Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

1938-03-03 · 45 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:236, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

1

Nr 236.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana

egendomar; given Stockholms slott den 3 mars 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o—13 :o.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet beträffande

ärendet under 1 :o här nedan anhåller chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Pehrsson-Bramstorp, att få underställa Kungl. Maj:ts prövning

vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och lägenheter från

sådana egendomar, vilka ärenden synts böra föranleda framställning till

riksdagen, samt anför härom följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 236.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

1 :o.

Valsberga nr 2 med Länsmansmossen nr 1 i Södermanlands län.

Sedan Kungl. Maj:t med riksdagen genom beslut den 29 maj 1931 och den

18 september 1931 förordnat om åtgärder för försäljning av två lotter av

kronoegendomen 5is mantal Valsberga nr 2 i Akers socken med Länsmansmossen

nr 1, en äng, i Länna socken av Södermanlands län, nämligen dels

huvudgårdslotten mot ett saluvärde av 40,400 kronor och dels ängen Länsmansmossen

mot ett saluvärde av 400 kronor, men försäljning av lotterna

icke kunnat komma till stånd, förordnade Kungl. Majit den 22 april 1932,

att huvudgårdslotten skulle ånyo utarrenderas för en tid av fyra år från

den 14 mars 1933.

Med anledning härav utarrenderades huvudgårdslotten till den 14 mars

1937, och är lotten för närvarande, sedan kontraktet prolongerats att gälla

ytterligare ett år, utarrenderad till David Svensson för en avgäld, som utgår

med dels 76 kilogram smör, 9 hektoliter vete och 12.5 hektoliter havre, att

lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i

markegångstaxan, dels därutöver 330 kronor.

Ängen Länsmansmossen, vilken angränsar Gripsholms slottsförvaltning

tillhörande ägor, har sedan år 1932 disponerats av slottsförvaltningen, som

erlagt å lägenheten för tiden därefter belöpande skatter.

Med undantag för omförmälda båda salulotter jämte de håda tidigare

frånsålla lägenheterna Stenhagen och Hallmyradelen har egendomen i övrigt

jämlikt förordnande av Kungl. Majit från den 14 mars 1932 förvaltats såsom

kronopark.

Med anledning av egendomens förestående arrendeledighet har domänstyrelsen

från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd

införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till

upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan

å dylika lägenheter funnes i orten. Vidare har uppskattningsförrättning

i vederbörlig ordning hållits å egendomen den 16 december 1935. Av

det över förrättningen upprättade protokollet med tillhörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren Johan V. Ström år 1925 över egendodomen

upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Fastigheten Valsberga 21 motsvarar de å berörda karta upptagna delarna

av egendomen med undantag av nämnda försalda områden, å kartan utmärkta

såsom a 1 + a 2 (Hallmyradelen) och b (Stenhagen), samt för järnväg

exproprierad mark. Egendomen, som är belägen vid allmänna landsvägen

Valsberga—Berga, cirka 1 kilometer från Valsberga järnvägsstation

och cirka 14 kilometer från Strängnäs, innehåller i areal 81.2470 hektar, varav

18.684 hektar tomt och åker, 4.28 hektar äng samt återstoden avrösningsjord.

Av avrösningsjorden förvaltas ägofigurerna nr 100 och 102 om tillhopa

37.6050 hektar såsom kronopark. _

Ängen Länsmansmossen, som utgör särskild jordeboksenhet, är belägen

vid sjön Treskaten inom Länna socken, cirka 1 mil från Valsberga 2 samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

3

cirka 0.5 mil från Byringe järnvägsstation. Fastigheten, som är obebyggd,

innehåller i areal 5.3221 hektar äng. Taxeringsvärdet utgör 400 kronor.

Ä Valsberga 21 äro kronan tillhöriga byggnader i dåligt skick. Stall,

ladugård och loge kräva sålunda ombyggnad. Arbetarbostäderna innehålla

ej numera föreskrivet ytinnehåll. Kronans åbyggnader äro brandförsäkrade

för 53,000 kronor. — Fastigheten är delaktig i Åkers häradsallmänning, och

utgjorde utdelningen från allmänningen under sislförflutna år 75 kronor.

Egendomen är elektrifierad och tillhör anläggningen kronan. Taxeringsvärdet

å fastigheten med undantag av den till kronopark avsatta delen utgör

22,000 kronor, varav 18,700 kronor jordbruksvärde och 3,300 kronor skogsvärde.

Kronoparksområdet är taxerat till 8,700 kronor.

Egnahemsnämnden har i yttrande till domänstyrelsen den 4 oktober 1934

förordat förnyad utarrendering av egendomen, medan däremot domänintendenten,

likaledes före uppskattningstillfället, ansett, att egendomen borde försäljas.

Uppskattningsnämnden har icke funnit något intresse för kronan föreligga

att behålla egendomens jordbruksdel, varför denna föreslagits till försäljning.

1 likhet med vad sorn förekommit under den år 1929 hållna uppskattningsförrättningen

har uppskattningsnämnden ansett, att av fastigheten

Valsberga 21 borde i kronans ägo fortfarande bibehållas och avstyckas

den tili kronopark avsatta skogsmarken, omfattande å kartan ägofigurerna

nr 100 och 102. Salulotten borde sålunda omfatta fastigheten Valsberga

21 i övrigt — med undantag av tidigare frånsålda lägenheter och

exproprierad mark — jämte egendomens andel i samfällighet. Salulotten

har med en areal av 43.642 hektar, varav 18.684 hektar tomt och åker, 4.28

hektar äng och 20.678 hektar avrösningsjord, av uppskattningsnämnden

värderats till 18,500 kronor, varav 7,370 kronor för skogsmark med växande

skog samt 900 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning. Nämnden

har framhållit, att nuvarande arrendatorn, David Svensson, sedan år 1933

innehaft arrenderätten till egendomen, samt att han i tiden därförut från

den 14 mars 1930 brukat egendomen i egenskap av subarrendator. Med

hänsyn härtill har nämnden under åberopande av att Svensson väl hävdat

egendomen och nedlagt mycket arbete samt en del kostnader för egendomens

förbättring, ansett, att salulotten vid försäljning borde hembjudas

Svensson.

Svensson, som delgivits försäljningsförslaget, har förklarat sig villig inköpa

salulotten mot det åsätta saluvärdet.

Vederbörande skogsstatstjänstemän hava meddelat, att de kunnat lämna

det av uppskattningsnämnden framlagda försäljningsförslaget utan erinran.

Överlantmätaren har framhållit, att med normal tillväxt den av uppskattningsnämnden

föreslagna skogstilldelningen till salulotten måste anses

tillräcklig med hänsyn till lotten tilldelad areal inägojord. Med anledning

härav syntes hinder icke möta för avstyckning av kronoparksområdet för

att bibehållas i kronans ägo.

I samband med frågan örn dispositionen av Valsberga 21 har fråga uppkommit

jämväl om den framtida dispositionen av lägenheten Länsmansmossen

1\ och har domänintendenten härutinnan anfört i huvudsak följande.

Län.smansmossen utgjordes till största delen av mycket sänka ängar.

Slåttern å ängarna hade tidigare utarrenderats av kronan mot en årlig avgäld

av 5 kronor, men vore ängarna numera lill största delen beväxta med

starrgräs. I likhet med vad tidigare i samband med av styrelsen företagna

åtgärder för försäljning av Län.smansmossen framhållits har domänintendenten

ansett det ur alla synpunkter lämpligast, att lägenheten tillädes den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Departements

chefen.

kronan tillhöriga under Gripsholms slottsförvaltning stående fastigheten

Bråtön. Sistnämnda fastighet bestode av två delar, varav den ena gränsade

intill Länsmansmossen. Domänintendenten hade förut tillstyrkt, att slottsförvaltningen

i första hand måtte beredas tillfälle att förvärva lägenheten.

Därest en dylik disposition icke skulle kunna åvägabringas, borde lägenheten

utbjudas till försäljning under hand mot en köpeskilling, motsvarande taxeringsvärdet.

Gripsholms slottsförvaltning har meddelat, att i samband med tidigare

företagna utbud för försäljning av Länsmansmossen riksmarskalksämbetet

i framställning till Kungl. Majit den 18 februari 1932 (finansdepartementet)

hemställt om bemyndigande att för inköp av lägenheten få disponera 400

kronor ur Gripsholms slotts försäljningsmedel, vilka fonderats av statskontoret.

Berörda framställning vore fortfarande beroende på Kungl. Majds

prövning.

Då emellertid slottsförvaltningen fortfarande vore intresserad av att förvärva

Länsmansmossen, har slottsförvaltningen hemställt, att med åtgärder

för försäljning av lägenheten tillsvidare måtte anstå, till dess Kungl. Maj ds

beslut, över förenämnda framställning förelåge.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 16 november 1937 underställt ärendet

Kungl. Maj ds prövning och därvid i huvudsak anfört följande.

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens förslag om försäljning av i

kronans ägo kvarvarande delar av fastigheten Valsberga 21 med undantag

av ägofigurerna nr 100 och 102, vilka borde avstyckas samt bibehållas i kronans

ägo för att såsom hittills förvaltas såsom kronopark. Det av uppskattningsnämnden

för salulotten föreslagna saluvärdet, 18,500 kronor, kunde

visserligen i förhållande till det vid uppskattningsförrättning å lotten år

1929 och 1930 uppskattade beloppet å 40,400 kronor synas väl lågt, men

torde dock i jämförelse med gällande taxeringsvärde ävensom med hänsyn

till det svaga byggnadsbeståndet å lotten kunna godtagas. Nuvarande arrendatorn

av egendomen. David Svensson, hade allenast sedan år 1933 innehaft

arrenderätten till egendomen. Då Svensson emellertid i realiteten brukat

egendomen sedan den 14 mars 1930, syntes egendomen, ehuru Svensson icke

författningsenligt ägde förköpsrätt vid lottens försäljning, på av uppskattningsnämnden

anförda skäl böra hembjudas honom.

Vidkommande dispositionen av Länsmansmossen l1 ville domänstyrelsen

åberopa sitt till Kungl. Majit den 17 juni 1932 avgivna utlåtande med anledning

av riksmarskalksämbetets omförmälda framställning den 18 februari

1932 örn övertagande av lägenheten. Styrelsen ansåge sålunda fortfarande,

att lägenheten borde överflyttas från styrelsens till riksmarskalksämbetets

förvaltning mot en ersättning till statens domäners fond på sätt i ärendet

ifrågasatts av 400 kronor. Enligt vad styrelsen inhämtat hade ifrågakomna

ärende varit föremål för Kungl. Maj :ts utredning, och hade därvid såväl

statskontoret som riksräkenskapsverket ansett, att för ändamålet erforderliga

medel kunde disponeras genom anlitande av hos statskontoret för Gripsholms

slott fonderade försäljningsmedel. ^

För en disposition av kronoegendomen pa sätt salunda av .styrelsen toi - ordats vore riksdagens medverkan erforderlig.

Jag finner mig böra biträda det av domänstyrelsen förordade förslaget

rörande ifrågavarande kronoegendoms disposition. Vad angår lägenheten

Länsmansmossen må framhållas, att det visserligen kan vara föremål för

tvekan, i vilka fall kontant ersättning bör utgå vid överflyttning av fast egen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

5

dom mellan statens olika myndigheter. Emellertid synes det i förevarande

fall vara lämpligt, att domänstyrelsen erhåller kontant gottgörelse för marköverlåtelsen,

och jag får således, efter samråd med chefen för finansdepartementet,

tillstyrka domänstyrelsens förslag även i denna del. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att till förvärv av kronolägenheten Länsmansmossen

nr 1 (l1) i Länna socken av Södermanlands län må ur Gripsholms

slotts försäljningsmedels fond tagas i anspråk ett belopp

av 400 kronor,

dels ock att, under förutsättning att lantmäteritekniska

hinder ej föreligga, i kronans ägo kvarvarande delar av kronoegendomen

5/8 mantal Valsberga nr 2 (21) i Åkers socken

av Södermanlands län skall, med undantag av ett skogsmarksområde,

omfattande å en av distriktslantmätaren

Johan W. Ström år 1925 över egendomen upprättad karta

ägofigurerna nr 100 och 102, försäljas enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m. mot ett saluvärde av 18,500 kronor

samt med liembudsrätt enligt 9 § i förordningen för

egendomens nuvarande arrendator David Svensson; skolande

vid försäljningen i övrigt iakttagas, att lotten försäljes

i befintligt skick med tillträdesrätt för köpare räknat från

den 14 mars 1938, att varken kronan eller arrendatorn efter

tillträdesdagen skall äga framställa ersättningsanspråk gentemot

varandra på grund av för egendomen gällande arrendeavtal

med undantag dock för till äventyrs oguldna arrendeavgifter

och skatter, att köparen ansvarar för kostnaden

för den för försäljningens genomförande erforderliga avstyckningen

av omförmälda i kronans ägo bibehållna

skogsmarksområde, att i försäljningen ingår kronoegendomens

andel i Åkers häradsallmänning samt att innehavare

av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna

kvarstående samt nyttja desamma utan rätt för

köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn

av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

opaginerad Kontrollera mot PDF

r> Kungl. Maj.ts proposition nr 238.

2:o.

Gottlösa nr 1 och 6 i Östergötlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Gottlösa nr 1 jämte Gottlösa nr 6, en utjord, i

Veta socken av Östergötlands län är för tiden 14 mars 1918—14 mars 1938

utarrenderad mot en årlig avgäld av 1,790 kronor. Uppskattningsförrättning

har den 16 juli 1935 hållits å egendomen. Av det över förrättningen upprättade

protokollet jämte övriga handlingar i ärendet, däribland en av extra

lantmätaren J. Stånggren år 1915 över egendomen upprättad karta med tillhörande

besk! ivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, belägen 12 kilometer från Skänninge och 6 kilometer från

Mantorps järnvägsstation, är förlagd i två på ett avstånd av cirka 2.5 kilometer

från varandra liggande skiften, hemskiftet och utskiftet. Av dessa omfattar

hemskiftet, vilket å Stånggrens karta motsvaras av ägofigurerna nr

1—59, en areal av 37.252 hektar åker och tomt, 9.845 hektar ängsmark och

6.000 hektar skogsmark samt utskiftet, vilket å samma karta redovisas med

ägofigurerna nr 60—86, en areal av 24.064 hektar åker samt 4.085 hektar betesmark.

Åkerjorden, som är täckdikad, består av godartad lera på lerbotten. Följande

å egendomen befintliga, kronan tillhöriga byggnader, nämligen manbyggnaden,

ladugården och arbetarebostaden, äro i gott stånd. Kronans övriga

byggnader å egendomen äro i medelgott skick.

Ä utskiftet äger egendomens arrendator en arbetarebostad samt en ladugårdsbyggnad.

Utskiftet besväras av ett odlingslån, vars annuitet uppgår till 212 kronor

40 öre årligen. Lånet är avsett att slutamorteras år 1938.

Taxeringsvärdet utgör 75,400 kronor.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att hemskiftet skulle försäljas till

egendomens arrendator Folke Medborg, vilken innehaft egendomen sedan

den 14 mars 1933 och vars far och farfar dessförinnan brukat egendomen

under en sammanlagd tidrymd av 75 år. Vidare har nämnden föreslagit, att

utskiftet skulle överföras till arrendeegnahemsfonden. Nämnden har åsatt

hemskiftet ett saluvärde av 65,600 kronor, därav 960 kronor för skogsmark

med växande skog, ävensom ett arrendevärde av 2,402 kronor 60 öre. Utskiftet

har saluvärderats till 19,300 kronor samt arrendevärderats till 1,025

kronor.

Arrendatorn Medborg har förklarat sig villig förvärva hemskiftet till det

av uppskattningsnämnden föreslagna priset.

Statens jordnämnd har i skrivelse till domänintendenten funnit utskiftet

lämpligt för den av jordnämnden bedrivna verksamheten ävensom tillkännagivit,

att jordnämnden vore villig medverka till utskiftets överförande till

arrendeegnahemsfonden per den 14 mars 1938 under villkor, att överförandet

skedde till ett bokfört värde av högst 20,000 kronor, att minst 2,000 kilogram

friskt hö och 4,000 kilogram frisk halm medföljde utan kostnad för

jordnämnden samt att jordnämnden bereddes möjlighet att redan före överförandet

igångsätta byggnads- och andra arbeten å skiftet.

Vederbörande Överjägmästare har i avgivet yttrande lämnat uppskattningsnämndens

dispositionsförslag utan erinran.

Med .skrivelse den 31 januari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj :ts prövning samt därvid anfört följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 236.

7

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens förslag att försälja egendomens

liemskifte till arrendatorn Medborg och att överföra egendomens utskifte till

arrendeegnaliemsfonden. Därvid förutsatte styrelsen, att överenskommelse

träffades mellan jordnämnden och Medborg rörande dennes å utskiftet befintliga

byggnader. Det hemskiftet av uppskattningsnämnden åsätta saluvärdet,

65,600 kronor, föranledde ingen erinran från styrelsens sida. Därest Medborg

komme att förvärva hemskiftet, borde han åläggas att av det stråfoder,

han enligt arrendekontraktet hade att avlämna vid avträdandet, tillhandahålla

statens jordnämnd 2,000 kilogram friskt lii) samt 4,000 kilogram frisk

halm.

