusets driftsmedel. För dessa

ändamål stå sålunda, inberäknat sistnämnda belopp, sammanlagt omkring

110,000 kronor till universitetets förfogande. Detta belopp motsvarar omkring

0.5 % av fastigheternas värde. Då de medel, som hittills anvisats

till underhåll av fastigheterna, sedan länge varit otillräckliga, har även reservfonden

måst anlitas för bestridande av underhållskostnader. Under den

senaste femårsperioden hava bidragen från reservfonden för dessa ändamål

uppgått till sammanlagt 62,000 kronor.

Till underhåll och reparationer av Lunds universitets fastigheter hava från

universitetets materielanslag årligen anvisats 44,000 kronor, vilket belopp

emellertid från och med innevarande budgetår höjts till 62,500 kronor, motsvarande

omkring 1 % på byggnadsvärdet.

I promemorian angående redovisning av Uppsala och Lunds universitets

fastigheter (jfr propositionen nr 200) hava de sakkunniga anfört följande

rörande beräkningen av anslagsposterna till underhåll och reparationer:
Jämföras

de medel, som anvisats till löpande reparations- och underhållskostnader

m. m. för universiteten med de anslag, som för nästa budgetår

(1937/38) för motsvarande ändamål beräknas för fastighetsfondens förvaltningsmyndigheter,

erhålles följande sammanställning:

Reparations- oell

underhållskostnader

i % av fastigheternas

värden

Fångvårdsstyrelsen ....................... 3.2

Utrikesdepartementet ..................... 2.4

Medicinalstyrelsen ........................ 1.4

Byggnadsstyrelsen ........................ 1.5

Uppsala universitet ........................ 0.5

Lunds universitet ......................... 1.0.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

För universiteten hava sålunda såsom årliga anslag ickes anvisats belopp,

som täckt kostnaderna för det nödvändiga underhållet av byggnaderna. För

större reparationer hava universiteten varit hänvisade att begära särskilda

anslag. Detta förfaringssätt har hittills i stor utsträckning tillämpats vid anvisande

av medel för underhåll av vissa statliga byggnader. För vidmakthållande

av de statliga byggnader, vilka redovisas å statens allmänna fastighetsfond,

anvisas numera i stället årligen det belopp, som enligt uppgjorda

genomsnittsberäkningar bör vara erforderligt för byggnadernas vidmakthållande,

varjämte särskilda medel avsättas för fastigheternas förnyelse. Därest

en rationell fastighetsredov isning skall genomföras vid universiteten, måste

ställning tagas till frågan, huruvida även för framtiden den nuvarande ordningen

skall bibehållas och högre belopp alltså anvisas blott då större reparationer

eller ombyggnader bliva erforderliga, eller om årligen skall anvisas

vad som genomsnittligt erfordras för byggnadernas vidmakthållande och förnyelse.

De sakkunniga tveka för sin del icke att förorda sistnämnda förfaringssätt

såsom det ur ekonomisk synpunkt förmånligaste.

Vid övergång till rationellare medelsanvisning kan emellertid icke undvikas

att under en följd av år — liksom skett med de å fastighetsfonden bokförda

byggnaderna — utöver de löpande underhållskostnaderna särskilda

medelsanvisningar erfordras för iståndsättande av sådana byggnader, vilkas

underhåll tidigare varit eftersatt.

Örn en enhetlig och rationell redovisning av kostnaderna för Uppsala universitets

fastigheter skall genomföras, böra vidare underhållskostnaderna —

med hänsyn till sättet för fördelning av kostnaderna för akademiska sjukhuset

— lämpligen uppdelas på två anslagsposter, den ena avseende akademiska

sjukhuset och den andra universitetets övriga byggnader.

För underhåll av akademiska sjukhuset har universitetet hittills, såsom

ovan anförts, disponerat (7,500 + 15,000=) 22,500 kronor motsvarande

034 % av det — — — beräknade fastighetsvärdet. (Det förutsättes här

att i beloppet å 15,000 kronor icke ingå några expenskostnader.) Från universitetets

underhållsanslag hava några nämnvärda medel för ändamålet icke

kunnat disponeras. Om underhållskostnaden för akademiska sjukhuset skulle

beräknas i relation till de belopp, som anvisas för underhåll av de å fastighetsfonden

redovisade sinnessjukhusen, skulle för ändamålet erfordras

omkring 100,000 kronor, varvid de sakkunniga räkna med ett, frånsett kvinnokliniken,

till 6 miljoner kronor reducerat fastighetsvärde. Härvid har hänsyn

icke tagits till sanatoricbyggnaden.

För underhåll av universitetets övriga byggnader hava hittills disponerats

återstoden av de ovannämnda till universitetets förfogande stående beloppen,

alltså för underhåll och reparationer 63,700 kronor samt för skatter och

onera 6,500 kronor, förutom bidrag från reservfonden. Skulle underhållskostnadena

beräknas enligt de principer, vilka nu användas för beräkning

av kostnaderna för underhåll av byggnadsstyrelsens fastigheter, skulle för

nästa budgetår erfordras 1.5 % på byggnadsvärdet för färdiga byggnader +

6,500 kronor eller sammanlagt omkring 190,000 kronor mot i riksstatsförslaget

beräknade 81,000 kronor. Av angivna belopp skulle falla på de i statens

allmänna fastighetsfond upptagna värdena omkring 80,000 kronor och

på fastighetsvärdena i övrigt omkring 110.000 kronor. Medräknas byggnaden

för patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionen, komma

nämnda underhållskostnader för statens allmänna fastighetsfond att ökas

till något över 100,000 kronor.

För underhåll av fastigheterna vid Lunds universitet skulle under samma

förutsättning erfordras omkring 105,000 kronor mot för närvarande 62,500

kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

29

Förutom underhåll av byggnaderna bestrida universiteten vissa kostnader

för underhåll av de till allmän park upplåtna tomterna kring universitetshusen

samt de för allmänheten upplåtna områdena i botaniska trädgårdarna.

Även dessa utgifter böra utgå från förenämnda anslagsposter, vilka härför

borde höjas med ett obetydligt belopp.

Anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader böra erhålla reservationsanslags

karaktär.

Kanslern för rikets universitet har i utlåtande över de sakkunnigas

förslag anfört följande:

Ett i praktiskt hänseende betydelsefullt moment i sakkunnigförslaget utgöres

av de förordade anslagen till reparations- och underhållskostnader. Såsom

från bägge universitetens sida med styrka framhållits, äro de hittills utgående

å riksstaten uppförda anslagen till underhåll och reparationer av byggnader,

som höra till universitetens förvaltningsförmögenhet, uppenbart otillräckliga.

De utgöra för löpande budgetåret 81,000 kronor för Uppsala universitet

och 62,500 kronor för Lunds universitet. Jag ansluter mig helt till

vad universiteten därom uttalat. De sakkunnigas förslag innebär, att underhållsanslagen

för ifrågavarande fastigheter skulle avsevärt höjas i enlighet

med de principer, som tillämpas beträffande andra publika fstigheter för vilka

det nya systemet kommit till användning.

Angående ilet beräkningssätt, som av de sakkunniga härvid tillämpats, hänvisar

jag till promemorian och till avgivna yttranden. Såsom allmänt omdöme

örn förslaget i denna del önskar jag framhålla, att detsamma synes

starkt motiverat redan av den grund att det överensstämmer med de normer,

som hittills befunnits böra tillämpas i fråga örn byggnader, tillhörande statens

allmänna fastighetsfond. Det kan icke i längden vara god ekonomi att

ställa universitetsfastigheterna i en missgynnad särklass i förhållande till

andra publika byggnader. Vid bedömandet av den föreslagna ökningen av

reparationsanslagen bör dessutom beaktas, såsom framhållits av Uppsala universitets

drätselnämnd, att från ifrågavarande anslag skulle täckas jämväl

kostnaderna för åtskilliga sådana mera omfattande reparationer, för vilka nu

anslag för varje särskilt fall måst begäras av riksdagen utöver det ordinära

reparationsanslaget.

De sakkunnigas förslag att bestämma reparations- och underhållsanslagen

till 1.5 procent av byggnadernas uppskattade värde tillstyrkes från universitetens

sida och biträdes av mig.

Uppsala universitets drätselnämnd har i sitt yttrande berört frågan om beslutanderätten

beträffande reparationers utförande. Med hänvisning till den

särställning, som byggnader för vetenskapliga institutioner intaga i jämförelse

med vanliga ämbetslokaler och bostadshus, förordar universitetet, att även

mera omfattande reparationer må kunna efter beslut av universitetsmyndighet

företagas, utan att ärendet skall behöva underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Därest denna hemställan finnes kunna bifallas, torde det böra föreskrivas,

att beslut örn mera omfattande reparationer skola underställas universitetskanslern

för godkännande.

Härutöver hava i kanslerns utlåtande föreslagits vissa höjningar av de av

de sakkunniga beräknade anslagsposterna, föranledda av höjda byggnadsvärden.

Statskontoret har framhållit, att del enligt ämbetsverkets mening

varit önskligt, all man kunnat utfinna en rationellare beräkningsgrund för

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

anslaget till reparations- och underhållskostnader än de sakkunniga föreslagit.

Enligt ämbetsverkets uppfattning vore lämpligast, att universiteten årligen

i sina anslagsäskanden framlade en specificerad, verklig beräkning av

kostnaderna för de underhållsarbeten, som under påföljande budgetår ansåges

erforderliga, och att anslaget avpassades härefter.

Byggnadsstyrelsen har erinrat, att styrelsen för sin delfond för

budgetåret 1938/39 äskat höjning av utgiftsposten till reparations- och underhållskostnader

från 1.5 % till 1.7 % å värdet å färdiga byggnader. Då

det av de sakkunniga förutsattes, att ifrågavarande utgiftspost i staten för

universitetens fastigheter skulle beräknas efter samma grunder, som gällde

för byggnadsstyrelsens delfond, skulle överskottet från universitetens delfonder

komma att understiga 4 % å statskapitalet. Då man måste räkna med

att utgiftsposten till reparations- och underhållskostnader komme att fluktuera

till följd av växlingar i prisnivån, skulle, om överskottet ej skulle minskas,

inkomsttiteln: Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler

även komma att fluktuera.

Från Lunds universitet föreligga framställningar om anvisande av medel

å riksstaten för nästa budgetår till följande, utom det ordinarie fastighetsunderhållet

fallande ändamål, nämligen:

1) reparation av värmepanna i botaniska museet och elektrisk installation

i växthus i botaniska trädgården,

2) utbyte av värmepannor i medicinskt-kemiska och farmakologiska institutionerna

samt reparation av värmepannan i patologisk-anatomiska institutionen,

3) reparation av f. d. vaktmästarbostaden i den byggnad, som disponeras

av statistiska och matematiska institutionen.

över dessa framställningar har yttrande avgivits av byggnadsstyrelsen,

som tillstyrkt de föreslagna arbetenas utförande och beräknat kostnaderna

för desamma till 25,000 kronor.

Karolinska sjukhusets delfond. I den inom finansdepartementet upprättade

prome m orian angående karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets

fastighetsredovisning har förordats, att reparations- och underhållskostnaderna

för karolinska sjukhuset borde beräknas i relation till byggnadsvärdet

å sjukhusets färdiga och i anspråk tagna byggnader enligt de principer,

som tillämpades för medicinalstyrelsens delfond.

Statskontoret har anfört följande:

Reparations- och underhållskostnaderna torde med hänsyn till det begränsade

fastighetsbestånd — däri inbegripna serafimerlasarettets byggnader

— det här gäller, kunna för varje budgetår med tillräcklig säkerhet på förhand

bedömas, så att härför erforderliga medel kunna anvisas på grundval

av verkliga kostnadsberäkningar i stället för att bestämmas i relation till

byggnadsvärdet. Såvitt statskontoret kan finna, lärer något anslag av betydenhet

för reparations- och underhållskostnader för karolinska sjukhusets

byggnader icke bliva behövligt under de första åren.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

31

Riksräkenskapsverket har i utlåtandet,över promemorian, såsom

förut nämnts, ansett, att kostnaderna för underhåll och vård av serafimerlasarettets

fastigheter böra uppföras — icke såsom i promemorian föreslagits

under titeln hyror för av fonden förhyrda lokaler utan — under samma

titel som motsvarande kostnader för karolinska sjukhuset. Kostnaderna

för vartdera sjukhuset borde dock redovisas å skilda undertitlar. Vid godtagande

av riksräkenskapsverkets förevarande förslag holde utgiftstiteln för

reparation och underhåll av fastigheterna erhålla beteckningen »Reparationsoch

underhållskostnader m. m.».

