Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av krono jordlägenheterna Sockenstuguplatsen nr 1 och Kyrkostuguplatsen nr 2 i Vittangi by, Jukkasjärvi socken

1938-03-03 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:222, Angående försäljning av krono jordlägenheterna Sockenstuguplatsen nr 1 och Kyrkostuguplatsen nr 2 i Vittangi by, Jukkasjärvi socken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

1

Nr 222.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

krono jordlägenheterna Sockenstuguplatsen nr 1 och

Kyrkostuguplatsen nr 2 i Vittangi by, Jukkasjärvi

socken; given Stockholm slott den 3 mars 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majus

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför följande.

Sedan med anledning av uppkommen fråga angående upprättande av

byggnadsplan för Vittangi by i Jukkasjärvi socken länsstyrelsen i Norrbottens

län i skrivelse den 14 april 1936 anhållit, att kammarkollegiet måtte avgiva

yttrande rörande äganderätten till lägenheterna Sockenstuguplatsen

nr 1 och Kyrkostuguplatsen nr 2 i sagda by, lät kollegiet verkställa utredning

härom, varav framgick, att vid år 1896 fastställd, för Jukkasjärvi socken

verkställd avvittring för kronans räkning avsatts ett flertal utmål och

liihang till riksdagens protokoll li)38. 1 sami. Nr 222. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 222-

jordområden, som icke upptagits i jordeboken, ehuru de syntes utgöra för

sig bestående fastigheter, att bland dessa fastigheter inom Vittangi skifteslag

märktes: »Utmål för sockenhus m. m. litt. d» örn 4.9930 hektar och

»Utmål för plats för kyrkostugan litt. e» örn 8.6700 hektar, samt att kollegiet

genom beslut den 14 februari 1931 förordnat, att nämnda under litt. d och

litt. e upptagna områden skulle upptagas i jordeboken för Jukkasjärvi socken

bland kronoegendomar under allmän disposition, jordlägenheter, med benämningarna

Sockenstuguplatsen nr 1 respektive Kyrkostuguplatsen nr 2.

Med överlämnande av förevarande utredning anförde kammarkollegiet i

skrivelse den 22 maj 1936 till länsstyrelsen, att av utredningen framginge, att

de ifrågavarande lägenheterna tillhörde kronan, samt att kollegiet jämlikt

3 § i den för kollegiet gällande instruktionen, torde äga vård och inseende

över lägenheterna. Då fråga örn förändrad disposition av lägenheterna eller

deras försäljande syntes hava uppkommit, anmodade kollegiet länsstyrelsen

att vidtaga de förberedande åtgärder och föra de förhandlingar, som i sådant

avseende påkallades, samt därefter till kollegiet inkomma med förslag

och yttrande i samma avseende.

Länsstyrelsen avgav i skrivelse den 22 juli 1937 till kammarkollegiet det

begärda yttrandet och överlämnade därvid förutom en från överlantmätaren

i länet införskaffad karta över Vittangi by, upprättad för laga skifte åren

1919—1920, utdrag av kommunalfullmäktiges i Jukkasjärvi socken protokoll

den 21 mars 1937 ävensom yttranden från landsfiskalen i Vittangi distrikt

och överjägmästaren i övre Norrbottens distrikt.

Enligt nyssnämnda protokollsutdrag hade fullmäktige, efter underhandlingar

mellan länsstyrelsen och Jukkasjärvi kommun, beslutat antaga ett av

länsstyrelsen gjort erbjudande om utverkande av försäljning till kommunen

av ifrågavarande lägenheter för en köpeskilling av 4,800 kronor ävensom

att bidraga till finansieringen av byggnadsplan för Vittangi kyrkby med

4,500 kronor, därest kommunen finge förvärva lägenheterna för nämnda

köpeskilling.