Domänstyrelsen hade anmodat domänintendenten att ombesörja utarrendering

av egendomen under ett år från den 14 mars 1938, därvid styrelsen

föreskrivit, att i blivande avtal skulle intagas bestämmelse, att, därest det

bleve beslutat, att utskiftet skulle överföras till arrendeegnahemsfonden per

den 14 mars 1939, statens jordnämnd redan före nämnda dag skulle äga vidtaga

erforderliga åtgärder för utläggande och bebyggande av arrendeegnahem.

Vidare torde avtal kunna träffas örn tillhandahållande av foder vid

tillträdet på sätt jordnämnden ifrågasatt.

Försiktigheten syntes bjuda, alt egendomen styckades, innan hemskiftet

försåldes.

I yttrande den 19 februari 1938 har överlantmätaren anfört, att enligt

hans förmenande hinder ur fastighetsbildningssynpunkt jämlikt gällande

jorddelningslag icke förefunnes mot den föreslagna uppdelningen av kronoegendomen.

1 likhet med domänstyrelsen biträder jag uppskattningsnämndens förslag Departementsatt

försälja förevarande kronoegendoms hemskifte till arrendatorn Medborg.

För genomförande av denna försäljning erfordras riksdagens medverkan.

Sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan meddelats, torde jag för Kungl.

Maj:t få ånyo anmäla ärendet i vad det avser frågan örn överförande till arrendeegnahemsfonden

av egendomens utskifte.

.lag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att — sedan kronoegendomen 1 mantal Gottlösa nr 1 jämte

Gottlösa nr 6, en utjord, i Veta socken av Östergötlands

län uppdelats i två lotter, av vilka den ena skall omfatta hemskiftet

å egendomen och den andra utskiftet — förstnämnda

lott (hemskiftet), som å en av extra lantmätaren J. Stånggren

år 1915 över egendomen upprättad karta utmärkts med ägofigurerna

nr 1—-59 och i areal innehåller cirka 53.097 hektar,

må mot ett saluvärde av 65,600 kronor avyttras enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i

vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt enligt

9 § i förordningen för egendomens arrendator Folke Medborg

och under villkor i övrigt, att lotten försäljes med tillträdesrätt

den 14 mars 1939, att lotten överlåtes i det skick, vari

den vid tillträdet befinner sig, samt att. därest arrendatorn

Medborg kommer all förvärva lotten, Medborg skall av det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

stråfoder, som han kontraktsenligt har att den 14 mars 1939

avlämna, tillhandahålla statens jordnämnd 2,000 kilogram

friskt hö och 4,000 kilogram frisk halm, varjämte samtliga

övriga mellan Medborg och kronan förefintliga på arrendekontraktet

om egendomen grundade rättsanspråk i avseende

å hemskiftet, med undantag av till äventyrs varande anspråk

å oguldna arrendeavgälder och skatter, skola i och genom

köpet anses vara reglerade.

3:o.

Stora Folåsa nr 2 i Östergötlands län.

Ki onoegendomen 3/4 mantal Stora Folåsa nr 2 i Rappestads socken av Östergötlands

län är enligt ett den 1 juli 1927 dagtecknat arrendeavtal för tiden

intill den 14 mars 1938 utarrenderad till Märta Charlotta Johansson mot en

årlig arrendeavgift av 1,500 kronor. Vidkommande egendomens disposition

efter den 14 mars 1938 är nytt arrendeavtal träffat med arrendatorn gällande

för tiden 14 mars 1938—14 mars 1958. Enligt sistnämnda avtal utgår årliga

arrendeavgiften nied dels 36 hektoliter vete, 35 hektoliter havre och 140

kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris

enligt litt. A i markegångstaxa!! och dels därutöver 932 kronor 50 öre.

Sedan största delen av taket till loge- och ladugårdsbyggnaden å egendomen

genom snötyngd och vind nedtryckts och sönderbräckts, har på domänintendentens

initiativ förslag till reparation av skadorna å byggnaden upprättats

av byggnadskonsulenten Sven Torgersruud i Linköping. Med hänsyn

till de relativt höga kostnaderna för takets iordningställande, 3,450 eller

4,500 kronor, beroende på huruvida taket belädes med spån eller eternit, ävensom

till den omständigheten att byggnaden även efter genomförandet av reparationen

fortfarande måste anses opraktisk såväl till inredning som belägenhet,

har domänintendenten i skrivelse till domänstyrelsen den 28 januari

1938 ifrågasatt lämpligheten ur ekonomisk synpunkt att genomföra

byggnadsarbetet i fråga. Då vidare arrendatorn av egendomen föreslagit,

att den gamla byggnaden skulle ersättas med nybyggnad har domänintendenten

ansett lämpligast, att egendomen efter värdering försåldes med hembudsrätt

för arrendatorn, vilken jämväl meddelat sig vara spekulant å egendomen.

Med anledning av vad sålunda förekommit har på domänstyrelsens föranstaltande

uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning hållits å egendomen

den 7 februari 1938. Av det vid förrättningen förda protokollet med

tillhörande handlingar, däribland en av e. lantmätaren John Grenholm år

1917 över egendomen upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Linköping och 2 kilometer

från Vikingstads järnvägsstation, innehåller — med ägor utlagda i två skiften

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

9

— i areal 41.1300 hektar, varav 39,0850 hektar tomt och åker, 1.1570 hektar

äng och 0.8880 hektar impediment. Någon skogsmark hör sålunda icke till

egendomen. Med undantag för omförmälda ladugårdsbyggnad samt boningshuset

och flygelbyggnaden, vilka sistnämnda båda byggnader äro i gott

stånd, äro kronans hus å egendomen i medelgott stånd. Arrendatorn äger

en tillbyggnad till bostadshuset.

Egendomen besväras av avdikningslån. Taxeringsvärdet utgör 44,000 kronor.

Uppskattning snämnden, som icke ansett någon reparation av ladugårdsbyggnaden

lämpligen böra komma till stånd, har med hänsyn till de i förhållande

till egendomens taxeringsvärde alltför höga kostnaderna för nybyggnad

ansett egendomen böra försäljas till arrendatorn av egendomen mot

ett av nämnden föreslaget saluvärde av 45,000 kronor.

Arrendatorn av egendomen har förklarat sig villig inköpa egendomen för

det av nämnden föreslagna saluvärdet.

Med skrivelse den 26 februari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört bland annat följande.

För egen del biträdde styrelsen uppskattningsnämndens förslag om försäljning

av egendomen med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn Märta

Gharlotta Johansson, vilken sedan år 1930 arrenderat egendomen, som i

tiden därförut från år 1913 innehafts å arrende av hennes make. Egendomen

borde försäljas med tillträdesrätt räknat från den 14 mars 1938. Därvid

borde föreskrivas, att det för tiden därefter för egendomen träffade arrendeavtalet

icke skulle vara gällande.

Jag ansluter mig till uppskattningsnämndens, av domänstyrelsen biträdda Departement.

försäljningsförslag. Då med hänsyn till arrendeavgäldens storlek riksdagens chef«nsamtycke

till försäljningen synes vara erforderligt, hemställer jag alltså,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3/4 mantal Stora Folåsa nr 2 i Rappestads

socken av Östergötlands län må med ett saluvärde av

45,000 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

lii. m. med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för

arrendatorn av egendomen Märta Charlotta Johansson,

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att egendomen

försäljes med tillträdesrätt räknat från den 14 mars

1938 i det skick egendomen vid sagda tidpunkt skall av arrendatorn

avlämnas, att endast kronan tillhöriga, å egendomen

befintliga byggnader och anläggningar ingå i försäljningen,

att varken kronan eller arrendatorn skall efter tillträdesdagen

äga framställa ersättningsanspråk gentemot varandra

på grund av det för egendomen intill tillträdesdagen

gällande arrendeavtalet, med undantag dock för tilläventyrs

oguldna arrendeavgifter och skatter, att, därest försäljning av

egendomen kommer till stånd, det mellan kronan och arrendatorn

den 4 och 21 augusti 1937 träffade arrendeavtalet, av
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

seende tiden 14 mars 1938— 14 mars 1958, icke skall vara gällande,

att köparen ansvarar för de å egendomen för tiden

efter tillträdesdagen belöpande utgifter för torrläggningsföretag

samt att innehavare av över egendomen med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt

att hava ledningarna kvarstående samt nyttja desamma utan

rätt för köparen till annan ersättning än av ledningarnas

innehavare för skada till följd av förändring, reparation eller

tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å

kreatur. *

4:o.

Stora Brogård nr 1 i Jönköpings län.

Kronoegendomen J/4 mantal Stora Brogård nr 1 i Bäckseda socken av Jönköpings

län är utarrenderad till den 14 mars 1942 mot ett årligt arrende

av 600 kronor.

Från arrendet är undantagen dels kronan tillkommande andel i vattenfallet

i Emån vid Medeleds kvarn jämte rätt till dammfäste å kronans mark

och det utmål av mark vid fallet om 0.4180 hektar, som å en av förste lantmätaren

Yngve Ostwald år 1909 över egendomen upprättad karta angivits

med röd gränslinje, med kronan eller dess rättsinnehavare förbehållen rätt

att avgiftsfritt begagna den å sagda karta med nr 9 upptagna vägen från

fallet till landsvägen mellan Vetlanda och Bäckseda, dels ock all egendomens

utmark. Berörda andel i vattenfall med utmål är utarrenderad till den 14

mars 1939 mot ett årligt arrende av 150 kronor.

Sedan fråga uppkommit rörande försäljning dels till Vetlanda stad av

ifrågavarande egendom eller del av densamma för anläggning av ett flygfält

invid staden, dels ock till Aktiebolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker

av visst mindre område av egendomen för industriändamål har saluvärdering

av egendomen ägt rum under år 1937. Av instrumentet över värderingen

samt övriga ärendet tillhörande handlingar och kartor inhämtas bland

annat följande.

Egendomen har en areal av 52.3062 hektar, varav 12.6820 hektar tomt och

åker, 3.4470 hektar äng och 36.1772 hektar avrösningsjord. I denna areal

ingår förberörda utmål om 0.4180 hektar.

Byggnadernas allmänna tillstånd är knappast medelgott. De äro väl underhållna

och tillräckliga för egendomen med arrendatorns hus inberäknade.

De arrendatorn tillhöriga byggnaderna utgöras av en vinkelbyggnad

vid boningshuset inrymmande 2 rum, en tillbyggnad vid köket innehållande

skafferi, vandringshus vid logen och vedbod samt elektriska ledningar för

belysning. Vid lägenheten Skogslund finnes boningshus tillhörigt Kristina

Stork.

Taxeringsvärdet utgör 15,200 kronor för inägorna samt 11,200 kronor för

skogsmark och växande skog.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

11

Den del av egendomen, som avses för anläggande av flygfält invid Vetlanda

stad gränsar i norr till stadens industriområden, i öster till järnvägen

Vetlanda—Kalmar, i söder till landsvägen Vetlanda—Växjö och i väster till

Sliparegårdens mark. Området är tämligen plant. En del jordfasta stenar

finnas, men marken kan icke betraktas såsom stenbunden. Vissa delar av

avrösningsjorden kräva dikning. Vidare måste en del schaktnings- och

planeringsarbeten utföras inom området, innan det kan användas till flygfält.

Det område, som Aktiebolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker

önskar förvärva, omfattar cirka 7 hektar skogsmark.

Egendomen har av vederbörande domänintendent saluvärderats på följande

sätt.

I. Område, avsett att försäljas till Vetlanda stad, omfattande hela egendomen

med undantag av efterföljande områden II och III. Saluvärde 63,270

kronor, varav 22,420 kronor för växande skog.

II. Utmål samt vatten och grund m. m. vid Medeleds kvarn. Saluvärde

4,000 kronor.

III. Område 7.2100 hektar, avsett att försäljas till Aktiebolaget Förenade

Svenska Tändsticksfabriker. Saluvärde 15,315 kronor.

Domänintendenten har anfört bland annat följande. Vid bedömandet av

egendomens värde borde hänsyn tagas till att de delar av egendomen, som

vore belägna närmast Vetlanda stad ävensom norr om landsvägen ägde visst

tomtvärde. Då det emellertid här gällde stora områden, som skulle samtidigt

avyttras, kunde värdet å tomtmarken icke sättas allt för högt. Värdet

av vatten och grund jämte utmål vid Medeleds kvarn hade beräknats med

hänsyn till den arrendeavgift, som kunde tänkas utgå för detsamma. I samband

med försäljning borde uppgörelse träffas med arrendatorn örn arrendet

och optionsrätten ävensom angående övertagande av de byggnader och

anläggningar å egendomen, som tillhörde denne. Vidare borde Kristina

Stork (dennas rättsinnehavare Anna Samuelsson) förbehållas rätt att hava

ett boningshus kvarstående å lägenheten Skogslund.

Överlantmätaren har ansett hinder icke möta för avstyckning av omförmälda

område III, vilket vore avsett att användas för industriellt ändamål.

Sedan Aktiebolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker förklarat sig vilja

inköpa området lil av egendomen mot en till 22,325 kronor förhöjd köpeskilling,

har även Vetlanda stad meddelat, att stadsfullmäktige beslutat söka

förvärva egendomen för ett pris av (63,270 + 22.325 =) 85,595 kronor. Härefter

har drätselkammaren i Vetlanda i skrivelse till domänstyrelsen, vid vilken

fogats transund av en mellan staden och förberörda bolag träffad överenskommelse,

varigenom bolaget frånträtt sin tidigare hos domänstyrelsen

gjorda framställning om förvärv av viss del av egendomen, enär bolagets

behov av markutrymme å egendomen blivit tillgodosett genom överenskommelsen,

anhållit, att styrelsen måtte avgiva förslag örn försäljning av egendomen

till .staden för ett saluvärde av (63,270 + 15,315 =) 78,585 kronor.

Med skrivelse den 11 februari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Majds prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

Sedan Vetlanda stad förklarat sig önska inköpa områdena I och lil av

egendomen för en sammanlagd köpeskilling av 85,595 kronor, har staden

under hänvisning till omförmälda överenskommelse mellan staden och tändsticksbolaget

anhållit att få inköpa samma områden för de vid värderingen

åsätta saluvärdena av tillhopa 78,585 kronor. Vid försäljning av områden,

avsedda för exploatering för tomi- eller industriändamål, hade styrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

i ett flertal fall ansett de av uppskattningsnämnderna åsätta värdena för låga

och på grund härav föranstaltat om ny värdering av sakkunnig person, vilket

medfört avsevärda förhöjningar av de ursprungliga saluvärdena. I föreliggande

fall ansåge styrelsen, att det saluvärde, som ursprungligen åsatts

området lil — särskilt med hänsyn till att detsamma vore avsett att omedelbart

exploateras — vara för lågt. Styrelsen hade därför träffat överenskommelse

med bolaget örn förhöjning av saluvärdet. Staden hade godkänt även

detta saluvärde. Vad staden sedan anfört som skäl för nedsättning av saluvärdet

till det av domänintendenten föreslagna, syntes styrelsen ej förtjäna

avseende.

Beträffande dispositionen av området vid Medeleds kvarn (11) hade styrelsen

för avsikt att framdeles underställa Kungl. Maj:t denna fråga.

I övrigt hade styrelsen ej något att erinra mot det uppgjorda försäljningsförslaget.

Egendomen med undantag av sistberörda område och tidigare till

försäljning bestämda områden hade en areal av 50.6762 hektar, varav 12.3220

hektar åker, 3.4470 hektar äng och 34.9072 hektar avrösningsjord.

Departementschef

en.

Jag biträder ifrågavarande försäljningsförslag, sådant det förordats av domänstyrelsen,

och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att kronoegendomen 1/1 mantal Stora Brogård nr 1 i

Bäckseda socken av Jönköpings län må, med undantag av

ett område vid Medeleds kvarn örn 1.63 hektar, försäljas till

Vetlanda stad mot en köpeskilling av 85,595 kronor under

villkor, att egendomen må tillträdas omedelbart i befintligt

skick, att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till

länsstyrelsen i länet, som har att utfärda köpebrev å egendomen,

att gällande nyttjanderättsavtal örn egendomen skola

av staden respekteras, att staden genom köpet inträder i de

rättigheter och skyldigheter, Kungl. Majit och kronan äger

till vederbörande nyttjanderättshavare å egendomen, att inga

enskilda tillhöriga hus och anläggningar vid egendomen

ingå i försäljningen, att staden är skyldig att inlösa arrendatorn

enskilt tillhöriga hus och anläggningar för belopp, varom

överenskommelse kan träffas mellan staden och arrendatorn,

eller om sådan överenskommelse ej kan träffas, som

bestämmes av gode män i den ordning, som finnes stadgad

i 2 kap. 8 § i lagen om nyttjanderätt till fast egendom, att

Anna Samuelsson förbehålles rätt att under sin livstid innehava

och bruka lägenheten Skogslund mot en årlig avgift till

jordägaren av 20 kronor, att kronan eller dess rättsinnehavare

förbehålles rätt till väg över egendomen från Medeleds

kvarn till allmänna landsvägen mellan Vetlanda—Bäckseda,

att kostnaderna för avstyckning av den i kronans hand kvarvarande

delen av egendomen bekostas av staden, att staden

ensam skall vidkännas kostnaderna för lagfart å fånget och

andra med köpet förenade utgifter, att staden ansvarar för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

alla å den försålda delen av egendomen efter tillträdesdagen

belöpande onera och utskylder samt att innehavare av över

egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska

ledningar skola äga rätt att hava ledningarna kvarstående

och desamma nyttja utan rätt för staden till annan ersättning

än av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,

reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada,

som förorsakas å kreatur.