Direktionen för karolinska sjukhuset har under förevarande

anslagspost beräknat ett belopp av förslagsvis 4,000 kronor avseende

karolinska sjukhuset. Vidare har direktionen under posten för hyresutgifter

upptagit förslagsvis 50,000 kronor för underhåll av serafimerlasarettets fastighet

Pilträdet nr 8.

Riksräkenskapsverket har i sitt utlåtande angående stat för

fastighetsfonden för nästa budgetår anfört följande:

För karolinska sjukhuset erfordras, enär endast en mindre del av sjukhuset

blivit färdigställt, blott ett obetydligt belopp till underhålls- och reparationskostnader.

För serafimerlasarettet, vars byggnader icke ägas av staten,

skulle, enligt hittills tillämpade principer, underhållskostnaderna redovisas

såsom hyreskostnader för av staten förhyrda lokaler. I enlighet med sitt i

utlåtande den 29 oktober 1937 angående inrättande av karolinska sjukhusets

delfond avgivna förslag har riksräkenskapsverket beräknat en särskild delpost

för sistnämnda byggnadskomplex under anslagsposten till reparationsoch

underhållskostnader m. m. Underhållskostnaderna för dessa båda sjukhus

hava av riksräkenskapsverket uppförts med av direktionen föreslagna

belopp.

För fångvårdsstyrelsens delfond har någon ändring i det nu-Departementsvarande

anslagsbeloppet för reparationer och underhåll icke ansetts erforder- chefen.

lig. Jag tillstyrker i enlighet med styrelsens förslag, att anslagsposten uppföres

med 300,000 kronor.

Å utrikesdepartementets delfond har anslagsposten till underhålls-

och reparationskostnader för budgetåret 1937/38 varit uppdelad på två

delposter, »utgifter beräknade efter parivärde» samt »kursförluster». I anslutning

till vad utrikesdepartementet i samband med avgivande av sitt statförslag

i första hand förordat tillstyrker jag, att denna uppdelning nu slopas

och att anslagsposten utföres med ett odelat belopp. Såsom framgår av den

lämnade redogörelsen har genom byggnadsstyrelsens försorg verkställts en

utredning av anslagsbehovet för reparations- och underhållskostnaderna för

departementets delfond. Denna utredning har givit vid handen, att de totala

kostnaderna, inklusive kursförluster, nu skulle öka med 18,600 kronor. Mot

denna mycket begränsade kostnadsökning har jag intet att erinra och hemställer

förty, att anslagsposten ifråga i staten uppföres med det av byggnadsstyrelsen

beräknade beloppet 200,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att den för medicinalstyrelsens

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

delfond beräknade anslagsposten skulle höjas med 150,000 kronor till

1,250,000 kronor. Detta förslag har biträtts av byggnadsstyrelsen. Enligt

vad jag inhämtat, har medicinalstyrelsen av de innevarande budgetår till

förfogande ställda anslagsmedlen disponerat dels i sinnessjukhusens stater

329,550 kronor, dels i anledning av direktionernas reparationsförslag 450,571

kronor 76 öre (nämnda förslag hade avsett en summa av 557,665 kronor

95 öre), dels under tiden 1 juli—31 december 1937 till andra reparationsarbeten

utöver reparationsförslagen 301,001 kronor 87 öre, dels under samma

tid till diverse besiktningar m. m. 14,031 kronor 96 öre. Summan av sålunda

disponerade medel utgör 1,095,155 kronor 59 öre. Med beaktande härav

och under hänsynstagande till ökningen av antalet färdiga byggnader

samt den inträffade prisstegringen synes den av medicinalstyrelsen äskade

höjningen av anslagsposten, varigenom underhållskostnaderna skulle komma

att obetydligt överstiga 1.5 procent av byggnadsvärdet för färdiga byggnader,

vara måttligt beräknad. Att underhållskostnaderna för byggnader av

denna karaktär kunna hållas vid det av styrelsen föreslagna beloppet synes

bero på att flertalet av dessa byggnader äro nyuppförda. I enlighet med styrelsens

hemställan torde alltså anslagsposten böra utföras med 1,250,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen beträffande reparations- och underhållskostnader

m. m. för byggnadsstyrelsens del fond framgår, att för dylika

kostnader av mera ordinär art i gällande stat beräknas 1,472,000 kronor

samt att byggnadsstyrelsen för motsvarande ändamål i sitt statförslag

för nästkommande budgetår äskat (1,715.000 + 10,000 + 30,000=) 1,755,000

kronor. Härutöver har styrelsen för särskilt angivna arbeten i samma förslag

begärt ett belopp av 299.000 kronor. Sammanlagt skulle alltså enligt

detta förslag de för byggnadsstyrelsens delfond anvisade medlen till underhåll

och reparationer för det kommande budgetåret uppgå till 2.054,000

kronor.

Vidare har byggnadsstyrelsen, på given anledning, yttrat sig angående behovet

av medel till reparations- och underhållskostnader beträffande de

fastigheter, som tillfalla staten vid övertagandet av ansvaret för dövstumundervisningens

fortsatta uppehållande. Med tillämpning av samma beräkningsgrund

som för övriga till byggnadsstyrelsens delfond hörande byggnader

har styrelsen beräknat ett belopp av 60,000 kronor bliva erforderligt.

Enligt styrelsens förslag borde härtill läggas 15.000 kronor för omläggning

av plåttaket å dövstumsskolan i Växjö.

Byggnadsstyrelsen har. med hänsyn till den inträffade prisstegringen, föreslagit,

att den för dess delfond avsedda anslagsposten till reparations- och

underhållskostnader m. m., såvitt avser mera ordinära arbeten, må beräknas

till 1.7 procent av byggnadsvärdet för färdiga byggnader, mot 1.5 procent enligt

nu gällande stat. Vad styrelsen anfört till stöd härför finner jag övertygande.

.lag tillstyrker därför, att anslagsposten i denna del beräknas enligt de av

styrelsen föreslagna grunderna till i runt tal 1,730,000 kronor, vartill böra

läggas 10,000 kronor för bestridande av slaten åliggande kommunala och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

33

andra utskylder samt 30,000 kronor för ändamål, som tidigare bekostats

från anslaget till lyshållning med flera utgifter för kronans publika hus i

Stockholm.

De av byggnadsstyrelsen för särskilda arbeten äskade beloppen avse dels

fasadreparationer å flygelbyggnader vid f. d. positionsartilleriregementets

kasern m. m., dels iståndsättande av de sanitära anläggningarna m. m. vid

veterinärhögskolans byggnader i Stockholm, dels fasadreparationer å blindinstitutets

vid Tomteboda huvudbyggnad, dels ock omläggning av plåttaket

å dövstumsskolan i Växjö.

På de skäl, som byggnadsstyrelsen anfört, tillstyrker jag, att medel ställas

till förfogande å fastighetsfondens stat för fullföljande av reparationerna

beträffande nämnda flygelbyggnader. Kostnaden har beräknats till 223,000

kronor, varav för innevarande budgetår anslagits 130,000 kronor för östra

flygelns iordningställande och 29,000 kronor för vissa arbeten å västra flygeln.

För färdigställande av västra flygeln skulle sålunda för budgetåret

1938/39 erfordras 64,000 kronor. På grund av under innevarande budgetår

inträffade kostnadsökningar måste emellertid det ursprungligen beräknade

beloppet, 223,000 kronor, enligt vad byggnadsstyrelsen upplyser, höjas med

28,000 kronor till 251,000 kronor. Mot denna kostnadsberäkning torde intet

vara att erinra. I samband med utförande av de sålunda kostnadsberäknade

arbetena torde, enligt vad byggnadsstyrelsen föreslagit, böra för en kostnad,

beräknad till 12,000 kronor, anläggas en kulvert mellan huvudbyggnaden

och västra flygeln för framtida ordnande av värmeledning i den senare. För

ifrågavarande arbeten torde alltså enligt styrelsens förslag böra för nästa

budgetår äskas sammanlagt 104,000 kronor.

Beträffande veterinärhögskolans byggnader förutsattes år 1936, att det för

rörledningarnas omläggning m. m. erforderliga beloppet å 188,000 kronor

skulle fördelas på tre år. Härav hava för budgetåret 1936/37 anslagits 51,000

kronor och för budgetåret 1937/38 69,000 kronor. För arbetenas avslutande

skulle sålunda under budgetåret 1938/39 behöva anvisas resterande 68,000

kronor. På grund av inträffade prisstegringar erfordras emellertid ett tillläggsbelopp

av 30,000 kronor. I enlighet med byggnadsstyrelsens hemställan

torde för ifrågavarande ändamål nu böra å fastighetsfondens stat anvisas

sammanlagt 98,000 kronor.

Vidare har byggnadsstyrelsen under förevarande anslagspost äskat ett belopp

av 97,000 kronor för fasadreparationer m. m. å huvudbyggnaden vid

institutet och förskolan för blinda å Tomteboda. Då ifrågavarande kostnader

med hänsyn till vad styrelsen anfört synas böra betraktas såsom underhållskostnader,

torde desamma få täckas å fastighetsfondens stat. Mot kostnadsberäkningarna

har jag intet att erinra och tillstyrker förty styrelsens

hemställan.

Slutligen tillstyrker jag byggnadsstyrelsens fölslag örn anvisande å fastighetsfondens

stat av 15,000 kronor för omläggning av plåttaket å dövstumsskolan

i Växjö. Såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen,

äro i fortsättningen mycket betydande kostnader att motse för ändrings- och

Bihang till riksdagens protokoll 19118. 1 sami. Nr 201. 15

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition nr 201.

bättringsarbeten å de fastigheter, vilka tillfalla staten vid övertagandet av

ansvaret för dövstuniundervisningens fortsatta uppehållande.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt torde å staten för fastighetsfonden

under byggnadsstyrelsens delfond böra upptagas för reparations- och underhållskostnader

m. m. ett belopp av 2,084,000 kronor.

Uppsala och Lunds universitets del fond er. Med hänsyn

till den särställning, som ur synpunkten av byggnadsföretagets finansiering

intages av akademiska sjukhuset i Uppsala, har, såsom förut nämnts,

utgiftsposten för reparations- och underhållskostnader m. m. ansetts böra å

Uppsala universitets delfond uppdelas på två poster, avseende den ena akademiska

sjukhuset och den andra övriga fastigheter.

Med avseende å grunderna för beräknande av medelsbehovet till reparationer

och underhåll m. m. för universitetens delfonder förordar jag, att då

det här är fråga om ett betydande bestånd av byggnader av växlande beskaffenhet,

nämnda medelsbehov beräknas till viss procent av fastigheternas

byggnadsvärde. Denna metod erbjuder fördelen av enkelhet framför en på

förhand verkställd specifikation av arbetena och deras klassificering efter

angelägenhetsgrad i samband med uppskattning av kostnaderna för varje

särskilt arbete. Jag hänvisar härutöver till vad jag tidigare yttrat rörande

anvisande av medel å fastighetsfondens stat till underhålls- och förnyelsekostnader.

Även vid tillämpning av denna mera rationella metod kan emellertid

icke undvikas, att under ett antal övergångsår särskilda medelsanvisningar

erfordras i sådana fall, då underhåll och reparationer, exempelvis till

följd av för knappt tillmätta anslag, blivit eftersatt.

Anslagsposterna till reparationer och underhåll vid universiteten böra, liksom

motsvarande anslagsposter för övriga delfonder, utformas analogt med

reservationsanslag, och beträffande dispositionen av dessa poster böra gälla

de i det föregående återgivna, för övriga delfonder meddelade föreskrifterna.

Inom den av medelstillgången å anslagsposten givna ramen torde universiteten

böra äga att disponera medel även för mera omfattande reparationer

utan att ärendet skall behöva underställas Kungl. Maj:ts prövning; dock torde

i så fall beslutet böra underställas universitetskanslern för godkännande.

Med hänsyn till den kontroll över medelsanvisningen till reparationer och underhåll,

som berörda föreskrifter avse att möjliggöra, synes mig hinder ej

böra möta mot den sålunda förordade anordningen.