Landsfiskalen i Vittangi distrikt, som fann köpeskillingen lämpligt avvägd,

upplyste beträffande områdena i fråga, att vissa enskilda personer under tiden

mellan avvittringen och laga skiftet själva tagit sig en del rättigheter

samt anförde bl. a.:

Huru oberättigade deras anspråk än kunde förefalla vore det ingalunda

uteslutet att de framdeles komme att framställa anspråk på ersättning. Sålunda

hade hemmansägarna Olof Johansson Lasu, Jakob Lundström och

Greta Vilhelmina Lahti vid tiden omedelbart efter avvittringen utan tillstånd

uppodlat mark till en areal av omkring 3 hektar. De uppgåve nu, att de

odlat marken i den tron att denna tillhörde Vittangi by och att de vid framtida

laga skifte skulle få tillgodoräkna sig de odlade områdena. Denna förklaring

förtjänade dock knappast någon tilltro. De hade sedermera tidvis

erlagt arrende för de odlade områdena. Vidare hade tre enskilda ägare å

kronans ifrågavarande områden för omkring 30—40 år sedan åt sig uppfört

var sin mindre gård utan att hava erhållit tillstånd därtill. Det syntes väl

kunna ifrågasättas, om icke dessa nu kunde avhysas från områdena ifråga.

I annat fall borde väl förhållandet iakttagas vid kronans uppgörelse med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. >’

kommunen angående försäljningen. Slutligen arrenderade sägägaren Herman

Olsson i Vittangi från kyrkstuguområdet en mindre areal till sågplats.

Arrendetiden hade uppgivits skola utgå år 1941.

Över jägmästaren i Övre Norrbottens distrikt förmälde sig icke hava någon

erinran att göra mot den ifrågasatta köpeskillingen.

För egen del anförde länsstyrelsen i sin berörda skrivelse den 22 juli

1937 bl. a. följande:

Ehuru den erbjudna köpeskillingen, 4,800 kronor, i och för sig måhända

kunde synas låg, ville länsstyrelsen emellertid på det livligaste förorda, att

lägenheterna överlätes till kommunen till detta pris, främst med hänsyn

till att den enligt länsstyrelsens mening — jämväl ur allmän synpunkt

betydelsefulla frågan örn upprättande av byggnadsplan för Vittangi kyrkby

genom sådan försäljning omedelbart erhölle sin lösning. Som ytterligare skäl

för lägenheternas försäljning till nu angivet pris ville länsstyrelsen anföra

följande. Enligt länsstyrelsens uppfattning funnes ingen som helst utsikt

till att kommunen med fasthållande av sitt åtagande i fråga örn bidrag till

kostnaderna för byggnadsplanens upprättande komme att antaga ett anbud

örn lägenheternas övertagande till högre pris än det nu föreslagna. Vid tidigare

förhandlingar hade kommunen aldrig bjudit högre belopp än 1,000

kronor. De vid avvittringen meddelade föreskrifterna angående lägenheternas

användning kunde sägas medföra en viss, låt vara icke nödvändigtvis

för all framtid gällande gravation av offentligrättslig natur. De syntes i

varje fall giva vid handen, att kronan icke varit inställd på att spekulera i

en blivande värdestegring å dessa markområden. Härtill komme, att exploateringen

av områdena vore en sak, som endast kunde ske på tämligen

lång sikt. Den komme därtill att ställa sig relativt kostsam för kommunen,

då lägenheterna till stor del bestode av myrmark och flygsandsområden.

Länsstyrelsen ansåge knappast, att i blivande köpehandling borde intagas

några förbehåll till förmån för sådana enskilda personer, som utan att kunna

åberopa laglig nyttjanderätt inom lägenheternas område verkställt odlingsarbete

eller uppfört byggnader. Däremot syntes förbehåll böra göras

till förmån för sågägaren Herman Olsson, som enligt uppgift av revirförvaltaren

i Jukkasjärvi revir för 10 år från och med den 1 januari 1930 arrenderade

ett område om 1.2 hektar av lägenheten Kyrkostuguplatsen nr 2.

Härjämte ville länsstyrelsen erinra örn att Jukkasjärvi skoldistrikt genom

kammarkollegiets beslut den 28 maj 1937 mot avgäld, som komme att bestämmas,

erhållit nyttjanderätt till 1.3 hektar av lägenheten Sockenstuguplatsen

nr 1.

Med utlåtande dea 7 december 1937 har kammarkollegiet till Kungl.