5:o.

Döderhult nr 1 i Kalmar län.

Kronoegendomen 1 mantal Döderhult nr 1 i Döderhults socken av Kalmar

län är utarrenderad till den 14 mars 1938 mot arrende, som för arrendeåret

14 mars 1937—14 mars 1938 utgår med 1,677 kronor 42 öre.

Tidigare har Kungl. Maj:t genom beslut den 9 mars 1934 förordnat, att

av egendomen skulle försäljas sexton lotter, vilka å en av distriktslantmätaren

Erik Hähnel år 1932 upprättad karta betecknats med litt. A + B, C, D,

E, F, G, H, J, K, L, M, N, O, P, Q och R + S. Av dessa lotter äro samtliga

med undantag av lotterna litt. E och O sålda. Lotten litt. O är utarrenderad

till den 14 mars 1939 mot ett årligt arrende av 14 kronor. Lotten

litt. E är utbjuden till försäljning, men är köpeavtal ännu ej träffat.

Med anledning av egendomens arrendeledighet har domänstyrelsen från

domänintendenten och länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd införskaffat

upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter

eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika lägenheter

funnes i orten. Härjämte har överjägmästaren i Södra distriktet

yttrat sig rörande egendomens disposition. Slutligen har uppskattningsförrättning

hållits å egendomen den 27 maj 1936 och den 27 april 1937. Av instrumentet

över förrättningen jämte övriga ärendet tillhörande handlingar

samt en av extra lantmätaren G. E. Markman år 1893 upprättad av extra

lantmätaren Ture Westergren år 1913 kopierad och kompletterad karta över

egendomen med beskrivning och en av distriktslantmätaren Gösta Alm år

1936 upprättad karta med beskrivning över vissa områden av egendomen

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Oskarshamns stad och 4

kilometer från Forsliults järnvägsstation, gränsar i öster mot stadsgränsen,

i norr mot ecklesiastikt boställe, i väster mot den av Döderhults kommun

nyligen inköpta egendomen Marieholm med Lagmanskvarn och i söder mot

egendomens skogsområde.

Egendomen har en areal av 522.1040 hektar, varav 63.58 hektar tomt och

åker, 26.405 hektar äng och odlingsmark, 431.895 hektar avrösningsjord och

0.224 hektar impediment.

Å egendomen finnas två torp, Tratten och Backhem, bebyggda med kro
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

iian tillhöriga hus, och en lägenhet, lott XXVI å Westergrens karta, bebyggd

med innehavaren, David Nilsson, tillhöriga boningshus och uthus.

Byggnaderna äro vid huvudgården på grund av hög ålder så otidsenliga

att, även om de möjligen kunde användas under en ny arrendeperiod, framställningar

från arrendatorns sida örn ett flertal nya hus knappast kunde

avslås. Endast svin- och hönshuset samt avträdesbyggnaden äro nya och

i gott skick. Samtliga hus, utom boningshusen, äro täckta med spån eller

papp. På båda torpen äro byggnaderna ännu sämre och så murkna och

otidsenliga, att ombyggnad erfordras.

Arrendatorn äger å egendomen en dricksvattenbrunn med pump i närheten

av huvudgårdens boningshus samt elektrisk installation, telefonledning,

cementcistern i ladugården, hydrauliska vädurar i en bäck å egendomen

m. m.

Taxeringsvärdet utgör för jordbruksfastigheten 50,500 kronor.

Egendomen har del i avdikningslån för »Fredriksbergs torrläggningsföretag

av år 1928».

Elektriska ledningar äro framdragna över egendomen.

I särskilda till domänstyrelsen ingivna till uppskattningsnämnden överlämnade

skrivelser hava dels Oskarshamns drätselkammare anhållit att få

underhandla nied styrelsen rörande köp av vissa områden av egendomen

intill stadens gräns i söder och väster, dels ock Döderhults kommuns faslighetsnämnd

anhållit att vid försäljning av egendomens inägor erhålla hembudsrätt.

Domänintendenten har, före uppskattningstillfället, anfört, att endast vissa

områden av egendomen, som vore särskilt lämpliga för tomtupplåtelser, borde

reserveras för dylikt ändamål, medan egendomen i övrigt borde ostyckad

bibehållas i kronans ägo. Egnahemsnämnden och överjägmästaren hava

i huvudsak anslutit sig till domänintendentens uttalande.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att av egendomen måtte försäljas

två med litt. A och B å Westergrens karta av år 1913 betecknade områden.

Lotterna vore efter nymätning exakt upptagna å den karta med beskrivning

av år 1936, vilken Oskarshamns stad bifogat sin ansökning.

Lotten litt. A (A1 och An å 1913 års karta), innehållande en areal av 44.74.3

hektar, varav 14.267 hektar tomt och åker, 3.133 hektar äng och odlingsmark

samt 27.343 hektar avrösningsjord, hade — växande skog oberäknad

— saluvärderats till 21,624 kronor. Arrendevärde 520 kronor. Lotten borde

hembjudas Döderhults kommun. I försäljningen skulle ej ingå en gammal

skvaltkvarn belägen i gränsen mellan förenämnda bäck och ägofigur nr 13

å 1913 års karta. Även kronans andel i bäcken norr örn kyrkskiftet A1,

skulle ingå i köpet, men däremot icke den del av bäcken, som vore belägen

milt för försålda lägenheterna I—VI å 1913 års karta. Köparna till denna

lott borde tillförbindas att lämna Irenes Petersson och Matilda Petersson

skälig ersättning för dem tillhöriga anläggningar, dock ej över 50 procent

av värdet.

Lotten litt. B (området norr örn gränslinjen d, b och c å 1936 års karta),

innehållande en areal av 43.929 hektar, varav 22.881 hektar tomt och åker.

1.741 hektar äng och odlingsmark samt 19.307 hektar avrösningsjord, hade

— växande skog oberäknad — saluvärderats till 27,842 kronor. Arrendevärde

820 kronor. Lotten borde hembjudas Oskarshamns stad.

Vid försäljningarna borde köparna åläggas att efter den båtnad, som belöpte

å respektive salulotter, bestrida kronans andel i annuiteterna å avdikningslånet

för »Fredriksbergs torrläggningsföretag av år 1928». Vid

avstyckning av lotterna borde kronan tillförsäkras rätt till erforderliga utfartsvägar

över lotterna fram till landsvägen ävensom nyttjanderätt till eventuell

upplagsplats å ägofigur litt. a å 1936 års karta.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

15

Återstoden av egendomen borde bibehållas under skogsstatens förvaltning.

Några ytterligare försäljningar av mark borde ej äga rum.

De vid förrättningen närvarande ombuden för Oskarshamns stad och Döderhults

kommun hade förklarat sig kunna godtaga den föreslagna uppdelningen

av området, även om deras uppdragsgivare hade önskat förvärva

hela området eller större delen av detsamma.

överlantmätaren har meddelat, att hinder icke torde möta mot avstyckning

av de föreslagna lotterna A och B, antingen i ett sammanhang, eller

vardera lotten för sig.

Enär domänstyrelsen ansett, att uppskattningsnämnden vid värderingen

ej tagit tillräcklig hänsyn till de tomtvärden områdena kunde äga, har styrelsen

föranstaltat om ny saluvärdering av desamma genom länsarkitekten

Olof Lundgren, Växjö.

Länsarkitekten Lundgren har i yttrande till domänstyrelsen förklarat, att

han ansåge saluvärdet för lotten litt. A böra utgöra 33,900 kronor och för

lotten litt. B 49,300 kronor.

Domänstyrelsen har ansett, att båda lotterna borde i första liand hembjudas

Döderhults kommun, inom vilken egendomen vore belägen, och hos

kommunen anhållit örn meddelande, huruvida kommunen önskade förvärva

lotterna eller någon av dem för de av länsarkitekten Lundgren föreslagna

saluvärdena.

Ordföranden i Döderhults kommunalfullmäktige har härefter i skrivelse

till domänstyrelsen anmält, bland annat, att Döderhults kommun vore villiginköpa

ifrågavarande två lotter litt. A och B, för 33,900 respektive 49,300

kronor samt att för den växande skogen erlägga ett belopp beräknat efter

å-pris, varom överenskommelse kunde komma att träffas mellan styrelsen

och kommunen. För likvidering av köpesumman ämnade kommunen upptaga

ett trettioårigt amorteringslån.

Med skrivelse den 4 februari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid tillstyrkt försäljning av omförmälda

lotter litt. A och B till Döderhults kommun för en köpeskilling av tillhopa

83,200 kronor jämte den köpeskilling för växande skog, varom överenskommelse

kunde komma att träffas mellan kommunen och styrelsen. Styrelsen

hade gått i författning örn egendomens utarrendering till den 14 mars 1939.

Härefter bär Oskarshamns drätselkammare i en till jordbruksdepartementet

inkommen skrift, varöver domänstyrelsen den 21 februari 1938 avgivit

infordrat utlåtande, gjort förnyad framställning örn att Oskarshamns stad

måtte få inköpa det område av kronoegendomen, som uppskattningsnämnden

föreslagit. I utlåtandet har domänstyrelsen vidhållit sitt förslag rörande

egendomens disposition enligt förenämnda skrivelse den 4 februari 1938.

Slutligen har ordföranden i Döderhults kommunalfullmäktige i en till jordbruksdepartementet

ingiven skrift hemställt, att Döderhults kommun måtte

få förvärva de av domänstyrelsen föreslagna områdena av egendomen I

I likhet med domänstyrelsen anser jag övervägande skäl tala för att de De^e^ts

till försäljning ifrågasatta områdena av omförmälda kronoegendom hembjudas

Döderhults kommun. Den del av egendomen, som avses alt bibehållas

i kronans ägo, bör förvaltas såsom kronopark. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

att av kronoegendomen 1 mantal Döderhult nr 1 i Döderhults

socken av Kalmar län två med litt. A och B i en av

t. f. distriktslantmätaren Gösta Alm den 17 september 1936

upprättad arealbeskrivning angivna områden om 44.743 respektive

43.929 hektar skola försäljas till Döderhults kommun

för en sammanlagd köpeskilling av 83,200 kronor

jämte den köpeskilling för växande skog, varom överenskommelse

kan komma att träffas mellan kommunen och

styrelsen, under villkor att i köpet ej ingå kyrkogårdsområdet

och tidigare till försäljning bestämda med litt A—S å en

av distriktslantmätaren Erik Hähnel år 1932 upprättad

karta betecknade områden, att lotterna må tillträdas den

14 mars 1939 i då befintligt skick, att köpeskillingen erlägges

kontant vid tillträdet till länsstyrelsen, som har att utfärda

köpekontrakt och köpebrev rörande lotterna, att förbehåll

göres för de jämkningar i gränserna, som kunna komma

att föreskrivas vid blivande avstyckningsförrättning å egendomen,

att vid denna förrättning den utanför lotten II å omförmälda

år 1913 kompletterade karta framgående bäcken

om möjligt skall tilläggas denna lott, att i kronans hand

kvarvarande del av egendomen förbehålles rätt till vägar

över egendomen, att kronan eller dess rättsinnehavare förbehålles

rätt att som upplagsplats nyttja ett med litt. a å en

av t. f. distriktslantmätaren Gösta Alm år 1936 upprättad

karta över vissa delar av egendomen betecknat område, att

kommunen genom köpet inträder i de rättigheter och skyldigheter

kronan kan äga till vederbörande nvttjanderättshavare

å lotterna, att inga enskilda tillhöriga hus och anläggningar

och sålunda ej heller en till Stranda härads hembygdsförening

överlåten skvaltkvam ingå i försäljningen.

att kommunen skall vara skyldig att inlösa enskilda personer

tillhöriga hus och anläggningar å lotterna till skäligt

pris, som i brist på överenskommelse bestämmes av skiljemän

såsom i 2 kapitlet 8 § lagen den 14 juni 1907 örn

nyttjanderätt till fast egendom är stadgat för där avsett fall,

att kommunen gäldar efter tillträdesdagen å egendomer; belöpande

annuiteter å ett avdikningslån för »Fredriksbergs

torrläggningsföretag av år 1928», att kommunen ansvarar

för alla övriga på egendomen efter tillträdesdagen belöpande

onera och utskylder, att kommunen ensam skall vidkännas

kostnader för lotternas avstyckning, lagfart å fånget och

andra med köpet förenade utgifter, att innehavare av över

lotterna med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska

ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna kvarstående

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

17

och desamma nyttja utan rätt för kommunen till annan ersättning

än av ledningarnas innehavare för skada till följd

av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom

för skada, som förorsakas å kreatur.

6:o.

Hyllie nr 25 och 33 i Malmö stad.

Kronoegendomen V* mantal Hyllie nr 25 och Va mantal Hyllie nr 33 i Malmö

stad är utarrenderad till den 14 mars 1939 mot ett årligt arrende av dels

77 hektoliter vete, 95 hektoliter korn och 342.5 kilogram smör att lösas med

penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan

dels därutöver 3,247 kronor 50 öre. För arrendeåret 14 mars 1936—- 14 mars 1937 utgick arrendet med 6,098 kronor 65 öre.

I skrivelse till domänstyrelsen den 2 augusti 1934 anförde drätselkammaren

i Malmö följande.

Från och med år 1915 införlivades Limhamns köping med Malmö stad.

Det införlivade området motsvarade numera stadsdelen Limhamn. Inom

denna stadsdel ägde Malmö stad — förutom viss gatumark — endast mindre

omfattande jordområden, medan staden i äldre stadsdelar ägde mera vidsträckta

och med hänsyn till den av staden bedrivna fastighetspolitiken mera

lämpligt belägna jordområden. För bedrivande av en rationell fastighetspolitik

från stadens sida inom stadsdelen Limhamn framstode det givetvis

som ett önskemål för staden att kunna förvärva för dylikt ändamål lämpliga

jordområden inom denna stadsdel. Här vore bland annat förenämnda

kronoegendom V2 mantal Hyllie nr 25 och V2 mantal Hyllie nr 33 belägen.

Enligt stadens mening skulle ett förvärv åt staden av denna fastighet på

ett lyckligt sätt främja stadens fastighetspolitik inom ifrågavarande stadsdel.

Såsom ett mycket betydelsefullt led i denna verksamhet inginge nämligen,

att staden till billigt pris borde kunna tillhandahålla byggnadsmark

särskilt till egnahemsbyggare. Drätselkammaren anhölle på grund därav å

stadens vägnar, att styrelsen ville med kammaren förhandla om villkoren för

försäljningen.

över berörda skrivelse avgåvos yttranden av vederbörande domänintendent,

arrendator, länsarkitekt och länsstyrelse. Av yttrandena inhämtas bland

annat följande.

Domänintendenten meddelade, att egendomen i fråga genom sin goda åkerjord,

bebyggelse och sitt läge hörde till de värdefullaste i länet. Då någon

risk att egendomen skulle komma att falla i värde icke förefunnes, syntes en

försäljning böra tagas under övervägande endast därest den köpeskilling, som

erbjödes, motsvarade värdet.

Egendomens arrendator, Olof Almroth, framhöll, att han brukat egendomen

i 11 år och därvid, i förlitande på den honom tillkommande optionsrätten

vid egendomens förnyade utarrendering, hållit egendomen i så hög

kultur som möjligt och dessutom på densamma verkställt högst betydande

nybyggnader. Skulle staden nu komma att förvärva egendomen, folie med

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 samt. Nr 236. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

säkerhet optionsrätten bort efter arrendetidens utgång, och komme arrendatorn

då att tillfogas betydande förluster. Det vore att märka, att det funnes

åtskilliga andra egendomar i privat ägo, som staden kunde förvärva och som

dessutom voro belägna närmare stadsdelen Limhamn än denna egendom,

som läge i stadsdelens utkant. På grund härav avstyrkte arrendatorn bestämt

bifall till framställningen.

Länsarkitekten anförde, att av drätselkammaren åberopade skäl för en försäljning

syntes välmotiverade. Något behov för kronan att besitta egendomen

förelåge ej, då kronan bland annat i f. d. Kronprinsens husarregementes etablissement

ägde stora och välbelägna områden för eventuella behov.

Länsstyrelsen biträdde domänintendentens förslag.