Beträffande storleken av de för nästa budgetår erforderliga underhållsmedlen

erinrar jag, att i promemorian angående redovisning av universitetens

fastigheter föreslagits, att underhållskostnaderna, i likhet med vad nu gäller

för byggnadsstyrelsens delfond, skulle beräknas till 1.5 procent av byggnadsvärdet

för färdiga byggnader, vilket förslag biträtts av universitetskanslern.

I utlåtande angående universitetens fastighetsredovisning har byggnadsstyrelsen

emellertid erinrat, att, då underhållskostnaderna för universitetens

byggnader enligt de sakkunnigas förslag skulle beräknas enligt de principer,

som tillämpades för byggnadsstyrelsens delfond, ifrågavarande utgiftsposter

vid nuvarande prisläge borde höjas till 1.7 procent av byggnadsvärdet för får
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

35

diga byggnader. I överensstämmelse härmed torde anslagsposten för dessa

byggnader böra upptagas med belopp, svarande mot 1.7 procent av de förut

angivna byggnadsvärdena. Denna procentsats synes mig böra tillämpas jämväl

ifråga om akademiska sjukhuset, oaktat de sakkunniga synas hava utgått

från att i detta fall skulle tillämpas enahanda procentsats som för medicinalstyrelsens

delfond. För Uppsala universitets delfond beräknas med ledning

härav ett belopp av 136,000 kronor för akademiska sjukhuset och 243,000

kronor för övriga fastigheter, till vilket senare belopp torde få läggas 6,500

kronor motsvarande den anslagspost, som för närvarande under universitetets

å åttonde huvudtiteln uppförda materielanslag avses för utskylder och brandavgifter

för universitetets fastigheter i Uppsala. För övriga fastigheter torde

ifrågavarande kostnader alltså få beräknas till ett avrundat belopp av 250,000

kronor. För Lunds universitets delfond beräknas ett belopp av 144,000 kronor.

Från de sålunda beräknade beloppen torde jämväl kunna bestridas

de universiteten åvilande kostnaderna för underhåll av de till allmän park

upplåtna tomterna kring universitetshusen samt de för allmänheten upplåtna

områdena i botaniska trädgårdarna. Under materielanslagen till universiteten

å riksstaten äro, såsom förut nämnts, nu upptagna anslagsposter för ändamål,

som hädanefter skola täckas å fastighetsfondens stat. Dessa poster böra

utgå vid bifall till vad sålunda föreslagits.

Såsom nämnts har från Lunds universitet gjorts framställning, att särskilda

anslag skulle anvisas för vissa större reparationsarbeten. Då kostnaderna för

dessa eftersatta arbeten torde böra utgå från förevarande anslagspost under

universitetets delfond å fastighetsfondens stat, tillstyrker jag, att utöver det

för normala underhållet beräknade beloppet ytterligare 25,000 kronor anvisas

å nämnda post.

Under Uppsala universitets delfond bör alltså beräknas 136,000 kronor för

akademiska sjukhuset och 250,000 kronor för övriga fastigheter. För Lunds

universitets delfond bör beräknas (144,000 + 25,000 =) 169,000 kronor.

Vad angår karolinska sjukhusets delfond erinrar jag, att

jag i det föregående tillstyrkt, att reparations- och underhållskostnader m. m.

för serafimerlasarettets fastighet böra upptagas å särskild anslagspost under

förevarande rubrik. Mot beräkningen av anslagsbeloppen har jag intet annat

att erinra än att den post som avser karolinska sjukhuset bör höjas med i

ruut tal 7,000 kronor avseende onera och andra utgifter för utarrenderade

delar av Norrbackaområdet. Jag förutsätter, att å denna anslagspost icke

må avföras sådana utgifter, vilka böra bestridas å sjukhusets avlönings- eller

omkostnadsstat. Såsom tillämpas beträffande övriga delfonders anslagsposter

till reparations- och underhållskostnader böra de under karolinska

sjukhusets delfond nu föreslagna posterna icke upptagas »förslagsvis» utan

med begränsade belopp. Anslagsposterna böra var för sig disponeras analogt

med å riksstaten anvisade reservationsanslag. Under förevarande delfond

böra alltså beräknas 11,000 kronor för karolinska sjukhuset och 50,000 kronor

för serafimerlasarettet eller sammanlagt 61,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 201-

De sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna m. m. för samtliga

delfonder uppgå till 4,450,000 kronor.

Avsättning till värdeminskningskonto.

I en förut denna dag anmäld proposition nr 199 har Kungl. Maj:t på min

hemställan föreslagit riksdagen att godkänna vissa av mig angivna grunder för

avsättning till värdeminskningskonto för statens allmänna fastighetsfond.

Vid denna proposition har fogats en inom byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket

verkställd utredning rörande de belopp, som för varje delfond

av fastighetsfonden böra å staten för nästkommande budgetår beräknas för

avsättning till värdeminskningskonto. Under hänvisning beträffande detaljerna

till nämnda utredning torde med stöd av densamma nu böra å fastighetsfondens

stat beräknas härefter angivna belopp till avsättning till värdeminskningskonto

:

Beräknad

avsättning till

D e 1 f o n d värdeminsk
ningskonto

kr.

Fångvårdsstyrelsens delfond ................ 53,000

Utrikesdepartementets » 80,000

Medicinalstyrelsens » 975,000

Byggnadsstyrelsens » 852,000

Uppsala universitets delfond:

Akademiska sjukhuset...................... 156,000

Övriga fastigheter.......................... 263,000

Lunds universitets delfond.................... 103,000

Karolinska sjukhusets delfond ................ 48,000

Summa 2,530,000.

Ifrågavarande poster kunna givetvis bliva endast approximativt beräknade

och den faktiska avsättningen till värdeminskningskonto kommer att

fastställas först i samband med bokslutet för det budgetår som staten avser.

Den sammanlagda beräknade avsättningen till värdeminskningskonto uppgår

alltså till 2,530,000 kronor. Med hänsyn till sättet för beräknande av avsättningen

böra ifrågavarande anslagsposter betecknas »förslagsvis».

I Uppsala universitets delfond ävensom i Karolinska sjukhusets delfond

komma att ingå fastighetsvärden, vilka delvis täckts annorledes än av statsmedel.

Frågan huruvida och i vilken utsträckning de korporationer, sorn

bidragit till uppförande av å fastighetsfonden invärderade byggnader, böra

lämna bidrag till bestridande av de årliga kostnaderna för täckande av värdeminskning

å dylika byggnader torde böra göras till föremål för särskilt

övervägande.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

37

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

För fångvårdsstyrelsens delfond hava hyres- och arrendeutgifterna m. m.

för budgetåret 1936/37 belöpt sig till 9,256 kronor. För nästa budgetår

torde utgifterna under denna anslagspost böra beräknas sålunda:

Hyra för den s. k. Sjötullen med Rankhyttan vid centralfängelset

å Långholmen ................................ kronor 2,550

Hyra för f. d. konsistorienotariebostället i Linköping .... » 3,200

Arrende för vissa områden vid kronohäktet i Ystad...... » 402

Arrende för ett område vid centralfängelset å Långholmen » 150

Reparations- och underhållskostnader samt onera........ » 2,250

Summa kronor 8,552,

vilket belopp torde böra i staten avrundas till 8,500 kronor.

Utrikesdepartementets delfond. I staten för innevarande budgetår är

posten till hyresutgifter m. m. beräknad till 64,000 kronor med följande

fördelning på olika ändamål:

Beskickningslokaler i Moskva .......................... kronor 29,500

Tjänstelokal för militärattachén i Moskva ................ » 2,0QÖ

Tjästelokaler för vissa specialattachéer i Berlin .......... » 5,600

Kanslilokaler i Washington ............................ » 6,700

Beskickningslokaler i Warszawa........................ » 10,000

Kursförluster ......................................... * 10,000

Summa kronor 63,800,

vilket belopp avjämnats till 64,000 kronor.

Enligt de vid utrikesdepartementets statförslag för budgetåret 1938/39 fogade

upplysningarna bortfalla för nästa budgetår hyresutgifterna för kanshlokal

i Washington och beskickningslokaler i Warszawa. Å andra sidan

tillkommer hyresutgift för tiden juli—december 1938 för beskickningshus i

Tokio med 6,000 kronor, varjämte ett belopp av 1,000 kronor ansetts böra

beräknas för smärre hyresutgifter för kanslilokal, vilka kunna uppkomma

vid ministerombyten å ort, där beskickningshus saknas. Särskild post för

kursförlust är icke vidare erforderlig.

I enlighet härmed torde anslagsposten i fråga böra uppföras med (29,500

+ 2,000 + 5,600 + 6,000 +1,000 =) 44,100 kronor eller i avjämnat tal

44,000 kronor.

För medicinalstyrelsens delfond hava hyresutgifterna under budgetåret

1936/37 belöpt sig till 14,847 kronor 58 öre.

För nästa budgetår har medicinalstyrelsen i sitt statförslag beräknat samma

belopp under anslagsposten till hyresutgifter m. m. som för innevarande

budgetår eller 14,000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

Enligt sedermera från styrelsen inhämtade uppgifter torde emellertid

denna anslagspost böra för nästa budgetår beräknas sålunda:

Ulleråkers sjukhus: Sekundärsjukhus i Enköping, hyra .... kronor 4,000

S:ta Annas sjukhus: Länspaviljongen, hyra .............. » 5,000

Birgittas sjukhus: Sekundärsjukhuset i Mjölby, hyra...... » 4,400

» Läkarbostad i Vadstena, hyra.......... » 1,350

S:t Sigfrids sjukhus: Korsberga n:o 1 Prästgård, arrende____ » 2,550

S:t Olofs sjukhus: Centralhemmet Stenkyrka, hyra........ » 1,200

S:t Lars sjukhus: Hunnerupsmarken, arrende ............ » 6,000

Summa kronor 24,500.

I anslutning härtill hemställer jag, att anslagsposten ifråga i staten för

nästa budgetår upptages med 24,500 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under posten till hyresutgifter m. m. hava

anslagits och utgått följande belopp:

Budgetår Enligt stat

kronor

1935/36 ...................... 443,900

1936/37 ...................... 500,400

1937/38 ...................... 550,000

För nästa budgetår har byggnadsstyrelsen beräknat hyresutgifter för av

fonden förhyrda lokaler till 729,038 kronor. En specifikation av detta belopp

ingår bland handlingarna i ärendet. Den av byggnadsstyrelsen sålunda

beräknade ökningen i hyresutgifterna hänför sig väsentligen till förhyrningar

för följande myndigheter, nämligen: flygförvaltningen och rullföringsexpeditioner,

statens veterinärbakteriologiska anstalt, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamn- och brobyråer, riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen.

Styrelsens beräkning har verkställts med utgångspunkt från

de hyresavtal, som voro gällande vid tiden för avgivande av styrelsens statförslag,

och med beaktande av de förändringar i hyresförhållandena, som

då kunde emotses. Enligt sedermera inhämtade uppgifter torde emellertid,

såvitt nu kan bedömas, böra för förhyrningar räknas med ett anslagsbehov

av i runt tal 745,000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få anmäla fråga om avlösning av viss till

lantbruksakademien utgående tomtöresavgift. Handlingarna i detta ärende

utvisa följande:

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 3 oktober 1855 gillades en av direktionen

över nya elementarskolan i Stockholm föreslagen ritning till skolhus för nya

elementarskolan samt godkändes en därtill av direktionen föreslagen byggnadsplats

å f. d. pistolsmedsboställets tomt i kvarteret Beridarebanan vid

Västra Bangränden, varjämte förordnades bland annat, att, sedan det å

Beridarebanan befintliga s. k. pistolsmedshuset blivit för Kungl. Maj:ts och

Kronans räkning å offentlig auktion försålt, av nya elementarskolans medel

Enligt räkenskaperna

kronor

425,179: 30

544,745: 89

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 201

39

skulle genom direktionens försorg till lantbruksakademien erläggas en årlig

avgift av 333 riksdaler 16 skillingar banko såsom hyresersättning för

pistolsmedshuset. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 augusti 1863 förklarades

lantbruksakademien berättigad att fortfarande uppbära den avgift av 500

riksdaler riksgälds, som på grund av omförmälda brev den 3 oktober 1855

direktionen borde såsom ersättning för det till nya elementarskolan upplåtna,

på akademiens tomt belägna f. d. pistolsmedshuset årligen inbetala till

akademien.