Majit överlämnat handlingarna i ärendet, däribland jämväl utdrag av protokoll,

fört vid kommunalfullmäktiges sammanträde den 3 oktober 1937, ulvisande

bl. a., att fullmäktige beslutat att försäljningen finge avse områdena

i befintligt skick och att sålunda kommunen frikallade kronan »från allt

ansvar, som eventuellt kan vara förbundet med den omständigheten att påpekad

bebyggelse och odling under årens lopp olovligen kommit att äga rum

å områdena».

För egen del anförde kammarkollegiet i sitt utlåtande:

Kollegiet har intet att erinra mot att ifrågavarande lägenheter genom

länsstyrelsens i Norrbottens län försorg försäljas till Jukkasjärvi kommun

för en sammanlagd köpeskilling av 4,800 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunni. Majlis proposition nr 222.

De enskilda personer, vilka verkställt odlingsarbete eller uppfört byggnader

inom lägenheternas område utan att därför kunna åberopa laglig nyttjanderätt,

torde likväl, därest lägenheterna förblivit i kronans ägo, kunnal

påräkna, att erhålla nyttjanderätt till de områden, vilka de tagit i besittning,

därest så kunnat ske utan olägenhet för det allmänna. Anledning finnes visserligen

att antaga, att samma synpunkter komma att anläggas av kommunen,

men vid lägenheternas försäljning till kommunen synes likväl någon

formell säkerhet böra beredas dessa personer att det arbete och de kostnader,

som nedlagts på de områden de tagit i besittning, må i skälig utsträckning

komma dem tillgodo. Kollegiet anser att dylikt skydd lämpligen skulle

kunna beredas dem genom att länsstyrelsen före överlåtelsen till kommunen

föranstaltar uppgörelse med varje innehavare av dylikt område om nyttjanderätt

eller ersättning. Härvid torde kommunen böra beredas tillfälle att

framföra sina synpunkter och tillses, att gjorda nyttjanderättsupplåtelser ej

komma att försvåra genomförandet av en blivande byggnadsplan. Försäljningen

synes böra ske allenast under förutsättning, att dessförinnan, i överensstämmelse

med vad nyss anförts, frågan om nvttjanderättsupplåtelse eller

gottgörelse till bemälda personer ordnats; och torde böra uppdragas åt länsstyrelsen

att härom gå i författning. Vid försäljningen, för vilken erfordras

riksdagens medgivande, torde i övrigt följande villkor böra föreskrivas.

1) Lägenheterna, som försäljas i det skick, vari de vid tillträdet befinnas,

tillträdas å dag, som länsstyrelsen äger bestämma.

2) Köpeskillingen gäldas kontant senast vid tillträdet.

3) Köparen bestrider ej mindre lagfarts- och övriga nied köpet förenade

kostnader än även alla å tiden från och med tillträdesdagen å lägenheterna

belöpande skatter och onera.

4) Kronan fritager sig från annan hemulsskyldighet än köpeskillingens

återbärande.

5) Försäljningen skall icke medföra upphörande av eller inskränkning i

den enskilda personer enligt träffade avtal tillkommande nyttjanderätt till

område å lägenheterna. Godkänd ersättning till person, som brukat område

å lägenhet, skall gäldas av kommunen enligt upprättad förteckning å dylika

ersättningstagare och det belopp envar skall erhålla.

Beträffande köpeskillingsmedlen yttrade kollegiet, att desamma borde tillgodoföras

statsverket såsom diverse inkomster.

Med anledning av vad kammarkollegiet sålunda anfört har länsstyrelsen,

efter hörande av kommunalfullmäktige i Jukkasjärvi socken, den 29 januari

1938 avgivit infordrat utlåtande.

Kommunalfullmäktige hava vid sammanträde den 16 januari 1938 beslutat

vidhålla sitt omförmälda beslut den 3 oktober 1937.