På domänstyrelsens föranstaltande har härefter uppskattningsförrättning

hållits å egendomen åren 1935 och 1936. Av instrument över denna förrättning,

en av stadsingenjören Magnus Wennström på uppdrag av uppskattningsnämnden

upprättad promemoria samt övriga ärendet tillhörande handlingar

och karta inhämtas bland annat följande.

Egendomen är utlagd i ett hemskifte och ett strandskifte. Hemskiftet har

enligt stadens fastighetsregister en areal av 46.7321 hektar och finnes där antecknat,

att arealen enligt enskifteshandlingar av den 29 september 1809 utgjorde

46.666 hektar samt att ökningen i areal, 0.0661 hektar, uppkommit genom

ägoutbyte »med byns vattning». Till fastigheten hör andel i till gemensamt

behov undantagna områden. Strandmarksskiftet innehåller enligt

fastighetsregistret 18,472 hektar. Dessa arealuppgifter äro hämtade av senast

verkställda laga mätningsförrättning över egendomen (enskiftet 1809). Enligt

beskrivning till en av distriktslantmätaren R. Malmberg år 1926 över

egendomen upprättad karta innehåller hemskiftet 48.448 hektar och strandskiftet

25.736 hektar, eller tillhopa 74.184 hektar. Vidare kan ifrågasättas,

huruvida icke den utanför strandskiftet liggande delen av »stenören» eller

»ön» jämte mellanliggande vattenområde tillhör kronoegendomen. Sistnämnda

områden utgöra 5.088 hektar varav 0.44 hektar äng och 4.648 hektar

impediment (vattenområde). Den till egendomen hörande marken torde

alltså sannolikt utgöra 79.272 hektar, varav 54.787 hektar tomt och åker,

19.658 hektar äng och 4.827 hektar impediment.

Av kronan tillhöriga byggnader är boningshuset utmärkt, loglängan förstklassig,

stallbyggnaden gammal men i gott skick och för egendomen tillräcklig,

ungdjursstallet underhaltigt, svinhuset olämpligt konstruerat samt stathuset

i behov av ombyggnad. Arrendatorn äger två öppna vagnskjul, ett

redskapshus och ett hönshus, brandförsäkrade för tillhopa 10,000 kronor.

Åkern består i hemskiftet av förstklassig djupmylla på märgel och lerbotten.

Strandskiftet, beläget cirka 3 kilometer från gården utmed Öresund,

har lätt sandmylla på kalkstensbotten.

Egendomens taxeringsvärde utgör 169,000 kronor.

Wennström har i förenämnda promemoria anfört bland annat följande.

Enär egendomens läge såväl beträffande hemskiftet som strandskiftet vore

sådant, att dess värde icke rättvisligen kunde bestämmas ur jordbrukssynpunkt,

hade den gradering och värdering av åkerjorden, som eljest skulle

hava ifrågakommit, ej verkställts. För hela det markområde, som väster

om vägen mellan egendomen och Kroksbäck sträckte sig inåt Limhamn och

som å en sträcka örn cirka 600 meter gränsade intill hemskiftets västra del,

hade förelegat ett stadsplaneförslag, som vunnit stadsfullmäktiges gillande,

men sedermera (1918) återkallats och sålunda icke kommit att undergå fastställelseprövning.

Det uppgjorda stadsplaneförslaget hade vunnit tillämp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

19

ning beträffande vissa smärre från varandra skilda byggnadsområden. En

del sådana vore belägna invid den ovannämnda vägen mellan egendomen

och Kroksbäck och vore närmaste grannar till egendomen. Även om kanske

det mesta av denna fastighetsbildning ägt rum före år 1917, hade likväl åtskilliga

nya fastigheter där tillkommit efter denna tid. Det torde vara ganska

säkert, att en exploatering för byggnadsändamål av en markremsa av hemskiftet

längs vägen i fråga lätt nog skulle vara möjlig att genomföra, och

med en hovsam prissättning torde ett dylikt exploateringsområde komma att

taga i anspråk ett relativt stort djup mot öster av egendomen. I detta fall,

liksom eljest när det gällde värdering av sådan mark, varom nu vore fråga,

funnes givetvis inga absolut avgörande utgångspunkter. Stadsplan saknades

och styckningsplan eller annan exploateringsplan förelåge ej heller. Någon

utredning angående vattenavloppsförhållanden vore ännu icke verkställd.

Skulle en försäljning av egendomen komma i fråga, torde kronan icke kunna

helt bortse från den värdestegring av fastigheterna, som med all säkerhet

kunde påräknas. Wennström ansåge sig icke kunna tillstyrka en försäljning

av hemskiftet till ett lägre pris än 5,000 kronor per hektar. Beträffande

strandskiftet så läge detta på tre sidor omgivet av mark, som ägdes av ett

större industriföretag. Dess fjärde sida vette mot havet. Företaget i fråga

hade låtit utföra omfattande utfyllnadsarbeten å områdena såväl norr som

söder om strandskiftet. Åtskilliga synpunkter talade för att företaget i fråga

skulle kunna hava behov av att komma i besittning av det nu ifrågavarande

strandskiftet, och skulle detta vara riktigt, torde kronan med minst lika stor

fördel kunna göra en eventuell försäljning direkt till företaget i stället för

till Malmö stad. Då strandskiftet dessutom läge avsevärt närmare stadsplanelagt

område och större bostadsbebyggelse än hemskiftet och då huvudvägar

redan vore planerade såväl invid som tvärs genom området och på

allra sista tiden förslag uppkommit, att en eventuell Öresundsbro skulle å

denna sidan sundet hava sin begynnelsepunkt i fastighetens omedelbara närhet,

så förelåge ännu flera moment, som var för sig kunde komma att betyda

kanske rätt avsevärda förändringar av fastighetens värde inom en relativt

nära framtid. En försäljning av strandskiftet syntes för närvarande

knappast tillrådlig och borde under inga förhållanden äga rum till ett billigare

pris än 5,000 kronor per hektar. Om man vid beräkning av hemskiftets

värde medräknade hela arealen och vid beräkning av strandskiftets

värde uteslöte vattenområdet, komme man till ett sammanlagt skäligt värde

för hela egendomen av 373,120 kronor.

Uppsknttningsnämnden har anslutit sig till de synpunkter, som av Wennström

framförts i promemorian, och tillstyrkt försäljning av hela egendomen

till Malmö stad för en köpeskilling av 373,120 kronor.

Sedan domänstyrelsen, efter uppskattningsförrättningen, uppdragit åt

länsarkitekten Olof Lundgren att verkställa värdering av egendomen, föreslog

Lundgren i skrivelse den 30 mars 1937, efter närmare motivering, att

vid försäljning av egendomen hemskiftet borde åsättas ett värde av 60 öre

per kvadratmeter eller för hela skiftet 290,688 kronor samt strandskiftet ett

värde av 70 öre per kvadratmeter eller för licia skiftet 180,152 kronor. Enligt

detta förslag skulle försäljningsvärdet för egendomen i dess helhet sålunda

uppgå till 470,840 kronor.

Sedan domänstyrelsen hos drätselkammaren i Malmö anhållit örn meddelande,

huruvida släden vore villig att för sistnämnda pris inköpa egendomen,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 236.

meddelade drätselkammaren emellertid, att den icke ansåge sig kunna hos

stadsfullmäktige föreslå inköp av egendomen för sagda pris.

Sedermera har drätselkammaren i skrivelser till domänstyrelsen den 26

juli och den 18 oktober 1937 anfört följande.

För stadens framtida utveckling åt sydväst skulle en långvarig utarrendering

av egendomen kunna bliva till stort men. Det läge därför drätselkammaren

varmt om hjärtat, att sådana åtgärder icke bleve vidtagna, som försvårade

stadens naturliga utbyggande åt detta håll. Som kammaren tidigare

framhållit, hade man närmast att räkna med att egendomen, om den överginge

i stadens ägo, komme att utnyttjas för egnahemsbebyggelse. För att

ett sådant utnyttjande skulle bliva möjligt att genomföra, måste tomterna

kunna tilhandahållas till billiga priser. Detta läte sig emellertid icke göra,

därest för egendomen betalades så hög köpeskilling, som den av domänstyrelsen

påfordrade, vilken för övrigt även i betraktande av inom staden

rådande jordvärden icke kunde anses skälig. Till jämförelse kunde nämnas,

att Kungl. Maj:t så sent som den 30 oktober 1936 medgivit, att en närbelägen

egendom, 72 mantal Hyllie nr 29, finge försäljas till staden för en

köpeskilling av 90,000 kronor, motsvarande icke fullt 2,300 kronor per hektar.

Drätselkammaren hade för sin del beslutat antaga det av uppskattningsnämnden

beräknade försäljningsvärdet 373,120 kronor, ehuru detta värde

syntes väl högt.

Med skrivelser den 13 november och den 22 december 1937 har domänstyrelsen

överlämnat ärendet till Kungl. Majit och därvid anfört, att styrelsen

med hänsyn dels till vad i ärendet upplysts angående saluvärden vid tidigare

försäljningar av närbelägna egendomar, dels till att området vore avsett

att utnyttjas för egnahemsbebyggelse ej ville motsätta sig försäljning av

egendomen till Malmö stad för det av uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdet

373,120 kronor.

I skrivelse till Kungl. Majit den 29 januari 1938 har drätselkammaren i

Malmö meddelat, att Malmö stad vore villig att inköpa egendomen på de av

domänstyrelsen i förenämnda skrivelser den 13 november och 22 december

1937 föreslagna villkoren.

Egendomens arrendator O. Almroth har vidare i en den 10 december 1937

dagtecknad skrift hos Kungl. Majit hemställt, att vid försäljning av egendomen

till Malmö stad i försäljningsvillkoren måtte föreskrivas, att köparen

skulle vara skyldig dels att utgiva ersättning till Almroth för trädesbruk, gräs-,

frö- och höstsädessådd samt gottgörelse för Almroth tillhöriga byggnader

å egendomen, dels ock att, därest köparen utarrenderade egendomen, medgiva

Almroth företräde till ifrågavarande arrende.

I utlåtande den 28 februari 1938 över sistnämnda ansökning har domänstyrelsen

anfört bland annat följande.

Vad först beträffade arrendatorns framställning rörande ersättning för

trädesbruk samt höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd, tillvaratoges arrendatorns

intressen genom att bland köpevillkoren — såsom styrelsen föreslagit

— intoges en bestämmelse om att staden genom köpet skulle inträda

i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Majit och kronan ägde till vederbörande

nyttjanderättshavare å egendomen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

21

Angående ifrågasatt inlösen av byggnader och ersättning för en trösklänga,

finge styrelsen först framhålla, dels att ett av arrendatorn såsom honom

enskilt tillhörigt angivet bostadshus inlösts av kronan mot ersättning som

utgått genom arrendeavkortning år 1930, dels att kronan bidragit till trösklängans

uppförande med 16,400 kronor och att arrendatorn för den nytta

han komme att få av den nya byggnaden skulle betala överskjutande belopp.

Rörande övriga byggnader finge styrelsen framhålla, dels att något

förslag om inlösen av dessa ej framlagts av uppskattningsnämnden, dels

att bestämmelser om inlösen av arrendator tillhöriga byggnader funnes

intagna i 2 kap. 18 § i lagen om nyttjanderätt till fast egendom och dels

att man torde kunna förutsätta att, då försäljning skedde till kommunen,

denna vid arrendatorns frånträdande av arrendet inlöste de byggnader kommunen

kunde hava användning för. Underhandlingar härom skulle hava

inletts med staden, om tiden tillåtit, men med hänsyn till önskvärdheten av

att försäljningsfrågan underställdes innevarande års riksdag, hade styrelsen

ej vidtagit åtgärder härutinnan. Sådana underhandlingar med staden och

arrendatorn kunde dock upptagas av styrelsen sedan statsmakterna beslutat

örn egendomens försäljning.

Beträffande slutligen optionsrätten torde hela egendomen ej omedelbart

tagas i anspråk för bebyggelse; och förutsatte styrelsen härvid, att staden

komme att i första hand hembjuda Almroth arrendet.

På grund av vad styrelsen sålunda anfört finge styrelsen hemställa, att nu

ifrågavarande ansökning icke måtte föranleda annan åtgärd än att Kungl.

Maj:t, sedan försäljningsbeslut fattats, uppdroge åt styrelsen att underhandla

med staden och arrendatorn om den ifrågasatta inlösen av byggnader och

därvid vidtaga de åtgärder, som omständigheterna kunde betinga.

Jag biträder domänstyrelsens förslag om försäljning av ifrågavarande kro- Departementsnoegendom

till Malmö stad. Vad angår arrendatorn Almroths hemställan cAe/ewom

ersättning för honom tillhöriga byggnader förutsätter jag, att erforderliga

åtgärder vidtagas för denna frågas reglering, innan försäljningen till staden

avslutas. Vidare utgår jag ifrån att staden, i den utsträckning densamma ej

anser sig böra omedelbart exploatera egendomen för byggnadsändamål, beaktar

Almroths framställning om företrädesrätt till arrendet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen V2 mantal Hyllie nr 25 och V2 mantal

Hyllie nr 33 inom Malmö stad må försäljas till staden

mot en köpeskilling av 373,120 kronor under villkor, att

egendomen må tillträdas den 14 mars 1939, att egendomen

försäljes i befintligt skick, att egendomen försäljes med

den rätt, kronan kan äga till den utanför strandmarksskiftet

belägna »stenören» eller »ön» ävensom med egendomen

tillkommande rätt till vattenområde, att köpeskillingen

erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen, som

har att utfärda köpebrev å egendomen, att staden genom köpet

inträder i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Majit

och kronan äger till vederbörande nyttjanderättshavare å

egendomen, att inga enskilda tillhöriga hus och anläggningar

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 236-

vid egendomen ingå i försäljningen, att staden ansvarar för

alla på områdena efter tillträdesdagen belöpande onera och

utskylder, att staden skall ensam vidkännas kostnaderna för

lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter, samt

att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd

framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att hava

ledningarna kvarstående och desamma nyttja utan rätt för

staden till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av

ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

7 :o.

Fastarp nr 3 i Hallands län.

Kronoegendomen 1 mantal Fastarp nr 3 Olov Larsgård i Tvååkers socken

av Hallands län är för tiden 14 mars 1919—14 mars 1939 utarrenderad till

Tvååkers kommun mot årligt arrende av 2,250 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten har domänstyrelsen

från domänintendenten och länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd

införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i

egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika

lägenheter funnes i orten. Vidare har uppskattningsförrättning hållits å

egendomen den 4 december 1936 och den 20 februari 1937. Av instrumentet

över denna förrättning jämte övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland

en av lantmäteriauskultanten John Ollner år 1916 över egendomen

upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen invid Tvååkers by och stationssamhälle vid

västkustbanan 15 kilometer från Varberg och 17 kilometer från Falkenberg,

har en areal av 86.064 hektar, varav 47.45 hektar tomt och åker, 1.709 hektar

äng, 34.707 hektar betes- och skogsmark samt 2.198 hektar impediment.

Byggnaderna äro väl underhållna och kunna anses vara av medelgod beskaffenhet.

Åkerjorden är mycket ojämn. Allehanda jordarter äro företrädda. Sålunda

finnes längst i väster ren sand eller flygsand utan nämnvärd mylla.

I egendomens mitt, öster om byggnaderna, består marken av godartad sandjord

samt mossjord, under det att i egendomens sydöstra del en lerhaltig

mylla är förhärskande. I nordost består jordmånen åter av torr sandmylla,

delvis med brännsandsfläckar.

Taxeringsvärdet utgör 51,000 kronor, varav 47,700 kronor jordbruksvärde

och 3,300 kronor skogsvärde.

Egnahemsnämnden har funnit det lämpligt, att egendomen försåldes och

styckades till egnahemslägenheter.

Domänintendenten har, före uppskattningsförrättningen, anfört, att egendomen

av Tvååkers kommun brukades i samband med dess försörjningshem,

som vore uppfört å en angränsande tomt. Egendomens boningshus användes

till skola. På grund av byggnadsbeståndets goda beskaffenhet och tillräcklig
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236-

23

het syntes egendomen ej böra ytterligare styckas utan ånyo utarrenderas.

Å egendomen funnes en torplägenhet, som vore bebyggd med innehavaren

tillhöriga hus. Lägenheten läge skild från huvudgården genom järnväg och

en frånsåld tomt, så att lägenheten knappast kunde utökas med jord från

huvudgården. Lägenhetens mark vore att betrakta som tomtmark på grund

av sitt läge intill Tvååkers stationssamhälle.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Egendomen hade saluvärderats

under förutsättning att Tvååkers kommun skulle inköpa egendomen.

Då ett av skälen för kommunen att förvärva egendomen vore, att kommunen

skulle kunna på lämpligt sätt reglera tomtavstyckning och tomtförsäljning

å platsen, hade nämnden ej ansett skäl föreligga att föreslå olika försäljningslotter.

Ej ens lägenheten Storlassatorpet hade värderats för sig, då

torpets mark nådde fram till Tvååkers stationssamhälle och det kunde vara

av vikt för kommunen att i händelse av köp kunna kontrollera tomtförsäljningarna.