Denna utgift har till och med år 1935 bestritts av skolans byggnadskassa.

Sedan nya elementarskolan upphört att vara statens provskola och Stockholms

stad åtagit sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler för

läroanstaltens fortsatta uppehållande samt kronan till staden uthyrt nya

elementarskolans byggnader, har fråga uppkommit örn avlösning av berörda

till lantbruksakademien utgående tomtöresavgilt. Enligt Kungl. Maj:ts beslut

har byggnadsstyrelsen härom förhandlat med lantbruksakademien samt

med eget utlåtande underställt Kungl. Maj:t förslag örn att för avlösning,

räknat från och med den 1 januari 1938, av nämnda tomtöresersättning

ävensom för gäldande av dylik ersättning för åren 1936 och 1937 till lantbruksakademien

skulle utbetalas ett belopp av 16,000 kronor. Enligt ett i

ärendet avgivet utlåtande har statskontoret — ehuru den procentsats 3.34

procent efter vilken omförmälda 500 kronor enligt byggadsstyrelsens förslag

kapitaliserats förefölle statskontoret ur statsverkets synpunkt ofördelaktigare

än påkallat vore — dock icke velat motsätta sig, att densamma lades till

grund för ersättningens beräkning.

För egen del tillstyrker jag, att ifrågavarande ersättning nu avlöses. Därest

ersättningen alltjämt skolat utgå såsom årlig avgift, lärer densamma hava

bort i fortsättningen bestridas från den å fastighetsfondens stat uppförda

posten till hyresutgifter. Vid sådant förhållande synes mig det belopp, som

nu skall ersättas lantbruksakademien, böra — i den mån det ej kan utgå

av den till statskontoret inlevererade behållningen i läroverkets byggnadskassa

— bestridas från förevarande anslagspost. Med hänsyn härtill torde

denna böra höjas med i runt tal 15,000 kronor. Anledning torde icke föreligga

att på grund av avlösningen öka det markvärde, med vilket ifrågavarande

fastighet ingår i fastighetsfonden.

Med stöd av förutnämnda beräkningar rörande behovet av medel för

hyresutgifter och med tillägg av nyssberörda ersättning torde ifrågavarande

anslagspost för nästa budgetår böra upptagas till ett belopp av 760,000 kronor.

För Uppsala universitets del fond torde böra upptagas allenast ett formellt

belopp av 100 kronor.

Lunds universitets delfond. Till förevarande anslagspost för denna dellond

torde böra hänföras den för närvarande under riksstatsanslaget

»Lunds universitet: Vissa ersättningar m. m.» upptagna årliga avgälden till

kyrkofonden för vissa områden, sorn från biskopsbostället Ilelgonagård upplåtits

till universitetet för tillgodoseende av dess behov av jord för nya institutioner

m. m. (se statsliggaren för budgetåret 1937/38 sid. 401). Posten

torde böra utföras med ett förslagsvis angivet belopp av 3,000 kronor. Till

följd härav och då jag under »Diverse inkomster» förordar att utgifterna i

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungli. Majits proposition nr 201.

övrigt å nämnda riksstatsanslag ävenledes skola bestridas i annan ordning,

behöver anslag för berörda ändamål icke vidare upptagas i riksstaten.

För närvarande erlägger Lunds universitet arrende till domänfonden för

viss del av botaniska trädgården, den s k. Tornalyckan. Därest "romalyckan,

på sätt förutsättes i propositionen angående redovisning å fastighetsfonden

av vissa fastigheter disponerade av Uppsala och Lunds universitet,

kommer att överföras från domänfonden till universitetet, lärer emellertid

arrendet upphöra att utgå.

Karolinska sjukhusets delfond. Direktionen för karolinska sjukhuset har

under denna anslagsrubrik beräknat dels förslagsvis 47,000 kronor för förhyrda

personalbostäder, dels förslagsvis 50,000 kronor för underhåll av

serafimerlasarettets fastighet Pilträdet nr 8.

Sistnämnda belopp har jag i det föregående upptagit bland reparationsoch

underhållskostnader. Under förevarande rubrik bör alltså beräknas i

hyresutgifter m. m. allenast det förra beloppet 47,000 kronor.

Det sammanlagda beloppet för hyres- och arrendeutgifter m. m. skulle

alltså för samtliga delfonderna uppgå till 887,100 kronor.

Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för

inventarier m. m. I

I staten för fastighetsfonden för budgetåret 1937/38 har för envar av medicinalstyrelsens

och byggnadsstyrelsens delfonder upptagits en särskild anslagspost

under rubrik avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda

kostnader för inventarier m. m. Anslagsposten har upptagits med 10,000

kronor för medicinalstyrelsens delfond och med 85,000 kronor för byggnadsstyrelsens

delfond. Uppförandet i staten av dessa anslagsposter har påkallats

därav, att å vissa anslag till statliga byggnader, som anvisats under

utgifter för kapitalökning att utgå av lånemedel, i vissa fall avförts utgifter

för anskaffande av inventarier och dylikt som varken borde bestridas av

lånemedel eller redovisas å fastighetsfonden (se propositionen nr 221 år 1937

sid. 37—38). En sådan form för medelsanvisning till inventarier och dylikt

bör undvikas. Kungl. Maj:t har också i regleringsbrevet för fastighetsfonden

för budgetåret 1937,38 anbefallt myndighet, som förvaltar delfond av statens

allmänna fastighetsfond, att vid uppgörande av förslag till anslagsäskande

avseende utgifter för kapitalökning å fastighetsfonden eller vid avgivande

av utlåtande över förslag i sådant ämne noga tillse, att i kapitalökningsanslaget

icke inräknas kostnader för inventarier m. m. dylikt, oavsett

örn anslagen skola täckas av lånemedel eller av andra statsinkomster.

För hudgetåret 1938/39 erfordras under denna rubrik för medicinalstyrelsens

delfond ett belopp av förslagsvis 25,000 kronor, som dock icke kunnat

specificeras, samt för byggnadsstyrelsens delfond ett belopp av förslagsvis

10,000 kronor till avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kost
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

41

naclér för inventarier m. m. till tekniska högskolan (1937/38 Ufk. 11:29).

Under förevarande rubrik torde alltså böra beräknas sammanlagt 35,000

kronor.

De sammanlagda utgifterna för statens allmänna fastighetsfond belöpa sig

till 7,902,100 kronor.

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels å riksstaten anvisade särskilda

anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för åt statliga

verk och inrättningar upplåtna lokaler antingen i fondens egna hus eller

ock i enskilda tillhöriga fastigheter, som förhyrts med anlitande av fondens

medel, dels inflytande hyror och arrenden för av fonden till enskilda upplåten

nyttjanderätt, dels ock diverse inkomster, bland vilka beräknas ränta å

förnyelsefondsmedel.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

I efterföljande tablå har ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler upptagits i enlighet med de av myndigheterna framlagda statförslagen

och däröver avgivna utlåtanden, därvid tabellen angiver ersättningsanslagens

fördelning på såväl huvudtitlar som delfonder. Beloppen hava avjämnats

till hela hundratal kronor.

Huvudtitel

Byggnads-

styrelsens

delfond

kronor

Annan delfond

kronor

Ersättnings-

anslag

kronor j

Andra huvudtiteln................

277,400

1 603,900

881,300

Tredje > ................

157,700

2 466,500

624,200

Fjärde » ................

406,100

—

406,100

Femte » ................

1,625,000

3 4,372,000

5,997,000

Sjätte > ................

261,900

—

261.900

Sjunde » ................

434,900

—

434,900

Åttonde » ................

3,721.000

4 1,516,800

5,237,800

Nionde » ................

863,000

—

863,000

Tionde » ................

443,900

—

443,900

Riksdagen och dess verk m. m.....

80,100

—

80,100

Summa

8,271,000

6,959,200

15,230,200

1 Fångvårdsstyrelsens delfond. — 2 Utrikesdepartementets delfond. — 3 Medicinalstyrelsens

delfond. — 4 Uppsala universitets delfond 889,000 kronor, Lunds universitets delfond 541,600

kronor, Karolinska sjukhusets delfond 86,200 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Med de i sista kolumnen upptagna beloppen hava anslagen preliminärt beräknats

i årets statsverksproposition. Därvid hava ersättningsanslagen för

de hittillsvarande delfonderna uppförts enligt nuvarande grunder.

För Uppsala och Lunds universitets delfonder hade de sakkunniga föreslagit,

att ersättningsanslaget skulle beräknas till 7 procent av de fastighetsvärden,

vilka motsvarade det för delfonderna beräknade kapitalet, medan

kostnaderna för övriga fastigheter skulle täckas genom inkomster från universitetens

egendomar och skogar. Därigenom skulle full förräntning av det

för delfonden redovisade kapitalet erhållas. I sitt utlåtande rörande fastighetsfondens

stat för nästa budgetår framhöll emellertid riksräkenskapsverket,

att denna metod icke syntes taga tillräcklig hänsyn till de justeringar,

vilka borde vidtagas med hänsyn till hyresinkomster m. m. och utgifter för

förhyrda lokaler, samt icke heller till den merkostnad, som kunde uppkomma

i de fall, då utgifterna för de å diversemedelstitlar redovisade tillgångarna

icke kunde täckas genom de härför avsedda inkomsterna. För att åstadkomma

en mera tillfredsställande beräkning av ersättningsanslaget har riksräkenskapsverket

i sitt utlåtande den 29 oktober 1937 över promemorian angående

redovisning av Uppsala och Lunds universitets fastigheter föreslagit,

att ersättningsanslaget skulle beräknas på sådant sätt, att överskottet å delfonden

komme att uppgå till 4 procent av kapitalbehållningen. I enlighet

med sist angivna förslag har denna inkomst för universitetens delfonder

beräknats i statsverkspropositionen.

Direktionen för Karolinska sjukhuset har beräknat ersättningen till fonden

till ett belopp, som motsvarar nettokostnaderna för fastighetsförvaltningen

samt 4 procent av det i radiumhemmet investerade statskapitalet, vilket därvid

beräknats till omkring 1,000,000 kronor. Direktionens beräkning, som

icke givit riksräkenskapsverket anledning till erinran, har ävenledes följts i

statsverkspropositionens preliminära beräkning av ersättningsanslagen.

I den särskilda propositionen angående grunder för avsättning till värdeminskningskonto

för fastighetsfonden har jag tillstyrkt, att ersättningsanslagen

till samtliga delfonder utom byggnadsstyrelsens delfond skola från och

med budgetåret 1938/39 beräknas till de belopp som uppfylla kravet på att

fastighetsfondens nettobehållning skall vara fullt förräntad. Full förräntning

har ansetts föreligga vid 4 procent avkastning. Kapitalbehållningen

vid ingången av budgetåret 1938/39 har beräknats till följande belopp, näm

I

ligen:

för fångvårdsstyrelsens delfond........................ kronor 7,000,000

» utrikesdepartementets > > 7,700,000

» medicinalstyrelsens > » 40,000,000

» Uppsala universitets > » 3,600,000

> Lunds universitets » >, 3,200,000

» Karolinska sjukhusets » » 5,000,000.

I efterföljande tabell hava nu sammanförts för varje delfond dels de till

4 procent å nämnda kapitalbehållningar beräknade överskotten, dels de utgif
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

43

ter vilka jag tillstyrkt skola täckas å fondens stat för nästa budgetår, dels ock

de av mig i det följande beräknade inkomsterna. Av dessa uppgifter framräknas

så det för varje delfond erforderliga ersättningsanslaget.

D c 1 f o n d

Överskott

kronor

1 Utgifter

kronor

Summa

kronor

Andra

inkomster

än ersätt- ningsan- slag

kronor

Ersätt- n ingsån- slag

kronor

Fångvårdsstyrelsens

delfond]..

280,000

361,500

641,500

175,600

465,900

Utrikesdepartementets

»

308,000

324,000

632,000

59,000

573,000

Medicinalstyrelsens

>

1,600,000

2,274,500

3,874,500

918,700

2,955,800

Uppsala universitets

> . .

3 144,000

805,100

949,100

258,200

690,900

Lunds universitets

>

128,000

275,000

403,000

56,900

346,100

Karolinska sjukhusets

> . .