Länsstyrelsen har i sitt den 29 januari 1938 avgivna utlåtande anfört bl. a.:

Beträffande frågan huruvida före försäljningen åtgärder böra vidtagas

till förmån för sådana enskilda personer, som utan att kunna åberopa laglig

nyttjanderätt verkställt odlingsarbete eller uppfört byggnader inom lägenheternas

område,^ så har länsstyrelsen tidigare i ärendet såsom sin åsikt uttalat,

att förbehåll i sagda riktning knappast borde intagas i en blivande

köpehandling vid försäljning av lägenheterna till kommunen. Då länsstyrelsen

intagit denna ståndpunkt har det främsta skälet därtill varit,

att länsstyrelsen på grund av ingående kännedom örn kommunens inställning

till frågan ansett det fullständigt uteslutet att sagda personer eller

deras rättsägare genom en försäljning till kommunen skulle komma i sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

5

re ställning än om kronan fortfarande vore ägare till områdena. Kommunen

har sålunda redan i handling visat sig synnerligen tillmötesgående

då det gällt ersättning för intrång till sådana personer, varom nu

är fråga. Under dessa förhållanden har länsstyrelsen ansett det mindre

lämpligt och i varje fall överflödigt att genom förbehåll sanktionera dessa

mer eller mindre egenmäktiga åtgärder i fråga om odlings- eller byggnadsverksamhet

inom lägenheterna. Länsstyrelsens betänkligheter äro emellertid

icke av den art, att länsstyrelsen uttryckligen motsätter sig det av kammarkollegiet

föreslagna förfarandet. Emot de för försäljningen i övrigt föreslagna

villkoren har länsstyrelsen ej något att erinra.

Vid sitt utlåtande har länsstyrelsen fogat en från Olof Johansson Lasu i

Vittangi till länsstyrelsen inkommen skrift med erinringar mot den ifrågasatta

försäljningen jämte i anledning därav införskaffad utredning.

Kammarkollegiet har slutligen, i anledning av länsstyrelsens sistnämnda

yttrande, i utlåtande den 19 februari 1938 anfört:

Kollegiet vill understryka, att kollegiet icke avsett att bland köpevillkoren

skulle intagas förbehåll till skydd för det oreglerade nyttjande av lägenheterna,

som nu äger rum från enskilda personers sida, men däremot avsåg att,

innan försäljningen ägde rum, ett uppordnande beträffande lägenheternas

nyttjande skulle ske genom länsstyrelsens försorg i samförstånd med kommunen.

Resultatet av detta uppordnande skulle därefter enligt de föreslagna

villkoren respekteras. Måhända kan med hänsyn till kommunens av länsstyrelsen

vitsordade inställning till saken den föreslagna åtgärden icke anses

oundgängligen erforderlig. Kollegiet föreställer sig emellertid att ett sådant

uppordnande skulle vara till gagn för såväl kommunen som därav berörda

enskilda personer, varför kollegiet saknar anledning frånträda sitt förslag

härom. Att såsom i ärendet ifrågasatts någon ersättning borde från Kungl.

Maj :ts och kronans sida gäldas vare sig till enskilda personer eller till kommunen

för nedlagda förbättringar anser kollegiet däremot uteslutet.

1 likhet med länsstyrelsen och kammarkollegiet tillstyrker jag, att krono- Departementsjordlägenheterna

Sockenstuguplatsen nr 1 och Kyrkostuguplatsen nr 2 i chefen.

Jukkasjärvi socken må försäljas till Jukkasjärvi kommun för en köpeskilling

av 4,800 kronor. Riksdagens medgivande härtill torde emellertid böra

inhämtas. Därest dylikt medgivande lämnas, torde det få ankomma på

Kungl. Majit att bestämma de närmare villkoren för försäljningen. Det synes

i detta sammanhang ej erforderligt alt pröva frågan, vilka åtgärder

sorn, på sätt kammarkollegiet föreslagit, i samband med försäljningen av

lägenheterna böra vidtagas till förmån för sådana enskilda personer, som

utan att kunna åberopa laglig nyttjanderätt verkställt odlingsarbete eller

uppfört byggnader inom lägenheternas område.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronan tillhöriga kronojordlägenheterna Sockenstuguplatsen

nr 1 och Kyrkostuguplatsen nr 2 i Vittangi by, Jukkasjärvi

socken, må försäljas till Jukkasjärvi kommun fölen

köpeskilling av 4,800 kronor samt på de villkor i övrigt

Kungl. Majit bestämmer.

Ritning lill riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 222.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Ericson.

387453. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:189 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av kronojordlägenheterna Sockenstuguplatsen nr 1 och Kyrkostuguplatsen nr a1 i texten
  2. JoU 1938:49 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49 s. 1 i texten