Egendomen hade saluvärderats till 54,600 kronor, varav 1,960

kronor för växande skog och 19,600 kronor för åbyggnaderna. 1.45 hektar

hade åsatts tomtvärde med 40 öre per kvadratmeter. Arrendevärdet hade

uppskattats till 2,330 kronor. Kommunen, som under arrendetiden synnerligen

väl hävdat egendomen, önskade ej inköpa densamma, därest försäljningen

skulle förbindas med återköpsrätt.

Tvååkers kommun har förklarat sig önska förvärva egendomen för det

åsätta saluvärdet, 54,600 kronor.

Överjägmåstaren har icke haft något att erinra mot uppskattningsnämndens

förslag att hembjuda egendomen till inköp av Tvååkers kommun.

Med skrivelse den 23 oktober 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj :ts prövning och därvid anfört följande.

Hos styrelsen hade Karl Johansson, som sedan 1919 innehade och brukade

ett område om cirka 6 hektar av egendomen, det s. k. Storlassatorpet,

och ägde därå befintliga byggnader, brandförsäkrade för 6,000 kronor, anhållit

att få förvärva detta område. Styrelsen ansåge, att lägenheten, som

på grund av sitt läge lämpade sig för upplåtelse till bostadslägenheter borde

försäljas till Tvååkers kommun för att kunna exploateras av kommunen.

Det kunde förutsättas, att kommunen komme att i görligaste mån låta lägenhetsinnehavaren

kvarbliva vid sin jordbrukslägenhet på rimliga villkor.

Därjämte hade ordföranden i Hallands skytteförbunds styrelse, Hugo

Linder, anhållit, att, därest egendomen komme att försäljas, i köpekontraktet

måtte inryckas en bestämmelse, att Tvååkers-Spannarps skytteförening

finge behålla sin nyttjanderätt till den å fastigheten belägna skjutbanan.

Domänstyrelsen, som inhämtat att Tvååkers kommun icke torde hava

något att erinra mot att skytteföreningen framdeles finge nyttja skjutbanan,

ansåge emellertid icke, att något förbehåll om rätt för skytteföreningen att

nyttja visst område för skjutbana borde intagas i försäljningsbeslutet. Överenskommelse

därutinnan torde kunna träffas mellan föreningen och kommunen.

Skulle sådan överenskommelse ej kunna uppnås, torde föreningen

kunna utverka rätt att för angivet ändamål expropriera erforderlig mark.

Mot uppskattningsnämndens försäljningsförslag i övrigt hade styrelsen

intet att erinra.

Domänstyrelsen har härefter överlämnat ett av domänintendenten den 5

februari 1938 på given anledning avgivet yttrande, däri domänintendenten

anfört följande.

Sedan fråga uppkommit örn försäljning i två lotter av ifrågavarande kronoegendom,

nämligen dels den väster örn västkustbanan belägna delen, det

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Departements
chefen.

s. k. Storlassatorpet, till dettas innehavare Karl Algot Johansson, dels den

öster örn järnvägen belägna delen till Tvååkers kommun, hade domänintendenten

sammanträffat med ombud för Tvååkers kommun och med Johansson

samt därvid föreslagit, att det åsätta saluvärdet å hela kronoegendomen,

54,600 kronor, skulle fördelas sålunda:

Egendomens öster om järnvägen belägna områden ........ kronor 50,600

Storlassatorpet ........................................ » 4,000

Summa kronor 54,600.

Johansson hade förklarat sig villig att för Storlassatorpet erlägga 4,000

kronor och kommunens ombud hade meddelat, att kommunen skulle acceptera

förslaget, att för den övriga delen av egendomen betala 50,600 kronor,

då man allmänt hyste den uppfattningen, att Johansson borde få inköpa

det av honom innehavda torpet.

Domänintendenten erinrade slutligen, att Johansson i mer än 10 år innehaft

torpet och väl hävdat jorden, att husen å torpet tillhörde Johansson, att

arealen till torpet vore cirka 7 hektar samt att jorden visserligen vore mycket

svag men dock på grund av sitt läge ägde visst tomtvärde, vilket motiverade

det föreslagna priset.

Övcrlantmätaren har i infordrat utlåtande den 21 februari 1938 meddelat,

att något hinder i lantmäterihänseende för avskiljande från kronoegendomen

av det s. k. Storlassatorpet till särskild fastighet icke förefunnes.

Jag biträder det av domänintendenten i skrivelsen den 5 februari 1938

framlagda förslaget om försäljning av huvuddelen av ifrågavarande kronoegendom

till Tvååkers kommun för en köpeskilling av 50,600 kronor samt

det s. k. Storlassatorpet till torparen Karl Algot Johansson för en köpeskilling

av 4,000 kronor. Då kommunen icke enligt gällande försäljningsförordning

är hembudsberättigad, är riksdagens medverkan vid försäljningen

erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Fastarp nr 3 Olov Larsgård

i Tvååkers socken av Hallands län ina med tillträdesrätt den

14 mars 1939 försäljas i två lotter, nämligen huvudgårdslotten

eller egendomens öster örn västkustbanan belägna områden

till Tvååkers kommun för en köpeskilling av 50,600 kronor

samt det s. k. Storlassatorpet eller egendomens väster örn

samma järnväg belägna område till torparen Karl Algot Johansson

för en köpeskilling av 4,000 kronor;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, beträffande

huvudgårdslotten, att köpeskillingen erlägges

kontant vid tillträdet, beträffande Storlassatorpet,

att köpeskillingen erlägges i enlighet med föreskrifterna i §§

21 och 22 A i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., ävensom

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

25

beträffande båda lotterna, att områdena försäljas i

befintligt skick, att endast kronan tillhöriga byggnader och

anläggningar ingå i försäljningarna, att varken kronan eller

kommunen skall äga mot varandra framställda anspråk på

grund av gällande arrendekontrakt med undantag för tilläventyrs

oguldna arrendeavgifter och skatter, att förbehåll

göres för den jämkning i gränser, som må föreskrivas vid

blivande lantmäteriförrättning för avstyckning av Storlassatorpet,

att innehavare av över områdena med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att

hava ledningarna kvarstående och desamma nyttja utan rätt

för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av

ledningarna, ävensom för skada som förorsakas å kreatur,

samt att i övrigt bestämmelserna i förenämnda förordning

skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

8:o.

Karleby Nolgården nr 7 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen 1 mantal Karleby Nolgården nr 7 i Leksbergs socken av

Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1938 mot en årlig avgäld av

1,060 kronor. Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen den 11

februari 1937.

Av handlingarna i ärendet samt två till detsamma hörande kartor, den ena

upprättad år 1914 av extra lantmätaren E. O. Janson i och för arrendevärdering

samt den andra år 1936 av distriktslantmätaren J. Gordh vid avstyckningsförrättning,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, belägen sex kilometer från Mariestad, är förlagd i fyra skiften,

hemskiftet, madskiftet, utmarksskiftet samt skogsskiftet. Den omfattar

en areal av 72.684 hektar, varav 32.053 hektar åker och tomt, 0.113 hektar

ängsmark, 40.019 hektar skogsmark samt 0.499 hektar impediment.

Åkerjorden, som är odränerad, består av lermylla å lerbotten samt av

madjord, allt av medelgod beskaffenhet. Ängsmarken utgöres av renar och

backar m. m. utan egentligt avkastningsvärde. Skogsmarken är godartad.

Å utmarksskiftet finnas två med vederbörande innehavare tillhöriga hus

bebyggda ensittarlägenheter.

Av kronans å egendomen varande hus är manbyggnaden i dåligt skick,

arbetarebostaden i knappt medelgott skick samt stallet och ladugården i

mindre gott skick.

Egendomen har andel i Östra Stöpens häradsallmänning. Utdelningen

därifrån har i allmänhet uppgått till 10 kronor per år. Vidare beröres egendomen

av två torrläggningsföretag. Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors

har elektriska ledningar framdragna över hemskiftet.

Egendomens taxeringsvärde utgör 27,000 kronor, varav 300 kronor skogsvärde.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Vppskattningsnämnden har på grund av egendomens svaga bebyggelse

föreslagit, att egendomen — med undantag av större delen om cirka 27

hektar (betecknad litt. Ea å den av Gordh upprättade kartan) av det under

styrelsens skogsförvaltning stående skogsskiftet — skulle försäljas uti tre

lotter. Av dessa skulle en lott eller huvudgårdslotten omfatta hemskiftet,

madskiftet, mindre delen (cirka 6 hektar) av skogsskiftet ävensom utmarksskiftet

med undantag av de två därå belägna ensittarlägenheterna. Övriga

två lotter skulle utgöras av de båda ensittarlägenheterna.

Försäljningslotternas arealer och saluvärden framgå av följande uppställning.

Lottens namn

Areal i

hektar

Saluvärde

kronor

Tomt och

åker

Äng

Avrösn. jord

Summa

E (huvudgårdslotten) ____

31.700

0.113

11.619

43.432

33,000

Eb (ensittarläg.)..........

0.313

—

0.365

0.678

360

Ec ( > )..........

0.120

—

—

0.120

100

Nämnden har förordat, att egendomens arrendator Carl Lyckén, som sedan

1910 väl brukat egendomen efter sin fader, vilken i sin tur brukat egendomen

sedan år 1894, skulle erhålla hembudsrätt å lotten litt. E. Vidare

har nämnden föreslagit, att lotterna litt. Eb och Ec skulle hembjudas dessas

nuvarande innehavare, Karl Olofsson respektive Maria Johansson. Olofsson

hade innehaft lotten litt. Eb under 12 år och Maria Johansson lotten litt.

Ec i 27 år. Byggnaderna å lotterna lämnade nöjaktiga bostäder åt innehavarna

och deras familjer.

Arrendatorn Lyckén samt Olofsson och Maria Johansson ha förklarat sig

villiga förvärva respektive lotter för de av uppskattningsnämnden föreslagna

beloppen.

Överjägmästaren har anfört: Han ifrågasatte skäligheten uti det värde,

5,875 kronor, som av vederbörande skogstaxator år 1935 åsatts i huvudgårdslotten

ingående skogsmark och skog. Med hänsyn till att alltför låga å-priser

använts samt till att ståndskogen icke obetydligt tillvuxit, sedan den värderats,

ansåge överjägmästaren, att värdet av skogsmarken och skogen borde

bestämmas till 8,000 kronor samt saluvärdet å lotten i dess helhet till lägst

35,000 kronor. Däremot hade överjägmästaren intet att erinra mot saluvärdena

å de båda ensittarlägenheterna. Med hänsyn till att kronan ägde det

norr och intill lotten litt. Ea belägna skogsskiftet till Karleby Anders Matsgården

31 syntes erforderligt, att bland försäljningsvillkoren rörande huvudgårdslotten

intoges förbehåll om rätt för kronan att, utan ersättning för

skada och intrång, allt framgent få övertvära huvudgårdslottens skogsskifte,

å avstyckningskartan angivet med ägofigur nr 6.

Lyckén har härefter förklarat sig avböja inköp av huvudgårdslotten för

högre pris än 33,000 kronor.

Med skrivelse den 31 januari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens förslag att i tre lotter försälja

egendomen med undantag för skogsmarksområdet om 27.63 hektar samt

funne sig kunna godtaga de saluvärden, som uppskattningsnämnden åsatt

lotterna. Samtliga lotter borde avyttras enligt förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., varvid

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

27

Lyckén borde tillerkännas hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen samt

Olofsson och Maria Johansson hembudsrätt enligt 10 § i förordningen. Ärendet

syntes i dess helhet böra underställas riksdagen.

Jag har i huvudsak ej något att erinra mot uppskattningsnämndens av DepartemenUdomänstyrelsen

förordade försäljningsförslag. Dock synes det kunna ifrågasättas,

huruvida ej skogstilldelningen till huvudgårdslotten är väl knapp.

Ärendet torde emellertid, till undvikande av att försäljningsfrågan onödigt

fördröjes, få i befintligt skick underställas riksdagens prövning. Därest så

framdeles skulle visa sig behövligt, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t

att medgiva försäljning till huvudgårdslottens köpare av ytterligare skogsmark

i den utsträckning, Kungl. Majit kan finna lämpligt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av den i Leksbergs socken av Skaraborgs län belägna

kronoegendomen 1 mantal Karleby Nolgården nr 7 följande

lotter må försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr

176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m.

m., nämligen

lotten litt. E (huvudgårdslotten), i areal innehållande cirka

43.432 hektar, med saluvärde av 33,000 kronor och med hembudsrätt

enligt 9 § i förordningen för egendomens arrendator

Carl Lyckén,

lotten litt. Eb, i areal innehållande 0.678 hektar, med ett

saluvärde av 360 kronor och med hembudsrätt enligt 10 § i

förordningen för Karl Olofsson, samt

lotten litt. Ec, i areal innehållande 0.12 hektar, med ett

saluvärde av 100 kronor och med hembudsrätt enligt sistnämnda

paragraf för Maria Johansson;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas,

beträffande samtliga lotter, att lotterna överlåtas

med tillträde för köpare, räknat från den 14 mars 1938,

att lotterna försäljas i det skick, vari de vid tillträdet befinna

sig, samt att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar

ingå i försäljningarna, ävensom

beträffande lotten litt. E (huvudgårdslotten),

att kronan såsom ägare av fastigheten Karleby Anders

Matsgården 31 förbehålles rätt att vid virkesforsling

utan ersättning för skada och intrång övertvära huvudgårdslottens

skogsskifte, att, därest arrendatorn Lyckén kommer

att förvärva huvudgårdslotten, samtliga mellan honom och

kronan förefintliga, på gällande arrendekontrakt grundade

rättsanspråk avseende huvudgårdslotten, med undantag för

sådana anspråk, som avse till äventyrs oguldna arrendeavgälder

och skatter, skola i och genom försäljningen anses

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

vara reglerade, att, för såvitt lotten kommer att förvärvas

av annan än Lyckén samt kronan nödgas till arrendatorn utgiva

ersättning för av denne å egendomen verkställd höstplöjning,

trädesbruk och sådd, egendomens blivande köpare

skall vara pliktig gottgöra kronan vad kronan i berört hänseende

erlagt, att innehavare av över egendomen med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles

rätt att hava ledningarna kvarstående och nyttja desamma

utan rätt för köparen till annan ersättning än av ledningarnas

innehavare för skada till följd av förändring, reparation

och tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas

å kreatur, samt att köparen ansvarar för å huvudgårdslotten

efter tillträdesdagen belöpande utgifter för lotten berörande

torrläggningsföretag.

9:o.

Kronoparken Villingsberg i örebro län.

Hos domänstyrelsen har Strömsnäs Jernverks Aktiebolag, Degerfors, anhållit

att få förvärva visst område vid Letälven, benämnt Karlsäng, av kronoparken

Villingsberg i Nysunds socken av Örebro län. Området är beläget

vid enskilda vägen Degerfors—Klippan, omkring 2 kilometer söder om

Degerfors samhälle samt omedelbart söder om och i direkt anslutning till

bolagets nuvarande industriområde. Bolaget önskade utöka sistnämnda område

genom inköp av det kronan tillhöriga området, vilket med hänsyn till

belägenhet och i övrigt vöre för ändamålet lämpligt. Härjämte har ifrågasatts

försäljning till bolaget av ett skogsskifte vid Solberga av ifrågavarande

kronopark, vilket skifte är avskilt från kronoparken i övrigt genom järnvägslinjen

Laxå—Charlottenberg samt beläget vid allmänna vägen Ölsboda

—Degerfors, omkring 700 meter öster örn Karlsängsområdet. Även Solbergaområdet

angränsar i norr bolaget tillhöriga områden, varå bolaget uppfört

boningshus och andra byggnader. Solbergaområdet är avsett att, i den mån

utvidgning av bostadsområdet erfordrades, tagas i bruk för uppförandet av

bostäder åt bolagets personal.

Av instrument över verkställda värderingar av områdena jämte övriga

ärendet rörande handlingar och kartor, inhämtas i huvudsak följande.

Karlsängsområdet.

Arealen omfattar omkring 5.54 hektar, varav 1.26 hektar åker och tomt,

1.07 hektar äng, 0.37 hektar kärr, 0.57 hektar upplagsplats, 0.14 hektar väg

(gammal utfartsväg) och 2.13 hektar skogsmark.

Åkerjorden är delvis vattensjuk. Skogsmarken är bevuxen med tallskog

i ålder av 10—30 år. Å området finnas boningshus och uthus, vilka tillhöra

kronan. Byggnaderna äro i stort sett i nöjaktigt skick. Området har

ett vackert läge vid Letälven. Det har av vederbörande värderingsman funnits

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 29

lämpligen kunna användas för upplåtelse av tomter för bostads- och industriändamål.

Lägenheten Karlsäng är för tiden till den 14 mars 1940 utarrenderad till

Adolf Vilhelm Persson mot årligt arrende av 120 kronor. Persson, som under

kronan innehaft lägenheten sedan år 1924, har städse skött lägenheten

väl. Han är sedan ett flertal år anställd hos sökande bolaget.