200,000

156,000

356,000

61,800

294,200j

För byggnadsstyrelsens delfond har, som nämnts, förutsatts, att de för närvarande

tillämpade grunderna för ersättningsanslagens beräkning skola fortfarande

iakttagas. Med hänsyn till vissa jämkningar i de av byggnadsstyrelsen

förutsatta fastighetsvärdena har ersättningsanslaget för byggnadsstyrelsens

delfond omräknats, vilket medfört beloppets höjning till 8,575,900

kronor. Med detta belopp och under förutsättning att å staten beräknas

de utgifter och inkomster som av mig förordas, blir det påräkneliga överskottet

för byggnadsstyrelsens delfond 5,490,000 kronor, motsvarande 5.4 procent

av delfondens uppskattade kapitalbehållning å cirka 101.62 miljoner kronor.

Det sammanlagda beloppet av ersättning för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler under de sju delfonderna fördelar sig på huvudtitlar och delfonder

på sätt framgår av följande sammanställning:

Huvudtitel

Byggnads-

styrelsens

delfond

kronor

Annan delfond1

kronor

Ersättnings-

anslag

kronor

Andra huvudtiteln................

277,400

465,900

743,300

Tredje » ................

157,700

573,000

730,700

Fjärde » ................

406,100

—

406,100

Femte > ................

1,641,300

2,955,800

4,597,100

Sjätte > ................

229,900

—

229,900

Sjunde > ................

426,100

—

426,100

Åttonde » ................

4,050,400

1,331,200

5,381,600

Nionde ■„ ................

863,000

—

863,000

Tionde » ................

443,900

443,900

Riksdagen och dess verk m. in.......

80,100

—

80,100

Summa

8,575,900

5,325,900

13,901,800

Specifikation, se föregående tabell.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majlis proposition nr 201.

Med de i sista kolumnen angivna beloppen böra anslagen till ersättning till

statens allmänna fastighetsfond upptagas i riksstaten för budgetåret 1938/39.

Det sammanlagda beloppet understiger det i statsverkspropositionen upptagna

med 1,328,400 kronor. I avvaktan på, bland annat ytterligare utredning

av sättet för avvägning av ersättningsanslagen i förhållande till kapitalbehållningen

å fonden hava anslagen, som nämnts, i statsverkspropositionen

allenast beräknats. I det följande gör jag hemställan om äskande av berörda

anslag med de i sammanställningen upptagna beloppen.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Fångvårdsstyrelsens delfond. Inkomstposten hyror för till enskilda upplåtna

lokaler har för budgetåret 1937/38 upptagits med 147,900 kronor. Med

hänsyn till inrättandet av den nya anstalten å Skenäs har fångvårdsstyrelsen

i sitt statförslag beräknat ifrågavarande inkomstpost för budgetåret 1938/39

till 150,000 kronor.

Beträffande denna inkomstpost har emellertid byggnadsstyrelsen i utlåtande

över fångvårdsstyrelsens statförslag ifrågasatt, huruvida icke hyrorna

för lägenheterna i vissa bostadshus vid centralfängelserna i Malmö och å

Härlanda, vilka lägenheter enligt uppgift utgjorde 78 stycken, borde omräknas

med hänsyn till att dessa bostäder komme att förses med värmeledning,

vattenklosetter och badmöjligheter. De härtill anslagna medlen uppginge

till 162,000 kronor, varjämte ytterligare 25,000 kronor äskats för ändamålet.

Enligt vad jag inhämtat, har fångvårdsstyrelsen i anledning av vad byggnadstyrelsen

sålunda ifrågasatt låtit verkställa en omräkning av hyrorna för

bostadshusen vid nämnda fängelser och därav funnit, att omändringsarbetena

synts böra föranleda en höjning av ifrågavarande inkomstpost med omkring

10,000 kronor.

I enlighet härmed torde inkomstposten för hyror under fångvårdsstyrelsens

delfond böra upptagas med 160,000 kronor.

Utrikesdepartementets delfond. Under budgetåret 1936/37 utgjorde hyresinkomsterna

för denna delfond 44,993 kronor 96 öre. I staten för innevarande

budgetår är beräknat ett belopp av 43,800 kronor i hyror. På

grundval av de detaljerade beräkningar, vilka återfinnas i handlingarna i

ärendet, torde inkomstposten för nästa budgetår böra upptagas med ett avjämnat

belopp av 47,000 kronor.

Inkomsterna av hyror för medicinalstyrelsens delfond uppgingo för budgetåret

1936/37 till 780,385 kronor 43 öre. Styrelsen har beräknat hyresinkomsten

för nästa budgetår till samma belopp, som under innevarande budgetår

eller 798,000 kronor. Med detta belopp torde posten böra upptagas i

statförslaget.

I remissutlåtande över medicinalstyrelsens statförslag har byggnadsstyrel
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

45

sen ifrågasatt, huruvida icke hyrorna för bostadslägenheterna vid S:t Sigfrids

sjukhus vid Växjö borde omräknas med hänsyn till att dessa bostäder

komme att förses med badmöjligheter, vartill 20,000 kronor anvisats. Jag

förutsätter, att medicinalstyrelsen verkställer den av byggnadsstyrelsen sålunda

ifrågasatta omräkningen av bostadshyrorna vid S:t Sigfrids sjukhus.

Byggnadstyrelsen har föreslagit, att för byggnadsstyrelsens delfond skulle

beräknas ett belopp av 420,000 kronor i hyresinkomster för nästa budgetår.

Efter statens övertagande av dövstumundervisningsväsendet komma vissa

befattningshavare att utgiva ersättning för bostäder, som av staten ställas till

deras förfogande. En approximativ beräkning av de blivande hyresinkomsterna

under budgetåret 1938/39 slutar på ett belopp av omkring 12,000

kronor. Detta belopp bör redovisas under byggnadsstyrelsens delfond.

Då under nästa budgetår vissa uthyrda bostadsvillor vid Experimentalfältet

torde komma att överföras till denna delfond av fastighetsfonden, torde

ytterligare ett belopp av 6,000 kronor böra beräknas under denna anslagspost.

I enlighet härmed torde under byggnadsstyrelsens delfond böra beräknas

hyresinkomster å 438,000 kronor.

Uppsala universitets delfond. Under posten för hyror böra här beräknas

dels ersättning för boställsrum för fyra professorer samt för director musices

med sammanlagt 6,800 kronor, dels bostadsersättning för vaktmästare

m. fl. med 7,440 kronor, dels ock övriga hyresmedel som kunna beräknas

till 1,500 kronor, eller tillhopa 15,740 kronor. Inkomstposten torde förty

böra utföras med avrundat 15,700 kronor. Dessa inkomster redovisas för

närvarande såsom särskilda uppbördsmedel för universitetets avlöningsanslag,

vilket alltså vid bifall till vad nu föreslås bör höjas med motsvarande

belopp (se statsliggaren för budgetåret 1937/38 sid. 378).

Lunds universitets delfond. Under förevarande anslagspost böra för denna

delfond beräknas dels hyresersättning från vaktmästare m. fl. med 5,990

kronor dels ock tomtöremedel å 25 kronor 97 öre, eller i avrundat tal 6,000

kronor. Dessa inkomster tagas nu till uppbörd å universitetets avlöningsanslag,

som alltså bör höjas med nämnda belopp (se statsliggaren för budgetåret

1937/38 sid. 395).

Karolinska sjukhusets delfond. Direktionen för karolinska sjukhuset har

beräknat hyresinkomsterna för nästa budgetår till 20,300 kronor av befattningshavare

vid karolinska sjukhuset och 34,000 kronor av befattningshavare

vid serafimerlasarettet eller sammanlagt till 54,300 kronor.

Till detta belopp torde böra läggas inkomster av hyror och arrenden från

den s. k. Solnaskogen med i runt tal 7,000 kronor. Förevarande inkomstpost

bör alltså upptagas till 61,300 kronor, därav 27,300 kronor beräknas

belöpa å karolinska sjukhuset och 34,000 kronor å serafimerlasarettet. Någon

uppdelning av inkomstposten torde emellertid ej böra ske i själva staten.

De sammanlagda hyresinkomsterna för alla delfonderna skulle alltså belöpa

sig till 1,526,000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Diverse inkomster.

De likvida medel, som uppkommit genom avsättning till förnyelsefond för

fastighetsfonden, hava hittills överlämnats till riksgäldskontoret för förvaltning

mot räntegottgörelse. De närmare villkoren härför hava fastställts av

Kungl. Maj:t i brev den 12 juni 1936. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t kommer

att förordna örn dylikt överlämnande även beträffande samtliga de medel,

som avsättas för budgetåret 1937/38. Under budgetåret 1938/39 torde räntegottgörelsen

böra beräknas efter en räntefot av 3.5 procent.

De belopp, som böra såsom ränta å förnyelsefondsmedel tillföras posten

diverse inkomster, torde i enlighet med vad sålunda förutsatts böra beräknas

till följande belopp:

för fångvårdsstyrelsens delfond ........................ kronor 14,500

» utrikesdepartementets delfond ...................... » 9,200

» medicinalstyrelsens delfond ........................ » 120,700

» byggnadsstyrelsens delfond ........................ » 142,900

eller sammanlagt kronor 287,300.

Anslag för täckande av detta belopp, som utgör ränteutgift för riksgäldskontoret,

har i statsverkspropositionen upptagits med 185,000 kronor å förslaget

till stat för riksgäldsfonden. Erforderlig ändring i detta belopp torde

sedermera komma att föreslås riksdagen.

Utöver dessa räntor torde under titeln diverse inkomster även böra beräknas

de intäkter som framgå av det följande.

Under fångvårdsstyrelsens delfond böra bland diverse inkomster upptagas

dels bidrag från vissa städer och kommuner för underhåll av byggnader tillhörande

delfonden, dels ock särskild inkomst för det av fångvården förhyrda

konsistorienotariebostället i Linköping (del av räntan å boställets underhållsfond)

med ett sammanlagt belopp av, såsom i gällande stat, i avrundat tal

1,100 kronor.

Utrikesdepartementets delfond. Under titeln diverse inkomster bör upptagas

ett belopp av 2,800 kronor, motsvarande beräknad ersättning för lägenhet

som disponeras av lantbruksattachén i Berlin.

Byggnadsstyrelsens delfond. Å den för hyresutgifter m. m. för av denna

delfond förhyrda lokaler föreslagna anslagsposten beräknas lokalhyror för

vissa'' institutioner, vilkas utgifter i allmänhet täckas från specialbudgeter,

nämligen bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen och försäkringsinspektionen.

I sådana fall böra hyresbeloppen i sista hand drabba

vederbörande specialbudgets fond, från vilken alltså fastighetsfonden skall

tillgodoföras mot hyresbeloppen svarande ersättning. Denna ersättning, som

nu beräknas till 30,350 kronor, bör upptagas under diverse inkomster för

byggnadsstyrelsens delfond.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 201.

47

Under denna inkomstpost torde därjämte enligt byggnadsstyrelsens förslag

böra upptagas, med ett beräknat belopp av 5,550 kronor, utdelning från

Stockholms stads brandförsäkringskontor beträffande i styrelsens delfond ingående

fastigheter.

För jämkning av delfondens överskott till helt tiotusental kronor torde under

förevarande post få tilläggas ett belopp av 3,300 kronor.

Universitetens delfonder. Vid anmälan av frågan om universitetens fastighetsredovisning

har jag tillstyrkt, att nettoinkomsterna av universitetens

till finansförmögenheten hänförliga fastigheter skola disponeras, icke såsom

nu i form av uppbördsmedel för universitetens avlöningsanslag utan för

täckande av utgifter för till universitetens förvaltningsförmögenhet hänförliga

fastigheter. För redovisning av dessa bidrag torde å fastighetsfondens

stat böra uppföras särskilda inkomstposter under rubriken »Diverse inkomster».

Vid beräknande av de belopp, med vilka ifrågavarande inkomstposter böra

upptagas för universiteten, hava de sakkunniga för utredning av berörda

fråga ansett hänsyn böra tagas till de belopp, varmed universitetens reservfonder

bidragit till fastigheternas underhåll, och härom anfört följande. För

framtiden skulle dessa fonder icke vidare behöva disponeras för byggnadskostnader.

Vid Uppsala universitet hade reservfonden under senaste femårsperiod

bidragit till underhållet av byggnaderna med 62,000 kronor eller

12,400 kronor om året. Samtidigt hade reservfonden av egendoms- och

skogsförvaltningarnas inkomster tillgodoförts i runt tal 105,000 kronor eller

21,000 kronor örn året. Om reservfondens ekonomiska ställning skulle bibehållas

oförändrad, kunde alltså det belopp, som skulle användas på nu angivet

sätt, höjas med omkring 10,000 kronor. Avlöningsanslaget erhölle för

närvarande 218,020 kronor årligen. Med stöd av vad sålunda anförts hava

de sakkunniga för Uppsala universitets vidkommande beräknat denna inkomst

till 230,000 kronor. Vid Lunds universitet kunde — hava de sakkunniga

anfört — inkomsten av egendomarna beräknas till det belopp, som för

budgetåret 1936/37 funnes uppfört i staten för universitetet, 41,000 kronor.

Då denna post varit beräknad till ett mot den verkliga inkomsten svarande

belopp, hade reservfonden icke erhållit någon nämnvärd inkomst av dessa

medel. Reservfonden hade även bidragit till bestridande av kostnaderna för

underhåll av universitetets institutionsbyggnader. Dessa bidrag syntes emellertid

hava skett på bekostnad av reservfondens kapitalbehållning, vilken nu

vore praktiskt taget helt förbrukad.

Beträffande beräkningen av ifrågavarande inkomst för Uppsala universitet

har universitetskanslern anfört, att de sakkunnigas resonemang

beträffande reservfondens bidrag till fastighetsunderhållet knappast syntes

vara bindande. Den omständigheten att reservfonden måst anlitas även

för rena underhålls- och reparationskostnader, för vilka det särskilda statsanslaget

varit otillräckligt, syntes icke utgöra skäl för att i sak bibehålla detta

system genom att även för framtiden anslå till underhålls- och reparations^-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

gifter denna summa av medel, som skulle komma reservfonden till godo. Ifrågavarande

inkomst borde beräknas till endast ett till 220,000 kronor avrundat

belopp.

Enligt propositionen angående universitetens fastighetsredovisning har jag

anslutit mig till kanslerns beräkning av denna inkomst och förordar alltså

här, att såsom bidrag från Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning

i staten för fastighetsfonden upptages ett belopp av 220,000 kronor.

Beträffande Lunds universitet beräknas för budgetåret 1937/38 såsom särskilda

uppbördsmedel för avlöningsanslaget »arrendespannmål från universitetets

hemman och lägenheter, efter avdrag för utskylder m. m.», till i

runt tal 51,600 kronor.

I sitt utlåtande angående stat för fastighetsfonden för nästa budgetår har

riksräkenskapsverket erinrat, att å det i riksstaten uppförda anslaget »Lunds

universitet: Vissa ersättningar m. m.» (1937/38 VIILE 17) redovisas vederlag

för fyra ängslotter, ett vart å 200 kronor, att tillföras universitetets ålderstilläggsfond.

Enär denna utgift efter den föreslagna fastighetsredovisningens

ordnande torde böra anses såsom en kostnad för egendomsförvaltningen,

föreslår jag i överensstämmelse med riksräkenskapsverket, att det

beräknade bidraget från denna förvaltning sänkes med 800 kronor eller till

50,800 kronor.

För täckning av akademiska sjukhusets reparations- och underhållskostnader

har Uppsala universitet hittills disponerat 22,500 kronor, därav 7,500

kronor utgjort bidrag från landstinget för sjukhusets yttre underhåll och

15,000 kronor utgått av sjukhusets driftmedel för sjukhusets inre underhåll.

Enär enligt gällande avtal driftkostnaderna för sjukhuset delas mellan

landstinget och staten, representerar hälften av sistnämnda belopp bidrag

från landstinget, vadan det från landstinget utgående sammanlagda bidraget

till sjukhusets yttre och inre underhåll kan beräknas till omkring 15,000 kronor.

Å den upprättade inkomst- och utgiftsstatens inkomstsida torde de för

täckning av sjukhusets reparations- och underhållskostnader disponerade

medlen böra redovisas under »Diverse inkomster», varvid landstingets sammanlagda

bidrag bör upptagas såsom särskild delpost.

Under »övriga diverse inkomster» bör för Uppsala universitets delfond

upptagas ett beräknat belopp av 7,500 kronor, avseende den del av kostnaderna

för det inre underhållet, som utgår av sjukhusets driftsmedel.

För Lunds universitets delfond torde jämte »Bidrag från universitetets

egendomsförvaltning» böra upptagas endast en titel »övriga diverse inkomster»

med ett formellt belopp av 100 kronor.

Karolinska sjukhusets delfond. Under diverse inkomster har för denna

delfond av direktionen för karolinska sjukhuset beräknats 470 kronor i utdelning

från Stockholms stads brandförsäkringskontor. I enlighet härmed

torde posten böra upptagas med ett avjämnat belopp av 500 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 201-

49

Under diverse inkomster beräknas alltså tillhopa 624,300 kronor med följande

fördelning på olika delfonder:

Fångvårdsstyrelsens delfond .......................... kronor

Utrikesdepartementets delfond ........................ »

Medicinalstyrelsens delfond .......................... »

Byggnadsstyrelsens delfond ............................ »

Uppsala universitets delfond:

Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning .................. kronor 220,000

Bidrag från Uppsala läns landsting .... » 15,000

övriga diverse inkomster ........... » 7,500 »

Lunds universitets delfond:

Bidrag från universitetets egendomsför
valtning

.......................... » 50,800

övriga diverse inkomster ............ » 100 »

Karolinska sjukhusets delfond ........................ »

15,600

12,000

120,700

182,100

242,500

50,900

500.

Fondens sammanlagda inkomster skulle i enlighet härmed beräknas till

16,052,100 kronor.

överskott.

I det föregående hava överskotten för fastighetsfondens delfonder — utom

byggnadsstyrelsens delfond — fastställts till belopp motsvarande 4 procent

å delfondernas beräknade kapitalbehållning. Beträffande byggnadsstyrelsens

delfond åter framkommer ett överskott å 5,490,000 kronor, utgörande

skillnaden mellan de för delfonden beräknade inkomsterna å 9,196,000 kronor

och utgifterna å 3,706,000 kronor. Det sammanlagda överskottet för fastighetsfonden

beräknas till 8,150,000 kronor med följande fördelning på de

olika delfonderna:

Fångvårdsstyrelsens delfond ........................ kronor 280,000

Utrikesdepartementets delfond ...................... » 308,000

Medicinalstyrelsens delfond .......................... » 1,600,000

Byggnadsstyrelsens delfond .......................... » 5,490,000

Uppsala universitets delfond ........................ » 144,000

Lunds universitets delfond............................ » 128,000

Karolinska sjukhusets delfond ...................... » 200,000.

I statsverkspropositionen har överskottet upptagits med 8,600,000 kronor.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till stat för statens

allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39.

I det föregående hava anslagen till ersättning till statens allmänna fastighetsfond

beräknats till sammanlagt 13.90 miljoner kronor, örn härifrån

dragés det beräknade överskottet å fastighetsfonden, enligt vad nyss nämnts

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 201. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

8.15 miljoner kronor, framträder en beräknad nettobelastning å riksstaten

för budgetåret 1938/39 å 5.75 miljoner kronor, eller 0.54 miljon kronor mera

än för innevarande budgetår. Av nettobelastningen hänföra sig 2.53 miljoner

kronor till avsättning till värdeminskningskonto för fastighetsfonden; återstoden

3.22 miljoner kronor motsvarar fondens beräknade nettoutgift för reparations-

och underhållskostnader m. m., hyresutgifter m. m. samt vissa

avskrivningar, efter avdrag för inflytande hvresmedel och diverse inkomster.

Hemställan.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte i proposition

dels föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till stat

för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39

(bilaga B);

dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda

inkomstberäkningen, i vad angår överskottet av statens

allmänna fastighetsfond — föreslå riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1938/39 upptaga inkomsttiteln Statens allmänna

fastighetsfond med ett belopp av 8,150,000 kronor;

dels ock till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1938/39 anvisa följande förslagsanslag, nämligen
-

under

andra huvudtiteln.................

743,300

kronor

>

tredje » .................

730,700

»

fjärde » ...........

406,100

»

2»

femte »

4,597,100

>

sjätte s ............

229,900

>

>

sjunde » .................

426,100

1

åttonde » .................

5,381,600

nionde » .................

863,000

>

*

tionde » .................

443,900

>

7>

huvudtiteln XIII. Riksdagen och dess

verk m. m......................

80,100

)

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Ericson.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

51

Bilaga A.

Redogörelse för statens allmänna fastighetsfond budgetåret 1936/37.

Fondens kapital. I brev till byggnadsstyrelsen den 30 juni 1936 meddelade

Kungl. Majit beslut angående de värden å mark och byggnader, med vilka de

till statens allmänna fastighetsfond hörande fastigheterna skulle ingå i fondens

begynnelsekapital och upptagas i fondens räkenskaper per den 1 juli

1935. I samband därmed fastställdes det begynnelsekapital, varmed statens

allmänna fastighetsfond skulle per den 1 juli 1935 upptagas i rikshuvudboken,

till 256,730,350 kronor. Beträffande den närmare innebörden av detta

beslut ävensom förändringarna under budgetåret 1935/36 i fondens kapitalbehållning

torde få hänvisas till propositionen nr 221 år 1937 sid. 2.

Vid slutet av budgetåret 1935/36 uppgick behållningen i fastighetsfonden till

277,735,257 kronor 39 öre. Den bokföringsmässiga stegringen av fastighetsfondens

behållning hade alltså utgjort omkring 21.0 miljoner kronor. Fondens

balansräkning per den 30 juni 1936 hade den sammansättning som

framgår av tabellen å omstående sida.

Fastighetsfondens kapitalbehållning har under budgetåret 1936/37 undergått

följande huvudsakliga förändringar.

Från anslag anvisade å riksstaten för budgetåret 1936/37 under rubrik

statens allmänna fastighetsfond har lyftats ett sammanlagt belopp av netto

7,716,323 kronor 25 öre. Vidare hava från anslag anvisade å riksstaten för

budgetåret 1934/35 under fonden för förlag till statsverket lyftats sammanlagt

370,000 kronor, vilka medel jämlikt föreskrift i Kungl. Maj :ts brev den

30 juni 1936 omförts från förlagsfonden till fastighetsfonden. I enlighet med

beslut i samma brev hava vidare de å fonden för anordnande av lokaler för

statens ämbetsverk i huvudstaden under budgetåret bokförda kostnaderna för

nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli tillförts fastighetsfonden med sammanlagt

527,167 kronor 9 öre. Genom beslut den 25 juni 1937 har Kungl. Majit

förordnat, att det å fastighetsfonden bokförda värdet för Gamla seminariet i

Umeå — vilken fastighet hädanefter skulle betecknas Hovrättshuset i Umeå

-— skulle per den 30 juni 1937 ökas med 100,000 kronor. Sammanlagt hava

alltså redovisats kapitalökningar å 8,713,490 kronor 34 öre. Sedan Kungl.

Majit den 12 juni 1936 förordnat, att kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn,

Ängelholm och Uddevalla skulle, i sammanhang med häktenas nedläggande

såsom fångvårdsanstalten från och med den 1 juli 1936 utan ersättning till

statsverket med full äganderätt överlåtas, ett vart häkte till den stad, i vilken

häktet vöre beläget, hava jämlikt Kungl. Majits föreskrift de å fastighetsfonden,

fångvårdsstyrelsens delfond, bokförda värdena för nämnda kronohäkten

å tillhopa 183,Otto kronor avskrivits ur fondens räkenskaper. Vidare hava

småskoleseminarietomterna i Linköping och Falun med därå uppförda byggnader

utan ersättning nied full äganderätt överlåtits till Östergötlands respektive

Kopparbergs läns landsting, varefter Kungl. Majit föreskrivit, att å fästighetsfonden,

byggnadsstyrelsens delfond, bokförda värden å småskoleseminarierna

i Linköping och Falun — sammanlagt 224,000 kronor — skulle

avskrivas ur fondens räkenskaper. Genom brev den 18 juni 1937 har Kungl.

Majit förordnat, att å byggnadsvärdet av vissa å fastighetsfonden redovisade

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 201-

Fångvårds-

styrelsens

delfond

milj. kr.