Saluvärdet har uppskattats till 26,330 kronor. Vissa åtaganden rörande

underhåll av väg och ändring av viadukt, som bolaget vid inköp av området

ansetts böra ikläda sig, ha åsatts ett värde av 2,300 kronor. Köpeskillingen

har därför beräknats till (26,330 — 2,300 =) i runt tal 24,000 kronor.

Rörande köpeskillingens erläggande samt övriga villkor för köpet föreligger

ett under förbehåll örn vederbörligt godkännande den 28 juli och den

28 september 1937 mellan jägmästaren i Villingsbergs revir, å ena, och disponenten

B. Carleson för bolaget, å andra sidan, träffat köpeavtal. Vidare föreligger

utfästelse från bolaget om rätt för kronan såsom ägare av fastigheten

Solberga gård, varå ifrågavarande området Karlsäng är beläget, att för all

framtid nyttja väg från området norrut över den bolaget tillhöriga fastigheten

Strömsnäs l1.

Solbergaområdet.

Området, som är obebyggt, omfattar en areal av omkring 14.26 hektar,

varav 12.73 hektar skogsmark och 1.53 hektar impediment (mosse).

Marken omkring den genom områdets östra del löpande landsvägen är

bergbunden. Jordmånen är i övrigt av god beskaffenhet. Skogen utgöres

till övervägande del av genom stormfällningar starkt utglesnade biandbestånd

av tall och gran i en ålder av omkring 70 år. Virkesförrådet har uppskattats

till 583 kubikmeter. Endast den del av området, som är belägen närmast

landsvägen, har av vederbörande värderingsman ansetts lämplig för

upplåtelse av tomter. Ifrågavarande del har beräknats omfatta omkring

6 hektar. Med hänsyn till att marken delvis vore bergbunden beräknades

dock svårigheter uppstå för anläggande av vatten- och avloppsledningar.

Någon större efterfrågan å tomter förefunnes ej. Enligt vad värderingsmannen

uppgiver vore området svårbevakat, varför dess försäljning vöre

önskvärd.

Saluvärdet har uppskattats till 10,000 kronor, vilket belopp föreslagits

som köpeskilling. Härav belöper å tomtdelen omkring 6,500 kronor och å

övrig del omkring 3,500 kronor. Villkoren i övrigt framgå av ett mellan

reviret och bolaget den 28 juli och den 28 september 1937 upprättat preliminärt

köpeavtal.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt försäljning

av områdena på angivna villkor.

Överlantmätaren har meddelat, att båda områdena äro belägna på fastigheten

Solberga gård 1\ att, under förutsättning att bolaget erhölle tillstånd

att förvärva områdena, hinder för avstyckning av desamma knappast torde

kunna uppstå, samt att stamfastigheten Solberga gård l1 inom den närmaste

tiden komme att sammanläggas med ett stor antal kronan tillhöriga fastigheter

och att områdena därför måste frånstyckas den genom sammanläggningen

uppstående fastigheten.

Strömsnäs Jernverks Aktiebolag, som godtagit försäljningsvillkoren, har

dock uttryckt ett önskemål, att bolaget måtte medgivas rätt att vidtaga viss

ändring i sträckningen av den utfartsväg, som omnämndes i § 5 i det preliminära

köpeavtalet rörande Karlsängsområdet.

Med skrivelse den 11 januari 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Departetnents
chefen.

Styrelsen tillstyrkte, att ifrågavarande områden, vilka ej vore behövliga

för något domänverkets behov, finge försäljas till bolaget. Karlsängsområdet

vore på grund av belägenhet och beskaffenhet lämpligt att tilläggas det

bolaget tillhöriga industriområdet, som bolaget hade behov av att utöka.

Beträffande Solbergaområdet borde detta i sin helhet försäljas med hänsyn

till områdets tämligen isolerade läge i förhållande till kronoparken i övrigt

och svårigheten att effektivt bevaka detsamma. Området vore endast delvis

lämpligt för tomtändamål och efterfrågan å tomter därstädes vore för närvarande

obetydlig. En eventuell försäljning av tomter från området genom

kronans försorg beräknades komma att utsträckas över jämförelsevis lång

tid, varjämte mer än halva området, som ej kunde utnyttjas för sådant ändamål,

skulle komma att bibehållas i kronans ägo. Det syntes därför lämpligast

att jämväl Solbergaområdet försåldes till bolaget. Mot överenskomna

köpeskillingar och övriga villkor för försäljningarna hade styrelsen icke något

annat att erinra än att bolaget borde medgivas rätt att med avseende å

sträckningen av utfartsvägen från Karlsängsområdet vidtaga de ändringar,

som kunde av kronan godkännas. Ärendet syntes ej kunna avgöras utan

riksdagens medverkan.

I härefter avgiven förklaring har arrendatorn Vilhelm Persson förklarat

sig icke önska förvärva den av honom arrenderade lägenheten Karlsäng.

På av domänstyrelsen anförda skäl förordar jag försäljning av ifrågavarande

två områden till Strömsnäs Jernverks Aktiebolag. Därest statsmakterna

bifalla försäljningsförslaget, har bolaget att i vanlig ordning ansöka

om tillstånd att förvärva områdena i fråga.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förenämnda i kronoparken Villingsberg i Nysunds

socken av Örebro län ingående två områden, benämnda

Karlsängsområdet och Solbergaområdet, omfattande en areal

av omkring 5.54 respektive 14.26 hektar, må försäljas till

Strömsnäs Jernverks Aktiebolag för en köpeskilling av sammanlagt

34,000 kronor samt på villkor i övrigt, som finnas

angivna i två mellan jägmästaren i Villingsbergs revir, å

ena, samt disponenten B. Carleson för bolaget, å andra sidan,

den 28 juli och den 28 september 1937 träffade avtal

rörande dels Karlsängsområdet med tillhörande samtidigt

dagtecknade förening angående underhåll av väg m. m. å

Strömsnäs l1 och överenskommelse angående ändring av väg

och viadukter m. m. å berörda fastighet, dels ock Solbergaområdet,

med tillägg beträffande Karlsängsområdet att bolaget

tillförsäkras rätt att med avseende å sträckningen av utfartsvägen

från sagda område vidtaga sådana ändringar, som

betingas av framtida anläggningar och vilka för kronans del

kunna godkännas av domänstyrelsen;

skolande i övrigt vid försäljningarna bestämmelserna i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i

vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

31

10:o.

Aspa nr 5 i Västmanlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Aspa nr 5 i Björskogs socken av Västmanlands

län har genom domänstyrelsens den 3 maj 1932 utfärdade kontrakt

varit utarrenderad för tiden 14 mars 1932—14 mars 1937 mot en årlig avgäld

av 1,100 kronor. Egendomen är för närvarande utarrenderad till den

14 mars 1939 emot enahanda avgäld.

Uppskattning har hållits å egendomen under år 1937. Av det vid förrättningen

förda protokollet med tillhörande handlingar, däribland en år 1933

av distriktslantmätaren Pehr Båth över egendomen upprättad karta med beskrivning,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, förlagd i ett sammanhängande skifte, är belägen 3 kilometer

från Valskogs järnvägsstation och innehåller en areal av 59.2460 hektar, därav

37.4480 hektar åker, 7.0620 hektar äng och 14.7360 hektar avrösningsjord.

Åkern består huvudsakligen av lerjord, något stenbunden, samt till en

mindre del av svartmylla. Ängen utgöres av dels slänt till den egendomen i

söder begränsande Arbogaån, dels i övrigt vissa sidlänta områden och gärdesbackar.

Å egendomen finnas inga torp. En källare av sten å egendomen äges av

Matilda Larsson.

Egendomen har del i Åkerbo häradsallmänning.

Kronans å egendomen befintliga hus äro till större delen i medelgott eller

mindre gott skick. Loge och svinhus äro dock i jämförelsevis gott stånd.

Stall och ladugård behöva ombyggas, varjämte mangården behöver undergå

reparation.

Egendomen har taxeringsvärderats till 32,700 kronor, därav 31,500 kronor

för jordbruket.

Uppskattningsnämnden har föreslagit egendomens försäljning i en lott och

åsatt egendomen ett saluvärde av 28.600 kronor, därav 3,915 kronor för

skog och skogsmark. Det kapitaliserade värdet av allmänningsdelaktigheten

har upptagits till 800 kronor. Värderingen är verkställd under förutsättning,

att egendomen överlåtes i befintligt skick. Försäljningen borde ske med hembud

för arrendatorn Ivar Johansson.

Nämnden har icke funnit anledning föreslå föreskrivande av särskilda

villkor örn egendomens användning eller återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter

härutinnan anses vara erforderliga, har nämnden föreslagit en nedsättning

i saluvärdet med tio procent.

Vid försäljningen borde förbehåll göras örn rätt för änkan Matilda Larsson

att utan särskild avgäld under hennes livstid hava förenämnda källare

å egendomen kvarstående.

över jägmästaren har icke haft något att erinra mot uppskattningen.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 8 februari 1938 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid i huvudsak anfört följande.

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens försäljningsförslag. Som arrendatorn

Ivar Johansson icke innehaft egendomen under längre tid än från

den 14 mars 1932, kunde liembudsrätt i författningsenlig ordning icke tillerkännas

honom. Då han emellertid väl skött egendomen, ansåge styrelsen

sig kunna föreslå försäljning av egendomen direkt till Johansson, vilken

förklarat sig vilja till det åsätta saluvärdet inköpa egendomen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements
chefen.

Jag biträder domänstyrelsens försäljningsförslag och hemställer alltså, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Aspa nr 5 i Björskogs socken

av Västmanlands län må mot ett saluvärde av 28,600

kronor försäljas till Ivar Johansson under villkor i övrigt,

att egendomen försäljes med tillträdesrätt för köpare den

14 mars 1939, att egendomen försäljes i det skick, vari den

vid tillträdet befinnes, att endast kronan tillhöriga hus

och anläggningar ingå i försäljningen, att samtliga kronan

och arrendatorn Johansson tillkommande, på arrendekontraktet

om egendomen grundade rättsanspråk gentemot varandra

med undantag av anspråk på eventuellt oguldna arrendeavgifter

och skatter skola i och genom försäljningen

anses vara reglerade, att änkan Matilda Larsson förbehålles

rätt att, så länge lion lever, utan särskild avgäld hava en

henne tillhörig källare kvarstående å egendomen, att innehavare

av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna

kvarstående och nyttja desamma utan rätt för köparen

till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av

ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur,

att köpeskillingen för egendomen erlägges på sätt i 21 § och

22 § A i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. stadgas samt

att i övrigt vid försäljningen av egendomen bestämmelserna

i berörda förordning i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.

liro.

Kronoparken Skinnskatteberg i Västmanlands län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av vissa områden — i huvudsak

omfattande arrendelägenheterna Masmästarbo, del av Aspebo, Vetterskoga

gård, Vetterskoga jord, Södra Vetterskoga torp och Piltorpet — av kronoparken

Skinnskatteberg i Skinnskattebergs socken av Västmanlands län, har

på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig

ordning år 1937. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid

förrättningen fört protokoll och en av extra lantmätaren Ture Löfgren åren

1935 och 1936 upprättad och av extra lantmätaren Kurt Axén år 1937 kompletterad

karta jämte avstyckningshandlingar, inhämtas följande.

Arrendelägenheterna bilda, med undantag av Piltorpet, ett sammanhängande

område invid allmänna vägen Köping—Skinnskatteberg, omkring 40

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

33

kilometer från Köping och 2—5 kilometer från Skinnskattebergs järnvägsstation.

Piltorpet är beläget omkring 2 kilometer söder örn sagda område

och 7 kilometer från nämnda järnvägsstation.

Lägenheten Masmästarbo är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad

till Anders August Pettersson mot ett årligt arrende av 975 kronor.

Lägenheten Aspebo är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad till

skogsarbetaren Gustav Bertil Larsson mot ett årligt arrende av 90

kronor.

Lägenheten Vetterskoga gård är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad

till Einar Valdemar Nyberg mot ett årligt arrende av 2,000 kronor.

Lägenheten Vetterskoga jord är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad

till förre soldaten J. LI. Vetterskog mot ett årligt arrende av 60 kronor.

Arrendet omfattar västra delen av ägofigur 85 (väster om linjen G—F) samt

ägofigur 89. Ägofigurerna 91 och 94 disponeras av Vetterskog som avskedsjord

(soldattorpet Vetterskoga).

Lägenheten Södra Vetterskoga torp är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad

till skogsarbetaren Wilhelm Henning Norström mot ett årligt

arrende av 110 kronor. Arrendet omfattar ägofigurerna 95, 96, 97

och 100.

Lägenheten Piltorpet är för tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad till

Gustaf Eriksson mot ett årligt arrende av 800 kronor.

De till försäljning ifrågasatta egendomarna Masmästarbo, Vetterskoga

gård och Piltorpet lia — förutom mindre arealer — av ålder brukats såsom

skilda jordbruksenheter. Masmästarbo har därvid sedan år 1915 brukats

som självständig arrendelägenhet, under det att Vetterskoga gård och Piltorpet

intill senare år utgjort rättargårdar under Skinnskattebergs bruks

aktiebolag. Från år 1927 lia även sistnämnda egendomar brukats under

arrendeform, vilken disposition bibehållits efter kronans förvärv år 1934

av det s. k. Skinnskattebergskomplexet, i vilket egendomarna ingå. Ur

jordbruks- och även försörjningssynpunkt förete egendomarna skiftande

karaktär. Masmästarbo har utgjort en brukningsenhet omfattande omkring

50 tunnland väl samlad åker av i stort sett medelgod beskaffenhet. Den

har visat sig vara av sådan storleksordning och natur, att den kunnat drivas

utan nämnvärt anlitande av lejd arbetskraft samt lämnat brukaren möjligheter

till extra arbetsförtjänst, särskilt vintertid genom skogsarbeten, vartill

förhållandevis rikliga tillfällen finnas i trakten. — Vetterskoga gård

har utgjort en brukningsenhet omfattande omkring 150 tunnland åker av

medelgod beskaffenhet. Den har en utsträckt figuration, medförande

brukningssvårigheter, vilket förhållande även lämnat spår efter sig. En god

skötsel av egendomen erfordrar i förhållandevis stor utsträckning lejd arbetskraft,

som åtminstone för närvarande visat sig svår att erhålla. Gården

är i sin nuvarande omfattning svårskött och av för trakten olämplig storlek.

— Piltorpet omfattar ett samlat åkerkomplex av omkring 67 tunnland. Jorden

är visserligen av relativt godartad natur, men avdikningsförhållandena

äro mindre goda och egendomen har ett sankt och frostlänt läge. Brödspannmål

torde endast i ringa omfattning kunna frambringas å egendomen.

Den kan såsom försäljningsobjekt anses medelgod.

Genom en den 17 april 1937 fastställd avstyckningsförrättning lia från

förenämnda arrendelägenheter uthrutits fem försäljningslotter ■—■ litt. A,

B, C, I) och E — vilka införts i jordregistret under beteckningarna Vetterskoga

42—4". Dessa försäljningslotter omfatta — lotten D, sedan visst i det

följande angivet område undantagits — nedan angivna arealer.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 230. :>

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Lott

Åker

hektar

Äng

hektar

Skogsmark

hektar

Impediment

hektar

Summa

hektar

A ......................

24.74

3.38

27.02

1.93

57.07

B ......................

18.45

0.30

24.70

1.86

45.31

C ......................

15.18

15.62

2.00

32.80

D ......................

37.59

2.87

37.84

25.80

104.20

E ......................

33.43

0.96

22.81

2.75

59.95

Summa

129.49

7.51

127.99

34.34

299.33

över lotterna finnes framdragen en telegrafverket tillhörig telefonledning.

Krångede Aktiebolag, vars rätt nu innehaves av Krafttransport Aktiebolag,

har av Kungl. Majit genom resolution den 26 februari 1937 medgivits tillstånd

att i avvaktan på koncession framdraga en elektrisk högspänningsledning

över kronoparken Skinnskatteberg. Ledningen, som kommer att

framgå över lotterna B, C och D, är å marken utstakad, varjämte erforderlig

kalgata i skogsmark upphuggits.

Lotten litt. A. Å lotten befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro i

stort sett i dåligt skick samt för egendomens behov för små och otidsenliga.

Åkerjorden är av knappt medelgod och ängen av medelgod beskaffenhet.

Hävden är god.

Lotten omfattar — förutom skogsmark — i huvudsak arrendelägenheten

Masmästarbo jämte arrendelägenheten Aspebo tillhörande tomtområde (ägofigur

30) med därå befintliga byggnader. Arrendatorn Anders August Pettersson

har brukat lägenheten Masmästarbo sedan år 1915.

Lotten litt. B. Lotten är obebyggd med undantag av en kronan tillhörig

logbyggnad, som är avsedd att ingå i köpet av lotten litt. A. Åkerjorden är

av knappt medelgod beskaffenhet. Ängen är obetydlig. Hävden är medelgod.

Lotten omfattar del av arrendelägenheten Vetterskoga gård jämte skogsmark.

Arrendatorn Einar Valdemar Nyberg har brukat nämnda lägenhet

sedan år 1927.

Lotten litt. C. Lotten är obebyggd. Åkerjorden är av medelgod beskaffenhet.

Äng saknas. Hävden är medelgod.

Lotten omfattar viss del av arrendelägenheten Vetterskoga gård jämte

skogsmark.

Lotten litt. D med visst undantag. Från försäljningen är avsett att undantagas

det å förenämnda karta angivna området A—B—C—D—E—F—G—•

H—A, vilket område i huvudsak omfattar soldattorpet Vetterskoga och lägenheten

Vetterskoga jord.

Å lotten i övrigt befintliga byggnader tillhöra kronan med undantag av

ett hönshus, som tillhör Maria Amalia Israelsson. Byggnaderna äro för

lottens behov tillräckliga, men i stort sett i mindre gott skick. Åkerjorden

och ängen äro av medelgod beskaffenhet. Hävden är medelgod.

Försäljningslotten omfattar del av arrendelägenheten Vetterskoga gård

jämte skogsmark samt i huvudsak arrendelägenheten Södra Vetterskoga torp.

Lotten litt. E. k lotten befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro i

stort sett i medelgott skick samt för lottens behov tillräckliga. Åkerjorden

är av knappt medelgod beskaffenhet med undantag av omkring 5 hektar,

som äro sänka och knappast torde kunna med ekonomisk fördel brukas.

Ängen är obetydlig. Hävden är god.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

35

Lotten omfattar arrendelägenheten Piltorpet jämte skogsmark. Arrendatorn

Gustaf Ericsson har brukat lägenheten sedan år 1927.

Uppskattningsnämnden har uppskattat virkesförråden å salulotterna samt

salu- och arrendevärden till belopp, som angivas i efterföljande tablå.

Lott

Virkes-

förråd

m

S a

l u v ä

d e

Arrende-

värde

kronor

Summa

kronor

Härav värde

av skog och

skogsmark

kronor

/

Härav

kostnad för

avstyckning

kronor

Litt. A ..................

1,390

21,500

5,700

250.42

1,000

> B ..................

1,594

11,000

6,500

199.33

450

> C ..................

1,319

9,400

5,500

144.20

400

» D(m. angivet undantag)

2,455

29,000

10,000

480.24

1,100

> E ..................

2,628

21,000

9,000

263.52

1,000

Summa

9,386

91,900

36,700

1,337.71

3,950

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att förenämnda lotter måtte försäljas

enligt 1929 års försäljningsförordning med tillträdesrätt för köpare den

14 mars 1938, lotten litt. A med hembudsrätt för arrendatorn Anders August

Pettersson, lotterna litt. B, C och E genom utbud under hand såsom jordbrukslägenheter

enligt 13 § i förordningen och lotten litt. D genom utbud å

auktion enligt 15 § i förordningen. Anledning förelåge icke att vid försäljningarna

föreskriva särskilda villkor angående lotternas användning samt återköpsrätt.

Skulle likväl föreskrifter härutinnan böra ifrågakomma, borde saluvärdena

minskas med 10 procent. Uppskattningsnämnden har därjämte

föreslagit vissa villkor i övrigt att gälla för försäljningarna.

Arrendatorn av Masmästarbo Anders August Pettersson har förklarat sig

villig inköpa lotten litt. A på föreslagna villkor. Arrendatorn av Vetterskoga

gård Einar Valdemar Nyberg har meddelat, att han ej önskade inköpa lotten

litt. D och att han ej heller önskade arrendera egendomen för tiden efter

den 14 mars 1938. Arrendatorn Wilhelm Henning Norström har förklarat

sig ej önska förvärva den av honom arrenderade lägenheten Södra Vetterskoga

torp. Han har anhållit, att vid försäljning av lotten litt. D, vari lägenheten

ingår, måtte intagas villkor om rätt för honom att, så länge han det

önskade, mot ett årligt arrende av 110 kronor nyttja den jord och de byggnader,

som vore till honom upplåtna enligt kontrakt den 23 januari 1937.

Arrendatorn av lägenheten Piltorpet Gustaf Eriksson har förklarat sig önska

avflytta från lägenheten vid arrendetidens utgång den 14 mars 1938.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia ej haft något att erinra

mot de ifrågasatta försäljningarna.

överlantmätaren har uttalat, att hinder ej syntes möta mot avstyckning av

området A—B—G—D—E—F—G—II—A.

Med skrivelse den 12 november 1937 har domäinstyrelscn överlämnat ärendet

till Kungl. Majit och därvid anfört, att styrelsen ej hade något att erinra

mot uppskattningsnämndens förslag. Avstyckning av berörda område av

lotten litt. D, vilket område vore ifrågasatt att försäljas till förre soldaten J.

H. Vetterskog, borde ombesörjas av kronan. Frågan örn försäljning av lot
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

ten litt. D torde ej kunna avgöras utan riksdagens medverkan. Ärendet syntes

därför lämpligen böra i sin helhet underställas riksdagens prövning.

Mot det föreliggande försäljningsförslaget har jag ej annat att invända än

att vissa av salulotterna synas ha erhållit en väl knapp skogstilldelning. Detta

förhållande bör emellertid ej inverka fördröjande på försäljningsfrågan utan

torde ärendet få i befintligt skick underställas riksdagens prövning. På Kungl.

Maj:t torde få ankomma att, därest så framdeles skulle visa sig behövligt,

medgiva försäljning till salulotternas köpare av den ytterligare skogsmark,

som Kungl. Majit kan finna lämpligt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Skinnskatteberg i Skinnskattebergs socken

av Västmanlands län ifrågavarande lotter litt. A, B, C, D

med visst undantag ävensom E må med tillträdesrätt för köpare

räknat från den 14 mars 1938 försäljas enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m., nämligen

lotten litt. A (Vetterskoga 42) med ett saluvärde av 21,500

kronor, därav 250 kronor 42 öre förskotterad avstycknings-;

kostnad, med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn

Anders August Pettersson; skolande, därest Pettersson

använder sig av hembudsrätten, varken kronan eller

Pettersson äga framställa fordringsanspråk gentemot varandra

på grund av det rörande lägenheten Masmästarbo nu gällande

arrendekontraktet, med undantag dock för tilläventyrs

oguldna arrendeavgifter och skatter för lägenheten,

lotten litt. B (Vetterskoga 43) med ett saluvärde av 11,000

kronor, därav 199 kronor 33 öre förskotterad avstyckningskostnad,

lotten litt. C (Vetterskoga 44) med ett saluvärde av

9,400 kronor, därav 144 kronor 20 öre förskotterad avstyckningskostnad,

och lotten litt. E (Vetterskoga 46) med ett saluvärde

av 21,000 kronor, därav 263 kronor 52 öre förskotterad

avstyckningskostnad, samtliga tre lotter genom utbud

under hand såsom jordbrukslägenheter enligt 13 § i förordningen,

samt lotten litt. D (Vetterskoga 45) med undantag av området

A—B—C—D—E—F—G—H—A enligt en av extra lantmätaren

Ture Löfgren åren 1935 och 1936 upprättad och av

extra lantmätaren Kurt Axén år 1937 kompletterad karta,

med en areal av omkring 104.20 hektar och ett saluvärde av

29,000 kronor, därav 480 kronor 24 öre förskotterad avstyckningskostnad,

genom utbud å offentlig auktion enligt 15 § i

förordningen;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

37

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, beträffande

samtliga lotter, att lotterna överlåtas i det

skick, vari de vid tillträdet befinnas, samt att ägarna av lotterna

äro skyldiga tåla skada och intrång, som förorsakas

lotterna genom en över desamma framdragen, kronan (telegrafverket)

tillhörig telefonledning, beträffande lotterna

litt. A, B, C och D, alf ägarna av lotterna ej

må utan vederbörande vägdistriktS medgivande avverka utmed

allmänna vägen Köping—Skinnskatteberg inom lotterna

befintliga alléträd av björk, beträffande lotterna

litt. B, C och D, att Krafttranspört Aktiebolag förbehålles

rätt att över lotterna framdraga en elektrisk högspänningsledning

enligt av Kungl. Maj:t lämnat medgivande genom

resolution den 26 februari 1937 och hava ledningen

kvarstående och nyttja densamma under en beräknad upplåtelsetid

av 40 år utan rätt för ägarna av lotterna till annan

ersättning än av ledningens innehavare för skada till följd av

förändring, reparation ellef tillsyn av ledningen ävensom för

skada, som förorsakas å kreatur, att i köpen ej ingå å lotterna

vid tillträdesdagen befintliga upphuggna virkesprodukter

samt att ägaren av nämnda virkesprodukter medgives rätt

att till den 1 juli 1939, då desamma skola vara från lotterna

avforslade, nyttja erforderliga upplagsplatser ävensom vägar

för virkesprodukternas avforsling, beträffande lotterna

litt. A, D och E, att i köpen ingå endast kronan

tillhöriga, å lotterna befintliga byggnader och anläggningar,

beträffande lotterna li t''t. B och C,

att i köpen ej ingå å lotterna befintliga, enskilda tillhöriga

byggnader och anläggningar, beträffande lotten

litt. A, att i köpet ingår en å lotten litt B befintlig logbyggnad,

belägen invid allmänna vägen Köping—Skinnskatteberg

(inom ägofigur 33 å förenämnda karta), att ägaren av lotten

litt. A medgives rätt att fritt nyttja logbyggnaden å dess nuvarande

plats till den 1 januari 1941, vilken dag byggnaden

skall vara från platsen avforslad, att i köpet ej ingår växande

skog och upphugget virke å området för den väg, som stamfastigheten,

enligt bestämmelse vid avstyckningsförrättningen,

äger bygga och begagna å lotten, att ifrågavarande skog och

virke skola vara från lotten avforslade senast den 1 juli 1939,

intill vilken dag kronan äger fritt disponera erforderliga upplagsplatser

och vägar, att kronan förbehålles rätt att till den

14 mars 1940 fritt disponera den lägenhet i norra mangårdsbyggnaden

vid Aspebo jämte del i uthusbyggnaden därstädes,

som enligt kontrakt den 23 januari 1937 för tiden till den 14

mars 1938 utarrenderats till skogsarbetaren Gustaf Bertil

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Larsson, att ägaren av lotten dels övertager de skyldigheter i

form av beredandet av fri bostad, som kronan enligt kontrakt

den 29 november 1934 åtagit sig gentemot följande personer,

nämligen Johanna Matilda Bovin (södra vindsrummet

jämte en skrubb i norra boningshuset vid Aspebo samt del i

uthusbyggnaden därstädes) och Carl Erik Persson (södra boningshuset

vid Aspebo jämte bod och hemlighus därstädes),

dels ock medgiver nämnda personer rätt att, så länge de använda

sig av berörda bostäder, jämväl nyttja lämpliga mindre

potatisland invid byggnaderna, beträffande lotten

litt. B, att i köpet ej ingår förenämnda å lotten befintliga

logbyggnad samt att ägaren av logbyggnaden medgives

rätt att fritt nyttja densamma å dess nuvarande plats till

den 1 januari 1941, beträffande lotten litt. D,

att i köpet ingår en å stamfastigheten befintlig smedja, belägen

omedelbart öster om den plats, där lottens utfartsväg möter

allmänna vägen Köping—Skinnskatteberg, att ägaren av

lotten medgives rätt att nyttja smedjan å dess nuvarande

plats till den 1 januari 1943, vilken dag den skall vara från

platsen avforslad, att i köpet ej ingår ett å lotten befintligt,

Maria Amalia Israelsson tillhörigt hönshus, vilket dock må

avgiftsfritt kvarstå och av Israelsson nyttjas så länge hon bebor

lägenhet vid Nybygget, att kronan ombesörjer och bekostar

avstyckning av området A—B—C—D—E—F—G—H

—A, att ägaren av lotten är skyldig dels tåla de jämkningar

i lottens gränser och eljest, vilka kunna komma att bestämmas

vid avstyckningen, dels ock medgiva, att området vid

avstyckningen tillerkännes utfartsväg å ägofigur 83 samt rätt

till vatten och grund i sjön Nedre Vettem utanför områdets

strand enligt reglerna i 12 kap. 4 § jordabalken, att skogsarbetarn

Wilhelm Henning Norström medgives rätt att, så

länge han det önskar, mot en årlig avgift av 110 kronor, av

lotten disponera den jord och de byggnader, som Norström

för närvarande arrenderar enligt kontrakt den 23 januari

1937, att ägaren av lotten dels övertager de skyldigheter i

form av beredandet av fri bostad, som kronan enligt kontrakt

den 29 november 1934 åtagit sig gentemot följande personer,

nämligen Johanna Sofia Fernström (södra gavelrummet i arbetarebostaden),

Johan August Hedström och hans hustru

Augusta Hedström (rummet intill södra gavelrummet i arbetarebostaden),

Karl Viktor Larsson (sydöstra rummet å nedre

botten i arbetarebostaden vid Nybygget), Ida Johanna Eriksson

(nordvästra rummet å nedre botten i arbetarebostaden

vid Nybygget) och Maria Amalia Israelsson (sydöstra rummet

å övre botten i arbetarebostaden vid Nybygget), dels ock med
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

39

giver nämnda personer rätt att, så länge de använda sig av

berörda bostäder, jämväl nyttja del i källare och vedbod

samt lämpliga mindre potatisland, samt att ägaren av lotten

övertager de skyldigheter, som Skinnskattebergs bruks aktiebolag

enligt avhandling den 6 februari 1918 åtagit sig gentemot

skräddaren Carl Gustaf Lundblad och hans hustru Johanna

Charlotta Berg samt Wilhelm Henning Norström angående

dispositionsrätt och underhåll av vissa byggnader i

Vetterskoga.

12:o.

Näs kungsgård i Kopparbergs län.

I skrivelse den 25 februari 1936 hemställde domänstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva försäljning mot ett saluvärde av

70.400 kronor jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i visa fall av kronoegendom m. m. utav huvudgårdslotten av kronoegendomen

Näs kungsgård i Husby socken av Kopparbergs län, därvid

lotten skulle utbjudas å offentlig auktion till den högstbjudande enligt 15 § i

nämnda förordning. Den till försäljning avsedda lotten omfattade fastigheterna

758/iooo mantal Näs kungsgård nr 1 litt. Aa (Näs kungsgård l2) med

undantag av fastighetens andra skifte eller Ön, S57ioooo mantal Näs kungsgård

nr 1 litt. Ae (Näs kungsgård l6), 1033Aoooo mantal Näs kungsgård nr 1 litt.

Af (Näs kungsgård l7), 364/''ioooo mantal Näs kungsgård nr 1 litt. Aj (Näs kungsgård

l11), 12/s32 mantal Ytternora nr 1 litt. Ac (Ytternora l4), 11/832 mantal

Ytternora nr 1 litt. Af (Ytternora l7) samt 71/s32 mantal Ytternora nr 1 litt.

Ag (Ytternora l8), medan i kronans ägo skulle kvarbliva förenämnda andra

skifte av Näs kungsgård l2, vilket för tiden till den 14 mars 1948 särskilt

utarrenderats.

Av protokollet över en under år 1934 och 1935 hållen uppskattningsförrättning

å egendomen jämte tillhörande handlingar inhämtas bland annat

följande.

Egendomen är belägen invid Dalälven, 14 kilometer från Hedemora stad

och innehåller, huvudgårdslotten en areal av 140.6830 hektar, därav 112.2710

hektar inrösningsjord och 28.4120 hektar avrösningsjord, och lotten ön

15.0400 hektar, därav 12.8930 hektar åker samt 2.1470 hektar äng och odlingsmark.

Huvudgårdslottens åker ligger i öppna, regelbundna fält och består av

sandblandad lerjord. Ä lägre belägna delar besväras åkern av vattenflöden

från Dalälven. Ängsmarken utgöres i huvudsak av sluttningar mot berörda

älv samt mot sjön Fatburen, som delvis begränsar egendomen i sydväst.

Torp och lägenheter finnas icke å egendomen.

Kronans å egendomen varande byggnader, samtliga liggande å fastigheten

Näs kungsgård l2, utgöras av manbyggnad med tillhörande fyra flyglar

ävensom för egendomen nödiga ekonomihus, däribland fyra arbetarbostäder,

stor ladugårds- och stallbyggnad, smedja m. m.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Mangårdsbyggnaden och de fyra flyglarna äro intagna i en av byggnadsstyrelsen

uppgjord förteckning över de i statens ägo varande byggnader av

större kulturhistoriskt värde.

Egendomen bar icke del i samfällighet i annan mån, än att de i egendomen

ingående fastigheterna hava andelar i de vid ägostyckning å Näs

kungsgård nr 1 för delägarnas gemensamma behov undantagna vägar och

vattenområden ävensom i fiske i Dalälven. Fisket är av obetydligt värde.