Utrikes- departe- mentets

delfond

milj. kr.

Medicinal-

styrelsens

delfond

milj. kr.

Byggnads-

styrelsens

delfond

milj. kr.

Summa

milj. kr.

Tillgångar.

Fastigheter...................

15.11

8.23

89.50

166.09

278.93

Lån till riksgäldskontoret ......

_

_

—

—

Fordran å byggnadsstyrelsen ....

—

—

0.7 9

_

0.7 9

Övriga fordringar..............

_

—

_

0.5 4

0.5 4

Innestående å statsverkets check- räkning ....................

0.15

0.18

1.39

2.2 2

3.94

Summa

15.26

8.41

91.68

168.85

284.20

Skulder.

Diverse medel:

Förnyelsefonden.............

0.14

0.13

1.13

1.30

2.70

För reparations- och underhålls- kostnader reserverade medel

0.01

0.0 5

0.17

0.22

0.4 5

Övriga diverse medel........

—

—

—

—

—

Medel som av Stockholms stad,

Stockholms läns landsting och

Konung Gustaf Vis jubileums- fond utbetalats till Karolinska

sjukhusets byggnadskommitté..

3.32

3.32

Övriga skulder................

—

—

—

—

—

Säger

0.15

0.18

1.30

4.84

6.47

Tillgångar utöver skulder:

av lånemedel...............

9.33

13.21

22.5 4

av andra statsinkomster än

lånemedel................

15.il

8.23

81.05

150.80

255.19

Säger

15.il

8.23

90.38

164.01

277''73

Summa

15.26

8.41

91.68

168.85

284.20

fastigheter under medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder skulle

per den 30 juni 1937 verkställas avskrivning med ett sammanlagt belopp av

200,000 kronor, motsvarande kostnader som av kapitalökningsanslag för fastigheterna

använts till inventarier m. m., av beskaffenhet att böra täckas

av andra statsinkomster än lånemedel. Tillika har Kungl. Majit föreskrivit,

att dessa avskrivningar skulle verkställas med anlitande av den i fastighetsfondens

stat för budgetåret 1936/37 upptagna anslagsposten till avskrivning

av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för inventarier m. m. samt att

av fondens kapitalbehållning skulle till riksgäldskontoret såsom återbetalning

av lånemedel utbetalas mot förenämnda avskrivningar svarande belopp. I

brev den 26 februari 1937 har Kungl. Majit förordnat, att det belopp, som av

Sjöstedtska fonden lämnats såsom bidrag till uppförandet av tekniska skolans

i Stockholm byggnad, skulle i byggnadsstyrelsens räkenskaper redovisas såsom

skuld för statens allmänna fastighetsfond. Den härav uppkommande

kapitalminskningen utgör 45,714 kronor. Den sammanlagda kapitalminskningen

redovisas alltså med 652,714:— kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Marits proposition nr 201-

Den utgående behållningen den 30 juni 1937 å statens allmänna fastighetsfond

uppgår i enlighet härmed till (277,735,257:39 + 8,713,490:34—

652,714:— =) 285,796,033 kronor 73 öre. Den bokföringsmässiga stegringen

av fastighetsfondens behållning utgör alltså omkring 8.06 miljoner kronor.

Av fondens kapitalbehållning den 30 juni 1937 å 285.80 miljoner kronor hänföra

sig 255.56 miljoner kronor till andra statsinkomster än lånemedel och

30.24 miljoner kronor till lånemedel.

Den utgående balansräkningen för budgetåret 1936/37 är sammanställd i

följande tabell, därvid siffrorna angivits i avrundade tal:

fångvårds-

styrelsens

delfond

milj. kr.

Utrikes- departe- mentets

delfond

milj. kr.

Medicinal-

styrelsens

delfond

milj. kr.

Byggnads-

styrelsens

delfond

milj. kr.

Summa

milj. kr.

Tillgångar.

Fastigheter...................

Lån till riksgäldskontoret ......

Fordran å byggnadsstyrelsen----

Övriga fordringar..............

Innestående å statsverkets check- räkning ....................

15.34

0.14

0.2 9

8.49

0.09

0.19

0.14

92.18

,1.13

0.84

1.54

172.32

1.30

O.oi

,0.53

2.49

288.33

2.66

1.04

0.5 3

4.46

Summa

Skulder.

15.7 7

8.91 *

95.69

176.65

297.02

Diverse medel:

2.27

2.65

5.37

Förnyelsefonden ............

För reparations- och underhålls-

0.27

0.18

kostnader reserverade medel

0.15

0.0 5

0.31

0.50

1.01

Övriga diverse medel........

Medel som av Stockholms stad,

Stockholms läns landsting och

Konung Gustaf V:s jubileums- fond utbetalats till Karolinska

0.0 5

0.05

sjukhusets byggnadskommitté..

—

—

—

4.7 9

4.79

Övriga skulder................

--

—

—

*

*

Säger

0.42

0.23

2.58

7.99

11.22

Tillgångar utöver skulder:

17.32

30.2 4

av lånemedel...............

av andra statsinkomster än

0.42

0.4 5

12.05

lånemedel................

14.93

8.23

81.06

151.34

''Zbb. 5 6

Säger

15.35

8.68

93.il

108.66

285.80

Summa

15.77

8.91

95.69

176.65

| 297.0 2

I detta sammanhang torde redogörelse få lämnas för vissa av Kungl. Maj :t

prövade ärenden, som hava avseende å värdet av fastighetsfondens tillgångar

men där de fattade besluten likvid icke föranlett ändring i fondens kapitalbehållning.

(1) I brev till byggnadsstyrelsen den 30 juni 1936 angående fastställande

av värden å mark och byggnader tillhörande statens allmänna fastighetsfond

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

m. m. hade Kungl. Maj:t fastställt värdet å de kronan tillhörande fastigheterna

nr 2 och 3 i kvarteret Cepheus med adressnummer Svartmangatan 9

i Stockholm, i vilka fastigheter kontrollstyrelsen är inrymd, till 350,000 kronor,

därav 150,000 kronor angivits avse markvärde och 200,000 kronor byggnadsvärde.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen hade samfundet S:t Eriks styrelse, under

framhållande, att samfundsstyrelsen vore sysselsatt med att undersöka förutsättningarna

för en sanering av kvarteret Cepheus i Stockholm, anhållit,

att byggnadsstyrelsen måtte utreda möjligheten för rivning av en å nämnda

fastigheter befintlig magasinsbyggnad och örn möjligt även låta verkställa denna

rivning, dock endast under förutsättning alt närgränsande fastigheter samtidigt

sanerades efter en av samfundsstyrelsen företedd saneringsplan, enligt

vilken en stor gemensam gård skulle anordnas inom kvarteret. Sedan byggnadsstyrelsen

underställt Kungl. Majlis prövning frågan örn rivning av berörda,

av kontrollstyrelsen disponerade magasinsbyggnad, bemyndigade

Kungl. Majit den 30 oktober 1936 byggnadsstyrelsen bland annat att låta

verkställa rivning av magasinsbyggnaden, under förutsättning att avsedd sanering

beträffande angränsande fastigheter visade sig komma till stånd, samt

ställde för rivningsarbetets utförande till byggnadsstyrelsens förfogande ett

belopp av högst 2,000 kronor, att utgå av sjätte huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter.

Sedan riksräkenskapsverket den 19 december 1936 avgivit infordrat utlåtande

i fråga örn avskrivning i statens allmänna fastighetsfonds räkenskaper

av magasinsbyggnadens värde, har Kungl. Majit den 21 maj 1937, med hänsyn

till föreliggande omständigheter förklarat, att rivningen av ifrågavarande

magasinsbyggnad icke skulle föranleda ändring i de av Kungl. Majit i

nämnda brev den 30 juni 1936 fastställda värdena å mark och byggnader tolde

kronan tillhöriga fastigheterna nr 2 och 3 i kvarteret Cepheus i Stockholm,

ej heller i det belopp som beräknas uti ersättning till statens allmänna fastighetsfond

för till statsmyndigheter upplåtna lokaler inom byggnad å samma

fastigheter.

(2) I samband med fastställelse den 30 juni 1936 av värden å mark och

byggnader tillhörande fastighetsfonden uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att — efter samråd i erforderlig mån med övriga myndigheter som

förvaltade delfonder av statens allmänna fastighetsfond — verkställa utredning

av frågan örn och i vad mån det av Kungl. Majit nämnda dag fastställda

kapitalet för statens allmänna fastighetsfond borde ökas till följd av utbetalningar

efter ingången av budgetåret 1935/36 å anslag, anvisade bland riksstatens

verkliga utgifter, för byggnader, som tillhörde fastighetsfonden, samt

till Kungl. Majit inkomma med de förslag, vartill utredningen gåve anledning.

I skrivelse den 24 maj 1937 meddelade byggnadsstyrelsen efter inhämtande

av skrivelsen bilagda yttranden av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet

och medicinalstyrelsen, att efter ingången av budgetåret 1935/36 å anslag,

anvisade bland riksstatens verkliga utgifter, för statens allmänna fastighetsfond

tillhörande byggnader icke verkställts några sådana utbetalningar

som borde föranleda ökning av det den 30 juni 1936 fastställda kapitalet för

nämnda fastighetsfond.

Denna anmälan föranledde icke någon Kungl. Majits åtgärd.

(3) I skrivelse den 25 maj 1937 anmälde fångvårdsstyrelsen, att rådhusrätten

i Karlstad genom utslag den 15 mars 1937, vilket utslag vunnit laga

kraft, jämlikt vederbörande bestämmelser i stadsplanelagen förklarat byggmästaren

Nils Lindblad i Karlstad berättigad att för ett belopp av 7,500 kro
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

nor till sig lösa ett Kungl. Majit och kronan tillhörigt område, som disponerades

av straffängelset i Karlstad. Sedan lösenbeloppet, 7,500 kronor, av

Lindblad nedsatts hos länsstyrelsen i Värmlands län, hade detsamma jämte

därå upplupen ränta, 5 kronor, sedermera utbetalats till direktören vid straffängelset

i Karlstad och av denne insatts å statsverkets checkräkning i riksbanken.

Fångvårdsstvrelsen hemställde i anledning härav örn föreskrift hunt

med ifrågavarande medel skulle förfaras. I ärendet avgav riksräkenskapsverket

den 10 juni 1937 infordrat utlåtande, varefter Kungl. Majit den 18

juni 1937 förordnade, att ifrågavarande lösenbelopp, 7,500 kronor, skulle tills

vidare redovisas såsom likvida medel a statens allmänna fastighetsfond, fångvårdsstyrelsens

delfond, samt att å beloppet upplupen ränta skulle tillgodoföras

den i staten för fastighetsfonden, under samma delfond, upptagna inkomsttiteln

Diverse inkomster.

(4) I 1937 års proposition nr 221 angående fastighetsfondens stat för budgetåret

1937/38 anmäldes verkställd utredning rörande redovisning av medel,

som inflyta genom upplåtelse av tomter till egnahemsbyggnader vid

Sundby sjukhus m. m. Vid slutlig prövning av ärendet har Kungl. Majit i

brev till medicinalstyrelsen den 25 juni 1937 förordnat:

att köpeskillingar, som inflyta vid upplåtelser av tomter till egnahemsbyggnader

från det till Sundby sjukhus vid Strängnäs anslagna förra biskopsbostället

2 mantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken, skola av medicinalstyrelsen

tillgodoföras statens allmänna fastighetsfond och å denna redovisas

såsom likvida medel, vilka må av medicinalstyrelsen disponeras för bestridande

av kostnader för återköp för kronans räkning av fastighet mom

ifrågavarande egnahemsområde samt för anläggande av vägar och dylikt

inom området ävensom av övriga med exploateringen av området sammanhängande

utgifter, , , , f..

att medicinalstyrelsen skall årligen i samband med framlaggande av torslag

till inkomst- och utgiftsstat för styrelsens delfond av fastighetsfonden

avgiva redogörelse för den under sistförfluten budgetår bedrivna exploateringen

inom ifrågavarande egnahemsområde jämte på bokföringen för samma

budgetår grundade uppgifter om inkomster och utgifter för exploate
-

samt att vad sålunda föreskrivits skall lända till efterrättelse räknat från

och med den 1 juli 1935. ... , . . .