Uppskattningsnämnden har framlagt förslag om egendomens försäljning

i två lotter. Huvudgårdslotten med tillhörande byggnader har därvid saluvärderats

till 70,400 kronor, varav för skog och skogsmark jämte fisket i

Dalälven 6,000 kronor. Lotten Ön har åsatts ett saluvärde av 5,300 kronor,

därav 2,000 kronor för skog. I saluvärdet ingår en å Ön befintlig loge.

Värderingen av lotterna är verkställd under förutsättning, att desamma överlåtas

i befintligt skick. Nämnden har föreslagit, att huvudgårdslotten skulle

försäljas till arrendatorn Nils Olsson, vilken under mer än tio år innehaft

densamma.

Överjägmästaren har biträtt dispositionsförslaget.

överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga mot avstyckning av

försäljningslotten Ön såsom en särskild fastighet.

Olsson har meddelat, att han ej önskade förvärva huvudgårdslotten till det

åsätta saluvärdet. Ilan vore emellertid villig avgiva anbud å densamma,

därest den utbjödes å auktion.

Statens jordnämnd föreslog i skrivelse den 12 maj 1936, att till arrendeegnahemsfonden

måtte överföras ej mindre berörda försäljningslott, dock

med undantag för det område, utgörande tomt samt trädgård med park, å

vilket manbyggnaden jämte flygelbyggnader och diverse mindre ekonomibyggnader

vore belägna, än även ett skogsområde om minst 75 hektar produktiv

skogsmark av någon kronan tillhörig skog i trakten.

Sedan domänstyrelsen i utlåtanden den 3 juli och den 20 oktober 1936 förklarat

sig biträda jordnämndens önskemål endast under villkor, att hela den

av styrelsen till försäljning avsedda lotten komme att överföras till arrendeegnahemsfonden,

förklarade jordnämnden i skrivelse den 29 januari 1937,

att den avstode från sina önskemål beträffande kronoegendomen Näs kungsgård.

Såsom bidragande orsak till detta beslut framhöll nämnden, att senare

undersökningar bibragt nämnden den uppfattningen, att vid en uppdelning

av egendomen hänsyn även finge tagas till det förhållandet, att en

del av de egendomen förut frånsålda jordbrukslägenheterna vore i behov av

kompletteringsjord. En egnahemsägare hade redan gjort dylik framställning.

Därest sådan komplettering av ett flertal av dessa äldre lägenheter

visade sig önskvärd, torde ytterligare uppdelning av egendomen knappast

vara tänkbar. Därmed vore förutsättningarna för arrendeegnahemsbildning

på platsen ej mera tillfinnandes.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien anförde i utlåtande den 19

maj 1936, att ur de synpunkter, akademien hade att företräda, hinder icke

syntes möta mot den ifrågasatta försäljningen av kronoegendomen Näs

kungsgård l2 på de av domänstyrelsen föreslagna villkoren, innebärande

bland annat, att blivande ägare skulle vara skyldig att i händelse av större

förändringar eller mera omfattande reparationer av de kulturhistoriskt vär
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

41

defulla byggnaderna, inangårdsbyggnaden jämte fyra flygelbyggnader, underställa

förslaget därom byggnadsstyrelsen ävensom att vid byggnadsarbetenas

utförande följa byggnadsstyrelsens därvid lämnade föreskrifter.

Hos Kungl. Majit har Ejnar Damm, ägare av fastigheterna D14/ioooo mantal

Näs kungsgård nr 1 litt. Ai (l10) och ia/8.,2 mantal Yttermora nr 1 litt. Ae

(l6), i skrivelse den 11 augusti 1936 anhållit att för utökning av sin åkerareal,

som endast omfattade 6.3 hektar, få inköpa de förut omförmälda fastigheterna

Näs kungsgård l11 och Yttermora ls.

Till följd av remiss den 2 februari 1937 har domänstyrelsen med skrivelse

den 18 januari 1938 inkommit med ytterligare utredning i ärendet, varav

inhämtas i huvudsak följande.

Domänintendenten har efter besök vid egendomen och efter hos vederbörande

gjorda förfrågningar meddelat, att endast en lägenhetsägare, nämligen

förenämnde Damm, önskade förvärva mark till utvidgning av förut ägt jordbruk.

Damm hade emellertid förklarat sig åtnöjas med förvärv av allenast

fastigheten Näs kungsgård l11.

På uppdrag av domänstyrelsen hade domänintendenten verkställt saluvärdering

av nämnda fastighet. Enligt det över förrättningen upprättade protokollet

hade fastigheten en areal av 9.4110 hektar, därav 4.2700 hektar åker,

0.7710 hektar äng och 4.3700 hektar vattenområde. Den hade åsatts ett saluvärde

av 2,340 kronor. Värderingen av fastigheten, som vore i avsaknad av

såväl byggnader som skog, hade verkställts under förutsättning, att området

skulle överlåtas i befintligt skick.

Ejnar Damm bär förklarat sig villig att till det åsätta saluvärdet förvärva

ifrågavarande ägolott samt anhållit att få erlägga köpeskillingen i enlighet

med stadgandena i §§ 21 och 22 A i försäljningsförordningen.

Domänstyrelsen har anfört att, då sistnämnda lott inginge i det fastighetskomplex,

benämnt huvudgårdslotten, om vars försäljning domänstyrelsen i

skrivelsen den 25 februari 1936 hemställt, saluvärdet å återstående delen av

huvudgårdslotten borde jämkas till (70,400 — 2.340=) 68,060 kronor. Då vidare

efter den år 1934 verkställda uppskattningsförrättningen utstämpling

måst vidtagas å huvudgårdslotten av under hösten år 1937 vindfälld skog till

ett värde av 300 kronor, syntes huvudgårdslottens saluvärde ytterligare böra

minskas med sistnämnda belopp eller till 67,760 kronor. Domänstyrelsen ansåge,

att fastigheten Näs kungsgård l11 borde försäljas till Ejnar Damm samt

att huvudgårdslotten i övrigt borde utbjudas å offentlig auktion. Bägge lotterna

borde tillträdas den 14 mars 1939, till vilken tidpunkt styrelsen föranstaltat

om lotternas utarrendering. Ehuru Kungl. Majit torde vara befogad att utan

riksdagens medverkan avgöra ärendet, i vad det avsåge försäljning av Näs

kungsgård l11, syntes dock, då med hänsyn till arrendeavgäldens storlek

(2,000 kronor) riksdagens medgivande erfordrades för försäljning av huvudgårdslotten,

försäljningen av båda lotterna böra underställas riksdagens prövning.

Det av domänstyrelsen i skrivelsen den 18 januari 1938 framlagda försälj- Departementeningsförslaget

kan jag i huvudsak biträda. Jag förutsätter dock, att, därest cAe/en.

vid närmare undersökning ytterligare behov visar sig föreligga av komplettering

av mark för intilliggande fastigheter, detta behov så vilt möjligt blir

tillgodosett. För den händelse mark för dylik komplettering frångår egendomen,

torde det få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga erforderlig jämkning

i del huvudgårdslotten åsätta saluvärdet.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Kr 23G.

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.-ts proposition nr 236.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av kronodomänen Näs kungsgård i Husby socken av

Kopparbergs län förberörda två lotter, den ena omfattande

fastigheterna 758/iooo mantal Näs kungsgård nr 1 litt. Aa

(Näs kungsgård l2) med undantag av andra skiftet eller ön,

856/ioooo mantal Näs kungsgård nr 1 litt. Ae (Näs kungsgård

1 ), /ioooo mantal Näs kungsgård nr 1 litt. Af (Näs

kungsgård l7), 12/S32 mantal Ytternora nr 1 litt. Ac (Ytteröra

l4), “/s32 mantal Ytternora nr 1 litt. Af (Ytternora l7)

samt 11/S32 mantal Ytternora nr 1 litt. Ag (Ytternora l8)

och den andra bestående av fastigheten 364/i0ooo mantal

Näs kungsgård nr 1 litt. Aj (Näs kungsgård l11), må försäljas,

den förstnämnda lotten enligt 15 § i förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. å offentlig auktion mot ett saluvärde av

67,760 kronor och den andra lotten till Ejnar Damm för en

köpeskilling av 2,340 kronor samt under villkor

beträffande båda lotterna, att lotterna försäljas

med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1939, att lotterna

försäljas i det skick, vari de vid tillträdet befinna sig,

att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningarna,

att, därest kronan nödgas till arrendatorn av

lotterna utgiva ersättning för av denne å lotterna verkställd

höstplöjning, trädesberedning och sådd, köpare skall vara

skyldig gottgöra kronan vad kronan i berört hänseende erlagt,

samt att innehavare av över lotterna med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt

att hava ledningarna kvarstående och desamma nyttja utan

rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av tillsyn, reparation eller förändring

av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å

kreatur,

beträffande huvudgårdslotten, att blivande

ägare av lotten skall vara skyldig att före vidtagande av större

förändringar eller mera omfattande reparationer av den å

lotten befintliga mangårdsbyggnaden ävensom de till dean"''

hörande fyra flygelbyggnaderna underställa byggnadsstyill

sen förslag rörande de tilltänkta åtgärderna ävensom att vid

byggnadsarbetenas utförande följa av byggnadsstyrelsen därför

lämnade föreskrifter, samt

beträffande den av Näs kungsgård l11 bestående

lotten, att köpeskillingen skall erläggas jämlikt

bestämmelserna i §§ 21 och 22 A i förenämnda förord
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236-

43

ning samt att i övrigt vid försäljningen bestämmelserna i berörda

förordning i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.

13:o.

Stadsägorna nr 202 och 203 i Avesta stad.

Jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 16 november 1894 inköptes från Svanå

aktiebolag för kronans räkning vissa egendomar, bland andra de i Avesta

socken av Kopparbergs län belägna fastigheterna Grabo och Myggbo.

Sedan Avesta socken införlivats med staden Avesta, hava nämnda fastigheter

införts i stadens fastighetsregister och därvid betecknats som stadsägorna

nr 202 och 203, av vilka den förstnämnda omfattar viss del av Grabo

och den senare återstoden av samma fastighet jämte områden av Myggbo.

Stadsägorna bilda jämte andra fastigheter Bjurfors kronopark.

De till fastigheten Myggbo hörande inägorna äro genom skogsförvaltningens

försorg enligt kontrakt den 12 januari 1937 utarrenderade för tiden

till den 14 mars 1938 mot en årlig avgäld av 350 kronor.

Inägorna till fastigheten Grabo, vilka numera förvaltas såsom jordbruksdomän,

hava genom domänstyrelsens kontrakt den 28 juni 1936 och den 9

februari 1937 utarrenderats för tiden 14 mars 1937—14 mars 1938. Avgälden

utgör även här 350 kronor.

Avesta stad har i framställning sådan den slutligen fullföljts hos domänstyrelsen

anhållit att av ifrågavarande stadsägor nr 202 och 203 få förvärva

tre inom staden befintliga, å en av distriktslantmätaren E. Hising över stadsägorna

nr 23, 202 och 203 år 1936 upprättad karta med litt. A, B och C betecknade

lotter.

Av dessa lotter omfattar lotten litt. A huvudsakligen inägoområdet av

Grabo, lotten litt. B övrig del av samma område samt inägorna till fastigheten

Myggbo och lotten litt. G uteslutande skogsmark.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha avstyrkt försäljningen

av lotten litt. C, varjämte överjägmästaren beträffande lotten litt. B tillstyrkt

försäljning av allenast det norr om järnvägen belägna området.

Av det över uppskattningsförrättning å lotterna litt. A och B den 30 augusti

1937 förda protokollet samt övriga ärendet tillhörande handlingar, ävensom

berörda av distriktslantmätaren Hising upprättade karta inhämtas bland

annat följande.

Lotterna litt. A och B äro belägna 2 kilometer från Avesta järnvägsstation.

Den förstnämnda lotten innehåller en areal av 18,4900 hektar, därav 12,4710

hektar åker, 4.8740 hektar äng och 1.1450 hektar avrösningsjord. Den senare

lotten innehåller en areal av 25.0770 hektar, därav 16.2520 hektar åker, 2.0150

hektar äng och 6.8100 hektar avrösningsjord.

Åkerjorden utgöres av sandblandad lera.

Två kronan tillhöriga logar linnas å lotten litt. A. Å den del av lotten litt.

B, som ingår i fastigheten Myggbo, finnas kronan tillhöriga bostadshus, ut
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

hus och loge. Vindsrummet i bostadshuset ävensom tvenne lider ägas av

arrendatorn.

Lotterna hava taxeringsvärderats tillsammans med annan kronan tillhörig

mark inom staden. Av det åsätta taxeringsvärdet har ett belopp av

28,000 kronor beräknats belöpa å lotterna.

Det norr om järnvägen belägna området av lotten litt. A har av uppskattningsnämnden

saluvärderats till 23,795 kronor, därav 1,805 kronor för

växande skog. Ett saluvärde av 5,145 kronor, därav för skog 1,022 kronor,

har av nämnden äsatts det söder om järnvägen belägna området av samma

lott.

Av lotten litt. B har nämnden saluvärderat det norr om järnvägen belägna

området till 12,107 kronor och det söder örn järnvägen belägna området

till 41,985 kronor, av vilket belopp 9,640 kronor belöpa å växande skog.

Sammanlagda saluvärdet för lotterna utgör i runt tal 83,000 kronor, därav

för skog 12,467 kronor.

Värderingen är verkställd under förutsättning, att lotterna överlåtas i det

skick, vari de vid tillträdet befinnas. Nämnden har icke funnit anledning

föreslå föreskrivande av villkor rörande områdenas användning eller örn

återköpsrätt. Skulle föreskrifter härutinnan likväl anses böra förekomma,

har nämnden förordat en nedsättning i saluvärdena med tio procent.

Överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga för avstyckning, vare

sig lotterna litt. A och B komme att försäljas i sin helhet eller försäljningen

endast komme att omfatta lotten litt. A och det norr om järnvägen belägna

området av lotten litt. B.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 26 februari 1938 överlämnat ärendet

till Kungl. Majit och därvid anfört i huvudsak följande.

Den söder örn järnvägen belägna delen av lotten litt. B funne styrelsen i

likhet med överjägmästaren böra tillsvidare kvarstanna i kronans ägo. Bibehållandet

av den å detta område befintliga lägenheten torde vara nödvändigt

för tillgodoseende av arbetskraft å kronoparken. Därjämte vore det

av betydelse, att lägenhetens arrendator kunde utöva vakthållning å kronoparken

med därå varande vedupplag.

Mot försäljningen till Avesta stad av övriga saluvärderade områden och

dem åsätta saluvärden hade styrelsen däremot intet att erinra. Staden

hade förklarat sig villig att till angivna saluvärden förvärva områdena ifråga.

Områdena borde överlåtas med full och oinskränkt äganderätt och i befintligt

skick tillträdas den 14 mars 1938. Köpeskillingen för områdena

borde erläggas kontant. I övrigt borde i tillämpliga delar lända till efterrättelse

stadgandena i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m.

Därest kronan nödgades till vederbörande arrendator utgiva ersättning för

av denne å områdena till äventyrs verkställd höstplöjning, trädesberedning

och sådd, borde staden förpliktas gottgöra kronan för vad kronan i berörda

hänseende erlagt.

Jag har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag och hemställer alltså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av stadsägorna nr 202 och 203 inom Avesta stad berörda

områden, nämligen lotten litt. A och den norr örn

järnvägen belägna delen av lotten litt. B, vilka lotter angivits

å den i ärendet företedda, av distriktslantmätaren Hi
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

45

sing upprättade kartan, må mot ett saluvärde av 41,050

kronor försäljas till Avesta stad under villkor i övrigt,

att områdena försäljas med tillträdesrätt räknat från den

14 mars 1938, att områdena försäljas i det skick, vari de

vid tillträdet befinnas, att endast kronan tillhöriga hus och

anläggningar ingå i försäljningen, att områdena tillförsäkras

rätt till erforderliga utfartsvägar, att förbehåll göres för de

jämkningar i områdenas gränser och arealer, som vid avstyckningsförrättning

kunna befinnas erforderliga, att staden

förpliktas att, därest kronan nödgas till vederbörande

arrendator utgiva ersättning för av denne å områdena verkställd

höstplöjning, trädesberedning och sådd, gottgöra kronan

vad kronan i berörda hänseende erlagt, att köpeskillingen

för områdena erlägges kontant vid tillträdet, att vid

försäljningen av områdena bestämmelserna i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse

samt att innehavare av över områdena med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles

rätt att hava ledningarna kvarstående och nyttja desamma

utan rätt för staden till annan ersättning än av ledningarnas

innehavare för skada till följd av förändring, reparation eller

tillsyn av ledningarna.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

i de under l:o—13:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronpririsen-Regenten lämnar bifall

till vad departementschefen hemställt samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas proposition i ämnet

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Ros.

5

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 236.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av mark från kronoegendomen Valsberga nr 2 i Södermanlands län m. m. a1 i texten
  2. JoU 1938:86 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av mark från kronoegendomen Valsberga nr 2 i Södermanlands län m. m. s. 9 i texten
  3. Rskr. 1938:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar. a1 i texten
  4. JoU 1938:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar. a1 i texten