Kungl. Majit har därjämte förklarat Sig vilja, sedan exploateringen av

ifrågavarande egnahemsområde avslutats, på framställning av medicinalstyrelsen

besluta rörande frågan örn fastställande av nytt bokforingsvarde

för återstoden av förenämnda fastighet, ävensom framdeles meddela allmänna

bestämmelser att tillämpas vid bokföringen av exploatering av tastigheter

invärderade å fastighetsfonden. „

Redoeörelser föreligga nu beträffande inkomster och utgifter av ifrågavarande

exploatering under budgetåren 1935/36 och 1936/37. Beträffande innehållet

av dessa redogörelser torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Fondens inkomster och utgifter under budgetåret 1936/37 Inkomst- och

utgiftsstat för fastighetsfonden för budgetåret 1936/37 taststalldes av Kung .

Majit i brev den 12 juni 1936. De i denna stat upptagna beloppen för inkomster

och utgifter framgå av följande sammanställning i vilken järnvä

upptagits de faktiska inkomsterna och utgii terna enligt rakenskaperna.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Inkomster.

Belopp

enligt stat

Kronor

Redovisat

nettobelopp

Kronor

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond....................

597,600

572,000: —

Utrikesdepartementets delfond.................

435,200

440,850: —

Medicinalstyrelsens delfond....................

4,084,500

4,065,566: 91

Byggnadsstyrelsens delfond....................

7,500,300

7,617,823: 89

Säger

12,617,600

12,696,240: 80

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond....................

147,900

151,393:91

Utrikesdepartementets delfond..................

42,800

44,993: 96

Medicinalstyrelsens delfond....................

828,000

780,385: 43

Byggnadsstyrelsens delfond....................

377,100

441,809:84

Säger

1,395,800

1,418,583:14

Diverse inkomster.

Fångvårdsstyrelsens delfond....................

1,100

5,297:27

Utrikesdepartementets delfond.................

100

2,413: 67

Medicinalstyrelsens delfond....................

100

30,966: 27

Byggnadsstyrelsens delfond....................

28,200

73,639: 46

Säger

29,500

112,316:67

Summa

14,042,900

14,227,140: 61

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m. för

fonden tillhörande fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond....................

535,000

399,056: 21

Utrikesdepartementets delfond .................

141,400

146,371: 57

Medicinalstyrelsens delfond....................

1,012,000

866,360: 29

Byggnadsstyrelsens delfond....................

1,321,000

1,036,149: 58

Ökning av reserverade medel..................

—

561,462:35

Säger

3,009.400

3,009,400: —

Avsättning till förnyelsefond.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis..........

143,500

136,003: 50

Utrikesdepartementets delfond, förslagsvis........

88,300

53,160: —

Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis..........

1,152,000

1,135,996: 73

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis..........

1,325,600

1,347,732: 49

Säger

2,709,400

2,672,892: 72

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis..........

8,000

9,256: 55

Utrikesdepartementets delfond, förslagsvis.......

46,200

47,800: 49

Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis..........

14,000

14,847: 58

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis..........

500,400

544,745: 89

Säger

568,600

616,650: 51

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

57

Belopp

Redovisat

enligt stat

nettobelopp

Kronor

Kronor

Avskrivning av vissa d byggnadsanslag bestridda

kostnader för inventarier m. m.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis... .

100

—

Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis........

35,000

34,500: —

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis.......

165,000

165,500: —

Säger

200,100

200,000: —

Överskott.

Fångvårdsstyrelsens delfond.................

60,000

48,431:13

Utrikesdepartementets delfond..............

202,200

245,897:14

Medicinalstyrelsens delfond..............

2,699,600

2,679,574: 30

Byggnadsstyrelsens delfond....................

4,593,600

4,754,294:81

Säger

7,555,400

7,728,197: 38

Summa

14,042,900

14,227,140: 61

Beträffande inkomstposterna under rubriken ersättning för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler torde böra erinras, att det, enligt de för fonden

gällande bestämmelserna, ankommer på Kungl. Ma.j:t att för varje budgetår

fastställa de belopp, med vilka de i riksstaten anvisade anslagen till ersättning

till statens allmänna fastighetsfond skola belastas. Sedan fångvårdsstyrelsen,

utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen,

envar för sin delfond av fastighetsfonden, till Kungl. Maj:t inkommit med

förslag i dylikt hänseende och riksräkenskapsverket utlåtit sig i ärendet,

fastställde Kungl. Maj:t i brev‘den 18 juni 1937 belastningen å de för budgetåret

1936/37 anvisade förslagsanslagen till ersättning till statens allmänna

fastighetsfond till de belopp, som framgå av efterföljande sammanställning, i

vilken jämväl upptagits de anvisade anslagen:

Huvudtitel

Anslag

Utgift

kronor

kronor

Andra huvudtiteln..................

870,200

853,355: —

Tredje » ..................

593,100

598,225: —

Fjärde » ..................

280,800

289,603: 76

Femte » ..................

5,53 ,500

5,536,910: 82

Sjätte » ..................

213,700

217,149:72

Sjunde » ..................

285,800

360,954: 56

Åttonde » ..................

3,656,400

3,642,477: 03

Nionde » ..................

733,300

725,544: 08

Tionde » ..................

373,500

392,720: 83

Huvudtiteln XIII. Riksdagen och dess

verk m. m.......................

79,300

79,300: —

Summa

12,617,600

12,696,240: 80

Den sammanlagda belastningen å dessa anslag har alltså uppgått till ett belopp,

som med 78,640 kronor 80 öre överstigit i riksstaten beräknade belopp.

De disponerade beloppen hava tillgodoförts vederbörliga inkomstposter å

fastighetsfondens stat.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 201.

5

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

De besparingar, som uppkommit å anslagsposterna för reparations- och underhållskostnader

m. m. för fonden tillhörande fastigheter hava, såsom förutsattes

vid fondens inrättande (se propositionen nr 115 år 1935 sid. 11), överförts

till en för varje delfond upplagd diversemedelstitel för att sedermera för

avsett ändamål stå till vederbörande fondförvaltnings förfogande (se bestämmelserna

angående förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond, § 5 mom.

3; statsliggaren för budgetåret 1937/38 sid. 134). Kungl. Maj:t har i anslutning

härtill i regleringsbrevet för fastighetsfonden för budgetåret 1936/37

förklarat, att den myndighet, som förvaltar delfond, äger utan Kungl. Maj:ts

bemyndigande i varje särskilt fall disponera sådana besparingar för bestridande

av de reparations- och underhållskostnader m. m. för delfonden tillhörande

fastigheter, vartill de under anslagsposterna beräknade medlen av

Kungl. Majit anvisats.

överskottet å fastighetsfonden för budgetåret 1936/37, vilket enligt ovan intagna

sammanställning uppgått till 7.73 miljoner kronor eller 0.17 miljon kronor

mera än som beräknats vid statens fastställande, har tillgodoförts statsregleringen.

Då denna å andra sidan belastats med utgifter å ersättningsanslagen

med tillhopa 12.70 miljoner kronor, har alltså nettobelastningen å budgeten

uppgått till (12.70—7.73=) 4.97 miljoner kronor. Härav hava 2.67 miljoner

kronor avsatts till förnyelsefond för fastighetsfonden samt 0.56 miljon kronor

som ovan angivits reserverats till framtida användning för reparations- och

underhållskostnader m. m. Återstoden, 1.74 miljon kronor, motsvarar fondens

nettoutgift för årets reparations- och underhållskostnader m. m. (2.45 miljoner

kronor) samt hyresutgifter m. m. och avskrivningar (0.62 respektive 0.20

miljon kronor), efter avdrag för influtna hyresmedel och diverse inkomster

(1.42 respektive 0.11 miljon kronor). Vid dessa beräkningar har bortsetts

från de kostnader för fastighetsfonden avseende ändamål, vilka bestritts av

tredje huvudtitelns anslag till reglering av vissa kursförluster.

I följande sammanställning hava överskotten å fastighetsfondens olika delfonder

ställts i relation till respektive delfonders kapitalbehållning vid början

respektive slutet av budgetåret 1936/37 (runda tal):

D e ] f o n d

Kapital- behållning

Vt 1936

milj. kr.

Kapital-

behållning

s0/e 1937

milj. kr.

Överskott

för

budgetåret

1936/37

kr.

Överskottet i pro- cent av kapital- behållningen

den V»

1936

procent

den so/e

1937

procent

Fångvårdsstyrelsens delfond ....

15.11

15.35

48,000

0.3 2

0.31

Utrikesdepartementets delfond . .

8.23

8.68

246,000

2.99

2.83

Medicinalstyrelsens delfond......

90.3 8

93.il

2,680,000

2.97

2.88

Bvggnadsstyrelsens delfond......

164.01

168.66

4,754,000

2.90

2.82

277.73

285.80

7,728,000

2.78

2.7 0

Avkastningen å hela fastighetsfonden motsvarar sålunda 2.7 å 2.8 procent

av kapitalbehållningen. Den låga relativa avkastningen å fångvårdsstyrelsens

delfond sammanhänger med att denna delfonds stat för budgetåret 1936/37

belastats med exceptionellt höga kostnader för reparationer. Vid bedömandet

av förräntningssiffrorna bör observeras, att fondens behållning till en väsentlig

del utgöres av skattemedelskapital och i övrigt i viss utsträckning avskrivits

genom fortlöpande avsättningar till förnyelsefond.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201,

69

Bilaga B.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1938/39.

Kronor

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.........i............ 465,900

2. Utrikesdepartementets » 573,000

3. Medicinalstyrelsens » 2,955,800

4. Byggnadsstyrelsens » 8,575,900

5. Uppsala universitets » 690,900

6. Lunds universitets » 346,100

7. Karolinska sjukhusets » 294,200

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 160,000

2. Utrikesdepartementets » 47,000

3. Medicinalstyrelsens » 798,000

4. Byggnadsstyrelsens » 438,000

5. Uppsala universitets » 15,700

6. Lunds universitets » 6,000

7. Karolinska sjukhusets » 61,300

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 15,600

2. Utrikesdepartementets > 12,000

3. Medicinalstyrelsens » 120,700

4. Byggnadsstyrelsens » 182,100

5. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning...................... 220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting .... 15,000

c. Övriga diverse inkomster.............. 7,500 242,500

6. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsförvalt
ning.

............................... 50,800

b. Övriga diverse inkomster.............. 100 50,900

7. Karolinska sjukhusets delfond...................... 500

Summa

13,901,800

1,526,000

624,300

16,052,100

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

A.

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 300,000

2. Utrikesdepartementets » ...................... 200 000

3. Medicinalstyrelsens » ...................... \ 250 000

4. Byggnadsstyrelsens » 2|o84*000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset................ 136,000

b. Övriga fastigheter.................... 250,000 386.000

6. Lunds universitets delfond ........................ 169*000

7. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset ................ 11,000

b. Serafimerlasarettet .................. 50,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto :

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............ 53,000

2. Utrikesdepartementets > , förslagsvis............ 80,000

3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis............ 975,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis............ 852^000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis...... 156,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis.......... 263,000 419.000

Lunds universitets delfond, förslagsvis.............. 103,000

61,000

6.

7. Karolinska sjukhusets delfond, förslagsvis............ 48,000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis

2. Utrikesdepartementets

3. Medicinalstyrelsens

4. Byggnadsstyrelsens

5. Uppsala universitets

6. Lunds universitets

7. Karolinska sjukhusets

......... 8,500

förslagsvis............ 44,000

förslagsvis............ 24,500

förslagsvis............ 760,000

förslagsvis............ 100

förslagsvis.......... 3,000

förslagsvis............ 47,000

D. Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för inventarier

m. m.:

1. Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis.............. 25 000

2- Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.............. 10,000

Överskott att tillföras riksstalens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 280,000

2. Utrikesdepartementets

3. Medicinalstyrelsens

4. Byggnadsstyrelsens

5. Uppsala universitets

6. Lunds universitets

7. Karolinska sjukhusets

308.000

1,600,000

5,490,000

144.000

128.000

200,000

Summa

Kronor

4,450,000^

2,530,000

887,100

35,000

8,150,000

16,052,100

387595, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. BU 1938:70 Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande s. 10 i texten
  2. JoU 1938:96 Jordbruksutskottets memorial Nr 96 a1 i texten
  3. Rskr. 1938:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39 m. m. s. 1 i texten
  4. SU 1938:139 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39 m. m. s. 11 i texten